Podcasts about brottsf

Alla som tillbringar lite tid på sociala medier har säkert mötts av påståendet att Sverige är kört. Det är helt enkelt lika bra att ge upp; om något är kört går det ju inte längre att rädda. Men är det verkligen sant?Med utgångspunkt i en positiv nyhet från Brottsförebyggandet rådet om det minskande dödliga våldet tar vi oss in i en viktig diskussion om accelerationism, defaitism och svart propaganda.Besök Det fria Sverige på https://www.detfriasverige.se.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Alla som tillbringar lite tid på sociala medier har säkert mötts av påståendet att Sverige är kört. Det är helt enkelt lika bra att ge upp; om något är kört går det ju inte längre att rädda. Men är det verkligen sant? Med utgångspunkt i en positiv nyhet från Brottsförebyggandet rådet om det minskande dödliga våldet tar vi oss in i en viktig diskussion om accelerationism, defaitism och svart propaganda. Inlägget SVERIGE ÄR KÖRT! …eller? dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Antalet attacker som utförs av ensamagerande förövare har ökat världen över. Inte minst i USA - med de återkommande skolskjutningarna som gång på gång skakar landet. Men vi ser det också här i Sverige, nu senast i masskjutningen i Örebro. Hotet från ensamagerande är ett komplext problem. Det är en stor utmaning för säkerhetstjänster att upptäcka de här personerna – eftersom de ofta lever isolerade och håller sig under radarn. Så vad driver egentligen en ensam gärningsman? Varför är de så svåra att upptäcka? Och hur ser risken för copycats ut? Gäst: Katie Cohen, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: TV4 Nyheterna, Brottsförebyggande rådet, WCPO 9 News, NJ Spotlight News, SR. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Terrorhotnivån i Sverige har i över ett och ett halvt år legat på en hög nivå, fyra på den femgradiga skalan. Ett av de största hoten mot nationell säkerhet är ensamagerande gärningspersoner. Dessa individer radikaliseras ofta själva, ibland online, och psykisk ohälsa är ofta en vanlig faktor. Säkerhetspolisen har varnat för att dessa gärningspersoner utgör ett av de mest sannolika hoten idag.Vi ser att ensamagerande gärningspersoner inte bara är ett hot mot rikets säkerhet utan också en konsekvens av brister i samhällets förmåga att fånga upp unga människor som mår dåligt. Därför har vi valt att ta upp det här ämnet. Det handlar om ensamhet, radikalisering och den sköra linjen mellan att vara offer och förövare. Poddseriens titel, Ensamvargarna, är hämtad från ett uttryck som gång på gång dök upp under intervjuerna med experterna. Det visar hur djupt rotat detta begrepp är i både forskning och berättelser från överlevare.Vi hoppas att serien inte bara skapar förståelse utan också leder till att vi agerar – både som individer och som samhälle. Viktigast av allt är trots allt inte gärningspersonernas berättelser, utan offrena deras gärningar lämnar efter sig.I den här första delen av poddserien träffar vi Jonas Trolle. Den före detta polisen som blev chef på center mot våldsbejakande extremism och numera chef över hela Brottsförebyggande rådet. Dom senaste åren har attacker från det som kallas ensamagerande gärningspersoner ökat. Säkerhetspolisen, SÄPO, klassar ensamagerande som det största terrorhotet trots att det är relativt ovanligt. Vilka är dom som planerar och genomför dåd på egen hand? Går dom att upptäcka? Vilka extremistiska miljöer rör dom sig i? Och hur orolig ska man vara, egentligen? Avsnittet är inspelat den 19 november 2024.Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg & Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.com Musik: Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenLjudklippen i avsnittet kommer från: TV4 Nyheterna, Aftonbladet, Sveriges Riksdag och TV4 NyhetsmorgonHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Socialminister Jakob Forssmed om varför fotbollsklubbarna måste ändra sin kultur, om hur han vill förbättra ungas hälsa och om kritiken mot en av KD:s favoritreformer fritidskortet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra helgen avbröts Allsvenskans stockholmsderby mellan Hammarby och Djurgården efter att djurgårdssupportrar kastat in bengaliska eldar och bangers på planen. Polisen avbröt matchen som fick spelas färdigt dagen därpå – utan publik. Polisens beslut kritiserades av båda ledare från båda klubbarna.Social- och idrottsminister Jakob Forssmed säger i Ekots lördagsintervju att klubbarna behöver förändra sin kultur: ”Jag menar att det varit för många som slätar över, bagatelliserar, inte riktar kritiken där den hör hemma.”Idrottsministern anser också att fotbollsklubbarna måste bli bättre på att stoppa kända våldsverkare och förhindra att pyroteknik överhuvudtaget kommer in på arenorna:-De säger ofta att rättsvårdande myndigheter måste ha fler tillträdesförbud - samtidigt har de själva möjlighet att stänga av supportrar. Klubbarna gör väldigt olika och jag tycker att de borde ha ett mer gemensamt förhållningssätt så att de själva portar fler som inte sköter sig, säger Jakob Forssmed.Idrottsministern tycker också att klubbarna själva behöver bli bättre på att stoppa att pyroteknik överhuvudet kommer i in på arenorna. Regeringen utreder nu bland annat ökade möjligheter för arrangörerna att använda kameraövervakning - och skärpta straff för de som stör ordningen på matcherna.Tung kritik mot fritidskortRegeringen har föreslagit att föräldrar till barn mellan åtta och 16 år ska kunna få fem hundra kronor per år i bidrag till idrotts- eller kulturaktiviteter. Familjer som får bostadsbidrag ska kunna få två tusen kronor per år. Reformen ska införas nästa höst.Men många av remissinstanserna har riktat tung kritik mot förslaget, bland annat för att nära en tredjedel av pengarna i satsningen kommer att gå till administration. Den allvarligaste kritiken, från bland andra från Brottsförebyggande rådet, handlar om att pengar riskerar att hamna i fickorna på kriminella eftersom de föreningar som ska kunna ta emot pengar från satsningen inte kommer att kontrolleras i tillräcklig mån.Försäkringskassan påpekar i sitt remissvar att ”den föreslagna konstruktionen inte kan säkerställa att det inte kommer att ske missbruk eller göras felaktiga utbetalningar”. Men Jakob Forssmed håller inte med.”Alla föreningar i Sverige som kommer att få bidrag framöver kommer att behöva leva upp till demokrativillkor och de kommer att granskas av respektive bidragsutbetalande myndighet, det kommer att finnas en särskild stödfunktions hos Centrum mot våldsbejakande extremism för att säkerställa att man inte betalar ut pengar till den typen av organisationer.”, säger Jakob Forssmed.Gäst: Jakob Forssmed (KD), social- och idrottsminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator Ekot Tekniker: Heinz WenninProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 25 oktober 2024.

STHL(M)-podden gästas av Fredrik Kärrholm, riksdagsledamot, tidigare polis och författare. Vi dyker ner i några av de mest aktuella och komplexa frågorna inom brott och trygghet. Fredrik delar sina tankar kring varför gängvåldet kommit att bli en del av vardagen i Sverige och hur det påverkar både samhället och honom personligen. Vi diskuterar återgärder som ansiktsigenkänning genom AI, Chat Control och mycket mer samt hur de kan hjälpa polisen att förebygga och bekämpa brott. Samtidigt tar vi upp farhågorna kring övervakning och den balans som måste finnas mellan säkerhet och integritet. Fredrik berättar också om sin egen resa från polis till politiker, vilka reformer som krävs framöver för att bekämpa gängkriminaliteten och hur hans eget föräldraskap påverkat hans syn på trygghet, säkerhet och Sveriges framtid. Ett spännande och insiktsfullt avsnitt som du inte vill missa!   Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook och X. Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se.   Få 20% rabatt på Fredriks bok med koden Karrholm20 hos Timbro förlag. https://timbro.se/forlag/forkop-lag-och-ordning-en-konservativ-och-liberal-kriminalpolitik/    Ämnen: Gängkriminalitet, Säkerhet, Teknologi, Ansiktsigenkänning, Chat Control, Polisen, Övervakning, Reformer, Brottsförebyggande, Trygghet, AI

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. * Det är morgon den 24 mars 2013. Erik Lundkvist parkerar bilen utanför sin syster Marias lägenhet i Göteborg. Han är orolig för henne. Natten innan fick han ett telefonsamtal från Maria men när han svarade så var det tyst i andra änden. När Erik kommer upp till Marias våningsplan får han direkt syn på polisens blåvita avspärrningsband. Då förstår han att något fruktansvärt har hänt. Programledare är Christopher Holmberg. Manusförfattare är Anna-Stina Stenbäck, och producent är Evelina Fernerud. Originalmusik av Tor Wilén. Källor: Dom från Göteborgs tingsrätts, nyhetsrapportering från tidningen Expressen, Aftonbladets granskning av mördade kvinnor, Statistik från Brottsförebyggande rådet och intervju med Marias bror.

Försvunna miljoner och bulvanupplägg. På kort tid har flera tidigare toppmäklare dömts till långa fängelsestraff för penningtvätt och bedrägerier. Fastighetsaffärer pekas ut som en högriskbransch av myndigheterna men hur stort är problemet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Rickard Engström, forskare Kungliga tekniska högskolan i StockholmJoakim Lusensky, kommunikationschef MäklarsamfundetDavid Johansson, operativ chef FastighetsmäklarinspektionenBehrang Eslami, försvarsadvokatLinda Johansson, åklagare EkobrottsmyndighetenJohanna Skinnari, utredare Brottsförebyggande rådetSara Persson, brottsförebyggande specialist Ekobrottsmyndigheten ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Försvunna miljoner och bulvanupplägg. På kort tid har flera tidigare toppmäklare dömts till fängelse för penningtvätt och bedrägerier. Fastighetsaffärer pekas ut som en högriskbransch av myndigheterna men hur stort är problemet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Rickard Engström, forskare Kungliga tekniska högskolan i StockholmJoakim Lusensky, kommunikationschef MäklarsamfundetDavid Johansson, operativ chef FastighetsmäklarinspektionenBehrang Eslami, försvarsadvokatLinda Johansson, åklagare EkobrottsmyndighetenJohanna Skinnari, utredare Brottsförebyggande rådetSara Persson, brottsförebyggande specialist Ekobrottsmyndigheten ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Regeringarna i både Sverige och Norge satsar stort och brett på att stoppa den organiserade brottsligheten. Många förslag handlar om att komma åt de kriminellas vinster. Hör justitieminister Gunnar Strömmer och den norska justitieministern Emilie Enger Mehl om hur brottslighet som riskerar att bli systemhotande kan stoppas. Medverkande Per Eleblad, generaldirektör, Utbetalningsmyndigheten Emilie Enger Mehl (Senterpartiet), norska justitieministern Petra Lundh, rikspolischef, Polismyndigheten Per Långsved, Sverigechef, Nordea Lena Nitz, expert brottslighet och trygghet, Svenskt Näringsliv Amir Rostami, polis och professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle Johanna Skinnari, enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, Brottsförebyggande rådet (Brå) Gunnar Strömmer (M), justitieminister Konferensen leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

Det är ingen lätt uppgift att balansera transparens och ärlighet med den snabba och ofta skoningslösa spridningen i sociala medier. Jennie Zetterström driver konsultbyrån Buzzmore kommunikation och har lång erfarenhet av medieträning, presschefsroller och kriskommunikation från såväl regeringskansliet och Brottsförebyggande rådet, som Unionen. I det här avsnittet diskuterar vi hur samtiden ställer nya krav på den här typen av arbete, och hur man som organisation kan agera för att vara så framtidssäkrad, autentisk och modig som möjligt inom ramen för mediedramaturgins spelregler. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Enligt siffror från Brottsförebyggande rådet ökade antalet anmälda brott under 2023. Ser man till de brott som drabbar försäkringsbranschen och deras kunder så ökade exempelvis inbrott i lägenhet, antalet efterlysningar av maskiner och personbilar och antalet anmälda bedrägeribrott. Minskade gjorde däremot exempelvis antalet stölder av båtmotorer, stölder av bildelar samt transportstölder.

Dagens avsnitt är första delen av två om fallet Catrine da Costa, ett av de mest omdebatterade brottmålen i svensk rättshistoria. I juli 1984 hittades två svarta sopsäckar med delar av en styckad kropp i ett buskage vid Karlbergs slott i Stockholm. Offret var den unga prostituerade kvinnan Catrine da Costa. Två läkare, Teet Härm och Thomas Allgén åtalades för brottet och kom att utmålas som sadistiska sexualmördare. Gäst idag är journalisten och författaren Per Lindeberg som skrivit mästerverket ”Döden är en man”. Lindeberg fick 1994 ett stipendium från Brottsförebyggande rådet för att skriva en bok om hur väl mediernas rapportering av rättsfallet överensstämde med fakta som framkommit i polisutredningen. Under arbetet med boken skulle det dock gå upp för Lindeberg att läkarna utsatts för ett justitiemord och en modern häxprocess. I första delen diskuterar vi hur Catrine da Costas kvarlevor hittades och hur de två läkarna blev misstänkta för mordet.Per Lindebergs bok: https://www.adlibris.com/se/sok?q=d%C3%B6den+%C3%A4r+man Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/Facebook: BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nazli har lärt sig självförsvar. Filippa struntar i löprundan utomhus när det är mörkt. Emma har en app och Sara bär kniv. Många kvinnor upplever att de är otrygga utomhus och begränsar sina liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kaliber handlar om hur rädsla och otrygghet påverkar unga kvinnors vardag och vad de gör åt det.Sedan början av 2000-talet har Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning visat att kvinnor är den grupp som upplever störst otrygghet när de vistas utomhus under kvällstid i sitt bostadsområde, särskilt unga kvinnor. Och flera internationella studier visar att rädslan att utsättas för sexualbrott särskilt påverkar kvinnors upplevda otrygghet. I programmet möter vi fyra kvinnor som på olika sätt tagit till verktyg och strategier för att lösa den upplevda otryggheten: Nazli har lärt sig självförsvar. Filippa löptränar inte ensam ute när det är mörkt. Emma använder en app och Sara bär kniv.– Jag kan ju inte gå ut och träna när det är mörkt. Så känner jag ju. Jag är jätterädd för att bli våldtagen eller överfallen, där jag skulle bli skadad för livet. Det är det jag är rädd för, berättar Filippa.Omvägar, överfallslarm och försvarsspray– När jag är ute och går kanske jag kollar mig över axeln, inte har på jättehög musik i lurarna och är allmänt vaksam över min omgivning. Och kanske håller nyckeln i handen så här, som ett vapen, säger Emma.– Jag har ju en kniv, men det är ju inte en kniv som jag någonsin ämnar använda, utan det är bara att det känns tryggt, säger Sara, som är ett påhittat namn.Efter att Nazli gått en kurs i feministiskt självförsvar är hon inte rädd längre:– Jag tänker inte så mycket på överfallsvåldtäkter eller vad som skulle kunna hända utan jag tänker att det är en vanlig kväll bara. Och det är så skönt, jag känner mig väldigt lätt och befriad utav det.Kalibers undersökning visar att det är vanligast att kvinnor väljer att gå omvägar för att undvika platser som upplevs som otrygga, prata i telefon med en anhörig eller inte ha hörlurar i öronen när de går ensamma. Men det handlar också om att undvika klackskor för att kunna springa eller undvika att åka taxi ensam.”Ett massivt jämställdhetsproblem”Att otryggheten upplevs så stor att kvinnor begränsar eller beväpnar sig på olika sätt tycker Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi, är allvarligt:– Om vi börjar prata om att man beväpnar sig eller inskränker på sin rörelsefrihet på olika sätt har man ju ett problem på samhällsnivå.Även Sveriges jämställdhetsminister Paulina Brandberg medverkar i Kaliber. Att tusentals kvinnor som svarat på Kalibers enkät begränsar sina liv ibland eller ofta och inte går ut ensamma på kvällar och nätter kommer inte som en chock för henne.– Jag begränsar själv mitt liv och jag tänker väldigt mycket på vart jag går, framför allt när det är mörkt.Jämställdhetsministern beskriver det hela som ett misslyckande och ”ett massivt jämställdhetsproblem” och säger att hon och regeringen arbetar med både förebyggande insatser och hårdare straff för sexualbrott.

Var tredje förtroendevald uppger i Politikernas trygghetsundersökning (PTU), som genomförs av Brå på regeringsens uppdrag, att de utsatts för hot, våld eller skadegörelse i sitt politiska uppdrag. Konsekvenserna vid utsatthet är störst bland kvinnor och påverkar deras politiska uppdrag och därmed demokratin. Medverkande: Anna Frenzel, utredare Brottsförebyggande rådet (Brå), Anna-Lena Pogulis, utvecklingsledare, SKR. Samtalsledare: Ulrika Stöök, SKR 

Metoden sluta skjut har pågått i Malmö i 5 år, en metod som riktar sig direkt till de kriminella och där ett par representanter från trossamfunden deltar aktivt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra helgen talade Jimmie Åkessons på Sverigedemokraternas landsdagar om att riva moskéer där det bedrivs antidemokratisk verksamhet. Han skulle kunna tänka sig att ändra på grundlagen om den står i vägen för att man ska kunna hålla ihop samhället, sa han till Dagens Nyheter.Religionsfriheten slås fast i Regeringsformen idag.Vi talar med Katherine Cash, rådgivare på svenska missionsrådet som sysslat med frågor kring religionsfrihet i 14 år, om vad en förändring av religionsfriheten kan betyda utifrån erfarenheten från andra länder.I tisdags bjöd Brottsförebyggande rådet, BRÅ, in till konferens för att tala om en metod som prövats på olika håll i Sverige för att bekämpa gängkriminaliteten, för många är den i Malmö känd under namnet ”Sluta skjut”. En annan benämning på den här metoden är Gruppvåldsintervention, GVI. Hör Ekots kriminalreporter Simon Andrén om metoden, hör också Ebba Älverbrandt, diakon i Svenska kyrkan i Malmö och Alen Delic, sjukhusimam i Malmö, om vilken deras roll är.I helgen har julfimen Journey to Betlehem premiär på svenska biografer. En musikalversion av julevangeliet, regisserad av Adam Anders som vuxit upp i USA men har rötter i Sverige. Det här är hans debutfilm, tidigare har han framför allt arbetat som låtskrivare och musikproducent .Hör om varför han ville göra en musikal av historien om Jesu födelse. programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Simon Andrén och Roger Wilsonproducent: Anders Diamant

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Nina Wormbs, kåseri av Augustin Erba, satir med Public Service och Panelen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1:Vi rapporterar om det senaste läget i Gaza. På plats i studion vår mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Våldet på Västbanken eskalerar Vi synar begreppet brottsförebyggande - vad är det?Så ser framtiden för seriemarknaden utKrönika av Nina WormbsPanelenTimme 2: Så minns vi våra döda - med hjälp av AI-teknikPublic ServiceUkraina vill bli medlemmar i EU - i veckan får landet ett viktigt besked. Kommentar av vår EU-kommentator Susanne PalmeSir David Attenborough gör sin sista Planet Earth - detta har han betytt för planetenVi besöker den nyzeeländska floden som var den första i världen som fick egna juridiska rättigheter - hur har det gått?Kåseri av Augustin Erba

Det här avsnittet spelades in under en dag som handlade om metodstöd kring tre våldstyper som kommit efter lite i det brottsförebyggande arbetet. Med i Podden är Carl Gynne från BRÅ, Petra Blom från Länsstyrelsen, Eva Sara Beckman, Regional Brottsförebyggande samordnare på Länsstyrelsen och vår utvecklingsledare Lina Larsson. Du hittar relevanta länkar och transkribering på www.fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden

Anna Sjöholm från Stiftelsen Tryggare Sverige har tagit fram lägesbilder över vissa riskområden. Vad blev resultatet och vilka reflektioner uppstod? Vilka tankar har Helsingborgs säkerhetschef Jonas Berg om framtidens arbete? Vad behöver vi lägga kraften någonstans och funkar våra insatser?

Antingen har du själv varit utsatt för cykelstöld eller så vet du med högsta sannolikhet någon som varit det. Enligt undersökning från Brottsförebyggande rådet har ca 10 procent av hushållen blivit utsatta för cykelstöld, vilket motsvarar närmare 430 000 hushåll i Sverige. Men varför är det så vanligt med cykelstölder? Har vi för dåliga lås? Saknas det cykelparkeringar eller vad är problemet?

Daniela går upp tidigt och släpps ut ur sin cell. Nu ska hon lämna fängelset efter tre år. Men den första tiden i frihet blir inte som hon hoppats på. P3 Krim har träffat Daniela igen. Hon som blev mamma medan hon satt inne för brott.Nu har hon muckat från fängelset och ska försöka skaffa sig ett liv utanför murarna. Det blir mycket frustration och frestelser. Ska hon klara att hålla sig ifrån att trilla dit på droger och kriminalitet igen?Medverkande:Daniela som avtjänat fängelsestraffHenrik Blomerus, Kris, Kriminellas revansch i samhälletErika Salander, Brå, Brottsförebyggande rådetProgramledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Kina PohjanenLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

El Salvador har på kort tid vänt våldstrenden med hjälp av hårda straff. Samtidigt sneglar Sverige åt samma håll. Konflikt reser till ett land som faktiskt verkar ha lyckats i kampen mot gängvåldet. På ett år har mordtalen i El Salvador mer än halverats. Straffskärpningar och tuffa polisinsatser har fyllt fängelserna och gett lugn på gatorna i landet som nyligen var ett av världens farligaste.Samtidigt ökar kraven på hårda tag mot gängen också här i Sverige och politikerna tävlar i att utlova just det.Minderåriga i fängelse och hårdare straffEl Salvador är det land i världen som fängslat flest av sina invånare och 12-åringar kan nu dömas till 20 års fängelse.Sverige är inte El Salvador men retoriken i politiken har bytt fokus de senaste åren och idag utlovar politikerna just hårdare straff också allt längre ner i åldrarna.Hör politiker och experter om hur hårda straffen behöver bli för att skapa lugn och priset för ett samhälle som sätter hårt mot hårt.Medverkande: Christian Guevara, regeringspartiets ledare i kongressen i El Salvador, Anders Lövgren, Roland Jangestig, Eva Berglund och Ewa- Britt Gabrielsen, styrelseledamöter i RAV, Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, Adam Mattinen, riksdagsledamot sverigedemokraterna i justitieutskottet, Louise Meijer, riksdagsledamot moderaterna i justitieutskottet, Ardalan Shekarabi, förste vice ordförande i justitieutskottet och socialdemokrat, Martin Lardén, forskare Kriminalvården, Mattias Larsson, generaldirektör Brottsförebyggande Rådet, Mario Mejia, orättfärdigt fängslad privatperson i El Salvador, Oscar Martínez, författare och journalist på tidningen El Faro.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reporter: Tilda Johnsson Tekniker: Lisa Abrahamsson

De två männen hade planerat rånet noga, men när saker inte blev som de tänkt sig så improviserade de. För pengar behövdes samma dag!Källor:Nordisk kriminalkrönika 1986SVD 1980-08-16Microsoft Word - Bankopostslutred.DOC (bra.se)Ungdomsrånen har ökat i hela landet - Brottsförebyggande rådet (bra.se)Värdetransportrån i Sverige 1994-2017 - InfogramVärdetransportrån snart ett minne blott (di.se)Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Situationen i Ukraina. vad har hänt i politiken under 2022? Nya tider i världen. Ansträngt för sjukvården. Brottsförrebyggande av våld i Botkyrka. Företagsstöd införs av regeringen.

Brottsförebyggande rådet (Brå) har släppt en rapport om “afrofobiska hatbrott”. Vi har läst den, och den är föga förvånande inget annat än en aktivistisk inlaga i propagandakriget mot svenskarna. I den här direktsändningen återbesöker vi dessutom Sölvesborg och ser hur det utvecklat sig sedan Kith Mårtenssons svek sina väljare, och så belyser vi medias totala hyckleri när det gäller corona och protester mot covidrestriktioner. Vi sänder LIVE på tisdagskvällar 20:00. Dessutom publicerar vi en podcast varje vardag för dig som är stödprenumerant. ● Bli stödprenumerant: https://www.svegot.se/support● Donera: https://www.svegot.se/donateMissat veckans två första podcasts? ● Marockanska kravaller och kinesiska protester: https://www.svegot.se/2022/11/28/marockanska-kravaller-och-kinesiska-protester/● Kan(Ye), Milo och Fuentes hos Tim Pool – vilken cirkus!: https://www.svegot.se/2022/11/29/kanye-milo-och-fuentes-hos-tim-pool-vilken-cirkus/

Brottsförebyggande rådet (Brå) har släppt en rapport om “afrofobiska hatbrott”. Vi har läst den, och den är föga förvånande inget annat än en aktivistisk inlaga i propagandakriget mot svenskarna. I den här direktsändningen återbesöker vi dessutom Sölvesborg och ser hur det utvecklat sig sedan Kith Mårtenssons svek sina väljare, och så belyser vi medias totala hyckleri när det gäller corona och protester mot covidrestriktioner. Inlägget Afrofobi: Så kokar Brå soppa på en spik dök först upp på Radio Svegot.

Att köpa narkotika har blivit allt enklare. Via chattappar, sociala medier och sajter på darknet, kan köpare idag lättare komma i kontakt med säljare än någonsin förut. Mellan 3-14 procent av all droghandel i Sverige sker just på internet, visar en rapport från Brottsförebyggande rådet från september 2021. Därför ska det här avsnittet och nästa handla om Samuel och hur han hamnade i ett heroinmissbruk redan som 22-åring. Om att börja med smärtstillande Citodon mot migrän som eskalerar till droghandel via darknet, och den långa kampen för att bli drogfri. Vi pratar också med Agne Brand, psykolog och traumaterapeut, som senare kommit att behandla Samuel på Mallorca. Missa inte att alla avsnitt av säsong åtta finns ute redan nu, helt gratis, på podplay.se och i podplayappen.

Det är morgon, tisdag den 15 maj 2018. Göran och två av hans barn är på väg till exfrun Maria för att fira yngsta sonens födelsedag. När Göran och barnen dyker upp vid bostaden står dörren på glänt. Ovanligt tänker de. Göran och barnen kliver in. På köksbordet står några halvt inslagna paket. Yngsta sonen har legat och sovit på sitt rum, men Maria syns inte till någonstans. Hon är spårlöst försvunnen.Till hänsyn för offren och inblandade är samtliga namn i avsnittet fingerade.Lyssna på hela säsong 1 och 2 via Svenska Brott+Källor:TingsrättsdomenHovrättsdomenFörundersökningsprotokolletAftonbladetBrottsförebyggande rådetKontakt: svenskabrott@talltale.se Become a member at https://plus.acast.com/s/svenskafall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En kvinna som blivit utsatt för en våldtäkt drar inför hovrätten tillbaka sina anklagelser. Avgörande blir ett bandat telefonsamtal med den misstänktes försvarsadvokat. Men fallet ska senare få ännu en vändning. I april i år döms en man i 30-årsåldern i Sundsvalls tingsrätt för våldtäkt. Men i hovrätten ser allt ut att ändras - brottsoffret tar nämligen tillbaka sina anklagelser mot mannen.I ett bandat telefonsamtal mellan mannens försvarsadvokat och kvinnan så ändrar hon sin historia, och tar tillbaka sina anklagelser. Men åklagaren i fallet tycker att de nya uppgifterna är märkliga, och misstänker att kvinnan blivit utsatt för påtryckningar. Det bekräftas senare av kvinnan i förhör, och just nu pågår istället en utredning om övergrepp i rättssak - samtidigt som förhandlingarna i hovrätten måste tas om. Försvarsadvokaten i fallet har själv begärt att bli entledigad från fallet - och får kritik av åklagaren för hanteringen av det bandade samtalet.Medverkande:*Lo Jonsson, åklagare*Jakob Lindgren, advokat*Johanna Skinnari, forskare på Brottsförebyggande rådet (Brå)*Fredrik Wallin, chef på KronobergshäktetProgramledare:Evalisa WallinViktor AhldénProducent: Linus LindahlLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon & Signal: 0734-61 29 15

*Det här avsnittet ingår i en sommarsäsong där redan publicerade avsnitt med starka och viktiga historier ur katalogen släpps på nytt under sommaren 2022. Alla 70 avsnitt av Dokumentära Berättelser finns ute på Podplay och överallt där poddar finns.* I de kommande två avsnitten berättar Ronald om sin uppväxt. En berättelse om hur det är att växa upp och vara oönskad av sina egna föräldrar. Men det är också en berättelse om att det går att använda sina egna erfarenheter till att hjälpa andra människor i kris. I avsnittet berättar polisassistent Hilda Lundgren Ramsten om hur polisens arbete ser ut idag vid misstänkta fall av barnmisshandel. Vi pratar också med Hanna Termenius, psykolog på Rädda barnen. Statistiken i avsnittet är hämtad från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ).

I dagens avsnitt samtalar vi om välfärdsbrott med ett särskilt fokus på företag och föreningars välfärdsbrott mot kommuner och regioner. Johanna Skinnari förklarar vad som kan utgöra välfärdsbrott och omfattningen av dessa utifrån Brottsförebyggande rådets forskning. Christina Kiernan ger SKR:s syn och berättar om kommande insatser. Medverkande: Johanna Skinnari, utredare och projektledare, Brottsförebyggande rådet, Christina Kiernan, Samordnare mot välfärdsbrott och otillåten påverkan, SKR, Anders Nordh, SKR

Blixtsnabba Swishöverföringar har konkurrerat ut kontanter men det har också gynnat kriminell verksamhet som sexköp, knarkhandel och rån. Polisen jagar de digitala spåren och nu ökar myndigheterna kontrollen över Swish. Programledare: Claes Aronsson Gäster och röster i programmet: Simon Andrén, rättsreporter Ekot Niklas Arvidsson, professor KTH Urban Höglund, vd Getswish Anna Kinberg Batra, särskild utredare, Betalningsutredningen Nicklas Lundh, chef Finanspolisen Khashayar Farmanbar, digitaliseringsminister Eva Grandestedt, kammaråklagare Ekobrottsmyndigheten Li Hammar, utredare på Brottsförebyggande rådetProducent: Olof WijnbladhTekniker: Tobias Carlsson

Dialogiskt fick den stora äran att hålla en diskussionspanel under Järvaveckan som går i Stockholm mellan 1- 5 juni.TEMA: ” Den svenska samhällskroppen”Dagens Sverige sett som en levande organism : kriminalitet, dödsskjutningar ,främlingsfientlighet, politik , polarisering, integration m.m”Under 2021 anmäldes cirka 1,48 miljoner brott, vilket var en minskning med 86 315 brott (-6 %), jämfört med året innan.”Källa : Brottsförebyggande rådet ”I slutet av maj detta år 2022 har 31 människor skjutits ihjäl. Det kan jämföras med 17 döda under årets fem första månader förra året. ”Källa : Polisen”Polarisering är en tendens i en konflikt då alla parter grupperar sig i två läger, och det är svårt att upprätthålla neutralitet. ””Främlingsfientlighet eller xenofobi betyder motvilja inför eller rädsla för främlingar eller det främmande och obekanta.”Källa: Google Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per har blivit inkallad för att lyssna på en polisdebatt och vi försöker göra vårt yttersta för att förstå vad "brottsförebyggande insatser" betyder. Hanif försöker förstå vad socioekonomi betyder och varför staten inte köper sädesledare för hundratusentals kronor i förorten?

Hur ska man få stopp på skjutningarna och den organiserade brottsligheten? “Sluta skjut” är en metod som redan används i Malmö och som nu ska införas i Stockholm under namnet Group Violence Intervention.  Som ett samarbete mellan Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och Kriminalvården ska man arbeta med att dels stoppa grovt våld och våld med skjutvapen, dels försöka se till att kriminella väljer en annan bana i livet.  Men hur har metoden fungerat i Malmö?  Varför har den inte kommit till Stockholm förrän nu? Kommer den att ha någon effekt där?   Och vilka är de största utmaningarna för polisen framåt? Det talar vi om i Aftonbladet Daily.  Gäst: Oisín Cantwell, nyhetskolumnist Aftonbladet.  Programledare: Olivia Svenson.   Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Politiker vill minska efterfrågan på droger för att bekämpa gängkriminaliteten. Men hur ska det gå till när suget på knark bara ökar? Det här programmet sändes första gången 13 november 2021. Medverkande: Anders, kokainköpare, Lennart Karlsson, narkotikapolis, Annelie Telford, vd Debaser, Daniel Insulander, förundersökningsledare, Tommy Mellberg, Brukarföreningen, Sven Granath, kriminolog Brottsförebyggande rådet, Li Hammar, utredare på Brottsförebyggande rådet, Peter Reuter, kriminolog på University of Maryland, USA, Frédérique Camilleri, polischef i Marseille, Amine Kessaci, bror till person som mördats i en gängkonflikt, Louis, langare i Marseille, Philippe Pujol, journalist och författare i Marseille, Rudy Manna, polis i Marseille, "Anaïs", cannabisanvändare i MarseilleProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Anja Sahlberg Tekniker: Lisa Abrahamsson Producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se 

P3 Krim ger varje fredag nyhetsuppdateringar från veckan som gått. Vi tar upp de viktigaste händelserna, knyter an till tidigare avsnitt och blickar framåt. Den här veckan: * I början av veckan så skedde en olycka på Östersjön mellan Ystad och Bornholm. Ett danskt fartyg på väg från Södertälje till Danmark körde ihop med ett större brittiskt fartyg och kapsejsade. En man har hittats död i fartyget och en man saknas fortfarande.* Igår kom hovrättsdomen om det vapen som användes vid mordet på 12-åriga Adriana i Norsborg i augusti förra året.* Polisanmälningar om rån mot personer under 18 år har ökat i hela landet, det visar en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet.* Dom om matchfixing med före detta Allsvensk fotbollsspelare. I veckan kom hovrättsdomen i en matchfixingshärva inom svensk fotboll och det blev rätt stora ändringar jämfört med tingsrättsdomen.* Nya uppgifter om Palmemordet från SvD. En man som skrev ett erkännandebrev och bifogade patronhylsor har identifierats men nekar till att ha nåt med mordet att göra. Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Producent: Viktor PapiniKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

P3 Krim ger varje fredag nyhetsuppdateringar från veckan som gått. Vi tar upp de viktigaste händelserna, knyter an till tidigare avsnitt och blickar framåt. Den här veckan: * I början av veckan så skedde en olycka på Östersjön mellan Ystad och Bornholm. Ett danskt fartyg på väg från Södertälje till Danmark körde ihop med ett större brittiskt fartyg och kapsejsade. En man har hittats död i fartyget och en man saknas fortfarande.* Igår kom hovrättsdomen om det vapen som användes vid mordet på 12-åriga Adriana i Norsborg i augusti förra året.* Polisanmälningar om rån mot personer under 18 år har ökat i hela landet, det visar en färsk rapport från Brottsförebyggande rådet.* Dom om matchfixing med före detta Allsvensk fotbollsspelare. I veckan kom hovrättsdomen i en matchfixingshärva inom svensk fotboll och det blev rätt stora ändringar jämfört med tingsrättsdomen.* Nya uppgifter om Palmemordet från SvD. En man som skrev ett erkännandebrev och bifogade patronhylsor har identifierats men nekar till att ha nåt med mordet att göra. Programledare:Evalisa WallinViktor Ahldén Producent: Viktor PapiniKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Kaliber om kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning som lurats, pressats och tvingats till övergrepp och hur myndigheternas skydd brister. Fallet i LinköpingFlera kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning blir våldtagna av en 29-årig man  som de känner, eller känner till, men han utger sig för att vara någon annan när de ses. Någon som är identisk honom till utseendet. Och enligt åklagaren Elin Åkerberg så visar utredningen att den misstänkta 29-åringen kommit på ett sätt att utnyttja kvinnornas utsatta position. De har haft svårt att sålla i den informationen som han har lämnat, och svårt att värja sig mot de här lögnerna som han har förmedlat till dem via de här profilerna. Och det kan nog delvis ha lite med deras intellektuella funktionsnedsättningar att göra, att man haft svårt att se vad som varit sant och falskt. Det här är ju någonting som gärningsmannen har utnyttjat.Personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska prioriteras Inom polisen och Åklagarmyndigheten lyfts personer med intellektuella funktionsnedsättningar som en grupp som ska prioriteras. Och forskning visar att de är mer utsatta för sexuellt våld än andra, och de kan ha svårt att ta till sig information och förstå och svara på frågor. Målsägandebiträdet som företrädde de utsatta i Linköping, Ulrika Wangle har själv jobbat både inom Åklagarmyndigheten och som civil utredare vid polisen. Hon anser att bristen på specialisering och djupare kunskap riskerar att påverka rättssäkerheten. Har man då inte den kompetensen så ser jag ju också att det brister i förundersökningen, som gör att man kanske inte kan driva vidare en utredning, eller att det leder till ett åtal. Och det gör ju också att man då kanske inte då som en person med intellektuell funktionsnedsättning märker av att det är värt att anmäla, för att det inte leder någonstans."Tror på en bred kunskapshöjning"Även åklagare Elin Åkerberg som jobbade med fallet i Linköping ser ett behov av kompetenshöjning. Specialistkunskap är ofta bra, samtidigt så tror jag att det här är brottsoffer som vi stöter på ganska ofta och då är det bra om alla har lite kunskap om hur man ska bemöta personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Så jag tror på en bred kunskapshöjning ändå, inom myndigheterna.Eva Johnsson är vice överåklagare och arbetar på Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, och säger att personer med osynliga funktionsnedsättningar är en grupp som ska prioriteras, och att den vägledning som tagits fram är forskningsbaserad, men det kan ändå finnas skäl att se över den, anser hon. I och med att ni lyfter den här frågan nu, så kommer det ju fram att det finns interna önskemål och då måste vi ju titta på om vi behöver se över vårt metodstöd och förbättra det, vi måste se över om det finns behov av ytterligare utbildning för att det är väldigt viktigt att de här personerna med de här funktionsvariationerna som vi vet förekommer, får komma till tals på rätt sätt. Man måste bemöta dem på rätt sätt och de måste få lov att bli hörda på rätt sätt, oavsett om de är offer eller förövare.Det finns idag inga nationella riktlinjer eller särskilda direktiv, utan det är väldigt olika hur landets kommuner gör i sitt arbete mot mäns våld mot kvinnor, där det här ingår.   I Östersund har man de senaste åren jobbat aktivt med förebyggande arbete. Bland annat genom att utbilda personalen inom LSS-verksamheten och ha möten med boende. Och temat för nästa möte är sex mot ersättning, eftersom det är något som kuratorn Alexandra Woxlägd stöter på i sitt arbete: Jag träffar kvinnor som har sökt kärleken utifrån sexuell kontakt, via ofta olika  sociala medier, där de då får frågan om de vill utföra olika sexuella tjänster mot ersättning."Innan något händer"Samtidigt har polisen i Alingsås startat ett brottsförebyggande projekt, "Innan något händer. Utredare Ekblad-Sjölund och barnförhörsledaren Susanne Karlsson jobbar med projektet.  Det kom in förhållandevis många ärenden med intellektuellt funktionsnedsatta, och vi sa att "det här är ju inte klokt!". Och vi kände ju att de är väldigt skyddslösa och utsatta. Och till slut så kom vi fram till att vi måste försöka göra någonting åt det, det kan inte vara såhär, säger Susanne Karlsson.Poliserna började att samla in anmälningar och utredningar som rör personer med intellektuell funktionsnedsättning. Här har vi ju ett femtiotal ärenden där vi har sexualbrott, och där en av parterna, eller båda, har en intellektuell funktionsnedsättning.    Statistik är viktigt, säger Eva Ekblad-Sjölund. När vi gick till vår chef här på vårt lokalpolisområde, så var det hans första fråga: "Hur ser statistiken ut?" Och det finns ingen statistik att hämta. Det finns ingen brottskod där man kan se att det är en intellektuellt funktionsnedsatt som förekommer, och det finns heller ingen markering någonstans i våra arbetssystem som vi har, vi jobbar i ett system som heter Durtvå, och det finns ingenstans där man kan markera det, utan då fick vi säga att vi hade de här ärendena som vi har funnit, och som sagt ja, en 45-50 ärenden."Kan vara integritetskänsligt"Det är Brottsförebyggandet rådet, Brå, som skapar nya brottskoder, men initiativet måste komma från myndighetshåll, det säger Linn Brandelius, som är statistiker på Brå: Vi får ju önskemål från polisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, de som jobbar med att utreda brott. Men sedan får ju de i sin tur krav från regeringen att följa upp brott, och oftast brukar ju önskemål komma från sådana typer av krav.Hos Åklagarmyndigheten är även det här en fråga som ligger på vice överåklagare Eva Johnssons bord. Hon ser risker med brottskodning av det här slaget: Det kan ju vara integritetskänsligt, att utifrån först en lekmannabedömning, så ska vi koda om en person har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte.Och ju fler koder ett brott har desto sämre riskerar kvaliteten på kodningen att bli, enligt Brå.Anna Lindström är verksamhetsutvecklare när det gäller polisens arbete med sexualbrottsutredningar. Och hon säger som överåklagare Eva Johnsson att brottskodning kan vara känsligt utifrån frågan om integritet. Det finns ju så många olika personer vi möter. Vi möter de här personerna där det är viktigt för oss att förbättra oss, vi har personer med missbruksproblematik, vi har med psykisk ohälsa, och så vidare. Och eftersom vi inte har den brottskodningen, utan att som sagt vi brottskodar utifrån brottsområdena, så det här är inte en helt enkelt fråga känner jag.Men nu lyfts det ju både från polisen och kommuner behov av mer samordning och att man ska göra mer lika över landet, vad tänker du om det? Ja men det är ju nånting som vi får ta med oss och titta på.Reporter: Lisbeth Hermansson Producent: Johan Sundström Tekniker och slutmix: Henrik Henriksson Programledare: Annika H Eriksson

Politiker vill minska efterfrågan på droger för att bekämpa gängkriminaliteten. Men hur ska det gå till när suget på knark bara ökar? Medverkande: Anders, kokainköpare, Lennart Karlsson, narkotikapolis, Annelie Telford, vd Debaser, Daniel Insulander, förundersökningsledare, Tommy Mellberg, Brukarföreningen, Sven Granath, kriminolog Brottsförebyggande rådet, Li Hammar, utredare på Brottsförebyggande rådet, Peter Reuter, kriminolog på University of Maryland, USA, Frédérique Camilleri, polischef i Marseille, Amine Kessaci, bror till person som mördats i en gängkonflikt, Louis, langare i Marseille, Philippe Pujol, journalist och författare i Marseille, Rudy Manna, polis i Marseille, "Anaïs", cannabisanvändare i MarseilleProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Reportrar: Rouzbeh Djalaie och Anja Sahlberg Tekniker: Lisa Abrahamsson Producent: Lotten Collin lotten.collin@sr.se 

"Filip" har blivit rånad och utsatt för två rånförsök. De senaste åren har antalet ungdomsrån fördubblats. Kaliber om varför rånen sker - och hur samhället misslyckats med att minska brotten. Ungdomsrånen har ökat Under senare delen av 90-talet ökar ungdomsrånen i framför allt storstäderna. Brottsförebyggande rådet, Brå, konstaterar år 2000 efter att ha granskat utvecklingen i Stockholm och Malmö att det nästan bara är pojkar som begår rån och är i många fall, men långt ifrån alltid, bosatta i socioekonomiskt mindre välbeställda bostadsområden. Brå varnade också för att ett ökat antal ungdomsrån kan leda till ökad främlingsfientlighet. I dag har antalet anmälda ungdomsrån ökat, och även på orter utanför storstäderna. Filip utsattes för rånförsök I Kalibers granskning möter vi Filip i Linköping. Han har vid flera tillfällen utsatts för rånförsök där flera ungdomar försökt råna honom. Vid ett tillfälle blev han rånad vid en busstation mitt i centrala Linköping. Han berättar i avsnittet hur dessa rån och rånförsök har påverkat hans vardag. Reporter: Christian Ströberg Producent: Johan Sundström Slutmix: Jan-Olof Leandersson Programledare: Annika H Eriksson

I torsdags lanserade Fredrik Kärrholm sin kandidatur för att bli riksdagsledamot för Moderaterna. Egentligen har jag kluvna känslor. Fredrik kom som vikarie till Svenska Dagbladets ledarsida året före mig och har sedan dess varit någon jag värderat högt i svensk offentlighet. “En man huggen i granit,” som Per Gudmundson kallade honom, innan jag hade träffat honom. När jag blev tillsvidareanställd som ledarskribent på SvD var det alltid skönt att det regelbundet kom krönikor från Fredrik, eftersom det tog uppmärksamhet från mig. Hans texter var nämligen alltid vällästa, och de gjorde avtryck. Varför kluven? Jag tvivlar inte det minsta på att han skulle bli en bra riksdagspolitiker, men det finns en annan risk som jag ser det. Det är en sjuka som tycks drabba en del (ganska många) partipolitiker – tilltagande tråkighet. Oförmåga att framstå som autentiska. Om detta är självpåtaget eller påtvingat uppifrån, det vet jag inte. Men jag hoppas verkligen att detta inte drabbar Fredrik Kärrholm. Hans röst behövs i offentligheten. Med det sagt så är jag jävig, eftersom han är en vän till mig. Kanske är det därför jag bjuder in honom till podden så ofta.Nedan kan den som vill läsa intervjun i ett kortat och lätt redigerat format.Välkommen till Rak höger, Fredrik Kärrholm!– Tack Ivar!En anledning till att jag ville ha hit dig är att du har bestämt dig för att kandidera till riksdagen för Moderaterna.– Det stämmer. Just nu så pågår ett internt val i Moderaterna, kring vilka som ska representera Moderaterna och stå valbara på riksdagslistan.Hur går det här till? För oss som aldrig har varit inne i partipolitiken så är det flera led som man ska gå igenom. Vad är det för led du behöver passera för att hamna i riksdagen? – Först och främst måste man ha förutsättningar. De flesta som kandiderar till riksdagen har en lång bakgrund och har arbetat länge i politiken. Det där är egentligen inte så konstigt men det går också att ge sig in i politiken genom att ha haft ett annat tydligt samhällsengagemang och någonting att komma med. Där har jag skrivit om de här frågorna, om brottslighet, sedan jag började skriva i SvD 2012. Vi kan lägga till som en parentes att intresset då var ganska litet. Jag var en av dem som tidigt varnade för utvecklingen och blev anklagad för att vara alarmist och spela på främlingsfientliga krafter och så vidare.Det var jätteskönt när jag jobbade på Svenska Dagbladet och du skrev dina texter. Jag började lite senare som vikarie 2013 och annars var det jag som var måltavla men så fort du skrev så rasslade det till i läsningen och du blev väldigt välläst. Så du kom in och tog över som måltavla och det var skönt att du avlastade hela tiden med dina krönikor.–  Den typen av analyser och politiska förslag är helt okontroversiella idag. Verkligheten har hunnit i kapp. Nu finns det ett mönster för faktiskt förändring och det är i politiken det möjliggörs, det är i regering och riksdag som den politiska makten finns. Det är därför jag kandiderar. Jag tror att politiken blir bättre med fler poliser, åklagare och domare. Och även inom andra områden – om vi har fler ekonomer så får vi en bättre ekonomisk politik, det är min övertygelse. Jag tror att jag har mycket att komma med och det första steget i det interna valet är att bli nominerad av lokalföreningar. I Moderaterna och de flesta partier är det så att man har en riksdagslista för varje valkrets, så när man som vanlig medborgare på valdagen röstar så plockar man upp valsedeln och där står det en lång rad namn. Den listan och namnen är unika för varje valkrets. Stockholm stad är en valkrets och det är där jag bor och kandiderar. I Stockholm stad finns ett trettiotal moderata lokalföreningar och i det första steget behöver man bli nominerad av minst tre och helst föreningar. Då går man vidare till nästa steg där det sker en intern omröstning där alla medlemmar i partiet får rösta på vilka kandidater man tror på. I det tredje och näst sista steget är det en valberedning som tar fram ett förslag på en lista och slutligen är det en stämma med ombud som justerar och röstar fram den slutliga listan, som sedan skickas till valmyndigheten och därefter kan medborgarna välja och rösta på det parti de vill och även kryssa en kandidat för ett parti.Många politiker är otroligt tråkiga och inte särskilt frispråkiga. För i partipolitikens väsen finns en tanke om att du ska, jag tror att det var Anne-Marie Pålsson som var missnöjd med Moderaterna och skrev en bok som heter Knapptryckarpartiet. Det där är något som man under flera hundra år har pratat om. Grundladsfäderna i USA pratade om problemet med partier jämfört med individer som röstar med sitt samvete. Här har vi ett problem för i offentligheten är det ofta människor som uppfattas vara genuina och har sin egen agenda som folk vill lyssna på. Där har du varit en person som varit väldigt framträdande i debatten och särskilt i frågor om lag och ordning och integration. Nu när du går in i politiken, är inte risken att du blir en mycket tråkigare version av dig själv? – Jag tror inte det för det är lyckligtvis så att det jag tycker och tänker är den riktning Moderaterna har utvecklat sin politik. Det är därför jag kandiderar för Moderaterna. När det kommer till kriminalpolitiken behöver jag inte kompromissa med mina egna uppfattningar. Sen finns det ett uttryckssätt hos många politiker som kanske inte är så kittlande men det där tror jag mycket har att göra med retorisk tradition. Om vi tittar på England så visar man där att partipolitik kan vara mycket roligare. Det där har jag med mig lite från mina studier i Cambridge också. Jag hoppas inte att jag ska bli tråkigare om jag skulle få förmånen att sitta i Sveriges riksdag, och jag hoppas inte att jag ska bli mer ointressant. Jag upplever att Moderaterna idag i likhet med hur partiet har varit tidigare, är en bred kyrka där det finns en acceptans för olika åsikter. Det kanske inte alltid syns lika mycket utåt men internt så finns det en livlig debatt. Sen under Reinfeldt, där jag faktiskt var aktiv i politiken, då var det ett lite annorlunda klimat och mer toppstyrning men det var ett undantag i den moderata partihistorien, skulle jag påstå.Politik har blivit ett jobb och det häller inte bara Sverige utan i alla mogna västerländska demokratier. Det är färre som kommer från ett yrkesliv och går in i politiken. Det krävs att du har nätverk och byggt upp din bas. Nu har du varit borta från politiken ett tag – hur stora chanser har man då? Vi har sett andra exempel på människor som kommit in, Ann Heberlein kandiderade nere i Skåne till exempel. Människor som är lite mer kända i offentligheten men som misslyckats med sina kandidaturer. Har du behållit kontakter inom partiet som gör att du både kan tilltala massorna men också vara accepterad av partiet?– Det får visa sig, men det är som du säger: du kan inte storma in i lobbyn på ett företag och säga ”Jag vill sitta i ledningsgruppen” utan du måste vinna människors förtroende och visa vad du går för. Så är det även i politiken. Där får man börja i god tid innan ett val och om man inte har kontakter eller kan återuppta kontakter så får man se till att skapa dem. Träffa människor, bjuda in sig i olika sammanhang och berätta vem man är och vad man vill göra. Jag tror att väldigt många fler skulle kunna ge sig in i politiken utan att ha någon bakgrund i ungdomsförbunden, och jag tror att det skulle vara väldigt positivt. Min bild såhär långt i processen är att det är väldigt välkommet. Sen är det naturligtvis så att det finns ingen som kliver åt sidan och säger ”Varsågod, ta min riksdagsplats”. I de flesta partier så finns det väldigt många kompetenta politiker så det är en tuff konkurrens. Samtidigt är det en demokratisk process så svaret på din fråga är att det är svårt att säga, men hittills så känns det bra. En annan sak som du sa tidigare, om Anne-Marie Pålsson och Knapptryckarkompaniet – det är vissa som har kommit in i politiken från sidan och blivit väldigt kritiska men där tror jag att det hos många finns en ovana att verka i stora demokratiska organisationer. Det är inte alltid så exekutivt och saker tar tid och det kräver mycket kompromisser och stor taktkänsla. Så ja, ibland är en del kritik som framförs både mot möjligheten att engagera sig politiskt och hur partierna fungerar, är ibland lite orättvis tycker jag. Jag kanske sitter här om två år om jag blir invald, och tycker helt annorlunda. Vi kan väl boka in en uppföljande intervju! Och det här säger jag utifrån att, som jag nämnde, jag har ett preskriberat förflutet i Moderaterna. Jag var tidigare engagerad i Moderata studenter när jag studerade kriminologi vid Stockholms universitet, och jag jobbade samtidigt som polis då. Jag var tjänstledig ett tag från polisen och jobbade vid Moderaternas riksdagskansli. Så det är inte helt ogrundat det jag påstår.Som du säger så är det idag svårt att engagera sig. Många partier har utvecklats mot vad man kallar för elitpartier eller liknande, färre antal människor är engagerade och man får förlita sig mer på olika opinionsmätningar och fokusgrupper för att få reda på vad folk tycker snarare än att känna av i partiet, för partiet är inte längre den massorganisation det var. Det här är ett problem. Man brukar prata mest om det i USA, att du måste passera ”the primaries”, både för demokraterna och republikanerna och de som är engagerade i partierna är ofta antingen till vänster eller höger om gemene väljare. De mest engagerade är ofta de som har den mest radikala agendan. Jag vet inte vad jag försöker säga här – det här med att man ska gå med, jag tror också att det vore bra om människor engagerade sig mer i politiken men samtidigt så ser vi en tendens snarare åt det andra hållet, att man är engagerad till exempel genom att prata med politiker på Twitter.– Det finns en bredare trend kring det där. Det är färre som kommer på bostadsrättsföreningens stämma, det är färre som engagerar sig i idrottsföreningar, kulturföreningar, hembygdsföreningar och det är färre som engagerar sig i politiska föreningar. Jag förstår att det är många som var engagerade i politiska partiet förut. Om man hade SVT 1 och 2 och så P1, och sen hade man en familj och vänner som hade tröttnat på att man ständigt höll på att gagga om politik, ja då fick man gå till den lokala partiföreningen och prata med personer där. Men idag behöver du inte göra det. Du kan sitta bekvämt kvar i soffan och twittra. Det är en ganska naturlig utveckling men jag tror att jämförelsen med USA haltar för att vi har fortfarande ett relativt starkt föreningsliv i Sverige och det återspeglas även i politiken, där det finns mång aktiva och kloka personer. I min lokala moderatförening där jag bor på Östermalm så är ordföranden en hög chef i en stor bank, det finns väldigt många kompetenta personer som engagerar sig idealistiskt och åtminstone i Moderaterna så har jag ännu inte sett någon tendens kring att det är de mest radikala som engagerar sig politiskt. De som engagerar sig är mycket den här typiska bostadsrättsföreningsordföranden. Men det är inte omöjligt att det problemet uppstår i framtiden.Det här är egentligen ett annat problem, det är att om man pratar om de här människorna som ”de glömda” eller arbetarklassen, människor som är lågutbildade, de har försvunnit från politiken i större utsträckning än sådana som är högutbildade och högavlönade. En sak du sa var att politiker är kompetenta och att det fanns kompetenta och kunniga människor, att det är hård konkurrens.– Jag säger inte att alla politiker är kompetenta.Om man lyssnar på en partiledardebatt på SVT, och sen på en riksdagsdebatt mellan partiledare, så är det väldigt stor nivåskillnad. Det låter helt annorlunda. Jag rekommenderar de som inte har gjort det att lyssna på en debatt i riksdag i stället för på teve. En känsla man får när man ser på partiledardebatterna i teve eller korta debatter i Studio Ett, är att det är väldigt ytligt och många klyschor. Men om man lyssnar på en riksdagsdebatt så är det ofta högre nivå. Har vi en för negativ bild av våra politiker generellt?– Jag tror det. Jag tror att politiker inte alltid framställs på ett rättvist sätt. Dels genom de här tv-debatterna. Vi har alldeles för många partier i Sverige, det är åtta partier och även om man har en tvåtimmarssändning så ska man gå igenom många ämnen och det blir väldigt upphackat och kort.Så det du säger är att du vill avskaffa Miljöpartiet?– Jag har en champagne på kylning och jag har varit väldigt förutseende i det här så det är en champagne som ska lagras. Den har legat länge i mitt kylskåp och flyttat runt. Men nu hoppas jag att den ska korkas upp efter kommande val.Underbart!– Det är möjligen något ytterligare parti som skulle kunna ryka från riksdagen. Men de här debatterna, där tror inte jag att partiledarna riktigt kommer till sin rätt. Du måste förhålla dig till att det finns många tittare som har väldigt lite förförståelse och som är de mest lättrörliga väljarna. Det är en konsekvens av det höga valdeltagandet i Sverige. Mångas uppfattningar av politiker är hur de framställs i tidningar och då uppstår ett journalistiskt filter. Det fungerar så i Sverige att man måste vara väldigt försiktig när man talar med journalister. Nu har vi ett avspänt samtal här men jag blev intervjuad av Dagens Nyheter om min kandidatur och då kände jag åtminstone, det kanske är överdrivet, men att man är på helspänn. Ett felaktigt ordval kan hållas emot en och det spelar ingen roll vad du egentligen menar, har du en detalj fel och säger en sak fel så finns det många som med glädje kommer att välja att missförstå dig. Så jag tror att vi också har ett medieklimat i Sverige där politiker tvingas vara väldigt strama.Å ena sidan så uppfattar jag det som att man saknar politiker som upplevs som handlingskraftiga, självsäkra, som kan staka ut vägen och göra det som krävs. Så har vi fått en politikerstil som snarare är moraliserande och fördömande. Man säger det här klassiska, som har blivit som ett skämt, att Stefan Löfven säger att saker är oacceptabelt. Anledningen till att det blir ett skämt är att ”Okej, det är oacceptabelt så därför kommer vi med de här tre lösningarna på det”. Men i stället blir det den här reaktiva politiken som är att man vill visa att man inte heller gillar det man ser.– Det här stör mig något oerhört. Att det kommer politiska förslag efter den här typen av händelser vi har sett nu i Göteborg. Återigen, det är ingen singulär händelse. Mönstret är jättetydligt och det har varit tydligt oerhört länge. Då måste man kunna vara rakryggad och föra en politik man tror på. När en sån här händelse inträffar så förklarar man helt enkelt den befintliga politiken. Det provocerar mig något oerhört när det sker någon form av politisk kursomläggning på grund av den här typen av spektakulära händelser.Politiker upplevs som rädda för det mediala, de är rädda för att de vet att om de säger något fel, gör något fel och sen blir grillade i media så kan det kosta dem deras karriär.– Ja, så den rädslan och försiktigheten är rationell. På grund av att många i politiken har varit i politiken hela livet så är det en hel del som inte har något annat att falla tillbaka på. Då blir man beroende av att hålla sig kvar i politiken. Det kan göra att många väljer lågriskstrategier, det bidrar väl till det du beskrev tidigare, att politiken i Sverige inte känns så sexig. Jag tror att det framförallt handlar om en retorisk tradition, mer än något annat. Eller avsaknad av retorisk tradition, rättare sagt.Nu har jag sett din valfilm och du är väldigt vältalig.– Tack!Om jag ska vara lite elak så är man lite svältfödd på det efter att ha haft Stefan Löfven som statsminister i åtta år. Att prata om ”I Sverige pratar vi svenska” när vår statsminister inte kan sätta ihop en mening korrekt. En sak som jag tycker är problematisk med svensk politik är att det händer saker mot politiken så de blir nästan kränkta av verkligheten. Jag tror du tog upp det i din bok, att när man höjer straffet för vapenbrott så är det med några månader. Det du tog upp tidigare om vad man skulle behöva göra, till exempel att man inskränker offentlighetsprincipen, att alla tjänstemän har skyddad identitet. Att du gör den sortens ganska, jag vill inte säga drastiskt för det får det att låta som att det är irrationellt och det är rationellt…Men att det finns en tröghet i svensk politik som jag inte upplever att du har i hur du närmar dig de här frågorna. – Jag skulle säga att det finns en oförmåga. Ibland förundras jag över mycket av det som åstadkoms på 1900-talet i svensk politik. Man byggde ut socialförsäkringssystem, motorvägar och så vidare. Idag kan vi hålla på och debattera en enskild järnväg i tio, tjugo år. Det är också intressant det du sa, att det beskrivs som något drastiskt. Det är ett ordval som meningsmotståndare använder. Jag efterfrågar en rimlig och rättvis kriminalpolitik. Du har också rätt i att det sker ett duttande hela tiden och det där har jag upprepat till leda, så det vi behöver är ett systemskifte i kriminalpolitiken. Men jag tror också att vi behöver ett skifte i mentalitet, både hos politiker, inom rättsväsendet men också i samhället i stort. Det finns alldeles för mycket daltande och överseende som vi måste göra upp med. Det finns en del som tycker att det där låter auktoritärt och läskigt. I mitt drömsamhälle, om vi konkretiserar det, så vill jag ha fler poliser och poliser som är artiga och korrekta och vänliga mot hederliga medborgare. Det finns inget motsatsförhållande mellan att vara det och tillämpa nolltolerans och sätta hårt mot hårt. Du kan ha en trevlig polis i skärmmössa som stoppar en gosse som cyklar på torget och lägger vänligt handen på axeln och säger ”Hej lille vän, du får tyvärr inte cykla här. Du måste leda cykeln”. Du kan samtidigt ha samma polis som har befogenheter att när någon kör som en galning på strandvägen eller någon annanstans, eller spelar hög musik från sin bil, att helt enkelt beslagta den bilen utan pardon och sen får vederbörande gå hem. Då får det gärna regna. Sen har man löst alla de här ordningsproblemen. Det är inte svårare än så. Det är här jag menar att vi måste ha en annan mentalitet, lite jävlar anamma.Var det Theodore Roosevelt som sammanfattade sin vision för en amerikansk utrikespolitik ”Speak softly and carry a big stick”. Det är väldigt osvenskt numera.– Den här respektlösheten som inte bara polisen möter utan även lärare, busschaufförer, bibliotekarier, äldre i allmänhet. Den respektlösheten från framför allt från ung amen också vuxna människor, den möts man av för att man inte har en big stick. Det är det som saknas i många domäner.Det kom en bok som heter The Authoritarian Personalllity av Theordor Adorno som var knuten till Frankfurtskolan, där de försökte förklara framväxten av nazismen i Tyskland. Det de ville förklara var varför arbetarklassen i Weimarrepubliken valde nazismen i stället för kommunismen de borde ha valt, eftersom Frankfurtskolan var marxister så tänkte de så. Man utvecklade en tanke att det fanns en auktoritär personlighetstyp, en början på psykologisering. Man har utvecklat det där och det går igen idag också, det sättet att tänka på. Om man hamnar på TAN i GAL-TAN-skalan så är det att man vill ha lag och ordning. Vad är motsatsen till det? Att man gillar kaos? Eller att man vill ha en stark stat – är motsatsen att ha en stat som saknar kapacitet. Man gillar en stark ledare – vad vill man ha i stället? En helt inkompetent och svag ledare? Det låter inte heller bra. Så enligt det här sättet att tänka är det väldigt lätt att anses vara auktoritär. Sen hade de ju fel också. Arbetarklassen i Tyskland blev inte nazister utan det var medelklassen som blev det. Men det finns en tanke här, att det finns en latent auktoritär ådra i vårt samhälle. När det blir kris riskerar den att bryta fram. När man förespråkar ungefär det du och jag säger, så appellerar man till det här latenta auktoritära draget i det västerländska samhället. Det är en felaktig analys av Tyskland på 1930-talet och av vad som sker idag. Jag tror inte att människor som tycker att det här är problematiskt och som vill att man tar i, att man bekämpar gäng, plötsligt har blivit auktoritära. Jag tror fortfarande att de är liberala. Jag tror fortfarande att de är socialdemokrater. Vi riskerar inte en diktatur för att vi trappar upp bekämpningen av organiserad brottslighet.– Nej, inte heller för att vi har tydligare och fler auktoriteter i samhället. Ett samhälle mår bra av sunda auktoriteter. Rimliga, sunda auktoriteter. Det är i hög grad brist på sådana som har skapat det kaos och den gangsterkultur vi ser i stora delar av samhället, som har varit grogrunden för de här extrema problemen med brottslighet.Du tar upp det i din bok också, men den vanliga grejen som man alltid får höra och som jag tänkte att du ska få besvara nu: Det här är områden som är socioekonomiskt svaga, det är därför ett utsatt område kan tolkas på flera sätt. Mycket arbetslöshet, lägre utbildning, sämre hälsa, mer trångboddhet – är inte det förklaringen till den här kriminaliteten?– Vi vet att det är 3,2 gånger så vanligt för personer födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar att vara misstänkta för brott, jämfört med svenskfödda som har svenskfödda föräldrar. Den siffran är från Brottsförebyggande rådets senaste rapport om invandrares brottslighet. När man tar hänsyn till ålder och kön och inkomst och utbildning så sjunker överrepresentationen till 1,7. Så den gruppen och framför allt det vi pratar om är invandrartäta bostadsområden, att den gruppen begår fler brott, det är helt rätt att det till stor del beror på att de yngre har lägre inkomst och utbildning. Om man standardiserar för ännu fler faktorer så hade den där överrepresentation säkerligen sjunkit ytterligare. Det här får vissa att vilja tona ner betydelsen av invandring och kultur och man vill i stället fokusera på sociala faktorer och materiella omständigheter.Fler fritidsgårdar är det klassiska.– Ja, och apropå Alex Schulman så skrev han om den här BRÅ-rapporten precis det där med socioekonomi, han använde inte det ordet men det var den förklaringsmodellen han framförde. Men invandring och socioekonomi är inte motsatta förklaringar. Mycket av den här låga utbildningsgraden och arbetslösheten och trångboddheten, beror på ju på att vi har haft en hög invandring. Även när man försöker standardisera bort allt det här återstår det ändå en överrepresentation och den menar jag beror i hög grad på kultur. Sen tappas det ofta bort att mycket av de sociala problemen, är också en konsekvens av kultur. Med kultur menar jag beteende, mönster och värderingar och så vidare. Sen vill jag understryka, när jag håller på att problematisera kultur, att det stora problemet inte är utländska kulturer och det går överhuvudtaget inte att generalisera utländska kulturer för det är så oerhört stor skillnad mellan dels vilket land man kommer från, vilken del av det landet, vilken klasstillhörighet man haft. Det stora problemet är den här förortskulturen, gangsterkulturen som vuxit fram här i Sverige. Den är en mix av flera utländska kulturer och den har element från den svenska majoritetskulturen men framför allt från den amerikanska hiphopkulturen. Förnedringsrån, skottlossningar, bombattentaten, de grova stölderna, gruppvåldtäkter. Ingenting av det kan förklaras med materiella omständigheter. Det förklaras helt enkelt av vilken moral och vilka värderingar människor har. Vilken typ av beteende som man kan rättfärdiga för sig själv och vilket beteende som accepteras av den omedelbara omgivningen. Om du förnedringsrånar någon ökar det inte dina chanser att bli förtroendevald i Moderaterna. Vissa beteenden premieras i vissa kontexter och inte i andra.– Precis. Och då kan man säga ”Vadå, det är väl bara enstaka galningar”. Nej, vi hade en relativt känd rapartist som av olika skäl hamnade i onåd hos ett kriminellt gäng och de misshandlade honom och urinerade på honom och filmade detta och skrattade. Många av de här dåden som tidigare har betraktats som rena vansinnesdåd som utförts av personer under narkotikapåverkan eller psykos, utförs nu av flera personer i grupp, i samförstånd.Just att man lägger ut det i sociala medier är också ett tecken på att det handlar om något som man vill visa upp.– Precis, det måste förstås i en kulturell kontext. Vad är det som har gjort att den här gangsterkulturen har uppstått? Det beror såklart på att vi haft en kraftig segregation, på trångboddhet och demografi. Det har varit många unga som hängt på gårdarna och torgen och det har blivit någon form av flugornas herre i urban miljö. Det finns en växelverkan mellan det kulturella och socioekonomiska så med risk för att låta som en tråkig kriminolog, så finns det inget enkelt svar. Men man har ofta ensidigt betonat materiella omständigheter men jag menar att det är inte främst det som det handlar om.Nu är vi inne på det kanske allra svåraste. Det är en multifaktoriell förklaring. Jag följer en före detta kriminell som har begått grova brott och lämnat det bakom sig. Han har lagt upp väldigt intressanta trådar om det. Strax innan han var som mest brottsaktiv på 90-talet kom den här hiphopkulturen till Sverige och det var då man började dela upp sig i bostadsområden, det var då det började på det sättet, den typen av territoriell amerikansk kultur. Man har anammat idéer från USA och just den gatukulturen blandas med utanförskapskänslan som särskilt andra generationens invandrare känner. Det går igen i Frankrike och Storbritannien, även om de inte har lika många skjutningar och sprängdåd. I Sverige möter den en kultur som är extremt dåligt lämpad för det. Man har svårt att sätta hårt mot hårt, man tror på samtal. Jag pratade med en bekant som jobbar i frivården där de styr upp behandlingsplaner för kriminella. Hon sa att ”Man kan inte jobba längre än fem år om man inte har konstiga värderingar för det vi gör ger inget resultat. Dessutom kan man bi dödshotad och det får inga konsekvenser för den som gör det”. De kan bara säga att ”Jag var lite arg” och det är helt okej. Det är så etablerat så om du blir dödshotad av den du skrev en behandlingsplan för och går till din chef, så blir det nästan jobbigt för chefen. ”Varför är du till besvär. Det är så det är att jobba här”. Det tycker jag går igen på så många områden. Det krävs verkligen ett ändrat mindset. Om du dödshotar en polis får det en konsekvens direkt. Om du dödshotar någon som sitter på andra sidan bordet i frivården så får det en konsekvens direkt. På varenda områden måste det ske en förändring om man ska kunna få bukt med det hör.– Absolut. Det mentalitetsskiftet, att vi behöver både en starkare polis och ett starkare samhälle, det är en grundförutsättning för allt annat. Det är många som säger ”Det räcker inte” och nej, det gör det inte, men det är en grundförutsättning. Det finns inget motsatsförhållande mellan en mer repressiv kriminalpolitik och att vi jobbar förebyggande med olika sociala insatser på ett smart sätt, som angriper de här kulturella värderingsproblemen som finns.Något som är slående när man följer dig i sociala medier, du har jobbat som polis, du jobbar för ett säkerhetsföretag…– Och håller på att starta upp ett säkerhetsföretag också faktiskt, så den här kandidaturen har jag egentligen inte tid med men jag känner att de här frågorna är så viktiga. En avgörande sak som gjorde att jag kandiderade var när polismannen Andreas Danman sköts i somras. Då kände jag, nu får det vara nog. Nu måste jag göra någonting mer. Det där borde du ha inlett med! Det jag tänkte var att om man kollar på din valfilm – är du en enfrågeperson? Är det bara lag och ordning?– Nej, när jag hade ett vikariat på SvD:s ledarsida så skrev jag om alla möjliga frågor. Även när jag jobbade på Moderaternas riksdagskansli. Ett tag var jag även engagerad i kommunpolitiken i Sundbyberg och satt i kultur- och fritidsnämnden. Kulturpolitik och inte minst arkitektur ör frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Men sen 2013, när de här problemen med brottsligheten för mig och många andra initierade blev väldigt tydliga, så har det inte funnits någon viktigare fråga att skriva om. Jag har ägnat allt mitt fokus och energi till att uppmärksamma det. Jag har inte kunnat skriva en artikel om arkitektur när vi har det här aggressiva cancern på samhällskroppen som successivt tränger in i den friska vävnaden. Jag menar att den här brottsligheten är ett akut hot mot vår demokratiska och civiliserade samhällsordning. Det kan låta som stora ord men den typen av grov organiserad brottslighet hotar vårt samhälle såsom det fungerar. Nu har verkligheten börjat hinna i kapp men jag upplever fortfarande att det saknas ett ”sense of urgencey”. Jag upplever att det är väldigt mycket politiskt taktiserande och mindre av en genuin oro över hur allvarligt läget faktiskt är. Så absolut, jag har ett brett politiskt engagemang men det överskuggas helt av den här frågan.Jag vet det för vi pratar om annat när vi pratar. Man brukade säga om George W Bush att han kunde ingenting så han fick förlita sig mycket på sina rådgivare…– Han hade pluggat juridik på Harvard så han var en dumskalle.Exakt, det var dialekten…– Jag gillade hans ”compassionate conservatism”. Jag tyckte att det var en sympatisk och rimlig inriktning och jag är väldigt ideologisk så jag sympatiserar starkt med Moderaternas liberalkonservativa utgångspunkt där min betoning kanske ligger på det konservativa det är en av anledningarna till att jag väljer att engagera mig just i Moderaterna. Inget parti är perfekt, jag hade önskat att det fanns ett Fredrikparti men Moderaterna är i grunden ett rimligt parti och jag kandiderar inte för den politik som partier har bedrivit utan för att partiet idag har den politik och den förmåga som behövs. Det säger jag också i min valfilm.Jag tycker att det känns som att jag förlorar en fri debattör till partipolitiken men jag hoppas att du lever upp till att fortsätta vara en frisk fläkt i debatten även om du ger in i det här. Det var jättekul att ha dig här!– Det lovar jag, och om jag inte lever upp till den förväntan så förväntar jag mig att du tillrättavisar mig.Då kommer jag avslöja alla hållhakar jag har på dig. Det var jättekul att ha dig här i Rak höger! Tack för att du var med och lycka till!– Det var jätteroligt, tack!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

"Alva" har varit förföljd av en man i över tio år men han har inte kunnat dömas för olaga förföljelse. För tio år sedan fick Sverige en lag som gjorde stalking brottsligt. Hur väl fungerar lagen? Tio år efter att Sverige fick lagen om olaga förföljelse, det som kallas stalkning, är det fortfarande få anmälningar och fällande domar. Kritiker talar om ett stort mörkertal som lagen inte förmår fånga in. P1-programmet Kaliber har träffat Alva, som egentligen heter något annat. Hon har varit förföljd av en man i över tio år, men han har inte kunnat dömas för olaga förföljelse. Han liksom jaga och jaga och jaga. Och jag sa det till honom att jag vill inte ha någon kontakt med dig. Men han respekterade inte det utan han fortsatte och fortsatte och fortsatte. Alva har varit förföljd av samma man sedan hon var 14 år, i över tio års tid. Mannen har haft kontaktförbud men det hjälper inte. Han överträder det gång på gång. Alva har polisanmält många gånger men mannen döms ändå inte för stalkningsbrottet olaga förföljelse. 602 anmälningar om olaga förföljelse Förra året gjordes 602 anmälningar om olaga förföljelse, enligt Brottsförebyggande rådets, BRÅ:s, statistik. De senaste åren har runt 100 personer dömts för brottet varje år. I jämförelse med hur vanligt stalkning beräknas vara är det mycket få säger Susanne Strand, som är docent i kriminologi vid Örebro Universitet. Hon är en av kritikerna till att det inte är fler anmälningar, åtal och domar.  Det är inte bara polis och åklagare som behöver lära sig mer om det här brottet eller det här beteendet utan det är till och med våra lagstiftare som i högre utsträckning behöver förstå att det här är ett jättestort problem i vårat samhälle och då måste vi ta det på allvar. Olaga förföljelse är ett samlingsbrott för upprepade trakasserier. Åklagare som P1 programmet Kaliber talat med menar att en förklaring till att det inte är fler anmälningar och domar kan vara att den som stalkar döms för andra brott med lägre straffvärde. Det kan också vara så att gärningarna som ingår i att upprepat förfölja en annan person, tex att ringa eller söka upp någon, tas upp ett och ett i taget och man inte ser sammanhanget.

2016 instiftade regeringen två nya brott för att skärpa straffen vid grova narkotikabrott. Men har lagen verkligen resulterat i skärpta straff för de som ertappas med stora mängder narkotika? Aldrig tidigare har det flödat så stora partier knark in i Sverige. Förra året blev ett rekordår för tullverket som beslagtog tio gånger mer narkotika än för tio år sen. De kriminella nätverken som styr droghandeln har också blivit effektivare i sin hantering av logistikkedjorna, konstaterade Brottsförebyggande rådet i en ny en rapport som släpptes förra veckan. De internationella nätverken har likt de globala e-handelsbolagen gjort sina varor mer tillgängliga och skapat en tillförlitlig handel med snabba leveranser. De svenska gängen har även de flyttat fram positionerna och kontrollerar nu större delar av leveranskedjan. Med transporter över gränserna, agenter som mellanhänder i transitländerna och sen försäljningen. Som ofta genomförs av yngre killar i köpcentrum eller av langare som kör hem drogerna paketerade ända fram till dörren. Snabbt, billigt och enkelt. Idag berättar vi hur narkotikahandeln i Sverige har förändrats och om en lagstiftning som enligt åklagare inte räcker till. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Mikael Funke, Jill Eriksson Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Viktor Papini

I detta avsnitt granskar Nagelfararna debatten om klanbaserade kriminella nätverk, och fördjupar och nyanserar vilken funktion klanstrukturen fyller i en kriminell kontext. Kriminalitet, klan och kultur är ett högaktuellt ämne inte minst med tanke på nyligen publicerade rapporten om kriminalitet bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som skakat liv i debatten igen. Medverkande: Maria Jansson Gunnman, Jimmy Emanuelsson och David Westerberg. Läs mer: Per Brinkemo, "Mellan klan och stat" Lundberg & Brinkemo (red.), "Klanen" Johanna Bäckström Lerneby, "Familjen" Bilan Osman i Feministisk Perspektiv: "Det tänjbara begreppet klan" America Vera-Zavala i Göteborgs-Posten: "Prisvinnande 'Familjen' är vit förorts-fantasy" Peter Esaiasson och Bo Rothstein i Dagens Nyheter: ”Forskningen har missat de kriminella nätverken” Lyssna mer: Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli i En varg söker sin pod - "Fantasi och verklighet"

8 september. En ny rapport från Brottsförebyggande rådet visar hur aktörer på den svenska narkotikamarknaden blivit både mer förslagna och professionella, men också mer våldsamma. Mattias Svensson samtalar med Li Hammar, utredare på Brå.

Våldskriminaliteten i Sverige är internationellt unik, men förklaringarna till hur det blev så här går isär – som hylsan och ett avlossat skott.   Allt fler konstaterar nu att Sveriges vålds- och kriminalitetssituation är ohållbar, vilket syns i både underlag från Brottsförebyggande rådet, polisrapporter och den internationella pressens rapportering.   Men vilka ÄR egentligen de “socioekonmiska faktorer” som framhålls vara förklaringen till Sveriges unika situation? Varför är oviljan så stor att även inkludera andra orsakssamband? Och vad händer med ett samhälle som på ideologisk grund undviker besvärande fakta?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video. Innehållsförteckning: 00:00 - Intro 02:29 - Socioekonomiska kommentatorer 06:01 - En obekväm sanning 13:16 - Ideologiskt motstånd 17:22 - Outro     FÖRBOKA BILJETT TILL MIN & ARON FLAMS TURNÉ:

Under våren 2021 spanar polisen intensivt mot försäljning av kokain i Göteborg. Säljarna misstänks tillhöra Backanätverket och man lyckas identifiera 745 köpare och fyra personer fälls i tingsrätten. I dagens avsnitt tittar vi närmare på en härva i Göteborg där fyra killar sålt kokain över nästan hela stan. Männen förnekar att dom sålt i stor skala men är samtidigt dömda i tingsrätten. Men det här fallet sticker ut för att det är så många köpare som identifierats. Det handlar om 745 personer och enligt polisen är det vanliga Svenssons. Dessutom har vi fått ta del av BRÅ:s senaste rapport om narkotikamarknader i Sverige som gjorts på uppdrag av regeringen. Vad har hänt sen den senaste rapporten för tio år sen? Hur ser den typiske konsumenten av narkotika ut? Finns det nån skillnad mellan de som handlar på nätet och de som köper på gatan? Och vad ligger egentligen bakom dagens många skjutningar? Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén   Medverkande: Katharina Tollin, utredare Brottsförebyggande rådet Johan Ekström, utredare göteborgspolisen Payam Hatami, försvarsadvokat Mia Sandros, försvarsadvokat   Producent: Viktor Papini Reporter: Jill Eriksson & Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

Under våren 2021 spanar polisen intensivt mot försäljning av kokain i Göteborg. Säljarna misstänks tillhöra Backanätverket och man lyckas identifiera 745 köpare och fyra personer fälls i tingsrätten. I dagens avsnitt tittar vi närmare på en härva i Göteborg där fyra killar sålt kokain över nästan hela stan. Männen förnekar att dom sålt i stor skala men är samtidigt dömda i tingsrätten. Men det här fallet sticker ut för att det är så många köpare som identifierats. Det handlar om 745 personer och enligt polisen är det vanliga Svenssons. Dessutom har vi fått ta del av BRÅ:s senaste rapport om narkotikamarknader i Sverige som gjorts på uppdrag av regeringen. Vad har hänt sen den senaste rapporten för tio år sen? Hur ser den typiske konsumenten av narkotika ut? Finns det nån skillnad mellan de som handlar på nätet och de som köper på gatan? Och vad ligger egentligen bakom dagens många skjutningar? Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén   Medverkande: Katharina Tollin, utredare Brottsförebyggande rådet Johan Ekström, utredare göteborgspolisen Payam Hatami, försvarsadvokat Mia Sandros, försvarsadvokat   Producent: Viktor Papini Reporter: Jill Eriksson & Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

26 maj. Vilka orsaker finns till att Sverige sticker ut i europeisk statistik om dödligt skjutvapenvåld, och vad kan vi göra åt saken? Klara Hradilova-Selin, forskare vid Brottsförebyggande rådet, samt Johan Hedin och Johan Forssell, rättspolitiska talespersoner för Centerpartiet respektive Moderaterna, diskuterar med Mattias Svensson.

Brottsförebyggande arbete handlar om polisens olika aktiviteter för att brott inte ska inträffa. Känner du dig trygg där du bor? Vilka problem ser du i ditt område? I avsnittet hör du om polisens brottsförebyggande arbete och hur du på olika sätt kan tycka till om vad de lokala poliserna jobbar med. Vi möter Patrick, regional samordnare för det brottsförebyggande arbetet och Petra, områdespolis i Södra Roslagen. De jobbar dagligen för ökad trygghet för dig i Stockholms län och på Gotland. Samtalet leds av Carina Skagerlind, presstalesperson på polisens mediecenter i region Stockholm.

I dag har kvinnor i Sverige en starkare ekonomisk ställning än tidigare. Hur påverkar det risken för kvinnan att bli utsatt för våld? Och hur påverkar det männen i termer av depression, missbruk och att själva bli utsatta för misshandel? I en ny SNS-rapport analyserar nationalekonomen Sanna Ericsson sambandet mellan kvinnors ekonomiska förutsättningar och våld i nära relationer. Medverkande Ulf Calvert, psykolog på Manscentrum och operativt ansvarig för Välj att sluta-linjen, en telefonlinje för den som vill ändra ett våldsamt beteende Anna Gavell Frenzel, utredare vid Enheten för statistiska undersökningar på Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och författare till BRÅ:s nationella kartläggning av brott i nära relationer (2014) Sanna Ericsson, post-doc vid Lunds universitet och författare av SNS Analys nr. 66 Kvinnors ekonomiska förutsättningar och våld i nära relationer Sofia Jarl, regionråd i Dalarna (C) och förbundsordförande för Centerkvinnorna Fredrik Lundh Sammeli, riksdagsledamot (S) och ordförande för Justitieutskottet Samtalet leds av Thérèse Lind, forskningsledare på SNS.

Polisen i Angered prisas för sitt arbete mot gängen. Metoden man använt kallas fokuserad avskräckning, och har utvecklats i Boston, USA. Samtidigt saknas svensk forskning på fungerande metoder. Gängkriminaliteten har hamnat i centrum av svensk politik. Politikerna bjuder över varandra i kampen om att verka hårdast och trycket på Polisen är stort, med rop på nyare verktyg och strängare straff för varje partiledardebatt. Samtidigt vet vi faktiskt inte speciellt mycket om vad som faktiskt fungerar mot gängbrottsligheten. I en partiledardebatt i SVT i oktober 2020 skyller Socialdemokraterna och Moderaterna på varandra för att de inte är snabba nog att införa tillräckligt hårda lagar och tekniska verktyg. Några veckor senare får polisen i Angered, Göteborg pris för sitt arbete mot gängkriminaliteten och polischefen där betonar långsiktighet och mjuka metoder för att polisen ska bli en integrerad del av samhället. Det finns ett par polisiära metoder som forskningen visat fungerar i kampen mot den organiserade brottsligheten, men samtidigt är det väldigt mycket av det polisen gör som saknar analys, uppföljning och forskning. I programmet medverkar Ulf Merlander, polisområdeschef i nordöstra Göteborg, Johanna Bäckström Lerneby, journalist och författare till boken Familjen, Karin Svenber, enhetschef Brottsförebyggande rådet, Morgan Johansson, justitieminister, Johan Forssell, kriminalpolitisk talesperson för Moderaterna, Mikael Damberg, inrikesminister. Reporter Lasse Edfast lasse.edfast@sverigesradio.se Producent  Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Har brottsligheten ökat? Vem vet – Brottsförebyggande rådet kan i alla fall inte svara på det. Kvartal gav Ludde Hellberg i uppdrag att ta fram siffror över brottsutvecklingen i Sverige. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bedrägerier är en av de vanligaste brottstyperna i Sverige. Men vad kan du göra för att undvika att bli lurad av fräcka bedragare? Och vad är egentligen romansbedrägerier? Brottsförebyggare Lotta Mauritzson och förundersökningsledare Björn Goding berättar om olika sorters bedrägerier, polisens arbete, ger trygghetstips och berättar hur du bygger upp ett bra lösenord.

Erika mötte en man som enligt henne lovade att betala middagar och resor. Han har åtalats för grovt bedrägeri men förnekar brott och säger att det som åtalet gäller aldrig var tänkt att betalas av honom. Målet gällande Erika och den man som vi kallar Adam avgörs i Uppsala tingsrätt den 25 augusti. Enligt åtalet är det 248 transaktioner på närmare 400 000 kronor som det grova bedrägeriet handlar om. Adam är tidigare dömd för bedrägerier och träffade Erika kort efter att han avtjänat sitt fängelsestraff. Nu sitter han häktad i väntan på dom. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet ökar antalet anmälningar gällande bedrägerier genom social manipulation, som kan handla om just romansbedrägerier. Sedan förra året då rubriceringen infördes har det gått från lite drygt 6121 anmälda brott första halvåret ifjol till nästan 8493 samma period i år. När det gäller bedrägerier kan man enligt Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, urskilja ett mönster där en initial kontakt snabbt blir personlig och bedragaren försöker bygga förtroende. Att någon skulle vara immun mot Jag tror att så gott som alla kan bli lurade. Vi är alla i riskzonen, säger Pär-Anders Granhag. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Två av de saker som påverkat uppdraget som kommunalpolitiker mest de senaste åren är den ökade andelen förtroendevalda som är utsatta för hot och hat och det nya politiska landskapet, vad det innebär får du höra i avsnittet. Vi tar även upp hur SKR arbetar med dessa frågor och vad det innebär för ledande politiker. Avsnittet spelades in i SKR:s monter på Kvalitetsmässan. Medverkande: Christina Mattisson, Ordförande SKR:s demokratiberedning, Anna Gavell-Frenzel, Brottsförebyggande Rådet, och Martin Lidhamn, Handläggare SKR. Samtalet leds av Nils Munthe, SKR.     Tid: 22.55

I veckans avsnitt av min podcast Ofiltrerat möter jag kriminologen och författaren Maria Dufva. Hon beskriver sitt arbete såhär: “Brottsförebyggande är den enda vägen framåt. Förövares efterfrågan på kontakt med barn kommer vidrigt nog aldrig att minska. Så vi vuxna måste skydda barnen”. Och det är precis det hon gör genom sina böcker, föreläsningar och utbildningar. Vårt samtal kommer att handla om den verklighet vi lever i, men som få vill acceptera. Maria berättar om ett fall som pågår i detta nu, där en man har förgripit sig på ett stort antal barn via spelet Star Stable, där han fått barn att utföra sexuella handlingar på sina husdjur via chatten. Hon berättar om hur hennes eget sexliv påverkades av att jobba så mycket med utsatta barn och vi pratar om barns integritet i sociala medier. Det och mycket mer i veckans avsnitt av Ofiltrerat! Är det något avsnitt du ska lyssna på så är det detta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En undersökning av Veckorevyn, som bygger på en rapport som Brottsförebyggande rådet gjorde 2018, visar att en av FYRA unga kvinnor i åldern 16 till 24 år blivit utsatta för våld av en nuvarande eller tidigare partner. Tjejjouren Beata arbetar för att ändra på detta och stötta de som blir utsatta. Detta lyfter vi i veckans avsnitt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nya siffror från Brottsförebyggande rådet visar att antalet ungdomsrån ökar. Och nåt som också ser ut att öka är inslagen av förnedring och våld i samband med rånen. Hör inrikesminister Mikael Damberg (S) och partiledaren Ulf Kristersson, (M). Studio Ett studioett@sverigesradio.se

De senaste två åren han antalet personrån ökat i Sverige enligt Brottsförebyggande rådets statistik. Förnedring och kränkning blivit en allt vanligare del av rånen, hävdar tre poliser i Haninge, som under 25 år förhört ungdomsbrottslingar och deras offer. Katarina Gunnarsson katarina.gunnarsson@sverigesradio.se

Vanliga kunder hamnar i kläm när bankerna jagar penningtvättare. Bankerna nekar amorteringar och säger upp konton. Satsningarna mot penningtvätt kostar storbankerna miljarder men jobbar de på rätt sätt? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Martin Nordh, vd Acuminor Fredrik Nordquist, bitr chef Konsumenternas bank- och finansbyrå Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Johan Torgeby, vd SEB Helena Helmersson, vd H&M Martin Forssmed Ulmhage, chef för affärssupport på Icabanken Åsa Thalén, chef operativa risker Finansinspektionen Li Hammar, utredare Brottsförebyggande rådet BRÅ Philip Ramqvist, reporter Ekonomiekot Tekniker: Fabian Begnert Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Imad Aljamos kommer från Syriens huvudstad Damaskus. Hör om hans resa. Både den fysiska som tog honom från Syrien till Sverige och resan genom ett drogberoende. En resa som startade redan som ung, när han bodde i Damaskas, för att sen fortsätta i Sverige. Hör också vad som fick honom att komma ur sitt drogberoende. Liksom vad han tror det beror på att utrikesfödda, speciellt från den delen av världen han kommer ifrån, i högre utsträckning hamnar i brottslighet än svenskar. Det här enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå). Samt hur han tror att man ska komma tillrätta med den problematiken.

Patrik Engellau har, tillsammans med Brottsförebyggande Rådet (Brå), varit med och tagit fram en rapport om kopplingen mellan invandring och brottslighet. Hör bland annat om bakgrunden till varför den här rapporten togs fram. Varför det var så svårt att göra den. Samt vad den, när den till slut var klar, visade. Hör dessutom om vad det som rapporten visar riskerar att leda till, om Sverige blir ett dualsamhälle. Hela rapporten kan läsas här: https://detgodasamhallet.com/rapport-om-invandring-om-brottslighet Justitieminister Morgan Johansson har tillfrågats om att kommentera rapporten, liksom att bemöta det som Patrik Engellau säger i podden, men han har valt att inte göra det.

En grupp forskare har intervjuat anställda vid Brottsförebyggande rådet vilka avslöjat allvarliga brister i myndighetens objektivitet.   Vilka har intresse av att styra hur siffrorna ser ut? Varför vill man påverka hur de kommuniceras? Och vad blir konsekvenserna för samhället, om myndigheternas dataunderlag börjar ifrågasättas? Dessa frågor tar jag upp i veckans avsnitt.   Se avsnittet på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=Xd4Dz9ejUAQ  

I dagens avsnitt bland annat: Censur och manipulation på Brottsförebyggande rådet, man i 60-årsåldern dödas på restaurang när han ingriper för att stoppa pågående rånförsök, Joakim Lamotte hånas efter internationellt uppmärksammat reportage i Kronogården i Trollhättan samt Felix Kjellberg tar paus från Youtube under 2020 https://radio.bubb.la/tisdag-17-december-2019/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Brottsförebyggande rådets medarbetare justerar resultat och slutsatser efter påtryckningar uppifrån eller censurerar mindre smickrande beskrivningar om exempelvis polisens arbete, framgår av 35 intervjuer utförda av forskare vid Linköpings universitet Tino Sanandaji kommenterar Brå-avslöjandet Man i 60-årsåldern dödas med ospecificerat tillhygge i samband med rånförsök mot restaurang i Gislaved, ingen gripen Samnytt: 60-åring mördad på restaurang i Gislaved – med machete Flashback: Kjäll Gustafsson dödad i samband med rån på restaurang i Gislaved (2019-12-14) Joakim Lamotte skrev ett tidsinställt Facebookinlägg som skulle publiceras om han inte kom levande från Kronogården i Trollhättan, har blivit intervjuad av brittiska BBC där producenten efter intervjun beklagar sig över att svenska journalister inte talar klarspråk om problemen i Sverige YouTube: Joakim Lamottes reportage från Trollhättan Nyheter Idag: Tänk om maskerade SD-väljare misshandlade och rånade DN-journalister Mattias Karlsson kommenterar drevet mot Joakim Lamotte BBC intervjuar Joakim Lamotte (startar 14:04) Ordningsvakter och väktare slutar patrullera på Kronogården i Trollhättan mellan klockan 18.00 och 03.00 då skyddsombudet anser det vara förenat med allvarlig fara för deras liv och hälsa, gäller fram till 24 januari Mats Eriksson, politisk sekreterare på LO tillika utrikesminister Ann Lindes make, twittrar “om jag tvingas välja så har jag mer sympati för ‘snorungarna' i Kronogården än för swishtiggaren Lamotte”, står på sig efter att formuleringen kritiseras Felix Kjellberg meddelar att han kommer ta en paus från Youtube nästa år, säger att han är trött och vill slippa tänka på vlogging för första gången på tio år PewDiePie: YouTube's New Update Has A BIG FLAW!

I de kommande två avsnitten berättar Ronald om sin uppväxt. En berättelse om hur det är att växa upp och vara oönskad av sina egna föräldrar. Men det är också en berättelse om att det går att använda sina egna erfarenheter till att hjälpa andra människor i kris. I avsnittet berättar polisassistent Hilda Lundgren Ramsten om hur polisens arbete ser ut idag vid misstänkta fall av barnmisshandel. Vi pratar också med Hanna Termenius, psykolog på Rädda barnen. Statistiken i avsnittet är hämtad från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ).

Linnea öppnar helvetesportarna när hon börjar prata stegräknare och det absurda i rådet att man måste gå 10 000 steg om dagen, vilket för övrigt är en myt. Vi gästas av Åsa Strid från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, som trygghet, Har samhället blivit otryggare eller matas vi med information som gör att vi känner oss otrygga, trots att samhället egentligen blivit tryggare? I sista timmen spårar det lite med runkmaterial och inte så imponerande partytrick.

I dagens avsnitt bland annat: Jeffrey Epstein hittas död i sin cell, Brottsförebyggande rådet förklarar ökande antalet våldtäkter med ökad anmälningsbenägenhet, rutschkanan i Norwich katedral, Metro läggs ner omgående, Boris tidningskrönikor kommer i bokform, Facebook lanserar nyhetstjänst, svensk utvandring till Polen och Salvini uppmanar till nyval i Italien https://radio.bubb.la/sondag-11-augusti-2019/

Efter skolavslutningen i nian riskerar en del ungdomar att glida in i gängkriminalitet och organiserad brottslighet. - Det handlar inte om att röka braj och sno kexchoklad, säger polisen Daniel Neck, utan om att förvara och transportera vapen och sälja och förvara narkotika. Vad har skolan att sätta emot de snabba pengar som gängen erbjuder? På Ryaskolan i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg försöker man få eleverna att göra sig andra bilder av framtiden

Efter skolavslutningen i nian riskerar en del ungdomar att glida in i gängkriminalitet och organiserad brottslighet. - Det handlar inte om att röka braj och sno kexchoklad, säger polisen Daniel Neck, utan om att förvara och transportera vapen och sälja och förvara narkotika. Vad har skolan att sätta emot de snabba pengar som gängen erbjuder? På Ryaskolan i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg försöker man få eleverna att göra sig andra bilder av framtiden

Lag och ordning, strängare straff och hårdare tag var en stor del av valdebatten i år. Samtidigt har bla Akademikerförbundet SSR tillsammans med Polisförbundet lyft att det snarare behöver satsas mer på att förebygga brott. Den myndighet som är experter på det är Brå – brottsförebyggande rådet. Där arbetar Karin Svanberg och Linda Lindblom som är veckans gäster i Socialtjänstpodden. Brå är en myndighet som verkar för att minska brottslighet och öka tryggheten i samhället. De gör det genom att ta fram fakta och kunskap om brottslighet i Sverige och brottsförebyggande arbete. Brå gör numera varje år en årsrapport om det brottsförebyggande arbetet som inkluderar alla nivåer i samhället, även kommunerna som inte har något uttalat brottsförebyggande uppdrag. I podden pratar vi bland annat om polisens uppdrag och kommunernas arbete med förebyggande av brott – och inte minst vikten av samverkan. Programledare: Josefine Johansson. Producent: Ylva Mossing. Läs mer om socialt arbete, hitta fler poddar och inte minst – bli medlem på: www.akademssr.se

Veckans Människor och tro är delvis en återsändning av I fanatikerns hjärta som sändes den 26/4 men som kompletterats med en intervju med Eli Göndör, religionsvetare. Hanif skulle bli en mujahedinkrigare, Peter skulle slåss för den vita rasen, Anna skulle rädda alla inlåsta djur och Stefan värvade nya medlemmar till sin sekt. Med en brinnande övertygelse om att de var hjältar och att de gjorde rätt, kämpade de mot andra som inte förstod. Men alla fyra kom till en kritiskt punkt då de insåg att deras kamp och strävan inte längre var deras. Hur blir en människa fanatiker och finns det några botemedel? Hur tar man sig ur den och hur kan man leva efter det? Varje tid har sin egna fanatiker, men mekanismerna bakom går ofta att känna igen. På senare år har arbetet mot extremism tagit fart i Sverige med en rad lokala initiativ och projekt. I centrum av det arbetet står ofta personer som själva varit inne i en extrem rörelse eller sekt. I veckans program ska vi möta några personer som lyckats ta sig ur fanatismens grepp. I dagens Människor och tro får vi höra Hanif Azizi polis, Peter Sundin från Brottsförebyggande Centrum i Värmland, Anna f.d djurrättsaktivist och Stefan Malmström som skrivit boken Hjärntvättad. Eli Göndör fil dr i religionsvetenskap, som skrivit boken "I Guds namn" och som handlar om våld och politik i Islam, samtalar om vad som motivererar terrorism inom Islam. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Kritik mot hur medier ger utrymme åt kriminella gäng. Hjälper gängen bygga varumärke anser Brå. Tronskifte när traditionella medier väljer sociala medier. Och TV-debatten mellan Fälldin och Palme -76. Så kan kriminella gäng få draghjälp av medier Att medier berättar om och granskar de kriminella gängen runt om i Sverige är självklart och det är också något som görs regelbundet. Men frågan är hur det här görs?  För när gängens namn lyfts upp i rubrik efter rubrik. Då får gängen hjälp att bygga upp sitt kriminella varumärke, sitt så kallade skrämselkapital. Det här menar experter på Brottsförebyggande rådet och efterlyser nu en större medvetenhet, framförallt från kvällspressen. Reporter: Therese Rosenvinge  Tronskifte när traditionella medier väljer sociala medier Tidningarnas digitala upplagor, annonsörer och public service är hårt drabbade av förändringar på Facebook. Det har blivit betydligt svårare att nå publiken på plattformen och det senaste halvåret har räckvidden på Facebook minskat dramatiskt, vittnar såväl medieföretag och som annonsbranschen om. Vad får det här för betydelse för medieföretagens närvaro på Facebook? Reporter: Tonchi Percan. När TV-debatten ändrade förutsättningarna inför valet -76 Del två i vår sommarserie om journalistiken som påverkat valrörelser. När TV-debatten slog igenom blev det tydligt att det inte längre bara spelar roll vad du säger utan också hur du ser ut när du säger det. 1976 blir TV-debatten den svenska valrörelsens tydliga epicentrum. När Fälldin möter Palme i ett fullsatt Scandinavium. Reporter: Tove Palén

Människor och tro handlar denna vecka om fanatism, extremism och om att ta sig ur dess grepp. Hanif skulle bli en mujahedinkrigare, Peter skulle slåss för den vita rasen, Anna skulle rädda alla inlåsta djur och Stefan värvade nya medlemmar till sin sekt. Med en brinnande övertygelse om att de var hjältar och att de gjorde rätt, kämpade de mot andra som inte förstod. Men alla fyra kom till en kritiskt punkt då de insåg att deras kamp och strävan inte längre var deras.  Hur blir en människa fanatiker och finns det några botemedel? Hur tar man sig ur den och hur kan man leva efter det?  Varje tid har sin egna fanatiker, men mekanismerna bakom går ofta att känna igen. På senare år har arbetet mot extremism tagit fart i Sverige med en rad lokala initiativ och projekt. I centrum av det arbetet står ofta personer som själva varit inne i en extrem rörelse eller sekt. I veckans program ska vi möta några personer som lyckats ta sig ur fanatismens grepp. I Människor och tro avsnitt I fanatikerns hjärta får vi höra polis Hanif Azizi, Peter Sundin från Brottsförebyggande Centrum i Värmland, Anna f.d djurrättsaktivist och Stefan Malmström som skrivit boken Hjärntvättad. Med från Gaza finns Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström som berättar om sina möten med aktiva och avhoppade extremister från IS och Al Quaida. Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Den 13 mars presenterade Brottsförebyggande rådet den nya rapporten "Motverka otillåten påverkan inom idrotten" som beskriver vilka i och runt idrotten som hotas och utsätts för våld, av vilka, varför och hur det sker. I veckans Idrott och politik medverkar Lena Sahlin som är säkerhetsansvarig på Riksidrottsförbundet och Karolina Hurve som är en av författarna till rapporten.

Popula möter kriminalreportern och researchern Nina Silventoinen som guidar oss genom de mörkaste månaderna. Vi närmar oss mörkare tider vädermässigt men också när det kommer till stölder, inbrott och id-kapningar. Flest inbrott sker mellan oktober till december visar statistik från Brottsförebyggande rådet. Enligt polisen är konsumenter även extra utsatta för bedrägerier under julhandeln. Programledarna Jasmin Lindberg och Erkki Kuronen får besök av kriminalreportern Nina Silventoinen. Hon är researchchef på kriminal- och rättsmagasinet Magasinet Para§raf som hon också var med och grundade. Dessutom arbetar hon som researcher för kriminalpodden Spår och dokumentären om Svartenbrandt. I Popula berättar Nina hur vi bäst lyckas att skydda oss mot nätbedrägerier, stölder samt inbrott. Vi pratar också om den uppmärksammade nätkampanjen #metoo som färgat medierapportering de senaste veckorna. Programledare Jasmin Lindberg och Erkki Kuronen Popula rejäl radio på svenska och finska Fredag 3 nov kl 20.40 i Sisuradio Facebook/Instagram/Twitter: SRPopula Maila oss popula@sverigesradio.se

GENERALDIREKTÖR FÖRSÄKRINGSKASSAN. Jag kommer berätta om myndighetssverige och särskilt om Försäkringskassan och Skolinspektionen. Men framförallt berättar jag om min egen personliga resa med livets alla kringelkrokar. I sitt Sommar i P1 berättar Ann-Marie Begler, generaldirektör för försäkringskassan om en lång och krokig väg som kom att bli en rak chefskarriär. Dock inte utan förhinder. Bakom kulisserna har det varit ett hårt jobb, svåra beslut och även privata påfrestningar.  Hon har aldrig tidigare beskrivit den privata sidan av sitt liv i offentligheten. Men det gör hon nu.  Försäkringskassan betalar ut bidrag på mer än 200 miljarder kronor per år. Men det är svåra beslut som kan vara livsavgörande. Det har kassan även varit för Ann Marie Begler. Nu är hon ytterst ansvarig för besluten: Både jag och handläggarna på kassan vet att de beslut vi fattar påverkar människors liv. I det läget kan det kännas svårt att säga att vårt uppdrag är att följa de lagar och regler som gäller. Men hon berättar även om tiden i skolinspektionen och hur hon var med att stänga den prestigefyllda skolan Lundsberg efter rapporter om svår mobbing där. Och om hur myndighetssveriges Elefantkyrkogård fungerar. Om Ann-Marie Begler En av myndighetssveriges tyngsta. I dag generaldirektör över Försäkringskassan som betalar ut bidrag på mer än 200 miljarder kronor per år. Tog som generaldirektör på Skolinspektionen beslutet att tillfälligt stänga internatskolan Lundsberg. Tidigare överdirektör på Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen samt generaldirektör på Brottsförebyggande rådet. Lett flera utredningar, bland annat Grundskoleutredningen 2014 2015. Var en skoltrött skolkare som gick om ett år i gymnasiet för att höja sina betyg. Producent: Amanda Glans

Av 105 mord förra året var 10 hedersmord. Av 18 kvinnor som mördades 2016 av någon de har en nära relation identifieras sex som hedersrelaterat, enligt en kartläggning av nationella kompetensteamet. Sara Mohammad är grundare av föreningen Glöm aldrig Pela och Fadime. Hon är inte ett dugg förvånad över siffrorna och menar att det kan vara många fler hedersmord. Jag tror absolut att mörkertalet är större. Det är också viktigt att vi får en klar bild över hur omfattande hedersvåldet är idag. Som det är nu så för inte Brottsförebyggande rådet någon statistik om hur omfattande det är, säger hon. Jenny Yourstone är forskare inom kriminalvården och undersöker vilka det är som begår brott med hedersmotiv. För två år sedan var hon med och skrev en debattartikel där hon önskade att alla hedersbrott skulle flaggas; vid varje misstanke om brott med hedersförtecken ska detta noteras i anmälan. Det skulle underlätta betydligt för att få en bättre kartläggning, säger hon. Samir Sabri växte upp i en hederskultur. För drygt 30 år sedan mördade hans far Samirs styvmamma. Pappa tvingade Samir att ta på sig skulden och dömdes för mordet. Han friades senare och arbetar nu med att försöka bryta utanförskap för ungdomar. Vi måste börja ta heder på allvar, säger han. Det är så mycket som sker som inte det omgivande samhället märker av. Regeringen har fått kritik för att inte vilja ta tag i frågan. Men nu menar ansvarig minister att det kommer bli ändring. Vi har tillsatt en utredning som har som uppgift att se hur man kan kartlägga hedersvåld. Vi ser över lagstiftningen gällande barnäktenskap och hur vi bättre kan hjälpa unga flickor och män som lever i en hederskultur, säger jämställdhetsminister Åsa Regnér.

Antalet personer i Sverige som dödas av andra människor har minskat med en tredjedel sedan 90-talet. Framförallt minskar spontant våld mellan män som en följd av förändrade attityder och värderingar. Dödligt våld minskar både i Sverige och i västvärlden i stort. Det är idag mindre troligt att du eller någon du känner kommer att dödas än för bara tjugofem år sedan. Enligt statistik från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) har antalet personer i Sverige som dödas av andra människor sedan 1990-talet minskat med en tredjedel.Mellan åren 1990 och 1994 dödades ungefär tolv personer per miljon invånare i Sverige varje år. Tjugo år senare, mellan 2010 och 2014, handlade det istället om ungefär åtta personer per miljon invånare och år.Det våld som har minskat är enligt BRÅ framförallt det spontana och alkoholrelaterade: våld mellan män motiverat av ilska, svartsjuka eller kränkt stolthet. Våld som sker med kniv eller slagvapen. Det är det mest utbredda dödliga våldet i Sverige och närliggande länder, och eftersom just det våldet har minskat blir effekten tydlig i statistiken. Men också annat våld har minskat, till exempel dödligt våld i nära relationer.För att förstå den här utvecklingen träffade vi Felipe Estrada, som är professor i kriminologi vid Stockholms Universitet. Hans forskning visar samma bild som BRÅs statistik: dödligt våld minskar, inte bara i Sverige utan i väst generellt. Men varför är har mycket av statistiken fokus på just dödligt våld? Varför inte misshandel eller sexuellt våld? Dödligt våld är en bra indikator på hur våldet generellt utvecklas i vårt samhälle, förklarar Estrada. När det dödliga våldet ökar eller minskar så antar forskningen att det också säger någonting om misshandel eller annat våld som är svårare att jämföra historiskt eller mellan olika tidsperioder.De allra flesta människor tycker det är fel om vi dödar varandra, medan det kring andra typer av våld finns större kulturskillnader. Till exempel förbjöds aga av barn i Sverige 1979. Bara en generation tidigare var det mindre vanligt att betrakta det som otillåtet våld att slå sitt eget barn. Sådana kulturskillnader gör det svårt att jämföra våldsstatistik mellan olika länder eller olika tider. Om antalet våldsbrott till exempel går upp kan det vara en förändring både i faktiska händelser, eller en större benägenhet att anmäla.Mycket allmänt kan man säga att minskat dödligt våld är en lång historisk trend. I Europa kan historiker använda dokumentation från rättegångar där det går att se hur många som dömts för mord och dråp under åren, vilket ger en god fingervisning om hur utbrett mord och dråp varit. Dokumentationen är förstås inte fullständig, men sammantaget ser man ändå en minskning över tid.En anledning är att vården vid till exempel misshandel har blivit mycket bättre under århundradena, så att det nu går att överleva skador som tidigare hade varit dödliga. Men det ger inte hela förklaringen. Och det förklarar inte de stora förändringarna som har skett sedan mitten av nittiotalet. Vad tänker då kriminologiprofessorn Felipe Estrada kan vara anledningen till att vår värld blivit säkrare? Den generella trenden är att vi ser alltmer allvarligt på våld, säger han. Vi anser att våld och överhuvudtaget att bete sig väldigt utåtagerande är någonting som är ofint. Och något som vi då ska kontrollera, vi ska vara självkontrollerade individer och bete oss civiliserat.Dödligt våld sker i första hand mellan män, berättar Felipe Estrada. Därför kan en del av förklaringen till varför det har minskat finnas i en förändrad syn på hur män bör bete sig. De stora variationerna av dödligt våld, när det ökar och när det minskar, har att göra med hur män i det offentliga rummet beter sig. Vad den här förändringen av mansrollen beror på är svårt att säga.Det finns organisationer som aktivt arbetar med att försöka motverka våld just genom att låta killar reflektera över den egna mansrollen och hjälpa dem att aktivt välja vilka beteenden de faktiskt vill leva med och vilka de hellre skulle förändra. En sån organisation är Män för jämställdhet. Sofie Kindahl är projektsamordnare där och hon menar att det skett en stor förändring i det offentliga samtalet kring våld de senaste decennierna. Dels ser vi ju en jättestor efterfrågan inom den verksamhet som jag jobbar i från skolor och kommuner, som vill börja jobba mer systematiskt med frågor som handlar om att förebygga våld och utmana stereotypa maskulinitetsnormer. Och vi ser också från politiskt håll att man går in och satsar väldigt mycket på det här frågorna just nu, säger Sofie Kindahl. Det organisationen gör är att hjälpa unga killar att reflektera och prata om hur de ser på maskulinitet och mansrollen, med samtalsmaterial, via chatt eller ute på skolor. Och Sofie Kindahl ser hur intresset från killarna ökar.Samtidigt som den här typen av organisationer kan påverka individuella liv väldigt mycket, är det förstås inte de som ensamma driver den kulturella förändringen kultur och normer skapas varje dag genom alla våra handlingar, på alla samhälleliga plan. Man kan jämföra med barnagan igen: lagen kom till för att förändra värderingar, men den var också ett resultat av att förändringen redan hade nått en bra bit på väg i samhället i stort. Professor Felipe Estrada ser paralleller till hur vår inställning till miljöfrågor förändrats.  Det tar nu nästan fysiskt emot att slänga alla sopor i samma behållare. Vi skulle aldrig slänga en folkölsburk i vattnet när vi sitter ute, utan vi tar med oss den och lägger där den ska vara. Minskningen i dödligt våld är ett exempel på att något så privat och otydligt som samtal om värderingar, och reflektion över det egna beteendet, med tiden kan få stora systemeffekter. Särskilt om förändringen har aktivt stöd av lagstiftning, offentliga institutioner och civilsamhället. I en tid av komplexa utmaningar är detta en hoppfull insikt. Kommentar på veckans avsnittMånga lyssnare har hört av sig angående BRÅ:s statistik som vi citerar, och pekat på att 2015 års siffror skulle representera ett markant trendbrott, där det dödliga våldet i Sverige åter stigit till 90-talsnivåer. Varför var inte det med i programmet?De nya siffrorna diskuterades av oss under intervjun med professor Felipe Estrada. Han menar att det är för tidigt att bedöma om våldsbrotten de senaste åren skulle representera ett långsiktigare trendbrott.Antalet konstaterade fall av dödligt våld fluktuerar från år till år. År 2007 var siffran till exempel 111 kostaterade fall, medan den uppmärksammade siffran från år 2015 var 112. Åren däremellan har antalet fluktuerat mellan 68 och 93. Eftersom variationen är stor är det viktigt att se de större linjerna. Brottsförebyggande Rådet bedömer fortfarande att trenden sedan 90-talet är nedåtgående.Eftersom avsnittet handlar om långsiktig utveckling valde vi på redaktionen att bara ge de senaste siffrorna några meningar i programmet. Under manusarbetets gång försvann de raderna tyvärr helt och hållet som följd av ett enkelt mänskligt misstag, vilket också ledde till att formuleringen "det är idag mycket mindre troligt att du eller någon du känner kommer att dödas än för bara tjugofem år sedan" kom med i programmet. Vi har nu på webben strukit ordet "mycket".Misstaget är tråkigt eftersom siffrorna väcker väldigt intressanta frågor, som med tiden kommer fördjupa vår förståelse av varför den övergripande trenden har varit och sannolikt fortfarande är minskat dödligt våld. De senaste siffrorna återfinns självklart på BRÅ:s hemsida som vi länkat till hela tiden, nu med en direktlänk till de aktuella siffrorna.Johanna Koljonen, producent

Aktiebolaget har ersatt kofoten som brottsverktyg, skrev Brottsförebyggande rådet i en rapport i våras. Konkursbrottsligheten ökar för varje år och Ekobrottsmyndigheten räknar med att sju av hundra nystartade bolag används i kriminellt syfte. Frågan är hur bra myndigheter, åklagare och polis är på att komma åt det här systematiska fifflande? Vi har följt en person som gång på gång köper bolag, drar på sig skulder i dem och försvinner. Utan att någon gång åka fast. Aktiebolaget har ersatt kofoten som brottsverktyg, skrev Brottsförebyggande rådet i en rapport i våras. Konkursbrottsligheten ökar för varje år och Ekobrottsmyndigheten räknar med att sju av hundra nystartade bolag används i kriminellt syfte. Frågan är hur bra myndigheter, åklagare och polis är på att komma åt det här systematiska fifflande? Vi har följt en person som gång på gång köper bolag, drar på sig skulder i dem och försvinner. Utan att någon gång åka fast.

Ett Sverige med svenska familjer, där risken att drabbas av brott ligger ganska konstant. Ett annat Sverige, där barn i invandrarfamiljer allt oftare faller offer för hot, misshandel och rån. Segregationen syns allt tydligare i brottsstatistiken och Rikskriminalen har pekat ut över 50 invandrartäta bostadsområden där befolkningen plågas av kriminella gäng. Polisen lovar satsningar. Fast kommer den att lyckas när kriminella går till motangrepp och vittnen tystnar? Du lyssnar på det första av två temaprogram under jul- och nyårshelgen i serien I lagens namn med Lasse Wierup. BRÅ:s Trygghetsundersökning baseras på cirka 14 000 intervjuer med människor i olika befolkningsgrupper. Och för brott efter brott visar det sig alltså att en större andel av andra generationens invandrare uppger att de har blivit drabbade. Personer som är födda utomlands är också överrepresenterade i brottsstatistiken, men inte lika mycket. En hypotes är att det förklaras av att de inte har lika många kontaktytor i samhället. - Om man då tittar på personer som är utsatta för misshandel, så ser man ju då att när båda föräldrarna är utrikesfödda så ligger utsattheten på 3,6 procent, säger Lars Korsell på Brottsförebyggande rådet. Men när minst en förälder är inrikes född så är risken bara 2,3 procent, så det är ju en väsentlig förhöjning. Procentuellt sett är alltså risken att bli misshandlad 50 procent högre för dem med utlandsfödda föräldrar. Den här skillnaden har uppstått på bara några år. 2009 uppgav lika många 2,2 procent av både andra generationens invandrare och den helsvenska gruppen att de hade drabbats av misshandel under det aktuella året. Dessförinnan var förhållandet det omvända. Fram till 2009 uppgav en högre andel av dem med minst en svenskfödd förälder att de hade utsatts för misshandel än de med utlandsfödda föräldrar. - Men det gäller ju också andra brott, så det är ganska genomgående att det ser ut på det här sättet, säger Lars Korsell. När det gäller hot är risken för dem som vuxit upp i invandrarfamiljer 40 procent högre, bedrägeri drygt 50 procent högre och för rån hela 150 procent högre risk. Statistik om utsatthet för brott för olika grupper   Utsatta för brott under 2013: Något brott mot enskild person: Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 12,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 16,9 % Utrikesfödda 13,7 % Bedrägeri Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 3,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 5,1 % Utrikesfödda 4,0 % Hot Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 4,4 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 6,1 % Utrikesfödda 4,5 % Misshandel Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 2,3 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 3,6 % Utrikesfödda 2,0 % Personrån Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 0,6 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 1,5 % Utrikesfödda 1,1 % Sexualbrott Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 1,4 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 1,2 % Utrikesfödda 1,2 % Trakasserier Svenskfödda med båda/en förälder inrikes född(a) 4,6 % Svenskfödda med båda föräldrarna utrikes födda 6,6 % Utrikesfödda 6,5 % Källa: BRÅ:s nationella trygghetsundersökning 2014. Cirka 12 000 personer har tillfrågats om vilka brott de eventuellt har utsatts för under 2013.

Sedan debuten med novellsamlingen "Ryggen fri" har Oline Stig fått flera utmärkelser. Romanen "Jupiters öga" handlar om hennes farfar och farmor som gick med i det norska nazistpartiet 1942. Här läser Oline Stig en text som bygger på samma historia och söker svar på varför man blir nazist. Vi träffar två ungdomar som arbetar för Ungdom mot rasism som berättar om varför de tycker att man måste ta ställning mot rasism och nazism. Vi träffar också Peter Sundin, föreläsare vid Brottsförebyggande centrum i Värmland och avhoppad nazist, som berättar om varför han gick med i den nazistiska rörelsen och varför han lämnat den bakom sig.

Höga beviskrav, ojämlika förutsättningar och bristande barnperspektiv. Kaliber - om rättsväsendets utmaningar när barn blir brottsoffer. Det rapporteras om det nästan varje vecka, våld och övergrepp mot barn - de kanske svåraste brott som rättsväsendet har att hantera. Och bakom alla rubrikerna drar rättsapparaten igång. De senaste två veckorna har Kaliber och Barnaministeret från UR handlat om barnen som brottsoffer. Och i det första programmet i vår serie Barnen och rättvisan undersökte vi vilket bemötande barn med neuropsykiatriska eller intellektuella funktionshinder får av rättsväsendet när de utsätts för brott, och vi kunde konstatera att majoriteten av åklagarna vi frågade inte tycker att de här barnen har samma rättstrygghet som andra barn. Vi har också berättat om barnahusen, dit barn kommer för att förhöras när de har utsatts för ett misstänkt brott – och vi har sett att rutinerna för skyddet av barnen ibland brister och att barn riskerar att skickas hem ensamma till en misstänkt förövare. Att brott mot barn är särskilt svåra att utreda, säger såväl poliser som åklagare och domare till oss. Och i dagens program tittar vi närmare på hur de här ärendena hanteras. Hur ser systemet ut när brottsoffret är ett barn? Hur resonerar åklagare och domare som jobbar med de här frågorna. Och så hör vi forskare som menar att det går att stärka barnets roll, utan att äventyra rättsäkerheten. Och vi börjar i Svea hovrätt – Då går vi in här i rättssalen… Det är lunchtid och vi har precis klivit in i en av rättsalarna som blivit ledig efter förmiddagens förhandlingar. – …och det är så här det kan se ut. Silvia Ingolfsdottir som är kammaråklagare, visar runt. – När det gäller brott mot barn, så är ju inte barnet med i rättssalen, utan då spelar man upp förhör som ofta hålls på barnahus, och då dras de här dukarna ner, så får vi se när barnet förhörs. Det är så vi lyssnar på det. Silvia Ingolfsdottir pekar på en vit skärm i ena änden av salen där de så kallade videoförhören spelas upp.  I Sverige är det väldigt ovanligt att barn under 15 år hörs i rätten, även om det finns undantag. För att skydda barnet från obehaget som en rättegång kan innebära, använder man sig istället av förinspelade polisförhör – en metod som inte är helt oproblematisk menar vissa - men det ska vi komma tillbaka till lite senare.   Silvia Ingolsfsdottir är relationsvåldsspecialist, och i perioder har hon arbetat uteslutande med brott mot barn – ärenden som, enligt henne, inte alltid står högt i kurs hos alla kollegor. –  Och det är ju tyvärr så att det inte har tillräckligt hög status  inom polis och åklagare att jobb med den här typen av ärenden. Det finns vissa attityder, när jag fick den här tjänsten som relationsvåldsexpert så fick jag, det var faktiskt här i hovrätten, jag mötte en kollega som sa ”är det där verkligen någon typ av brott att hålla på med?” Det finns liksom den jargongen. Det får man ju inte blunda för, det är något man verkligen måste jobba för. Synen på barnärenden inom kåren är en sak, säger Silvia Ingolfsdottir men arbetet innebär också många andra utmaningar.  – Problemet kan ju vara att det är höga beviskrav och det ska det vara.  Men att barn kanske inte alltid uttrycker sig så som vi är vana att man ska uttrycka sig. De har till exempel oerhört svårt för det här med när det har hänt, vilken dag, årstid. Alltså om det har hänt tillbaka i tiden. Inte om det hände förra veckan. Men det är sällan det går så snabbt med en anmälan. I den bästa av världar skulle det vara att de direkt kunde berätta i nära anslutning till händelsen, men tyvärr är det inte så. Då får de svårt att berätta om det på ett, som man säger, trovärdigt och tillförlitligt sätt, att domstolen kan tycka att det är för vagt. Och ett barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp och blivit det flera gånger, till exempel flera hundra gånger, det är ju oerhört svårt för dem att berätta exakt vad som hände vid varje tillfälle. Det är ju omöjligt för en vuxen också. Och Silvia Ingolfsdottir är inte ensam om att se svårigheterna i att utreda barnärenden. I vårt första program om barnen och rättvisan, ställde vi frågor till 32 åklagare som jobbar med barnärenden, en på varje allmän åklagarkammare. Och så här beskriver ett par åklagare utmaningarna med att utreda brott mot barn: "En del tror att barnutredningar är vilka utredningar som helst. De tar mer tid och borde upphöjas” ”Det är svårare att bevisa att barn utsatts för brott. Hela rättsapparaten bygger på att man ska kunna redogöra som en vuxen. ” ”I hela rättssystemet är barn diskriminerade” – Jag tror att det är oerhört viktigt att de som ska förstå barn som misstänks ha varit utsatta för någonting, de som ska förhöra barn, att de har ett barnperspektiv, och att rättssystemet också försöker att analysera det de säger utifrån ett barnperspektiv. Ann-Christine Cederborg är professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och har sedan mitten av 1990-talet forskat på metoder för hur man förhör barn som har varit utsatta för brott. Och hon menar att man på många nivåer i rättsapparaten behöver öka sin kunskap om hur barn fungerar, tänker och berättar, för att kunna ge barnet en rättstrygg prövning. – Det förändrar inte de juridiska förutsättningarna, men det ger ändå barnet en högre status inom rättsväsendet om man förstår barnets dilemman att berätta om någonting har hänt. Gör man inte det idag då? – Jag är inte säker på det. Ann-Christine Cederborg började forska på barns vittnesmål i mitten nittiotalet, och hon säger att det då fanns två tydliga falanger när det gällde synen på barn som vittnen – en som menade att barn alltid talar sanning, och en som menade att barn alltid ljuger. Idag, säger hon, vet vi att det är mycket mer komplicerat än så. – För det beror ju på så väldigt många olika saker, om barn berättar det de har varit med om eller inte. Bland annat så beror det på vilken chans de får att berätta, hur de blir samtalade med. Sedan kan det också vara så att barn väljer att inte berätta. De kan till exempel vara hotade, rädda. Och till viss del kan jag faktiskt förstå dem.  Att berätta svåra saker till en polis – och sen händer det ingenting, och då är ju faran där att det blir värre för dem när de kommer exempelvis hem. Om det finns någon som utnyttjar dem i hemmet. När ett barn utsatts för brott är barnets egen berättelse om vad som har hänt viktig för rättegångsprocessen. Och många gånger är det det enda rätten har att fatta beslut utifrån. Rättens uppgift blir att bedöma berättelsens trovärdighet och tillförlitlighet. Genom ett antal domar från Högsta domstolen har det utvecklats en rättspraxis för hur man bedömer om ett vittnesmål är trovärdigt och tillförlitligt. Det handlar om vissa kriterier som en berättelse bör uppfylla, som att den ska vara klar och detaljerad, sammanhängande och självupplevd. Och Ann-Christin Cederborg, forskare vid Stockholms universitet, ser problem med de här kriterierna. – Det jag menar är att de här kriterierna är ju riktlinjer för domstolen, men forskningsgrunden för dem är mera tveksam. Självupplevd, exempelvis, motsägelsefull. Det här beror för mig väldigt mycket på den som tolkar berättelsen. Speciellt det här med självupplevt – hur kan de veta det, de som ska döma? Motsägelsefull – där har jag ju visat att till exempel barn med funktionshinder, att om de får många ledande frågor med ja- och nej-svar så kan de ändra sig från ett ja som blir nej, om man ställer samma fråga igen. Så det beror väldigt mycket på kvaliteten på polisförhöret om man ska kunna uttala sig om det. Ann-Christin Cederborg menar att det finns en fara om rätten i sina bedömningar utgår allt för statiskt från de här kriterierna och inte lägger någon vikt vid de förutsättningar som barnet hade att berätta om sina upplevelser när det förhördes. Till exempel om frågorna som ställdes under förhöret var anpassade efter barnets utvecklingsnivå eller om barnet kan ha känt sig rädd eller hotat. – Om man har bestämt sig för att de här kriterierna ska finnas för att det ska betraktas som en tillförlitlig berättelse, och en berättelse då inte bedöms som tillförlitlig därför att det saknas vissa saker, eller man säger till exempel att barnet verkar inte ha upplevt det här på grund av att hon inte gråter, eller någon sådan här formulering, att det verkar inte självupplevt, så blir det ju väldigt besvärande tycker jag. Det blir inte proffsigt. Det är mer som att det blir en checklista snarare än, menar jag, att diskutera – vilka förutsättningar fick barnet att berätta. Det här är ett iscensatt polisförhör. Det är en barnskådespelare, åttaåriga Ida, vi hör. – Nu är det ju en inledning på ett förhör där vi har försökt att iscensätta just det här rummet på barnahuset. Och det här är Sara Landström, docent i rättspsykologi vid Göteborgs universitet. Inspelningarna som vi får lyssna på är en del av ett forskningsprojekt. Vad är det som uppfattas som trovärdigt i barns vittnesmål  har forskarna frågat sig och de har också undersökt vad det är som påverkar bedömningen av trovärdigheten hos den som lyssnar. Och det har visat sig att barn som visar mer känslor när de berättar också uppfattas som mer trovärdiga. – Vi ville titta just på vad får det för betydelse om barnet gråter till exempel. Här var Ida ganska samlad? – Här var Ida väldigt samlad. Vi kan ta ett annat klipp där Ida inte är så samlad. Här sitter ju Ida ihop. Istället för att svara på förhörsledarens frågor rakt upp och ner så sätter sig Ida i en position där hon drar upp benen mot kroppen och tittar ner. I sin forskning har Sara Landström också intresserat sig för videoförhör. För det är så, precis som åklagaren Silvia Ingolfsdottir berättade från Svea hovrätt, att barn under femton år sällan förhörs i rätten. Istället används förinspelade polisförhör för att inte utsätta barnet för en rättegång. Och det är, säger Sara Landström, självklart väldigt viktigt att skydda barn i en rättsprocess. Men kan det också vara så att det förfarandet påverkar rättens uppfattning om barnets trovärdighet? – När barnet presenteras i rätten så är det ju i ett färdigt format. Det är ett videoinspelat förhör som har hållits i ett tidigare skede. Och kanske inte alltid har de frågor ställts som senare visar sig vara intressanta i utredningen, som kanske var viktiga. Men du har inte samma chans som du har till den tilltalade eller till andra vittnen att kunna ställa de frågorna i rätten. Utan du har att förhålla dig till det här fysiska, det här klara formatet, ett videoförhör. Och det kan ju också vara till barnets nackdel. I sin forskning har Sara Landström kunnat se att personer som ser och hör ett vittne ”live” också uppfattar det som mer trovärdigt. Det faktum att barnet hörs genom ett videoförhör och den tilltalade hörs direkt i rättsalen leder till en systematisk ojämlikhet säger Sara Landström. – Det allvarligaste med det är ju att barnet kan missgynnas, att man bedömer barnet som mindre trovärdigt eller tillförlitligt enkom på grund utav hur barnet presenteras. Alltså att om man hade haft en annan närhet till barnet så kanske man inte hade gjort den bedömningen. Men när barnet nu är en bit ifrån, det är på ett inspelat förhör, så ligger det längre ifrån mig som bedömare, till exempel. Så det är den allvarliga sidan av det, att barnet missgynnas av det, helt enkelt, och att det kanske inte leder till en fällande dom. Det skulle ju vara den absoluta nackdelen. I förlängningen skulle det kunna leda till det. Men Sara Landström menar att obalansen i rätten mellan ett brottsutsatt barn och en misstänkt vuxen förövare skulle kunna jämnas ut om båda parter hörs på samma sätt, till exempel med hjälp av en så kallad videolänk, där båda parter hörs direkt in i rättsalen. – Då skulle det vara att man till exempel kanske hör barnet via videolänk och hör den tilltalade via videolänk. Alltså att de hörs på precis samma sätt. För då blir det inte den här skillnaden. Hur ser man då på barnärenden i domstolen, de som måste följa Högsta domstolens kriterier, och de som måste bedöma barnets trovärdighet utifrån det videoinspelade förhöret? Vi söker upp Mari Heidenborg på Solna tingsrätt, hon har jobbat många år med barnärenden. – Jag heter Marie Heidenborg och är domare. Lagman för Solna tingsrätt. Det som Mari Heidenborg ser som mest bekymmersamt när det gäller ärenden som rör våld och övergrepp mot barn är att det är så få anmälningar som går hela vägen till fällande dom. Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) - visar att förra året anmäldes 540 fall av sexuella övergrepp mot barn, för att ta ett exempel. Av dem ledde en knapp tredjedel - 32 % - till åtal. När det gäller barnmisshandel ledde 14 % av de nästan 18 000 fall som anmäldes förra året, till att någon åtalades, eller fick ett strafföreläggande. Och domare Marie Heidenborg tror att mörkertalet är stort när det gäller brott mot barn. – Det är väldigt många anmälningar som, ja dels som aldrig ens blir anmälningar men som sedan läggs ner på ett väldigt tidigt stadium på grund av att man tror att de inte kommer vidare. Och det är ju just det här som åklagare vi har talat med säger att de ser som ett stort problem, att det är så svårt att komma vidare med utredningar när det är barn som är brottsoffer. I vårt första program ställde vi frågor till 32 åklagare som handlägger barnärenden, en på varje allmän åklagarkammare. Och många av dem säger att barnärenden är det svåraste som de har att jobba med. Några av dem sa att barns utsagor väger väldigt lätt i domstol och att det är svårt att få fram den berättelse som domstolen kräver. Men Marie Heidenborg, hon säger att den stora bristen när det gäller mål som handlar om brott mot barn det är att utredningarna inte alltid är tillräckligt stadiga. – Ja det vi ska förhålla oss till är att Högsta domstolen har sagt att det räcker väldigt sällan med bara offrets berättelse utan man måste ha någon form av stödbevisning  Och ofta när det är brott mot barn så begås det i hemmet, utan vittnen? – Ja precis, det är typiskt för den här typen av brott. Brott mot barn är i de flesta fall misshandel eller sexuella övergrepp och sådana brott har väldigt sällan vittnen. Men det finns annan typ av bevisning man kan använda sig av. Bland annat teknisk bevisning, någonting som stöder den här berättelsen och det är också viktigt att man kan följa upp om barnet berättar om olika övergrepp. Barnet ger ju ofta kringinformation om hur det såg ut i rummet kanske eller vad personen hade på sig så att man kan följa upp olika uppgifter så man kan se att jo det här stämmer faktiskt. För sådant ökar trovärdigheten väldigt väldigt mycket. Har man då inte gjort det så är det en brist i utredningen och sådana brister hamnar alltid på åklagaren. Och där är vi ju bundna av vad Högsta domstolen har sagt. Vi kan inte sänka beviskraven bara för att vi vet att barnen har svårare att berätta. Så därför är det viktigare, tycker jag då, att man verkligen från polis och åklagare ser till att satsa på den andra utredningen vid sidan av de här förhören och där är det ibland brister. Och att det borde satsas mer på de här frågorna som rör barn det håller åklagaren Silvia Ingolfsdottir med om. Inte minst på utbildning – även för domare. --Vi måste ju bli mycket bättre på, både inom polis, åklagare, domstol och advokater, att utbilda oss om hur barn fungerar, hur de uttrycker sig. Och Polisen har ju kommit långt. Det finns ju speciella barnutredare och vi försöker också gå mycket utbildningar. Jag tror att det vore bra om man införde specialiseringar för domare, att alla domare kanske inte ska ha barnärenden. Att det krävs en kompentenshöjning just hos domare när är det gäller kunskap om hur barn fungerar. Det är något även andra åklagare sagt till oss. ”Domstolarna har en gammaldags inställning som inte är barnvänlig ” ”Domstolarna behandlar barn som vuxna. Det krävs en kompentenshöjning” Marie Heidenborg säger att hon inte alls är säker på att mer utbildning eller införande av specialisering på barnärenden för domare skulle förändra läget. – Ibland sägs det att det är på grund av att vi inte förstår barnen att det är därför som det blir så få fällande domar och det vänder jag mig lite emot för att även om vi har väldigt bra förståelse för att barnen har svårt att berätta och att det är svårt att få fram bra berättelser, även om vi har den kunskapen så måste vi fortfarande iaktta  de beviskraven som vi har. Så bättre kunskaper leder inte direkt till fler fällande domar. Även om vi blir bättre på att förstå barn så måste vi fortfarande ha en hög nivå på utredningarna. Det är ju ibland så att man sitter i rätten och tycker att ja, här räcker inte bevisningen. Men det har kanske gått till på det sättet som brottsoffret då berättar om men bevisningen räcker inte. Har man inte tillräcklig bevisning då kan man inte döma. Tillbaka till Svea Hovrätt och åklagare Silvia Ingolfsdottir. – På den här skärmen, det är där man ser barnförhöret. Oftast är det åklagaren som har med sig de här förhören och spelar upp dem i sin egen dator som kopplas in i domstolens system, som sköter det. Som åklagare så har man det framför sig på en skärm. Silvia Ingolfsdottir tycker att metoden med videoförhören i stort sett fungerar bra, att det skulle vara för traumatiserande för barn under 15 år att höras i en rättssal. Men till viss del håller hon med rättspsykologen Sara Landström, som forskat kring videoförhör, att metoden kan medföra begränsningar. Det kan påverka hur den som lyssnar uppfattar barnet, till exempel som mer moget än vad det är. – Det kan ju vara att man inte riktigt får en känsla för barnet. Jag kan uppleva att framförallt när det gäller våldtäkt mot barn, när målsäganden är 12-13, och oftast är det tjejer som jag har mött, att när de väl hörs om själva händelsen, de pratar ju inte om så mycket annat utan de pratar om en händelse som har varit oerhört traumatiserande, att de kan låta mer vuxna än vad de egentligen är. För sedan när man kommer utanför så pratar de ju som en normal 12–13-åring om någon kille de är kära i eller vilken bio eller film de tycker bäst om. Alltså de är på ett helt annat sätt. Och det kommer ju inte fram, utan det blir bara det här videoförhöret som man spelar upp. Så det kan vara en brist. Och det står ofta i domskälen att man ska iaktta en viss försiktighet när man bedömer de här videoförhören. Silvia Ingolfsdottir anser att rättsförfarandet i barnärenden skulle kunna bli mer oberoende av videoförhören. Man skulle kunna titta mer på hur det går till i andra länder. Själv har hon bedrivit förundersökning i Chile, en förundersökning som gällde våldtäkt av barn här i Sverige. – Och där vet jag att där hörs barnet via länk. Man sitter som på barnahuset fast i domstolen. Så att de hörs på plats men de är i ett annat rum. Och det skulle ju kunna vara, om man utvecklar det här i Sverige, att man skulle ha möjlighet att ställa kompletterande frågor till barnet om det skulle dyka upp. Så att det inte blir att man blir så oerhört beroende av de här videoförhören och att man då har lyckats ställa alla frågor. Men jag tror, det diskuteras ju inte ens, men jag tycker att det var en bra lösning på ett sätt. Men då får ju barnet vara så pass moget att det klarar det givetvis. Kaliber har idag kunnat berätta om de särskilda svårigheter som rättsväsendet möter när de ska utreda och döma i ärenden där brottsoffret är ett barn. En del menar att domstolarnas kriterier för vad som bör känneteckna ett trovärdigt och tillförlitligt vittnesmål, inte är anpassade efter hur barn fungerar när de berättar. Vi har också hört om videoförhören, hur de enligt forskare riskerar att skapa en obalans för barnets vittnesmål jämfört med den som står tilltalad och som närvarar i rätten. Men något som de flesta vi pratat med är överens om – det är att grunden för en rättslig prövning som är både rättstrygg för barnet och rättssäker för den som är misstänkt för brott – det är att utredningen är så gedigen som möjligt från början. Och för det behövs mer resurser och tid, säger åklagare till oss. Vi vänder oss till Åklagarmyndighetens högste chef, Riksåklagare Anders Perklev, för att fråga hur han ser på kritiken av utredningarnas kvalitet i barnärenden, kritik som alltså delvis kommer inifrån den egna kåren. – Det är självklart att man skulle vilja ha resurser för att göra mer. Både egna resurser och utredningsresurser hos polisen. Men som det ser ut i rättsväsendet så har ju både åklagare och polis en uppgift att utreda alla brottstyper och ska täcka hela landet. Och även om vi prioriterar barnärenden så blir det ju alltid en konkurrens om de tillgängliga resurserna. Och det gäller ju på det här området också. Hur ser du på kritiken från bland annat domarhåll att många utredningar i barnärenden inte håller måttet?  – Jag tycker nog att rättsväsendet generellt har blivit bättre på att hantera barnärenden, men att det naturligtvis finns mycket kvar att göra. Enligt min uppfattning, och det tycker jag att jag har stöd för allmänt i rättsväsendet, så har beviskraven höjts under senare år. Och det är ju riktigt och rätt och bra från rättssäkerhetssynpunkt, men det innebär ju också att det är svårare att få fram fällande domar. Så du menar att du anser att man gör tillräckligt bra utredningar som det ser ut idag?  – Nej, det kan jag inte säga, utan här måste ju ske en fortgående utveckling och utbildning. Och förbättra samverkan mellan åklagare, polis och med socialtjänsten. Kan det vara så att barnärenden generellt har en lägre status? – Jag tror inte just för att det är barnärenden men jag tror att det är viktigt att man håller fokus på de här ärendena och ständigt ser till att de får den prioritering de ska ha. Därför att, jag tror rent allmänt sett så finns det vissa typer av ärenden som liksom prioriterar sig själva. Det är de allra grövsta brotten. Där är rättsapparaten duktig på att se till att man får tillräckligt med resurser och att man kan utreda dem på bästa sätt. Och det gör att man måste hela tiden se till då att inte barnärenden och relationsbrottsärenden och ungdomsärenden blir eftersatta. Vad kan du göra för att ge åklagarna bättre möjlighet att göra bra utredningar i barnärenden? – Vi hade ett metodutvecklingsprojekt som avslutades 2012, med slutsatser som håller på att genomföras både hos oss och polisen. Vi har en barnhandbok som uppdateras fortlöpande med vägledning till åklagaren. Vi har ett utvecklingscentrum i Göteborg som har både de här och en del andra brottstyper som fokus, och som utvecklar och följer upp verksamheten, och kontakt med forskningen på området. Man kan säga så här att det finns inget ”good enough” när det gäller den här typen av ärenden. – Det här tar tid och jag tror väldigt mycket på kommunikation mellan personer i det rättsliga systemet och andra kunskapsfält alltså beteendevetenskapen exempelvis. Ann Christine Cederborg, professor vid Stockholms universitet, säger att mycket fortfarande återstår för att stärka barnets roll i rättsapparaten, men att hon ser optimistiskt på framtiden. – I det tror jag att det finns en potential för utveckling, att kunna analysera barnperspektivet i de här ärendena precis som barnkonventionen förväntar sig  vilket inte förändrar att det måste finnas bevis och inte minsta tvivel.  Utan det är mer ett förhållningssätt till barn som jag hoppas vara med och påverka. Reportrar: Anna Maria Höglund och Hanna Larsson Producent: Karl Brodin Exekutiv producent: Sofia Boo kaliber@sverigesradio.se

I början av 90-talet sjönk plötsligt brottsligheten i New York dramatiskt, något som forskare har velat förklara med att polisen blev effektivare. Men polisens roll har på senare år ifrågasatts berättar sociologen Vanessa Barker, inte minst eftersom brottsligheten sjönk också i andra amerikanska städer. Men även i Sverige har brottsligheten minskat. Enligt en rapport som Brottsförebyggande rådet publicerade härom veckan har till exempel bilstölderna halverats sedan början av 90-talet och det dödliga våldet har minskat med uppemot 25%. Sven Granath, kriminolog och utredare på Brå, berättar om varför samhället har blivit tryggare på senare år. Dessutom handlar det om prokrastinering - varför göra idag det som kan vänta till i morgon? Många människor har svårt att få saker gjorda i tid, och för en del genomsyrar det hela vardagen och kan leda till skamkänslor och ångest. Nyligen startade ett forskningsprojekt med behandling för sådant här uppskjutandebeteende, och vi hör psykologiforskaren Alexander Rozental. Programledare är Urban Björstadius.

Vissa platser är betydligt mer utsatta för brott än andra. De kallas för hot spots och enligt ny forskning så finns de i de flesta svenska städer. Fredrik Marklund är utredare vid Brottsförebyggande rådet och han säger att det finns goda förutsättningar för polisen att koncentrera sitt arbete mot just de här platserna. Vetenskapsradion Forum följde med Stockholmspolisen ut i fredagsnatten till en av Stockholms hot spots, Liljeholmstorget, och vi hör helginsatsledaren Andreas och analytikern Lena Svensson berätta om hur Söderortspolisen arbetar för att förebygga brott där. Under senare tid har vi kunnat bevittna hur folk i länder som Tunisien, Egypten och Libyen har störtat diktatorer i sin kamp för demokrati. Inom statsvetenskapen har man tidigare betonat att sådana här demokratiseringsprocesser tar lång tid att genomföra. Ny forskning ställer dock detta på huvudet - i själva verket går övergången från diktatur till demokrati på drygt två år. Det är tre forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet, zoologen Patrik Lindenfors, matematikern Fredrik Jansson och statsvetaren Mikael Sandberg, som har analyserat alla övergångar mellan diktatur och demokrati som någonsin har ägt rum. Programledare är Urban Björstadius.