POPULARITY
Gamla granar och långa lavar möter vi på myren Koppången i Dalarna. I Båtforsområdet vid Nedre Dalälven ska laxarna kunna simma fritt igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Myren. Svårframkomlig under en stor del året, men när snön lägger sig blir den ett färdbart vitt hav. Fältreporter Jonatan Martinsson spänner på sig skidorna och ger sig ut på myren Koppången några mil norr om Orsa i Dalarna denna januarimorgon. Med på turen är Lennart Bratt , Länsstyrelsen i Dalarna och Mattias Eliasson, författare och naturfilmare. Här går det att hitta urgamla granar, illgrön varglav och den meterlånga laven långskägg, men framför allt är det de vidsträckta myrarna som präglar Koppångens naturreservat. Vad går det att hitta för arter i de snötäckta och frusna våtmarkerna, och vad är det som är speciellt med myrlandskapet? Det senare har Mattias Eliasson undersökt i essäboken Myr som kom ut i fjol.Vi klafsar vidare till andra blöta landskap, till svämskogarna i Båtforsområdet vid Nedre Dalälven. Här har kraftbolagen nu beslutat att släppa på mer vatten, och att bygga fiskvägar så att fisken kan ta sig förbi hinder som finns. Reporter Joacim Lindwall följer med på en bussresa för att få reda på hur området kan se ut om några år, då laxar åter ska kunna simma fritt i Nedre Dalälven.Vi ringer också upp naturfilmaren Martin Falklind som är aktuell med nya säsongen av dokumentärserien Fiskarnas rike på SVT. Varför gör han film om fiskarnas verklighet och hur bär man sig åt? Vi pratar också med Edvin Kronoberg, 14 år, som på egen hand har återställt en bäck i Hälsingland så att fiskarna trivs där igen.Och så sprang reporter Helena Söderlundh in i både fågelskådare och tallbitar häromdagen på väg till jobbet i Växjö. De färgstarka fåglarna lever till vardags i Sibirien men vissa år flyger stora flockar längre söderut på vintern, och så verkar det vara den här säsongen.I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på leveranstider. Om en naturskog ska tillverkas från scratch, även om alla arter finns inne på lager, så tar det ändå hundratals år att få den färdig.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
400 000 prover från djur på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm i forskningens tjänst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av världens största miljöprovbanker, den som finns i frysrummen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, har funnits och fyllts på i 60 år. Proverna hjälper forskarna att följa utvecklingen av bland annat olika miljögifter över lång tid. Just nu undersöks abborrar från 1996 för att göra just en miljögiftsanalys.Reporter:Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
I en dold liten tjärn, djupt inne i Hälsingeskogarna, leker harren. Men en annan laxfisk lurar i kulisserna för att förse sig av romkornen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Joacim Lindwall
Utsläppta torsklarver kan ge torsken en ny chans i Östersjön hoppas forskarna, och vi besöker Trollskogen på Ölands nordspets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Där land möter hav, på Ölands norra udde, finns trollskogen. Här har tallarna nästan slagit knut på sig själv i sina försök att överleva i den pinande vinden. Här vaktar myrlejonen på sitt byte, här kan man hitta den sällsynta skärrande gräshoppan med ett läte som en vattenspridare. Och nu, i augusti är det trollsländornas tid, då man kan se de fyrvingade rovdjuren jaga över strandängarna. Fältreportern Lena Petterson försöker fånga allt och lite till med Helena Lager, länsstyrelsen i Kalmar och Marie Larsson, föreståndare för naturum Trollskogen.Nykläckta torsklarver släpps ut i Gävlebukten i ett försök att rädda kvar torsken i Östersjön. Förr var här ett rikligt torskfiske, men inte längre. Kan utsättning av de ömtåliga larverna få torsken tillbaka och reparera ekosystemet? Reporter Joacim Lindwall var med när projektledare Johanna Fröjd och vd Konrad Stralka på Baltic Waters, yrkesfiskaren Thomas Karlsson och Niklas Niemi på länsstyrelsen Gävleborg, släppte ut torsklarver.Ewa Nilsson hittade 120 snokäggskal i sin kompost utanför Karlstad. När kom de dit? Och varför snuddade en snok Eva Mahréns ben när hon satt på en klippa i Stockholmsnaturen. Snokexperten Ludvig Palmheden berättar om Jacobssons organ och snokägg. I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på om det finns en särskild grupp människor som inte kan låta bli att alltid söka efter fina stenar, lustiga snäckskal eller små fossil.Programledare är Karin Gyllenklev.
Blåhakar och simsnäppor på kalfjället sätter ljud på midsommaraftonen. Och så pyntar vi den med älggräs, rallarros och gulmåra . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fältreporter Mats Ottosson finns på Flatruet i Härjedalen, där fjällens fåglar och växter är ovanligt lättillgängliga. Sveriges högst belägna allmänna väg går nämligen rakt över det flacka lågfjället. Mats ger ögonblicksbilder av midsommarmorgonen på nästan tusen meters höjd och tar dessutom lyssnarna med tillbaka i tiden några veckor, till en tidig morgon som han spenderade på samma plats tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Det var en morgon när fjällfåglarna avlöste varann, från smalnäbbad simsnäppa via blåhake till fjällvråk.Blir det mer midsomrigt än att gå runt på en fäbodvall och dofta på blommorna? Reporter Joacim Lindwall slår följe med botanisten Berit Berglund till Häckelsängs fäbodar på gästrikekusten och tittar på gräddlikt älggräs, granna rallarrosor och väldoftande gulmåra.Tickan på trädstammen ser ut att snart fatta eld. Det bolmar rök ur den. Det är lyssnaren Bodil Hemmingsson som filmat en sporande fnöskticka och mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar hur finurligt det är när tickor sprider sina sporer och hur de blir till nya tickor ”Ensam är inte stark”.På väg hem en kväll, vid 23-tiden, fann Nellie Johansson sig omringad av läten från träden runt omkring. Det väste och det skrek. Kan det vara ugglor och varför hänger de i grupp nu i juni? Svar utlovas.En ”svampstreak” drog biologen Didrik Vanhoenacker igång mitt i vintern. Utmaningen är att hitta en ny svampart om dagen, så länge det går. Nu i midsommar kollar vi hur det har gått och vilket fynd han är mest glad över.Dessutom svaret på förra veckans naturfråga och en kråkvinkel signerad Lisa Henkow.Programledare Karin Gyllenklev.
Utgrävning i en mosse ger kunskap om naturen och klimatet tusentals år tillbaka. Och vi hör om utterns återkomst. Fem meter ner i en torvmosse finns oväntade skatter. I den syrefria miljön kan 7000 år gamla tallar bevaras. Årsringarna berättar om klimatet under deras levnadstid, men de bildar också en unik streckkod. När en dendrokronolog läser av dem och jämför med andra träd går det att fastställa exakt vilket år tallen dog!Fältreporter Helena Söderlundh sänder från torvtäkten på Viss mosse utanför Hörby i Skåne, och dendrokronologen Johannes Edvardsson tar med sin motorsåg och sina forskarögon. Följ med på en tidsresa som börjar för 15 000 år sedan då isen precis dragit sig tillbaka och lämnat en näringsfattig sjö efter sig.I snön syns spår efter lek och någon som åkt kana. Det är vinter vid gästrikekusten och biologen Petter Hillborg gläds åt att du numer ofta syns utter i hans hemtrakter. För några decennier sen var det fiskätande däggdjuret starkt hotat av miljögifter. Nu räknar man med att det finns runt 2000 uttrar i Sverige. Reporter Joacim Lindwall gör inte hemma-hos-reportage, men han står i alla fall på tröskeln till en utterlya. Dessvärre ansamlas miljögifter i predatorers kroppar. PCB blev nära på den svenska utterns undergång. Nu har stammen återhämtat sig, men gifter och läkemedelsrester finns där som ett hot. Vi pratar med Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet som studerar miljögifter och hälsa hos akvatiska toppredatorer. Vilket däggdjur är det som skäller i mörkret? På förekommen anledning (lyssnarnas frågor) har magister Mats Ottosson satt ihop en första "däggdjursläteslektion". Lär dig skilja på räv, rådjur och lodjur. Naturmorgons Joacim Lindwall vill mest bara ha lyckliga slut. Det gäller filmer men också i verkliga livet. I veckans kråkvinkel har han snappat upp hur bra det går för utter, kungsörn och en del annat också!Programledare är Mats Ottosson.
Varför producerar växter ämnen som gör oss beroende? Vi sänder från Uppsala Botaniska trädgård. Och kollar in Fjärdöns höga naturvärden. Kaffe, tobak, chili och sockerrör. De fyra växterna står i centrum när vi koncentrerar oss på växter som tycks manipulera våra kroppar med sina molekyler. Hur kommer det sig att växter producerar beroendeframkallande ämnen som koffein och nikotin - vad är det för poäng för växten? Fältreporter Lisa Henkow har stämt träff med botanist Jesper Kårehed i tropiska växthuset i Uppsala Botaniska trädgård.Och så tar vi oss ut till Fjärdön i Hamrångefjärden mellan Gävle och Söderhamn. En ö som haft stor betydelse för människor sedan järnåldern och vikingatiden. Då skyddades ön av stenkistor och en kastal, de senaste 30 åren har den skyddats av ett gäng människor som kämpat för att skogen på ön inte ska avverkas. Reporter Joacim Lindwall följer med till ön och får också se hur mycket som hänt på 30 år - från städad skog till naturskog.Är det bra att mata fåglar? Det kan finnas gifter i fågelfrön, och kanske gynnas vissa arter mer, på bekostnad av andra. Vi ringer Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, för att diskutera frågan.Klimatmötet i Egypten är nyss avslutat. Nästa vecka drar ett motsvarande möte igång i Montreal - om hur världen ska lösa hoten mot den biologiska mångfalden. Vi pratar med Sara Sällström från Vetenskapsradion som ska åka dit och följa mötet.I veckans kråkvinkel hisnar Helena Söderlundh över äventyrslystna upptäckare.Programledare är Mats Ottosson.
I Japan har man utsett speciella platser som funkar extra bra till skogsbad, berättar författaren Åsa Ottosson. Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019. Reporter: Joacim Lindwall.
Det funkar som mindfulness men du riktar tankarna mot naturen istället för in i dig själv. Reporter Joacim Lindwall testar skogsbad. Författaren Åsa Ottottson berättar för reporter Joacim Lindwall.Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019.
Fågelkvitter gör oss lugnare och en hel fågelkör sänker stressen ännu mer. Det visar Marcus Hedbloms forskning. Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019. Reporter: Joacim Lindwall.
I Japan har man utsett speciella platser som funkar extra bra till skogsbad, berättar författaren Åsa Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019. Reporter: Joacim Lindwall.
Det funkar som mindfulness men du riktar tankarna mot naturen istället för in i dig själv. Reporter Joacim Lindwall testar skogsbad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Åsa Ottottson berättar för reporter Joacim Lindwall.Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019.
Fågelkvitter gör oss lugnare och en hel fågelkör sänker stressen ännu mer. Det visar Marcus Hedbloms forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Naturmorgons specialprogram Må bra i naturen 30 maj 2019. Reporter: Joacim Lindwall.
Den fjällnära skogen har unika naturvärden. Hur har det gått med förslaget att skydda den? Vi besöker också konstnären Vesa Jussila som täljer fåglar i trä. I en slöjdarverkstad i Norrköpingstrakten skapas små träfigurer, som fåglar och fiskar. Fältreporter Lena Näslund hälsar på Vesa Jussila, konservatorn som blev träkonstnär.Och så ger vi oss in i den politiska hetluften. Eller i alla fall in i ett av ämnena som stått i centrum för partiernas förhandlingar den senaste tiden: skogen. I en utredning från förra året föreslogs 500 000 hektar fjällnära skog skyddas - men i propositionen som nu lagts fram har den siffran minskats kraftigt. I stället finns förhoppningen att höga naturvärden ska sparas på frivillig väg. Reporter Joacim Lindwall tar oss med ut i en fjällnära skog i Västjämtland tillsammans med fjällekolog Lisa Öberg och samtalar också med renägare Karin Nutti Pilflykt om den fjällnära skogens särprägel och betydelse. Dessutom intervjuas miljöminister Per Bolund.I över 20 år har han dagligen sett samma sorts spindel på tågen han jobbar med. Lyssnaren Tomas kallar den för liten tågspindel, men vad heter den på riktigt? Vi ringer upp spindelexperten Monica Sunhede för att ta reda på det, och vad spindlarna gör där på tågen.Över en miljon arter hotas av utrotning idag. Hur många som är borta för alltid är omöjligt att veta. Men många känner vi till; moafåglarna, magruvargrodan och uroxen till exempel. Vi pratar med journalisten Gustav Asplund, i samband med nya säsongen av P1-serien Borta för alltid. Om djur som försvunnit och varför det är viktigt att prata om dem.Och i veckans kråkvinkel undrar Mats Ottosson om det verkligen är människans existens som vi upplysa resten av rymden om. Det speciella med jorden är ju ALLA.Programledare är Karin Gyllenklev.
Vi besöker en återuppstånden våtmark som är ett eldorado för lekande gäddor under våren, Långsjön i Sörmland. Poronmaanjänkkä är en artrik myr utanför Pajala, rik på orkidéer och mygg. Programledare är Mats Ottosson. Vi besöker en återuppstånden våtmark som varit med om en resa från utdikad igenvuxen slättsjö till ett eldorado för lekande fisk under våröversvämningarna. När markerna övergavs på 70-talet växte de igen med buskar och bladvass. Nu har Långsjön i närheten av Nävekvarn i Sörmland restaurerats och återuppstått som en viktig våtmark både för fågel och fisk. Hit kommer gäddorna både från havet och Mellsjön uppströms för att leka. Gäddynglen ska festa på djurplankton och insektslarver och så småningom fisk - inte sällan sina artfränder och sedan vandra samma väg tillbaka när vattnet i våtmarken sjunker på försommaren. Den här våren ska gäddor fångas, vägas, mätas och id-märkas innan de släpps vidare in i våtmarken för att leka. Med lite tur kan Sportfiskarnas Rickard Gustafsson och fältreporter Lena Näslund också hitta abborre, mört och sutare som också trivs i Långsjön. Poronmaanjänkkä betyder renlandsmyren, och det är en väldigt artrik myr som vattnas med kalkrikt vatten från den omgivande berggrunden. Här trivs den finlemmade korallroten, en orkidé, och tranbären blommar ljusrosa. Artrikedomen sticker ut, men kräver också ett tränat öga för att uppleva de unika växterna och mossorna på myren en mil från Pajala i Norrbotten. Kärrbräken, en liten ormbunke, ledde till att myren skyddades en gång, går det att hitta den igen? Reporter Joacim Lindwall besökte myren i somras i sällskap med författaren Mikael Niemi, jägmästaren Frida Snell och naturreportern Thomas Öberg. I veckans kråkvinkel avslöjar Jenny Berntson Djurvall sina knep för en lyckad vandring, vandra lagom! Programledare är Mats Ottosson, och han delar med sig av belöningen för att kliva upp klockan fyra på morgonen.
Vi letar efter strömstare i Sörmland och söker rofyllda bilder i naturen med Sandra Linnell. Programledare Mats Ottosson. Strömstaren väljer oftast riktigt vackra miljöer strömmande vatten både i stadsmiljöer och ute i skogen. Trots att den saknar särskilda simförutsättningar är den både en skicklig dykare och simmare, som också kan springa på botten på jakt efter maten. Fältreporter Lena Näslund söker efter strömstaren i sällskap med två rutinerade fågelskådare från fågelföreningen Tärnan (Janne Gustafsson och Susanne Stilling) och en nybörjare (Christina Bremfält) som ska kika in i strömstarens värld. Sandra Linnells fotograferande i naturen har blivit som en meditation, en avkoppling från vardagen. Hon delar med sig av sina bilder på sociala medier och följarna från olika länder uppskattar den ro bilderna förmedlar. Reporter Joacim Lindwall har träffat Sandra Linnell, Sannalinn, i Tyrestaskogen nära Stockholm. Vilka böcker är artnördarnas favoriter? Det undrade Mats Ottosson och stämde träff med jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker och biologen Moa Pettersson för att prata artbestämningslitteratur. De bjuder på fågelboksfavoriter och resten av tipsen finns i en ny poddserie: Artbibliotekarierna tipsar (under poddparaplyet Livet enligt Naturmorgon). Kråkvinklaren Joacim Lindwall har varit på bio och sett en barnfilm. Han rycks bort i funderingar av en replik om vattnets eventuella minne som sätter igång tankar om hur allt hänger ihop egentligen, kan träd ha ett minne? Atomerna i min kropp? Programledare är Mats Ottosson.
Naturmorgons reporter Joacim Lindwall och programledare Jenny Berntson Djurvall tar oss med på en resa till det lilla landet med den rika naturen - Montenegro på Balkanhalvön. På lördag reser Naturmorgon till Montenegro på Balkanhalvön för att möta allt från den gröna spelande skadargrodan och krushuvade pelikaner till rena alpina miljöer. Däremellan bokskogar med blommande ramslök på 1 000 meters höjd! Det lilla bergiga landet, som inte är större än halva Småland till ytan, har både ett medelhavsklimat och ett alpint klimat - därav den stora mångfalden. Det står till och med i landets konstitution att det är en ekologisk stat. Reporter Joacim Lindwall slingrar sig fram på smala serpentinvägar och svindlande broar och träffar både människor och natur. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.
Koloniområdet Trekanten ligger som en trekantig oas mitt i mellan järnvägsspåren och höghusen på Nordost och Öster i Gävle. Här har många nysvenskar hittat en fristad, två av dem är Jeza och Boar Said. - Det är bra här, säger Jeza Said när han sitter på en vit plaststol och tittar ut över sina odlingar. Man kan komma hit och dricka sitt kaffe, grilla lite och träffa barnen, säger han. I cirka 70 år har det odlats grönsaker i koloniträdgården Trekanten i centrala Gävle, men från och med i höst så är det slut med det - Trafikverket vill göra en säkrare rangerbangård. - Jag tror inte ens politikerna i Gävle förstår värdet av det här området, säger Lilian Sjölund, en annan av odlarna i koloniområdet Trekanten. Det är lite språkförbistringar men det en otrolig skön stämning här, säger hon och blicka ut över det lite vilda området. Enligt Lilian Sjölund pågår det spontanintegration här. I ett halvår har Joacim Lindwall följt Jeza och Boar Said, far och dotter, i sin kamp att få behålla sin kolonilott i Gävle.Detta är en dokumentär om hur mycket en bit jord kan betyda för en människa, men det är också en dokumentär om hur det är att komma från ett annat land till Sverige och försöka förstå vår svenska byråkrati. Reporter Joacim Lindwall joacim.lindwall@sverigsradio.se
Det finns 34 sötvattensmusslor i våra svenska vatten. Åtta av dem är stormusslor som flodpärmussla, allmän dammussla och tjockskalig målarmussla; andra är de små ärt- och klotmusslorna. Fältreporter Anneli Megner Arn och limnologen Tommy Odelström ska titta på olika arters liv i sjön Erken i Roslagen. En del arter har ett levnadsstadium mittemellan larv och fullt utvecklad mussla som kallas glochidier. De lever då som parasit på fiskar. Hur går det till? Och finns det musslor som föder levande ungar, eller är det bara som det verkar? Laxarna i Klarälven har i tusentals år vandrat upp från Vänern för att leka. Nuförtiden är det där ingen lätt resa i den hårt utbyggda älven. I EU-projektet Vänerlaxens fria gång ska forskare och naturvårdare ta reda på vad som krävs för att vandringen ska kunna återupptas. Vänerlaxen är unik, bara på ett fåtal platser i världen finns lax som lever hela sitt liv i sötvatten. Reporter Elin Lemel har mött Eva Bergman, John Piccolo och Richard Gow från Karlstads universitet. Hoppades möta isbjörn. Vi ringde upp biologen Lasse Pettersson som var på en båttur i Arktis. Nu hade han kommit så långt borta som till Wrangelön, nästan på andra sidan jordklotet. Han fick uppleva valrossar, isbjörnar och många olika fågelarter. Se hans bilder här nedan! Lodjursmöte i Medelpad. "Katten gick sakta emot mig, markerade revir, stannade och tittade och kom så nära som ett tiotal meter." Så skrev Kjell Rynhag till Naturmorgon i veckan. Vi ska ringa upp honom och höra om hans möte med en lodjurshanne. Tio år i rad har samma standskata dykt upp hos Leif Löfgren från Norrsundet, utanför Gävle. Han matar den med mask och tror att kanske någon annan på fågelns vinterviste i norra Frankrike också matar den. Reporter Joacim Lindwall besökte Leif Löfgren och hans strandskata. Veckans kråkvinkel handlar om att det alltid är värt att chansa på att få se en raritet, åtminstone tycker Erik Kohlström det. Programledare Jenny Berntson Djurvall.
Vad är det som driver en människa att ägna nästan all sin fritid åt oansenliga små nattflyn? Följ med Clas Källander och Joacim Lindwall ut på nattliga fjärilsexkursioner på blåsiga skjutfält där mörka moln jagar fram. Men följ också med på en inre resa genom Clas Källanders barndom och möt en människa som garanterat inte lever som du. - Jag är väl en sådan människa som har lyckats att ta ut svängarna utan att hamna helt på minsta motståndets lag eller låta mig helt domineras. Jag trasslar mig fram utan att göra för mycket tvång på mig själv, säger Clas och äter en bit knäckebröd med stark ost på. Clas Källander är forskare (inom ämnet virologi) och hängiven fjärilsentusiast och ägnar en stor del av sin fritid i sitt fjärilsrum hemma i Uppsala, där han sitter och artbestämmer små gråa nattfjärilar, och i sin gamla van som han åker land och rike runt för att samla fjärilar. Reporter Joacim Lindwall