Podcasts about patrik lindenfors

Boken heter "Äckel - Smitta, synd, samhälle" och gäst är författaren Patrik Lindenfors.Äckel är en medfödd funktion som bl.a. får oss att undvika rutten mat. En till synes enkel känsla som spelat en avgörande roll för människans överlevnad, men också för att forma våra samhällen. Känslor av avsky och avsmak är nämligen också något som är kulturellt betingat, att vi lär oss vad som är rätt och fel. Men att skapa känslor av äckel kan tyvärr leda till en emotionell skiljelinje mellan "vi och dem", och för propagandisten skapa avsky mot vissa människor och folkgrupper - vilket har bidragit till några av mänsklighetens allra mest fruktansvärda brott.  Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Hur fungerar äckel som biologisk funktion och reaktion? Är känsla av äckel medfödd eller inlärt? På vilka sätt har känslan av äckel varit med och format våra samhällen? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det ser mörkt ut på många håll i världen. I veckan har Rysslands storskaliga anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan? Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det och kan frågan ens ställas så?Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.Programmet är en repris från 30/1 2023. Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Det ser mörkt ut på många håll i världen. Snart har Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågått i ett år. Vad finns det för utrymme kvar att tro på den goda människan? Vi är tyvärr mycket mer benägna att lyfta fram människors kapacitet för ondska än för godhet, menar den nederländske författaren Rutger Bregman, som med hänvisning till vetenskapliga studier hävdar att människan i grunden är god. Är hon det och kan frågan ens ställas så? Fyra forskare resonerar kring detta, bland dem Patrik Lindenfors, forskare i kulturell evolution, som menar att vi människor måste använda den superkraft vi har i vår förmåga till samarbete på rätt sätt. Och nationalekonomen Olof Johansson Stenman påminner om oväntat snabba positiva förändringar i vår moderna historia som kan ge hopp.Medverkande: Patrik Hagman, docent i politisk teologi, tidigare Åbo Akademi, nu Svenska Kyrkan; Patrik Lindenfors, forskare kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Frida Hylander, leg psykolog Klimatpsykologerna; Olof Johansson Stenman, professor nationalekonomi Handelshögskolan Göteborgs universitet.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar? Programmet är en repris från 11 april 2022.Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle? Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Medan jorden snurrar vidare som förut, snurrar den digitala världen allt fortare. Håller vi i den fragmentariska digitala världen på att bli allt sämre på att fokusera och tänka djupa tankar? Den brittisk-schweiziske författaren och journalisten Johann Hari menar i sin bok Stolen focus att vi lever i en tid där vi måste slå vakt om vår förmåga att fokusera och reflektera. Den digitala världens lärande algoritmer lockar oss att stanna mycket längre online än vi tänkt och väl på nätet ägnar vi allt kortare tid åt allt fler informationsbitar. Vad gör det med oss och vårt samhälle? I programmet medverkar också forskarna Patrik Lindenfors, Sissela Nutley och Sune Lehmann, högstadieeleverna Emmet Haggert och Siri Roos och digitaliseringsutvecklarna Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström i Skövde kommun.Medverkande: Johann Hari, journalist och författare Storbritannien (intervjuer från ABC i Australien och sajten HowTo Academy); Emmet Haggert och Siri Roos, högstadieelever Lidköping; Patrik Lindenfors, forskare biologisk och kulturell evolution Institutet för framtidsstudier; Sissela Nutley, forskare kognitiv neurovetenskap KI; Sune Lehmann, professor i fysik vid Danmarks tekniska universitet och Centret för social datavetenskap Köpenhamn; Camilla Thempo och Karin Agelii Hultström, digitaliseringsutvecklare Skövde kommunI programmet hörs också ljud ur en Netflix-trailer för filmen The social dilemma med medverkande Tristan Harris.

“Alla har en livsåskådning, alla tror på någonting.” Med över två miljarder anhängare är kristendomen världens största religion och dess heliga skrift, bibeln, världens mest inflytelserika bok. Det innebär att även de som inte delar den kristna världsbilden eller livsåskådningen måste förhålla sig till denna religion, som förändrat världen på gott och ont. Zoologen och forskaren Patrik Lindenfors har skrivit en kort och informativ bok om kristendomen riktad mot unga. Hör honom berätta om hur svensk skola hanterar livsåskådningsfrågor och hur vi ska förstå kristendomens genomslag globalt. Boken finns att köpa här: https://fritanke.se/bocker/kristendom/

“Kulturen är starkare än biologin...” - Patrik LindenforsÄr människan styrd av sin biologi eller är hon ett oskrivet blad som formas av sin kultur? Vad är arv och vad är miljö? Under 1900-talet har naturvetenskapens syn på människan ifrågasatts av nya discipliner inom samhällsvetenskapen som sociologi, antropologi och genusvetenskap. I detta specialavsnitt av podden, inspelat under säsongspremiären för idésalongen Klubb Apollo, möts biologen Patrik Lindenfors och historikern Yvonne Hirdman i ett livligt samtal om natur och kultur.

Boken heter “Det kulturella djuret – om människans evolution och tänkandets utveckling” och gäst är författaren Patrik Lindenfors.Det brukar diskuteras huruvida arv eller miljö har störst påverkan på vilka vi formas till som människor. I den här boken beskrivs istället tre områden som formar oss. Det första är våra gener (arv), den andra är hemmamiljön (familj och uppfostran) och den tredje är vår omvärld (yttre miljö som skola, kultur, vänner m.m.). Och det visar sig att den yttre miljön tycks ha betydligt större påverkan än man tidigare trott.I programmet pratar vi bl.a. om hur människan som art skiljer sig från andra arter. Vi pratar om varifrån våra beteenden formas. Och vi pratar om vad det innebär att vår yttre omgivning har en stor påverkan på vilka vi blir som individer. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Världen över demonstrerar och skolstrejkar människor för klimatet, inspirerade av klimataktivisten Greta Thunberg. Har hon vänt åskådareffekten där människor förblir passiva inför akuta hot? På global nivå har vi en gigantisk åskådareffekt inför klimathotet, alltså att många inte gör något trots en överhängande fara. Det menar Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet. Vad beror det på? Både inför klimathotet och när någon ligger livlös mitt i morgonrusningen ställs vi inför frågorna: Vad kan och bör jag själv göra? Likt barnet i sagan om kejsarens nya kläder har klimataktivisten Greta Thunberg hittat ett effektivt sätt att kommunicera det nödläge hon ser kring klimatet. Det säger forskaren Patrik Lindenfors på Institutet för framtidsstudier. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola Huddinge, Patrik Lindenfors, biolog och tvärvetenskaplig forskare Institutet för Framtidsstudier Stockholm, Greta Sandberg, som upplevt att få hjälp i akut nödsituation. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljud & Musik Olof Sjöström

Har encelliga toffeldjur ett minne? Och vad är likheten mellan en myrstack och en mänsklig hjärna? Patrik Lindenfors forskar på kulturell evolution. I veckans podd diskuterar han människans utveckling, medvetandets mysterium och religion. 

Veckans Människor och tro handlar om hur politiker förhåller sig till religion. Hör religion hemma i en valrörelse och kan urkunder användas för att rättfärdiga politiska ståndpunkter? Det svenska valet närmar sig och i årets valdebatt har förbud mot böneutrop, indragna bidrag till trossamfund och religiösa friskolors vara eller icke vara blivit valfrågor.  I Sverige har hittills de religiösa inslagen lyst med sin frånvaro i valrörelserna och samsyn har rått om att religion och politik mår bäst av att leva separerade från varandra, men är det möjligt i ett postsekulärt samhälle? Ser vi ett trendbrott där även religiösa frågor hamnar i fokus? Joel Halldorf, docent vid Uppsala universitet med fokus på religion och modernitet, driver i sin nyutgivna bok "Gud : återkomsten" tesen att religion genomsyrar allt mer i samhället och att det är något vi måste förhålla oss till. Han utvecklar sitt resonemang i veckans Människor och tro, som också gästas av Patrik Lindenfors, forskare i biologisk och kulturell evolution vid Institutet för Framtidsstudier och  medlem i Humanisterna. Flera politiska världsledare använder idag religiös retorik för att rättfärdiga sina beslut. Rysslands president Putin legitimerade annekteringen av Krim genom att jämföra halvön med Tempelbergets betydelse i Jerusalem och i USA refererade nyligen justitieminister Jeff Sessions till apostlagärningarna i Nya testamentet, när han motiverade beslutet att separera barn från sina föräldrar vid den mexikansk -amerikanska gränsen. Anders Sigrell, professor i retorik vid Lunds universitet, sätter uttalandena i sitt sammanhang och analyserar värdsledarnas religiösa retorik. Per Enander, Sveriges Radios utsända i Washington ger oss en krönika om hur högerkristna motvilligt, men mangrant, röstar på president Trump, eftersom de ser honom som de kristnas "Bodyguard". Programledare Tithi Hahn Reporter Julia Wiraeus Producent Antonio de la Cruz

Boken heter "Samarbete" och gäst är författaren Patrik Lindenfors, docent i zoologisk.Utifrån ett biologiskt perspektiv brukar samarbete uppkomma p.g.a. släktskap och egen vinning. Alla levande varelser är programmerade till att föra sina gener vidare. Men vi människor skiljer oss ganska kraftigt från djur vad gäller samarbete och interaktion med vår omgivning. Vi gör regelbundet tjänster åt människor som vi inte känner och med människor vi aldrig kommer möta igen. Beteenden som talar emot våra biologiska grundbeteenden. Vad beror egentligen det på? Svaren verkar finnas i två processer som skapat människan: biologisk och kulturell evolution. Lyssna på programmet och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Christer Sturmark, ordförande för förbundet Humanisterna, Patrik Lindenfors, zoolog universitet och Åsa Wikforss, filosof samtalar om Sekulär humanism, en livsåskådning utan Gud, heliga personer och heliga skrifter. Måste en livsåskådning vara religiös? Inte enligt sekulära humanister. Sekulär humanism är en livsåskådning som varken innehåller gudar, mirakler, heliga personer eller heliga skrifter. Ofta hamnar man i samma etiska och moraliska synsätt som många av religionerna, men värderingarna baseras på människan själv och inte på vad gudar och religiösa förgrundsfigurer sägs ha dikterat. Gäster är Christer Sturmark, chef för bokförlaget Fri tanke och ordförande för förbundet Humanisterna, Patrik Lindenfors, zoolog vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss, filosof vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

Vissa platser är betydligt mer utsatta för brott än andra. De kallas för hot spots och enligt ny forskning så finns de i de flesta svenska städer. Fredrik Marklund är utredare vid Brottsförebyggande rådet och han säger att det finns goda förutsättningar för polisen att koncentrera sitt arbete mot just de här platserna. Vetenskapsradion Forum följde med Stockholmspolisen ut i fredagsnatten till en av Stockholms hot spots, Liljeholmstorget, och vi hör helginsatsledaren Andreas och analytikern Lena Svensson berätta om hur Söderortspolisen arbetar för att förebygga brott där. Under senare tid har vi kunnat bevittna hur folk i länder som Tunisien, Egypten och Libyen har störtat diktatorer i sin kamp för demokrati. Inom statsvetenskapen har man tidigare betonat att sådana här demokratiseringsprocesser tar lång tid att genomföra. Ny forskning ställer dock detta på huvudet - i själva verket går övergången från diktatur till demokrati på drygt två år. Det är tre forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet, zoologen Patrik Lindenfors, matematikern Fredrik Jansson och statsvetaren Mikael Sandberg, som har analyserat alla övergångar mellan diktatur och demokrati som någonsin har ägt rum. Programledare är Urban Björstadius.