Podcasts about viktor rydberg

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elsa Beskows saga Petter och Lottas jul och Viktor Rydbergs dikt Tomten är omistliga delar i vårt julfirande. Nuförtiden ser vi på dessa verk som höjden av tradition. Men Rydberg samt paret Elsa och Natanael Beskow var på sin tid kulturradikaler, och de hade flera beröringspunkter.P1:s julvärd Lisa Bergström samtalar med Annika Persson och Anders Burman, bokaktuella med Elsa och Natanael Beskow: en kärlekshistoria respektive Den sista idealisten – Viktor Rydberg och hans tid för att prata om Beskows och Rydbergs mindre kända sidor och hur deras tankar har format vårt sätt att skildra julen.

I folksagokalendern 2024 bjuder Folksagopodden på en ny berättelsetyp varje dag fram till jul. Det blir sagor, myter, legender från både förr och nu. Dagens berättelsetyp är inte så mycket av en etablerad berättelsetyp som en ursäkt för Jack att läsa Tomten av Viktor Rydberg. Men den är i sin tur en fin berättelse om en tomte. Berättelse i dagens avsnitt Tomten av Viktor Rydberg, publicerades första gången i Ny Illustrerad Tidning år 1881

Hej allesammans! Här kommer en liten tidig julklapp till er alla underbara lyssnare som kanske kan leda in i julstämning. Få litterära verk har blivit så synonyma med julen som dikten Tomten, skriven av den mångbegåvade författaren, tecknaren, journalisten, kulturhistorikern och diktaren Viktor Rydberg. Med en kort inledning från Lars och Tommy, berättar sedan Eva om de grubblerier som kan uppstå i vinterkylan, när endast tomten är vaken. God Jul önskar Lars, Tommy och Eva.   Originaldikten finns här på Litteraturbanken att läsa: https://litteraturbanken.se/skolan/poesi-forfattare-viktor-rydberg-tomten/   Patreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete och ta del av spännande bonusavsnitt: www.patreon.com/narmantalaromtrollen. Vi har även Swish för en valfri donation: 073-801 64 49

Hör våra tips på höstens bästa historieböcker så kanske du hittar nått att lägga under granen åt historienörden! Och för brädspelsälskaren tipsar vi om två romerska guldklimpar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid samlas traditionsenligt för att tipsa om sina favoriter ur höstens historiska bokskörd. Och så samlas spelpanelen för att testa två spel om Romarriket.De böcker och spel som vi tipsar om är:Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid av Anders Burman.Världens äldsta historia av Jonathan Lindström.Historien om Norrland. Dimmans land: Från istid till hungerår av Robin Olovsson.Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. En berättelse om en by av Gustav Bergström.Stockholmsdrömmar. Staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia av Neil Price.Hästen och människan. En fyratusenårig historia av Charlotte Borgerud.Barnavård till salu. Förlossningshem och barnpensionat 1900-1975 av Johanna Sköld och Johanna Sjöberg.Hansan. Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison.Fängslade öden. Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige av Bonnie Clementsson.Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall.Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström.Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa av Johanna Ilmakunnas.Concordia av Mac GerdtsAve Caesar av Wolfgang Riedesser

Det hett efterlängtade uppföljaravsnittet till Om filmens grovarbetare från 2020, då Stefan Jansson droppade osannolikt många namn som man nästan känner igen, skådespelare som knegat på och stämplat in och huggit i och som sällan fått sitt namn överst på affischen. Nu droppar han ytterligare ett pärlband av gnistrande namn, bland annat Ittla Frodi, Barbro Frodi och Viktor Rydberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

UPPLÄSNING: Harald Leander Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Grotteproblemet” av Viktor RydbergDIKTSAMLING: ”Den nya Grottesången” ur Dikter (andra samlingen) 1891.MUSIK: Bill Douglas: Wings of the windEXEKUTÖR: Tailleferre-ensemblen

UPPLÄSNING: Sven Wollter (från skivan Jul hos mig med Lotta Engberg, 2009) Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Tomten” av Viktor RydbergDIKTSAMLING: Ny Illustrerad Tidning (1881)MUSIK: Howard Ferguson: Preludium ur Fyra korta stycken opus 6EXEKUTÖR: John Finucane, klarinett och Elisaveta Blumina, piano

Det här utspelar sig på den tiden då tomten fortfarande är grå och grubblar över existensen. Han delar inte ut några klappar men han iakttar familjen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snön lyser vit på taken endast tomten är vakenDen gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han vände luvan avig.Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, som inte en enda gång i elva strofer tappar humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än, där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst.Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör. Han är också ett med moderniteten i hennes populära illustrationer, alla dessa jultidningar och vykort med tomtar som åker bil och tåg och sedermera flygplan, fullastade med paket och med härvor av små tomtenissar omkring sig.I Katarina Wikars Klassiker läser Ulf Palme "Tomten" 1976 och Erik Fylkeson 1996, Gösta Knutsson intervjuar Jenny Nyström 1941, och vi hör Gunnar D Hansson i Ulrika Knutsons program "Tomten i Grottekvarnen" från 1996.

Der nun schon 7. Jahresrückblick mit Läget steht an! ln dieser Folge reden wir über alles, was uns selbst und vor allem Schweden 2023 beschäftigt hat. Und wir können sagen: Es ist viel passiert! Rezession, Inflation und die brutale Bandenkriminalität sind nur einige der wichtigen Themen des Jahres. Außerdem haben wir wieder ein paar Podcast-Statistiken für dich und stellen eure und unsere eigenen Lieblingsfolgen aus diesem Jahr vor. Am Ende gibt's noch schwedisches julmys auf die Ohren – und damit wünschen wir unseren liebsten Läget-Fans god jul och gott nytt år! Abonniere unseren Podcast, lass uns eine Bewertung bei Apple Podcasts oder Spotify da und folge uns auf Instagram und Facebook, wenn dir gefällt, was du hörst! Oder schreib uns eine Mail an laeget.podcast@gmail.com. :) Wenn du uns noch etwas mehr unterstützen möchtest, freuen wir uns, wenn du uns über Ko-fi einen Kaffee ausgibst. Und bei akutem Schwedenweh hilft auch unser Läget-Radio bei laut.fm.

Viktor Rydberg brukar främst beskrivas som författare, poet och journalist, men han var också en av 1800-talets viktigaste liberala tänkare. Hans liberalism var radikal och riktade udden mot samhällets elit. Kungen, adeln och den organiserade religionen gick aldrig säker i Rydbergs texter.   I det här avsnittet, som Smedjanpodden lånar från Ideologipodden, samtalar Henrik Dalgard med Björn Hasselgren och Eric Luth om Viktor Rydbergs författarskap, politiska gärning och vad det går att lära av den radikala författaren idag.

Viktor Rydberg brukar främst beskrivas som författare, poet och journalist, men han var också en av 1800-talets viktigaste liberala tänkare. Hans liberalism var radikal och riktade udden mot samhällets elit. Kungen, adeln och den organiserade religionen gick aldrig säker i Rydbergs texter. I det här avsnittet samtalar Henrik Dalgard med Björn Hasselgren och Eric Luth om Viktor Rydbergs författarskap, politiska gärning och vad det går att lära av den radikala författaren idag.  

Johann Wolfgang von Goethe skrev på sitt livsverk Faust i sex decennier. Resultat blev därefter ett spretigt mästerverk. Under sitt långa författarliv både följde och formade Goethe olika litterära stilar. Men han förblev trots allt en romantiker: idén om att ondskan drabbar bara de onda och på så sätt neutraliserar sig själv och tjänar godheten låter idag hopplöst romantisk.Så här säger djävulen Mefistofeles om sig själv i dramat: En del utav den kraft, vars lott / är alltid vilja ont / och alltid verka gott. (Översättning av Viktor Rydberg.) Men man kanske ska förlåta den naive Goethe, för hur kunde han ens föreställa sig en djävul av kött och blod.Dramatikern och regissören Dmitri Plax som vuxit upp i Sovjet har däremot inga problem med att föreställa sig en sådan djävul: Stalin var högst närvarande även i sjuttiotalets Minsk.

Fria marknader sägs stå i konflikt med ett pluralistiskt kulturliv. Men den som sa det hade inte hört om Göteborg i mitten av 1800-talet. I veckans avsnitt pratat vi om Göteborgsliberalismen. Varför var den borgerliga offentligheten så stark i 1800-talets Göteborg? Hur fick liberala idéer fäste där? Och vad kan dagens liberaler lära av 1800-talets radikala frihetsförespråkare. Det handlar om tillgängliggörandet av litteraturen, den fria pressens framväxt och renässansmannen Viktor Rydberg. Bland annat.  Gäster är Henrik Dalgard, skribent i Timbros nätmagasin Smedjan, och Eric Luth, kulturredaktör för tidskriften Libera Debatt. Programledare är Amanda Broberg.

Præludium Jens L. Emborg: Dejlig er den himmel blå. Fra det G.T.: Mika 5,1-4a. Salme: 136 "Dejlig er den himmel blå". Fra det N.T.: Matthæusevangeliet 2,1-12. Korvers:Ivar Widéen: Stjerne, på sø og strand (tekst: Viktor Rydberg, oversættelse: Hanne Kuhlmann). Salme: 138 "De hellig tre konger så hjertensglad". Postludium: Erik Haumann: Dejlig er den himmel blå. www.dr.dk/P2/Morgenandagten

Præludium: Max Reger: Wie schön leuchtet der Morgenstern. Fra det G.T.: Jonas' Bog 2,2-10. Salme: 652 "Vor Herre! til dig må jeg ty". Fra det N.T.: Markusevangeliet 1,21-28. Korvers: Ivar Widéen: Stjerne, på sø og strand (tekst: Viktor Rydberg, oversættelse: Hanne Kuhlmann). Salme: 59 "Jesus os til trøst og gavn". Postludium: Niels W. Gade: Af højheden oprunden er. www.dr.dk/P2/Morgenandagten

Præludium: Johann Ernst Eberlin: Moderato. Fra det G.T.: Anden. Samuelsbog 22,2-7. Salme: 717 "I går var hveden moden". Fra det N.T.: Markusevangeliet 1,9-15. Korvers: Ivar Widéen: Stjerne, på sø og strand (tekst: Viktor Rydberg, oversættelse: Hanne Kuhlmann). Salme: 643 "Du ved det nok, mit hjerte". Postludium: Christian Præstholm: Guds godhed vil vi prise. www.dr.dk/P2/Morgenandagten

Præludium: Johann Sebastian Bach: In dulci jubilo, BWV 608. Fra det G.T.: Første Samuelsbog 2,2-7. Salme: 108 "Lovet være du, Jesus Krist". Fra det N.T.: Markusevangeliet 1,1-8. Korvers: Ivar Widéen: Stjerne, på sø og strand (tekst: Viktor Rydberg, oversættelse: Hanne Kuhlmann). Salme: 117 "En rose så jeg skyde". Postludium: Leif Kayser: In dulci jubilo. www.dr.dk/P2/Morgenandagten

Præludium: Dietrich Buxtehude: Guds godhed vil vi prise. Ord til dagen: Paul Tillich. Salme: 713 "For dig, o Herre, som dage kun". Fra det N.T.: Jakobs Brev 3,13-17. Korvers: Ivar Widéen: Stjerne, på sø og strand (tekst: Viktor Rydberg, oversættelse: Hanne Kuhlmann). Salme: 121 "Dejlig er jorden". Postludium: Otto Olsson: Nytår. www.dr.dk/P2/Morgenandagten

Uppläsning: Sven Wollter Uppläsningen hämtad från skivan "Jul hos mig" med Lotta Engberg (2009)MUSIK Franz Liszt: Schlummerlied ur JulgranenEXEKUTÖR BBC:s konsertorkester, Barry Wordsworth, dirigent

Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör, fullastad med paket. 1941 hälsade Gösta Knutsson på den då 87-åriga konstnären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Viktor Rydberg sa att Jenny Nyström kunde ”giva själsuttryck även åt de minsta figurer." Jenny Nyström hade gått på Kungliga Konstakademien och studerat måleri Paris i många år innan hon kom tillbaka till Sverige, gifte sig och försörjde en hel familj på sina många illustrationer av tomten.

I veckans avsnitt: Självbiografi eller roman vad är det egentligen som gäller? Tjänstekvinnans son del två lämnar en hel del att önska och hur var förhållandet mellan Strindberg och Viktor Rydberg egentligen? Dessutom , Bjarne Riis dyker upp!Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Året lider mot sitt slut och avslutas sedvanligt med Tomten av Viktor Rydberg. Men innan dess svarar Ulrika och Linda på lyssnarfrågor! Hur väljer man formen på sin rabatt, hur kan man tänka? Vilka växter passar i en brant, solig och torr slänt? Hur kan man få en snygg inramning till ett växthus? Vilket högre prydnadsgräs kan trivas i fuktigt och halvskuggigt läge. Vilka växter skulle passa i stora cortenlådor? Hur matchar man trädgårdens färger till husets färg? När ska tujor beskäras? Kan rhododendron växa i sluttning? Plus en uppsjö fler frågor om t.ex. sjukdomar, äppelsorter och trädplantering. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uppläsning: Sven Wollter Uppläsningen hämtad från skivan "Jul hos mig" med Lotta Engberg (2009) MUSIK Howard Ferguson: Nr 1 ur Four short pieces EXEKUTÖR John Finucane, klarinett, Elisaveta Blumina, piano

Julstämning i studion när Christina Schollin läser in julen med dikten Tomten av Viktor Rydberg

Who is that unseen elf that takes care of the animals on the farm?  Join me as I interview Dr. Lotta Gavel Adams to understand the origins of the Swedish tomte, learn about Viktor Rydberg's classic poem, and identify the major artists who have contributed to our picture of the tomte. We owe the concept of the jolly American Santa Claus to a Swedish illustrator too.  We conclude the show with a 2020 recording of the Gustavus Adolphus College Lucia Singers performing the Sankta Lucia song accompanied by the Christ Chapel organ.  A great way to celebrate by candlelight on long and dark winter nights.

Den som inte kan minnas sitt förflutna är dömd att upprepa det, sägs det. Men historien och kulturarvet kan användas till mycket och allt är inte gott. Författaren Willy Kyrklund fick den klassiska bildningen med modersmjölken, men hans inställning till den förändrades av kriget. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Om du har läst Odyssén minns du antagligen inte Elpënor, en av det arkaiska hjälteeposets många mindre heroiska bifigurer som glimtar fram några gånger under den långa irrfärden över havet från Troja i Mindre Asien till Ithaka vid Hellas västra kust. Elpënor är en av Odysseus meniga män, och dyker upp första gången i åttonde sången när han bakfull och yrvaken ramlar ner från ett tak och bryter nacken, sedan i den elfte när den mångförslagne Odysseus träffar på honom i dödsriket, dit hjälten har nedstigit i sällskap med den blinde siaren Teiresias. Enligt Homeros ska Elpënor vid det tillfället ha "pladdrat mycket" och bett Odysseus om att få en hederlig begravning. Det får han, och med det är han ute ur historien. Den arme Elpënor får aldrig återse sitt Ithaka, och just som en av de skugglika och bortglömda gestalterna i eposets marginaler är det han lyfts fram i Willy Kyrklunds roman från 1986. Eller vad man nu ska kalla den; Elpënor är en av Kyrklunds vackraste och märkligaste böcker, därtill den kanske mest politiska ja, om man nu alls kan tala om politik i detta författarskap, som så i grunden motsatte sig alla ideologiska program. Kyrklunds Elpënor är allt "Odyssén" inte är, antiheroisk, sorgsen och skeptisk. En motodyssé kort sagt Elpënor har dragits med i det trojanska kriget i ungdomligt oförstånd och nu vill han bara hem, för att äntligen få börja leva sitt verkliga liv, sitt fredsliv. Den storskrävlande hjältens episka överdrifter ger han inte mycket för. Bokens antiheroism syns också i formen Kyrklund undviker den homeriska hexametern och skriver sin berättelse dels på prosa, dels på elegiskt distikon, ett versmått som under antiken bara användes för gravskrifter och sorgekväden. Därmed visade detta antika arv, som Kyrklund såg det, sitt rätta ansikte Det finns en konkret historisk bakgrund till detta ställningstagande. Litteraturvetaren Thomas Sjösvärd citerar i sin bok om "Willy Kyrklund och det grekiska", En himmel av sten, ett föredrag som Kyrklund höll 1987, kallat Tal till grekvänner, där han berättade om sitt förhållande till den klassiska grekiska kulturen och det grekiska språket. Kyrklund föddes 1921 och växte upp i en svensktalande familj i Finland, i ett land där såren efter inbördeskriget fortfarande låg öppna och i en borgerlig miljö där de klassiska språken och kulturerna var en självklar del av utbildningen. När andra världskriget bröt ut var han knappt tjugo år gammal och fick uppleva hur det klassiska antika arvet engagerades i den ideologiska kampen. "Åter stod striden vid Thermopyle", skriver han: "Finlands folk hand i hand med storebror Tyskland skulle försvara den västerländska civilisationen mot anstormande ryska horder.// Under den store ledaren Adolf Hitler skulle civilisationen segra och barbarerna tvingas på knä." Därmed visade detta antika arv, som Kyrklund såg det, sitt rätta ansikte, och hans författarskap formades enligt Sjösvärd mycket som en kamp för att göra upp med och återerövra det. Mot myternas idealism odlade han konsekvent en antimytisk realism, men också ett intresse för östliga språk och kulturer som han såg som ett led i samma arbete. Kyrklund studerade ryska och kinesiska, arabiska, persiska och sanskrit och gestaltade sina intryck i originella skapelser som boken om den kinesiske vishetsläraren Mästaren Ma, den iranska reseskildringen Till Tabbas, eller collageromanen Polyfem förvandlad, där grekisk och vedisk mytologi får korsbefrukta varandra. Frågan hur det grekiska påverkade Willy Kyrklund kan alltså inte besvaras utan följdfrågan, hur Willy Kyrklund påverkade det grekiska. Just denna ömsesidiga påverkan, denna evigt dubbla rörelse är förstås det som driver litteraturhistorien framåt. I Sverige har den klassiska grekiska kulturen varit en helt avgörande motor i den utvecklingen, från Georg Stiernhielms prunkande hexameter i Hercules, över Viktor Rydberg och Vilhelm Ekelund till modernistiska poeter som Hjalmar Gullberg och Gunnar Ekelöf, fram till nutida författare som Lotta Lotass, Jesper Svenbro och Theodor Kallifatides. I Slaget om Troja låter Kallifatides hedersvåldet i Iliaden utspela sig mot fonden av en tyskockuperad grekisk by i andra världskrigets slutskede, där berättaren drabbas av sin första förälskelse medan hans lärarinna återberättar handlingen i Homeros epos "den starkaste antikrigsdikt som har skrivits", hävdar Kallifatides i sitt efterord. Det beror förstås på hur man läser den. Och vem. Den moderna litteraturen har använt sig av den klassiska som något att ta spjärn mot i ett mer allmänt antiheroiskt och realistiskt estetiskt projekt. För svensk del står förstås Eyvind Johnsons stora roman Strändernas svall från 1946 som en milstolpe här en sorts antiodyssé den också, där den irrande, slitne Odysseus motsträvigt drivs mot hemkomstens slutgiltiga uppgörelse. Mindre känd, men väl så intressant i det här sammanhanget, är Johnsons roman Molnen över Metapontion från 1957. Här blir världskrigets förbrytelser istället klangbotten för den tröstlösa berättelsen i Xenofons Anabasis, historien om den grekiska armé av legoknektar som i slutet av 400-talet slog följe med den persiske usurpatorn Kyros på hans misslyckade fälttåg genom Mindre Asien. Härens hopplösa marsch och nesliga återtåg skildras växelvis av en fängslad judisk arkeologiprofessor i ett av tyskarnas koncentrationsläger och i en serie historiska fantasier där en av expeditionens överlevare ser tillbaka på sitt liv från exilen i en grekisk koloni i Syditalien. Hit kommer också, i romanens 1950-tal, en svensk diplomat som fått sitt liv söndertrasat av krigets härjningar, på en resa som väcker liv inte bara i hans egna krigsminnen utan även i professorns berättelser om Kyrosexpeditionens umbäranden och övergrepp. Den enda möjliga slutsatsen av historien är pacifistisk Professorn, skriver Johnson, kunde i koncentrationslägerbarackens halvmörker lyfta huvudet "som om han gjorde en stor upptäckt just nu, just då" "Och har ni tänkt på" sade han "att de med levde?" Vad Johnson vill suggerera fram är denna känsla av samtidighet med det förflutna "just nu, just då" insikten att människornas villkor förblir i stort desamma genom årtusendena och att enda skälet att befatta sig med det så kallade kulturarvet är att vi ska förstå det. Den enda möjliga slutsatsen av historien är pacifistisk. Om Iliaden författades som en "antikrigsdikt" eller ej spelar alltså mindre roll den måste bli det. Som också Willy Kyrklund såg: ett kulturarv som mister kontakten med de mänskliga grundvillkoren, som isolerar sig bland ideal och hjältedåd och vägrar lyssna till de besegrades berättelser, kan till slut bli bränsle för vilka destruktiva katastrofer som helst. Ett sådant arv måste skingras, för att kunna samlas hop på nytt. Både Kyrklund och Eyvind Johnson formulerade sin antiheroism i skenet av andra världskriget, och från det kriget skiljer oss numera snart en människoålder. Av dem som minns det finns snart inte många kvar, och arvet från det klassiska Grekland måste i framtiden tolkas i ljuset av andra konflikter, andra krig för att hålla heroismen och militarismen på armlängds avstånd. I en värld som återigen tycks ha allt svårare att stå emot de primitiva reflexerna att dra upp gränser mellan "civilisation" och "barbari" är det kanske det bästa vi kan göra, att läsa Iliaden och Anabasis på nytt. Försöka lyssna till Elpënors röst i Odyssén. Dan Jönsson Litteratur i urval: Elpënor av Willy Kyrklund (Alba, 1986) En himmel av sten: Willy Kyrklund och det grekiska av Thomas Sjösvärd (Ellerströms, 2020) Tal till grekvänner ingår i Willy Kyrklund: Berättelser, dramatik, anföranden, artiklar (Alba, 1996) Molnen över Metapontion : en roman. Av Eyvind Johnson (Bonnier 1957 och Themis 2008)

Befinner vi oss vid en historisk brytpunkt där förutsättningarna för litteraturen är på väg att gå förlorade? Det undersöker litteraturprofessorn Sven Anders Johanssons i sin nya nya bok "Litteraturens slut". Idag blir det samtal om slutet - med författaren själv och kulturjournalisten Ulrika Knutsson. SVENSKA AKADEMIEN OCH NMR MÖTS I RÄTTEN - NU SKA KLASSIKERSKYDDET PRÖVAS Får man publicera nationalromantiska dikter av 1800-talspoeter som Tegnér och Viktor Rydberg på en nazistisk hemsida? Idag prövas klassikerskyddet för första gången i domstol. Hör Martin Fredriksson som forskar om skyddet av klassiska verk. PLATS FÖR EXPERIMENT Experimentalfältet i Frescatiområdet i Stockholm var en gång en plats där det svenska jordbruket skulle utvecklas och förädlas. Nu är det en experimentplats för konst, och konsthallen Accelerator. Nya utställningen heter just "Experimentalfältet", med en något annan syn på naturen än vad platsen tidigare upplevt. P1 Kulturs Mårten Arndtzén har besökt utställningen. VEM OCH VILKA HAR RÄTT TILL STADEN? Författaren Jane Jacobs formulerade på 60-talet en vision om Staden som en plats för mångfald. Hur står sig den visionen idag? Hör författaren och journalisten Elin Grelsson Almestad i vår OBS-serie om hus, hem och status.

Eddie läser "Vaknen!" av Viktor Rydberg.

Det här utspelar sig på den tiden då tomten fortfarande är grå och grubblar över existensen. Han delar inte ut några klappar men iakttar familjen. Snön lyser vit på taken endast tomten är vaken Den gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han inte vände luvan avig. Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, inte en enda gång i elva strofer tappar han humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst. Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör men tomten är också ett med moderniteten i hennes populära illustrationer. Alla dessa jultidningar och vykort med tomtar som åker bil och tåg och sedermera flygplan fullastade med paket med härvor av små tomtenissar omkring sig. I Katarina Wikars Klassiker läste Ulf Palme Tomten 1976 och Erik Fylkesson 1996, Gösta Knutsson intervjuade Jenny Nyström 1941, och Ulrika Knutsson Gunnar D Hansson 1996 i programmet Tomten i Grottekvarnen.

Learn more about my course, Abundance Paganism here: https://fair-folk-media.mykajabi.com/abundance-paganism The early bird code, good through December 23rd 2020, is GETSTHEWORM This episode draws on the folklore of the household spirit (gnome, tomte, tonttu, nisse, domovoi, et al)and the folk music of Scandinavia to explore the ancient traditions of animism and ancestor veneration at midwinter. Music: Intro theme: “Forest March” by Sylvia Woods “Tomtarnas Julnatt” by Göteborgs Symfonietta (instrumental) “Nisse-Polka” by Sing Song Sisters “Winter Darkness (Mørketid)” by Georg Buljo & Nils Økland “Haugebonden” by Folk Och Rackare “Tomtarnas” Julnatt by Fem Bobbies “Tomtehallingen” by Øyonn Groven Myhren “Tomten” by Kraja “Hej Tomtegubbar” by Nina Persson & Oscar Johansson The book I referred to in the intro: Gnomes and Secrets of the Gnomes Wil Huygen and illustrator Rien Poortvliet Resources for this episode: The Tradition of Household Spirits by Claude Lecouteux Russian Folk Belief by Linda J. Ivanits Tomten by Viktor Rydberg (a video here: www.youtube.com/watch?v=0rJ0Ec-jYg8)

Spetsad glögg, julen är kommen! När nu bocken står för dörren så presenterar retrogrottan årets julspecial. Ett besök hos den kultförklarade musikal-stop-motion-klenoden The Nightmare Before Christmas (1993). Podden gästas denna gång av Whose line is it anyway-legendaren Greg Proops, han som gör flera av rösterna till denna Disney-klassiker. Dessutom blir det julquiz, julsånger, motorcykelklubbar och mjukporr. Välkomna att fira jul med retropojkarna. Årets julspecial är dessutom jul-gemytligt jul-sponsorerat av jul-Discshop.fi. Skicka in din Jack-teckning så väljer jul-retrogrottan slumpmässigt ut tre jul-personer som får hemskickat en Nightmare-dvd och en hög av jul-poddens eget merch. Lämna in ert bidrag innan söndagen den 27.12.2020 och få namnet i tomteluvan. Viktor Rydberg fuckers! Hitta podden här: Soundcloud - https://soundcloud.com/8595podcast iTunes - http://tinyurl.com/jkezzwz Acast - https://www.acast.com/8595 Facebook - www.facebook.com/8595podcast/ Instagram - www.instagram.com/8595_podcast/
 Patreon - https://www.patreon.com/8595podcast 8595podcast@gmail.com

I säsongens sista avsnitt svarar Ulrika och Linda på lyssnarnas frågor. Vad är t.ex. det största misstaget en kan göra när en planerar sin trädgård? Kan en blanda olika stilar, och på vilket sätt? Vad gör en åt Monilia på äppleträdet, och när ska en egentligen sluta vattna sina växter om hösten? Ulrika och Linda tipsar om läsvärda böcker för både stora och små, perfekta julklappar, och avsnittet avslutas med stämningsfull högläsning av Linda, ur en av Ulrikas favoritklassiker, Tomten av Viktor Rydberg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Viktor Rydberg (1828-1895) växte upp som fosterhemsplacerad men blev enormt framgångsrik, professor vid Stockholms högskola, riksdagsledamot i andra kammaren, ledamot av Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien, hedersledamot i Akademien för de fria konsterna och riddare av Nordstjerneorden. Han omgavs med respekt och beundran och sågs spritt som landets starkaste andliga kraft. Han skrev vida lästa dikter som "Tomten", "Den nya Grottesången" och "Betlehems stjärna" och populära romaner som Singoalla, Den siste athenaren och Vapensmeden men också lärda och delvis polemiska verk som Bibelns lära om Kristus och Undersökningar i germanisk mythologi. Varför förblev han i eftervärldens ögon inte den främste? Andreas Hedberg, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

This book was adapted by Astrid Lindgren from a poem by Viktor Rydberg. It is illustrated by Harald Wiberg. It is A PaperStar Book, published in 1997 by Penguin Putnam Books for Young Readers.

Att läsa samma text med några decenniers mellanrum kan ge två väldigt olika upplevelser. Det erfar författaren och översättaren Erik Andersson som återvänt till en essäistisk reseberättelse från 1893. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När jag 1990 skulle bli redaktionssekreterare på Ord och Bild ansågs det lämpligt att jag bekantade mig litet med tidskriftens historia. Den tillträdande redaktören Johan Öberg kom med en plastpåse som innehöll några spridda nummer. Jag visste allt om science fiction-fanzines; jag hade koll på de viktigare kultursidorna; jag läste en del tidskrifter som Fenix och Embryo men Ord och Bild visste jag inte så mycket om, trots att jag hade medverkat en gång med en dialog om mat. Jag öppnade juninumret från 1893. Det första uppslaget bestod av två bilder: en Viktor Rydberg-byst och en sfinxmålning. Både sfinxen och Rydberg blickade mot mig och förbi mig. Sedan kom det ett reseminne från Rothenburg ob der Tauber. Jaha! tänkte jag. Nu skall vi se hur det är med Rothenburg. Jag satte mig ner och började läsa. Det var väldigt intressant. Man fick veta ungefär var staden låg, hur den såg ut och hur dess historia hade gestaltat sig. Här finnes ock staffage för alla möjliga historiska fantasibilder, och Ni kan lätt glömma, att Ni verkligen lefver i slutet av nittonde århundradet, skrev essäförfattaren entusiastiskt. Det jag tänkte mest på var hur essän var skriven. Det fanns hos författaren en lugn förtröstan på att läsekretsen satt och väntade på hennes intryck från Rothenburg. Hon hade åkt dit för att se hur det var med Rothenburg, och nu berättade hon det.        Men borde hon inte ha haft en frågeställning? Jag hade några terminers studier vid Göteborgs universitet bakom mig, och en sak som hade inpräntats i mig var vikten av att ha en frågeställning. Det var inget som kom naturligt för mig. Den som hade skrivit om Rothenburg var Ellen Fries. Hon var en framstående feminist och den första kvinna i Sverige som blev filosofie doktor. Hon måste ha vetat allt om frågeställningar. Den här gången utgick hon från sina kunskaper om historien men skrev något annat än en akademisk text. Vem läste då essän? Ja, om man får tro en blyertsanteckning på (första) tidskriftens omslag så hade mitt exemplar tillhört kontraktsprosten Johan Wahlfisk. Han var en närking med vida intressen: han skrev om Örebro stads historia och hemslöjden i Örebro län. Han blev nog glad när det kom en initierad essä om Rothenburg. Vad fanns det för andra möjligheter för Ellen Fries? Hon hade kunnat skriva en reseguide: Rothenburg, Bajerns pärla. Hon nämner faktiskt vilket hotell hon bodde på. Eller en reseskildring: Rosorna i ringmurens rund. Om det nu finns rosor i Rothenburg; jag kanske tänker på Visby. En avhandling: Judarnas rättsliga ställning i det medeltida Rothenburg, för att låna en titel från universitetet i Würzburg 1976. En populärvetenskaplig artikel: Svenskarna som satte skräck i Rothenburg. En del uppgifter om svenskarnas bravader under stormaktstiden letar sig in i Fries essä, till exempel att de stjälpte i sig 336 åmar vin, 204 512 pund bröd och 1 500 malter havre. Hon kunde också ha skrivit en kulturartikel: Varför talar alla om Rothenburg i dag? Det finns ett starkt reaktivt drag hos dagstidningarna. Tack och lov blev det essän som Ellen Fries valde. Jag ville också skriva en essä, kände jag. Tyvärr fanns det inga pengar till att skicka mig på en veckas vistelse i Rothenburg. Istället hamnade jag på socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Visby. Jag försökte rapportera därifrån på bästa kulturkonservativa sekelskiftesvis och gjorde inget för att mildra den skriande entusiasm över världsläget som ekonomerna uttryckte. Varken de eller jag anade att vi befann oss ungefär en månad ifrån 1990-talets finanskris.        Ingvar Carlsson, Allan Larsson och Erik Åsbrink fortsatte sin verksamhet trots motgångarna, men för mig blev det här den enda insatsen som ekonomijournalist. När jag nu läser Ellen Fries essä om Rothenburg på nytt så ser jag vissa saker som jag inte såg 1990. Hon börjar med att gå runt i stadens omgivningar och hon njuter av det mångskiftande landskapet: Vinstockar och vinbärsbuskar, omgärdade ängar och åkerlappar, tallplanteringar och humleodlingar, skogsdungar och stora sandgropar, ingenting saknas i denna profkarta af mänsklig kultur. Jordbrukets organisering är av mycket större intresse för mig nu än när jag var en ung göteborgare. När hon går upp mot ringmuren möter hon bönderna som skall hem efter marknaden: De flesta af gossarne voro blonda och blåögda med oregelbundna drag, blott en eller annan sydländsk typ, men: Kvinnorna voro lifligare och deras typ mera sydtysk. Det här log jag nog bara åt 1990. Det är anmärkningsvärt att männen skulle tillhöra en typ och kvinnorna en annan blandades de aldrig? , men min inställning var att man fick hoppa över stycken om ras och folklynne om man alls skulle läsa texter från slutet av 1800-talet. Det var liksom ett passerat stadium, ungefär som alkemi, skallmätning och planeter i cirkelrunda banor. Det är inte lika lätt att hoppa över sådant längre. Nu är politiken på nytt fylld av bondfångare och guldmakare. I Nordisk Familjebok står det att Ellen Fries personlighet kännetecknades av anspråkslöshet, ideell lifssyn, humor och utpräglad svenskhet. Alla varningsklockor ringer vid ordet svenskhet. Jag läser Rothenburgessän igen. Varför nämns det inget om pogromerna i de historiska tillbakablickarna och varför syns inga judar i stadsbilden? I Rothenburg slipper man storstädernas avskum, skriver hon, och det är inte tal om någon nöd i en stad med så rika gamla fattigkassor. Hon nämner också att staden är ett protestantiskt fäste i det katolska Sydtyskland. 1990 såg jag det som en slump att Fries hade hamnat just i Rothenburg. Nu inser jag att det inte är sant. Hon åkte till Rothenburg för att det var en idealstad. Den var homogen, ursprunglig och medeltida. På 1930-talet anordnades bussresor dit för att det uppväxande släktet skulle få se hur en riktig tysk stad såg ut. Nu kan förstås inte Ellen Fries lastas för att nazisterna älskade Rothenburg. Hon avled 1900, bara fyrtiofyra år gammal. Hennes sista essä i Ord och Bild trycktes postumt och hette Holländskt folklynne och holländsk konst. Den är skriven litet på samma sätt som Rothenburgessän. Medan den tyska folksjälen växte fram ur den medeltida arkitekturen så kan man iaktta det äkta holländska i såväl den levande stadsbilden som i 1600-talsmåleriet. Holländaren är inte bara konservativ till sin läggning, utan i stort sett oföränderlig till sin natur. Mot slutet citerar Fries en rysk författare som sagt att utanför nationaliteten finnes hvarken konst, sanning eller lif. Ellen Fries vurmade för medeltiden och för folksjälen på ett sätt som inte direkt sprider någon värme nuförtiden. Illa är det också att hon visar sig vara ett så dåligt exempel på det förutsättningslösa skrivande som jag hade tänkt utropa till essäns främsta egenskap. Det enda jag kan glädja mig åt är att min egen essä, så här i de sista skälvande sekunderna, i sitt nederlag hävdar sitt oberoende. Erik Andersson, författare och översättare

Det här utspelar sig på den tiden då tomten fortfarande är grå och grubblar över existensen. Han delar inte ut några klappar men iakttar familjen. Snön lyser vit på taken endast tomten är vaken Den gamla folktrons tomte var en tvärhand hög, gråklädd och argsint och kunde hämnas om han inte fick smör i gröten. Han hjälpte till med skörden och djuren och ingen människa kunde se honom om han inte vände luvan avig. Tomten i Viktor Rydbergs dikt från 1881 är en gränsvarelse, inte en enda gång i elva strofer tappar han humöret och det fast inte minsta lilla gröttallrik är utställd. Det sägs däremot att barnen är hans största lycka. Och alldeles snart - i den nya tiden som ska komma - ska han bli den som delar ut julklappar till dem - han vet bara inte om det än där han går mellan visthus och ladans loft och tänker på existensen och svalans återkomst. Konstnären Jenny Nyström skapade bilden av Tomten så som vi nu känner honom, i röd luva och på gott humör men tomten är också ett med moderniteten i hennes populära illustrationer. Alla dessa jultidningar och vykort med tomtar som åker bil och tåg och sedermera flygplan fullastade med paket med härvor av små tomtenissar omkring sig. I Katarina Wikars Klassiker läste Ulf Palme Tomten 1976 och Erik Fylkesson 1996, Gösta Knutsson intervjuade Jenny Nyström 1941, och Ulrika Knutsson Gunnar D Hansson 1996 i programmet Tomten i Grottekvarnen.

Bjällerklang och spetsad glögg, julen är här! När bocken står för dörren lyfter retropojkarna tidsenligt upp ännu en julklassiker på bordet. En komedi-pärla som möjligen gjort sig mera känd i hemknutarna under namnet "Ett päron till farsa firar jul". Dessutom första gången som podden tar sig an Chevy Chase, en av 80-talets verkliga ikoner. Utöver detta har Tage träffat Highlander på en nördmässa i Stockholm medan neggo-Jocke vältrar sig i julfilmsbesvikelser. Showen gästas av filmens stuntkoordinator Charlie Picerni, mannen som enligt egen utsago har Hollywoods längsta CV. Hos poddens Patreon-kanal finns också intervjun med Picerni i sin helhet för den intresserade. Ett samtal där han helt ocensurerat kastar skithink efter skithink på Renny Harlins karriär. Möjligen värt att lyssna på. Julspecialen är julgemytligt julsponsorerad av Discshop.fi. Bland alla som jul-återkopplar eller jul-lajkar så väljer jul-retrogrottan slumpmässigt ut två jul-personer som får hemskickat en dvd-box med de fyra första Vacation-filmerna samt en hög av jul-poddens eget merch. Hör av er innan söndagen den 29.12.2019 och få namnet i tomteluvan. Viktor Rydberg fuckers! Hitta podden här: Soundcloud - https://soundcloud.com/8595podcast iTunes - http://tinyurl.com/jkezzwz Acast - https://www.acast.com/8595 Facebook - www.facebook.com/8595podcast/ Instagram - www.instagram.com/8595_podcast/
Patreon - https://www.patreon.com/8595podcast 8595podcast@gmail.com

This episode draws on the folklore of the household spirit (gnome, tomte, tonttu, nisse, domovoi, et al)and the folk music of Scandinavia to explore the ancient traditions of animism and ancestor veneration at midwinter. Music: Intro theme: “Forest March” by Sylvia Woods “Tomtarnas Julnatt” by Göteborgs Symfonietta (instrumental) “Nisse-Polka” by Sing Song Sisters “Winter Darkness (Mørketid)” by Georg Buljo & Nils Økland “Haugebonden” by Folk Och Rackare “Tomtarnas” Julnatt by Fem Bobbies “Tomtehallingen” by Øyonn Groven Myhren “Tomten” by Kraja “Hej Tomtegubbar” by Nina Persson & Oscar Johansson The book I referred to in the intro: Gnomes and Secrets of the Gnomes Wil Huygen and illustrator Rien Poortvliet Resources for this episode: The Tradition of Household Spirits by Claude Lecouteux Russian Folk Belief by Linda J. Ivanits Tomten by Viktor Rydberg (a video here: https://www.youtube.com/watch?v=0rJ0Ec-jYg8)

Reading of “The Tomten” adapted by Astrid Lindgren from a poem by Viktor Rydberg - read by Erica

Tipp tapp! Innan lutfisken dukas fram och tomtarna krypa upp ur vrårna beger sig Tage och Jocke på en verbal resa genom den ultimata julfilmen Die Hard. Pojkarna minns, förlåter och benar grundligt upp Bruce Willis paradkaraktär. Avsnittet lägger även bottenplanen för poddens egen julfest, ger dyrbara tips på hur man regerar i Track & Field och nämner Gunde Svans son. Bara en sån sak. 85-95 gästas denna gång av Vanessa Ament och Tom Boyd, två av personerna som varit med och skapat denna odödliga pärla. Vanessa jobbade med filmens foley-ljud medan Tom Boyd lirade oboe på soundtracket. Så släng dig i väggen Viktor Rydberg, ingen kan jul som John McClane. Vårt julspecial är sponsrat av discshop.fi. Bland alla som lajkar, kommenterar eller delar så lottar vi ut samtliga fem Die Hard-filmer i en hårdkokt bluray box. Vinnaren dras söndagen den 31.12.2017. Hittas oss här: Soundcloud - https://soundcloud.com/8595podcast iTunes - http://tinyurl.com/jkezzwz Acast - https://www.acast.com/8595 Facebook - www.facebook.com/8595podcast/ Instagram - www.instagram.com/8595_podcast/ 
 8595podcast@gmail.com

Viktor Rydberg tillhörde författareliten av svenska författare i slutet av 1800-talet. Lyssna här om hans barndom och ungdom och dystra men samtidigt svärmiska år i Växjötrakten, och hur det kom sig att han via en grotta (som idag är ett populärt utflyktsmål) fick idén till sin allra mest kända roman "Singoalla"!

Viktor Rydberg (1828-1895) växte upp som fosterhemsplacerad men blev enormt framgångsrik, professor vid Stockholms högskola, riksdagsledamot i andra kammaren, ledamot av Svenska Akademien, Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien, hedersledamot i Akademien för de fria konsterna och riddare av Nordstjerneorden. Han omgavs med respekt och beundran och sågs spritt som landets starkaste andliga kraft. Han skrev vida lästa dikter som "Tomten", "Den nya Grottesången" och "Betlehems stjärna" och populära romaner som Singoalla, Den siste athenaren och Vapensmeden men också lärda och delvis polemiska verk som Bibelns lära om Kristus och Undersökningar i germanisk mythologi. Varför förblev han i eftervärldens ögon inte den främste? Andreas Hedberg, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Vi tar ett helhetsgrepp på svensk skräckfiktion utifrån stolparna litteratur, tv och film. Tomas förklarar varför ”Agnes Cecilia” är otäckare än ”Fredagen den 13” och Lars berättar om en tidigare okänd remake av ”Låt den rätte komma in”. Vi pratar också om: Astrid Lindgren, Skinn Skerping, Julianne och jag, Nattens barn, John Ajvide Lindqvist, Anders Fager, Inger Edelfeldt, Andreas Marklund, Skördedrottningen, Musselstranden, Marie Hermanson, Liv i luckan, Krystalis, Agnes Cecilia, Maria Gripe, Chock, Häxan, Vargtimmen, Ingmar Bergman, Besökarna, Joakim Ersgård, Kjell Bergqvist, Johannes Brost, Lena Endre, Det okända, Michael Hjorth, Låt den rätte komma in, Tomas Alfredson, Andreas Roman, Stefan Spjut, Viktor Rydberg, Emelie Flygare-Carlén, Selma Lagerlöf och Magnus Dahlström. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.  

I veckans P3 Spel blir det julshow! Panelen hjälper till med rim till klapparna och tipsar om tomtemoddar och snöbanor, allt till tonerna av den juligaste spelmusiken! Josef Fares, Hanna Fridén och Victor Leijonhufvud slår sina kloka huvuden ihop i rimstugan och ser till att alla hårda paket blir poetiska mästerverk. Till och med den klassiska dikten Tomten av Viktor Rydberg åker på en remix och blir spelifierad av panelen! Som om rimstuga och tomtedikt inte är julstämning nog så har vi musikern David Westerlund och hans piano i studion! Det blir ljuvliga toner från spelens värld och panelen får feeling och live-återskapar delar ur The Legend of Zelda. Betyg delas ut till den tankeläsande armen i spelet Stick it to the man, det blir en snabb titt på rollspelskalaset i Bravely Default och för alla som inte är med på grejen med att bli eko-bonde i Harvest Moon så bjuder Kalle Kovácz på ett Sen till Partyt-inslag. Du hör, ingen jul utan P3 Spel med Angelica Norgren! Vi korkar upp glöggen på lördag 14.03 i P3.   Här är några av Hannas och Victors rim, redan nu, så ni får känslan: Tomten - på nytt sätt: Midvinternattens köld är hård, neonskyltar gnistra och flimra. Staden som alltid sömnlös, även i midnattsdimma. Mona vandrar sin tysta ban, Snön lyser vit på fur och gran, smärtstillande vita i handen. Endast Max Payne konfronterar alla underjordens avskum på raken. *** För den som vill ge bort en PS4: Victor: Den här ståtliga monoliten Sägs vara den definitiva skiten Har därför gett upphov till köpyra Och passar dessutom dagen tjugo-fyra *** Hanna: Vem har behov av vänner, När verklighetsflykt är din mission Avundsjukt de andra blänger När du packar upp din spelstation *** Till dig som vill ge bort Counter-Strike: Global Offensive Det här är en investering i din framtida karriär Som huvudprickande skrivbordsmilitär Seså, sluta se frågande ut sådär Ge dig nu genast iväg och bli e-sportsmiljonär *** Och perfekt för den som skänker en ny mus Med det här verktyget Står världen för dina fötter Du behöver inte ens ta flyget För att uppleva safari bland nötter   T-SHIRT MED SPELMOTIV Något som förr bara var till för kroppen, passar nu asfint på kroppen! Bry dig inte om de som skriker posör För lite ragg och kärlek, är det till din favör Ibland är det svårt att veta hur man tar kontakt De talar om självförtroende, stå i givakt! Men allt vi behöver, är något gemensamt Och med detta kan du förmedla det mycket klädsamt *** Civilisation 5 Pest och pina vid jultradition, Kalle Anka, sill och familjejon För en värld med större attraktion, dags att bygga din egen.... (civilisation) ***

Det var musiken som förde samman Alice Sandström och häradshövdingen Jacob Tegnér, sonson till den store skalden Esaias Tegnér. Jacob var en god sångare, och hon ackompanjerade. Ett par år efter giftermålet fick de i tät följd två pojkar, Gösta och Torsten. När Alice läste sagor och bläddrade i bilderböcker tillsammans med dem, sa de: ”Mamma ska sjunga, inte läsa”. Det var så barnvisorna började komma till. Många av visorna hör ihop med familjen Tegnérs liv ute på Djursholm, där de levde nära naturen. Där tillkom Ekorrn satt i granen, Bä, bä, vita lamm, Mors lilla Olle och många, många andra visor som sedan har sjungits av generationer barn inte bara i Sverige. Till och med sönernas lördagsbad kunde inspirera Alice till en visa. Bland de tidiga invånarna på Djursholm fanns skalden Viktor Rydberg. 1891 gav han ut romanen Vapensmeden, och ur den hämtade Alice Tegnér texten till den sång som fick titeln Betlehems stjärna. Men Alice var lite orolig för vad Rydberg skulle säga när han fick höra sången. Hon hade ändrat en del i dikten. I programmet får vi veta vad Rydberg tyckte om att Alice Tegnér hade tagit sig den friheten. Betlehems stjärna ingår i det andra häftet av Sjung med oss mamma!, som utkom 1893. Än idag sprider den julstämning i kyrkor, skolor och hem: ”Gläns över sjö och strand”. (Repris från sommaren 2013) Alice Tegnér del 3 av 6 - en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.