Podcasts about sekul

Sekulära länder är lyckligare, så varför söker sig kultursidorna och Generation Z till tron? Journalisten Jakob Mendez-Lind menar att ökande religiositet är ett bevis på bristande samhällsfunktioner och turbulenta tider. Inläsare: Staffan Dopping

Z míst se stávají ne-místa, non-lieu, jak zní výraz francouzského etnologa a antropologa Marca Augého. Toho cituje Charles Taylor, jeden z nejvýznamnějších myslitelů současnosti ve své nové knize Cosmic Connections (2024). Příkladem takového nemísta je pro Taylora letiště. Je místem bez kulturního a historické zakotvení. Procházejí jím lidé z nejrůznějších koutů světa. Různosti je zde tolik, že se převrací v homogenitu. Vše má být bezprostředně srozumitelné, ideální je komunikovat gesty, jakmile se u přepážky začne mluvit, značí to problém. Nejlépe mlčky ukázat pasy, sundat boty, vyprázdnit tašku, nazout boty – a zmizet.Čím to, že Charlese Taylora zajímají tolik letiště? Podle tohoto kanadského myslitele se vlivem moderní globalizace proměňuje celý svět v jednu velkou letištní halu. S globalizací jde ruku v ruce i specifické porozumění člověku. Taylor hovoří o zapouzdřeném individuu. Takový člověk je přesvědčený o tom, že vše podstatné nosí v sobě, a může být tudíž kdykoli kamkoli přesazen. Je to bytost bez kořenů.Jenže tahle koncepce je chybná na několika rovinách. V Taylorově pojetí je člověk spíše bytostí žijící z přesahů. Vyrůstáme z něčeho, co nám nepatří – jsou to druzí lidé, na nichž závisíme, kultura, která je naší duchovním prostorem, ale vyrůstáme rovněž v sepětí s přírodou, jíž jsme součástí a která nás zároveň přesahuje. Máme-li dostát tomu, že jsme od narození takto „rozprostranění“ a „porózní“, musíme uznat, že místo je pro nás podstatné. Zdůraznit potřebu místa přitom není žádný provincialismus. Problém je opak. Jakmile pozbudeme zakotvení a provedeme „mcdonaldizaci“ všeho a všech, nakonec zjistíme, že žijeme v pustotě letištní haly – a podle Taylora je příznačné, že na letištích bloudí lidé se skelnýma očima, jsou unavení i vystresování zároveň.Ve své nové knize Cosmic Connections však autor nenavrhuje uzavřít se do své partikularity a z domova vytvořit vězení. Spíše vychází z toho, že vše dobré začíná doma, především kultivace citů. Láska k bližním, starost o okolní krajinu, porozumění vlastní kultuře, perfektní znalost rodného jazyka – právě to je východisko, jediné východisko, k uznání a uctění druhých lidí i cizích kultur. S kořeny lze totiž unést i nepochopení a cizost, aniž by ji člověk démonizoval. Kdo zná dobře vlastní kulturu, bude tím spíše schopen uznat hloubku kultury jiné, třeba ji i obdivovat, aniž by nezbytně vznášel nárok na její dokonalé porozumění. Druzí, z jiné i vlastní kultury, si v sobě zkrátka nesou něco posvátného – k čemuž patří to, že jim nikdy dokonale neporozumíme a nejsme schopni je převést na něco vlastního, učinit je transparentními. Ale právě nežádat po druhých absolutní srozumitelnost znamená uchovat jejich posvátnost i důstojnost.KapitolyI. Duchovnost silou k životu [úvod až 14:50]II. Základ mého díla? Filosofická antropologie [14:50 až 29:00]III. Kosmické vazby? [29:00 až 50:40]IV. Existuje pokrok v etice? Nejspíše ano – a není to jen dobré. [50:40 až konec]BibliografieAdam Gopnik, „How the Philosopher Charles Taylor Would Heal the Ills of Modernity“, in: The New Yorker, 17. 6. 2024, https://www.newyorker.com/magazine/2024/06/24/cosmic-connections-charles-taylor-book-review.Jiří Přibáň, „Pochod plebejců v multikulturní situaci, in: Listy, 6, 2003, http://archiv.listy.cz/archiv.php?cislo=036&clanek=060304.Charles Taylor, Cosmic Connections. Poetry in the Age of Disenchantment, Harvard: Harvard University Press 2024.Charles Taylor, A Secular Age, Cambridge (Mass.) – London: Harvard University Press 2007, str. 245.Charles Taylor, Sekulární věk. Dilemata moderní společnosti. Vybrané kapitoly, přel. Tomáš Chudý – Ondřej Štěch, Praha: Filosofia, 2013.

► http://www.krestanekurim.cz► http://www.krestanekurim.cz/youtube► http://www.krestanekurim.cz/spotify► https://www.facebook.com/krestanekurim----------------------------------Zvěřejněno s laskavým svolením Českého biblického institutu. ► http://biblickyinstitut.cz/cs/uvod/► https://www.youtube.com/c/ČESKÝBIBLICKÝINSTITUTKonference proběhla ve sboru Biblického společenství křesťanů v Kroměříži.► http://krestanekromeriz.cz/►https://www.youtube.com/c/KřesťanéKroměříž

Dette seminaret ser på årsakene til at Sverige ble verdens mest sekulære land, og hvordan kristen tro er blitt marginalisert. Hva kan vi lære av dette for Norges del? Seminaret er basert på seminarholders doktorgradsarbeid og bok om temaet.  Per Ewert skrev Landet som glömde Gud, basert på arbeidet med sin doktorgrad. Han er leder for tankesmien Claphaminstitutet og underviser på Linköpings universitet. Opptaket er fra Veritaskonferansen 2024. 

   Bli med på Veritaskonferansen 2025
 17.-18. oktober 2025
 https://www.facebook.com/events/1544992119480898   

"Giv Kejseren hvad der er Kejserens og Gud hvad der er Guds." Er dette første gang adskillelsen af kirke og stat bliver formuleret? Tilrettelagt af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Klippet af Lauge Hendriksen. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Hanne Budtz-Jørgensen.

I denne uges Aktieuniverset dykker vi ned i ECB's rentenedsættelse og en masse markedsnyheder. Vi har også et spændende interview med Peter Lisbygd om Kina, den seneste stimulipakke, chipindustrien og meget mere. Derudover ser vi nærmere på nogle regnskaber med fokus på ASML og TSMC. Dagens tema omhandler sekulære bear- og bullmarkeder. Alt dette og meget mere! Denne episode er sponsoreret af Kereby. Kereby tilbyder erhvervslejemål med fleksible vilkår, der tilpasses din virksomheds behov. Se mere på Kereby.dk. Denne episode er sponsoreret af Express Revisor. Hurtig og billig revisorhjælp til mindre virksomheder. Få en skræddersyet løsning og find mere information på Expressrevisor.dk. Denne episode er sponsoreret af Ansnei. Sikre din virksomhed eller hjem med et højteknologisk alarmsystem. Klik ind på Ansnei.com/aktie og få et ekslusivt tilbud på en sikkerhedsløsning og alarmpakke. Tjek os ud på:FB gruppe: ⁠facebook.com/groups/1023197861808843⁠X: ⁠x.com/aktieuniverset⁠IG: ⁠instagram.com/aktieuniversetpodcast⁠

Christer berättar en familjehemlighet och Victoria är besviken över Nobelpriset i litteratur. Bland annat! Vill ni boka in oss för en föreläsning om AI, dramaturgins kraft eller varför inte Sekulär Humanism, maila oss på victorialarm@icloud.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Justisieminister Yvonne Dausab het Namibië se status as 'n sekulêre staat beklemtoon, wat die regering se fokus op die praktiese en administratiewe aspekte van egskeiding onderstreep. Sy sê dat dit noodsaaklik is dat godsdienstige beginsels buite die wetgewende domein bly. Dausab het die Wetsontwerp op Egskeiding gemotiveer, wat in die komiteestadium is vir verdere beraadslaging. Sy het kommer oor lobola-uitruilings aangespreek en sê die wetsontwerp kan nie die praktyk verbied nie.

När Binyumen och hans syskon var små fick de böta en penny varje gång de sa något på engelska i hemmet. I New York. Kanske är det pappa Mordkhes stränghet som gjort deras jiddisch flytande än idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Binyumen har talat jiddisch hemma med sina barn, liksom hans föräldrar gjorde med honom och deras föräldrar i sin tur med dem.Det är inte enkelt att uppfostra barn på ett språk som nästan ingen annan utanför hemmet talar. Men det fanns ett par andra familjer i kvarteret som gjorde detsamma. Och det har varit värt det! Varför? Av respekt för de äldre generationer, och av ett par anledningar till vilka framkommer i programmet.Producent: Thomas Lunderquist

Mange maidager er helligdager. Men hva skal vi egentlig med helligdagsfreden i det sekulære Norge? I studio: Anders Christian Norum, Helena Schroeder, Britta Benz og Frida Kristine Mogård

I dagens episode av Opplysningen tar vi opp noen av ukas betente temaer. Ungdomspolitikere skaper kontroverser med sine innrømmelser til media. Arfan Bhatti har vitnet i Zaniar Matapour-saken. Helligdagsfreden er nedskrevet i Norges lover, men hvordan praktiseres den? Lørdag 11. mai er det duket for finale i Eurovision Song Contest, med Israel på scenen. Medvirkende: Lise Benus. I studio: Anders Christian Norum, Helena Schroeder, Britta Benz og Frida Kristine Mogård. 

Foredrag av Bjørn Hinderaker på Voksengruppa i Oddernes Menighetshus den 12.04.2024. Foredraget løfter fram fem temaer (synet på verden, historien, mennesket, våre valg og våre følelser) som har vært viktig gjennom historien, og hvor perspektivene radikalt endret seg fra det før-kristne Europa til det kristne Europa, og så til vår tid, det sen-moderne Europa. Etter undervisningen ble det illustrert med video av Alessandra Meles MGP sang: «Queen of Kings». Bjørn Hinderaker er høgskolelektor ved NLA Høgskolen Kristiansand, medarbeider i Damaris Norge og programansvarlig for den årlige Veritaskonferansen.

Hva er det som egentlig ligger bak vår tids forståelse av seksualitet? Er alt lov så lenge det er samtykke og ingen tar skade? Grete Yksnøy Martinsen er gjest! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bibeltime fra ImF Straume, 24.januar 2024. Tema fra 1.Kongebok 16. Beklager at de siste 10 minuttene mangler :-(

Bibeltime fra ImF Straume, 24.januar 2024. Tema fra 1.Kongebok 18.

V některých školách a školkách v Evropě je zakázáno vystavování vánočních stromečků. Za náboženskou propagaci jsou považovány například ve Francii nebo některých oblastech Německa. Patří symboly, jako je stromeček, jesličky, andělé či hvězdy, do veřejných prostor? Mohou být diskriminační, nebo naopak mají své místo i v tak sekulární společnosti, jako je ta česká?Všechny díly podcastu Pro a proti můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Hovland og Ottosen lurer på om kristne i dagens samfunn i Norge er mer sekulære enn man skulle tro. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ronie Berggren samtalar med journalisten Per Brinkemo om dennes krönika: "En frikyrkopågs tankar om korankrisen". Finns det en svensk dubbelstandard när det kommer till hanteringen av religioner, och kristendom kontra islam i synnerhet? ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Hva er sekulære selvfølgeligheter? Hvordan kan vi hjelpe unge til å oppdage sekulære trosstandpunkt, til å reflektere kritisk, og til å se kristen tro som fortsatt relevant og troverdig? En samtale med Bjørn Hinderaker som er høgskolelektor ved NLA Høgskolen Kristiansand og medarbeider i Damaris Norge. Les også: https://snakkomtro.com/sekulaere-selvfolgeligheter/

Varför uttrycker många stadsbor en romantiserad bild av naturen? Har vi förlorat ett språk för att beskriva vår andlighet? Och varför kan det kännas pinsamt att berätta att man är aktiv i kyrkan? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om livets djupdimensioner, individualistiskt självutforskande och att bättra på sin egen berättelse. Gäst i programmet är David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Boktips: ”Det gudlösa folket – de postkristna svenskarna och religionen”, David Thurfjell (Norstedts), ”En lockton i ödemarken – Om människans förmåga att besjäla världen”, David Thurfjell (Norstedts), ”Granskogens folk – hur naturen blev svenskarnas religion”, David Thurfjell (Norstedts) Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17

Tilkallingsvikar Bjørn Kristoffer Bore grillar Raudts Mímir Kristjánsson om Ukraina før partiets landsmøte til helga. Raudt-politikaren etterlyser ei meir tolerant venstreside og gir råd til helgas KrF-landsmøte. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tale på åpent stormøte lørdag formiddag på Veritaskonferansen 2022. Taler er Marianne Braseth som er forkynner/mentor i UiO og daglig leder for Guttogjente.no. Interessert i flere taler og seminarer fra Veritaskonferansen 2022? Se https://damarisnorge.podbean.com/category/veritaskonferansen-2022/    

I denne månedens Liv & Lederskap har Daniel gleden av å snakke med Sofie Braut. Hun er utdannet lektor, er en aktiv skribent og samfunnsdebattant. I samtalen deler Sofie om egen trosreise og oppvekst, samt hennes vei til å være en tydelig kristen stemme i vår samtid. Videre samtales det om vårens store debatt om bibelsk «underordning», og hvordan stå i presset når man stikker hodet fram, samt hvordan kristne kan våge å være frimodig i vår samtid.

Hvorfor tar kristne avstand fra populistiske partier, når disse partiene bruker retorikk som har røtter i kristendommen? Hvordan er det mulig å være for monarkiet i et liberalt demokrati? Hvor viktig er kristendom og religion i sekulære samfunn? Nick Spencer fra den britiske tenketanken Theos er gjest.

Sekulll is backkkk!!! Kali ini kita coba incip-incip jajanan baru sing onok nde mojokerto bradsss yoiku es coklat nyokot (ig : @coklatnyokot11) iki termasuk baru nde mojokerto seh kalian kudu nyoba!! Sakdurunge nyoba rungokno sek episode iki

Sludinātājs: Ģirts Ašnevics / Sērija: Dieva Evaņģēlijs / Rakstvieta: Rm 13:1-7

Anbefalingen om tørklædeforbuddet har givet liv til samtaler om det religiøses plads i sekulære institutioner. Hvor går grænserne? Hvem kommer til at definere dem? Hvad vil det sige at leve religiøst som muslim i det offentlige? Og hvordan ser fremtiden ud for landets religiøse muslimske elever? Vært: Zainab NasratiGæster: Tasneem Thiab, studerende og Peter Bendix, formand for Dansk FriskoleforeningProgramredaktør: Omar AlkhatibProducer: Julie Kragh

Kon kabeh sing arek mojokerto pasti ngerti sego bungkus pdi. Iki ngunu bener-bener merakyat sing gak abal-abal kyk pdi liane rek.. wes jajalen dewe

Luisteraarsvraag: Selfhelpboeke? “Visit many good books, but live in the Bible.” Charles H. Spurgeon 01:30 Vraag: Wat is die Bybelse perspektief op selfhelpboeke? 03:15 Wat is selfhelpboeke? 10:06 Hoe verstaan ons heiligmaking? 11:44 Hoekom is daar 'n toename in gewildheid van selfhelpboeke? 15:05 Sekulêre selfhelpboeke en christelike selfhelpboeke 17:57 Is daar 'n leemte in die kerk, prediking en praktiese applikasie 25:15 Wat is die Bybelse perspektief op selfhelpboeke? 27:28 Algemene raad of geestelike raad? 29:04 Wat is die fokus van die boek? Skrifverwysings: Spreuke, nuwe testament briewe van Paulus. Aanbieders: Marnix Boersema, Jaco de Beer, Gerhard van Rhyn

Det nærmer seg påske med stormskritt, og fridagene gir også litt mer tid til refleksjon. Vi tar for oss noen av de store spørsmålene. Hva har sekularisering å si for et samfunn? Hva er forholdet mellom sentrum-venstre og det kristne? Vi har besøk av teolog Joel Halldorf i denne episoden. Han er teolog og dessuten kommentator i den svenske avisen Expressen.

Es setrup kekinian sing suwegerr rek. Patut dicoba!!

Haloo rek episode kali ini SEKUL IS BACK!! Kita bakal ngereview Bakmi Jogja yang ada di Sidoarjo. Langsung aja dengerin episode ini.. siap siap ngiler

Filosof Henrik Syse tror at vi misforstår våre røtter og vår forståelse av verden og oss selv, dersom vi tror at religion er på vei ut. Vi tar opp tråden der historiker Tom Holland forlot den og snakker videre om Dominion, kristendommens betydning og om hvorfor Steven Pinker tar helt feil om Opplysningstiden. Syse mener vi bør bruke julehøytiden til ettertanke og har tro på menneskers evne til å håndtere både globale og lokale utfordringer.

Sekul adalah salah satu segmen baru kita yaitu seputar kuliner. Intine kita mereview makanan-makanan yg menurut e kita muasook dan langsung kita live ditempat tersebut. Sekul 1 kita langsung review Lontong Kikil Pakde Atim (Depan Balaidesa Watutulis)

Hva er sekulær forkynnelse? Finnes det sekulær forkynnelse? Ønsker humanister å overta favoriseringen i skolen? Ukens Tanketriggerepisode tar for seg debatten som har kommet rundt sekulær forkynnelse som kom etter at Solberg-regjeringen la frem et forslag til opplæringslov som tydeliggjorde at skolen ikke skulle være en arena for forkynnelse. Debatten ble også løftet av at Utdanningsdirektoratet var sterkt kritisk til bibelutdeling i skolen. I avisene Vårt Land og Dagen ble det fremmet påstander om sekulær forkynnelse, men gir det mening? Følg oss på Facebook og Instagram, og send oss spørsmål dere tenker vi bør besvare i denne podkastserien.Du finner Tanketriggerpodkasten på Facebook og Instagram som @tanketrigger, og på internett på tanketrigger.no. Send oss gjerne e-post på tanketrigger@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sekulære og avkristnede mennesker går utenom ordet Jesus. De forstår ikke at de lever i en tid hvor Anti-Krist er på full fremmarsj. Jordan Peterson sa: Det motsatte av sannhet er ikke løgn, det er anti-Sannhet. Vi lever i Anti-Sannhetens tid. Johannes-evangeliet: Og Ordet – Logos – tok bolig blant dem og ble kjød: Jesus. Logos opplyste grekerne. Tankens kraft, sannhetssøken. Med Jesus ble ordet kjød og spredt over hele jorden. Dennis Prager sa: i Tyskland var ikke kristendommen sterk nok til å motstå nazismen. Vil kristendommen være sterk nok til å motstå Anti-Krist i USA? For det er Anti-Krist som er på fremmarsj i USA. Det spørsmålet stilte Dennis Prager: Vil jøder og kristne klare å overvinne Mørket? I Europa ble vi reddet av amerikanerne. Det var de som overvant nazismen sammen med russerne, som var to alen av samme stykke som nazismen,. Nå er det venstresiden i allianse med islam. Har vi noen kraft tilbake? Skjønner vi overhodet hva som foregår? Videoen er klar til å sees via Rumble. Følg oss der! Følg oss på Odysee! Følg oss også på PodBean, iTunes, og alle steder podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Kjøp Alf R. Jacobsens sensasjonelle «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her!  

Jana a Jakub sa pozreli na knižnú novinku nášho vydavateľstva – Diabolský blud od Davida Berlinskeho. Sekulárny žid odpovedá na argumenty Richarda Dawkinsa (Boží blud) a iných vedcov a vtipným spôsobom poukazuje na to, kde musia títo autori popracovať na svojej argumentácii. Prečo sme sa rozhodli vydať túto knižku? A komu sa bude čítať najlepšie?

"Zālamana sakāmvārdi ir īss un aplam skaidrs ievads cilvēka nebeidzamajam dialogam ar Radītāju, nežēlīgajai Ījaba grāmatai. Ījabs izrādās Gudrības skolas labākais un tāpēc nelaimīgākais klausītājs, taču mācību gada noslēgumā taisni viņš saņems Radītāja visaugstāko novērtējumu. Es ar klāt ar savu grēku tarbu: "Lūdzu, uzklausi, mīļais Dieviņ! Liec man Ījaba skolu nobeigt attālināti. Centos čakli špikot no Gudrības un brīvstundās man patika staigāt pārī ar viņu. Stāvot pie tāfeles ieklausījos Tavu kalpu priekšā teiktajā un atbildēju skaidri un īsi “neieved mani kārdinājumā.  Zinu pavasaris nāks ar eksāmenu. Pasargā mani no lieka, kaut pelnīta kauna un pārāk liela, kaut derīga, pamācoša kauna."" Apgāda “Zinātne” iedibinātajā sērijā “Literatūras pieminekļi” drīzumā iznāks “Zālamana sakāmvārdi” - viens no interesantākajiem senebreju literatūras pieminekļiem valodas, sižetu un vēstījuma ziņā, Bībeles, Vecās Derības tekstos tie atpazīstami kā Salamana pamācības. Nosaukumu “Zālamana sakāmvārdi” devis tulkotājs Uldis Bērziņš (1944-2021), un viņa, vēl šī gada februārī rakstīti, ir ievadvārdi gaidāmajai grāmatai, un nu jau – citēti – arī raidījuma  ievadā. Raidījumā Augstāk par zemi stāsts par gaidāmo grāmatu “Zālamana sakāmvārdi” ir ne tikai par notikumu - Vecās Derības teksta sekulāra tulkojuma iznākšanu, bet arī par tulkotāja Ulža Bērziņa grandiozo plānu mūža garumā - likt latviski ieskanēties iespējami daudziem pasaules “lielajiem” tekstiem. Arī par ilggadīgo sadarbību ar mākslinieci Liliju Dineri, kura literatūras pieminekļu tulkojumu ilustrācijās radījusi veselu senatnes tēlu pasauli. Un arī par apgāda “Zinātne”, nu jau vairākus gadu desmitus turpināto sēriju “Literatūras pieminekļi”. Sērijas kanons blakus tulkotāja priekšvārdam paredz vietu arī zinātniskajiem komentāriem, “Zālamana sakāmvārdiem” tos rakstījis Ilmārs Zvirgzds. Apgāda “Zinātne”, sērijas “Literatūras pieminekļi” pastāvēšana deva iespēju tās darbu tulkotājiem domāt ar vērienu, plānot un paļauties, ka tulkojumi, kas reizēm prasīja nepārskatāmi ilgu laiku, tiks izdoti. Jau 1997. gadā, kad Ulža Bērziņa tulkojumā ar nosaukumu “Ījabs” iznāca Ījaba grāmata, ieceres bija skaidras. Pirms tam, 1993. gadā, Knuts Skujenieks ar nosaukumu “Dziesmu dziesma” bija iztulkojis Salamana Augsto dziesmu, Ulža Bērziņa tulkojumā 2000. gadā iznāca “Pulcētājs”, 2005. gadā "Slavinājumi” jeb Psalmu grāmata. Bībeles biedrības vadībā tapušais Bībeles jaunais tulkojums tika pabeigts 2012. gadā, atšķiras no sērijā “Literatūras pieminekļi” izdotajiem Vecās Derības tekstu tulkojumiem. Sekulārā tulkojumā tulkotājs drīkst ļauties dzejnieka intuīcijai, nesekot tradīcijai vai reliģiskiem kanoniem, saprast un izdzīvot šos tekstus kā lasītus pirmoreiz. Taču tāpēc arī apjomīgās komentāru sadaļas, kas skaidro un pamato izdarītās izvēles vai saprašanas kontekstu. Līdzšinējiem sērijas tulkojumiem no senebreju valodas. “Zālamana sakāmvārdus” papildinās māksliniece Lilijas Dineres veidota vizuāli tveramu tēlu pasaule. Un jāatzīst, ka tieši Lilija Dinere bija tā, kas iniciēja šī raidījuma tapšanu – mudināja sekot Ulža Bērziņa pēdējā tulkojuma ceļam pie lasītājiem, Uldim aizejot, vēlējās Radio pastāstīt par ilggadējo sadarbību. Tā sākās 1993. gadā, kad Ulža Bērziņa no vecoguzu valodas tulkotais teiku krājums “Mana vectēva Korkuda grāmata”. Šai raidījumā minētās “Literatūras pieminekļu” sērijas ietvaros viņa ilustrējusi “Ījabu”, “Slavinājumus”. Kopā ar dēlu Robertu Dineru arī senfranču eposu “Rolanda dziesma”, “Eddas dziesmas”. Sadarboties ar autoru, saka Lilija Dinere, es iemācījos strādājot ar mātes, Cecīlijas Dineres dzejas krājumiem, bet interese par seno sākusies ar Fransuā Vijona dzejas grāmatu. Lilija Dinere savus zīmējumus negrib saukt par ilustrācijām. Viduslaikos manuskriptu, kurā tekstu papildināja īpaši izzīmēti burti, miniatūru zīmējumi, sauca par iluminētu manuskriptu. Iluminācija kā teksta nevis burtiska attēlošana, bet izgaismošana, teksta pārrakstītāja kā lasītāja dialogs ar grāmatu, radot tekstam paralēlu tēlu pasauli. Mums vairs nav iespējas pajautāt, bet zinot, cik izcili Uldis Bērziņš pats lasīja – skandēja, deklamēja, šņāca un vaimanāja – lasot citiem priekšā paša tulkotos tekstus, domāju, ka viņš augstu novērtēja iespēju drukātā formātā uz sava lasītāja maņām iedarboties caur vizuālo tēlu pasauli. Radītie tēli ir pašpietiekami mākslas darbi, kas savu dzīvi turpina Lilijas Dineres, arī Roberta Dinera mākslas izstādēs. Māksliniece atzīst, ka tie mēdzot pārceļot arī no grāmatas uz grāmatu, mainoties raksturā. “Zālamana sakāmvārdu” tulkotāja priekšvārdam Uldis Bērziņš devis apkopojumu virsrakstā – “Ievads mūžīgai tiešsaistei”. Savāds ir bijis laiks, kur šis priekšvārds tapis, pandēmijas laiks, kad cilvēks no cilvēks nošķirts, saiknes uztur tiešsaistes notikumos un sarunās. Vai cilvēka dialogs ar Dievu varētu būt tikpat īsts un vienlaikus netverams kā virtuālā saziņa? “Zālamana sakāmvārdi” sola, ka cilvēks, izgājis Gudrības skolu, spēj rīkoties pareizi, izprast pasauli un lietu kārtību. Līdz brīdim, kad Ījabs uzzina, ka Dievs nākamajā līmenī spēlē pēc cilvēka prātam jau atkal nesaprotamiem noteikumiem. Kā tur īsti ir? Pati iespēja saprast vai nesaprast dota tikai tiešsaistē.

  I det siste har kristent stoff tatt større plass i Document. Red. vil derfor presisere: Document skal ikke drive misjonering. Det er ikke vår oppgave. Vi skal se en sak fra mange sider. Men det som gjør oppgaven vanskelig er selvsagt at kristendom marginalisert i vårt samfunn. Av våre egne myndigheter. Før var det venstrefløyen som var fiendtlige til kristendommen. Nå er det like mye såkalt borgerlige. Hvis det var det gamle NRK som skulle dekket masseinnvandring og islams møte med et kristent land, ville Heradstveit og Kjell Arnljot Wiig hatt et annet tyngdepunkt enn selv Fredrik Solvang. Bemerk jeg snakker ikke om enkeltpersoner, jeg skanner om rammene, og de har flyttet seg langt mot venstre og mot islam. Tilsvarende er kristendom og norsk kultur blitt en raritet. Vi har ikke tenkt å la det bli en raritet. Noe man går på et Multikulturelt folkemuseum for å se. Vi akter å gjøre vår kulturarv tidsmessig. Det vil si å ta opp kampen. Hva er det ved kristendommen som dagens woke-folk finner utålelig? Hva er det ved kristendommen som sekulariserte mennesker reagerer på? Kan det være dem det er noe galt med? De fleste er ikke klar over at de har gått fra å være sekulære til sekulariserte. Forskjellen var jeg selv ikke klar over før inntil for noen år siden. Sekulær er noe vi alle er mer eller mindre. Sekularisme er noe annet. Det er en ideologi. Den propaganderer, agiterer og sensurerer. Den er sterkt antikristelig. Vi har vært forberedt på denne ideologien lenge, med Thomas Hylland-Eriksens kulturrelativisering. Men nordmenn liker ikke å bli relativisert. Hvorfor kan ikke de andre bli relativisert? spør folk bevisst eller ubevisst. Vi tenker å invitere de som er kristne i studio og invitere dem til debatt, og selv spille rollen som Djevelens advokat: Hva slags spørsmål er det folk har til kristne? Hvordan kan kristendommen revitaliseres? Hvordan kan kristne bli modigere? Hvordan kan kristendommen komme på offensiven i vårt samfunn? Vi mener kristendommen har mye å fare med, det er fundamentet for vår kultur og det ville være katastrofalt om de troende skulle svikte. For det er i tilfelle de som svikter, ikke troen. Kjernen i den har vært den samme i to tusen år. Men den må bli vår. Bare i den grad vi klarer å gjøre den til vår, vil den ha noe å si oss. Det er disse spørsmål vi baler med.

Heute geht es in den Südosten Europas - nach Zagreb, der Hauptstadt von Kroatien. Am Ende der Leitung wartet hier schon Marko Sekul, Frontman der Band MANNTRA auf uns, die man als Stilmix aus Folk / Industrial und Gothic beschreiben könnte.Ihr neues Album „Monster Mind Consuming“ steht auf dem Speiseplan und um in diesem Sprach-Terminus zu bleiben – es ist eine kroatische Schlachtplatte über Könige, Kriege und Helden geworden – mit einer Menge scharfer Balkan Gewürzen.Ich wollte mehr über die interessante Rezeptur erfahren und meldete mich bei Marko zuhause.Falls Ihr auf den Geschmack gekommen seid - das Album gibt es hier: https://amzn.to/3dagxNoTHE BLOG OF ROCK ist Dein Hardrock & Heavy Metal Podcast Musik Magazin. Ich bin Uwe Lerch und nehme Dich Backstage mit zu dem RockStars!Natürlich quatschen wir über die Musik, die uns alle verbindet. Über neue Platten, über Live-Pläne und was früher so war. Aber wir sprechen auch über die Menschen dahinter. Was hat sie inspiriert und motiviert und welche RockStar-Tips haben sie für Dich da draussen. Jeden Donnerstag neu - kostenlos und laut!

Vi jämför andligheten i Sverige och Storbritannien, pratar psykedelia och drogpolitik, och den individuella andligheten.En spännande episod om spritualitet, mediumförbund och medicinalväxter. Glad måndag från Vivi och Camilla See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Čo je úloha cirkvi v sekulárnej spoločnosti 21.ho storočia, kde je hranica cirkvi a jej presahu do spoločnosti a či hľadanie takej hranice vôbec má zmysel a o tom čím práve Slovensko a ja ako veriaci človek, ktorý sa trochu vymyká bežným stereotypom momentálne žije , som sa pre podcast "Na každom záleží" rozprával s Gabrielom Kosmálym. 

Lytt til en ny episode av kortandakt-serien «Ladestasjon». Andakten er skrevet av Terje Tønnessen, lest av Øivind Benestad og produsert av Norea Mediemisjon. Kristus-fokus, tilbedelse og etterfølgelse er tre stikkord som beskriver budskapet som Terje Tønnessen formidler på en energisk og ofte overraskende måte. Ønsker du å lese og lytte til flere andakter, besøk https://norea.no/hva/norge/radio/ladestasjon

I 2007 ble 42.000 barn døpt i Norge. I 2019 var tallet 28.000. I tillegg til dette er bare 10% av medlemmene i den norske kirke i gudstjeneste minst én gang i måneden. Innflytelsen til religion, og spesielt kristendommen, svekkes tilsynelatende i et enormt tempo. Hva skjer når vi beveger oss lenger og lenger unna religiøs tilknytning? Mister vi viktige verdier? Religion har reist fantastiske byggverk og lagt grunnlag for utallige tradisjoner gjennom tidene. Trossamfunn har i generasjoner gitt til både enkeltpersoner og samfunnet som helhet. Trenger vi å tro på noe for å få til dette? Hva er egentlig et godt samfunn, og hva skal til for å skape det? Ser man i dag tendenser til at for eksempel juksing og medmenneskelighet tas lettere på - og hvor ble det i så fall av moral og etiske prinsipper?

I denne månedens Liv & Lederskap har Daniel gleden av å samtale med, Halvard Roaldsnes. Sammen med sin kone, startet de opp Filadelfia Majorstuen (tidligere Grünerløkka), hvor hundrevis av ungevoksne i Oslo har sitt åndelige hjem. I denne episoden deler Halvard om sin helomvending i tenårene på Sunnmøre, til studier og nye verv i hovedstaden, før samtalen beveger seg videre inn mot lærdommer ifra menighetsplanting, hvordan formidle tro til unge i en urban og sekulær kontekst, samt forholdet mellom attraksjonskirke og karismatikk, forkynnelse og mye mer… Velkommen inn i samtalen!

Klipp hentet fra Wolfgang Wee Uncut #43: Shakeel Rehman er leder i Senter for Sekulær Integrering (SSI) og skribent. Se eller hør hele episoden her: https://www.pod-cast.no/shakeel-rehman/ Linker til Wolfgang Wee Uncut: Hør Wolfgang Wee Uncut i SpotifyHør Wolfgang Wee Uncut i Apple PodcastSe Wolfgang Wee Uncut på YoutubeUkentlig Nyhetsbrev (påmelding her)HjemmesideInstagramFacebookTwitter Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Za hrdiny viry jsou často dávání lidé, kteří pracuji v církvi nebo v misii na plný úvazek. Jenže ani Ester, Josef, Daniel nebyli kněží a Bůh si je mocně použil. Podívejme se podrobněji na Ester.

Denna vecka tar sig podden an frågan om den moderna människan - och framförallt svenskens - behov av andlighet och tro, med anledning av den omtalade boken Vårt enda liv av Martin Hägglund, om sekulär tro. Vi pratar också om påven Franciskus starkt politiska budskap i sin senaste encyklika, och varför svenskarnas skogsvurm kan liknas vid religion. Med: David Thurfjell, professor i religionsvetenskap och Erik Helmerson, ledarskribent DN och katolik.

Jacob och Olof diskuterar varsin aktuell tidningsartikel som berör kristen tro. På Dagens Nyheters ledarsida hävdades det nyligen: "Bibeln säger också att om en kvinna inte är oskuld när hon gifter sig så åligger det varje god kristen att stena henne". Och i Svenska Dagbladets kulturdel påstods det: "Inga utombibliska källor skildrar den märkvärdiga messias-gestalten". På vilket sätt brister artiklarna? Podden gästas även av Claphaminstitutets Per Ewert som kommit ut med en ny rapport om kristna elevers utsatthet i den svenska skolan. I rapporten har man intervjuat 20 unga kristna elever om attityden till kristen tro och samlat den senaste forskningen på området. Vill du stötta podden ekonomiskt kan du Swisha en valfri gåva till 123 059 16 44 (www.getswish.se). Länkar som nämns i avsnittet: - DN: "Jag brukar alltid tänka på bögarna för att muntra upp mig själv, men den här gången hjälpte det inte", https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-jag-brukar-alltid-tanka-pa-bogarna-for-att-muntra-upp-mig-sjalv-men-den-har-gangen/ - SvD: "Bibeln – historia, sägen och pusseldeckare", https://www.svd.se/bibeln--historia-sagen-och-pusseldeckare - Dagen: "Gäller inte ”lyssna på vetenskapen” för Jesusforskningen?", https://www.dagen.se/kronikor/jacob-rudenstrand-galler-inte-lyssna-pa-vetenskapen-for-jesusforskningen-1.1747656 - Claphaminstitutet: Ny rapport och webbkonferens om sekulär intolerans i skolan, http://www.claphaminstitutet.se/clapham/ny-rapport-och-webbkonferens-om-sekular-intolerans-i-skolan/?fbclid=IwAR28QSjdXnx5TkxeirET3YzZs-dQRGrid8mIKrUuPSRwPKtopCLtlaX-d54 - SEA: Nej, DN, ”goda kristna” förväntas inte tillämpa GT:s straffsatser, https://www.sea.nu/nej-dn-goda-kristna-forvantas-inte-tillampa-gts-straffsatser/ - NWT: Ta kristna barns utsatthet på allvar, https://www.nwt.se/2020/03/19/ta-kristna-barns-utsatthet-pa-allvar/

S profesorkou teorie a dějin umění Milenou Bartlovou, která momentálně působí na Vysoké škole uměleckoprůmyslové v Praze, je možné probírat celou řadu témat. Dokáže poučeně a originálně hovořit o klimatické krizi, současné politice, o našem vztahu k minulému režimu, o dějinách středověku nebo současném umění. Tím hlavním důvodem, proč byla Milena Bartlová hostkou nového dílu podcastu Kolaps, je ale tentokrát především vztyčení Mariánského sloupu na pražském Staroměstském náměstí. Po 102 letech se sloup (respektive jeho replika z dílny sochaře Petra Váni) vrátil na svém místo. Milena Bartlová se k tomuto plánům na jeho umístění na původní místo kontinuálně kriticky vyjadřuje minimálně od roku 2013. Právě podcastový formát nám umožňuje probrat toto pro směřování české společnosti zásadní téma v dostatečné šíři. Jak se to přihodí, že si nějaký spolek postaví svou nadšeneckou repliku uměleckého díla na nejvýznamnějším náměstí v České republice? A o co přesně jde lidem, kteří vztyčení Mariánského sloupu podporují. O tom je dnešní díl podcastu Kolaps s profesorkou Milenou Bartlovou.

Ohh vilket avsnitt vi bjuder på denna veckan. Det blir en högst oakademisk och något bristfällig men ändå bra genomgång av hur liberalteologi och konservativteologi bara är två sidor av samma mynt. Men sen försöker vi va konstruktiva och faktiskt skissa lite på vår bibelsyn. Bibeln som minne, bibeln som gräns eller utgångspunkt, att bli en del av bibelns berättelse etc. Häng på. Och glöm inte att spela in er hälsning eller fråga eller förmaning enligt länken nedan---> --- Send in a voice message: https://anchor.fm/daligliturgi/message

Hyllad svensk filosof vars bok "This Life" har fått enormt genomslag i USA. Varför måste själen vara dödlig för att vara levande? Med avstamp i sin egen familj visar Martin Hägglund, professor på Yale University, åt hur filosofin och litteraturen skapar en ny förståelse av existentiella frågor om liv och död, men även av politiska frågor om hur vi skall förvalta vår gemensamma tid. Förhållandet mellan kroppen och själen är som förhållandet mellan ögat och seendet. Ögat är kroppen och själen är seendet. - Allt du ser allt du fäster dig vid kan gå förlorat. Men att fästa blicken är också förutsättningen för att kunna gripa ditt liv innan det är för sent. Det är ingen tillfällighet att vi konsumerar som om vi hade fyra jordklot istället för ett. Vi vet att vår produktion och konsumtion måste förändras radikalt för att lösa den ekologiska krisen, men vi vet också att en sådan förändring skulle innebära ekonomisk kris, eftersom den inte skulle vara lönsam för vinstdrivande företag. Om Martin Hägglund Filosof och litteraturforskare, 43 år. Uppväxt i Viksjö utanför Stockholm och vid Höga kusten, bosatt i New York. Debuterar som Sommarvärd. Svensk filosof som hyllas för boken This Life som ifrågasätter både religion och kapitalism. Boken har fått enormt genomslag i USA och ges ut på svenska i höst med titeln Vårt enda liv: Sekulär tro och andlig frihet. Är professor i litteraturvetenskap och filosofi vid Yale University och medlem i Society of Fellows vid Harvard University. Har skrivit fyra böcker översatta till ett tiotal språk, är föreläsare och skribent, i bland annat The New York Times. Har tilldelats Guggenheim Fellowship, Schückska priset av Svenska Akademien och det internationella René Wellek-priset. 2020 listades Martin Hägglund som en av samtidens 50 främsta tänkare i brittiska magasinet Prospect. Mitt program sträcker sig från Norrland till New York och handlar om hur min passion för filosofi har tagit mig från den svenska skolan till Harvard och Yale. Jag vill gestalta varför filosofiska frågor angår oss alla och kan belysa grunden i vår tillvaro från existentiella erfarenheter av liv och död till politiska frågor om hur vi ska förvalta vår gemensamma tid. Producent: Mustafa Can

Frontman banda Manntra i producent Beton Music-a, gospodin Matko Matijević Sekul nam je pričao o domaćoj i stranoj glabenoj industriji uz mnoge druge zanimljive teme :) Audio Format dostupan na Podbean,Apple Podcast i Spotify Video format dostupan na Youtube kanalu KrisJokicPro https://www.youtube.com/channel/UCVx2HiVOxv1DUBIRLrQnA3A/

Aktuální dění očima Jana Krause každé ráno 5:00 – 9:00 vždy po zprávách v celou a v půl exkluzivně na Frekvenci 1. Vtipně, originálně a s nadhledem, tak to umí jenom Jan Kraus. Blondýna Miluška Bittnerová se ptá na vše, o čem se mluví, a Jan Kraus jí to vysvětlí.

I januari publicerades en bok som vi genast blev nyfikna på: "När själen går i exil. Modernitet, teknologi och det heliga” av Mikael Kurkiala. I boken skriver han om behovet av ett existentiellt språk som ger tillhörighet och ifrågasätter vår tids uppdelning mellan sekulärt och religiöst.  Välkommen att lyssna på vårt samtal med Mikael, om att lära sig be hos lakotaindianer, om tro som ett landskap att vandra i, om vikten av tankefrihet och om att bli människa. Programmet leds av Tomas Walch och Henrik Betnér. Tipsa gärna andra om att lyssna på G-ordet, prenumerera i din podcast-app och följ oss på https://facebook.com/gordetstanduptheologyclub/ . G-ordet görs som ett projekt inom föreningen Kontempel. Mer information om Kontempel hittar du på https://www.kontempel.se/ Vi vill väcka tankar och sprida idéer. Om du vill får du gärna stödja föreningen Kontempel ekonomiskt genom en Swishgåva till 123 536 69 43. Kontakta oss på kontakt@kristenbortomgud.se Signaturmusik i avsnittet: Fanny Betnér Foto: Mikael M Johansson Boken ”När själen går i exil” finns att köpa t ex här: https://www.bokus.com/bok/9789152637951/nar-sjalen-gar-i-exil-modernitet-teknologi-och-det-heliga/ eller här: https://www.adlibris.com/se/bok/nar-sjalen-gar-i-exil-modernitet-teknologi-och-det-heliga-9789152637951

Efter att riksdagspolitikern Roland Utbult inte bara tackade vårdpersonal efter att han överlevde COVID-19, utan även alla som bad för honom, protesterade ledarskribenten Csaba Perlenberg i GT: det är ovetenskapligt och opassande för en politiker att hävda att bön har någon effekt på människors hälsa. Micael gästas av Frida Park, ledarskribent på tidningen Dagen som engagerat sig i debatten med Perlenberg, och går igenom argumenten som används: Står kristen bön i motsats till vetenskap? Avgör Gud vilka som överlever eller dödas av coronaviruset? Är visionen om ett "sekulärt samhälle" ens förenligt med liberal demokrati? Alla inlägg i debatten hittills: Csaba Perlenberg: Böner botar inte covid-19 https://www.expressen.se/gt/ledare/csaba-perlenberg/boner-botar-inte-covid-19/ Frida Park: Csaba Bene Perlenberg bygger halmgubbe om bönen för Utbult https://www.dagen.se/ledare/frida-park-csaba-bene-perlenberg-bygger-halmgubbe-om-bonen-for-utbult-1.1709888 Stefan Gustavsson: Huvudlöst när Roland Utbult sågas i GT https://www.varldenidag.se/ledare/huvudlost-nar-roland-utbult-sagas-i-gt/reptdA!lon48OGEGoel78gfNzRa0A/ Csaba Perlenberg: Det finns inga coronamirakel https://www.expressen.se/gt/ledare/csaba-perlenberg/det-finns-inga-coronamirakel/ Frida Park: Mer än lovligt fel om tro nu igen, Perlenberg https://www.dagen.se/ledare/frida-park-mer-an-lovligt-fel-om-tro-nu-igen-perlenberg-1.1710670 Syster Ingrid: Arbetar Gud på intensiven? http://signum.se/arbetar-gud-pa-intensiven/  Maria Ludvigsson: Pärleport även för Perlenberg https://www.svd.se/parleport-aven-for-perlenberg  Micael Grenholm: Den ateistiska forskaren som dokumenterar mirakler https://dokumenterademirakler.se/2020/05/07/den-ateistiska-forskaren-som-dokumenterar-mirakler/  Csaba Perlenberg: Lyssna på Anders Tegnells evangelium https://www.expressen.se/gt/ledare/csaba-perlenberg/lyssna-pa-anders-tegnells-evangelium/  Jonas Eek: Bön – rent vetenskapligt https://www.kyrkanstidning.se/debatt/bon-rent-vetenskapligt  Micael Grenholm m.fl.: Forskning visar att bön kan bota https://www.kyrkanstidning.se/debatt/forskning-visar-att-bon-kan-bota  Tankesmedjan i P3: Vi har ateistisk fanatism i Sverige https://sverigesradio.se/avsnitt/1495219  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/  Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Shakeel Rehman er leder i Senter for Sekulær Integrering (SSI) og skribent. Hør Wolfgang Wee Uncut i SpotifyHør Wolfgang Wee Uncut i Apple PodcastSe Wolfgang Wee Uncut på YoutubeUkentlig Nyhetsbrev (påmelding her) Wolfgang Wee Uncut HjemmesideInstagramFacebookTwitterFor podcast tips, podcast anbefalinger, podtoppen, podcast toppen, podkast og en oversikt over alle episodene med Wolfgang Wee Uncut, besøk https://www.pod-cast.no See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Shakeel Rehman er leder i Senter for Sekulær Integrering (SSI) og skribent. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Carl Gustaf Olofsson har växt upp inom frikyrkan. Hans far var möbelsnickare, ålfiskare och predikant inom fribaptistsamfundet. I den närmsta släkten fanns ytterligare två predikanter och ett missionärspar. Han döptes som tioåring men tron krackelerade tidigt. Han har ett livslångt engagerat förhållande till våra existentiella livsfrågor. Detta engagemang rör sig i spänningen mellan kristen tro och det sekulära och gudlösa. Han har skrivit boken “Existentiell livssyn - kristen tro?” ett stort antal bloggar och artiklar i bland annat Svensk kyrkotidning och Humanisten. Han driver webbplatsen “Språk tro och religion” och “Gustafs videoblogg”. Han är starkt engagerad i klimatfrågan och har varit med om att få till flera kvalificerade arrangemang inom ramen för Humanisterna Kalmar där han också är styrelseledamot. Detta tyckte jag och Anna lät mycket intressant och bjöd därför in honom till ett samtal. Vi bjuder på mycket skratt och ett försök att reda ut begreppen sekulär andlighet och existentiell tro. Dessutom förkommer ett äpple - som inte har att göra med Edens lustgård men däremot en mycket spännande sekulär ritual.

I världens mest sekulära land är gud ändå ständigt närvarande. Författaren Dan Korn berättar om det moderna samhällets religiösa rötter och vilka sekulära fenomen som subtilt bygger på en religiös grund. Dan Korn intervjuas av Adam Cwejman.

Vi behöver mening och kanske är det därför som gud och religiösa former lever kvar i sekulär skepnad. Dan Korn reflekterar över ateister som predikar och andra former av sekulär tro. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I ett litet hörnhus vid Øster Farimagsgade i Köpenhamn hade min gamle vän Elias Levin en butik för sadlar, grimmor, hjälmar och annat en ryttare behöver. Han bodde på övervåningen. Jag var med där och firade hans åttioårsdag 1989. Elias var en av få danska judar som överlevt Förintelsen. De flesta lyckades ju, i september 1943, fly över Sundet till Sverige i en räddningsaktion genomförd av den danska motståndsrörelsen med den svenska regeringens och den tyske guvernörens tysta medgivande. Elias hade också rest till de små fiskebyarna vid kusten för att hitta en båt för att ta sig över till Sverige. Men de kom inte med någon båt första dagen och i stället för att hitta boende i fiskebyn ville hans pappa hellre åka hem. En granne såg när de återvände, ringde Gestapo och snart var de på väg till Theresienstadt. I krigets slutskede, när tyskarna inte längre förvarade de danska judarna i ett mönsterläger för att maskera vad de höll på med, skickades Elias till Auschwitz. Där blev Elias religiös. Det motsatta brukar vara mycket vanligare. Det var många religiösa människor som i lägren miste sin tro. Men för Elias var det tvärt om. Han berättade för mig att han kom från ett strängt religiöst hem, men själv var han måttligt intresserad före kriget. Men när han var i Auschwitz tänkte han för sig själv: Det som sker nu runt omkring mig är otroligt, så otroligt att det inte skulle vara möjligt om det inte fanns en gud som styr världen. Jag gillar inte hur han styr den nu, men jag kan inte förneka Gud. Psykiatrikern Viktor Frankl var också först placerad i Theresienstadt för att senare deporteras till Auschwitz. Efter kriget skrev han den kända boken Livet måste ha mening, där han argumenterar för att människor som kände att deras liv hade en mening hade lättare att överleva lägrens fasor. För de som mördades spelade det givetvis ingen roll om de trodde på livets mening, men för dem som med svält och sjukdomar slet med slavarbete kunde tron på livets mening vara skillnaden mellan liv och död. Frankl skriver: Vi som levde i koncentrationsläger kan minnas männen som gick genom barackerna och tröstade andra, som kunde ge bort sina sista stycken bröd. De må ha varit få till antalet, men de är tillräckliga bevis för att allt kan tas från en människa, utom en sak; den sista mänskliga friheten att själv välja sin inställning i varje omständighet, att välja sin egen väg. Det är inte bara för att överleva koncentrationsläger livet måste ha en mening. Den amerikanske psykologiprofessorn Clay Routledge menar att tron på något högre, vad det än är, gör oss till hälsosammare människor. Religionen ger livet mening. När vi väljer bort Gud ersätter vi därför Gud med något annat. Vi tror att det är modern rationalitet, men bak den fasaden lever ofta magi och skrock vidare, fast i annan klädsel. På 1990-talet kände jag en man som bodde i en omålad, fallfärdig gammal stuga i norra Västergötland. Han undslapp sig att han trodde på tomten. Alltså han berättade inte historier om att människor förr trott på tomten, utan han berättade att han fortfarande satte ut ett fat med gröt på julafton för att få tomtens välsignelse för det kommande året. Nästa dag var gröten uppäten, så nog fanns tomten alltid. Och han försvarade sin tro med att säga: Förr trodde folk på tomten, nu tror de på marknadskrafterna i stället. Men det krävs allt mer än ett fat med gröt för att blidka marknadskrafterna Den fransk-amerikanske litteraturvetaren och filosofen René Girard säger samma sak i boken Evolution and conversion. Nittiotalets tro på marknadskrafterna, säger Girard, har påfallande likheter med religiös tro. Precis som man tror på en allsmäktig gud trodde många att om marknaden bara får vara helt ostörd och oreglerad kommer allt att lösa sig till det bästa. Marknaden tillskrevs samma vishet och allsmäktighet som Gud. Trots att Girard genomskådade detta tyckte han att det var en bra lösning. Marknaden kräver sina offer, men jämfört med många andra samhällssystem krävde den fria marknaden förhållandevis få offer. På samma sätt kan man i dag se de uppenbara likheterna mellan religion och klimatångest. Det behöver inte alls innebära att man förnekar klimatförändringar eller är motståndare till försök till lösningar att man kan se att klimatet har intagit Guds roll. Det är en straffande, grym gud vi har att göra med, en som inte låter sig blidkas så lätt. Men klimatet tar emot offer i form av klimatkompensation och andra goda handlingar samt har en form av gudstjänst i form av skamkänslor och offentlig bikt för flygande. Klimatet har en profet i form av Al Gore och ett helgon i form av Greta Thunberg. Hon har till och med avbildats med helgongloria på en målning. När saker som detta kritiserats har det kallats för hån och kritikerna fått motta en reaktion som minner om forntida kättarförföljelser. Som sagt, man kan se dessa uppenbara likheter utan att för den sakens skull förneka klimatförändringar. Den brittiske filosofen John Gray menar att vi måste utgå från att livet inte har en mening för att verkligen kunna vara ateister. Nästan allt som kallas ateism är i själva verket monoteistisk religion i nya förklädnader, menar han. Det är en flykt från ett gudlöst samhälle in i det som ger tillvaron mening. I boken Seven types of atheism visar han på de uppenbara likheterna mellan religioner och sekulära ideologier. Dessa ideologier är tillkomna för att verkligheten skulle kännas för skrämmande om tillvaron saknade en kraft som ger ordning och någon form av rättvisa. I stället för Gud kallar vi den kraften naturen, utvecklingen, marknaden eller något annat. Ateismen letar alltså efter surrogat för Gud. Mänsklighetens utveckling har ersatt Guds styrande hand. Tron på att mänskligheten under historiens gång insett gemensamma mål är en sekulär form av den religiösa tron på frälsning. Gray kallar sig ateist, men propagerar inte för ateism, just därför att det propagerandet har uppenbara likheter med religiöst dogmatisk tro på en sanning, i dess mest bokstavstrogna form. Precis som evangeliska kristna tror man att världen blir bättre om alla tror som dem. Men historien lär oss att viljan att tvinga alla att tycka likadant i stället leder till de värsta konflikter. Nästan all form av religion, säger Gray, handlar inte så mycket om vad man tror på, utan mera om vad man gör. Samma sak borde gälla oss alla. Tänk på vad du gör och strunta i vad både du och andra tror på. Dan Korn, författare, debattör och utbildad rabbin

Tankesmien Agenda og forlaget Res Publica inviterer til slipp av boken Frihetskampen i Islam skre-vet av Sylo Taraku, og til samtale om sekulære muslimer i Norge. Progressive muslimske tenkere og sekulære muslimer befinner seg i dag i frontlinjen i denne viktige ideologiske kampen. De ofrer alt for å fremme kritisk tenkning og individuell frihet, og er det libera-le demokratiets fremste allierte i kampen mot fundamentalistiske krefter. I samtalen spør vi: Kan islam og moderniteten forenes? Hvem er de sekulære muslimene? Hva er deres kampsaker, og hvor-dan kjemper de for å realisere dem?

Dan Korn är folklivsforskare, författare och före detta rabbin. I boken "Som om Gud fanns: det sekulära samhällets religiösa rötter" härleder han idéer av typen individualism, jämlikhet och tolerans tillbaka till Bibelns allra äldsta texter. Vårt samhälle är genomsyrat av religiöst tänkande och judisk-kristen symbolik, som oftast går oss förbi. Även om vi påstår att vi inte tror på Gud, lever vi som om han fanns. Samtalet spelades in i Dans barndomshem i Mölnlycke utanför Göteborg.

Og hvordan kan verdien av et menneskeliv vurderes? Filosofene Espen Gamlund og Carl Tollef Solberg spør om døden bare kan betraktes som et tap.

Filosofene Carl Tollef Solberg og Espen Gamlund i leder an i et nytt bokarbeid; skriver blant annet om når det er verst å dø. v/Olav Njaastad

Det inre partiet börjar med att fira avantgardet i Vellinge, tills vi inser att invandringen håller på att sälja ut de medborgerliga friheterna. Vi ger slutligen gud rätt - de religiösa kommer att ärva jorden - medan de sekulära går in i sexuell lågkonjunktur. Maila oss på inrepartiet@sanningsministeriet.com. Bli en registrerad tankebrottsling på https://www.patreon.com/SanMin.

Charles Taylor frågar sig i sin över 700 sidor långa bok "A Secular Age" hur det gick till när västerlandet förvandlades från ett samhälle där det självklara var att tro på Gud till en situation i vilken tro på Gud på sin höjd utgör ett alternativ bland andra, eller i vissa fall inte ens uppfattas som ett alternativ.  En av Taylors centrala teser är att detta inte kan förklaras av naturvetenskapens framväxt, utan istället är processen mer komplex och intressant - och har enligt Taylor till stor del teologiska rötter.  En sekulär värld eller tid kännetecknas enligt Taylor dels av att förutsättningarna för att tro eller inte tro är förändrade: det finns inte längre några självklara, oproblematiserade, positioner. Det finns varken några (ärliga) naiva teister eller ateister: alla inser att det finns andra sätt att se på världen än det man själv har.  Men dessutom definierar Taylor ett samhälle som sekulärt om det innehåller ett perspektiv på mänskligt blomstrande som helst saknar en referens till något transcendent eller gudomligt.  Taylor vill utforska det "sekulära tillståndet" inte främst i betydelsen en nedgång i religiös tro, utan som ett förändrat kulturklimat. Taylor är intresserad av den kulturella mylla i vilken vi tror eller inte tror.  I detta poddavsnitt behandlar vi den första delen i Taylors bok. Tematik som vi diskuterar är bland annat hur teologiska förändringar ledde till framväxten av "kunskapsluckornas Gud" (God of the gaps) som sen blev sårbar för naturvetenskapens landvinningar, varför reformationen avskaffade karnevalerna och vad det "buffrade" respektive det "porösa" jaget innebär. 

Är människan "ett tänkande ting" som 1600-talsfilosofen René Descartes menade, eller snarare en älskande och begärande varelse? Filosofen James KA Smith menar i sin bok "You are what you love" att människans identitet har mer att göra med vad hon älskar än vad hon tycker. Om vi ser på människan som ett "tänkande ting" leder det lätt till tanken att vi bara behöver informera eller övertyga människor om vad som är rätt så kommer de att göra det. I kontrast till en sådan syn på människan vill Smith betona människan som en längtande, begärande och älskande varelse, vars identitet formas genom handlingar snarare än genom teoretisk information. De handlingar som formar oss och våra begär kallar Smith för liturgier. Därför finns det både religiösa och sekulära liturgier. Köpcentrumet kan förstås som en katedral, shopping som en liturgi och skyltdockorna och reklamens (fiktiva) människor som helgon i denna sekulära religion som konsumtion kan vara. Reklamen talar om för oss att något är fel på oss men visar oss samtidigt vägen till försoning: genom att konsumera, och de visar upp de som gått vägen före oss och nått frälsning. Men på denna väg är andra människor objekt, antingen för vår beundran eller rivalitet. I kontrast till en sådan frälsningsväg menar Smith att den kristna liturgin i dess historiska form gestaltar en annan grundstruktur: Gud tar initiativet och vi responderar på hans gåva; vi behöver inte köpa frälsningen, den är oss given, men vi blir inte passiviserade utan aktiverade av denna gåva. Vid nattvardsbordet jämnas sociala ojämlikheter ut eftersom vi inför Gud är jämlika i vår djupaste identitet som Guds avbild. Dessa och liknande tankar utvecklar Smith i sin bok och vi diskuterar kring och responderar på denna intressanta läsning! Tidsangivelser för avsnittet: 00.40: vem är James KA Smith och vad är radikalortodoxi? 06.12: Sekulära och religiösa liturgier: om Smiths grundläggande tes i You are what you love 11.35: Eriks generella omdöme om boken 13.20: Behöver boken kompletteras med ett försvar för filosofi? 18.15: Är Smiths beskrivning av Descartes respektive den senmedeltida kyrkan verkligen korrekt? 24.00: Vad innebär det att Gud är både subjekt och objekt i liturgin? 33.33: Smiths analys av sociala medier

Raidījuma vadītājs: Dainis Pandars Raidījuma tēma: Sekulārais un kristīgais skatījums uz intīmām attiecībām Raidījuma tiešraide: 17. October (2017. gads)

Raidījuma vadītājs: Dainis Pandars Raidījuma tēma: Sekulārais un kristīgais skatījums uz intīmām attiecībām Raidījuma tiešraide: 17. oktobris (2017. gads)

Ære og skam ødelegger menneskers liv, også i Norge. Dette er temaet for Wenche Fuglehaugs nyeste bok, "Det store sviket". Hør samtalen mellom henne og Marte Gerhardsen, med påfølgende paneldebatt -- I panelet: – Æsæl Manouchehri, generalsekretær i LIM (Likestilling, integrering og mangfold) – Merete Munch, tidligere spesialutsending for Irak og Jordan, Integrering- og mangfoldsdirektoratet (IMDi) – Shahram Shaygani, lege, psykiater, blogger og leder for Sekulær integrering – Monica Lindbeck, bistandsadvokat for jenter og kvinner og utsatt for æresvold-og drap. – Wenche Fuglehaug, journalist og forfatter av boken Det store sviket – Æresvold og æresdrap i Norge

Olof Edsinger är ny generalsekreterare för SEA och i detta avsnitt av Second Opinion berättar han om vad han bär med sig in i det nya uppdraget. Bland annat diskuteras en ny studie om svenskarnas livsåskådning som visar hur sekulariseringen fortsätter att genomsyra det svenska folket, samt vikten av apologetik. Jacob Rudenstrand berättar även om besöket på den sekulära högtidsstunden vid riksdagens öppnande, som arrangerades av Humanisterna, och problematiserar kring vad man menar med det sekulära samhället och sekulär lagstiftning. Till sist kommenteras även kyrkovalet. Vill du stötta podden ekonomiskt kan du Swisha en valfri gåva till 123 059 16 44 (www.getswish.se). Länkar som nämns i avsnittet: - Dagen, "Ny studie: Ingen återkomst för religionen – allt fler skeptiker", http://www.dagen.se/ny-studie-ingen-aterkomst-for-religionen-allt-fler-skeptiker-1.1028438 - Humanisterna, Reportage från den sekulära högtidsstunden inför riksmötets öppnande, https://youtu.be/hLcLBT7464M

Hur bygger man församling i världens mest sekulariserade land? Tillsammans med Jonas Melin, pionjärkonsulent vid Svenska Alliansmissionen, diskuterar vi utmaningar och möjligheter i Sverige när man startar nya församlingar. Sekulär medias relation till kyrkor och kristna diskuteras också av Stefan och Jacob, bland annat Aftonbladet TV:s inslag om församlingen Hillsong, DN-journalisten Johan Cronemans kritik av TV-sända gudstjänster, samt Göteborgs-Postens krönikör Padma Schrewelius vilja att nyansera abortdebatten, men som själv blir onyanserad i kritiken av de som är kritiska mot abortlagstiftningen. Vill du stötta podden ekonomiskt kan du Swisha en valfri gåva till 123 059 16 44 (www.getswish.se). Länkar som nämns i avsnittet: - Aftonbladet TV, "Pastorn bakom megakyrkan Hillsong", http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/218810 - SR P1, "Hillsong – megakyrkan och succépastorn", http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/897373?programid=909 - Göteborgs-Posten, "Schrewelius: Släpp den kidnappade abortdebatten fri", http://www.gp.se/ledare/schrewelius-sl%C3%A4pp-den-kidnappade-abortdebatten-fri-1.4351923 - Populär historia, "Kan Bibeln användas som historisk källa?", http://popularhistoria.se/lasarfragor/kan-bibeln-anvandas-som-historisk-kalla?SNSubscribed - Dagens Nyheter, "Johan Croneman: SVT:s gudstjänster är som ett VM i floskler", http://www.dn.se/kultur-noje/johan-croneman-svts-gudstjanster-ar-som-ett-vm-i-floskler/ - Barnabbasbloggen, "Sverige är efterkristet", http://barnabasbloggen.blogspot.se/2017/02/sverige-ar-efterkristet.html

Hur är det att vara troende i ett land där det sekulariserade är normen? Sverige beskrivs som ett av världens mest sekulära länder. Forskaren Karin Kittelmann Flensner konstaterar att det finns svenska föreställningar om att kollektiv religiositet tillhör andra kulturer. I studier på svensk religionsundervisning framkom fördomar mot religiösa personer emedan ateism beskrevs som normalt. Samtidigt visade individuella undersökningar på att många studenter hade en privat tro som de inte gärna skyltade med framför klasskamraterna.

Kristen i vår tids sekulære samfunn | Leif Nummela by Bergens Indremisjon

Var går egentligen gränsen för vad man får säga i religionens namn, och hur står det till med feminismen inom islam? Dessa två frågor står i centrum när Radiokorrespondenterna med Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Samuel Larsson tar sig an den yviga danska religionsdebatten - där skärningslinjen mellan det traditionella och moderna och det sekulära och det religiösa - väcker känslor. Gäst i programmet är Magdalena Nordin, religionssociolog vid Lunds universitet som forskat på religionens plats i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.

Hanteringen av livsfrågor har historiskt omgärdats av religionens språk och ceremonier. Idag har religionen tappat mark som uttolkare av våra liv. Så hur förhåller vi oss till existentiella erfarenheter som död, sjukdom och omvälvande upplevelser som graviditet och barnafödande. Medverkande är Lars Björklund, tidigare sjukhuspräst, Ann Lagerström, journalist och författare och Jonna Bornemark, filosof. Programledare och producent Peter Sandberg.

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?

2012 begav sig Thomas Lunderquist till USA och träffade filosofiprofessorn Hubert Dreyfus vars bok, All Things Shining, handlar om att läsa litterära klassiker för att finna mening i en sekulär tid. Konflikten mellan tro och vetande har blossat upp på nytt. Nyateister som Richard Dawkins går till frontalangrepp mot allt som andas religion. Men det finns också ett ifrågasättande av den hårda religionskritiken: Även om man inte är religiös eller tror på något övernaturligt, så söker människor mening, förklaringar och sammanhang. Boktips: Hubert Dreyfus och Sean Dorrance Kelly: All Things Shining. Reading the Western Classics to Find Meaning in a Secular Age. Boktips i Dreyfus och Kellys bok: David Foster Wallaces Infinite Jest, Homeros Odysséen, Aischylos Orestien, Bibeln, Augustinus Bekännelser, Dantes Den gudomliga komedin, Herman Melvilles Moby Dick.

Christer Sturmark, ordförande för förbundet Humanisterna, Patrik Lindenfors, zoolog universitet och Åsa Wikforss, filosof samtalar om Sekulär humanism, en livsåskådning utan Gud, heliga personer och heliga skrifter. Måste en livsåskådning vara religiös? Inte enligt sekulära humanister. Sekulär humanism är en livsåskådning som varken innehåller gudar, mirakler, heliga personer eller heliga skrifter. Ofta hamnar man i samma etiska och moraliska synsätt som många av religionerna, men värderingarna baseras på människan själv och inte på vad gudar och religiösa förgrundsfigurer sägs ha dikterat. Gäster är Christer Sturmark, chef för bokförlaget Fri tanke och ordförande för förbundet Humanisterna, Patrik Lindenfors, zoolog vid Stockholms universitet och Åsa Wikforss, filosof vid Stockholms universitet. Programledare och producent Peter Sandberg.

I Filosofiska rummet Utblick beger sig Thomas Lunderquist till USA och träffar Hubert Dreyfus, filosofiprofessor vid Berkley-universitetet i Kalifornien, vars senaste bok, All Things Shining, handlar om att läsa litterära klassiker för att finna mening i en sekulär tid. Måndag till torsdag 15-18 oktober följer OBS! upp de här frågorna med inlägg av tre tänkare - religionshistorikern Olav Hammer, onkologen Pia Dellson och Sveriges ambassadör vid den Heliga stolen, Ulla Gudmundson - och en intervju med Alain de Botton. Fredagen den 19 oktober intervjuar programmet Människor och tro dessutom religionskritikern Richard Dawkins, debatterar nyateismen och rapporterar om ateisternas ställning i USA - en helt annan än i Europa. Boktips: Hubert Dreyfus och Sean Dorrance Kelly: All Things Shining. Reading the Western Classics to Find Meaning in a Secular Age. Boktips i Dreyfus och Kellys bok: David Foster Wallaces Infinite Jest, Homeros Odysséen, Aischylos Orestien, Bibeln, Augustinus Bekännelser, Dantes Den gudomliga komedin, Herman Melvilles Moby Dick

Jana Verešová; téma: Sekulárny inštitút Servi della Sofferenza pátra Pia v Brne ( projek zameraný na duchovný život Slovákov v zahraničí)