Podcasts about kompaniet

Björn testar ett nytt programformat och tekniken fungerar sådär. Trots det lyckas Björn och Johan, via Kristoffer Appelquists telefon, ta sig in i live-inspelningen av podcasten Kompaniet. Välkommen in i värmen!-----Du kan stötta Björn och Johans fikastund genom att skicka en slant till Fem i Topps Swish-nummer: 123 500 69 52Följ oss på Instagram @bragjort2000 och hitta inspiration till dina brodyrer på @brasagtifemitoppMail: bragjort2000@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karriären och skadorna inom skidåkning, deltagandet i tv-programmet Kompaniet, YouTube karriären, entreprenörskapet och nya doft-företaget. Sportpodden välkomnar skidstjärnan och entreprenören Jens ”Byggis” Byggmark för ett djupt samtal kring allt från adrenalinfyllda skidåk till de oväntade prövningarna i Kompaniet. Med en karriär fylld av triumfer och motgångar delar Byggmark med sig av sin inspirerande resa. Efter att ha nått toppen inom alpin skidåkning har han nu valt en annan väg; som entreprenör och företagare. Genom berättelser från karriärens glansdagar till övergången till ett ”vanligt” liv visar Byggmark på den inre styrka och det pannben som format hans framgång, både i och utanför sporten.Med humor och självdistans delar han med sig av lärdomar kring att hantera förluster, vikten av mod, och hur man tar sig igenom livets mest oväntade svängar. För alla som söker motivation är Jens en inspirerande kraft!Podden produceras av Svenska Epoch Times. Ansvarig utgivare: Vasilios Zoupounidis Vill du läsa mer av Jonas Arnesen? För endast 1 krona får du nu tillgång till alla deras nya texter, varje vecka i Svenska Epoch Times. Klicka här: https://www.epochtimes.se/erbjudande

Har de som bor i norra Sverige bättre hemberedskap än dem som bor i södra, och hur många har egentligen mat och vatten för en vecka och en nödradio hemma? I avsnitt 59 pratar vi med Daniel Breitholtz, som till vardags arbetar på Spotify och poddar med podcasten Kompaniet, om hans prepping. Och så hör vi från forskarna Herman Andersson och Christoffer Wederbrand om vad vi egentligen vet om svenskarnas hemberedskap.

Stackars Dickhard, som ger sin syn på saken.. "Under 1600-talet ägnade sig Svenska Afrikakompaniet åt handel med guld, elfenben och socker – och med tiden åt en allt mer omfattande slavhandel. Men innan kompaniet vuxit sig starkt nog drabbades det av en allvarlig kris. Hur viktig var vår afrikanska koloni? Det har vållat uppståndelse i svenska medier, bland annat i Göteborgs-Posten, att SVT:s ”Historien om Sverige” föredrar att skicka Simon J Berger till Ghana istället för till Göteborg. Hur kan man mena att den kortlivade svenska kolonin vid Cabo Corso förtjänar mer utrymme än uppkomsten och utvecklingen av Sveriges andra stad? Det här är inte rätta platsen att utröna vilka förmodat postkoloniala perspektiv som har väglett producenterna, men det finns en annan fråga som antagligen är viktigare att konfrontera för majoriteten av tv-tittarna och tidningsläsarna. Hur viktig var egentligen vår afrikanska koloni? Blev Sverige en stor slavhandelsnation eller inte? Den svenska handels- och koloniverksamheten i Afrika inleddes i mitten av 1640-talet. Initiativtagare var Louis De Geer, som beskyddades av kronan och dessutom investerade ett stort personligt kapital. Den första resan om vilken vi har god information ägde rum 1646 under ledning av kapten Arend Gabbes på fartyget St. Jacob. Skeppet avseglade från Göteborg den 12 maj och nådde Guineakusten i juli. Afrikansk handel intresserade drottningen Dödligheten var hög eftersom dysenteri bröt ut i lastutrymmet redan innan Atlantöverfarten påbörjades, men till slut kom Gabbes fram till Barbados och sålde sin last till engelska plantageägare. Därefter skaffade han sig ny last, främst socker, och återvände till Göteborg på sensommaren 1647. Vinsterna bevisade för svenskarna att afrikansk handel var värd att satsa på. Till skillnad från riksrådet, som var skeptiskt inställt till dylika äventyrligheter, blev drottning Kristina intresserad och understödde Louis De Geers vidare planer. Inom kort hade Carlof byggt upp ett imponerande handelsnät längs kusten i dagens Ghana. Efter att han lämnat tjänsten 1652 fortsatte kompaniet att expandera under ledning av den nye kommendanten Isaac Mivilla från Basel. Det var Mivilla som påbörjade byggandet av ett regelrätt fort i Cabo Corso, vilket fick namnet Carolusburg. Det byggdes av sten med tjocka murar och vette mot havet. I ombyggt skick står fortet ännu kvar vid Ghanas kust och är numera känt som Cape Coast Castle. De varor som kompaniets skepp förde till Carolusburg var de sedvanliga: textilier, järnstavar, smycken, kopparföremål, knivar och speglar, det mesta inhandlat i Amsterdam hos lokala hantverkare och handelshus. Den i särklass viktigaste produkten kompaniet forslade tillbaka till Europa var guld, följt av elfenben och socker. Dessutom ägnade man sig åt en med tiden allt mer omfattande slavhandel, både med den portugisiska kolonin São Tomé och med Västindien. Om Svenska Afrikakompaniet hade fortsatt att bedriva handel i Guineabukten och vidareutvecklat sina kontakter med de västindiska plantagesamhällena hade Sverige mycket väl kunnat utvecklas till en aktiv slavhandelsnation, som fallet blev med Danmark. Men så blev det inte. Kompaniet drabbades av en allvarlig kris innan det hade vuxit sig starkt nog att kunna stå emot attacker. Ironiskt nog bar den man som byggt upp kompaniets verksamhet, Henrich Carlof, huvudansvaret för att det gick som det gick. Carlof kände sig överspelad och lämnade kompaniet 1657, varefter han vände sig till den danske kungen Fredrik III och erbjöd honom sina tjänster. Carlof ville hämnas. Vid denna tid planerade Fredrik krig mot Karl X Gustavs Sverige, vars trupper befann sig långt borta i Polen, och i april samma år gav han Carlof tillåtelse att föra krig mot Svenska Afrikakompaniet i den danska kronans namn. Han anlände till Guldkusten i januari 1658 och intog på kort tid samtliga svenska handelsstationer. Svenska Afrikakompaniet isolerades och även Carolusburg föll. Det danska väldet blev inte långvarigt. I enlighet med statuterna i Roskildefreden 1658 skulle fortet återlämnas till svenskarna, och de inledande svenska framgångarna under kriget 1658–1660 gjorde köpmännen i Afrika nervösa. De trupper Carlof lämnat kvar övermannades av afrikanska krigare som var allierade med Sverige, och i maj 1659 stod Carolusburg åter till Svenska Afrikakompaniets förfogande. Några nya kraftansträngningar för att dra igång verksamheten gjordes emellertid inte. Kapital saknades. Luften hade gått ur projektet och sedan andra afrikanska trupper intagit Carolusburg i april 1663 gjordes inga nya svenska försök att återta ställningarna. Fortet övertogs av nederländarna, som ett år senare miste det till engelsmännen. (Länder skall i detta nog med fördel översättas till företagsintressen...)

Godt gjensyn! I dagens sending blir vi kjent med to ferske nye karer! Hva syns vi om snylting på offentlig transport - Er det verdt å spare de kronene? Studenter har nå mindre å rutte med enn før - bør man ty til med et opprør? Bruker de i studio bruktklær? Kompaniet diskuterer om det har blitt for dyrt å kjøpe brukt. I studio er Nikolai Hagevold Krohne, Magnus Laundal og Øyvind Myklatun. Produsent er Marius Hauan.

Komikern och programledaren Kristoffer Ahonen Appelquist gästar Framgångspodden och pratar om hur det är att komma till sin rätt. I snart 20 år har vi sett honom köra standup på scen och underhållit oss i tv-program såsom 100%, Parlamentet och Bäst i Test. Han har vunnit priser för sin humor och idag syns han som programledare för satirprogrammet ”Svenska Nyheter och hörs veckovis i podden Kompaniet.Vi pratar om hur det var för Kristoffer att växa upp och känna sig ensam under sin barndom. Hur mordet på hans pappa präglat honom, rädslan för missbruksproblem och drivet att ständigt jobba med sig själv. Vi hinner också prata om hur bildningskomplexet gjorde honom allmänbildad, ambitioner och varför han har Adam Alsing att tacka för sin karriär. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Mindler: https://mindler.se/I betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Komikern och programledaren Kristoffer Ahonen Appelquist gästar Framgångspodden och pratar om hur det är att komma till sin rätt. I snart 20 år har vi sett honom köra standup på scen och underhållit oss i tv-program såsom 100%, Parlamentet och Bäst i Test. Han har vunnit priser för sin humor och idag syns han som programledare för satirprogrammet ”Svenska Nyheter och hörs veckovis i podden Kompaniet.Vi pratar om hur det var för Kristoffer att växa upp och känna sig ensam under sin barndom. Hur mordet på hans pappa präglat honom, rädslan för missbruksproblem och drivet att ständigt jobba med sig själv. Vi hinner också prata om hur bildningskomplexet gjorde honom allmänbildad, ambitioner och varför han har Adam Alsing att tacka för sin karriär. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Mindler: https://mindler.se/I betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hvordan er det å jobbe med obskur scenekunst? Vi har snakket med scenekunstner Saila Hyttinen (53) som i over 20 år har drevet kompaniet Verk Produksjoner, blant annet sammen med sin ektemann. Kompaniet har skapt sin egen nisje i nordisk teater og viser sine oppsetninger på Black Box Teater og har to ganger mottatt Heddaprisen. Christina snakker med Saila om å gi seg hen til skapende prosesser selv om du ikke aner hva det leder til, om det er et skille mellom arbeid og fritid når hun jobber sammen med sin ektemann, om å søke støtte fra Kulturrådet og om hva hun sier når folk spør hva hun driver med. Saila anser seg som nordisk, og det er ikke så rart, for hun vokste opp i Finland, gikk på skole i Sverige, studerte i Danmark og bor og jobber i Norge. Hva kan vi i Norden lære av hverandre på tvers av landegrenser?

Sarah Dawn Finer möter komikern Kristoffer Appelquist i avsnitt 9 av ”Talk to me”. Kristoffer har hunnit med många karriärer innan han slog igenom som komiker i 100% med Adam Alsing. Många historier utbyts om livet innan både ”Svenska Nyheter” och podden ”Kompaniet”. Hur subjektiv är humor? Hur är han som pappa idag drygt 20 år efter han först blev pappa? Vad är hemligheten med ”Late night talk shows” i USA kontra Sverige? Personligt, ärligt, roligt och rörande berättar Appelquist om livets högsta och lägsta stunder. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi har kommit till början av Colin Nutleys filmskatt, och det känns väl ganska naturligt att säga att det inte är hans bästa svenska film. En kostig historia med alldeles för många karaktärer som inte har något att göra, och folk som man inte riktigt fattar varför dom gör som dom gör. Men det finns ett antal nya volvo-bilar i filmen och det är ju skoj. Puss å kram Anders The post 171 - Nionde Kompaniet appeared first on Tveksamt.

Vi har kommit till början av Colin Nutleys filmskatt, och det känns väl ganska naturligt att säga att det inte är hans bästa svenska film. En konstig historia med alldeles för många karaktärer som inte har något att göra, och folk som man inte riktigt fattar varför dom gör som dom gör. Men det finns ett antal nya Volvo-bilar i filmen och det är ju skoj. Puss å kram Anders Glöm inte att tipsa om filmer ni vill att vi snackar om och att följa oss på alla sociala medier! Här hittar ni oss! FACEBOOK! https://www.facebook.com/tveksamt INSTAGRAMhttps://www.instagram.com/tveksamtpodden/   Support us!

East India Company -- Det Ostindiska Kompaniet -- är det största och mäktigaste företaget i världshistorien. Det var aktivt i 274 år, mellan 1600 och 1874, och hade vid sin höjdpunkt en  marknadsandel på drygt 40% av världshandeln samt en armé som var dubbelt så stor som den brittiska, och därtill finansiellt självförsörjande.  Hur lyckades de växa sig så stora? Och hur överlevde företaget så länge? Några av anledningarna vi diskuterar är inträdesbarriärer, distribution, förhandlingsposition, korruption, militär makt, pengar till att betala för de bästa anställda eller muta ämbetsmän, samt organisatorisk inlärningskurva.  Kolla in Finanskursen som öppnar för allmän registrering den 30e november. Det är denna lördag.   https://finanskursen.se/ 

Ostindiska kompaniet är en av vår historias verkliga ikoner. Men en ny utställning på Sjöhistoriska museet i Stockholm kastar nytt ljus över verksamheten: Var det i själva verket ett smuggelföretag? Kulturredaktionens reporter Mattias Berg har utifrån den här utställningen, och med hjälp av historiker och annan expertis, granskat vår bild av det svenska Ostindiska kompaniet. Bland annat framkommer här att det var te, och inte det betydligt mer omtalade ostindiska porslinet, som gav företaget merparten av de enorma vinsterna. Mycket av teet såldes sedan vidare till smugglare, som förde in det i Storbritannien där tesalongerna hade blivit på modet och tullarna var höga på den omsusade varan. Dessutom ställs frågan om museernas uppdrag. För om det nu förhåller sig på det sättet, vilket relativt få människor ändå känner till - varför har vi då inte fått se en stor utställning kring den "hemliga historien" om svenska Ostindiska kompaniet? Eller andra både vetenskapligt och idémässigt inspirerande utställningar kring exempelvis det svenska folkhemmet eller stormaktstiden? Medverkar i reportaget gör Hanna Hodacs, marinhistoriker vid Högskolan Dalarna, liksom Lisa Hellman vid globalhistoriska forskningscentret i Berlin. Vi får även träffa Eva Myrdal, som är senior forskare vid Östasiatiska museet i Stockholm. Musiken vi hör är den kinesiska folkmelodin Ting Quan ("Lyssna till källan"), klaverstycket "La du Buq" komponerat 1768 och Sten-Åke Cederhöks "Ostindiska kompaniet". Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se

Regjeringen øker bevilgningene til ordningen som skal sørge for flere internasjonale filmstjerner til Norge i neste års statsbudsjett – stikk i strid med ønskene fra mottaker Norsk Filminstitutt. Netflix-filmen "22 July" er et solid drama, men bringer ikke noe nytt til bords. Kompaniet, ideen og metoden Fargespill er nominert il nobels fredspris, av SV-politker Ågot Valle, med støtte av statsråd Monica Mæland. Vi spør kunstnerisk leder for Fargespillene, Ole Hamre hvordan bidrar de til fred i verden?

Kampen om muskotkryddan fortsätter! Patrik vrider spänningsreglaget till 11, Robert gör tveksamma skådespelarinsatser, holländarna är ondare än satan själv, Nathaniel är modigare än ett lejon, och britterna är... britter.

Kampen om muskotkryddan fortsätter! Patrik vrider spänningsreglaget till 11, Robert gör tveksamma skådespelarinsatser, holländarna är ondare än satan själv, Nathaniel är modigare än ett lejon, och britterna är... britter.

Mellan åren 1731 och 1813 fraktade Svenska Ostindiska Companiet ofantliga mängder te, porslin och silke från Östasien till Sverige. Men kompaniet var lika mycket ett internationellt exportföretag, där större delen av lasterna såldes vidare till Europa. Vilken inflytande fick handeln på Sveriges kultur- och näringsliv? Vad sjutton gjorde besättningen på de långa resorna? Och hur mycket fick de egentligen se av slutdestinationen? Veckans avsnitt handlar om ett av Sveriges mest framgångsrika företag genom tiderna. Gäster i studion är Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, och Hanna Hodacs, lektor i historia vid Högskolan Dalarna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

It's on now, PowerGamer! När vi har krigat oss fram till ännu en fredag ska det uppmärksammas som sig bör och på frontlinjen denna morgon har vi Joakim, Daniel, Andreas och Anders. Kompaniet bryter ut i prat om äldrevården och finansmoguler, men pratar även om Andreas första intryck av PlayStation 4 och Assassin's Creed IV: Black Flag. Det hela tas hem av GTA Online och Beyond: Two Souls - därefter helg, underbar helg.

It's on now, PowerGamer! När vi har krigat oss fram till ännu en fredag ska det uppmärksammas som sig bör och på frontlinjen denna morgon har vi Joakim, Daniel, Andreas och Anders. Kompaniet bryter ut i prat om äldrevården och finansmoguler, men pratar även om Andreas första intryck av PlayStation 4 och Assassin's Creed IV: Black Flag. Det hela tas hem av GTA Online och Beyond: Two Souls - därefter helg, underbar helg.