Digitalsamtal

Utvecklingen av artificiell intelligens förändrar journalistiken på åtminstone tre plan. På redaktionerna får reportrar och redaktörer nya verktyg för att producera journalistik. Tekniken kommer också att förändra journalistikens möte med omvärlden, till exempel presentationen för publiken eller förutsättningarna för annonsaffären. Och slutligen är AI en allt viktigare del av bevakningen. I det sista avsnittet av Digitalsamtal x Future of Democracy våren 2023 står mötet mellan AI och journalistik i fokus. Gäster är Agnes Stenbom, som leder Schibsted In/Lab och också är industridoktorand på KTH, och Olle Zachrison, nyhetsbeställare på Sveriges Radio. Tillsammans driver de två också nätverket Nordic AI Journalism. – AI förändrar mycket, bland annat maktstrukturer. Då är det naturligt att det också påverkar hur medieföretag förhåller sig till varandra och vilka frågor man är benägen att dela med sig. Det finns inget medieföretag i Norden idag som har en tillräckligt stor och kunnig AI-organisation, och därför ser många ett värde i att dela med sig och försöka förstå tillsammans, säger Agnes Stenbom. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Dilsa Demirbag-Sten brukar hänga på både Boston Dynamics och Linköpings Universitets webbplatser för att få inspiration till tankar om vart ny teknik kan leda mänskligheten. – Vi kommer kunna använda våra mänskliga förmågor på helt nya sätt – kreativitet, kritiskt tänkande, omdöme och fantasi – för att lösa stora problem och utmaningar, säger hon. I rollen som generalsekreterare för stiftelsen Berättarministeriet, vars uppdrag är att stärka lärare och få barn och unga att erövra det skrivna ordet, handlar funderingarna om ny teknik mycket om dess roll i skolan. Dilsa Demirbag-Sten. Foto: Emma-Sofia Olsson/Readligion – Vi går mot lärarbrist, och den kommer nog öka under ett antal år till. Då behöver vi ny teknik för att lösgöra lärarnas tid till sånt bara lärare kan göra. Tekniken kan hjälpa till med repetitiva övningar, nötning, till exempel. Multiplikation och nötning. Jag vill att vi använder tekniken för att frigöra lärarna från byråkrati och nötande, så att de kan vara vägledare, någon som ställer kritiska frågor och stöttar i kunskapsinhämtningen. På det sättet går det att beskriva den nya digitala tekniken som en ny uppsättning verktyg för att uppnå gamla syften, menar Dilsa Demirbag-Sten. För att nå hela vägen tid efterlyser hon bland annat en diskussion som mynnar ut i en ny "etisk miljö" där juridik men också icke-juridiska arbetssätt skapar ett ramverk för att hantera frågor om bland annat integritet och ansvar kopplat till den digitala utvecklingen. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Innovation tillsammans med användarna istället för innovation åt dem. Så kan grundtanken med "living labs" sammanfattas. Elena Malakhatka är forskare på Chalmers, och både bor och jobbar i HSB Living Lab i Göteborg där hon studerar energisystem, livsmedelsförsörjning och välmående. – Nästan varje kvadratmeter är en del av en forskarstudie, på ett eller annat sätt, säger hon. Elena Malakhatka. Foto: Thron Ullberg Idén med de här levande laboratorierna startade hos Electrolux på 1970-talet och är idag en metod som används över hela världen. Målsättningen är delaktighet, att skapa förutsättningar för många intressenter att tillsammans jobba med lösningar på stora utmaningar – genom att bryta ner dem i lösningar för ett bostadshus eller ett kvarter. – Vi har många stora utmaningar som vi behöver lösa, och jag tror att sättet att göra det på är på en mer lokal nivå och på ett mer inkluderande sätt. Och för det är den här innovationsmetoden perfekt, säger Elena Malakhatka. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Marcus Matteby beskriver sig själv som en visionär som vill vara med och bygga ett bättre samhälle och stärka välfärden. Och som digitaliseringsdirektör i Sundsvall kommun är det knappast en överraskning att de digitala verktygen är viktigt i det bygget. Sättet han vill använda tekniken på kallar han för kollektiv digitalisering – konkretiserad genom en ”digital kommunsammanslagning” mellan Sundsvall och grannkommunen Ånge. Där samarbete ofta handlar om att man pratar ihop sig, men fortfarande jobbar var och en för sig, har Sundsvall och Ånge slagit ihop driftsmiljöerna, börjat använda samma applikationer och digitala infrastruktur för att i förlängningen också kunna slå ihop verksamhetsprocesser. – Jag ser inget annat sätt än kollektiv digitalisering för att landets alla kommuner ska kunna bibehålla välfärden, säger Marcus Matteby. Högst på önskelistan om policyförändringar som skulle kunna underlätta den utvecklingen är krav på öppna API:er, gränssnitt som gör det möjligt för system att kommunicera med varandra. – Kommuner kan inte utveckla alla lösningar själva, men vi måste se till att de lösningar vi har kan prata med varandra. Jag skulle till exempel gärna se lagändringar som gör det svårare för leverantörer att låsa in sina kunder, säger han. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Hur värnar vi rättssäkerheten i ett samhälle där allt fler beslut fattas automatiskt? Kring den frågeställningen kretsar Charlotta Kronblads forskning vid Handelshögskolan i Stockholm. – Nu forskar jag om vad som händer i gränslandet mellan juridik, teknik och organisation. Det är ett spännande möte i ett nytt forskningsområde som är med och skapar det samhälle som vi vill leva i, säger hon. Samtalet i avsnittet tar sin utgångspunkt i ett rättsfall som Charlotta själv drivit sedan 2020, där hon försökt få ta del av den programkod som använts i beslut kring skolplaceringar i grundskolan. Men någon algoritm fick hon inte se, och inte heller var domstolen intresserad av den. För Charlotta Kronblad blir det här ett tydligt exempel på hur bland annat bevisbördan behöver förflyttas: – Det är orimligt att enskilda individer ska bevisa att de drabbats av felaktiga beslut på grund av en algoritm. Det är rimligare om de som har tillgång till algoritmen ska bevisa att den fattar beslut i enlighet med lagen, resonerar hon. Vidgar vi diskussionen ytterligare ser Charlotta Kronblad ett behov av ett gemensamt språk, där jurister och programmerare bättre förstår varandra, och en teknikneutral lagstiftning som tar sikte på hur teknik används snarare än hur komplex den är. Den 29-30 maj arrangeras Future of Democracy 2023 i Göteborg, och precis som förra våren spelar Karin Hübinette och Anders Thoresson in ett antal avsnitt av Digitalsamtal x Future of Democracy med koppling till de ämnen som kommer att diskuteras.

Med lanseringen av ChatGPT gjorde OpenAI de generativa språkmodellerna till en central del av det offentliga samtalet om artificiell intelligens. Men vad är egentligen en generativ språkmodell – och hur går det till när man lär datorer att hantera mänskligt språk? Svarar på de frågorna gör Francisca Hoyer. Hon leder AI Swedens arbete med språkteknologi, som bland annat omfattar utvecklingen av GPT-SW3, den största nordiska språkmodellen hittills tränad på text som motsvarar 1,2 miljoner exemplar av Brott och straff. – Det finns framför allt tre saker som begränsar hur bra en modell kan bli: Kvaliteten på träningsdata, förutsättningar för multimodalitet och att språk förändras över tid, säger Francisca Hoyer. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Journalistiken behöver förhålla sig till artificiell intelligens på flera sätt. Det är en teknikutveckling som behöver bevakas, samtidigt som artificiell intelligens också erbjuder nya sätt att både göra journalistik och tjäna pengar på den. Det här avsnittet handlar om den nya verktygslåda som AI erbjuder journalister och redaktioner. Gäster i samtalet är Madelaine Levy, utvecklingsredaktör och biträdande kulturchef på Svenska Dagbladet, och Filip Söderqvist, maskininlärningsingenjör på konsultbolaget Modulai. Utgångspunkt för diskussionen är en artikelserie som Svenska Dagbladets kulturredaktion publicerat, där innehållet i ett antal stora svenska poddar, bland andra Alex & Sigge, granskats med hjälp av AI. Tekniken har först använts för att transkribera hundratals timmar ljud, och sedan har andra AI-metoder gjort det möjligt att analysera vad som sägs i dem. – 700 timmar ljud är ett svårsammanfattat kulturuttryck. Tekniken gjorde det bland annat möjligt att få överblick, men också upptäcka trender över tid, säger Madelaine Levy. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Alla svenska kommuner behöver förbereda sig för en framtid där fler kommuninvånare ska förses med samhällsservice utförd av färre anställda. "AI kommer att vara en viktig del för att det ska vara möjligt. Men det är ett nytt verktyg som vi inte behärskar än," säger Frédéric Rambaud digitaliseringsstrateg i Strängnäs kommun. Så hur förhåller man sig till det? Frågar man Frédéric Rambaud och hans kollega Frida Fallström, verksamhetsutvecklare vid socialkontoret, är svaret tydligt: Hitta ett första verksamhetsbehov som AI kan hjälpa till att lösa och sen till att de som förstår verksamhetsbehoven får jobba tätt tillsammans med de som kan tekniken. Frida Fallström och Frédéric Rambaud, Strängnäs kommun. "Vi lyckades bygga en projektkultur där inga frågor var dumma. Vi bidrog alla till att det blev så. Jag kunde lära upp Frédéric och hans kollegor om hur socialtjänsten fungerar och vice versa. Det är viktigt att man lägger tid på att skapa ett gemensamt språk. Utan det hade vi nog inte kommit till samma insikter," säger Frida Fallström. Ett annat viktigt råd: Låt inte andra göra jobbet åt er. Genom att själva vara delaktiga i arbetet så blir resultatet mer än den konkreta tekniska lösningen. På köpet, och ännu viktigare, byggs också kunskap och förståelse om AI i organisationen upp. "Välj en resa som ni som organisation kan äga. Vår teknikleverantör skulle kunna stått för projektledningen. Men då hade vi tappat resan, det egna lärandet. Vi hade landat med en konsultprodukt som vi hade kunnat förvalta, men inte lära av," säger Frédéric Rambaud. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

"Transparent but incomprehensible". Det är titeln på Jacob Dexes avhandling vid KTH. Forskningen handlar om en av de stora nutidsfrågorna kopplad till datadrivet beslutsfattande och andra processer där analys av data utgör grunden. En viktig slutsats är att "transparens" bör ses som ett verktyg, snarare än ett mål i sig självt. Transparens om den underliggande informationen ("det här vet vi om dig", till exempel) är relativt enkelt att uppnå, men med begränsad nytta. Transparens kring de beslut som fattas ("baserat på den data vi har kom vi fram till det här") kan utformas på många olika sätt, för olika syften, och är svårare att uppnå. Jacob Dexes forskning visar att det bland annat finns en tydligare koppling mellan negativa beslut och behov av transparens. Får du avslag från ditt försäkringsbolag vill du veta varför, men får du den ersättning du begärt bryr du dig mindre om hur beslutet fattades. Bilden i avsnittets grafik? Skapad med Dall-E, med prompten "transparency in data analytics, ultra realistic".

Hur kan små och medelstora företag förhålla sig till artificiell intelligens? Med den frågan startar avsnittet där Pontus Wärnestål är tilllbaka som gäst i Digitalsamtal. "Som ett designmaterial" är ett av hans svar, och gör liknelser mellan olja på en målarduk eller lera på en drejskiva: – Vi behöver förstå hur materialet beter sig, vad som går att göra med det och hur det skiljer sig från andra material vi är vana vid att hantera. En stor utmaning framöver är att få icke-tekniker att intressera sig för AI:s förmågor, säger Pontus Wärnestål. Pontus Wärnestål. – Skulle vi backa diskussionen hade motsvarande fråga varit om bara elektriker behöver intressera sig för elektricitet. Så är det ju inte. Och du måste inte vara programmerare för att kunna dra nytta av AI:s möjligheter, säger Pontus Wärnestål. Och även om den inledande frågan handlade om små och stora företag finns det många tankar värdefulla för alla typer av organisationer som ännu inte börjat använda AI i verksamheten. På 45 minuter hinner han dessutom med flera andra svar: Bland annat en snabbintroduktion till prototyparbete, att argumentera för utvecklingsteam med många olika kompetenser är vägen till framgång och resonera kring "lömska problem".Och även om avsnittet börjar i ett resonemang om mindre företag är det helt säkert relevant lyssning för många fler. Poddavsnittet som nämns på slutet är intervjun med Jonas Hentati Sundberg. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Att inspektera det kommunala vägnätet i en kommun av Helsingborgs storlek är en tidskrävande process. Ungefär en gång per år gjordes tidigare en översyn av de 60 mil bilväg och de 30 mil gång- och cykelbanor som kommunen ansvarar för. Med hjälp av artificiell intelligens sker det nu istället varannan vecka. – Tidigare hade vi personal som åkte runt med bil, ett arbete som tar väldigt lång tid och bara tittade på beläggningens status. Nu kan vi också tittat efter bland annat skadade vägskyltar eller vegetation som hänger in över vägarna och efter igensatta dagvattenbrunnar. Från en enda bild kan vi svara upp mot många olika behov som finns, säger Andréas Hall, utvecklingsingenjör på Helsingborg Stad. Andréas Hall, Helsingborg Stad, och David Lidström, Univrses. Lösningen bygger på mjukvara från teknikbolaget Univrses som analyserar bilder som samlas in av mobiltelefoner som monterats i kommunens renhållningsbilar. – Genom att använda mobiltelefoner kan vilket fordon som helst bli en datainsamlare till den här typen av tillämpningar, säger David Lidström, Head of Commercial på Univrses. För fler exempel på hur möjligheterna med datorseende kan utnyttjas, lyssna också på de två föregående avsnitten: Ett om datorseende som verktyg för forskare och ett om datorseende som verktyg för second hand-kedjor. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Fotostationen på Wargön Innovation där plagg fotograferas innan bilderna annoteras. Några av aktörerna i AI för cirkulärt mode är kanske inte de man i första hand förväntar sig hitta i ett innovationsprojekt om artificiell intelligens. Men när fokus inte är på tekniken i sig själv utan hur den kan bli ett verktyg för att lösa problem blir det uppenbart varför AI är intressant för Myrorna, Röda Korset och Björkå Frihet. Särskilt i kombination med nya hållbarhetskrav på textilbranschen. Tillsammans med bland andra RISE och med Wargön Innovation som sammanhållande part är målet att utveckla en lösning som hjälper till i sorteringen av begagnade kläder. I veckans avsnitt av Digitalsamtal är Joel Arnoldsson, affärsutvecklare på Wargön Innovation, gäst. Han berättar om hur datorseende kan hjälpa till att fatta beslut om vilka plagg som tjänat ut och är redo för återvinning och vilka som kan gå till återbruk – och hur det på sikt också är tänkt att tekniken ska hjälpa second hand-kedjorna att sätta rätt pris på kläderna se säljer. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

"AI och forskning" handlar ofta om forskning om AI. När Digitalsamtal åker till Lysekil blir det istället ett samtal om forskning med AI. Jonas Hentati Sundberg forskar i marinekologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Hans övergripande frågeställning är hur vi människor bättre kan förvalta de marina ekosystem som vi hämtar olika typer av resurser från. För Jonas Hentati Sundberg, forskare på SLU, har AI blivit ett värdefullt tillskott i verktygslådan. I det arbetet blir datainsamling och dataanalys en allt viktigare del. Och med det blir olika typer av artificiell intelligens ett allt viktigare verktyg i verktygslådan. Det började med att använda datorseende för att identifiera sillgrisslor – och sen har tillämpningarna bara blivit fler. Generaliserar man arbetsmetoderna och resultaten ser Jonas Hentati Sundberg stora möjligheter för forskare också i andra discipliner att få nya insikter och skapa ny kunskap med AI som verktyg. Vilket i sin tur kräver att nya kompetenser kommer att behövas in i många forskargrupper. "Teknikutvecklingen gör att vi inte bara genererar data snabbare. Vi genererar kunskap snabbare," säger Jonas Hentati Sundberg. Veckans avsnitt publiceras i samarbete med AI Sweden.

Några ombokade intervjuer gjorde att sommaruppehållet blev ett par veckor längre än planerat. Men i nästa vecka är Digitalsamtal tillbaka igen. Och därefter blir det nya avsnitt varannan eller var tredje vecka. I det här korta insticket vill jag bara passa på förtydliga från vilken utgångspunkt jag kommer göra podden framöver: Efter att i många […]

“Vi brukade bara samla in hälsodata när någon känner sig sjuk. Ny teknik gör det möjligt att samla in data också när vi mår bra,” säger Mark Wolff, chief health analytics strategist på SAS Institute, en av deltagarna på Future of Democracy i Helsingborg. Och med möjligheten att samla in data också när vi är […]

Flera av Digitalsamtals gäster lyfte i avsnitten inför Future of Democracy på H22 i Helsingborg just Helsingborgs stad som en föregångare vad gäller digitalisering av offentlig sektor. Efter konferensen passade vi därför på att sätta en mikrofon på Helsingborgs digitaliseringsdirektör Martin Güll för att få veta hur staden jobbar. En del är att byta vokabulär, […]

Internetstiftelsen gör varje år den stora enkätundersökningen Svenskarna och internet. Och när det är valår kommer en valspecial. Utgångspunkten för avsnittet med Jannike Tillå, Vice President Communications & Public Benefit på Internetstiftelsen, och Carl Heath, senior forskare på RISE, är årets upplaga av valspecialen. Det innebär ett samtal som bland annat handlar om nätet som […]

“Tekniken står aldrig still. Det är det som är så spännande och kittlande, att det hela tiden finns nya utmaningar och nya stenar att vända på.” Det säger Judith Wolst, som tillsammans med Aurore Belfrage gästar Digitalsamtal/Future of Democracy. Tillsammans är de aktiva i SusTechable, en plattform där de vill göra det tydligt att och […]

Det 250:onde avsnittet av Digitalsamtal är ett avsnitt som pyr av frustration. “Jag är frustrerad eftersom jag tycker att det går för sakta. Om vi missar det här gamblar vi med hela välfärdens framtid,” säger Johan Magnusson, professor vid institutionen för tillämpad IT på Göteborgs Universitet och föreståndare för SCDI, The Swedish Center for Digital Innovation. Efter […]

“För många i offentlig sektor fokuserar på att göra på rätt sätt, men det innebär inte nödvändigtvis att man gör rätt saker. Det finns inget direkt samband däremellan.” Jon Simonsson är ordförande för Komet, Kommittén för teknologisk innovation och etik, och efterlyser i avsnittet mer av en försökskultur i det offentliga Sverige. Han hämtar inspiration […]

“Vilken ny förståelse skulle du som vd få om du hade tid att sätta dig en stund med var och en av företagets 15000 anställda?” Ett intressant tankeexperiment? Eller något som faktiskt går att genomföra i praktiken? Det senare, menar Oscar Stege Unger och Kye Andersson, två av grundarna till Canucci. Deras svar på Future […]

“Utvecklingen måste drivas från verksamheternas perspektiv. Vi kan inte sitta och vänta på att någon ska komma med lösningar till oss. Var ser vi en nytta, vad skulle vara hjälpsamt för oss?” Det säger Pia Molander Wistam, tidigare socialdirektör i Norrtälje kommun. Med i avsnittet är också Louise Callenberg, vd på konsultföretaget Singula och med […]

“En av vårdens stora utmaningar är att det behövs mer personal. Den avlastning som vi kan få från AI och annan teknik spelar jättestor roll.” Det säger Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och exemplifierar med radiologin: “Där det skapas enorma mängder data och som tekniken kan hjälpa oss att hantera mycket snabbare. Rätt använd […]

“Hur moderniserar vi Sverige med ny teknik och på ett hållbart sätt?” Det är den övergripande frågeställningen som Future of Democracy tar sig an. Det är också den frågeställning som kommer fungera som en fond för Digitalsamtal under de kommande veckorna. I det första avsnittet på resan fram till den 13 juni, och nästa upplaga […]

Det 243:e avsnittet av Digitalsamtal publicerades i juli 2021 – och först nu dyker det 244:e avsnittet upp på internet. Det som var tänkt som ett sommaruppehåll blev betydligt längre än så. Men nu är det dags för comeback! Inledningsvis blir det i ett annat format än tidigare. Fram till sommaren kommer Digitalsamtal att produceras […]

När läkaren Fabian Ruben lät sitt yrke möta intresset för elbilar blev resultatet vårdcentralen Hälsa Hemma. Tillsammans med sina medgrundare tror han på en framtid där läkaren kommer hem till patienten igen, precis som innan vårdcentralerna blev det normala. I veckans avsnitt, det sista innan Digitalsamtal tar sommaruppehåll, berättar han om tekniken som gör det […]

Veckans avsnitt av Digitalsamtal handlar om artificiell intelligens, riskerna med skevheter i träningsdata, tillämpningar som gynnar många – och om den ideella organisationen Women in AI, WAI. Gäster är Ivana von Proschwitz och Vinuta Magal Shreenath, båda engagerade i Women in AI. De berättar om varför WAI behövs och om de frågor som organisationen jobbar […]

Veckans avsnitt tar oss med in bakom kulisserna i spelens värld. Gäst är Tommy Norberg. Han har jobbat som level designer hos några av Sveriges största spelutvecklare, och är idag utbildare på The Game Assemblys yrkeshögskola. I avsnittet berättar han om vad level design handlar om, vad som krävs för att skapa flyt i spelupplevelsen […]

Veckans Digitalsamtal handlar om EU-projektet Big Picture, en stor satsning på det som kallas för digital patologi. Bengt Persson, professor i bioinformatik vid Uppsala Universitet och föreståndare för National Bioinformatics Infrastructure Sweden, är gäst i avsnittet. Han berättar om vad digital patologi är, hur artificiell intelligens kan hjälpa läkare att ställa diagnos och varför den […]

I veckans avsnitt av Digitalsamtal är Wilhelm Landerholm gäst. “Mattenörd” är epitetet han sätter på sig själv – och matematikkunnandet använder han för att utveckla modeller över kollektivtrafik. Samtalet handlar om hur det går att ta sig an kollektivtrafik som en matematisk utmaning, om samspel mellan människa och teknik och i slutänden en bättre reseupplevelse. […]

Begreppet ”sjukvårdens digitalisering” handlar oftast om journalsystem, om AI-baserade verktyg som ger stöd i när diagnoser ska ställas och andra avancerade och stora system. Men det finns också en mer patientnära och vardaglig användning av teknik: I mötet mellan läkare och patient på en vårdcentral. Här blir tekniken ett verktyg i det informella lärandet eller […]

Förra avsnittet handlade om offentlig sektor och programkod ur ett helikopterperspektiv. Den här veckan blir Digitalsamtal mer konkret, där Maria Dalhage berättar om Arbetsförmedlingens arbete med öppen data och öppen källkod. JobTech Development är namnet på den utvecklingsenhet hos Arbetsförmedlingen där Maria Dalhage jobbar som projektledare för öppen data. I avsnittet berättar hon bland annat […]

Hur jobbar offentlig sektor bäst med utveckling av programkod? Om Jan Ainali får frågan är svaret “genom samarbete”. I veckans avsnitt av Digitalsamtal förklarar han varför. Foundation for Public Code är allmännyttig, ideell förening med säte i Nederländerna. Där har Jan Ainali rollen som Codebase Steward. Efter flera år på Wikimedia Sverige arbetar han nu […]

I februari 2019 handlade avsnitt 169 av Digitalsamtal om hur startup-tänk skulle ge skjuts åt Malmös digitalisering. Den här veckan återvänder vi för att följa upp hur det gick. Precis som för två år sedan är det Malmö stads digitaliseringschef Maria Stellinger Ernblad som är gäst tillsammans med Måns Adler, som leder Malmö Civic Lab. […]

Vägen mot nollvisionen innehåller massor av teknikutveckling. Veckans Digitalsamtal gästas av Cecilia Sunnevång, global forskningschef på Autoliv, och Stefan Candefjord, som forskar i digital hälsa på Chalmers. Avsnittet handlar om forskningsprojektet COPE, Connected Occupant Physiological Evaluation. Med hjälp av uppkopplade sensorer blir det möjligt att övervaka i första hand förarens hälsotillstånd och utifrån det dra […]

I första avsnittet 2021 gör Digitalsamtal en utblick mot framtiden. Gäst är Kalle Johansson. Han är professor i nätvärksreglering på KTH – men också föreståndare för den nya stora forskningssatsningen Digital Futures. Och det är om den som samtalet handlar. Syftet med Digital Futures, där även Stockholms Universitet och RISE deltar, är att utforska hur […]

Veckans avsnitt är ytterligare ett om it-säkerhet. För några veckor sedan handlade Digitalsamtal om säkerhet i ett slutanvändarperspektiv, när Jonas Lejon var med i podden. Den här gången är Peter Jonegård gäst. Han är enhetschef inom CERT-SE på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samtalet handlar bland annat om vad beslutsfattare i både privatnäringsliv och offentlig […]

Med digitaliseringen förändras hur forskningen inom många ämnesområden bedrivs. Livsvetenskaperna, life science, är ett exempel på det. I slutet av oktober tillkännagav Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse en satsning på det området: 3,1 miljarder kronor som över tolv år ska användas för att bygga upp en svensk forskningsmiljö för datadriven livsvetenskap av internationell toppklass. I […] The post #231 – Datavetenskap som turboladdar livsvetenskap appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Bara de senaste veckorna har media rapporterat om två omfattande och allvarliga nätverksintrång. I Sverige drabbades säkerhetsföretaget Gunnebo och i Finland stals patientjournaler. Hur kan det här hända? I veckans avsnitt är cybersäkerhetsexperten Jonas Lejon gäst. Han får svara på frågan om varför digital säkerhet är så svårt. Svaret är mångfacetterat och handlar bland annat […] The post #230 – Varför är cybersäkerhet så svårt? appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Säkrare. Miljövänligare. Effektivare. Det är tre av målen som Trafikverket har för framtidens transporter. Och med digitaliseringen får myndigheten en helt ny verktygslåda till sitt förfogande. Olof Johansson är programchef för digitaliseringen av vägtransportsystemet på Trafikverket. I veckans avsnitt berättar han bland annat om hur nyttan med tekniken i självkörande fordon kommer långt innan vi […] The post #229 – Med digitalisering som verktyg på resan mot bättre transporter appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Under våren kastade covid-19 många arbetsplatser rakt in i en ändlös rad av digitala möten och konferenser. Och i många fall med bra eller åtminstone helt okej resultat. “Det här fungerade ju faktiskt” var en återkommande kommentar som hördes på många håll. Men tillbaka efter sommaren, när digitala möten fortsätter vara det nya normala, har […] The post #228 – Så får du det digitala mötet att lyfta appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

“Teknik gör saker och ting möjligt, men det är kultur och lagstiftning som avgör om tekniken kommer att användas.” Det säger Hampus Jakobsson. Han är serieentreprenör, och var bland annat en av grundarna till Malmöbolaget The Astonishing Tribe som hjälpte Google med utseendet på Android i operativsystemets barndom. I somras startade han riskkapitalbolaget Pale Blue […] The post #227 – Om riskkapital, innovation och klimat appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Sommarens stora snackis i AI-kretsar var GPT-3, en ny språkmodell från amerikanska OpenAI. Gäst i höstpremiären av Digitalsamtal är Anders Sandberg. Han hjälper oss att förstå vad GPT-3 är, hur språkmodellen fungerar och vilka möjligheter och utmaningar den ger. I grund och botten är en språkmodell en typ av artificiell intelligens som låter datorer förstå […] The post #226 – GPT-3, sommarens snackis i AI-kretsar appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Sista gästen innan sommaruppehållet är Jennifer Radin, från det amerikanska forskningsinstitutet Scripps. Avsnittet handlar om forskningsstudien Detect, som utifrån data som samlas in från smarta klockor och andra aktivitetsmätare hoppas kunna ge svar på bland annat var sjukdomar som covid-19 är på väg att blossa upp. Kunskap om det, med kort tidsfördröjning, skulle kunna ge […] The post #225 – Dataanalys som ger insikter om covid-19 appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

140 miljarder kronor. När DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, räknade på potentialen hos artificiell intelligens för offentlig sektor var det beloppet som stod på sista raden. Veckans gäst är Patrick Eckemo, senior advisor på DIGG. Han berättar bland annat hur man räknar på potentialen i AI, ger exempel på hur de stora effekterna uppnås och […] The post #224 – Rätt använd skapar AI stora värden i offentlig sektor appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

I mars publicerade Karin Linder och Brit Stakston en debattartikel i Dagens Samhälle, med rubriken Låt folkbiblioteken bygga medborgarnas digitala bildning och förmåga. Den här veckan är de gäster i Digitalsamtal, för ett avsnitt om digitalisering, demokrati, samhälle – och biblioteken, där samtalet främst kretsar kring frågan om vad bibliotekens roll ska vara. Har du […] The post #223 – Biblioteken som ett nav för digital kompetens appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

I slutet av mars lanserade 1177 en chattbott som svarar på frågor om covid-19. I veckans avsnitt svarar Hans van den Brink på frågor om chattbotten. Han jobbar med digitaliseringsfrågor på Västra Götalandsregionen och ledde utvecklingsarbetet med botten. I samtalet berättar han bland annat om hur chattbottar kan göra nytta i vården och hur de […] The post #222 – Så avlastar chattbottar i vården appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Veckans gäst är Maria Hedlund, lektor i statsvetenskap, vid Lunds Universitet. Avsnittet handlar om artificiell intelligens och ansvarsfördelning, ett ämne som hon forskar om. Men också om den nya kurs om AI för samhällsvetare som LU för första gången ger till hösten och som hon varit med och tagit fram. Har du synpunkter på samtalet, […] The post #221 – När AI fattar beslut, hur fördelar vi ansvaret? appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Runt om i världen försöker forskare förstå corona och hitta sätt att hantera viruset och dess konsekvenser. En del av det arbetet handlar om att skapa modeller av sjukdomen i sig, eller av hur samhället påverkas av det. Frank Dignum, professor vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå Universitet, ägnar sig åt det senare. Han leder […] The post #220 – Hur bygger man en modell av verkligheten? appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Rädda liv, rädda samhället, rädda näringslivet. Det är målet när Hack The Crisis går av stapeln till helgen. Hackathonet genomförs av DIGG och Hack for Sweden och är ett regeringsuppdrag med målet att hitta lösningar som på många olika plan kan bidra i kampen mot covid-19. Gäst i avsnittet är projektledaren Ann Molin, som bland […] The post #219 – Hack The Crisis ska hitta lösningar på utmaningarna från covid-19 appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Globala System är en ny inriktning för civilingenjörsstudenter på Chalmers. De som till hösten blir de första studenterna på programmet kommer få lära sig hur en verktygslåda bestående av fysisk, matematik, datavetenskap och modellering gör det möjligt att ta sig an stora, systematiska utmaningar. I veckans avsnitt av Digitalsamtal är Martin Nilsson Jacobi gäst. Han […] The post #218 – Chalmers nya program ger verktyg för att lösa de stora utmaningarna appeared first on Podcasten Digitalsamtal.