Podcasts about rasism

Om rasistiska barnfilmer som egentligen vill vara antirasistiska, och om hur även välmenande sätt att prata om etnicitet kan bidra till att återskapa det man försöker bekämpa – med utgångspunkt i Barbara J. Fields och Karen E. Fields bok Racecraft: The Soul of Inequality in American Life. Prenumerera på: https://underproduktion.se/envargsokersinpod

Två dagar efter får Felix syn på två av de män som slog ner honom. Nu står han blåslagen framför dem. Vad ska han göra? Konfrontera eller förlåta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter & ljuddesign: Leontine OlsbjörkProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.UTSKRIFT AV AVSNITTET:– Och jag kände först en ångest av att gå ut för att jag. Ja, jag har precis varit med om någonting väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Men tänker väl ändå att det här ska jag ska inte skämmas eller jag ska väl inte behöva stanna inne för att jag har varit med om det här.Felix är blåslagen i ansiktet. Två dagar tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss.När han sa ifrån mot några unga män som uttryckte sig rasistiskt.– Jag står där och värmer mig vid en eld och ser då två av de här. Killarna kommer gåendes.jag säger då till min familj att där är de ju.Nu står han mitt emot två av dom unga män som misshandlade honom. Nu, ska han konfrontera killarna – och förlåta dem.***Första gången jag ser Felix är i TV4 Nyhetsmorgon. Jag står i green room och pillar nervöst på en kaffekopp. Om en liten stund ska jag intervjuas i direktsändning.Du kanske har hört min berättelse. För Verkligheten har jag berättat om när jag tog ett DNA-test och hittade över 30 halvsyskon. Och den här morgonen ska jag prata om det i Nyhetsmorgon. Det är december och i sminket pratas det om det stundande luciatåget. Framför mig sitter flera tv-skärmar uppsatta på väggen. I dem ser jag Felix.Han sitter i en soffa inne i studion. Drygt två veckor tidigare har han blivit misshandlad på en nattbuss, efter att ha sagt ifrån mot några unga män som uttryckt sig rasistiskt. Jag har fått pushnotiser om misshandeln tidigare, men nu ser jag Felix berätta om kvällen. Fortfarande med blåmärken under ögonen. Och det är en sak jag fastnar för. För Felix säger att han har förlåtit dem.Intervjun tar slut och innan Felix försvinner vidare genom korridoren och jag in i studionhinner vi hälsa snabbt. Men det är något som jag inte riktigt kan släppa.Några månader senare sitter jag på ett tidigt morgontåg norrut, mot Vännäs i Västerbotten. Jag ska träffa Felix, igen. Felix möter mig upp vid tågstationen– Här har vi Myranparken.Vi går genom den lilla bruksorten några mil utanför Umeå.– Min farfar bodde i det här gula huset där. Då såg parken lite annorlunda ut när vi var små.Felix och hans syskon brukade leka här som barn.– Det var ganska mycket mer växtlighet här, så man kunde klättra i några träd-ish buskar och sådär. Och så har man ett starkt minne av en rutschkana som var lite farlig, men det är lite andra regler idag.Han växer upp i en annan liten ort, Rundvik, men han var ofta i Vännäs som barn. Och som vuxen flyttar han hit.– Pappa var väl inget stort fan av Vännäs. Han sa till mig innan han gick bort till 2020. Han sa att du får fan inte flytta till Vännäs. Men då träffade jag en Vännäs-bo. Så han får vända sig graven om han vill.När Felix är liten separerar hans föräldrar. Hans pappa missbrukar och kontakten är sporadisk.– Han var också en klok man. Var också närvarande när vi väl var där. Mycket starka minnen om att vi hittade på saker. Så man såg upp det handeln då. Fick mycket från honom i just hur jag är som person. Väldigt, väldigt... Jag analyserar mycket, jag tänker, reflekterar. Och det har inte alltid heller varit lätt.Felix mamma är från Brasilien och familjen är den första med invandrarbakgrund i byn.– Man fick höra mycket när man växte upp. Väldigt mycket glåpord. Och i och med att min familj inte jobbade heller och skaffade många barn så var man ganska utsatt på grund av det. Det var många som visste vilka vi var utan att man hade pratat med dem. Och mycket fördomar.De har det tufft ekonomiskt. Felix och hans syskon går ofta klädda i ärvda kläder och det händer att dom går i fel kläder för säsong. De sticker ut.– ´Det var en inre stress hela tiden. Man skämdes för att vi hade så mycket syskon som levde om och inte kunde sköta sig. Enligt en själv då. Idag var ni ju barn så det är svårt att klandra dem. Men det var så man tänkte då i alla fall.På skolgården fortsätter fortsätter glåporden.– Men det var ju mycket på skolan. Man fick ju höra diverse. Allt från svartskalle till turkjävel.Ibland säger han ifrån och andra gånger skrattar han bara med– Men många gånger svalde man det också. Det var som att bita ihop och hantera det. Jag har svårt att använda ordet rasism. Jag vet inte varför. Men det var helt klart rasistiskt och det var helt klart okunskap.Felix känner sig utanför. I ett försök att passa in bleker han sitt mörkbruna hår.– Det slutade inte så bra för att det blev orange. Det var ytterligare en sak som var såsynlig att man gjorde ett försök som inte slutade bra.Hemma får Felix och hans syskon höra att det är viktigt att de sköter sig i skolan och bland vuxna.– Jag var väldigt mån om att följa regler och hjälpa till där det behövdes städa undan och respektera de äldre. Upplevelserna när jag var liten, det har ju absolut format mig idag. Jag har noll tolerans emot mobbning generellMen skolan var också en plats där Felix blev sedd och även om det stundtals var tufft hemma,så kommer han från en kärleksfull familj. Vi spolar fram till en fredagskväll i november förra året, då utanförskapet och hatet gör sig påmint igen. För Felix växer upp. Han är social och utåtriktad. Han brinner för barn och unga, jobbar på fritidsgård och som ungdomstränare. Han börjar plugga till lärare med hoppar av och börjar jobba inom skogsindustrin.– Jag hade precis varit på en AW.På en arkadhall i Umeå står Felix och hans kollegor bland blinkande pinball-maskiner och gamla retrospel.– Så jag hade bokat det och så hade jag fixat pizzor till alla och så där. Så vi hade varit där hela kvällen och umgåtts och haft jättekul.Det är en trevlig kväll. Men så börjar samtalen förändras.– En sak som som kom upp i samtalet där under kvällen var just politik. Där jag blev lite förvånad över folks åsikter och värderingar och så där. Men vi valde sedan att gå vidare då.AW:n fortsätter. Felix är på gott humör när han skiljs från sina kollegor. Han ska ta nattbussenhem till Vännäs och beger sig till busshållplatsen.– Jag hade börjat prata med två med två kvinnor där på busshållplatsen och skrattat och skämtat och haft kul. Men det där låg lite grann i bakhuvudet också, just över den politiska den diskussionen vi hade Det var väl därför jag kanske också initierade i det här samtalet med de här kvinnorna.Kvällens samtal gnager fortfarande i honom när han börjar prata med kvinnorna. De går på bussenoch sätter sig långt fram där fortsätter samtalen.– De sätter sig ganska nära mig så att jag vänder mig och börjar prata med de här två kvinnorna. Och ja, vi pratar om allt möjligt och jag frågar hur länge de har bott här i Vännäs och hur de ser på på klimatet här i kommunen. Vi delar lite åsikter och tankar och sådär då. Och vi sitter och pratar egentligen hela vägen från från Umeå till Vännäs by där de hoppar av.Men när kvinnorna kliver av bussen förändras stämningen snabbt Felix hör några killar längre bak i bussen prata han hör att de säger något som slår an i honom. De säger n-ordet flera gånger– Så jag går bak och sätter mig och sätter mig och sätter mig och sätter mig framför dem och hälsar och säger såhär till grabbar. Så här kan ni inte uttrycka er. Ni måste tänka er för på hur ni pratar och hur ni uttrycker det, för det här är inte okej. Jag blir väl bemött ganska ignorant, de tycker att de får säga vad de vill och de har inte sagt någonting som inte är lämpligt.Några säten längre fram sitter en kvinna och lyssnar. Hon vänder sig om.– Och också säger till den här kvinnan är ju då svart. Så hon har ju slutat höra på allt det här vad de har sagt, så hon vänder sig om också och säger, säger åt dem. En av de här personerna blir då ganska, störig. Han tycker, han försöker liksom provocera mig och så där. Och så efter lite, lite fram och tillbaka så är vi då framme i Vännäs näst sista hållplatsen och då säger de ”ska vi kliva av här”?Varför jag svarar ja, det kan vi göra.Felix reser sig upp och går mot bussens utgång.– Men då upptäcker jag att jag har glömt min väska på mitt säte.Han vänder tillbaka in genom bussen– Var på den här personen skriker “vad fan gör du” och tar stryptag på mig. Och jag ramlar som över honom där han satt och då slår han mig två gånger. Felix blir slagen med knytnävsslag i ansiktet. Han försöker hålla fast killen för att avvärja slagen och skydda sig. – Och jag säger till honom att att är det bra nu? Var på det någon bakifrån börjar slå mig. Och då tar jag tag i honom också och håller fast de två. Och så började en tredje slå mig. Ingen säger någonting. Jag blir slagen, slagen, slagen.Killarna fortsätter slå Felix medan bussen åker vidare mot ändhållplatsen– När bussen stannar så släpper jag sista personen som jag håller i. Killarna försvinner iväg. Felix halvligger över sätena längst bak i bussen. Ingen på bussen hjälper Felix. Och jag sätter mig upp och känner hur det rinner blod från ansiktet. Så till slut så ställer jag mig upp och tittar upp och då ser jag busschauffören stå där och han säger ingenting. Så jag kliver av bussen och bussen kör iväg.Skärrad och blodig står Felix på busshållplatsen mitt i natten. Han plockar upp sin mobil och slår numret till 112. Efter en stund kommer både polis och ambulans, polisen ställer frågor och ambulanspersonalen undersöker Felixs ansikte och hals. Han förs till akuten i Umeå. Samtidigt försöker Felix på tag på sin sambo, men hon svarar inte. – Så jag skickade en bild i en familjegrupp vi har. Och förklarade vad som hade hänt lite snabbt. och att de måste försöka få tag på henne. På bilden är hans högra öga igensvullet. Ansiktet är blodigt och rödflammigt.– Jag grät och jag fick panik. Hur ska jag berätta det här för min sambo? Mina barn ska se mig också.Felix har fått flera frakturer i ansiktet, i kindbenen och näsan. Först framåt morgonen får han tag på sin sambo.– Jag kommer ihåg att jag sa till henne att jag var på en säker plats och ändå mådde bra. Det gör det jobbigt nu också när jag säger det högt att jag inte kommer ihåg hur hon reagera.samtidigt går tankarna på högvarv.– Jag var också så chockad över att det var ett sådant våldskapital. Det är inte första gången jag sitter på den här bussen hem efter en utekväll och har haft samtal med diverse personer och stoppat bråk mellan andra personer. Jag brukar kunna se var saker och ting är på väg. Här hade jag ingen aning. Jag förstod mig inte alls. Jag kunde inte se det framför mig. Jag kände ingenting som att det skulle bli sådant här våld. och så tyckte jag synd om dem för just av den anledning, att det va var verkligen så oväntat så det gjorde ont i mig att unga människor är så arga.Det har gått två dagar sedan misshandeln. Det är skyltsöndag. Byn är full av människor. Det är ponnyridning, marknad och tomtebesök.– Jag kände först en ångest av att gå ut. Jag har precis varit med om något väldigt traumatiskt och jag ser ut som jag gör. Jag tänker att jag inte ska skämmas för att jag har varit med om det här.Trots att han är synligt blåslagen i ansiktet följer Felix med sin familj till byns torg.– Jag står där och värmer mig vid en eld och står och pratar med min mamma och min syster. Då ser jag två av de här killarna komma gående. De ser att jag ser dem och då vänder de ganska fort. Jag säger till min familj att där är de. Mamma säger åt mig att inte följa efter.Men Felix följer efter dem. De skyndar iväg till en parkerad bil.– De hinner sätta sig i bilen men jag går fram och knackar på förarfönstret. Jag sätter mig på huk och hälsar och säger hej känner ni igen mig Killarna nekar. Och Felix blir allt mer irriterad.– Så ni känner inte igen mig? Från bussen i fredags. Då säger de att, nej, vilken buss? Det här är samma attityd ni hade då som nu. Det är inte okej. Okej, ja, men hur ska vi lösa det här nu då? Jag säger något i stil att de ska se på mig och titta vad de har gjort med mig. Då mjuknar de lite och ber dem ursäkt för det de gjorde. Då säger jag till dem att de gärna får be sina kompisar ringa mig också. Jag lämnar mitt nummer och mitt namn. Sen kör de därifrån.Men Felix känner sig inte klar. Han söker på bilens registreringsnummer. han får fram adressen, men hejdar sig.– Jag kände att jag inte kan träffa honom eller dem ensamma. Det kändes inte bra. Istället tar han reda på var hans föräldrar bor.– Jag åker dit och parkerar bilen. Jag tänker nog inte så mycket på vad jag ska säga annat än att presentera mig och berätta vad som har hänt. Jag knackar på dörren och så öppnar en man.Det visar sig att mannen som öppnar är styvfar till en av killarna i bilen– Jag hälsar och säger hej. Jag heter Felix. Jag berättar att jag har blivit misshandlad på bussen denna fredags. Jag frågar om jag får komma in. Han bjuder in mig och vi sätter oss i deras vardagsrum.Det får han. Styvpappan bjuder felix på en kopp kaffe, och de sätter sig ned i vardagsrummetoch pratar.– Och jag säger väl att jag inte vet hur jag ska hantera det här på något annat sätt än vad jag gör just nu. Jag frågar om det var konstigt att jag var där och han tyckte att det inte var det. Vilket jag har varit tacksam för.En stund senare kommer mamman till en av killarna hem.– Hon frågar mig då om hon ska ringa hem grabbarna igen då. Så de kommer dit också.Nu möter Felix två av killarna igen. De sätter sig ned och pratar.– Jag ville visa att så här ser jag ut idag. Jag åkte dit av känslan att. Jag tänker inte gömma mig för det här. Utan personerna måste verkligen få se vad de har gjort och vad... Det finns en person på andra sidan här också. Och att saker får konsekvenser.Killarna ber om ursäkt igen och den här gången svarar han att han förlåter dem– Jag känner väl en sorg över att, att de valde det här, för det är också någonting de gjorde.Men att de inte har haft samma möjligheter kanske eller samma förutsättningar för att kunna reglera sig själv eller hantera sig själv. Eller fått stöd och hjälp i just känslor.– För jag har också varit i den åldern och jag var också ganska arg. Men jag var inte arg på... Men jag var mer arg på var jag kommer ifrån. Jag kommer själv från förhållanden som... Som har varit långt ifrån optimala. Jag kommer från ett kärleksfullt hem, absolut.Men jag kommer ifrån mycket och stora utmaningar.Felixs val att förlåta killarna tas emot med blandande känslor och en vän till honom är orolig att han inte kommer medverka i polisutredningen.– Och han har också sagt till mig rakt upp och ner. Att... Varför ska du vara så här för? Varför ska du... Varför ska du ens förlåta dem? Du är inte bättre än oss andra. Han har sagt. Och det är jag inte. Inte alls. Men sen kanske man också måste tillåta sig själv att få vara. Arg då eller ledsen eller sårad eller utsatt.Och såhär ett halvår senare märker han att misshandeln, precis som uppväxten, har satt sina spår– Och jag har ju fått frågan tidigare om jag kommer fortsätta ingripa och säga ifrån. Och jag har väldigt tryggt sagt ja, det här kommer inte förändra mig. Och ja, det har det gjort. Jag är mer osäker nu än tidigare. Att ha allt det där i ryggsäcken och så får man växa upp i en mindre ort med mycket fördomar och rasism. Det skapar ett annat förhållningssätt till livet än vad många här i Sverige kanske förstår.– Jag är supertacksam för det Sverige jag har växt upp i. Hela skyddsnätet som vi har haft är därför jag sitter här idag. Jag hade kunnat vara på en helt annan plats om jag inte hade haft det. Det måste vi värna om, att vi tar hand om våra medmänniskor som inte har allt på det torra.Efter misshandeln samlas människor i Vännäs i en manifestation mot våld och rasism. När de tågar genom byn hörs ropen: “Alla hjärtan har samma färg.”– All den kärlek och värme jag fick från hela Sverige, från olika människor. Det var personer som skrev brev till mig och personer som hörde av sig på alla möjliga olika medier. Och det visar ju på att det finns en kraft och att det finns människor där ute som på riktigt bryr sig. Och det är lätt man glömmer det, tänker jag. Det är lätt att man glömmer bort att det här berör så många. Det har jag inte tänkt på länge nu så det kanske jag ska försöka tänka på oftare. Just att den värmen och kärlek jag fick efter allt det här. Jag ska med mig det och att det kanske också kan få andra att agera i framtiden också. Om de ser eller hör eller upplever någonting.

Vi finns även på YouTube, Instagram & TikTok 0:00 intro 0:17 vad handlar detta avsnittet om? 2:26 Betald marknadsföring? 3:17 Physical 100 Sverige - KAMPSPORTSSVERIGE TAKEOVER 22:29 Vad vill folk att vi snackar om?  24:06 Ali har CTE + Khamzat vs Strickland  33:00 Borde Khamzat ändra sin träning? 34:55 var Khamzat övertränad? 39:40 Joshua Van vs Tatsuro Taira 41:00 Fyscoach från GBG MAC - vi vill prata med dig! 42:09 Vi skiter i UFC och snackar om wolf 42:39 Shadi Fakhouri vs Tome Bokofo 44:31 Coacher som får det att handla om sig själva 46:20 Diskriminering eller inte?  49:47 Shadis aktier sköt upp i taket 51:54 Shehab Alaboud vs Adam Doghmani - WOW! 52:57 Nicholai von Benzon såg bra ut i proffsdebuten 54:53 Alex Nguyen vs Mustafa Temori  55:42 Carl Nyqvist vs Chagady Martis  56:43 Mikaela Persson vs Azra Ayhan - Ali Förlorar titeln som årets kommentator 58:29 Ahmadi vs Ymeri 59:02 Saikhan Sulimanov vs Noah Laryea  1:00:54 Adrian Hätting vs Ola Stokvik 1:01:57 Andriy Dzioba vs Samuel Ström 1:03:43 De Vreught vs Sandin 1:04:20 Forat St. Pierre gör entré  1:05:06 Ahmed Alkhaledy vs Emmanuel Hermez 1:07:09 Enja Persson vs Deniz Corcor  1:08:54 Anton Doroci vs Rasmus Snecker 1:10:06 Valentino Kovac får en stor vinst  1:11:00 V-ord skandalen och hur folk snackar om det 1:17:38 Kan vi förhindra dömda brottslingar ifrån att träna? 1:18:08 Det finns brott och så finns det BROTT  1:20:36 Vilka dömda brottslingar ska få träna och tävla? 1:25:16 Hur skyddar vi medlemmar ifrån dömda sexuella förövare i kampsport? 1:29:08 Tittarfrågor 1:29:58 Ali väljer våld 2: Electric Boogaloo  1:37:48 Adal stöttar CM(ossad) Andersson  1:38:16 Netflix MVP MMA  1:45:31Sista tittarfrågor  1:53:22 Ett serietips och sedan hejdå Rondvilan Instagram https://www.instagram.com/rondvilan/ TikTok https://www.tiktok.com/@rondvilan YouTube https://youtube.com/@rondvilan?si=Zr6jLjAdHHnOG0qw   

Malmö mot Diskriminering är en ideell organisation och en av Sveriges 19 antidiskrimineringsbyråer. De ger juridisk rådgivning till personer som bor i Skåne men de arbetar också nationellt för att fler ska få tillgång till rättvisa när de utsätts för diskriminering. Malmö mot diskriminering Rätt på riktigt Antidiskrimineringsbyråer i Sverige Hovrätten slår fast: Staffanstorp diskriminerade familj

Jonatan har pratat för mycket om Rilke och K har omvärderat svenska hantverkare. Det handlar om varför man inte ska reta Trump, mullor eller mammor. Dessutom den eviga frågan: får man lika porslin vid vilken hud som helst? Vad är egentligen korrekt?

Problema rasismului în România e veche și profund înrădăcinată în societate. Rasismul se manifestă în diverse feluri, în diverse medii. Recent, la meciul Rapid-Dinamo, galeria echipei Dinamo a afișat bannere cu mesaje rasiste împotriva romilor. Asociația Platforma Civică Aresel și Roma for Democracy au depus o plângere penală „împotriva autorilor necunoscuți din galeriile Ultras Tei Dinamo și Peluza Cătălin Hîldan-Dinamo, precum și împotriva clubului Dinamo 1948 SA și oricăror alte persoane fizice sau juridice ce vor fi identificate de organele de urmărire penală”. Clubul Dinamo 1948 a transmis un comunicat în care „se delimitează ferm de orice manifestare cu caracter rasist, xenofob sau discriminatoriu, indiferent de forma în care aceasta se exprimă.” Pornind de la acest episod recent, am discutat despre rasism cu sociologul Gelu Duminică, autorul volumului „Dacă nu ești cuminte, vine țiganul și te fură! Mituri, prejudecăți și adevăruri despre romi”, apărut la Hyperliteratura.Rasismul nu ocolește nici o societate. Totuși, cum se face că stadioanele de fotbal, mai ales, au devenit scene politice? Și cum se face că, de pildă, în SUA, la competițiile lor de fotbal american sau la competițiile lor de baseball, chiar și la cele mai importante și la cele mai acerbe, nu vedem manifestări de tip politic sau rasiste?Gelu Duminică: „Acolo intervine legea. Unde natura umană eșuează, intervine legea. Și norma, și reglementarea. Ceea ce noi în momentul de față trebuie să chestionăm nu este neapărat manifestarea suporterului, ci lipsa de acțiune a celor care trebuiau să acționeze. Pentru că noi avem regulamente. Arbitrul trebuia să facă anumite lucruri, observatorul trebuia să facă anumite lucruri, jandarmeria trebuia să facă anumite lucruri, conform legilor pe care le avem. Marea problemă nu e la suporter. Marea problemă e la instituție, care a normalizat comportamentul pentru că nu a pus legea și regulamentele în aplicare. În exemplul pe care l-ați dat, SUA, culturile occidentale și așa mai departe - și ei au avut acele probleme pe stadioane, logic că rasismul nu a dispărut, însă există o limită. Iar statul acționează în baza regulamentelor și regulilor pe care le are.”Chiar dacă se aplică regulamentele și legile, rasismul nu dispare. Cum facem ca societate să explicăm ce este rasismul, să explicăm de ce este nociv pentru întreaga societate?Gelu Duminică: „Eu nu am pretenția ca rasismul să dispară. Meseria mea mă obligă să înțeleg că în natura umană există o mulțime de lucruri și că, din păcate, oricît de mult ne-am dori, fața răului nu poate să dispară. Ea va exista pentru că parte din societate va considera că trebuie să își arate supremația pentru că e bărbat, pentru că e blond, pentru că n-are ochelari, pentru că e slab, pentru că e de la oraș, pentru că e alb, pentru că e creștin și așa mai departe. Natura umană, bat-o vina. Însă, repet ce spuneam mai devreme, acolo unde natura umană eșuează, statul trebuie să reglementeze, pentru că ceea ce statul trebuie să ofere este respectarea demnității pentru toți cetățenii săi, așa cum spune Constituția la noi. Și atunci, ce trebuie să faci? În primul rînd trebuie să recunoști că ai o problemă. De aici începe totul. După care, trebuie să mergi pe educație, introducerea elementelor peste tot, scoaterea la suprafață, reconciliere, prevenție, instituții culturale, educația în toate formele. Pînă cînd valoarea aia devine internalizată pentru cît mai mulți. Atenție! Nu spun pentru toți, că e imposibil. Însă și cei care gîndesc altfel trebuie să înțeleagă că dacă pun în practică mecanisme de constrîngere a libertății celorlalți, de atacare a demnității, de inferiorizare a celorlalți, vor suporta rigorile legii.”Apasă PLAY pentru a asculta întreaga discuție!O emisiune de Adela Greceanu și Matei MartinUn produs Radio România Cultural

Margrets drev, Shaolin heroes sågas och Timotej Chalamej vinner stort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.David Druid hyllar hockeymusiken och Margret Atladottir kämpar för bögarna och kvinnornas plats vid rinken. Vi snackar med vår korre Love Lyssarides som är på Venezuelas gräns om läget i landet efter president Maduros tillfångatagande. Babs Drougge från P3 Nyheter om Trumps kommentarer om Grönland och Shaolin heroes sågas. Topp 48 bästa och sämsta platser att flirta, undvik släktkalaset! David Sundin har blivit viral på threads. Vi har forskaren Tobias Hübinette i studion. Vi pratar om varför rasism mot asiater ofta inte tas på lika stort allvar som annan rasism och effekterna av pandemin. Dessutom: Vad hände med alla boybands och David är inne och cyklar.Tidpunkter i avsnittet:12:16 Nyhetsfördjupning: Trumps snack om Grönlannd17:42 Love Lyssarides om läget i venezuela42:34 Nyhetsfördjupning: Shaolin heroes sågas1:08:15 Rasism mot asiaterKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Margret Atladottir.

Forskaren Tobias Hübinette om varför rasism mot asiater inte tas på lika stort allvar som annan rasism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radios app.Miss Finland förlorade sin titel efter att en bild på henne spridits där hon imiterar asiatiska ögon och senaste veckan har flera svenska kändisar kritiserat för att förlöjliga asiatisk kultur. Tas rasism mot asiater på mindre stort allvar än annan rasism? För att prata mer om det har vi expert på ämnet med forskaren Tobias Hübinette.Programledare: David Druid och Margret Atladottir.

Paulina Neuding är journalist, jurist och samhällsdebattör. Hon är sedan många år knuten till Svenska Dagbladets ledarsida och har skrivit en rad uppmärksammade artiklar om den svenska samhällsutvecklingen. Paulina är aktuell med boken Igår kväll i Sverige som skildrar Sveriges nedgång mot gängkriminalitet och social oro.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.

Paulina Neuding är journalist, jurist och samhällsdebattör. Hon är sedan många år knuten till Svenska Dagbladets ledarsida och har skrivit en rad uppmärksammade artiklar om den svenska samhällsutvecklingen. Paulina är aktuell med boken Igår kväll i Sverige som skildrar Sveriges nedgång mot gängkriminalitet och social oro.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.

Henriks video: https://www.youtube.com/c/HenrikJ%C3%B6nssonSverigeKontakt: jonasandlighet@gmail.comAndlighet på olika plattformarYoutube: https://www.youtube.com/@andlighetApple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=enSpotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ

är marcus en rasist eller är han bara list(ig)

Om du känner att det luktar bränt och undrar varifrån det kommer, så kan jag meddela att det är massmedians proppskåp(igen), vilket har resulterat i att stollarna inte längre har några som helst spärrar gällande vem man frågar vad. Om du inte skulle se Per Gessles namn i intervjun som diskuteras i detta program, så skulle du tro att det är massmedias uppdrag att korsförhöra en hög politiker inför ett val. Men, det är det ju inte. Det är en av våra allra mest folkkära artister, som grillas av media som uppenbarligen ser sig själva som någon slags jämställdhetspolis. Missa inte det här programmet!  NÄST INTILL STILLASTÅENDE, är inte bara aktiviteten i många politikers hjärnor, utan även flödet av donationer till denna podd. Ett flöde var det länge sen det var, numera har man tur om det bubblar till lite någon gång. Blir det inte lite mer av ett flöde nu efter löning, så får det här eller nästa program bli det sista:Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: Gåva        Man hinner inte med tiden längre, lördagen den 30:e augusti är redan här – då vi snackar om: *Faktaresistensen och den tjocka kvinnan i den blommiga klänningen.*När EU får som EU vill, så springer råttorna mellan benen.*Per Gessle i jämställdhetspolisens sikte.*Hårdrock… ”mot rasism.”*Motsägelsefulla tankar om krig.*Nu är det slut på att ”leka miljonärer.”  MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:KVINNLIGA BARNAMÖRDARE UTMÅLAS SOM OFFERhttps://www.spreaker.com/episode/kvinnliga-barnamordare-utmalas-som-offer--67485945 Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 6 September 2025.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPS        LELLEVinterland - Welcome my last chapter https://www.youtube.com/watch?v=V92ZVaMt3sY  LENNARTVikings https://www.netflix.com/se/title/70301870?s=i&trkid=264293154&vlang=sv&trg=cp  ELISABETHÖgonvittnet https://www.svtplay.se/ogonvittnet-2

Sannfinländarna vill förbjuda slöjor som täcker ansiktet på offentliga platser (se bilden). Det är inte första gången partiet lyfter frågan, men den här gången är det inte många som protesterar - åtminstone högljutt. Varför vill man ha ett förbud och vilka är riskerna med det? Barnombudsmannen Elina Pekkarinen, den sannfinländska lokalpolitikern Joonas Kiviranta samt Andreas Elfving, som är undervisningsministerns specialmedarbetare, debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Hur pratar vi med barn om rasism? – med Asabea Britton Hur introducerar vi våra barn till svåra men viktiga ämnen som rasism? I det här avsnittet samtalar barnmorskan Asabea Britton med programledaren Nina Campioni och experten Paulina Gunnardo om varför det är avgörande att prata om rasism med barn – och hur vi kan göra det på ett respektfullt och pedagogiskt sätt.Asabea delar också med sig av sina personliga erfarenheter som svart kvinna, mamma och barnmorska i Sverige. Ett starkt och viktigt avsnitt för alla som vill rusta sina barn för en mer medveten och inkluderande framtid.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För dig och mig, så är det 2025. Vi lever här och nu med kunskapen som har kommit med tiden, med logik och en känsla av vad som är rätt, riktigt och vettigt. Det tar många för givet stämmer för alla som bor tillsammans med oss inom våra gränser, men som är så långt ifrån sanningen man kan komma. Det märker inte minst många kvinnor, den där tiden i månaden. Missa inte det här programmet!  EN GLADARE MIDSOMMAR, hade man haft om framtidsutsikterna för Verklighetschecken hade varit ljusare nu när tiden rinner ut och månaden börjar ta slut. Utan donationer så funkar det ju dessvärre inte:Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: Gåva         En podd kommer lastad denna lördag den 21 juni 2025, med detta:*Mens i moskéen.*Det senaste som ”är” rasistiskt: Cowboy örhängen!*Pissdroppar från grannens ballkong. *Att tvingas med på PRIDE.*Kan Mohammed representera dig och mig?*När blir våld berättigat?  MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäst: Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:RULLSTOLSBUREN IGNORERAS NÄR SAMTAL PÅ UTRIKISKA GÅR FÖRE https://www.spreaker.com/episode/rullstolsburen-ignoreras-nar-samtal-pa-utrikiska-gar-fore--66556333Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 28 juni 2025 – Om vi får någon hjälp på traven i form av donationer.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPS              LELLEAntrisch - Live in Lichtenfels, Germanyhttps://youtu.be/3KxCXIreyWw?si=l6QPY1zCsbG60F2n&t=133  ELISABETHSad Songs (Say So Much)https://www.youtube.com/watch?v=ZXWNx1us1MU

Att vara ärlig gällande skitpolitiken man tänker genomföra, eller inte vara ärlig men likt förbannat låta den politiska dyngspridaren duscha oss alla – Är frågan som Socialdemokraterna kämpar med just nu. Men herregud, vid det här laget så måste väl ändå deras bluffande som är mer genomskinligt än ett spöke vara uppenbart för alla..... eller? Missa INTE det här programmet!  VISA ATT VI -->INTE

9 maj. Varför har Vänsterpartiet så grasserande problem med antisemitism? Varför kan vi inte låta bli att förnedra oss själva med nya digitala system? Och varför är lyssneläsning svenskans mest nervprövande ord? Tove Lifvendahl, Mattias Svensson och Paulina Neuding har svaren, Andreas Ericson ställer frågorna.

I studion: Fredrik Söderholm, Marve Ahlner, Sebastian Mattsson, August BohlinPå länk: Oisín Cantwell, Silas Aliki, Suzanne TekinI Patreon-timmen Advokat Silas Aliki om lagen förolämpning mot tjänsteman som snart träder i kraft i fria demokratin Sverige! Killnytt med Marve! OM: COOLA JESUS-KILLAR! Jag har haft en ölfri kväll och tvingat mig att titta LITE på nya säsongen av Lajka och tyvärr lite av Mia Skäringers nya HUMORSERIE! Sebastian Mattsson är arg på Niklas Källner! Gott brott Med Oisin CantwellHD upphäver utvisning för grov brottsling - Är man inte FREDAD från utvisning om man är född i Sverige? I Gratis-timmen! Theos första enkät! Om katolikernas känslor kring påvens PLÖTSLIGA ryck! Han stöter utan att veta om det på en av Sveriges största popstjärnor som tycks TRÖTT på frågor om BÖGTJAFS!! Och så ringer vi Suzan Tekins som hängs ut på Flashback som medlem i ett kriminellt släktnätverk efter en sprängning i hennes hus!HELA avsnittet finns på patreon.com/gottsnackSupport till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur renlärig konsekvensetiker är Hanif och varför går så många i särskola? Lyssna på hela avsnittet på https://medlem.io/godton

Vi pratar om skolskjutningen i Örebro och om Trump-administrationens linje kring Rysslands invasion av Ukraina. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på Facebook, Instragram eller på Twitter där vi heter @trojkan1337 och @slukhal Vill ni köpa en Eld och rörelse-tröjan hittar ni den i Allt åt allas webshopStöd oss genom att bli medlemmar på […]

Efter att ha undersökt hungersstrejk (Hunger), sexmissbruk (Shame) och slaveri (12 years a slave) har regissören och konstnären tagit sig an Andra världskriget - både festivalaktuella dramat Blitz som utspelar sig under bombningarna av London och i dokumentären Occupied city om nazisternas ockupation av Amsterdam. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Steve McQueen mottog också två priser under veckan i Stockholm. Stockholm Visionary Awards fick han av Stockholms Filmfestival.Rolf Schock-priset delades ut av Konstakademin, där också intervjun med Steve McQueen spelades in.

Hur pratar vi med våra barn om rasism? När ska vi göra det och varför? Det samtalar vi om tillsammans med barnmorskan Asabea Britton som också delar med sig av sina erfarenhet som svart barn, kvinna och förälder i Sverige. Programledare är Nina Campioni och expert Paulina Gunnardo. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Halimo är en orädd kämpe mot islamofobi, afrofobi och annan diskriminering, både på arbetsplatsen och i vardagen. Hon är en otroligt stark kvinna som inspirerar oss alla med sitt mod och sin uthållighet.Källor:Så tog Malmö tillbaka bostadsmarknadenIslamofobikonferensen i Malmö 2023

USA, världens äldsta demokrati som föddes med löften om frihet och jämlikhet, men också med slaveri och rasism. Vilka är amerikansk politiks ideologiska rötter och hur präglar de politiken idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den amerikanska självständighetsdeklarationen från 1776 står det att federationen ska styras genom folkets samtycke, att alla föds lika och har samma rätt till frihet. Men USA:s historia handlar också om slaveriet och fördrivningen av urbefolkningen. Det var först 1965 som rösträtten började gälla alla amerikaner.Vilka idéer kom från de första presidenter: Jefferson, Adams och Washington, som också ses som betydelsefulla politiska tänkare? Hur fick de ihop skrivningarna om frihet och jämlikhet med slaveriet?Amerikansk politiks ideologiska rötterFrihet är amerikansk politiks ledstjärna. Men vad innebär denna frihet som finns inskriven i grundlagen? För vem ska friheten gälla och från vad?Frihet kan vara individuella rättigheter så som rätten att bära vapen eller rätten till religionsfrihet. Frihet kan också innebära gruppers rättigheter så som antidiskriminering och kvinnors rätt till sina kroppar. Vad betyder ordet frihet för demokrater och för republikaner? Medverkande: Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Böcker:These Truths. A History of the United States - Jill LeporeToward Democracy: The Struggle for Self-Rule in European and American Thought - James T. Kloppenberg

Lärarna på en gymnasieskola i Oslo blev anklagade på Instagram för att ha sagt N-ordet i undervisning om rasism. Nu får de ett tungt pris för att ha ”skapat en upplyst debatt om obehagliga åsikter”. Tre liknande fall i Sverige visar hur det svenska och norska etablissemanget verkar ha fått olika syn på vad som är ett tryggt rum, skriver Ola Wong. Inläsare: Magnus Thorén

Vi fick frågan och svarar på: "Varför bjöd ni inte in SD till valet 2018 men till valet 2022? Har ni typ börjat normalisera rasism?"Utöver detta så berättar Ida om när hon i helgen höll på att bli scammad på Facebook Marketplace och Sofie har hittat potatismjöl från 2019 i skafferiet. Ångestpodden har som mål och syfte att kommunicera vetenskaplig fakta, av folkbildande karaktär samt bedriva ett påverkansarbete kring ökad tillgänglighet av vård och stöttning för alla som lider av psykisk ohälsa. Samtalen handlar om att lära sig saker i förebyggande syfte. Att sänka trösklar och inge en känsla av att inte vara ensam. Det handlar inte om att öka den psykiska hälsan, utan göra ohälsan lite mindre outhärdlig. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallberg Facebook: Ångestpodden TikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden? Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon? mind.se spes.se suicidezero.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per gör slut med sin hobbykultur och Hanif undrar om rasism kan vara sann eller inte.

Mattias Gardell är ingen skrivbordsprofessor. Han är på plats och gör ett gediget forskningsarbete. Han är en i särklass unik intellektuell människa.Diskutera avsnittet med andra på Koranpodden Chatt.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/

Det är alltid bäst att börja i källaren om man ska prata om Storbritanniens människor och historia. Det säger Sir John Akomfrah om sin utställning på årets Venedigbiennal till P1 Kulturs Cecilia Blomberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Listening All Night To The Rain” så heter Sir John Akomfrahs utställning i Storbritanniens paviljong på årets Venedigbiennal, producerad av British Council. Där återkommer han till ämnen som migration, rasism och klimatkrisen. En utställning som är en resa genom rum fyllda med videoskärmar inspirerade av renässans altartavlor.Det är som en mosaik av bilder att röra sig genom, samtidigt som en ofta brutal historia tar plats.Cecilia Blomberg fick en intervju med John Akomfrah på Venedigbiennalen. Han är en av vår tids mest hyllade konstnärer som med ett kraftfullt visuellt språk skapar verk som både är meditativa och djupt samhällskritiska.”Jag är inte intresserad av att bara kasta ut ett ämne, utan jag måste alltid en form som är övertygande för det jag vill berätta”, säger John Akomfrah.

Det är Salih som definierar sig själv, sina drömmar, ambitioner och värderingar. Enligt monologen är Salih för komplex för andras enkla definitioner och kategorier. Han vägrar att kategoriseras.Monologen hittar du i textformat på Salih.nu.Diskutera avsnittet med andra på Koranpodden Chatt.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/

Gurgîn Bakircioglu är journalist, opinionsbildare, poddare, minimalist och aktiv i frågor som rör klimat, veganism, djurrätt och migration. Tidigare har han varit programledare på SVT och Sveriges Radio innan han förändrade livsstil och blev minimalist. Han är aktuell med dokumentären "Aldrig mer kebab" på SVT Play. Gurgîn gör ett återbesök i Loungen efter nästan fem år och pratar om pronomendagis, att rida på sin minoritetsidentitet, mötet med EU-presidenten Ursula von der Leyen, politikerlögner, auktoritära högervindar vs. Greta och klimatrörelsen, inspirationsporr, ideologiska skiftet från individ till politik, Sveriges kurdhuvudvärk och det där uttalandet om politisk barnfrihet som förföljt honom under ett halvt decennium. Vi snackar också om biffen med klimatminister Romina Pourmokhtari som resulterade i att ministern hamnade på SVT:s 30 minuter med Anders Holmberg. Men håller Rominas argument? Riktigt skoj och ett givande samtal med bästa Gurgîn! En av loungens mest efterfrågade gäster sedan starten.   Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Twitter: https://twitter.com/TaimazGhaffari Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A   LÄNKAR från samtalet:   Aftonbladets artikel om att föda barn på Gurgîns ansikte https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/Wb0wrj/att-valja-bort-barn-for-klimatet-ar-att-ge-upp Dokumentären Aldrig Mer Kebab: https://www.svtplay.se/video/ePvARD1/aldrig-mer-kebab

Apartheid i Sydafrika byggde på strikt åtskillnad mellan etniska grupper där de vita sydafrikanernas överhöghet var självklar. Apartheid är historien om hur kolonialismens rasism i samspel med de vita afrikanderna religiösa tro på rasåtskillnad utvecklades till ett institutionellt rasistiskt ramverk under åren 1948 till 1994.Redan 1910 förbjöds Sydafrikas afrikanska folkmajoritet att äga jord utanför särskilda reservat, som motsvarade 13 procent av Sydafrikas landyta. idén var att befolkningen skulle separeras utifrån rastillhörighet. De svarta afrikanerna tvingades bo bantustans, även kallade homelands.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Karlsson, författare och journalist om varit bosatt i Sydafrika. Han har bland annat skrivit böckerna Sydafrikas historia och Det nya Sydafrika.Sydafrika betraktas som mänsklighetens vagga eftersom man hittat spår efter tidiga homo naledi i grottorna vid Sterkfontein väster om Johannesburg som visar att det fanns mänskligt liv i regionen för mer än tre miljoner år sedan. Arkeologer har också funnit 1,6 miljoner år gamla stenverktyg.Det var portugisen Bartolomeu Diaz som år 1488 som första europé seglade runt Kaphalvön och Afrikas sydspets i sin strävan att hitta sjövägen till Asien. Först 1652 upprättar nederländska Förenade Ostindiska kompaniet en bosättning som kom att bli Kapstaden vars uppgift var att serva skepp som var på väg om Asien.Den svarta befolkningen i Sydafrika var inte möjliga att underkuva vid denna tid så slavar kom att skeppas dit från Asien och andra delar av Afrika. De första vita kolonisatörerna boerna, som talade holländska, kom att utveckla en egen identitet skild från britterna som ockuperade Kapkolonin från år 1806.När boerna tröttnade på den brittiska koloniala myndigheten i Kapkolonin vid dagens Sydafrikas sydspets gav de sig iväg på ”die groot trek” under åren 1836-40. Boerna flyttade norrut och nu uppstod myten om ”den lediga marken”. Men landet var bebott av olika svarta grupper, där san är de enda som kan hävda sin rätt som ursprungsbefolkning, medan bantufolk kom norrifrån på 300-talet e. kr.Efter 1948 lagfästes in i minsta detalj den segregering mellan vita, afrikaner, indiskättade och s.k. coloureds (sydafrikaner av blandras) som existerat praktiskt taget sedan den europeiska erövringen inleddes. Endast vita sydafrikaner hade rösträtt.Job Reservation Act förbehöll kvalificerade arbeten och arbetsledning åt vita, ett fackligt krav ända sedan arbetare vid Witwatersrands guldgruvor på 1920-talet demonstrerat för ett vitt Sydafrika. Immorality Act förbjöd äktenskap och allt sexuellt umgänge mellan vita och andra sydafrikaner. Group Areas Act hindrade icke-vit inflyttning till städerna.Särskilda pass erfordrades för de miljoner människor som arbetade i Sydafrikas industri eller i de vitas hem och därför tilläts bo i de särskilda svarta förstäder, townships, som växte upp utanför de större städerna. Gruvindustrin utvecklade ett särskilt migrantarbetarsystem, där afrikanska män inhystes i övervakade kaserner utan rätt att ta familjen med sig.Lyssna också på avsnitten Det brittiska imperiets uppgång och fall. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rasism, kapitalism, marxism? Vad har de alla gemensamt? Jo att de diskuteras i detta avsnitt! Jonathan Tran är professor i filosofisk teologi och har skrivit om hur rasism och kapitalism hör ihop och belyser det snyggt med exempel från Asiat-amerikaner. Vi får även se hur några välbärgade evangelikala amerikaner lever för att faktiskt motverka rasistisk kapitalism. Dessutom snackar Victor bröllopsönskemål och Anton gillar att vara pastor igen! ---- Gilla oss på ⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠  Följ oss på ⁠⁠⁠Twitter⁠⁠⁠  Följ oss numera även på Instagram Skriv till oss på ⁠⁠⁠atenochjerusalem@gmail.com⁠⁠⁠  Stöd oss på ⁠⁠⁠⁠Patreon⁠⁠⁠⁠! Denna månad med bonusmaterial i form av bl.a. hur After-Market oppurtunuties kan appliceras på Red Light-district i Amsterdam, vad asiater säger om varandra och vad Anton och Victor tänker man kan göra förutom revoltera. Prenumerera, dela, kommentera, recensera! P.S. Den kom tekniskt sett ut i Januari faktiskt /V

Barnmorskan och doulan Nandi är tillbaka i studion. Tillsammans med systrarna talar hon om det tyvärr ständigt aktuella ämnet; rasism i vården. Specifikt i mödra- och förlossningsvården. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vårt jul-avsnitt blir något av en specialare, då vi pratar om War on Christmas, eller ”kriget mot julen” på ett ganska tramsigt sätt, även om några allvarsamma funderingar också hinns med. Det blir Staffan och Herodes, tacos och julskinka, papism och tokhögern. Och så är Myran sjuk. God helg på er alla! ETC-artikeln som vi […]

God jul från oss alla till er alla, så länge ni bor i Malmö och inte gillar att prata om kaffe. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Varför ogillar folk Erik Pelling? Varför säljer kommun ut allmännytan? Detta kan du höra om tillsammans med en genomgång av elsparkcykelns bespottade och bortglömda förlaga: EU-Bike Följ oss på sociala medier:Twitter (@aaauppsala)Instagram (@aaa_uppsala)Facebook (Allt åt alla Uppsala)Stötta gärna Radio åt alla på Patreon!

I detta avsnitt pratar vi med författaren och journalisten Petter Larsson om hans bok Riggat: Hur tron på meritokratin minskar chansen till en klassresa. Om evig konkurrens, vad det är att lyckas och vad det är att förlora, och varför vi behöver om inte avskaffa så åtminstone förskjuta familje-konstellationen, eventuellt genom kommunistiska inkubatorer finansierade genom […]

Det här ett återpublicerat och reklamfritt samtal som spelades in 2019.Utöver att vara journalist och författare är Daniel Poohl vd och ansvarig utgivare för Expo. Mellan 2006 och detta avsnitts inspelningsår (2019) var han dessutom chefredaktör där.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jonatan har skolat in sin son på förskola och personalen har inte haft det lätt. K har ritat och sytt och köpt en persianhatt. Det handlar om rasismen i Peru, om Janne Anderssons avskedspresent till sig själv samt Finlands framgångar i Davies Cup. Häng med in i värmen! Du får Della Arte, Della Papa och Della Herstory på underproduktion.se/dellamonde

Linnea Wikblad menar att det är ren och skär rasism med pommes till kebaben! David Druid undrar varför kvinnor fryser så mycket! Ultraliberalen Javier Milei vann presidentvalet i Argentina, vi pratar med korren Love Lyssarides! Effie Karabuda berättar varför Sam Altman får kicken från Open AI! Journalisten Oisín Cantwell är Årets röst och berättar om fallen han aldrig glömmer, vi pratar Anna Lindh, Lasermannen och snippadomen. Babs Drougge på P3 Nyheter om varför man ska smsa innan man ringer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

In an interview with the Swedish organization Doctors Against Racism (Läkare mot Rasism) we talk about the history of racism in Swedish healthcare, the reasons behind it, what Swedish healthcare authorities are doing to tackle the problem, how racism in Swedish healthcare is affecting the lives of non-white people, the history of racism in Sweden, why is so hard to talk about racism in Sweden, health exceptionalism, myths about Swedish healthcare and what can Black and POC people do to be safe when accessing healthcare in Sweden. FOLLOW THEM ON SOCIAL MEDIA AND CHECK THEIR WEBSITE: www.instagram.com/lakare.mot.rasism http://lakaremotrasism.se/ FOLLOW, SUBSCRIBE, AND SHARE: https://www.patreon.com/mangopodcast https://linktr.ee/mangopod https://www.tiktok.com/@mangopodcast0 https://www.instagram.com/mangopodcast0/ https://www.youtube.com/@MangoPodcast https://mangopodcast.com/

Nan 14èm epizòd podcast la, Johalex ak Lhee fè yon ti pale sou rasism.Nan mo pa yo, yo eseye defini tèm nan epi eseye analize orijin ak konsekans konsèp sa ki pa enkoni pou pèsòn tèlman li afekte sosyete mondyal la dirèkteman ou endirèkteman.Yo chak pataje youn ou plizyè eksperyans yo viv ki de lwen ou de prè lye ak rasism, tout sa pandan yo tap tchilaks ansanm.Pa bliye rasism gen gwo konsekans sou lavi moun jouk jounen jodia e malgre nou dakò ke se pa yon bagay ke nap janm ka eradike definitivman, li rete yon devwa pou nou tout an tan ke sosyete pou nou kouri dèyè l.Tout moun se moun kèlkeswa ras li oubyen koulè po l.ENJOY!

Gänget drabbar samman i klassisk anda.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historien om en hel by som raderades i den amerikanska södern 1920 och glömdes bort. tw: Rasism Varje torsdag släpper vi ett Bonusavsnitt! Prenumerera på dem här --> https://plus.acast.com/s/vadblirdetformord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och kanske pyttelite rasism mot mäklare. Mia startar iallafall med att se över flashbackarnas relation till denna yrkesgrupp. Ina tar vid för att prata om lustgas som också på ett sätt handlar om mäklare och slänger in lite AI. Och Emma lyckas göra oss alla oersättliga med hjälp av Chat GPT. Så ni hör ju! Allt hänger ihop. Största tacket till våra patroner på https://www.patreon.com/FlashbackForeverMias trådar:https://www.flashback.org/t3527983https://www.flashback.org/t1658779https://www.flashback.org/t3284381https://www.flashback.org/t3514997Inas trådar:https://www.flashback.org/t261756https://www.flashback.org/t534453https://www.flashback.org/t2929420https://www.flashback.org/t307355https://www.flashback.org/t327440https://www.flashback.org/t253547https://www.flashback.org/t3487411https://www.flashback.org/t1063758Emmas trådar:https://www.flashback.org/t3528862https://www.flashback.org/t3518804https://www.flashback.org/t3525232https://www.flashback.org/t3528831 Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt pratar vi om den svenska rasismen som gör att barn inte ens kan sälja majblommor utan att utsättas för påhopp. Men vi pratar också om våra politikers hyckleri, samarbete med SD och uppslutningen kring pojken som nu slagit alla försäljningsrekord.Sen snackar vi Netflix kommande ”Queen Cleopatra”, den första av två (och kanske fler) säsonger om svarta drottningar. Men varför har dom då valt att porträttera en (sannolikt) icke-svart drottning? Varför blir folk så upprörda nu, efter åratal av whitewashing? Kan vår moderna syn på ras och hudfärg ens appliceras på folk som levde för tusentals år sen? Och kommer vi nånsin att kunna slå fast vem som ”får” spela vem? Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens, något försenade, avsnitt pratar vi om SD:s avslöjade förslag om att dra in bidrag till arbete mot rasism. Samtidigt vädrar Carola den typen av rasistiska åsikter som blivit allt mer rumsrena den senaste tiden. På andra sidan Atlanten har en 21-åring åkt fast med att läsa hemlighetsstämplade dokument i ett chattrum. Vi pratar också om att Florida röstat för att förbjuda abort efter vecka sex, och rektorn som fick avgå för att högstadieelever fått kolla på en bild av Michelangelos David-staty. Madness!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fördjupar oss i Centerns vinglande väg mot fyraprocentsspärren, västvärldens osunda självhat, och drogerna som en del av Sverige, bland mycket annat. Jesper Sandström ställer frågorna till Paulina Neuding, Peter Wennblad och Mattias Svensson.