Podcasts about nyanl

Nyanlända måste vara med och försvara Sverige säger regeringen, många vill gå i pension tidigt, Guldbaggegalan med priser för bästa svenska filmerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare Jenny Pejler, reporter Tomas Lauffs.

Nyheterna Radio 17.00

De senaste åren har hundratusentals asylsökande kommit till Sverige utan att genomgå hälsoundersökning. Det ökar risken för spridning av sjukdomar som hiv och tuberkulos – men också för att könsstympning och hedersvåld inte upptäcks. Vissa har inte ens fått kallelse till hälsoundersökning: – Nej, vad är det? undrar en hiv-positiv ukrainsk flykting som Kvartal talar med. Av Louise Lennartsson

Denis Tajic gästar Poddagogen och delar med sig om insikter från sin avhandling "Mellan policy och praktik: En studie om nyanlända elevers pedagogiska och sociala inkludering i skolan". Vi pratar om inkludering av nyanlända elever i grundskolan och hur olika pedagogiska stödformer implementeras i organisatoriska miljöer. Avsnittet handlar även om hur en rad olika skolaktörer, från nyanlända själva till lärare och rektorer hanterar och möjliggör inkludering i skolan.

Nyanlända ska lära sig om Sverige tycker regeringen Två kvinnor dog i lavin Vårdagjämningen är här Programledare Jenny Pejler. Reporter Jenny Toresson.

Delmis nya rapport Nyanländas integration: En enkätstudie om språkstuderandes erfarenheter av livet i Sverige understryker vikten av att förstå den självupplevda integrationen hos nyanlända i Sverige utifrån flera olika dimensioner: social, psykologisk, ekonomisk, språklig och politisk integration. Delmi har därför bjudit in tre kunniga gäster till studion för att diskutera den viktiga frågan: hur arbetar vi i Sverige med nyanländas integration? Bi Puranen, docent i ekonomisk historia, forskare vid Institutet för framtidsstudier, och generalsekreterare för World Value Surveys (WSV), pratar om behovet av att ställa rätt frågor och problemen som kan uppstå utifrån hur vi mäter integration. Linn Karlsson, samordnare för nyanlända på Arbetsmarknadsförvaltning i Stockholms stad, förklarar värdet i att arbeta lokalt och med flera aktörer när det gäller integrationssatsningar, och Mardin Baban, verksamhetschef på Nya Kompisbyrån, diskuterar hur matchningar mellan nysvenskar och etablerade svenskar kan främja en lyckad integrationsprocess utifrån flera dimensioner. Anna Hammarstedt, utredningssekreterare på Delmi, kickar igång podden genom att berätta om Delmis nya rapport. Programledare är Ann-Louise Rönestål Ek.

Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige. Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO. I det nionde avsnittet av Välkommen till Sverige pratar vi om arbetsmarknadens parter och vilken roll arbetsgivare och fackförbund kan spela för nyanländas integrering på arbetsmarknaden. Vilket ansvar har arbetsgivare för att se till att nyanlända anställs med schyssta villkor och vad kan facket göra för att underlätta integreringen? Med oss för att diskutera de här frågorna har vi Catharina Bildt Grape, migrations- och arbetsmarknadsexpert på Företagarna, Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef och chefsekonom på Sveriges Ingenjörer och Anders Neergaard, professor vid Linköpings universitet som bl.a. fokuserat sin forskning på migration och den svenska modellen. Anders Neergaard är även föreståndare för forskningsinstitutet REMESO. Programledare: Lisa Pelling Producent: Amanda Sonesson Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio.

Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige. Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO. I det sjätte avsnittet av Välkommen till Sverige pratar vi om hälsa- och sjukvård. Vilken rätt till vård har nyanlända som kommer till Sverige? Vad innebär vård som inte kan anstå och vilka möjligheter har vi att hjälpa de som traumatiserats av krig och konflikt. Med oss har vi Sabina Gusic, psykolog med doktorsexamen vid Lunds universitet och som specialiserat sig på traumapsykologi för barn och ungdomar med erfarenhet av migration/flykt. Samt Anne Sjögren, pensionerad distriktssköterska och sammankallande i Rätt till vård-initiativet, medgrundare till Rosengrenska i Göteborg och tidigare anställd av Röda Korset i Göteborg för att ge vård till papperslösa. Programledare: Lisa Pelling Producent: Amanda Sonesson Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio.

Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige. Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO. I det femte avsnittet av Välkommen till Sverige pratar vi om skolan. Hur är det att komma som nyanländ till en skola i ett helt nytt land? Vilken rätt har ukrainska flyktingbarn att ens gå i skolan? Vilka skolor har skyldighet att ta emot dem? Och vad krävs för att undvika segregation? Med oss har vi Therese Winqvist, utbildningsråd på Skolverket, Johan Enfeldt, politiskt engagerad debattör och ledarskribent på Dagens Arena, även aktuell med boken Vad får du för skolpengarna? (2022). Monica Johansson, docent på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och som just nu medverkar i forskningsprojektet Utbildning och integration av unga nyanlända på landsbygden, samt Anders Digné, rektor på Kastellskolan i Härnösand. Programledare: Lisa Pelling Producent: Amanda Sonesson Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio.

Människor och Migration i samarbete med Välkommen till Sverige. Under sommaren sänder Asylrättscentrums podd Människor och Migration Arena Idés podcastserie Välkommen till Sverige - om att välkomna de som nu flyr från krigets Ukraina till Sverige. Välkommen till Sverige görs även i samarbete med forskningsinstitutet REMESO. I det tredje avsnittet av Välkommen till Sverige pratar vi utbildning och arbetsmarknad. Hur ska de nyanlända komma i arbete? Vad är viktigast, ett arbete, eller rätt arbete? Med oss har vi Adnan Habibija, utredare på LO, Shawn Mendes, enhetschef på Universitets- och högskolerådet och Anastasiia Klonova, ansvarig för Beetroot Academy i Sverige. I slutet av programmet har vi även klippt in en kort intervju med Pelle Sunvisson, förhandlare och tolk på SAC och författare till böckerna Svarta bär (2021) och Svenska palmen (2021) och som bygger på hans erfarenheter som rysktalande wallraffare på den svenska svartjobbsmarknaden. Programledare: Lisa Pelling Producent: Amanda Sonesson Avsnittet spelades in i Arenagruppens poddstudio.

Nyanlända har svårt att få jobb som ger permanent uppehållstillstånd. | Det stjäls väldigt mycket diesel. | Sverige ska få fler nationalparker. Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

o Mirsad Sahiti vorbil pa e rom katar o Balkan so avile anda swedo po 1990 talet.

Mustafa Panshiri är debattör och tidigare polis. Han är en utav dem mest engagerade i den svenska integrationsdebatten. Han flydde själv till Sverige som 11-åring och när han under flyktingkrisen 2015 träffade flera unga afghanska killar kände han ett ansvar för dem. Polisuniformen flög då upp på hyllan och han reste runt i Sverige för att möta unga nyanlända. Hans möten och erfarenheter har resulterat i en bok, som handlar om de sju råd han hade velat ha när han kom hit som flykting 1997. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor, Vendela Lundberg

Den profylaktiska behandling vi vant oss vid i Sverige är tyvärr inte standard i resten av världen. I många länder ser det ut som det gjorde här för sextio år sedan. En blödardiagnos kan då där fortfarande innebära en uppväxt fylld av smärta, blodtransfusioner som enda behandlingsalternativ och ett vuxenliv hemsökt av de komplikationer som den obehandlade sjukdomen orsakat. För många som kommer till Sverige som flyktingar är det först här som de äntligen kan få den fullvärdiga vård de behöver. I det här avsnittet beskriver Maria Magnusson, sektionschef för koagulationsmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset, vad det innebär för vården. Och vad nyanlända blödarsjuka kan bidra med när det kommer till forskning. För att veta mer om hur blödarsjuka behandlades i Sverige förr och hur livet såg ut om man fick sin diagnos på 30-, 40- eller 50-talet, lyssna på avsnitt 9 av Blödigt värre.

Linda arbetar som pedagogisk skolutvecklare med fokus på språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Linda är även styrelseledamot i riksförbundet för lärare i svenska som andraspråk. I poddavsnittet diskuteras bland annat hur Linda arbetar med att samordna Skolverkets riktade insatser för nyanlända barn och elevers lärande i Upplands-Bro. The post Linda Martins om språk- och kunskapsutvecklande undervisning för nyanlända appeared first on ILT Inläsningstjänst.

Vad har utlåtanden om utrikes födda akademikers utbildning för effekt på arbetsmarknadsintegrationen? Och hur värderar arbetsgivare statliga utlåtanden vid rekrytering av nya medarbetare? Dessa frågor kommer att diskuteras vid lanseringen av Andrey Tibajevs nya SNS-rapport om bedömningar av utländsk utbildning och dess effekter på sysselsättning och lön. Medverkande Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR Pontus Berger, Talent Management Specialist, Volvo Cars Cecilia Christersson, vicerektor för globalt engagemang och utmaningsbaserat lärande vid Malmö universitet Gabriella Fredriksson, Equality, Diversity and Inclusion Leader, Ikea Andrey Tibajev, forskarstuderande i etnicitet och migration vid Linköpings universitet Samtalet leds av Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

Vad vet vi om föräldraförsäkringens roll för sysselsättningen bland invandrade kvinnor? I en ny SNS-rapport undersöker två demografiforskare om, och i så fall hur, föräldraledighet under den första tiden i Sverige hänger ihop med senare sysselsättning. Medverkande Lina Aldén, docent i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Ann-Zofie Duvander, professor i demografi, Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet och professor i sociologi vid Mittuniversitetet Rikard Larsson (S), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet Maria Malmer Stenergard (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet, Moderaternas migrations- och socialförsäkringspolitisk talesperson Eleonora Mussino, docent i demografi, Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet Josefine Palmqvist Schultz, projektledare för Jämställd etablering, Arbetsförmedlingen Samtalet leds av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare på SNS.

Hur kan lärare stärkas för att alla elever i svensk skola ska få en likvärdig utbildning? På vilket sätt kan flyktingvågen och dess effekter på skolan förstås? Och hur kan undervisningen anpassas i en elevgrupp med stor spridning i språk- och kunskapsutveckling?  Anna Kaya är grundskolelärare i svenska som andraspråk. Hon arbetar halvtid som samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) vid Stockholms universitet och halvtid som lärare i förberedelseklass på Sofielundsskolan i Sollentuna kommun. Anna har skrivit boken Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter. Citat från Anna Kaya ”Flyktingvågen satte ljus på vad vi behöver göra kring nyanlända elever i svensk skola … Jag tror att vi i framtiden kommer se tillbaka på den här tiden med en annan blick.” ”Resursfördelningssystemet blir orättvist när det gäller just svenska som andraspråk med tanke på elevpengen.” ”Det är dumt att lärare inte får lära sig mer om andraspråksutveckling och hur man lär ut kunskap på ett annat språk, med tanke på att det är 25 procent av eleverna som har utländsk bakgrund.” ”Flerspråkighetsaspekter behöver alla lärare kunskapen om, hur det påverkar inlärningsprocessen och hur man kan dra nytta av flerspråkig resurs.” ”För det första är eleverna i stort sett alltid motiverade. De är så glada över att få gå i skolan, oavsett om de kommer från en internationell skola eller om de är flyktingar. Alla kommer in med nyfiken blick, ’här ska jag lära mig saker’, och alla vill lära sig svenska språket så fort som möjligt.” ”Det är ett så intressant växelspel, att man kan kommunicera med varandra trots att man inte har ett gemensamt språk… Det är utmanade ja, men det ger så otroligt mycket.” Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.  Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com.  Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/  Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.

Nyanlända får förtur till skolan vilket innebär att svenska barn blir av med sina platser och måste slussas till utanförskapsskolorna. Anton och Jonas diskuterar det här politiska beslutet. ✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 123 0265 298▶️BankGiro: 743-9433▶️Kontonummer SEB: 5403 10 554 55 ▶️ IBAN: SE3550000000054031055455▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Paypal: paypal.me/palaestra

Borde man få bruka dödligt våld mot någon som inkräktar i ens hem och är våldsam? Är det rimligt att nyanlända får gratis busskort medan andra inte får det? Vad betyder likvärdig skola? Och vad innebär det om ett vaccin mot corona blir tillgängligt redan till hösten, gör det inte Sveriges strategi till ett fiasko? Vidare har Dick haft telefonmöten, så ock Linus. Erik däremot, han har klurat och fnulat på något helt annat, nämligen ett fullkomligt stordåd i form av en replik på en debattartikel, för 16 år sedan. 

Avsnitt 5: I det här avsnittet har vi bjudit in Marie Karling, samordnare för riktade insatser att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever i Umeå kommun, samt Mirna Nasser, språkutvecklare på Kompetenscentrum för flerspråkighet i Umeå kommun, för att samtala om Skolverkets riktade insatser till nyanlända elever. Våra gäster konstaterar att det finns en hel del att utveckla i arbetet med nyanlända elever, både utifrån ett lokalt och nationellt perspektiv. Under avsnittets gång får vi också ta del av deras tankar till hur detta arbete kan ta fart. Programledare: Niclas Lind och Peter Hjelm. Musik: Tommy Töyrä.

Under den stora migrationen 2015 där tusentals människor kom till Sverige och Europa från framförallt Afghanistan och Syrien kämpade Maria med att hjälpa nyanlända. Som SVA-lärare på ett introduktionsprogram på gymnasiet i Botkyrka fick Maria och hennes kollegor kavla upp ärmarna rejält för att på bästa möjliga sätt se till att alla fick någon form av hjälp in i det svenska språket. Jag blev under den här tiden imponerad över hur hårt Maria kämpade för dessa ungdomars rättigheter till en bra utbildning, men även hennes kamp för enskildas individers möjlighet att få stanna i Sverige. En ojämn kamp där politiker och myndigheter hade bestämt sig att se förbi den humanitära katastrof som oroligheterna i mellanöstern förde med sig. Människor som flydde till Sverige med i princip bara kläderna på sin kropp fick en oviss tillvaro i Sverige - skulle de få stanna eller utvisas? Oavsett vad vi tycker om den stora migrationen, ni kan säkert utläsa vad jag tycker, ville jag tala med Maria om hennes upplevelser som SVA-lärare. Det här poddavsnittut är ett samtal kring de problem som finns kring skolan och svenska som andraspråk (SVA). Kanske kan det upplevas som lite gnälligt, men det handlar om att SVA är svårt i en komplex situation. Inga färdiga svar utlovas i detta samtal bara ett samtal där komplexiteten lyfts upp. Trevlig lyssning!

Nyanländ från ett boksigneringsevenemang i Karlskoga och med endast en tonfisksallad i magen dimper Edward Blom ned framför poddmikrofonen, där Mats Ryd bjuder berlinska burköl och glatt berättar att podden nu fått över en miljon lyssningar!Vi lyssnare uppdateras på läget för poddens älghjärna – som just nu ligger i Edwards frys, varifrån glass och kryddgrönt trängts ut till förmån för den gigantiska älgskallen från ett jaktlag i Katrineholmstrakten. (Uppföljning utlovas i en januaripodd.)Mats demonstrerar en skapelse av hans privata parfymör, och Edward avslöjar vad en Edward Blom-parfym borde innehålla. Sedan handlar det, apropå helgens 30-årsminnesdag, till stor del om Berlinmurens uppgång och fall: Edward berättar Berlinmurens kulturhistoria, eller vad man ska kalla det, och även om när han som storögd 19-åring och korrespondent-wannabe begav sig till Berlin i november 1989, när det verkade och blev uppenbart att muren skulle falla. I ett lyssnarbrev röjs ”det värsta etikettbrott” Edward någonsin har hört talas om – detaljerna ska inte avslöjas här, men det handlar i alla fall om en så kallad doggy bag i Washington – och ämnet ”flaskstorlekar” avhandlas också.Här är blogginlägget Edward nämner under samtalet:http://www.edwardblom.se/2019/10/09/rapport-fran-berlinmurens-fall-november-1989Edwards Fars dags-tips:https://www.dukadebordet.com/se/sv/mkd-4634_Edwardsglashttps://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?ac_used=yes&search_word=edward+blomhttps://www.adlibris.com/se/sok?filter=author%3AEdward%20BlomMaila gärna redaktionen: podden@edwardblom.seI denna episod avnjöts dessa ölsorter, med Systembolagets artikelnummer inom parentes:• Stone (88742) Go To India Pale Ale• Stone White Ghost (1597) Berliner Weisse See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vladimir Ahmed är veckans gäst i Snackare-podden. Han har grundat ”Vi är Sverige”, som är en unik sexstegsmetod för att inkludera fler nyanlända i samhället. Vladimir har själv invandrarbakgrund och berättar om hur hans pappa inte kunde acceptera hur maktdynamiken förändrades i det nya landet – vilket påverkade hela familjen. Den inre resan förstörde föräldrarnas relation och påverkade honom djupt, vilket fick honom att börja tänka: Vad är det som gör att människor känner sig hemma där de är? ”Tänk om min pappa hade fått prata med någon som mig på SFI? Om normer och könsroller med någon som han kunde relatera till och känna igen sig i? I ett tryggt rum.” Snackare-podden görs av Snackare talarnätverk med grundarna William von Heland och Behrang Behdjou. Följ gärna Snackares resa mot ett bättre samhälle på www.snackare.se och kolla in våra sociala medier på @snackare - alla har en historia att berätta!

Gymnasielärare Tina är svenska som andraspråkslärare. Hon undervisar på alla SVA-nivåer på sitt gymnasium, där hennes elever går på praktiska gymnasieprogram. När hon nu ska undervisa i litteratur från olika epoker, så upptäcker hon att väldigt få texter passar. Många texter upplever hon som stereotypiska enligt västerländsk tradition. Konsekvensen blir att eleverna blir mindre engagerade och mer okoncentrerade. Var kan hon hitta de rätta texterna och hur kan hon tänka?

Gymnasielärare Tina är svenska som andraspråkslärare. Hon undervisar på alla SVA-nivåer på sitt gymnasium, där hennes elever går på praktiska gymnasieprogram. När hon nu ska undervisa i litteratur från olika epoker, så upptäcker hon att väldigt få texter passar. Många texter upplever hon som stereotypiska enligt västerländsk tradition. Konsekvensen blir att eleverna blir mindre engagerade och mer okoncentrerade. Var kan hon hitta de rätta texterna och hur kan hon tänka?

17 oktober. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras arbetslöshet hos utrikesfödda.Med Lydia Wålsten och Tove Lifvendahl. Som gäster deltar Torbjörn Hållö och Sven-Olov Daunfeldt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Flera tusen nyanlända i Göteborg riskerar hemlöshet från och med nästa år. Bland dem finns 850 barn. Varför kan de inte bo kvar i hemmen som kommunen har ordnat och hur påverkar hemlöshet barn?   I maj börjar hyreskontrakt mellan Göteborgs kommun och 2 700 nyanlända att löpa ut. Men att då ha ett nytt hem reda att flytta in i är långt från en självklarhet.   GP:s reporter Filip Kruse förklarar varför kontrakten upphör och hur Stadsmissionen ser på både barnens och de vuxnas situation framöver.   Dessutom: Kommunals ombud tycker inte att hemtjänstens vikarier talar tillräckligt bra svenska, tre chefer för Fukushimas kärnkraftverk frikänns och Vi vet mest har spelat in sitt sista program.   Programledare: Michaela Karlén  

Varför är AKK bra för elever med en funktionsnedsättning som är nyanlända eller är flerspråkiga? Vad behöver man som lärare till nyanlända eller flerspråkiga elever tänka på om man vill använda sig av AKK? Vilka verktyg kan vara till hjälp? Medverkande: Denho Özmen, rådgivare och Marika Habbe, logoped. Samtalsledare är Erika Bergman, pressansvarig.

.. . . Göteborgs-Posten. . . .. " " .   EU-val & nya förebilder Arabisk Talkshow möter Europakorrespondenten Hanna Rydén som bevakar det stundande EU-valet och eldsjälen Zaher Barood vill lyfta nyanlända förebilder. Journalisten Hanna Rydén har bott i Syrien, Egypten och Indien men hennes nuvarande hem finns i Paris där hon har sin bas i arbetet som Europakorrespondent. En del av hennes arbete handlar om att bevaka det stundande EU-valet för tidningen Göteborgs-Posten. I Arabisk Talkshow berättar hon om varför det är så viktigt att bevaka EU-valet, vilka ämnen hon brinner för och hur hon jobbar för att göra journalistik från Europa som läsarna i Sverige kan ta till sig Dessutom möter vi eldsjälen Zaher Barood i ett samtal om hans ideella engagemang. Han jobbar heltid som fastighetsvärd men lägger också ner mycket tid på att lyfta positiva förebilder bland nya svenskar. Han berättar om projektet Från Nyanländ till Nyförebild och förklarar varför han anser att det är hans skyldighet att ge tillbaka till samhället.

Tänk om just du fick makten. Du som så många gånger har läst artikel efter artikel där journalister förklarar för dig som faktiskt bor i smeten, att du har fel och det mångkulturella samhället fungerar helt felfritt. Tänk om du fick makten att välja tre journalister, som bor i sina fina områden, och fullständigt fylla deras hus med nyanlända invandrare och EU-migranter. Vilka tre journalister skulle det bli? Lyssna på det här programmet så får du höra vad gästerna säger!NÄSTA PROGRAM: VI HAR PÅSKLEDIGT LÖRDAGEN DEN 20 APRIL, MEN ÄR TILLBAKA MED ETT NYTT PROGRAM LÖRDAGEN DEN 27 APRIL!PODDEN TACKAR DIG OM DU BLIR EN PÅSKHARE OCH BJUDER PÅ GÅVOR:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVÅR DISCORD: https://discord.gg/9skcuBdPROGRAMMETS ÄMNEN:* Vi fyller huset med nyanlända invandrare.* Den blodtörstiga PK-eliten segrade över han som gjorde sitt jobb.* Robert Aschberg som hatar yttrandefrihet, tar över klubb för yttrandefrihet.* Vi svarar på en kvinna som blev arg på oss.* Ska verkligen lågstadiebarnen gå till Moskén?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Lennart Matikainen, Elisabeth Engman & Nina DrakforsMejl: VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/svenskar-blir-kristna-naer-muslimer-kommNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 27 aprilVECKANS TIPSLELLEMarduk - Everything Bleeds (Musik)https://www.youtube.com/watch?v=QFZwHuiixsAELISABETHGranskning Sverige: Sanningen om Aschberg (Podd)https://www.youtube.com/watch?v=FkbKhMzNaoMNINAAron Flam 's DEKONSTRUKTIV KRITIK 7.0 JENS GANMAN FORTSATT RAPPORT FRÅN VÄRDEAVGRUNDEN (Podd)https://www.youtube.com/watch?v=2j8dv4w3ZM4&feature=youtu.beLENNARTMagnus Uggla - Ska Vi Gå Hem Till Dig (Musik)https://www.youtube.com/watch?v=X1T-VkS3EcU&feature=youtu.be

Flyktingbarn, psykisk ohälsa och trauma. Malin Bergström (barnhälsovårdspsykolog) samtalar med Anders Hjern (barnläkare och professor) om BVC och nyanlända. Lyssna också på: BVCpodden 62: Bemöta nyanlända (del 1 av 3): "Jag vet inte riktigt hur du tänker, men jag kan fråga" (https://bvcpodden.fireside.fm/62) BVCpodden 63: Bemöta nyanlända (del 2 av 3): "Växer man upp i ett annat samhälle tänker man annorlunda" (https://bvcpodden.fireside.fm/63) Läs mer här: Rädda Barnen: Checklista - för ett gott mottagande av asylsökande barn i familj (https://www.raddabarnen.se/globalassets/dokument/rad--kunskap/arbetar-for-barn/nyanlanda-barn/checklista-for-gott-mottagande-av-asylsokande-barn-i-familj.pdf) Studentlitteratur: Att möta flyktingar (https://www.studentlitteratur.se/#9789144033280/Att+m%C3%B6ta+flyktingar) Unicef: Möta barn på flykt (https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/mota-barn-pa-flykt) Allmänna Barnhuset: Satsa på barnens vardagsmiljöer – mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar (http://www.allmannabarnhuset.se/produkt/satsa-pa-barnens-vardagsmiljoer-mottagande-och-introduktion-av-flyktingbarn-och-ungdomar/) WHO: Health of refugee and migrant children (http://www.euro.who.int/en/health-topics/health-determinants/migration-and-health/publications/2018/health-of-refugee-and-migrant-children-2018) Special Guest: Anders Hjern.

Vad har vi fått med oss för att vi växt upp i Sverige? Och hur påverkar det vårt möte med nyanlända familjer? Malin Bergström (barnhälsovårdspsykolog) samtalar med Anders Hjern (barnläkare och professor) om BVC och nyanlända. Lyssna också på: BVCpodden 62: Bemöta nyanlända (del 1 av 3): "Jag vet inte riktigt hur du tänker, men jag kan fråga" (https://bvcpodden.fireside.fm/62) BVCpodden 64: Bemöta nyanlända (del 3 av 3): "Ditt barn blir bättre, det är inte skadat för livet" (https://bvcpodden.fireside.fm/64) Läs mer här: Rädda Barnen: Checklista - för ett gott mottagande av asylsökande barn i familj (https://www.raddabarnen.se/globalassets/dokument/rad--kunskap/arbetar-for-barn/nyanlanda-barn/checklista-for-gott-mottagande-av-asylsokande-barn-i-familj.pdf) Studentlitteratur: Att möta flyktingar (https://www.studentlitteratur.se/#9789144033280/Att+m%C3%B6ta+flyktingar) Unicef: Möta barn på flykt (https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/mota-barn-pa-flykt) Allmänna Barnhuset: Satsa på barnens vardagsmiljöer – mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar (http://www.allmannabarnhuset.se/produkt/satsa-pa-barnens-vardagsmiljoer-mottagande-och-introduktion-av-flyktingbarn-och-ungdomar/) WHO: Health of refugee and migrant children (http://www.euro.who.int/en/health-topics/health-determinants/migration-and-health/publications/2018/health-of-refugee-and-migrant-children-2018) Special Guest: Anders Hjern.

Michael Lindquist är lärare i ekonomi och handleder ungdomar som går olika språkförberedande program. Några av dessa elever har valt kursen UF-företagande. Att skapa företag kan vara särskilt bra för nyanlända, eftersom det är utvecklande för språket samtidigt som de lär sig om det svenska samhället. Vi hör lärare och elever berätta om sina tankar kring sin affärsidé och om deras förhoppningar om framtiden.

Vad ska man särskilt tänka på när en flyktingfamilj möter BVC? Hur förbereder jag mig? Att använda tolk - vad ska jag tänka på då? Börja förskola - hur stöder man det bäst? Malin Bergström (barnhälsovårdspsykolog) samtalar med Anders Hjern (barnläkare och professor) om BVC och nyanlända. Lyssna också på: BVCpodden 63: Bemöta nyanlända (del 2 av 3): "Växer man upp i ett annat samhälle tänker man annorlunda" (https://bvcpodden.fireside.fm/63) BVCpodden 64: Bemöta nyanlända (del 3 av 3): "Ditt barn blir bättre, det är inte skadat för livet" (https://bvcpodden.fireside.fm/64) Läs mer här: Rädda Barnen: Checklista - för ett gott mottagande av asylsökande barn i familj (https://www.raddabarnen.se/globalassets/dokument/rad--kunskap/arbetar-for-barn/nyanlanda-barn/checklista-for-gott-mottagande-av-asylsokande-barn-i-familj.pdf) Studentlitteratur: Att möta flyktingar (https://www.studentlitteratur.se/#9789144033280/Att+m%C3%B6ta+flyktingar) Unicef: Möta barn på flykt (https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/mota-barn-pa-flykt) Allmänna Barnhuset: Satsa på barnens vardagsmiljöer – mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar (http://www.allmannabarnhuset.se/produkt/satsa-pa-barnens-vardagsmiljoer-mottagande-och-introduktion-av-flyktingbarn-och-ungdomar/) WHO: Health of refugee and migrant children (http://www.euro.who.int/en/health-topics/health-determinants/migration-and-health/publications/2018/health-of-refugee-and-migrant-children-2018) Special Guest: Anders Hjern.

Michael Lindquist är lärare i ekonomi och handleder ungdomar som går olika språkförberedande program. Några av dessa elever har valt kursen UF-företagande. Att skapa företag kan vara särskilt bra för nyanlända, eftersom det är utvecklande för språket samtidigt som de lär sig om det svenska samhället. Vi hör lärare och elever berätta om sina tankar kring sin affärsidé och om deras förhoppningar om framtiden.

Får barn bestämma allting själva här i Sverige? Måste jag ändra på något i min föräldraroll? Tänk om socialen tar mitt barn? Farhågorna och funderingarna är många hos de föräldrar som går en studiecirkel för nyanlända föräldrar i Uddevalla. Här ges föräldrarna chansen att diskutera möjligheter och svårigheter med föräldraskap i exil. Vad behöver nyanlända föräldrar veta om skolan i Sverige? Och vad behöver skolan veta om dem?

Får barn bestämma allting själva här i Sverige? Måste jag ändra på något i min föräldraroll? Tänk om socialen tar mitt barn? Farhågorna och funderingarna är många hos de föräldrar som går en studiecirkel för nyanlända föräldrar i Uddevalla. Här ges föräldrarna chansen att diskutera möjligheter och svårigheter med föräldraskap i exil. Vad behöver nyanlända föräldrar veta om skolan i Sverige? Och vad behöver skolan veta om dem?

Sedan 2015 kan invandrare komplettera sina yrkeserfarenheter från hemlandet i så kallade yrkesintroduktionsanställningar. Erfarenheten visar nu att de nyanlända inte nyttjar möjligheten i samma grad som svenska ungdomar. Nu har initiativet analyserats av den så kallade YA-delegationen, och i det här seminariet från SNS hör vi ordförande Pia Enochsson berätta om deras slutsatser. 

I Sverige finns det totalt 211 000 utrikesfödda som är arbetslösa vilket är 21 procent av den gruppen. ESF arbetar med att stödja projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Varje år lägger EU in 10 miljarder euro i Socialfonden i Europa. Pengarna används till att finansiera olika nationella, regionala och lokala projekt som bidrar till sysselsättning och kompetensutveckling. Idag gästas En smart framtid av projektet Klara, färdiga, gå! i Umeå som sökt medel via en utlysning från ESF. Medverkande: Josefin Denman, projektledare, Klara, färdiga, gå! Elisabeth Söderström Persson, Pedagog och speciallärare, SFI i Umeå och Patrick Joyce, forskare från Ratio. Programledare: Anna Olin Kardell

Centern dominerar i kommunstyrena, visar Dagens Samhälles färska granskning. Har Centerpartiet oklar blockidentitet? Är det farligt med bostadsförtur för nyanlända, eller är det värre att låta bli? Och vad driver den blåa landstingsrevolutionen – ett sug efter mer valfrihet och New Public Management, eller något helt annat? Man får även höra spådomar om Nyköpings kommuns nybildade styre – innan det ens bildats! Och så funderar vi kring värdet av skilda valdagar lokalt och nationellt. Medverkande: Johan Delby, reporter Dagens Samhälle Olof Jonmyren, politisk redaktör C-märkta Södermanlands Nyheter Jenny Wennberg, politisk redaktör S-märkta Arbetarbladet Malcom Kyeyune, fri debattör och krönikör i Dagens Samhälle Programledare: Sanna Rayman, debattchef Dagens Samhälle

Jobbspår, snabbspår, etableringsjobb – vad är egentligen skillnaden? Hur fungerar arbetsmarknadspolitiska insatser för nyanlända? Människor och Migration reder ut begreppen och synar hur de används i debatten tillsammans med Jennie K Larsson vid Arbetsförmedlingens forskningsenhet.

Här lyssnar du på talare, vinnare och gäster som vi fångar upp direkt på plats under HR-dagaran 9-10:e oktober 2018. Ett samarbete mellan Sverige HR-förening och Proleadpodden. Korta avsnitt som fångar upp temat på deras pass och hur det bidrar till att ta HR-branschen mot sin framtida roll. Som vanligt är det affärspsykolog Jan Blomström som möter gästerna, men har här förstärkning av Richard Mårtensson från Human&Heart HR. Välkommen till ett riktigt inspirerande avsnitt!

Nyanlända är inte en homogen grupp och därför kan man inte ha samma metod och samma väg in för dem på den svenska arbetsmarknaden. I veckans avsnitt pratar vi om individbaserade insatser tillsammans med Michal Ulatowski, sektionschef för arbetsförmedlingen i Kalmar län och Göran Hallin, Strategisk rådgivare på Kontigo. Programledare: Anna Olin Kardell

I veckans Idrott och politik träffar vi Patrik Svärd, integrationskoordinator i Halland. På många platser i Sverige har idrottsföreningar engagerat sig för att erbjuda träning och sammanhang till nyanlända personer. Patrik berättar om utmaningar och möjligheter i Halland.

I ett 15-tal kommuner runt om i landet hjälper dessa ungdomar till att lotsa framför allt seniorer in i den digitala världen. - Den tekniska utvecklingen tar ju aldrig slut. Det finns ett ständigt behov av att lära, säger Gunilla Lundberg och poängterar att de nyanlända samtidigt behöver träna upp språket. - Vi vet ju också att seniorer har ett behov av att lära sig IT, säger hon. En av teamledarna inom it-guide är Esra Yildirim från Kurdistan. När hon började som it-guide för snart tre år sedan var det för att få ett jobb vid sidan av studierna. Och hennes engagemang går det inte att ta miste på. - Jag trivs väldigt bra och tycker det är jätteroligt att kunna hjälpa seniorer med deras it-frågor, säger hon. - De vanligaste frågorna handlar om e-post och sociala medier. Behovet är stort och de som kommer hit är så tacksamma för den hjälp de får, säger Esra Yildirim.  

Om ni trodde att muslimer möter någon slags hinderbana i det svenska samhället när det gäller att få sin vilja igenom nu år 2018 - så hade ni fel! Just när ni trodde att det hela håller på att bli bättre, så blir det betydligt mycket sämre igen. Häng med oss i det här programmet!VI HAR INTE NÅTT DELMÅLET GÄLLANDE UTRUSTNING ÄNNU:BG: 412 - 4384SWISH: 073 846 37 64MEDDELANDE: GÅVADAGENS PROGRAM HANDLAR OM DETTA:* Glassbilen och Böneutropet.* Muslimer ska uppmuntras till att vara så mycket muslimer som möjligt.* Nyanlända anser att Täby kommun är "rasist".* Risk att araber "tar avstånd från samhället".* Utbildningsministern slår skolan i skallen för sina egna misstag.* Vilken fråga skulle du driva hårdast i Riksdagen?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Nina Drakfors, Elisabeth Engman, Martin Kroon, Lennart Matikainen & Roger SahlströmNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 24 februari 2018Mejl: VERKLIGHETSCHECKEN@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/VERKLIGHETSCHECKEN/Twitter: https://twitter.com/VERKPODD

I detta avsnitt gästas vi av Saman Abdoka, legitimerad grund- och gymnasielärare i matematik, läromedelsförfattare och föreläsare. Saman har många års erfarenhet av att arbeta med nyanlända och flerspråkiga elever. Vi pratar om nyanländas lärande i matematik, vilka utmaningar lärare som undervisar nyanlända står inför och hur lärare kan underlätta undervisningen för nyanlända elever. The post Saman Abdoka – Nyanländas lärande i matematik appeared first on ILT Inläsningstjänst.

Anna Kaya, lärare och medarbetare vid Nationellt Centrum för svenska som andraspråk, i ett samtal med Natur & Kulturs Niklas Gårdfeldt Leavy om det flerspråkiga klassrummet.

Hur är det att komma ensam som asylsökande till Sverige? Hur påverkar det oss som redan bor här när så många människor tvingas fly hit? En härlig morgonshow om de stora livsfrågorna. Programledarna Sebastian Pawlowski och Sophia Bergman äter frukost, spelar musik och pratar med lyssnare och experter om temat.

Hur är det att komma ensam som asylsökande till Sverige? Hur påverkar det oss som redan bor här när så många människor tvingas fly hit? En härlig morgonshow om de stora livsfrågorna. Programledarna Sebastian Pawlowski och Sophia Bergman äter frukost, spelar musik och pratar med lyssnare och experter om temat.

Skulle du bli förvånad om du fick höra att sossarna betalar med skattepengar för invandrarnas röster och vill att du som svensk ska arbeta till dagen då dödsbädden är nära för att betala för sossarnas invandrare? Ja, då är det dags att bli förvånad - Lyssna på detta program!DU KAN FÖRENKLA EN FÖRSVÅRAD SITUATION OM DU DONERAR:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaALLA ÄMNEN I ORDNING:* När journalisterna håller varandra om ryggen så passar jämställdhetsmyndigheten på att flytta till Angered. * Artiklar utan hjärnceller ger kortsiktigt tänkande.* Kristdemokrater, militärer med FN-utbildning och särskilda poliser.* Pang säger det i samhället som Löfven har skapat.* Seriemördaren som inte var seriemördare.* Kan man bara ha en enda ideologi nu för tiden?* Praktarslet vill att du arbetar tills du stupar.* Nyanlända invandrare får en bruksanvisning. MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Lennart Matikainen, Carl Lidberg & Martin KroonNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 28 oktober 2017Mejl: VERKLIGHETSCHECKEN@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/VERKLIGHETSCHECKEN/Twitter: https://twitter.com/VERKPODD

Tre kvinnor kandiderar till rektor Nyanlända apotekare utbildas Nya arenan blir 100 miljoner dyrare Presentatör: Tilda Alzén Redigerare: Joel Sjölander

I det här avsnittet berättar Susanne Duek, doktor i pedagogiskt arbete, om sin avhandling Med andra ord. Samspel och villkor för litteracitet bland nyanlända barn. Avhandlingen diskuterar aktuella frågor om förutsättningarna för nyanlända barns språkutveckling. Susanne har i ett års tid följt en grupp barn i åldrarna fyra till tio år, i deras vardag i … Continue reading "27 – Språkutveckling bland nyanlända barn"

På ena sidan står regimmotståndare. På andra de som stöder diktatorn. Det pågår en dragkamp om de nyanlända ungdomarna från Eritrea. Men på vems sida hamnar skattepengarna?

Det här avsnittet handlar om Arbetsgivarverkets mentorprogram som ger statliga myndigheter en möjlighet att ta del av nyanlända akademikers kompetens och erfarenhet. Programmet är också ett sätt för nyanlända att lära sig mer om statens verksamhet och utveckla sitt kontaktnät i Sverige Medverkande Gäster: Jonas Tidemyr, mentor och ekonom på försvarsdepartementet, Regeringskansliet, Samira Peralak, adept, Lotta Lindgren, personalstrateg Regeringskansliet och Sherlot Jonsson, projektledare för mentorprogrammet. Samtalsledare: Malin Sundeby Teknik: Sara Nykäsenoja

Sedan några år tillbaka erbjuder Swedbank utlandsfödda akademiker att praktisera hos dem. Kandidaterna väljs ut genom ett samarbete med Arbetsförmedlingen som kallas Äntligen jobb och i många fall leder praktiken till en anställning. I veckans avsnitt träffar du Pardis Elahi från Swedbank och Beatrix Özer från Arbetsförmedlingen. De berättar om samarbetets fördelar och utmaningar samt ger dig tips ifall du också vill ta emot en person som kommer från ett annat land! Gäster: Pardis Elahi, Swedbank, och Beatrix Özer, Arbetsförmedlingen Programledare: Susanna Kowalski Inspelningsansvarig: Roger Svanell

I detta avsnitt har vi med oss David Saleh i studion. Han har efter många års undervisning av nyanlända i sex och samlevnad nyligen gett ut en bok med tips och råd till andra lärare. Vi pratar om de utmaningar som finns och handfasta tips om hur man går till väga. Han understryker hur viktigtLäs mer » The post David Saleh – Sex och samlevnad för nyanlända appeared first on ILT Inläsningstjänst.

Många nyanlända saknar viktiga försäkringar. Ny tjänst hjälper dig få koll på ditt bolån. Varför gillar vi lyx?

Arbetsförmedlingen fick 2010 ta över ansvaret för nyanländas väg in på den svenska arbetsmarknaden från kommunerna. Idag får Arbetsförmedlingen ofta kritik för att inte göra ett tillräckligt bra jobb. Hur har Arbetsförmedlingen klarat av uppdraget? Blev resultatet av reformen som politikerna trodde? Och vad går att göra här och nu för att förbättra möjligheterna till jobb för nyanlända? Om det samtalar vi med Catharina Bildt Grape, som arbetat som politisk sakkunnig åt två integrationsministrar och som var med och drev igenom den s.k. etableringsreformen. Programledare: Katarina Lundahl. Producent: Ylva Mossing

Att undervisa i genrepedagogik, språkutvecklande med nyanlända elever har sina utmaningar. Denna vecka träffar vi Åsa Sebelius, sva-läraren som började skriva de läromedlen hon själv hade behövt. Vi samtalar bland annat om nyanlända, svenska som andraspråk och hur vi ger alla elever de bästa förutsättningarna för att lyckas!

I detta avsnitt pratar vi med Saima Glogic, språkutvecklare, föreläsare och författare till boken ”Nyanlända -vägledning till inkluderande undervisning”. Vi pratar om de utmaningar nyanlända elever står inför när de möter en helt ny skolkultur och om hur man som lärare kan hantera denna utmaning. Dessa intressanta tankar kommer Saima utveckla mer i vårens seminarieserieLäs mer » The post Saima Glogic – Att lära sig en ny skolkultur appeared first on ILT Inläsningstjänst.

Jaber Fawaz arbetar på Vivalla fritidsgård. Han driver ett projekt som inkluderar ensamkommande och nyanlända barn i Vivalla.

Sett till antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden är det vanligare att svenskar födda utomlands driver företag än de som är födda i Sverige. Detta enligt en rapport som organisationen Företagarna gjort. Många som kommer hit har drivit eget i sina hemländer, men tänker inte på sig själva som företagare. Så vad ska man tänka på som ny entreprenör på landsbygden? Penikandjomon Kone bedriver verksamhet i Dalarna och ger sina bästa tips ihop med Sohrab Fadai och Maria Dahlström från projektet Nyanlänt företagande. Och så får vi höra Małgorzata Ahlström Buzan och Sarah Alhaddad Mardini berätta om sina företagsdrömmar. Citat från podden: ”Kommunikation är nyckeln till allt. Det spelar ingen roll hur duktig man är. Kan du inte kommunicera så bromsar det mycket” - Penikandjomon Kone "Det kan vara klokt att tänka ur en kunds perspektiv. Vad finns det för behov. Googla lite om vad som finns och tänk hur kan jag göra det bättre" - Sohrab Fadai ”Det här är en enorm resurs för det är människor som är vana att ta eget ansvar” - Maria Dahlström Medverkande: Penikandjomon Kone, Entreprenör bakom Solenergi och Service AB Sohrab Fadai, Regionchef Företagarna och projektledare för Nyanlänt företagande. Maria Dahlström, handledare Nyanlänt företagande. Małgorzata Ahlström Buzan och Sarah Alhaddad Mardini, deltagare i Nyanlänt företagande.

I årets julavsnitt har vi äran att språka med lärarna Eva Lundström och Sara Nilsson. I det här avsnittet kommer ni att få ta del av hur de tänker kring hur vi pedagoger kan arbeta språkutvecklande i samtliga ämnen, med såväl nyanlända elever som elever med svenska som modersmål. Lyssna även till framgångsrika grupparbeten, hur de arbetar med den kommunikativa förmågan, begreppsliga förmågan, visuellt arbetsätt och med det abstrakta tänkandet. De tipsar om arbetsmaterialet Start NO och matematik för elever med svenska som andraspråk och de berättar även hur deras tankar går kring hur vi pedagoger kan möta nyanlända elever som varit med om traumatiska upplevelser. God jul och njut av julledigheten! Anna och Philip

Hur tar man tillvara på de nyanländas kompetens och bidrar till snabbare integration? Handelshögskolans nya program RAMP har som mål att påskynda integrationen av nyanlända akademiker. Inspireras av erfarenheter från initiativtagare och medverkande. Denna podcast är en del av SSE Executive Educations satsning "Vinterpratare 2016”, där erkända forskare och inspiratörer delar med sig av handfasta tips, råd och slutsatser för viktiga ledarskapsutmaningar 2017.

Förra året sökte 162 877 asyl i Sverige och fram till oktober i år har 24 719 person sökt asyl. Var ska dessa människor bo och hur ska deras boende se ut? Hur funkar det egentligen med bostad när man kommer till Sverige? Och vad är det för fel på EBO? Människor & Migration gästas av Johan Engström, bostadspolitisk sakkunnig för Hyresgästföreningen i västra Sverige. Tillsammans med statsvetaren Lisa Pelling diskuterar han hur bostadssituationen ser ut för de människor som flytt till Sverige.

Hur gör man om man aldrig tidigare haft en nyanländ elev i klassrummet - en elev som precis kommit hit till Sverige - vad bör man tänka på? Ett samtal med SFI-läraren Hülya Basaran som jobbar som förstelärare på Trollhättans mottagningsenhet för nyanlända elever åk 1-9, "välkomsten". Här kartlägger man elevernas kunskaper och erfarenheter. Beroende på vad som kommer fram i kartläggningen stöttar mottagningsenheten sedan skolorna i det som behövs. Här i samtalet får vi tips och råd för oss som ännu inte har samma erfarenhet av detta. Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.

Norrbotten har tagit emot tusentals nyanlända, men hur får vi med dessa människor i vårt samhälle? / Norrbotteni oon ottanu vasthaan tuhansia pakolaisia, mutta kunka saaja heät myötä yhteiskunthaan? För att klara av arbetet med asylsökande och ensamkommande flyktingbarn har Pajala kommun fått över 19 miljoner kronor. Vi besöker Britt Marie Veräjä och frågar hur pengarna har använts.Fotbollstränaren Peter Emanuelsson har i tio års tid tränat både tjejer och killar från olika länder. Hur fungerar det och kan fotboll hjälpa människor in till samhället?Vi får även närvara vid dop ceremoni som ägde rum i Pajala pingstkyrka ihelgen. Sex nya medlemmar från olika länder döptes. Ette selvitä työstä asyylihakijoitten ja pakolais lapsitten kans oon Pajalan kunta saanu yli 19 miljoonaa kruunua. Käymä Britt Marie Veräjän tykönä kysymässä kunka nämät rahat oon käytetty. Jalkapalloträänari Peter Emanuelsson oon jo kymmenen vuotta träänanu tyttäriä ja poikia eri maista. Kunka se toimii ja saattaako jalkapallo olla yks malli ette saaja nämät ihmiset myötä meän yhteiskunthaan?Saama kansa olla myötä kastejuhlassa ko Pajalan helluntaiseurakunnassa kastethiin pyhänä kuus uutta jäsetä eri maista.

Mottagningsenheten är ny i Karlstad sedan i höstas och i dagens samtal får vi höra om hur vi tar emot de nyanlända eleverna. Efter en kartläggning om bland annat skolbakgrund välkomnas eleven till en skola, en förberedelseklass och en vanlig klass. Hur skapas tryggheten för eleverna? Vilken resurs kan eleverna vara? I samtalet berättar Jessica Lindblom, Veronica Hjalmarsson och Houria Karlsson, att det krävs en stor dos av flexibilitet. Att det är en utmaning som utvecklar, så väl lärare som elever. Programledare är Ola Henningsson.

I detta avsnitt av Jalla skolan får vi besök av Åke Huitfeldt, idrott- och matematiklärare i Umeå. Han har under två års tid skrivit en licentiatavhandling kring nyanlända elevers möte med idrottsundervisningen. Vi diskuterar tips och idéer för andra idrottslärare och belyser utmaningar som kan uppstå. The post Åke Huitfeldt – Nyanlända och idrott appeared first on ILT Inläsningstjänst.

Jag jobbar med att eleverna ska landa rätt, säger studie- och yrkesvägledaren Volkan Serengil på Enskede gårds gymnasium i Stockholm. Volkan Serengils elever går alla på språkintroduktion. De har nyligen kommit till Sverige från andra länder och tar igen missade studier och kompletterar med kurser i svenska för att kunna söka till nationella gymnasieprogram. Eleverna saknar ofta en bild av vilka yrken som finns att välja på och av hur utbildningssystemet i Sverige ser ut, säger Volkan som ofta får uppfinna sina egna metoder för att leda eleverna i rätt riktning. Och för att leda rätt kan han ibland tvingas bromsa orealistiska förväntningar.

Till förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg kommer regelbundet nya barn som också är helt nya i Sverige. Vad behöver man tänka särskilt på när det gäller de här barnen? Det viktigaste är att barnet känner sig tryggt i sin nya miljö. Resten kommer sen. Det säger förskolläraren Drazena Knezevic på förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg. Vi besöker avdelningen Spiran för att höra om hur kartläggningssamtal, bildstöd och musik med metoden El Sistema kan bidra till ett bättre mottagande.

Vi möter pianisten Robert Lakatos, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman, författaren Lawen Mohtadi och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". Pianisten Robert Lakatos har 12 pianister i familjen. Hans far Béla Szakcsi Lakatos är en mycket känd pianist i Ungern. Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet.Robert Lakatos morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten Bela Babai, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på Waldorf-Astoria Hotel i New York.-Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos. Författaren och och förläggaren Lawen Mohtadi skrev boken Den dag jag blir fri om författaren och medborgarrättsaktivisten Katarina Taikon och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen Taikon. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi.Lawen Mohtadi kallar Katarina Taikon för Sveriges Martin Luther King.- När Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi. Domino Kai är politisk sekreterare i Europaparlamentet och i riksdagen. Han var anställd hos Diskrimineringsombudsmannen i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa.-Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai.Diana Nyman är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens Kommission mot antiziganism, hon är ordförande i Romska Rådet i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs Pilotkommunsprojekt, vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror Aleka Stobin arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i Stockholms Finska Zigenarförening i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i Nordiska Zigenarrådet.-Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare. Sven Hovmöller är vice ordförande i föreningen Hemlösa EU-Migranter, har gjort över 100 lägerbesök hos fr a rumänska romer i Stockholmsområdet. En enda gång har han hört någon av romerna spela musik.-Romer i Sverige idag är utsatta för avhysningar, våldsamma attacker och mord, precis som i Östeuropa, där romer lever i en enorm misär utan tillgång till rättigheter. I Sverige lägger myndigheterna ner miljontals kronor på att förstöra EU-migranternas läger. Med samma mål som under 1700-talet då "zigenare" inte fick vistas i Sverige: "Vi gör livet så outhärdligt för dem att de frivilligt lämnar landet", säger Sven Hovmöller, som har en plan över hur tiggarna på våra gator skulle kunna få ett drägligare liv.-Gör som i Sydafrikas kåkstäder. Hjälp människor med toaletter, elektricitet och enklare bostäder. Bygg gärna en gemensam lokal där de kan spela musik och ha svenskundervisning. Vi kan ge dem samhällsinformation om: sopsortering, allemansrätten, juridik, information om att man inte får röka i tunnelbanan, inte tigga aggressivt, inte förfölja folk. Vi skulle kunna upprätta läkarmottagning och preventivmedelsrådgivning. Många behöver tandvård, förklarar Sven Hovmöller. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden. Låtlista: 12:03 Esma Redzepova - Djelem Djelem 12:03 Esma Redzepova - Djelem Djelem 12:07 Hilja Grönfors, Latso Dzinta - Punaruusut 12:10 Anneli Sari - Gari Gari 12:15 Robert Lakatos - Round About Midnight - 8 Trios For 4 Pianists 12:22 Bela Babai - Caprice Tzigany 12:27 Authentic Gypsies - Gelem, Gelem 12:33 Carmen Amaya, Sabicas - Fiesta De Jerez 12:43 Ulla Billquist, Sven Rüno - Du Svarte Zigenare 12:47 Iva Bittova - Fragment 1 12:50 Iva Bittová - Plivám Z Plev Pýru 12:53 Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa" 12:56 Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa"

Vi möter pianisten Robert Lakatos, författaren Lawen Mohtadi, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". Del 2 av 5 av Birgitta Tollan. Den prisbelönta radioproducenten Birgitta Tollans nya serie har titeln ”Romer och musik”. Fem program som visar den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv. Pianisten Robert Lakatos har 12 pianister i familjen. Hans far Béla Szakcsi Lakatos är en mycket känd pianist i Ungern. Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet. Robert Lakatos’ morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten Bela Babai, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på Waldorf-Astoria Hotel i New York. -Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos. Författaren och och förläggaren Lawen Mohtadi skrev boken Den dag jag blir fri om författaren och medborgarrättsaktivisten Katarina Taikon och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen Taikon. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi. Lawen Mohtadi kallar Katarina Taikon för ”Sveriges Martin Luther King”. - När Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi. Domino Kai är politisk sekreterare i Europaparlamentet och i riksdagen. Han var anställd hos Diskrimineringsombudsmannen i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa. -Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai. Diana Nyman är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens Kommission mot antiziganism, hon är ordförande i Romska Rådet i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs Pilotkommunsprojekt, vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror Aleka Stobin arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i Stockholms Finska Zigenarförening i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i Nordiska Zigenarrådet. -Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare. Sven Hovmöller är vice ordförande i föreningen Hemlösa EU-Migranter, har gjort över 100 lägerbesök hos fr a rumänska romer i Stockholmsområdet. En enda gång har han hört någon av romerna spela musik. -Romer i Sverige idag är utsatta för avhysningar, våldsamma attacker och mord, precis som i Östeuropa, där romer lever i en enorm misär utan tillgång till rättigheter. I Sverige lägger myndigheterna ner miljontals kronor på att förstöra EU-migranternas läger. Med samma mål som under 1700-talet då "zigenare" inte fick vistas i Sverige: "Vi gör livet så outhärdligt för dem att de frivilligt lämnar landet", säger Sven Hovmöller, som har en plan över hur tiggarna på våra gator skulle kunna få ett drägligare liv. -Gör som i Sydafrikas kåkstäder. Hjälp människor med toaletter, elektricitet och enklare bostäder. Bygg gärna en gemensam lokal där de kan spela musik och ha svenskundervisning. Vi kan ge dem samhällsinformation om: sopsortering, allemansrätten, juridik, information om att man inte får röka i tunnelbanan, inte tigga aggressivt, inte förfölja folk. Vi skulle kunna upprätta läkarmottagning och preventivmedelsrådgivning. Många behöver tandvård, förklarar Sven Hovmöller. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

Vi tar en titt på den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv. Möt bl a Hans Caldaras som 1972 var först i Sverige med att ge ut en grammofonskiva på språket romanes. Vi möter också författaren Majgull Axelsson som skrev boken "Jag heter inte Miriam" om en romsk flicka i koncentrationsläger. Inte förrän 2012 invigdes minnesmonumentet i Berlin, över romer och sinti, efter nazisternas folkmord på närmare en miljon romer. Hade vi inte haft musik, sång och dans hade vi nog inte överlevt. Kultur är en livlina, säger Hans Caldaras. Programmet inleds med en ny version av den romska nationalsången Gelem Gelem, vilket betyder Jag har vandrat långa vägar. Den är komponerad av den serbiske, romske musikern arko Jovanovi. Många artister har spelat in den. Den 8 april 1971, vid den första romska världskonferensen i London, bestämdes att just detta datum, 8 april, skulle bli romernas nationaldag. Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: - Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. - Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. - Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. - Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. - Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. - Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden. Låtlista: 12:03: Hans Caldaras, Stefan Bucur - Djelem Djelem 12:08: Rickie Lee Jones - Cycles 12:09: Carl Jularbo, Eberhardt Jularbo, Erik Frank, Olle Johnny - Livet I Finnskogarna 12:09: Elvis Presley, The Jordanaires - Jailhouse Rock 12:10: Quintette Du Hot Club De France, - Medlemmar, Django Reinhardt, Stephane Grappelly, Gianni Safred, Carlo Pecori, Aurelio De Carolis, Quintette Du Hot Club De France - I Surrender Dear 12:11: The Roby Lakatos Ensemble - Csardas (Arr) 12:14: Ferenc Snétberger, Liszt, Franz (Franz Liszt-Kammarorkestern, Budapest) - Konsert För Gitarr & Orkester 12:16: Raya (2) - Ai Dili Di 12:21: Hans Caldaras, Ziggidim - Kamav La 12:28: Hans Caldaras, Ziggidim - Duj Duj 12:32: Florea Pirvan, Taraf De Haidouks - Cintec De Superare Tiganesc 12:39: Monica Zetterlund, Bengt Arne Wallin, Hans Caldaras - The New Life 12:44: Ferenc Snétberger, Liszt, Franz (Franz Liszt-Kammarorkestern, Budapest) - Konsert För Gitarr & Orkester 12:52: Vera Bila, Kale - Te Me Pijav Laches Rosnes 12:56: Nicolae Neacsu, Taraf De Haidouks - Balada Conducatorolui

Vi möter artisten Hans Caldaras och författaren Majgull Axelsson. Första programmet av fem av Birgitta Tollan. Den 14 november är det premiär för den prisbelönta radioproducenten Birgitta Tollans nya serie ”Romer och musik” i P2:s Musikmagasinet. Fem program som visar den rika musikkultur som romer har bidragit med till vårt globala musikarv.    -Vi möter romska artister och musiker som härstammar från romer, både svenska och från andra läder. I de fem programmen hör vi mycket vacker musik av romska musiker. Vi får fakta om romers ursprung och vandringar, om språken och om den diskriminering och de umbäranden som romer har tvingats utstå. Vi möter även författare och sakkunniga i romska frågor, säger Birgitta Tollan.    Den 8 april 1971, vid den första romska världskonferensen i London, bestämdes att just detta datum, 8 april, skulle bli romernas nationaldag. -Varje program inleds med en ny version av den romska nationalsången Gelem Gelem, vilket betyder ”Jag har vandrat långa vägar”. Den är komponerad av den serbiske, romske musikern arko Jovanovi. Många artister har spelat in den.    Flera internationellt kända och även mycket ”svenska” artister, som t ex Calle Jularbo, är romer och resandefolk. De första säkra nedskrivna uppgifterna om romer i Sverige är från 1512. Romer var förbjudna att invandra till Sverige mellan 1914 - 1954. De som fanns i Sverige tvingades bo i tält eller i "zigenarläger" fram till 1960-talet. De drabbades av tvångssteriliseringar och barnen tvångsomhändertogs. Rätt till skolgång och rätt till en fast bostad fick romer i Sverige först 1959. Inte förrän år 2000 blev romer en etnisk folkgrupp. Romer är alltså en av Sveriges officiella minoriteter och sedan 2005 räknas resandefolken i Sverige till romerna. I det första programmet den 14 november medverkar sångaren och författaren Hans Calderas, som 1972 var den allra första någonsin som gav ut en grammofonplatta i Sverige på språket romanes. Romané Djila är titeln. Författaren Majgull Axelsson skrev boken Jag heter inte Miriam om en romsk flicka i koncentrationsläger. Inte förrän 2012 invigdes minnesmonumentet i Berlin, över romer och sinti, efter nazisternas folkmord på närmare en miljon romer. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden.

Sverige beräknar få 70.000 nyanlända barn som ska in i skolan. Fixar vi det? Vi fick en pratstund med utbildningsminister Gustav Fridolin på Skolforum om situationen just nu.  Den nuvarande situationen, med många elever som ska in i skolan, ger blixtbelysning om vad som är problemet i skolsystemet, menar utbildningsministern. Systemet är för svagt och vi behöver ett genomtänkt system som fungerar oavsett om man använder sig att förberedelseklass eller inte. Det var svårt att få klara besked från utbildningsministern, men staten skärper nu lagstiftningen för att ställa krav på kartläggning. Kan det vara så att den nuvarande situationen snabbar på en statlig styrd skola? Zoran Alagic, presschef Lärarnas Riksförbund, ställer frågorna.

Frågan om lägstalöner på arbetsmarknaden har blivit aktuell när många flyktingar söker sig till Sverige. Är lönerna för höga så att de som står utanför inte har möjlighet att konkurrera om jobben?

Pedagogpodden Avsnitt 7 SVA, Nyanlända och Modersmål by Pedagogpodden Hultsfred

Det är som att dras in i en virvelvind. På Hovsjöskolan i Södertälje sjuder det av liv och vilja. Men trots det saknar nära hälften av eleverna i nian betyg för att komma in på gymnasiet. Varför? Barnen i P1 har under flera vinterveckor besökt Hovsjöskolan, där nästan alla barn har ett annat modersmål än svenska och där andelen nyanlända barn bland annat från krigets Syrien blir fler. Idag sänder vi det första programmet av tre därifrån och då är det klass tre som är i blickfånget. -Vi är fyra i familjen, men när farbror kom från Syrien fick vi bli fem. Min farbror är skön, för han har sinne för humor. Det säger Gabriel Khajo, 11 år som går i årskurs tre  och som är en av dom som Barnen följt under några vinterveckor. -Det är några i min klass som har svårt att prata svenska. Så det är tur att vi andra barn kan hjälpa till att översätta mellan dom och fröken, säger Despina Dib som också går i årskurs tre. Gabriel Khajo och Despina Dib har själva varit med och gjort programmet. Under några dagar fick de låna varsin bandspelare för att  skildra sin vardag på Hovsjöskolan.