Podcasts about personalen

Ny info om tiden fram till 1996 har framkommit. Först går vi genom den och sedan fortsätter vi den kronologiska berättelsen från januari 1996.PU spanar på Christer. Personalen på Svea Konditori förhörs. Christer grannar förhörs.Nyhetsinslaget om fördubblingen av Aktieomsättningsskatten: https://www.youtube.com/watch?v=vZY0eH2d-ec&t=1sProgramledare: Dan Hörning.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordetSponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: zimwaypodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tema: El impacto silencioso de la diabetes: Una historia personalEn este video, se comparte una experiencia personal sobre los estragos de la diabetes y cómo puede afectar la vida de quienes la padecen y sus seres queridos. Desde la lucha diaria con la alimentación y el tratamiento hasta las devastadoras consecuencias de la enfermedad, esta historia es un recordatorio de la importancia de la prevención y el cuidado adecuado.Host: Juan Carlos Simó (@jc_simo), Psicólogo Clínico, Dietista Funcional (IFM), Fellowship en biología y metabolismo vascular (A4M), Endocrinología Aplicada (A4M), Functional and Hypertrophy Strength Coach (PICP level 3).Host 2: Francesco Geremía - Checo (@PonteRoca) Strength Coach Invitado:  Aneudy Santos

När Johanna börjar på en ny arbetsplats märker hon att de anställda mår väldigt dåligt. Hon blir så pass sjuk att hon tillslut blir inlagd på sjukhus. Orsaken är chefen som trakasserar och manipulerar på arbetsplatsen.- Han får vredesutbrott, kastar stolar, sprider lögner och skuldbelägger sina anställda, berättar Johanna.Det pågår Gaslighting som eskalerar till fysiska hot och trots att 20 personer har lämnat arbetar chefen fortfarande kvar.Beställ min bok "Älskade Psykopat - min historia" signerad av mig här: https://mondialshop.se/products/signerad-alskade-psykopat-min-historia?srsltid=AfmBOopJZTUG_nxIAI2ljeKzozUFfLK-OvFINwsYujq5EcNFg9GsF7OyFölj @alskadepsykopat på instagram

Nu måste gamla kläder och andra tygsaker återvinnas. Det har varit en allvarlig flygolycka i Sydkorea. Elisabeth Broberg har bott på olika boenden i hela sitt liv. Personalen är hennes familj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu måste gamla kläder och andra tygsaker återvinnas. Det har varit en allvarlig flygolycka i Sydkorea. Elisabeth Broberg har bott på olika boenden i hela sitt liv. Personalen är hennes familj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Minst 45 killar som varit placerade på Allviken har dömts för nya brott, visar Ekots granskning. När Hugos mamma ville hitta ett nytt HVB-hem fick hon själv ringa runt till andra hem på en lång lista som hon fick från socialtjänsten. Hör Maria Ridderstedts och Mikael Grill Petterssons reportage om hur det gick för två av killarna som varit placerade på Allviken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. --Jag blev erbjuden Cannabis, men jag tackade nej för jag ville inte, jag kände att det inte var värt det. Jag ville hem, det var väl det.Hugo, som vi kallar honom i det här reportaget, har nu varit flera månader på HVB-hemmet Allviken. Trots att det är ständig tillgång till droger lyckas han hålla sig ren under de månader han är där. Inte för att han vill bli drogfri utan för att han vill hem. Direkt när han kom hem började han missbruka igen: --Jag började missbruka cannabis själv och det slutade inget bra. Jag blev beroende av det också, rökte mycket. En kväll blir han gripen för narkotikabrott. Socialtjänsten föreslår ett annat HVB-hem. Hugos mamma, som vi kallar Sara, tycker att det låter jättebra: --Det låter verkligen som att det här är ett företag som har en bra plan en bra verksamhet, så vi tänkte bara okej, men vi kollar upp det. Hon upptäcker att det föreslagna HVB-hemmet ligger i närheten av Allviken och har samma ägare. –Så vi bara, nej, aldrig livet. Aldrig. Vad var det som fick dig att känna den där känslan, aldrig i livet? –Därför att då kommer han aldrig att bli bra. Vi kommer aldrig komma liksom bli fria eller hur man ska säga. Vi skulle aldrig bli fria från missbruket. Vi skulle aldrig få tillbaka våran friska kille. Sveriges kommuner betalade förra året omkring 10 miljarder för att de här platserna på HVB-hem i Sverige. Det är socialtjänsten i hemkommunen som ansvarar för vården, placerar och betalar. Men de förlitar sig mycket på den tillsyn som görs av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Sara har bestämt sig för att den här gången måste Hugo hamna rätt: –Då frågade jag, hur ser det ut? Vilka HVB har ni? Och då fick vi en lång lista på vad de hade upphandlat för någonting i kommunen. Det var ju en jättelista och där satte vi oss och läste igenom ringde runt själva till de olika boendena och hittade ett ställe Den här gången får Hugo åka det HVB-hem som hans föräldrar valt ut. Genom domstolshandlingar kan vi se att minst 45 killar har dömts för nya brott efter placeringen på HVB-hemmet Allviken. Det rör sig främst om olika narkotikabrott men flera av dem har varit inblandade i tex skjutningar och andra våldsdåd och sitter idag i fängelse eller häkte. En av dem genomför ett mordförsök med koppling till konflikten inom Foxtrot-nätverket. En annan misstänks för det uppmärksammade mordet på Mikael i Skärholmen, som sköts framför sin son. De flesta har fortsatt missbruka narkotika. En mamma, vars son förvärrades i sitt missbruk på Allviken, blev överraskad när vi tog kontakt: –Va? Finns Allviken kvar? Jag blev väldigt ledsen och grät när jag hörde det, jag tänkte kanske att Allviken inte fanns kvar längre.Hon heter egentligen något annat, men vi kallar henne Hanna och har bytt ut hennes röst: – Jag vill berätta nu för att jag vill att min son ska få upprättelse. Ingen trodde på honom. Hanna försöker sätta ord på hur det är att ha ett barn som missbrukar: - Otroligt sorgligt. Det är svårt, det är tungt, det sätter i spår i hela familjen. Man är rädd att ens barn ska dö. Det är inte bara droger, det är hela miljön runt drogerna, personerna, de lever på en. De tjänar pengar på en, det är människor som de utnyttjar. Allt hänger ihop med droger och vapen för de här gängen och det är väldigt farligt. Hannas son, som vi kallar Samir, blev inte fri från drogerna och i dag är han dömd för brott. –På grund av drogerna har tagit honom på den där vägen. Vad tror du hade kunnat bli annorlunda om han hade fått en annan typ av hjälp då? –Jag tror hans liv hade sett annorlunda ut då. Jag tror han hade studerat. Han hade varit stabil. Han hade varit frisk. I stället så blev Allviken början på helvetet. Han kom i kontakt med fel personer. Vi vet inte hur det har gått för alla unga som varit placerade på Allviken, de som haft en frivillig insats och som inte återfallit i missbruk och kriminalitet kan vi inte hitta. Det finns heller inga såna register som gör att det går att följa vilka HVB-hem som har bäst eller sämst resultat. Inte heller ägaren till Allviken HVB Marielle Ragvals vet säkert hur det har gått för de killar som bott på hennes HVB-hem. –Alltså vi tappar ju kontakten med dem. Och vi kan heller inte inhämta den informationen ifrån socialtjänsten utifrån att det då råder sekretess. --Men vi lokaliserar också 45 pojkar som efter Allviken har återfallit i brott eller droger. Är det ett bra eller dåligt betyg? –Det är såklart ett jättedåligt betyg. Det är tyvärr inte bara gällande våran verksamhet. Utan det är generellt en jättehög återfallsrisk. Det är en komplex problematik som vi jobbar med. Däremot har jag haft flera ungdomar som flera år senare har hört av sig och tackat för att de har blivit drogfria. De blev inte det omedelbart, men de säger att alla de samtalen som de fick och det som var under föreläsningarna, det trillade ner flera år senare när de fått mera konsekvenser av sitt missbruk. (Steg i trapp) Hugo, som efter återfallet, fick komma till ett annat HVB-hem har nu kunnat flytta till ett stödboende i sin hemstad. (låser upp dörr) –Ja, mitt lilla place, mitt lilla ställe. Vi sätter oss vid bordet i den lilla 1:an som nu är Hugo hem. I fönstret står ett inramat fotografi på honom som liten och en vit orkidé. Här bor han i egen lägenhet men det finns alltid personal i närheten. Hugo säger att en stor skillnad med det nya HVB-hemmet var att de fick honom att vilja vara en del av samhället igen och leva ett liv utan droger. --Om man inte är det, då hamnar man lite utanför och då letar man efter sina egna vägar och liksom sina egna sätt att göra pengar på och allt sånt där och hitta liksom lösningar till allting själv och det funkar inte. Om du skulle beskriva lite mer hur livet var på det andra HVB-hemmet ? –Det var mycket striktare. Personalen hade koll på en lite mer. Personalen var utbildade dessutom. Så det var det som hjälpte mig, det var stöd från alla i personalen. Hugo säger att här fick han mer individuell behandling och att alla, socialtjänst, föräldrar och personal, på boendet jobbade som ett team runt honom: --Det var ingen som hade narkotika på sig i boendet. Då blev man skickad direkt till SIS. Inga vapen och sånt där fanns inte heller på boendet, det var mycket striktare. Kan man ha ett HVB-hem utan att det finns en massa droger och knivar? --Ja det tror jag. För mitt andra boende så var det inte alls några knivar, några vapen och något sånt där. Det fanns lite narkotika. Men det var... Det försvann direkt, det var någon som hann ta ett återfall men det var liksom borta direkt. Personalen gjorde alltid någonting åt det, de brydde sig om en. --Där var det liksom; Du ska ha vård, det är ingen lekstuga. Det är vård vi har här, det är vård du vill ha, om du inte vill ha vård då ska du inte bo här. Det var till slut vården på det nya HVB-hemmet som blev räddningen för Hugo: –Ja, det var där jag blev motiverad till att helt sluta med droger. Hitta nya intressen i livet och sånt där. Se den ljusa vägen och sånt där. Vad tror du hade hänt med dig om du hade skickats tillbaka? --Då hade jag sagt fortsätta bruka cannabis för det var så mycket cannabis där och sånt där. Det hade nog inte varit någon bra placering för mig då. Han tycker ändå att månaderna på Allviken på ett sätt var bra för honom. Han kom bort från en akut situation och vistelsen där blev en paus för honom. Hugos mamma Sara förstår inte att en del HVB-hem bara får fortsätta ta emot barn, trots att Ivo får larm om att de inte funkar: –Jag fattar faktiskt inte. Vi har ett samhälle där vi har en gängkriminalitet som ökar, där rekryteringen ökar, där vi måste verkligen ta hand om de här ungdomarna på alla sätt. Vad tänker du dig är det värsta som kunde ha hänt om din son hade kommit tillbaka till det här stället istället? --Det värsta som hade hänt är att han hade utsatt andra människor för skada. Att han hade blivit en som gjorde andra människor illa... att han hade kunnat blivit en mördare. För han hade ju ingen självkänsla, inget självförtroende. --Det är ju det, tänker jag, när de rekryterar i de här gängen så bygger man ju ganska mycket så att de känner att ”jag är viktig och jag är betydelsefull” och det hade kunnat ha gjort, för han var ju ganska långt ner på botten, så att han var nog lätt att rekrytera. --Men vad tänker du om det här och att det krävdes att du själv satt och ringde runt till olika HVB-hem för att det skulle bli en bra placering? --Ja, nej. Det är så jävla sorgligt att det är så. Jag tycker mest att det är sorgligt och jag tycker att det ger inte någon hopp om framtiden för att det är så pass få av de här ungdomarna ändå som har föräldrar som är resursstarka, som har möjligheten att ringa runt, som vet vilka frågor som ska ställas och som kan ställa krav på verksamheterna och krav på socialtjänsten. Hugo, som nu är 18 år, är drogfri och tror att det kommer fortsätta så: --Alltså mitt liv är mycket bättre idag. Jag mår bättre, jag är inte deprimerad, jag fungerar, bra kontakt med min familj. Jag mår bra, det är väl det viktiga. Hur ser ditt liv ut idag? –Just nu är jag arbetslös och söker jobb, tränar mycket, övningskör, försöker skaffa körkort och sånt där. Jag är väldigt motiverad till att ändra mitt liv och liksom ha en bra framtid liksom fru, barn och sånt där. (ring ring)En tid efter att vi träffades i hans lägenhet ringer jag Hugo: -Hej, det är Maria från radion. Hur gick det med körkortet? - Jag klarade det. Det känns jättebra och så har jag jobb också.

HVB-hemmet Allviken har anmälts till Ivo flera gånger, bland annat av poliser. Men tillsynsmyndighetens granskningar har som mest landat i kritik för formella fel och Allviken har fått expandera sin verksamhet, och kunnat flerdubbla sin vinst. Hör granskningen av Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var en jobbig väg dit. Mycket tankar. Jag kommer inte ihåg så mycket av det. Men jag kommer ihåg att det var känslosamt.Hugo – som vi kallar honom – är på väg till ett Hem för vård och boende – ett så kallat HVB-hem i Tärnsjö i norra Uppland.Hans mamma – som vi kallar Sara – sitter i bilen med honom:– Nej det var en mardröm. Vi visste ingenting. Och köra honom... Han var hög som ett hus…en satt i baksätet med honom. Vi visste ju inte om han skulle kasta sig ut.Hur var det när ni kom fram dit då?– Då grät jag. När vi kom fram. Och vi går där över gården med våra grejer. Och liksom knackar på. Och så kommer det någon som vi antar är personal. Vi är inte liksom helt säkra på det heller. Vem är ansvarig? Utan det var liksom så där... Det var du som skulle komma ja. Ja ja mamman. Det går bra det här. Och så klappar de mig lite på axeln. Sluta gråta nu mamman. Det här går bra. Vi tar hand om honom du. Och nu kan du åka.Hugo har ADHD. Han har alltid sportat, men när slutar med träningen blir han snabbt deprimerad och rastlös. På jullovet i ettan testar han och en kompis benzo - ett slags narkotikaklassat läkemedel och han fastnar direkt.– Det gjorde att jag inte kände så mycket. Men när det väl går ut i kroppen, då kommer alla känslor överrusande över en.Hugos missbruk går snabbt över styr, föräldrarna kan inte kontrollera honom och han håller på att dö i en överdos.– Vi hade nog i vår vildaste fantasi inte en tanke om att det skulle drabba liksom vårat barn som var aktiv idrottskille. Vi hade bilden av att det här drabbar de som kommer från trasiga familjer, socioekonomiskt tuffa förhållanden.Allviken HVB – hemmet dit Hugo kommer – har avtal med nästan alla svenska kommuner och fakturerade omkring 30 miljoner kronor förra året.De har en fin hemsida, figurerar i flera positiva reportage i lokalmedia och har, när Hugo kommer dit, aldrig fått någon kritik från inspektionsmyndigheten Ivo.Hemmets profil är att behandla unga killar med missbruk. Men det första som möter Hugo är erbjudanden om mer droger.– Det fanns jättemycket hasch. Cannabis alltså. Det var flera som rökte, fuskade på pissproven och sådant där, liksom tränade för att få ur sig det. Bränna, svett och sådant där.Stämningen på boendet beror enligt Hugo väldigt mycket på vilken personal som för tillfället är inne och jobbar. Ibland styr personalen och ibland ungdomarna.– Man var ju spänd hela tiden. Man behövde ju alltid låsa sin dörr och sådant där. Och man var noga att det inte var någon som följde efter en och sådär. Man hade ett öga över ryggen hela tiden. Det var liksom väldigt spänt.Varje år placeras cirka 6 000 barn och unga på HVB-hem i Sverige. Det görs för att man för sin egen skull inte kan bo kvar hemma.Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, konstaterade i våras att det fanns uppgifter om våld, hot, sexuella övergrepp, kränkningar eller droger i var fjärde inspektion. Men få av HVB-hemmen stängs.För att förstå hur det kan vara så – går vi igenom klagomål och all tillsyn som har gjorts på just det här hemmet. Redan flera år innan Hugo kommer dit har en ungdom därifrån ringt in till Ivos tipstelefon:“Det finns droger på behandlingshemmet. Personal hjälper ungdomar att lämna negativa drogtest trots att ungdomen tagit droger.”Det här förnekas av föreståndare och ägare. IVO avslutar tillsynen utan kritik.2019 beskriver en förälder i en anmälan till IVO hur det var att komma dit:”Haschdimman ligger tung över hela övervåningen/uppehållsrummet. de intagna tar droger framför personalen.”När Ivo sedan gör sin inspektion upptäcker de inte några brister.I domstolsprotokoll ser vi gång på gång hur olika socialtjänster beskriver att placeringar på Allviken lett till att ungdomar börjat med droger eller missbrukat mer.Vi tar kontakt med en mamma som vi kallar Hanna, hon tycker först att det är jobbigt att minnas - vi har bytt ut hennes röst:– Det gjorde ont i mig. Min son blev ju förstörd där. Det var där han lärde sig vad droger är. Allting började där. Det var helvetet på jorden.Hanna avråds från att hälsa på sin son men åker ändå dit:– Åh Min son han ligger i sängen och sover. Han är väl påtänd snarare. Han var full av sår. Han var blek. Han hade gått ner sig, han såg ut som en pundare. Det var inte så det skulle vara.Flera av de placerade pojkarna begår narkotikabrott under den tid de är där. Hannas son, som vi kallar Samir, förvärras i sitt missbruk under vistelsen där:– Och min son sa att mamma det var på Allviken, allting började. Det var kokain, det var amfetamin, det var heroin, det var hasch. Det var allt möjligt...Fler klagomål kommer också in till IVO och de genomför en inspektion.Två placerade pojkar går med på att tala med IVO. De säger att det är lätt att missbruka på Allviken och att personalen inte verkar veta vad cannabis är.IVO frågar ägaren om pojkarnas uppgifter och hon säger att det inte stämmer.När IVO kommer tillbaka två månader senare vill INGEN av ungdomarna prata med dem. Mellan besöken har minst två ungdomar förvärrats i sitt missbruk och fått flytta.Återigen konstaterar IVO att det inte finns några brister.Hugos mamma Sara har inte så mycket insyn i vad som händer på Allviken, de träffas mest på hans permissioner - men det han säger gör henne orolig.– Han berättade om att det var poliser som kom, ttt det var polisingripanden att det var bråkigt. Han berättade om att de hade knivar. Han berättade att han var rädd för andra boenden.Hugo säger att han själv inte är inblandad i några konflikter. Men nästan alla andra hade någon form av kniv gömd på rummet:– Alltså det var vanliga köksknivar, knivar man tagit in på permissioner, små knivar som kunde gömmas enkelt.Han berättar att på kvällarna och nätterna satt killarna uppe och gjorde vad de ville.Hugo håller fram sin mobil och visar en film från en av kvällarna. Filmen är inspelad i dagrummet, det är två killar som slåss, de stampar i golvet och flera står längs väggarna och tittar på.Varför slåss de?– Det var något bråk som hade hänt dagen innan och så ledde bara till det ena till det andra. De kallade varandra fula ord. Så blev det slagsmål.Men vad fanns personalen i de här situationerna?– De låg och sov, som de sa. Men det hörs ju tydligt att man inte kan sova. De ligger ju inne i personalrummet och kollar film. På kvällarna.Så det kunde pågå slagsmål på övervåningen, utan att personalen ingrep?–Personalen hade ingen koll alls. Det var verkligen sådär hela tiden.IVO känner till flera sådana här händelser.Vid en inspektion berättar en pojke att några ungdomar har slagit sönder övervåningen.Vid ett annat tillfälle misshandlas en pojke av två andra och får bitmärken på bröstet.En natt kommer en kille in i en annan killes rum och vill ha cigaretter. När han säger nej misshandlas han och får en så hård smäll på örat att trumhinnan spricker.Allvikens ägare Marielle Ragvals vänder sig kraftfullt mot dom kritiska beskrivningar vi fått, och menar att de problem som funnits i huvudsak kan förklaras av brister i lagen.– Det är en målgrupp som har ett stort vårdbehov. Och vi ser idag jättestora utmaningar för alla oss som jobbar inom HVB -branschen, där vi idag inte har den lagstiftningen på plats än så att vi har rätt befogenheter att kunna göra ett så bra jobb som möjligt. Vi har inte rätt att till exempel visitera ungdomarnas väskor eller gå igenom deras rum för att försöka se om det finns saker eller föremål som inte får vara där. Vi har inte rätt att kräva att de ska lämna urinprov. Och det här är någonting som vi alla brottas med i branschen där vi känner att vi jobbar med bakbundna händer.Kan det vara så att ni tar emot ungdomar med komplexa problem med för lite personal?– Jag anser inte det. Nej.Och Ivo bedömer också i sitt senaste beslut att verksamheten har förutsättningar att ge de inskrivna ungdomarna en vård som är trygg och säker.Vi kontaktar flera tidigare och nuvarande anställda. En del säger att det inte finns några som helst problem på boendet, att det faktiskt är ett av de bättre man kan vara på, medan andra vittnar om allvarliga missförhållanden.En tidigare anställd – Darko – går med på att träffa oss och berätta öppet om varför han efter många år slutade på Allviken,– Det är synd. Jag var så stolt att vara där, för mig var det en ära att få komma och jobba där en gång i tiden. Det är sån energi. Barn, de går åt rätt håll.Darko är föräldraledig med yngsta dottern som ligger i vagnen och sover när vi tar en promenad och pratar. Han är själv dömd för brott, men det är mer än 15 år sedan och idag är han stolt över att hjälpa unga på rätt väg. Han beskriver att Allviken – i början – var ett bra ställe att jobba på:–Vi fixar dem, hjälper dem på vägen, styr dem åt rätt riktning, pushar dem, bär dem när det behövs. Och sen, allting kraschar så här...det är inte lätt.Kommunerna betalar mellan 3 000-10 000 kronor per dygn för att ha en pojke placerad här. Och Darko berättar att de anställda uppmanas av ledningen gång på gång att inte berätta för socialtjänsten som placerat barnet där om det hänt något allvarligt.– Vi hade problem hela tiden. De har ökat ungdomsgruppen och minskat med personal.Han säger att vid ett tillfälle hade han hört av ungdomarna att en av killarna tar in heroin på boendet.– Det är inte bra att de blir introducerade till heroin på vårat hem. Det är en tung drog, du vet, opiater.Han framför det till ledningen men säger att han inte blir inte trodd.Darko säger att det var obehagligt att jobba ensam på natten.– De är mitt ansvar. Tänk att du är själv med dem, närmaste polisstation är fyra mil ifrån och det kommer två bilar med kriminella...Företaget har också ett stödboende utanför Uppsala dit unga från Allviken får komma för att träna på att klara sig själva. De delar också delvis personal med HVB-hemmet.Våren 2022 misstänker polisen att narkotika hanteras på stödboendet.De spanar utanför och gör till slut ett tillslag.De hittar drygt 7 kilo cannabis . Inplastade haschkakor märkta “Malaga”.Även vågar och vacuumförpackare tas i beslag och enligt polisen tyder det på att narkotika vägs och förpackas inne i bostaden.En boende och en anställd grips på plats. Båda häktas och nekar till brott. Till slut erkänner den yngre killen, den boende, att det är hans droger men han vill inte säga var eller från vem han fått dem. Han döms för grovt narkotikabrott.Den anställda, som även jobbat på Allviken, åtalas aldrig men får sluta på sin tjänst. Nu anställs flera nya personer. Darko, tycker att de är olämpliga för jobbet och bestämmer sig för att sluta:– Det var inte trevligt längre. Och då tänkte jag det är dags att stämpla ut.Ekots granskning visar att flera personer som anställs efter knarktillslaget sen begår brott under pågående anställning, däribland ringa narkotikabrott, trafikbrott men också misshandel.Men Allviken fortsätter att ta emot fler ungdomar. Det har visat sig vara en ekonomisk succé. I flera år har vinsten legat runt en miljon.Men 2023 blev det nästan 10 miljoner.Ägaren Marielle Ragvals säger också att hon alltid gjort sig av med personal som begått brott eller på annat sätt varit olämpliga. Som till exempel kring narkotikatillslaget på hennes stödboende:– Det stämmer att det fanns misstankar riktat mot en personal. Och det jag vill säga är att om det nu finns narkotika gömd i en lägenhet så är väl den förmodligen gömd och ingenting som ligger synligt.Det luktade cannabis. Poliserna som gjorde det där tillslaget sa att det stank av cannabis. Det luktade väldigt starkt av cannabis I den här personens lägenhet. Där personalen också gick in och ut utan att knacka på dörren?– Ja. Det är svårt för mig att svara på. Eftersom att jag inte var inne i den lägenheten. Men det jag kan säga är att när det här inträffade så gjorde jag allting by the book. Den här personalen som misstänktes aslutade jag också.Marielle Ragvals säger att flera av de här uppgifterna, som anmälts till IVO - och som myndigheten enligt handlingarna ställt frågor till företrädare för Allviken om, har hon aldrig nåtts av.–Det här är ingen information som jag har fått tidigare. Det är såklart ingenting som jag önskar. Utan jag tillsammans med alla mina anställda. Vi jobbar av hela vårt hjärta för att försöka hjälpa de här ungdomarna att vända sitt liv.Marielle Ragvals framhåller att hon samarbetat med IVO och varit transparent.Men Ekots granskning visar att olika myndigheter har haft kunskap om långt över 100 allvarliga händelser. Bara här, på detta enda HVB-hem.Det handlar om poliser, föräldrar, socialtjänst och kriminalvård. Berättelser om misshandel, droganvändning, fusk med drogtester, olämplig personal och att hemmet är oerhört ostädat. Vi kan se att Ivo känt till minst 50 av dessa missförhållanden.Trots larmen till Ivo stoppas aldrig verksamheten – istället fattar IVO beslut, om att Allviken HVB ska få tillstånd att ta hand om fler ungdomar. Först från sju till åtta och sedan förra året från åtta till nio.“IVO:s sammantagna bedömning är att Allviken vård AB med den planerade utökningen och har förutsättningar att bedriva verksamheten med god kvalitet och säkerhet”Två år efter knarkbeslaget på Stödboendet kommer det kritik från IVO – det handlar om att man i enstaka fall anställt en person innan man fått in registerutdrag från polisen. Och att man i en välkomstbroschyr skrivit att de frivilliga urinproven är obligatoriska.På Inspektionen för vård och omsorg förklarar tillsynschef Peder Carlsson hur myndigheten får ungefär 30 000 olika informationer årligen.– Det vi gör är att vi går igenom all den informationen för att titta vad står det här? Vad innebär det? Vad måste vi göra? Vad måste vi agera på då?Strax efter att Ekot begärt ut alla anmälningar och andra handlingar om Allviken väljer Ivo att starta en ny tillsyn av bolaget.– Och jag kan ju inte kommentera den pågående tillsynen i nuläget för jag vill inte påverka den på det sättet. Det du beskriver här, om jag pratar i generella termer, en verksamhet som har så mycket påpekanden, det här är ju inte alls bra. Så här ska det ju inte egentligen gå till.Men är det ni som har varit dåliga som myndighet? Är det reglerna som har varit fel eller är det resurserna från regeringen som är för liten?– Ja möjligen en kombination av alla tre. Det finns också ett stort ansvar som åligger kommunen att följa upp sina placeringar.Socialsekreterarna baserar ju ofta sina bedömningar på vad Ivo har skrivit i sina tillsynsrapporter. Det spelar ju roll om ni då gång på gång säger att verksamheten här är trygg och säker?– De måste naturligtvis använda flera informationer än Ivo. Men det är klart att Ivos information som finns om verksamheten ska vara korrekt. Och självfallet så är ju uppfattningen att här borde vi ha agerat tidigare. Min uppfattning är att vi inte har gjort det vi borde i ett tidigare skede.Peder Karlsson säger också att IVO håller på att förändra sitt sätt att bedriva tillsyn i de här verksamheterna och de i höst utvecklat ett fördjupat samarbete med till exempel polisen.– I dag utvecklar vi tillsynen så att vi ska ha ett bättre sätt att hantera all information.Socialtjänsten i Hugos hemkommun har nästan ingen kontakt med honom när han är där och hans föräldrar tar med honom in till stan och fikar när de kommer. Hur han egentligen har det vet mamma Sara inte så mycket om:– Efter att du hörde av dig också så säger han ju att jag berättade inte för dig mamma. Jag berättade inte alls allt. Det är så mycket du inte vet.Men nu hon vet vad IVO visste har hon svårt att förstå varför Allviken får fortsätta:– Nej det är helt obegripligt. Det är helt obegripligt att de inte tar det här på allvar. Jag fattar faktiskt inte hur de kan ignorera det här.Hugo tror att det är fel att samla så många killar med samma problem på ett ställe.– För då liksom, en missbrukare tar med sig narkotika till sitt boende, då kommer det trigga igång andra, en kedjereaktion i princip. Att man måste känna sig tuffare, bättre än varandra det är lite machokultur i de här boendena.Sara, Hugo, Hanna och Samir heter egentligen något annat. Hanna har vi bytt ut rösten på.

Personalen på Teslas senaste event fick förstärkning av företagets människoliknande Optimus-robotar. Men hur smarta var de här maskinerna egentligen och hur nära är vi att ha cyborgs i hemmet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Beskedet slog ned som en bomb. Solvallas verkställande direktör Jörgen Forsberg och sportchef Anders Malmrot har sagt upp sig från sina tjänster. Här berättar de vad som lett fram till beslutet.   Vi pratar även om de fina hästarna i Margaretas Tidiga Unghästserie, vad man ska lyssna på i sommar, goda glassar och såklart luringar till V75 på Färjestadtravet.   Innehåll: 00.00 Därför slutar Jörgen och Anders på Solvalla 09.31 Konsten att dela rum med Anders 16.22 Personalen som aldrig vill ha semester 23.16 Årets sista lopp i Margaretas Tidiga Unghästserie 30.33 Sommarlyssning från Solvalla 34.22 Vad innehåller Gröna Hissen? 40.13 Lackes luringar till Färjestad 48.25 Så har Jörgen och Anders skött sig, enligt Lacke   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Gäst: Lacke   Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron.

Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd: Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat. På vinden i medeltida kyrkor finns muralmålningar från åren 1180–1350 bevarade. Dessa undangömda muraler […] Inlägget K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Fluent Fiction - Swedish: Building Bonds: A Friendship Fortified by Allen Wrenches Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/building-bonds-a-friendship-fortified-by-allen-wrenches Story Transcript:Sv: "Stolta byggnader står tätt i staden på vattnet, där vänner, Carl och Elsa, sitter på ett kafé i ett hörn. Kaffe ångar, och de bläddar igenom en tjock IKEA-katalog. Carl pekar på en skänk. Elsa nickar och ler. De sitter i Stockholm, staden som pulserar av liv."En: "Proud buildings stand close together in the city by the water, where friends, Carl and Elsa, sit at a café in a corner. Coffee steams, and they flip through a thick IKEA catalog. Carl points to a sideboard. Elsa nods and smiles. They are in Stockholm, the city pulsing with life.Sv: De beställer skänken, glad över deras beslut. En vecka senare landar paketen på deras tröskel. De båda öppnar paketen med en fotogen lykta som enda ljus på kvällen. Paketen innehåller träbitar, skruvar och en pusselliknande instruktionsbok. De känner entusiasm.En: They order the sideboard, happy with their decision. A week later, the packages land on their doorstep. They both open the packages with a lantern as the only light in the evening. The packages contain wooden pieces, screws, and a puzzle-like instruction book. They feel excitement.Sv: "Då sätter vi igång, då?" säger Carl med ett leende. Elsa bläddrar i boken med skärrad blick men nickar bestämt. De börjar montera, träbit vid träbit, skruv vid skruv. Men stoppar upp när de inser att de har extra skruvar när de är halvvägs igenom.En: "Shall we start then?" Carl says with a smile. Elsa flips through the book with a scared look but nods firmly. They begin assembling, piece by piece, screw by screw. But they pause when they realize they have extra screws halfway through.Sv: Carl stirrar på skruvarna. "Vi måste ha missat något". Elsa bläddrar igenom instruktionsboken igen. Inget missat. De prövar igen, börjar om. Skruvarna består. De försöker om och om, under många dagar.En: Carl stares at the screws. "We must have missed something." Elsa flips through the instruction book again. Nothing missed. They try again, starting over. The screws remain. They try over and over, for many days.Sv: Men något sker som de inte förutser. Under denna tid, under dessa dagar av förvirring och frustration, de skrattar tillsammans, de tänker tillsammans, de delar stunder tillsammans. En vänskap de trodde var stark förvandlas till en oväntad binding. Deras samhörighet stärks.En: But something happens that they do not foresee. During this time, during these days of confusion and frustration, they laugh together, they think together, they share moments together. A friendship they thought was strong transforms into an unexpected bond. Their camaraderie deepens.Sv: Efter mer än en vecka bestämmer de sig för att ringa IKEA. Personalen på andra sidan skrattar heartligt och säger, "Ah, det händer faktiskt ofta. Vi brukar skicka lite extra skruvar ifall några går förlorade!".En: After more than a week, they decide to call IKEA. The staff on the other side laughs heartily and says, "Ah, it actually happens often. We usually send some extra screws in case some get lost!"Sv: Vännerna skrattar tillsammans. De inser att de har växt genom hela denna ovanliga händelse. Deras skänk står färdig, stark och fin, precis som deras förstärkta vänskap. Med det klara i huvudet känner de en skön känsla av fulländning.En: The friends laugh together. They realize they have grown through this whole unusual experience. Their sideboard stands ready, sturdy and beautiful, just like their reinforced friendship. With clarity in their minds, they feel a sense of fulfillment.Sv: Carl skrattar nu åt deras tidigare frustration, "Vad är ett perfekt hem med perfekt möbler om inte fylld med skratt och goda minnen?". De skålar med sina kaffekoppar, till deras starkare, djupare vänskap. Till deras äventyr. Till sitt liv i Stockholm, i staden de älskar, i hemmet de har byggt ihop. Till det hem som är mer än bara en plats, och i ett liv som är mer än bara en existens. Med eller utan extra skruvar.En: Carl now laughs at their previous frustration, "What is a perfect home with perfect furniture if not filled with laughter and good memories?" They toast with their coffee cups, to their stronger, deeper friendship. To their adventures. To their life in Stockholm, in the city they love, in the home they have built together. To the home that is more than just a place, and to a life that is more than just an existence. With or without extra screws." Vocabulary Words:buildings: byggnadercity: stadenwater: vattnetfriends: vännerCarl: CarlElsa: Elsasit: sittercafé: kafécorner: hörncoffee: kaffecatalog: katalogsideboard: skänkstockholm: Stockholmlife: livorder: beställerpackages: paketland: landardoorstep: tröskelwooden: träscrews: skruvarinstruction: instruktionsexcitement: entusiasmstart: sätter igångassembling: monterapiece: bitextra: extrabook: boklight: ljusdays: dagar

Vi vandrar vidare ON Location, MUG (Musik utan gränser) Göteborg.Och vi pratar också med supertrevliga Fredrik i Personalen.Vad är utmaningarna för Musikaffärerna idag?Hur kan du sponsra dessa så att det får finnas kvar?Teknikhörnan består av Apple Vision Pro, och HUR vi kan använda den i Musikskapande.Vill ni att vi kommer till ert ställe och Poddar?Hör av er!Varmt välkomna!Studio, Artist, Live, Musiker, Scen, Låtskrivning, Ai, AI,Musik, Kultur, TikTok, Instagram, Facebook, Youtube, Billboard, Hip Hop, Rock, Soul, Jazz, Gospel, Pop. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt fredagsbubbel idag gästar Emil Henrohn och Lina Hedlund Martina. Vi får reda på vad Lina gjorde i Danmark och i vilken butik Emil tycker de har jobbigast personal.

En vinterkväll kommer Kvinnan med den tunga kofferten till ett skidhotell i de stora stelfrusna skogarna utanför Oslo. Hon dricker sju glas vin och läser deckare vid öppna spisen. När det är dags för utcheckning är hon plötsligt borta. Personalen tror först att hon tagit livet av sig. Hoppat ut genom fönstret, men någon kropp hittas aldrig.  Fyra år efter det mystiska försvinnandet åker den norska journalisten Lars Overland till skidhotellet för att ta reda på hur en utmattad, åldrande dam med en stor tung väska på små hjul spårlöst kan försvinna. Om du inte vill vänta på nästa avsnitt går det redan nu att låsa upp alla delar av Kvinnan med den tunga kofferten genom att bli betalande prenumerant - då får du full tillgång till Skuggland och alla andra poddar vi gör på Third Ear Studio, som tex Spår och Uppgång & Fall. Gå in på www.thirdear.studio och välj själv vilken poddspelare du vill lyssna i. Become a member at https://plus.acast.com/s/skuggland. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu är det dags för det fyrtiofjärde avsnittet av Företagarnas podcast där Företagarnas jurister svarar på viktiga frågor och hjälper företagare som hamnat i kläm. Vad är en stridsåtgärd? Vad är den vanligaste anledningen till strejk? Och vad måste en stridsåtgärd föregås av? Här får du svar! Podden leds som vanligt av juristerna Oxana Iakimenko och Hampus Löwstedt. Här får du viktiga svar på svåra frågor som kan hjälpa dig som företagare och arbetsgivare. Lyssna nu!

Elin bor på en gruppbostad. Hon blev misshandlad många gånger hemma av en kille hon var ihop med. Personalen kunde inte sätta stopp. I kvällens sändning förklarar också en expert varför det är så mycket björkpollen i år.

Personalen inom småbarnspedagogiken uppmanas att rapportera allt fler olyckor, även mindre allvarliga incidenter. I Vasa rapporterades förra året 1500 olyckor, allt från att ett barn viftat till ett annat med en spade till att ett barn trillat ur klätterställningen. Är det här viktigt för säkerheten eller har rapporteringen gått till överdrift? Hämmas rent av barnens motoriska utveckling om vi överbeskyddar dem? I debatten deltar Matilda Engström, chef för småbarnspedagogiken i Jakobstad och Marika Sorja, assistent i riksdagen med bakgrund inom småbarnspedagogiken. Debatten leds av Mikaela Löv. E-post: slaget@yle.fi

Personalen på äldreboenden stod i pandemins frontlinje. I en ny SNS-rapport förmedlas deras erfarenheter av pandemin och dess konsekvenser för verksamheten på äldreboenden. Rapporten kommenteras av äldreminister Anna Tenje och Coronakommissionens ordförande Mats Melin. Medverkande Sara Erlandsson, lektor i socialt arbete vid Stockholms universitet Andreas Koch, kommunikations- och IR-direktör, Attendo Mats Melin, ordförande, Coronakommissionen Malin Ragnegård, förbundsordförande, Kommunal Anna Tenje (M), äldre- och socialförsäkringsminister Petra Ulmanen, lektor i socialt arbete vid Stockholms universitet Samtalet leds av Ilinca Benson, vd för SNS.

Innan sjukgymnasten Anna Svensson-Raskh hade skrivit sin doktorsavhandling 2021 ”Mobilization immediatly after elective abdominal surgery” fanns det inga studier kring effekten av tidig mobilisering efter bukkirurgi. Tillsammans med docent Wim Grooten diskuteras de kliniska betydelserna av avhandlingen.

Det skulle bli middagarnas middag med modernismens främsta namn samlade vid samma bord. Men att bjuda genier på mat är ingen picknick. Annina Rabe berättar mer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-05-18.Det är den 18 maj 1922 och vi befinner oss på Majestic hotel i Paris. Personalen är i full gång med att iordningställa ett chambre separée till en privat tillställning för ett femtiotal gäster. Kanske ligger det i luften att det kommer att bli en alla-var-där-bjudning, en sådan som det fortfarande kommer att talas om hundra år senare. En middag som samlar och definierar den nya modernistiska eran. Där ska spjutspetsarna inom konst, litteratur, scenkonst och musik blandas upp med en grädda av förmögna, inflytelserika, adliga eller rentav kungliga gäster.Här finns Pablo Picasso, Igor Stravinsky, Virginia Woolfs svåger konstkritikern Clive Bell liksom alla dansare från den ryska baletten i Paris. De sistnämnda har premiär för föreställningen Le Renard, baserad på ett verk av Stravinsky, och den officiella anledningen till sammankomsten är att fira balettkompaniet och dess ledare Sergei Diaghilev, som förstås också är där. Men kvällens värdar, det socialt och kulturellt ambitiösa mecenatparet Sydney och Violet Schiff, har en baktanke.Varje viktig epok har en tidpunkt när den står på den absoluta toppen. När den balanserar på gränsen mellan avantgarde och det etablerade, men fortfarande känns som om den bryter ny mark. I maj 1922 provocerade inte modernismen lika mycket som den gjort några år tidigare, men fortfarande hade några av dess mest betydande verk inte sett dagens ljus. Det här var ett viktigt år, inte minst för den litterära modernismen. I februari 1922 publicerades James Joyces 900-sidor långa Ulysses, en bok som skulle skriva om litteraturhistorien. TS Eliots Det öde landet utkom samma år, liksom Virgina Woolfs Jacobs room och fjärde delen av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt.Värden Sidney Schiff, som själv är en medelmåttig romanförfattare, är besatt av Proust på gränsen till stalkning. Och kvällens verkliga hedersgäster är inte den ryska baletten, utan Proust och Joyce. Två författare som representerar diametralt olika sidor av modernismen, två personligheter lika disparata som deras verk. Det skulle bli de två modernistiska portalfigurernas första och enda möte.Middagen på the Majestic måste ha planerats med en rusig känsla av att befinna sig här och nu, mitt i en tid när något håller på att förändras för alltid. Sättet att se, gestalta, skriva och leva.Den utsökta menyn var utformad helt till de illustra gästernas ära. Rysk kaviar och ryska horsdeuvres för att ära den Ryska baletten. Därefter kunde man välja på en sjötunga Walewska eller lammnoisetter med haricots verts. Men paret Schiff var så ivriga över att Proust skulle hedra dem med sin närvaro att hela resten av menyn var utformad efter honom och maträtter som förekommer i På spaning efter den tid som flytt. Här fanns förstås sparris i överflöd -vilken tur att sparrisen råkade vara i säsong just vid tiden för denna middag! Där fanns lammstek med bearnaise och köttaladåb med kalvfötter. Det serverades kyckling financiére, med en sås på madeira garnerad med kycklinglever, tryffel och gröna oliver. För den Proustian som var mer fisk- och skaldjurssinnad bjöds hummer lamericaine, det vill säga med tomat, konjak, vitt vin och grädde, eller slätvar i vin- och smörsås. För den som därefter till äventyrs hade något utrymme kvar för dessert bjöds flera överdådiga alternativ i Prousts anda: Kastanjepudding serverad med vaniljglass och körsbär, mandelkaka, glass gjord på pistage och kaffe, jordgubbsmousse och tryfflar. Genomgående dracks champagne.Hur såg Proust på denna hyllning? Vad tyckte Joyce. Inspirerade den överdådiga middagen och ruset från champagnen dem till avgörande och oförglömliga samtal?Inte riktigt. Faktum är att ingen av hedersgästerna tog del av den kulinariska mångfalden. Klockan var långt över midnatt och tallrikarna undanröjda när den första av dem dök upp. En sjavigt klädd man, kraftigt berusad, kom in och damp ner på den ena tomma stolen bredvid värden. Enligt konstkritikern Clive Bell satt han bara stum med huvudet i händerna. Ganska snart började han snarka högljutt. Det var James Joyce. Proust dök upp vid tre på natten, en spröd figur insvept i en stor päls. Enligt Clive Bell var det något råttliknande över den eleganta uppenbarelsen. Vid den här tiden av sitt liv lämnade Proust ytterst sällan sitt sovrum; svårt försvagad av hälsoproblem och drogmissbruk slet han för att slutföra sitt livsverk.Det som skulle bli århundradets fest har istället gått till historien som den obekvämaste middagen i middagsbjudningarnas historia. Exakt vad som hände kan vi inte veta, vittnesmålen skiljer sig åt i historikern Richard Davenport-Hines underhållande bok A night at the Majestic citeras inte mindre än sex olika versioner men alla är överens om att det var ett misslyckande, stämningen var stel och nervös. James Joyce själv berättade för sin vän målaren Frank Budgen att hela konversationen hade bestått av ett enda ord som upprepades i olika sammanhang: Nej. Proust frågade om Joyce kände prinsessan så-och-så, Joyce svarade nej. Värdinnan frågade Proust om han hade läst Ulysses och Proust svarade nej. Joyce svarade i sin tur nej på frågan om han möjligen hade läst På spaning efter den tid som flytt.Det finns anledning att misstänka att ingen av dem talade sanning.Kanske kunde modernismens många uttryck inte låta sig inordnas under ett och samma tak. Men det kan å andra sidan helt enkelt rört sig om en ganska typisk mingelsituation som kan uppstå när ett antal inflytelserika människor i kulturvärlden möts. En gnagande och paranoid konkurrenskänsla, ett ständigt sneglande över axeln, en malande inre oro över den egna statusen i förhållande till andras. Lägg därtill det skamlösa fjäskande som nästan alltid uppstår när vanliga dödliga ska umgås med upphöjda genier.Exakt sex månader efter den här misslyckade kvällen avled Marcel Proust. Modernismen fortsatte att blomstra i flera år till och hade inte det här historiska och ack så intetsägande mötet mellan några av tidens största konstnärer ägt rum hade den här middagsbjudningen fallit i glömska, i det stora tysta arkivet av bortglömda kulturfester. Nu är den en anekdot, ett trivialt snedsteg i 1900-talets främsta estetiska rörelse. Som en påminnare om att även i de största intellektuella djupen finns en ytlig och helt mänsklig faktor.På tal om det, så lättade stämningen enligt flera källor upp något när de båda författarna delade en taxi hem och började prata krämpor. Joyce klagade över sin återkommande huvudvärk och sina ögon, medan Proust klagade över sitt magont. Det enda vi vet säkerhet är att det inte var matens fel.Annina Rabe, litteraturkritikerLitteraturRichard Davenport-Hines bok: A night at the majestic. Faber & Faber, 2007.BildenBilden är ett montage/illustration baserad på tre målningar:Jacques-Émile Blanches porträtt av James Joyce: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Portrait_of_James_Joyce_P529.jpgEn avbildning av Marcel Proust-skulpturen på Château de Breteuil (av ManoSolo1324132): https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Marcel_Proust_statue_au_ch%C3%A2teau_de_Breteuil.jpgJohn Singer Sargents "A dinner-table at night": https://www.wikiart.org/en/john-singer-sargent/a-dinner-table-at-night-1884

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir. Nakenbilder på tjejer, en del så unga som 13 år, säljs och köps helt öppet på nätforum, enligt en granskning av Dagens ETC. Tjejerna själva vill inte att bilderna ska finnas där och köparna är ofta klasskompisar, som vill ha nakenbilder på specifika tjejer som de kanske känner eller bor granne med. Sen snackar vi om massuppsägningarna på Twitter som startar idag. Personalen väntar nu på ett individuellt mejl om de ska få stanna eller gå. Och vad har egentligen hänt sedan Twitters nya vd Elon Musk slutligen rodde i hamn sitt impulsköp av plattformen för en vecka sedan?

Nu är det premiär i K-podd för serien Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat. Vi börjar med en miniserie som vi kallar Världens främsta textilsjukhus. Avsnitten […] Inlägget K-podd 71: Arkiv special – Världens främsta textilsjukhus dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Strövtåg i hembygden har av Svensktoppens lyssnare röstats fram till den allra bästa Svensktoppslåten någonsin. Låtskrivaren och sångaren Björn Dixgård berättar för Carolina Norén hur den folkkära låten mot alla odds blev en av gruppens största hits. Svensktoppen intervjupodd med Björn Dixgård Vi fick nej från skivbolag efter skivbolag. Till slut hittade vi ett som trodde på vår skiva med tonsatta dikter av Gustaf Fröding. Skivbolaget sa att vi skulle satsa på Strövtåg i hembygden som singel. Vi trodde inte alls på den låten, vissa i bandet hade till och med somnat när vi spelade in den från början, avslöjar Björn Dixgård.Musiken till dikten kom till honom en dag i replokalen, han var ensam kvar och var redan lite sen till dagis där han skulle hämta sina barn. Jag var redan kanske 15 minuter sen, och så plötsligt får jag den där musikslingan i huvudet och känner att jag måste spela in den på ett röstmemo. Personalen på förskolan blev lite sur, men jag hade en hit i fickan!Storyn bakom Strövtåg i hembygdenMando Diao går rakt in på Svensktoppens förstaplats i november 2012 med Strövtåg i hembygden som släpps som singel från albumet Infruset. Låten ligger kvar på listan i 167 veckor och är än idag den etta som legat längst i topp totalt 86 veckor. Och bandet börjar snart märka av att de börjar få en helt ny publik, att de börjar bli folkkära. Bland annat så ringde du från Svensktoppen och uppdaterade oss på framgångarna och efter konserterna märkte vi att fler och helt andra personer än våra vanliga fans kom fram och ville prata med oss.Björn och den tidigare medlemmen Gustaf Norén blir också sommarpratare i Sveriges Radio sommaren efter succén. Men det har börjat knaka i fogarna mellan de två bandmedlemmarna, Gustaf hoppar av gruppen 2015 och några år tidigare har en annan bandmedlem fått sparken. Jag blev lite skraj när Gustaf hoppade av, hur ska det gå för bandet? Gör vi något fel? Men sen insåg jag när jag kollade runt att många band, även de riktigt stora som AC/DC eller Depeche Mode, också har bytt medlemmar genom åren. Vi som är i bandet idag kan bli extremt osams, men nu har vi lärt oss att reda ut alla problem det var något vi inte gjorde tidigare.Strövtåg i hembygden vinner Svensktoppens omröstning om den bästa låten någonsin överlägset med 31 procent av rösterna i slutröstningen i oktober 2022. Den som kommer närmast är Håll mitt hjärta med Björn Skifs som får 19 procent och senaste vinnaren från 2012, Du är min man med BAO och Helen Sjöholm slutar trea med 15 procent av rösterna. Jag vill tacka alla som röstat, det betyder otroligt mycket för mig det här! avslutar Björn Dixgård.Carolina Norén - programledare SvensktoppenRESULTAT OMRÖSTNINGEN OM BÄSTA SVENSKTOPPSLÅTEN NÅGONSINResultat i procent av rösterna i slutröstningen;VINNARE:1. Strövtåg i hembygden Mando Diao    31 %                           (tid på listan: 2012-2016)2. Håll mitt hjärta Björn Skifs  19 %                                            (tid på listan: 2003-2006)3. Du är min man BAO & Helen Sjöholm  15 %                         (tid på listan: 2004-2009)4. Lyckliga Gatan Anna Lena Löfgren  14 %                             (tid på listan: 1967-1968)5. Om du lämnade mig nu Lars Winnerbäck & Miss Li  11 %  (tid på listan 2007-2012)6. Jag och min far Magnus Uggla  10 %                                       (tid på listan: 2012-2016)Inte med i slutröstningen:7. Till min kära Streaplers                                                              (tid på listan: 1995-1997)8. Omkring tiggarn från Luossa Hootenanny Singers                (tid på listan: 1972-1973)9. Guldet blev till sand Peter Jöback                                            (tid på listan: 1997-1999)10. Gabriellas sång Helen Sjöholm                                                   (tid på listan 2004-2006)

1021. Optimización de las tasas de conversión  7 tips que podemos aplicar para mejorar nuestro rendimiento. Si quieres aprender a crear embudos en LinkedIn y que sean los clientes los que te busquen y no estar tú persiguiendo a los clientes, esto sólo para empresas B2B,  y no estar tú persiguiendo a los clientes, ¡Atentos! se viene nuestra próxima edición de ​​ LEADS FOR SALES, así que si realmente te interesa te invito a que presente es tu candidatura rellenando el formulario al final de la página en mención. https://youtu.be/aT-EtcgSanI Volviendo al tema de hoy. Ya sabes que si estás en ambientes B2B nosotros promovemos 100% la gestión tu presencia de marca profesional en LinkedIn.  Cómo optimizar la tasa de conversión 7 tips efectivos. Cuando hablamos de optimización de la tasa de conversión (CRO, por sus siglas en inglés), nos referimos a darles oportunidad a tus visitantes para hacer una acción cuando ingresen a tu sitio. La idea es que puedas adaptar y diseñar los elementos de tus páginas para que sea más probable que esta acción deseada suceda con mayor frecuencia. 1. Crea llamadas a la acción ineludibles Incluir tus llamadas a la acción dentro del cuerpo de tus entradas de: Blog NewsletterLa cabecera de tu perfil personalEn la información de contactoEn las experiencias de tu perfilEn los mensajes enviados a contactos de primer gradoCon títulos para que se vuelvan más atractivas. 2. Aumenta el flujo de leads Trabajar de manera constante un sistema de prospección con diferentes listas de prospectos previamente sub segmentadas.  3. Haz A/B testing Crear una landing page efectiva te permite convertir un visitante en un lead y, gracias a la menor fricción posible, a un lead en cliente. Al tener dos versiones de una página para analizar, podrás darte cuenta de qué funciona mejor en: Los copyLos elementos visualesLa proposición de valorEl diseño de las páginasEl contenido 4. Demuestra que eres confiable Toda tu presencia digital debe ser confiable para ello trabajar de manera coherente tus mensajes de comunicación es importante. Un perfil profesional con todas sus acciones completadasUna narrativa pensada en el clienteTu generación de contenido con un propósito claro. Adicional, una página segura abrirá la puerta a más compradores.  Certificados de seguridadQue no hay errores en ninguna de tus seccionesUn anuncio de privacidad transparente sobre el manejo de su información sensible. Verás que será más sencillo que un lead se convierta en un consumidor. 5. Crea procedimientos para que tu equipo de ventas esté al tanto Trabajar un esquema de comunicaciónDefinir el tipo de lenguajeIntervalos de tiempo Será importante que todo el equipo de ventas lo conozca. 6. Abre una comunicación directa Un chat es una gran oportunidad para mantener un contacto directo con un potencial cliente muchas personas sí revisan,  pero prefieren por ejemplo Whatsapp  o Telegram. 7. Recuerda hacer uso del retargeting Hacer un constante seguimiento es importante que un cliente no te conteste tus mensajes, pues puede que lo haga en seis meses o en un año. El seguimiento debe ser: Preciso inteligente elegante Es decir intelegante personalizado Existen muchas maneras de optimizar tu tasa de conversión. La idea es que te pongas manos a la obra y aprendas de lo que tus visitantes demuestran con su comportamiento y, sobre todo, con mediciones eficientes. Gracias por estar al otro lado, porque sin ustedes esto no existiría,  gracias por seguir escuchando el podcast en las diferentes plataformas,  por sus valoraciones de 5 estrellas en iTunes,  sus me gusta y comentarios en ivoox,  por seguirnos en Spotify, en YouTube. Excelente lunes. Un abrazo, Katya —------------------------------------------------------------- Katya Amán Enseño a implementar sistemas de generación de leads calificados en  LinkedIn 

Elton föddes några veckor för tidigt och strax efter förlossningen konstaterades det att Elton bar på ett herpesvirus som hade gett honom allvarliga hjärnskador. Han hade blivit smittad av mamma Malin, som inte visste att hon hade en herpesinfektion vid födelsetillfället. Elton fick en tuff start i livet, där prognoserna inte såg bra ut. Men gång på gång fick han vårdpersonal att tappa hakan och familjen lärde sig att leva med begränsningar och anpassningar utifrån Eltons behov. I början av 2022 insjuknar Elton i en allvarlig bukspottskörtelinflamation, till följd av Coronaviruset som familjen tyvärr inte lyckades hålla sig ifrån. I samband med det blir Elton inlagd på sjukhus men avvisas vård på Iva avdelningen. Personalen tar beslut om vårdbegränsningar utan att diskutera med föräldrarna eller med Eltons tidigare läkare. De resonerar att Eltons grund hjärnskada är så pass allvarlig att man inte vill riskera att han ska få mer begränsningar och de pratar om hans livskvalité. Samtidigt betonar dom att Elton är så pass stark att han kan klara av och friskna till ifrån sin bukspottskörtel inflammation , på egen hand. Man tycker alltså att han är så pass frisk att han kan överleva på egen hand, men för sjuk för att få hjälp av en iva avdelning. Elton överlever inte inflammationen. Han dör i sjukhussängen sovandes på sin mamma och i tryggheten av att ha sin pappa bredvid. Föräldrarna ser och hör sin son ta sitt sista andetag utan att kunna hjälpa honom och nu får de leva resten av sina liv grubblandes över om iva vården hade kunnat ge dem fler dagar och fler minnen tillsammans med sin älskade Elton.

Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor. Kökaoset på Arlanda är bland de värsta i Europa, och väntas bara bli värre under sommaren. Detta trots att Swedavias vd larmade om situationen redan i oktober. Personalen räcker inte till och Säpo pekas ut som en flaskhals i rekryteringen. Nu kallas Morgan Johansson (S) upp till trafikutskottet för att förklara vad han ser för lösningar på situationen.Sen pratar vi om #Swedengate, under vilket Sverige pekas ut som ett land präglat av både snålhet och rasism. Fenomenet att inte bjuda barnens kompisar på middag har nått nyhetsmedier både inrikes och utrikes, och vi reder ut vad såväl etnologer som Myndigheten för psykologiskt försvar har att säga om saken.

Det skulle bli middagarnas middag med modernismens främsta namn samlade vid samma bord. Men att bjuda genier på mat är ingen picknick. Annina Rabe berättar mer. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är den 18 maj 1922 och vi befinner oss på Majestic hotel i Paris. Personalen är i full gång med att iordningställa ett chambre separée till en privat tillställning för ett femtiotal gäster. Kanske ligger det i luften att det kommer att bli en alla-var-där-bjudning, en sådan som det fortfarande kommer att talas om hundra år senare. En middag som samlar och definierar den nya modernistiska eran. Där ska spjutspetsarna inom konst, litteratur, scenkonst och musik blandas upp med en grädda av förmögna, inflytelserika, adliga eller rentav kungliga gäster.Här finns Pablo Picasso, Igor Stravinsky, Virginia Woolfs svåger konstkritikern Clive Bell liksom alla dansare från den ryska baletten i Paris. De sistnämnda har premiär för föreställningen Le Renard, baserad på ett verk av Stravinsky, och den officiella anledningen till sammankomsten är att fira balettkompaniet och dess ledare Sergei Diaghilev, som förstås också är där. Men kvällens värdar, det socialt och kulturellt ambitiösa mecenatparet Sydney och Violet Schiff, har en baktanke.Varje viktig epok har en tidpunkt när den står på den absoluta toppen. När den balanserar på gränsen mellan avantgarde och det etablerade, men fortfarande känns som om den bryter ny mark. I maj 1922 provocerade inte modernismen lika mycket som den gjort några år tidigare, men fortfarande hade några av dess mest betydande verk inte sett dagens ljus. Det här var ett viktigt år, inte minst för den litterära modernismen. I februari 1922 publicerades James Joyces 900-sidor långa Ulysses, en bok som skulle skriva om litteraturhistorien. TS Eliots Det öde landet utkom samma år, liksom Virgina Woolfs Jacobs room och fjärde delen av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt.Värden Sidney Schiff, som själv är en medelmåttig romanförfattare, är besatt av Proust på gränsen till stalkning. Och kvällens verkliga hedersgäster är inte den ryska baletten, utan Proust och Joyce. Två författare som representerar diametralt olika sidor av modernismen, två personligheter lika disparata som deras verk. Det skulle bli de två modernistiska portalfigurernas första och enda möte.Middagen på the Majestic måste ha planerats med en rusig känsla av att befinna sig här och nu, mitt i en tid när något håller på att förändras för alltid. Sättet att se, gestalta, skriva och leva.Den utsökta menyn var utformad helt till de illustra gästernas ära. Rysk kaviar och ryska horsdeuvres för att ära den Ryska baletten. Därefter kunde man välja på en sjötunga Walewska eller lammnoisetter med haricots verts. Men paret Schiff var så ivriga över att Proust skulle hedra dem med sin närvaro att hela resten av menyn var utformad efter honom och maträtter som förekommer i På spaning efter den tid som flytt. Här fanns förstås sparris i överflöd -vilken tur att sparrisen råkade vara i säsong just vid tiden för denna middag! Där fanns lammstek med bearnaise och köttaladåb med kalvfötter. Det serverades kyckling financiére, med en sås på madeira garnerad med kycklinglever, tryffel och gröna oliver. För den Proustian som var mer fisk- och skaldjurssinnad bjöds hummer lamericaine, det vill säga med tomat, konjak, vitt vin och grädde, eller slätvar i vin- och smörsås. För den som därefter till äventyrs hade något utrymme kvar för dessert bjöds flera överdådiga alternativ i Prousts anda: Kastanjepudding serverad med vaniljglass och körsbär, mandelkaka, glass gjord på pistage och kaffe, jordgubbsmousse och tryfflar. Genomgående dracks champagne.Hur såg Proust på denna hyllning? Vad tyckte Joyce. Inspirerade den överdådiga middagen och ruset från champagnen dem till avgörande och oförglömliga samtal?Inte riktigt. Faktum är att ingen av hedersgästerna tog del av den kulinariska mångfalden. Klockan var långt över midnatt och tallrikarna undanröjda när den första av dem dök upp. En sjavigt klädd man, kraftigt berusad, kom in och damp ner på den ena tomma stolen bredvid värden. Enligt konstkritikern Clive Bell satt han bara stum med huvudet i händerna. Ganska snart började han snarka högljutt. Det var James Joyce. Proust dök upp vid tre på natten, en spröd figur insvept i en stor päls. Enligt Clive Bell var det något råttliknande över den eleganta uppenbarelsen. Vid den här tiden av sitt liv lämnade Proust ytterst sällan sitt sovrum; svårt försvagad av hälsoproblem och drogmissbruk slet han för att slutföra sitt livsverk.Det som skulle bli århundradets fest har istället gått till historien som den obekvämaste middagen i middagsbjudningarnas historia. Exakt vad som hände kan vi inte veta, vittnesmålen skiljer sig åt i historikern Richard Davenport-Hines underhållande bok A night at the Majestic citeras inte mindre än sex olika versioner men alla är överens om att det var ett misslyckande, stämningen var stel och nervös. James Joyce själv berättade för sin vän målaren Frank Budgen att hela konversationen hade bestått av ett enda ord som upprepades i olika sammanhang: Nej. Proust frågade om Joyce kände prinsessan så-och-så, Joyce svarade nej. Värdinnan frågade Proust om han hade läst Ulysses och Proust svarade nej. Joyce svarade i sin tur nej på frågan om han möjligen hade läst På spaning efter den tid som flytt.Det finns anledning att misstänka att ingen av dem talade sanning.Kanske kunde modernismens många uttryck inte låta sig inordnas under ett och samma tak. Men det kan å andra sidan helt enkelt rört sig om en ganska typisk mingelsituation som kan uppstå när ett antal inflytelserika människor i kulturvärlden möts. En gnagande och paranoid konkurrenskänsla, ett ständigt sneglande över axeln, en malande inre oro över den egna statusen i förhållande till andras. Lägg därtill det skamlösa fjäskande som nästan alltid uppstår när vanliga dödliga ska umgås med upphöjda genier.Exakt sex månader efter den här misslyckade kvällen avled Marcel Proust. Modernismen fortsatte att blomstra i flera år till och hade inte det här historiska och ack så intetsägande mötet mellan några av tidens största konstnärer ägt rum hade den här middagsbjudningen fallit i glömska, i det stora tysta arkivet av bortglömda kulturfester. Nu är den en anekdot, ett trivialt snedsteg i 1900-talets främsta estetiska rörelse. Som en påminnare om att även i de största intellektuella djupen finns en ytlig och helt mänsklig faktor.På tal om det, så lättade stämningen enligt flera källor upp något när de båda författarna delade en taxi hem och började prata krämpor. Joyce klagade över sin återkommande huvudvärk och sina ögon, medan Proust klagade över sitt magont. Det enda vi vet säkerhet är att det inte var matens fel.Annina Rabe, litteraturkritikerLitteraturRichard Davenport-Hines bok: A night at the majestic. Faber & Faber, 2007.BildenBilden är ett montage/illustration baserad på tre målningar:Jacques-Émile Blanches porträtt av James Joyce: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Portrait_of_James_Joyce_P529.jpgEn avbildning av Marcel Proust-skulpturen på Château de Breteuil (av ManoSolo1324132): https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Marcel_Proust_statue_au_ch%C3%A2teau_de_Breteuil.jpgJohn Singer Sargents "A dinner-table at night": https://www.wikiart.org/en/john-singer-sargent/a-dinner-table-at-night-1884

Andreas Hurtig är investerare och djurälskare som engagerat sig i projektet Awake. Med hans hjälp har ett nytt djursjukhus kunnat öppna i Stockholm, och det är inte vilket djursjukhus som helst. I säsongens andra avsnitt av Allt för friskare djur träffar vi Andreas som berättar om djursjukhuset, välgörenhetsprojektet Awake Outreach och sina framtidsdrömmar om att utveckla konceptet.

April 2020 slår ett nytt virus till mot äldreboendet där Emelie Ågren är enhetschef. Personalen kämpar mot en osynlig fiende som man vet väldigt lite om, medan alltfler boende blir sjuka och dör. Emelie Ågren var våren 2020 enhetschef för ett äldreboende för personer med demenssjukdom. När pandemin slog till var kunskaperna om det nya viruset små och personalen hamnade i frontlinjen i kampen mot det nya viruset. Där här är hennes berättelse om att kampen mot covid-19 inom äldreomsorgen när pandemin dödade 14 av de 47 boende på hennes äldreboende. Vill du skicka en hälsning till Emelie och den övriga personalen kan du göra det via mail till seriens producent Ola Hemström på ola.hemstrom@sverigesradio.se Emelie Ågren var också kandidat till att bli Lyssnarnas Sommarvärd i Sommar i P1 2021, en av många som du möter i Min berättelse. Programmet är inspelat 2021.

April 2020 slår ett nytt virus till mot äldreboendet där Emelie Ågren är enhetschef. Personalen kämpar mot en osynlig fiende som man vet väldigt lite om, medan alltfler boende blir sjuka och dör. Emelie Ågren var våren 2020 enhetschef för ett äldreboende för personer med demenssjukdom. När pandemin slog till var kunskaperna om det nya viruset små och personalen hamnade i frontlinjen i kampen mot det nya viruset. Där här är hennes berättelse om att kampen mot covid-19 inom äldreomsorgen när pandemin dödade 14 av de 47 boende på hennes äldreboende. Vill du skicka en hälsning till Emelie och den övriga personalen kan du göra det via mail till seriens producent Ola Hemström på ola.hemstrom@sverigesradio.se

Idag snacka vi om behovet av kompetens, i synnerhet när lättnaderna kommer stegvis. Personalen är behövd. I  det långa perspektivet såväl  som det korta, fler behöver välja besöksnäringens alla karriärmöjligheter.  1 juni  kom ett steg i lättnader  av  restrektioner, Camilla Hassberg, hotellchef på Gamla teatern med Teatreträdgården är med om hur  det tagits emot. Produktion: Poddverandan i Östersund  

Henrik Fexeus är författare, föreläsare, mentalist och expert på ordlös kommunikation och kroppsspråk.I avsnittet pratar vi om hur Henrik gick från att vara icke social kompetent när han var liten och blev mobbad till att bli en mästare på att läsa av folks tankar och förstå mänskligt beteende.Vi pratar om hur vi kan bli bättre på att kommunicera. Om nya deckarromanerna han skriver tillsammans med författaren Camilla Läckberg. Henrik berättar om hur han övade på att ragga och samlade alla tekniker i sin bok "Alla får ligga".Det bjuds på massor av matnyttiga tips hur du ska utvecklas som person och hur man ändrar sitt sätt att tänka för att må bättre. Henrik lär ut bl.a. ett knep för att ta reda på var en annan person befinner sig känslomässigt. Men varning, använd knepet med hänsyn!Henriks böcker finns i de flesta bokhandlare och näthandlare. Hans tidigare liveshower och andra klipp finns på hans Youtube-kanal: https://www.youtube.com/user/HFexeusKyrkklockor cred: Daniel Simion https://soundbible.com/Tack till Edwin Lundgren för ljudmix av detta avsnitt."Dog idag" är en intervjupodcast där vi låtsas att veckan gäst dog idag. Utifrån den premissen får gästen svara på frågor hur den ser på sitt liv.  Programledare är artisten, låtskrivaren och standupkomikern John Olsson.Kontakt: johnolsson(@)hotmail.com.Instagram: john_olsson_.YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCd-tETINMcLfoXMZgqGdctwMusik med personliga texter finns på Spotify under namnet John Olsson och på engelska under projektnamnet People Pleaser.

Meningen måste väl ändå vara att ungdomar som "är på glid", och hamnar i ett HVB-hem, ska komma ut i ett bättre skick än när dom kom in? Men, hur i hela fridens namn ska det bli möjligt när det först proppas in s.k. "flyktingbarn" i samma boende, och inte nog med det. Sen proppas det även in minst sagt tvivelaktig personal. I det här programmet så får ni höra om en kvinna, som är anställd på ett HVB-hem. Det har gått så långt med hennes arabiske kollega, så att hon finner honom "läskig", och undrar hur han egentligen påverkar ungdomarna. Personalen ska ha möte - men han ber till Allah. Personalen sitter och pratar - men han sitter och tittar på filmer om "skäggmänniskor som skriker hela tiden". Missa inte det här programmet!UTAN JUST DITT STÖD, SÅ GÅR KANSKE MÅLET ÅT PIPAN. MÅLET ÄR 2 500 KR INNAN DEN 31 MAJ:Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(8 MAJ 2021)DAGENS ÄMNEN I PROGRAMMET:* Hans hjärta säger invandringsstopp - Men han "förmår sig inte" att rösta för det.* Kan det faktiskt vara snällt att säga nej till en gråtande migrantfamilj?* Svenskens sjukliga behov av tacksamhet.* Invandringen har gjort honom "nationalistiskt nostalgisk."* Kollegorna startade gruppmöte - Han började åkalla Allah.* Panik över indoktrinerade svärföräldrar.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Tomas WiklundVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:FÖRORTSBO OM SVENSKA MÄN - "SVAGA, BORTSKÄMDA BARN MED BLÖJOR"https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/foerortsbo-om-svenska-maen-svaga-bortskaAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 15 Maj.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEKoldbrann - Atomvinterhttps://youtu.be/jiL3PBl6Rmg?t=7ELISABETHExithttps://www.svtplay.se/exitTOMASMatti och Katti avsnitt 25.https://swebbtv.se/videos/watch/aebd40cd-67d6-4596-95f4-d377969e67c2

Personalen som vaccinerar vittnar om ökad oro hos dem ska få sprutan. Osäkerheten gäller främst Astra-Zenecas vaccin. I Slaget efter tolv svarar hälsosäkerhetschef Mika Salminen från THL och infektionsöverläkare Asko Järvinen på publikens frågor. Programledare: Bettina Sågbom E-post: slaget@yle.fi

Det dödliga våldet har ökat. Fler blir skjutna till döds. | Läget är svårt i sjukvården. Personalen är trötta och många får ingen semester. | Franske författaren Jean-Claude Mourlevat har fått ett fint pris till minne av Astrid Lindgren. Läs texten till nyheterna här: https://sverigesradio.se/radioswedenpalattsvenska Programledare: Jenny Hallberg och Ingrid Forsberg

Vad som händer med barnen under höjd beredskap är inte en så enkel fråga som det till en början kan verka. Ansvarsprincipen klargör att den som ansvar för något i fredstid också ska göra det i höjd beredskap. Därmed är det upp till kommunerna att upprätthålla verksamhet inom skola och förskola, även under höjd beredskap. Samtidigt ställer en sådan situation helt andra krav på verksamheten än normalt. Utifrån kommunalt perspektiv kan det handla om att barnen behöver tillgång till skola och förskola under större delar av dygnet om deras föräldrar är krigsplacerade och därmed inte lika tillgängliga som vanligt. Delar av personalen kan dessutom vara krigsplacerad på annat håll än i den verksamhet de vanligtvis arbetar. Personalen har också helt andra förutsättningar att utgå från. Rent praktiskt kan det bli svårt att arbeta om ett krig till exempel påverkar tillgången till el, mat eller vatten. De psykologiska utmaningarna är även de stora – både för personalens egen del och för barnen vars behov av trygghet är stort. Slutligen skulle barnens situation i ett läge av höjd beredskap eller krig vara särskilt utsatt. Omvälvande händelser som är svåra för ett barn att förstå skapar psykologisk osäkerhet som sammanfaller med den fysiska faran som uppstår vid en väpnad konflikt. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden tittar vi närmare på skolans och förskolans roll i höjd beredskap. Med oss har vi Johan Ahlström, riskingenjör på Västerås stad, Hanna Weyler Müller, legitimerad psykolog på Rädda Barnen och Sebastian Meglic och Amalia Hammarström som genomfört en studie där de intervjuat personal inom skola och förskola om just de här frågorna. Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Pandemin har stor påverkan på samhället och inte minst kommunerna som trots stort tryck förväntas leverera sitt grundläggande samhällsansvar precis som vanligt. Kommunen är den myndighet som är närmast medborgarna och snabbast märker hur händelseförloppet utvecklas och kan många gånger se behov av nya beslut innan samordnande myndighet ser samma bild. Ida Texell är kommundirektör i Upplands-Bro och kommunen förberedde sig tidigt på att behöva ha uthållighet under lång tid och lade en tidshorisont på 30 månader. Personalen har tillsammans gjort sitt ytterst för att behålla kvalitet och service och kunna fortsätta leverera det som medborgarna förväntar sig ska fungera.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

"Andante", "Vintermusik" och "Stoft". Så heter pjäserna i Noréns 10-talstrilogi. Mikael Timm ser hur dramatikern som faktiskt älskade julen flyttar scenen längre ut i tystnaden. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades ursprungligen den 13 november 2019. En Norén-middag, en Norén-sommar, en Norén-jul. När en författares namn blir ett begrepp så behöver man inte fundera på om författaren är viktig. Den speciella form av erkännande som det innebär att få något uppkallat efter sig kan tyckas egendomlig när det gäller en författare som aldrig varit del av populärkulturen och inte sitter i diskussionspaneler eller skriver på kultursidorna, men Lars Noréns texter är så starka att hans namn blivit ett begrepp också för dem som inte läst en rad av honom. En julhelg när allting går åt helvete. När inte bara julskinkan bränns vid, utan även relationerna mellan rabiata släktingar fulla av lika delar hat och snaps. Ett begrepp som, trots att inte en enda scen i en Norénpjäs utspelas explicit under en julhelg och trots att Lars Norén själv enligt säkra källor älskar julen, har etablerats i folkmun som ett uttryck för en julafton där tomtens lösskägg är den minsta livslögnen. Ja, så definierar Riksteaterns nätlexikon begreppet Norénjul. Julscener eller ej. Noréns pjäser handlar om familjens sammanbrott, ett tema teatern utforskat sedan 1800-talet. Urbilden för det borgerliga familjedramat är Ibsens Ett dockhem, välkonstruerat, effektivt, som med god fart och skarpa repliker tar oss till slutscenen. Formmässigt är Noréns dramatik Ibsens motsats: ordmassor, nästan utan början och slut. Men så är det också ett annat samhälle som ger näring åt Noréns texter. Han skriver på gränsen till det postindustriella Europa det där alltfler människor hamnar utanför normaliteten ett tema som blir allt tydligare i Noréns sena verk. Ett skapande på gränsen alltså. Lars Norén är både modernist, i bemärkelsen formförnyare, och traditionalist i val av teman. Det brukar sägas att Norén debuterade som poet, vilket stämmer om räknar till utgivna verk. Året var 1963 men vid den tiden lär han också ha skrivit sin första pjäs även om den inte nådde publiken. Jag säger lär ha skrivit för trots att Norén i flera decennier varit en av Europas mest spelade dramatiker är han som privatperson osynlig och har inte givit många nycklar till sitt författarskap. Noréns första pjäser kom på 70-talet, själv minns jag Dramatens uppsättning av Fursteslickaren. Då hade jag sett tv-dramat Amala Kamala ett par år innan. Absurd och expressionistisk handlar den om två indiska barn som växt upp i djungeln, uppfostrade av vargar alltså samma tema som i Truffauts Vilden och Werner Herzogs Kaspar Hauser. I det politiskt rätlinjiga 70-talet var Noréns text särpräglad. När andra författare skulle ha granskat fakta (förmodligen är fallet med de två flickorna mer myt än verklighet) är hans text ett språng in i det inre mörkret. Fursteslickaren gick längre.  Pjäsen berättar om en kompositör, en påhittad elev till den verklige Carlo Gesualdo, madrigalernas mästare. Eleven ska skriva en opera som hyllar fursten som begått ett massmord. Mitt subjektiva minne är att jag var rätt ensam om att gilla uppsättningen. Aftonbladets Allan Fagerström skrev att uppsättningen borde läggas ned, P O Enquist kallade den för årets sämsta pjäs. Helt uppenbart gick Norén inte i takt med sin samtid. Jag uppehåller mig kanske för mycket vid mitt eget minne, men impulsen är svår stå emot efter att ha tagit del av Noréns trilogi från 2010-talet som kretsar kring minnenas upplösning, alltså döden. För om man inte minns vem man är finns man då? "Andante", "Vintermusik" och "Stoft" handlar alla om en grupp åldringar vars liv snart är slut. Trilogins första del utspelas på ett äldreboende med personal och besök av barn. I mellandelen, Vintermusik, är gruppen på någon form av gemensam resa i varmare land, förvirrade, uttråkade. Deras situation är fortfarande igenkännbar. I den sista delen, Stoft, är de åter vid en strand, kanske i Mellanöstern. De sitter bland cementblock, i fragment av en förgången värld som upphört i något krig. Personalen är försvunnen, utanför finns flyktingar eller är de änglar som skall föra åldringarna över till dödsriket? Två av dessa pjäser har regisserats av Norén själv, han har med tiden blivit en driven yrkesman. Regipraktiken i olika teaterhus har också påverkat hans språk. Den absurda humorn finns kvar. Replikerna sägs rakt ut, utan att skådespelaren bäddar för skämtet. Det bygger på att vi i publiken förstår smärtan under humorn. Det liknar Buster Keatons stumma komik och Becketts ordknappa humor. Både i de tidiga och sena pjäserna talar personerna förbi varandra ut i rymden där vi i publiken förstås finns. Men språket är numera direktare, det finns ingen listig dramaturgi, inget slut med svar. Men det är nog säkrast att inte dra för tydliga linjer mellan den sene och tidige Noréns verk. Norén har själv sagt att de 23 pjäser som finns utgivna i volymen Terminal har samma personer och händelser. Vissa skiljelinjer kan dock urskiljas. Först kommer de experimentella pjäserna som Fursteslickaren, sedan följer de borgerliga dramerna med hög igenkänningsfaktor som fick publiken att skratta åt sina egna tillkortakommanden. Och så kommer de sena pjäser, ibland kallade Terminalpjäserna, som 3:31:93 i vilka Norén återvänder till de marginaliserade existenser som finns i hans tidiga lyrik. NU finns alltså en fjärde akt präglad av drömmens klarhet. Hur nådde Norén dit? När Norén slog igenom med Modet att döda och Underjordens leende överlämnade han pjäser som inte var färdiga regissörer och dramaturger fick vaska fram manus ur ordmassorna. Norén var raka motsatsen till Eugene ONeill och andra amerikanska dramatiker som han beundrade. Idag är det tvärtom. Han skriver och regisserar med stor precision. De sena pjäserna är täta ordvävar där replikerna går i och ur varandra tills det nästan inte har någon betydelse vem som säger vad till vem. Det är monologer med flera stämmor, ett körverk. Klangen, associationsväven är än viktigare när handlingen är borta. I dessa pjäser har gestalterna inga namn. De delar identitet med varandra, eller rättare sagt: de glider utför tiden, in i tystnaden. Det är en slags Slutspel för att associera till Becket men mångtydiga. Norén har talat om sitt intresse för Swedenborg, framförallt dennes tanke att man kan ändra sig efter döden och flera av hans sena pjäser utspelas i ett personligt no mans land, mellan kropp och själ. Utplåningen är ett tema Norén varit inne på tidigare, ibland kopplat till ett livslångt intresse för Simone Weil och Primo Levis författarskap om koncentrationslägren. Det nya i denna trilogi är musikaliteten, i synnerhet i den avslutande delen Stoft. Rytmen understryks av Noréns regi som regissör är han tydlig, påfallande mån om att texten ska nå fram. Det är i hög grad dramatik post postmodernismen, där sammanhangen återstår att konstruera bland fake news, fakta, fiktion och filosofisk återanvändning. Vi åhörare får binda ihop tankarna, fylla i det som ätits upp av tiden. Och blir därmed delar av föreställningen. Norén har arbetat sig från marginalen de utstötta i den tidiga poesin till kärnfamiljen och så ut i periferin igen. Den som följt med på resan är kanske inte muntrare, men lite klokare, lite mer förlåtande. Mikael Timm, kulturredaktionen

En lugn sommardag i Strängnäs domkyrka bryts tystnaden av ljudet från snabba fotsteg mot stengolvet. Personalen ser två, förvånansvärt påklädda, killar springa ut genom kyrkans portar. En av dem med en svart sportbag hängande över axeln. I den ligger begravningsregalier från 1600-talet, värda 65 miljoner kronor. När polisen kommer till platsen har tjuvarna redan försvunnit över sjön i motorbåt och jakten på de oersättliga kungaregalierna tar sin start.

En lugn sommardag i Strängnäs domkyrka bryts tystnaden av ljudet från snabba fotsteg mot stengolvet. Personalen ser två, förvånansvärt påklädda, killar springa ut genom kyrkans portar. En av dem med en svart sportbag hängande över axeln. I den ligger begravningsregalier från 1600-talet, värda 65 miljoner kronor. När polisen kommer till platsen har tjuvarna redan försvunnit över sjön i motorbåt och jakten på de oersättliga kungaregalierna tar sin start.

En lugn sommardag i Strängnäs domkyrka bryts tystnaden av ljudet från snabba fotsteg mot stengolvet. Personalen ser två, förvånansvärt påklädda, killar springa ut genom kyrkans portar. En av dem med en svart sportbag hängande över axeln. I den ligger begravningsregalier från 1600-talet, värda 65 miljoner kronor. När polisen kommer till platsen har tjuvarna redan försvunnit över sjön i motorbåt och jakten på de oersättliga kungaregalierna tar sin start.

Lyssna redan nu på alla avsnitt i PodMe appen. En lugn sommardag i Strängnäs domkyrka bryts tystnaden av ljudet från snabba fotsteg mot stengolvet. Personalen ser två, förvånansvärt påklädda, killar springa ut genom kyrkans portar. En av dem med en svart sportbag hängande över axeln. I den ligger begravningsregalier från 1600-talet, värda 65 miljoner kronor. När polisen kommer till platsen har tjuvarna redan försvunnit över sjön i motorbåt och jakten på de oersättliga kungaregalierna tar sin start.

Josefin blev omhändertagen redan som 3 år gammal. Hör henne berätta om resan genom fosterfamiljer, behandlingshem och SiS anstalter. När hon tillslut blev gravid försökte personalen övertala henne att göra abort men hon ville inte det. Hon ville behålla barnet. Personalen lurade henne att hon skulle få åka på ett ultraljud men när hon kom fram berättade läkaren att hon befann sig på en abortklinik. Josefin bad om att få låna toaletten och letade sig fram till nödutgången och rymde i panik för att rädda barnet som låg i hennes mage. Hör henne berätta sin dramatiska livshistoria. Och hör hur det kan  gå till för barn som blivit placerade under statlig tvångsvård. Det här är Josefin Sjögren.

Täglicher Auszug aus dem Buch ''Was dem Leben dient - Die Ethik der Biophilie für Entscheiden und Handeln'' von Rupert Lay. Eine Zusammenstellung aus den 49 Büchern von Prof. Dr. Rupert Lay SJ gibt es in 8 Themenfeldern meist kurze, gut verständliche Schlüsselpassagen, die seine vielfältige biophile Philosophie und Ethik spiegeln. - Sprecher: Erich Ruhl-Bady

Personalen på drottning Elizabeths privata slott Balmoral slår larm om att allmänheten uträttar sina behov hej vilt på slottets ägor. Hur kissar och bajsar man i naturen utan att lämna spår efter sig? Charlotte Grönlund, vandringsexpert på Svenska turistföreningen, gästar oss i detta ämne. Korsordskonstruktören Lena Holmlund gästar för att prata om korsordets hemligheter och magi. Vad beror det på att ordet Adonis ofta förekommer i korsord? Och finns det ord som ska undvikas? I förra veckan skrev krönikören och författaren Isobel Hadley Kamptz en ledare i Dagens Nyheter där hon argumenterade för att svenska skolor borde göra som de franska och ge eleverna en lista på böcker som ska läsas under sommaren. Bra eller dålig idé undrar vi. Svarar gör Ulrika Nemeth, kassör i svensklärarföreningen, svensklärare och doktorand i svenska vid Södertörns högskola. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Niklas Runsten

När Johanna börjar på en ny arbetsplats märker hon att de anställda mår väldigt dåligt och hon hamnar själv i att bli så pass sjuk att hon tillslut blir inlagd på sjukhus. Orsaken är chefen som trakasserar och manipulerar på arbetsplatsen. Han får vredesutbrott, kastar stolar, sprider lögner och skuldbelägger – det pågår Gaslightning som eskalerar till fysiska hot. Trots att 20 personer har lämnat arbetar chefen fortfarande kvar.

Boken heter “Vad gör en bank?” och gäst är författaren Andreas Cervenka .När du går till en bank så kan det nästan kännas som du möter en myndighet. Personalen kallar sig för personlig rådgivare och du blir erbjuden olika “rabatter” om du använder deras tjänster (t.ex. ränterabatt). Men sanningen är att banker bör betraktas som vilka företag som helst. De verkar för att tjäna pengar och strävar efter att maximera sina vinster (precis som vanliga företag). Men det ovanliga med banker är att de bl.a. är med och påverkar hur mycket pengar folk får låna, hur mycket pengar som rullar ut i systemet och vart riskerna för lånen ska ligga. De har alltså en enormt stor påverkan på samhället. I programmet pratar vi bl.a. om hur pengar skapas. Vi pratar om bankernas makt. Och vi pratar om hur man kan tänka som privatkund när du går till en bank. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vilken behandling går att ge till patienter med Covid19? Vad gör vården när det inte finns några godkända läkemedel mot Corona-pandemin? Infektionsläkaren Erik Salaneck vid Akademiska sjukhuset i Uppsala berättar om vad som händer för patienter när de kommer till sjukhuset. Personalen som fått nya arbetsuppgifter är operationssköterska Stina Nilsson operationsundersköterska, Nyköping. Hon berättar att Covid19 är en sjukdom ingen vill ha. Fortfarande är det mycket vi inte vet om sjukdomen Covid19 och vilka behandlingar som fungerar. Men ebolaläkemedel, malarialäkemedel och läkemedel mot reumatism har lyfts upp kan de fungera mot Covid19? Eller blir det blodplasma från personer som tillfrisknat som kan leda till en behandling? I programmet hörs: Stina Nilsson, operationsundersköterska Nyköping, Erik Salaneck, infektionsläkare Akademiska sjukhuset Uppsala. Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar på Karolinska institutet och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, Filip Josephson, läkare och klinisk utredare på Läkemedelsverket Uppsala. Programmet är en repris från den 9 april 2020. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Dessutom recenseras filmen "Marie Curie : Pionjär, geni, rebell" och "Cook off", Zimbabwes första långfilm på Netflix.

Kan dagliga samtal med psykologer göra att vårdpersonal klarar coronakrisen? De som stod främst i frontlinjen ingår nu i ett speciellt forskningsprojekt. En strid ström av ambulanser med patienter från Järvafältet i Stockholm började köra till St Görans sjukhus i Stockholm i slutet på mars. Personalen upplevde det som en krigssituation med fyra gånger så hög beläggning som normalt. Psykologerna på sjukhusets smärtenhet var snabba med att erbjuda stöd till personalen. Nu ingår de i ett sällsynt forskningsprojekt där varje arbetslag dagligen får samtala med en psykolog för att reflektera över vad som inträffat och vad som utspelar sej på avdelningen. Forskarna fångar upp vad som händer hos personalen och hur gruppen kan skapa styrka för att klara av de hårda påfrestningarna. Vissa i personalgruppen har också utsetts till känselspröt eller det som kallas mentorer för att fånga upp stämningarna på arbetsplatsen. Under arbetets gång kommer också stödinsatserna att förändras allt efter personalens behov. Forskningsprojektet sattes igång på en vecka, där alla chefer som undersköterskor får stöd. Just nu känner många tomhet och trötthet, och en märklig situation uppstår när krigssituationen på arbetsplatsen konfronteras med soliga sommarleenden utanför sjukhusets dörrar. Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Medverkande: Anna William-Olsson /intensivvårdssjuksköterska på St Görans sjukhus, Birgitta Olgren/enhetschef intensivvårdsavdelningen på St Görans sjukhus, Rikard Wicksell/psykolog och forskningschef på smärtenheten vid St Görans sjukhus och forskare på Karolinska institutet, Anna Finnes/psykolog och forskare på avdelningen för psykologi på Karolinska institutet, Aleksandra Sjöström-Bujacz/ psykolog och forskare på avdelningen för psykologi på Karolinska institutet.