Podcasts about matematisk

Tre raringer møtes til kamp om artigste fakta. Føkk pi, pass deg for folk som er aktive på natta, og ikke tro du finner blå mat i naturen!Raringer:Sigrid Bratlie (@sigridbratlie),Frédéric Lindboe (@forskerfrederic),Andreas Wahl (@andreas__wahl)

Statistisk-set er statistik signifikant ifølge statistikere? Men er statistik filosofisk-set dtatistik? Det syntes Mark ihvertfald, eller også gør han ikke? Der er ihvertfald en hel masse om øl!Support the showHvis du vil være med til at optage live med os på Discord kan du støtte os på 10er og blive en af vores kernelyttere https://vudfordret.10er.appDu kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Der er en hønsetrøje!Send os vanvittig videnskab eller stil et spørgsmål på facebook, Instagram eller vudfordret@gmail.comTak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteret.Husk at være dumme

Hvordan skal vi få elevene til å delta i matematiske samtaler og diskusjoner? Svaret er syv samtaletrekk. Ukas gjest er Kjersti Wæge. Hun er leder ved Matematikksenteret og tar oss igjennom samtlige samtaletrekk. Denne inspirerende og meget praksisorienterte episoden egner seg for samtlige trinn i skolen, fra grunnskole til videregående.

Alle kender til matematik i skolen, hvor vi skal lære matematiske grundprincipper, som blev opdaget og beskrevet for mere end 2000 år siden. Men hvad er det for matematik, som forskerne arbejder med i dag? Videnskabsjournalist Jens Degett fra Science Stories taler med Professor Nathalie Wahl fra Center for Geometry and Topology (GeoTop) på Københavns Universitet om matematisk virkelighed, sprog, behårede bolde og baderinge. Foto kredit: Jens Degett Matematisk virkelighed, behårede bolde og baderinge by Science Stories is licensed under a Creative Commons License.

Tre raringer kaster fakta på hverandre. Mandagsbarn, ny måte å dø på, og er du ok, Annie?Raringer:Roger Antonsen (@rantonse),Marianne Guriby, Andreas Wahl (@vitenwahl)

Alle kender til matematik i skolen, hvor vi skal lære matematiske grundprincipper, som blev opdaget og beskrevet for mere end 2000 år siden. Men hvad er det for matematik, som forskerne arbejder med i dag? Videnskabsjournalist Jens Degett fra Science Stories taler med Professor Nathalie Wahl fra Center for Geometry and Topology (GeoTop) på Københavns Universitet om matematisk virkelighed, sprog, behårede bolde og baderinge. Foto kredit: Jens Degett

I veckans avsnitt av Digitalsamtal är Wilhelm Landerholm gäst. “Mattenörd” är epitetet han sätter på sig själv – och matematikkunnandet använder han för att utveckla modeller över kollektivtrafik. Samtalet handlar om hur det går att ta sig an kollektivtrafik som en matematisk utmaning, om samspel mellan människa och teknik och i slutänden en bättre reseupplevelse. […]

Du kan prøve Zetland af i to måneder for en 50'er her: https://www.zetland.dk/ffiEn ældgammel og ret mind-blowing matematisk lov kan bruges til at afsløre både deepfakes, økonomisk svindel og russiske bots på Twitter. Hør hvordan i sæsonens tredje afsnit af 'Frederik forklarer internettet' med Zetlands internetjournalist Frederik Kulager og bestyrelsesformand Lea Korsgaard.Frederik forklarer internettet er produceret og udgivet af Zetland. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är högst individuellt hur rik man känner. Därför svarar vi alla t.ex. olika på frågan "vad är mycket/lite pengar för dig?". I dagens poddavsnitt går vi genom ett sätt att se på det med hjälp av sex olika nivåer av rikedom. Dessa nivåer har vi inte hittat på själva utan de är resultatet av den diskussion som pågått på nätet sedan augusti. Då intervjuades nämligen grundaren till kommunikationsverktyget Slack, Stewart Butterfield, i podden "How I built this". På frågan om alla hans ekonomiska bekymmer var lösta nu när han var miljardär resonerade han om olika nivåer av rikedom. Dessa nivåer har sedan förfinats av andra ekonomibloggare såsom Ben Carlson, HumbleDollar, OfDollarsAndData m.fl. för att landa i följande: 1. Alla utgifter spelar roll 2. Det spelar ingen roll vad livsmedel kostar 3. Det spelar ingen roll vad resturangbesök kostar 4. Det spelar ingen roll vad resor kostar 5. Det spelar ingen roll vad boendet kostar 6. Inga utgifter spelar någon roll Det intressanta med dessa nivåerna är att de blir relativa och kopplar både det matematiska och känslomässiga på samma sätt. Att t.ex. få 100 000 kr kan göra att man förflyttar sig från nivå 1 till nivå 2. Men 100 000 kr kommer göra att man går från nivå 4 till nivå 5. I avsnittet diskuterar vi även hur t.ex. jag och Caroline kan ha olika syn på vilken nivå vi själva befinner oss på - beroende på om man tittar på siffrorna eller känslan. Vi diskuterar även den relativa påverkan av ett enskild beslut på de olika nivåerna, hur det hänger ihop med humankapitalet och att vi ändå behöver ha en reality check. De flesta människor i Sverige befinner sig på lägre nivå än man tror. Svea Ekonomi släppte en undersökning som visar att 27 % av svenskarna klarar inte en oväntad utgift på mer än 5 000 kronor. För var femte svensk går smärtgränsen redan vid 3 000 kronor. Dessutom, bara var tionde person äger aktier i Sverige och hushållens totala medianportfölj, den mittersta portföljen efter storleksordning, för privatpersoner boendes i Sverige, låg på 42 000 kr. Även om det inte känns så, så är tillhör du förmodligen en väldigt liten andel av den rikaste delen av den svenska befolkningen eller är på väg dit. Annars hade du inte följt vår kanal. Det är bara värt att komma ihåg att när man ibland pratar om den rikaste procenten i världen/Sverige, så vill man gärna tro att det är någon annan.

Den sorte død, AIDS og den lidt mere nære influenza. Alle de sygdomme følger en helt fast formel, når de udvikler sig til epidemier. Fælles for dem er, at det er fra bakterier eller virus, som kommer udefra og inficerer din krop. Vi tager dig gennem historien og formlen for de perfekte sygdomme. Men epidemier er også et mærkat, som sættes på nogle af tidens store livsstilssygdomme, som overvægt og diabetes. Forskellen er bare her, at det ikke er en udefrakommende organisme, men din egen krop, som bliver din værste fjende. I de tilfælde skal hele epidemi-begrebet gentænkes. Medvirkende: Lars Østergaard, professor i infektionsmedicin på Aarhus Universitet og Adam Bencard lektor på Medicinsk Museion. Vært: Maja Thiele. Producer: Victoria Touveneau.

I november 1919 la britiske astronomar fram målingar som støtta den generelle relativitetsteorien til Albert Einstein frå 1915. Nærast over natta blei Einstein verdskjend. Våren året etter inviterte Studentersamfunnet han til Noreg og Kristiania. Nils Voje Johansen er universitetslektor ved Matematisk institutt ved UiO og har gjeve ut ei rekkje bøker og artiklar om norsk vitskapshistorie. No fortel han om bakgrunnen for besøket frå Einstein, om kva han snakka om då han var her, og om kvifor nordmennene blei dei fyrste som fekk høyre han snakke offentleg om den banebrytande teorien sin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Møt fyrverkeriet som kom traskende inn på Matematisk institutt på høye Gucci hæler. Hun er gründer og daglig leder av House of Math, blogger, foredragsholder, matematiker og nå lærer. Har du barn/ungdom som trenger en karakter-boost, så er Vibekes House of Math stedet: https://houseofmath.no/

Den verdenskjente, pensjonerte matematikeren Michael Atiyah hevder han har funnet løsningen på den sagnomsuste Riemann-hypotesen. Denne matematiske nøtta har ligget uløst siden den ble presentert i 1859, og det er utlyst en million dollar i premie for den som klarer å løse den. Matematiker Jo Røislien forklarer oss hva denne hypotesen egentlig gjør.

Allerede som 22-åring trådte Niels Henrik Abel (1802–1829) inn i de store matematikeres rekker med en liten avhandling som han lot trykke privat. Her beviste han at femtegradsligninger ikke generelt kan løses ved rottegnsuttrykk. Videre rakk Abel, før han døde av tuberkulose som 27-åring, å utføre arbeider om algebraiske ligningers teori, uendelige rekkers teori og elliptiske funksjoners teori, og han er dessuten kjent for det abelske addisjonsteorem, om integraler av algebraiske funksjoner. Jo Røislien er matematiker og professor i medisinsk statistikk, forsker og forfatter. Han har fått priser for sin formidling av kompliserte vitenskapelige emner til et stort publikum, og nå tar han for seg Abels liv og banebrytende matematiske forskning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lektor, cand.pæd. i matematik Ole Freil fortæller om matematisk kompetence, numeracy og dialogens betydning for arbejdet med matematisk opmærksomhed i skolen. Podcasten er optaget i forbindelse med Ole Freils artikelbidrag ’At lytte med det matematiske øre’ til tidsskriftet ’Viden om literacy’, nr. 22, der udkom i september 2017.Produceret af: Kristiane Hauer

Denne uken fikk vi høre at studenter frykter klimaendringer klart mer enn både oljekrisen og flykningkrisen. Odddun Samdal kom for å prate om UiBs plan for å innovere studiene og gjøre studentene mer attraktive på arbeidsmarkedet. Du får også høre Claus Huitfeldt, førsteamanuensis ved Humanistisk fakultet og Harald Walderhaug, professor ved Matematisk-naturvitenskapelig fakultet snakke om kunnskapsministerens forslag om å slanke pensum. I studio denne uken Karoline Baug og Mikkel Kvenås.

Om det är första gången du ser namnet Max Tegmark kan vi garantera att det inte är sista. Vi har intervjuat en av matematikens stora begåvningar, Mad Max, om vart matematiken kommer ifrån. Och hans svar är otroligt - universum och allting i det, du, jag och allting annat är en matematisk struktur. Max är född i Sverige men är professor i fysik, vid Massachusetts Institute of Technology, MIT. Han har skrivit boken ”Our mathematical universe” där han på drygt 400 sidor förklarar och underbygger varför han tror att hela vårt universum och allting i det, består av matematik. I det här programmet hör du hur han tänker.

Repetisjon 1 - Matematisk induksjon, relasjoner, bevismetoder og rekursive funksjoner

Repetisjon 1 - Matematisk induksjon, relasjoner, bevismetoder og rekursive funksjoner

Kapittel 10 forts. og Kapittel 11: Matematisk induksjon

Kapittel 10 forts. og Kapittel 11: Matematisk induksjon

Mandag (15.11.10) var landets yngste professor på besøk i Frokostblanding. Jan Martin Nordbotten er kun 28 år, men har allerede rukket å bli professor ved Matematisk institutt på UiB. Hør hvordan han fikk det til her.