Podcasts about resandefolket

Som barn skiljs Monica från sina föräldrar. Hon ska få en ny familj. Som vuxen avslöjas hemligheten. Hon föddes hos Resandefolket men skulle fostras till ett nytt liv och glömma sina rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.seProducent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2022.

Som barn skiljs Monica från sina föräldrar. Hon ska få en ny familj. Som vuxen avslöjas hemligheten. Hon föddes hos Resandefolket men skulle fostras till ett nytt liv och glömma sina rötter. Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.seProducent för serien är Ola Hemström. 

Vi möter pianisten Robert Lakatos, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman, författaren Lawen Mohtadi och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". Pianisten Robert Lakatos har 12 pianister i familjen. Hans far Béla Szakcsi Lakatos är en mycket känd pianist i Ungern. Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet.Robert Lakatos morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten Bela Babai, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på Waldorf-Astoria Hotel i New York.-Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos. Författaren och och förläggaren Lawen Mohtadi skrev boken Den dag jag blir fri om författaren och medborgarrättsaktivisten Katarina Taikon och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen Taikon. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi.Lawen Mohtadi kallar Katarina Taikon för Sveriges Martin Luther King.- När Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi. Domino Kai är politisk sekreterare i Europaparlamentet och i riksdagen. Han var anställd hos Diskrimineringsombudsmannen i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa.-Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai.Diana Nyman är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens Kommission mot antiziganism, hon är ordförande i Romska Rådet i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs Pilotkommunsprojekt, vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror Aleka Stobin arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i Stockholms Finska Zigenarförening i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i Nordiska Zigenarrådet.-Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare. Sven Hovmöller är vice ordförande i föreningen Hemlösa EU-Migranter, har gjort över 100 lägerbesök hos fr a rumänska romer i Stockholmsområdet. En enda gång har han hört någon av romerna spela musik.-Romer i Sverige idag är utsatta för avhysningar, våldsamma attacker och mord, precis som i Östeuropa, där romer lever i en enorm misär utan tillgång till rättigheter. I Sverige lägger myndigheterna ner miljontals kronor på att förstöra EU-migranternas läger. Med samma mål som under 1700-talet då "zigenare" inte fick vistas i Sverige: "Vi gör livet så outhärdligt för dem att de frivilligt lämnar landet", säger Sven Hovmöller, som har en plan över hur tiggarna på våra gator skulle kunna få ett drägligare liv.-Gör som i Sydafrikas kåkstäder. Hjälp människor med toaletter, elektricitet och enklare bostäder. Bygg gärna en gemensam lokal där de kan spela musik och ha svenskundervisning. Vi kan ge dem samhällsinformation om: sopsortering, allemansrätten, juridik, information om att man inte får röka i tunnelbanan, inte tigga aggressivt, inte förfölja folk. Vi skulle kunna upprätta läkarmottagning och preventivmedelsrådgivning. Många behöver tandvård, förklarar Sven Hovmöller. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden. Låtlista: 12:03 Esma Redzepova - Djelem Djelem 12:03 Esma Redzepova - Djelem Djelem 12:07 Hilja Grönfors, Latso Dzinta - Punaruusut 12:10 Anneli Sari - Gari Gari 12:15 Robert Lakatos - Round About Midnight - 8 Trios For 4 Pianists 12:22 Bela Babai - Caprice Tzigany 12:27 Authentic Gypsies - Gelem, Gelem 12:33 Carmen Amaya, Sabicas - Fiesta De Jerez 12:43 Ulla Billquist, Sven Rüno - Du Svarte Zigenare 12:47 Iva Bittova - Fragment 1 12:50 Iva Bittová - Plivám Z Plev Pýru 12:53 Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa" 12:56 Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa"

Vi möter pianisten Robert Lakatos, författaren Lawen Mohtadi, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". Del 2 av 5 av Birgitta Tollan. Den prisbelönta radioproducenten Birgitta Tollans nya serie har titeln ”Romer och musik”. Fem program som visar den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv. Pianisten Robert Lakatos har 12 pianister i familjen. Hans far Béla Szakcsi Lakatos är en mycket känd pianist i Ungern. Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet. Robert Lakatos’ morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten Bela Babai, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på Waldorf-Astoria Hotel i New York. -Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos. Författaren och och förläggaren Lawen Mohtadi skrev boken Den dag jag blir fri om författaren och medborgarrättsaktivisten Katarina Taikon och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen Taikon. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi. Lawen Mohtadi kallar Katarina Taikon för ”Sveriges Martin Luther King”. - När Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi. Domino Kai är politisk sekreterare i Europaparlamentet och i riksdagen. Han var anställd hos Diskrimineringsombudsmannen i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa. -Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai. Diana Nyman är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens Kommission mot antiziganism, hon är ordförande i Romska Rådet i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs Pilotkommunsprojekt, vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror Aleka Stobin arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i Stockholms Finska Zigenarförening i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i Nordiska Zigenarrådet. -Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare. Sven Hovmöller är vice ordförande i föreningen Hemlösa EU-Migranter, har gjort över 100 lägerbesök hos fr a rumänska romer i Stockholmsområdet. En enda gång har han hört någon av romerna spela musik. -Romer i Sverige idag är utsatta för avhysningar, våldsamma attacker och mord, precis som i Östeuropa, där romer lever i en enorm misär utan tillgång till rättigheter. I Sverige lägger myndigheterna ner miljontals kronor på att förstöra EU-migranternas läger. Med samma mål som under 1700-talet då "zigenare" inte fick vistas i Sverige: "Vi gör livet så outhärdligt för dem att de frivilligt lämnar landet", säger Sven Hovmöller, som har en plan över hur tiggarna på våra gator skulle kunna få ett drägligare liv. -Gör som i Sydafrikas kåkstäder. Hjälp människor med toaletter, elektricitet och enklare bostäder. Bygg gärna en gemensam lokal där de kan spela musik och ha svenskundervisning. Vi kan ge dem samhällsinformation om: sopsortering, allemansrätten, juridik, information om att man inte får röka i tunnelbanan, inte tigga aggressivt, inte förfölja folk. Vi skulle kunna upprätta läkarmottagning och preventivmedelsrådgivning. Många behöver tandvård, förklarar Sven Hovmöller. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

Vi möter artisten Hans Caldaras och författaren Majgull Axelsson. Första programmet av fem av Birgitta Tollan. Den 14 november är det premiär för den prisbelönta radioproducenten Birgitta Tollans nya serie ”Romer och musik” i P2:s Musikmagasinet. Fem program som visar den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv.    -Vi möter romska artister och musiker som härstammar från romer, både svenska och från andra läder. I de fem programmen hör vi mycket vacker musik av romska musiker. Vi får fakta om romers ursprung och vandringar, om språken och om den diskriminering och de umbäranden som romer har tvingats utstå. Vi möter även författare och sakkunniga i romska frågor, säger Birgitta Tollan.    Den 8 april 1971, vid den första romska världskonferensen i London, bestämdes att just detta datum, 8 april, skulle bli romernas nationaldag. -Varje program inleds med en ny version av den romska nationalsången Gelem Gelem, vilket betyder ”Jag har vandrat långa vägar”. Den är komponerad av den serbiske, romske musikern arko Jovanovi. Många artister har spelat in den.    Flera internationellt kända och även mycket ”svenska” artister, som t ex Calle Jularbo, är romer och resandefolk. De första säkra nedskrivna uppgifterna om romer i Sverige är från 1512. Romer var förbjudna att invandra till Sverige mellan 1914 - 1954. De som fanns i Sverige tvingades bo i tält eller i "zigenarläger" fram till 1960-talet. De drabbades av tvångssteriliseringar och barnen tvångsomhändertogs. Rätt till skolgång och rätt till en fast bostad fick romer i Sverige först 1959. Inte förrän år 2000 blev romer en etnisk folkgrupp. Romer är alltså en av Sveriges officiella minoriteter och sedan 2005 räknas resandefolken i Sverige till romerna. I det första programmet den 14 november medverkar sångaren och författaren Hans Calderas, som 1972 var den allra första någonsin som gav ut en grammofonplatta i Sverige på språket romanes. Romané Djila är titeln. Författaren Majgull Axelsson skrev boken Jag heter inte Miriam om en romsk flicka i koncentrationsläger. Inte förrän 2012 invigdes minnesmonumentet i Berlin, över romer och sinti, efter nazisternas folkmord på närmare en miljon romer. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

Vi tar en titt på den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv. Möt bl a Hans Caldaras som 1972 var först i Sverige med att ge ut en grammofonskiva på språket romanes. Vi möter också författaren Majgull Axelsson som skrev boken "Jag heter inte Miriam" om en romsk flicka i koncentrationsläger. Inte förrän 2012 invigdes minnesmonumentet i Berlin, över romer och sinti, efter nazisternas folkmord på närmare en miljon romer. Hade vi inte haft musik, sång och dans hade vi nog inte överlevt. Kultur är en livlina, säger Hans Caldaras. Programmet inleds med en ny version av den romska nationalsången Gelem Gelem, vilket betyder Jag har vandrat långa vägar. Den är komponerad av den serbiske, romske musikern arko Jovanovi. Många artister har spelat in den. Den 8 april 1971, vid den första romska världskonferensen i London, bestämdes att just detta datum, 8 april, skulle bli romernas nationaldag. Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: - Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. - Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. - Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. - Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. - Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. - Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden. Låtlista: 12:03: Hans Caldaras, Stefan Bucur - Djelem Djelem 12:08: Rickie Lee Jones - Cycles 12:09: Carl Jularbo, Eberhardt Jularbo, Erik Frank, Olle Johnny - Livet I Finnskogarna 12:09: Elvis Presley, The Jordanaires - Jailhouse Rock 12:10: Quintette Du Hot Club De France, - Medlemmar, Django Reinhardt, Stephane Grappelly, Gianni Safred, Carlo Pecori, Aurelio De Carolis, Quintette Du Hot Club De France - I Surrender Dear 12:11: The Roby Lakatos Ensemble - Csardas (Arr) 12:14: Ferenc Snétberger, Liszt, Franz (Franz Liszt-Kammarorkestern, Budapest) - Konsert För Gitarr & Orkester 12:16: Raya (2) - Ai Dili Di 12:21: Hans Caldaras, Ziggidim - Kamav La 12:28: Hans Caldaras, Ziggidim - Duj Duj 12:32: Florea Pirvan, Taraf De Haidouks - Cintec De Superare Tiganesc 12:39: Monica Zetterlund, Bengt Arne Wallin, Hans Caldaras - The New Life 12:44: Ferenc Snétberger, Liszt, Franz (Franz Liszt-Kammarorkestern, Budapest) - Konsert För Gitarr & Orkester 12:52: Vera Bila, Kale - Te Me Pijav Laches Rosnes 12:56: Nicolae Neacsu, Taraf De Haidouks - Balada Conducatorolui

Vad är romsk-svensk kultur? Det försöker vi ta reda på i veckans P4 Kultur, där vår reporter Anna Törnkvist går på jakt efter vad hon tror ska bli ett enkelt svar på en enkel fråga. Istället inser hon att reportaget lika mycket kommer att skildra muren som finns mellan romskt och svenskt. I ett 500 år gammalt dokument finns den första kända anteckningen om att romer kommit till Sverige. Det gör 2012 till ett jubileumsår och regeringen har utsett det här året till romskt kulturår.  För några veckor sedan hölls en konferens i Stockholm för att fira romer och romsk kultur. Till den festen kom Sabina Baltzar Roth, som söker sitt romska ursprung, för att träffa sin idol Rosa Taikon, som länge kämpat för romernas rättigheter. Där möter vi också Lars Dimitri på Romskt Kulturcentrum-Stockholm. Han träffar många som söker sin romska identitet, trots rädslan för att bli utsatt och diskriminerad. – Det är hjärtat som ropar, säger han. Musikern Dimitri Keiski tycker att det är i just musiken och folkmusiken som det går att hitta likheter och gemenskap mellan det romska och det svenska. Själv sjunger han både på engelska och romani, men dolde tidigare sitt romska ursprung precis som så många andra. – Jag mådde inte bra på den tiden när jag var lite försiktig med att säga att jag var rom. Men jag mår mycket, mycket bättre i dag, säger Dimitri Keiski. En man som verkligen försökt att tränga in i den romska kulturen är författaren och journalisten Bo Hazell. I höstas kom han ut med en reviderad och kraftigt utökad utgåva av sin bok Resandefolket, från tattare till traveller, där han berättar om sina många upplevelser men framför allt försöker skildra de olika resandefolkens historia. Och för den som gillar film och självbiografier så kan vi tipsa om filmregissören Emir Kusturicas memoarer Döden är ett obekräftat rykte, som kom ut på svenska i början av året. Kusturica har gjort filmer som Svart katt, vit katt, och Zigenarnas tid och i sin självbiografri tar han läsarna med till sin barndoms Sarajevo.

Det finns knappast några minnesmärken eller arkeologiska lämningar från resandefolkets månghundraåriga historia i Sverige, men ortnamnen kan vittna. Bo Hazell kompletterar nu sin tidigare bok Resandefolket. Från tattare till traveller med flera kapitel och i ett berättar han om hur ortnamne beskrive de resandes plats i den svenska historien. Bakom namn som Tattaresundet, Skojarbacken, Rackaregränd och Krämarevik finns en historia med detlajer om var de resande bodde, vilka villkor de hade och vilka sysselsättningar de fick eller tvingades utöva. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord: - röda apelsiner - massa i stället för en massa - adressera en fråga - presenterar stolt - var kommer detta uttryck frpn? - överhöra - lär i Dalarna

Reporter Ylva Mårtens -  Jag heter Emma Holm, är 55 år och föddes i en tatersläkt. Min mor födde 13 barn men jag fick inte lära känna fler än 7 när jag var barn. Mamma fick amma barnen sen togs de ifrån henne och placerades på barnhem eller hos bönder, berättar Emma.  När Emma Holm var två år togs hon första gången från sin familj och placerades på barnhem. Norsk mission för hemlösa hade fått i uppdrag att ta barnen ifrån resandefolket. Söner och döttrar skulle skiljas från sina föräldrar och bli vanliga norska barn. Resandefolket är en av Norges nationella minoriteter, de kallar sig även tater eller romanifolket. Andra gången Emma blev placerad på barnhem var hon tio år, det var 1964. Då var hon tvungen att byta namn och döpas. - Det var fullsatt i kyrkan, berättar Emma, för alla ville ju se taterflickorna gå där i mittgången . Efter dopet fick flickorna gå på led tillbaka till barnhemmet med en vakt före och en vakt efter dem. Personalen klippte av håret på Emma och hennes vänner, alla skulle se likadana ut.  I programmet besöker Barnens reporter även Glomdahls museet som har en permanent utställning om resandefolket och träffar Kai Samuel Vigardt, 22 år  och Ine Marie Sandberg, 24 år som båda berättar hur det var att växa upp som barn i en resandesläkt på 1980-talet. www.taterne.com www.lor.no