Podcasts about skydd

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I september 2025 genomfördes den största totalförsvarsövningen i Sverige sedan andra världskriget: Totalförsvarsövning Donsö Shipping Meet 2025. Över 70 aktörer samlades för att testa sjöfartens förutsättningar i ett läge där landet hotas av krig. Då cirka 90 procent av Sveriges import och export är beroende av sjötransport, är fungerande flöden till och från våra hamnar helt avgörande.Tillsammans med de båda övningsledarna fördjupar vi oss i dagens avsnitt i det scenario som övades, de förutsättningar som krävdes för att genomföra övningen – och hur erfarenheter och lärdomar som drogs nu tas vidare.Medverkande:Susanne Adolphi, Nationell samordnare, TrafikverketCarl Carlsson, ansvarig Skydd och beredskap, Föreningen Svensk SjöfartProgramledare: Lotta Lundmark, programansvarig Globala säkerhetstrender vid Folk och Försvar

Axel Eriksson beskriver sig som miljörättviseaktivist och envis optimist med en kärlek till livet på jorden. Axel kämpar för miljörättvisa genom utbildning, forskning och påverkansarbete och är medlem i FN:s generalsekreterares rådgivande ungdomsgrupp för klimatförändringar. Som utbildningsansvarig för Climate Youth Negotiator Programme tränar han över 300 unga klimatförhandlare från hela världen. Han har länge varit engagerad i FN:s klimat- och biodiversitetsförhandlingar, bland annat som svensk ungdomsdelegat och en av initiativtagarna till European Youth Climate Delegates. Axel har också representerat unga i Global Youth Biodiversity Network och arbetat med den europeiska ungdomsrörelsens strategi inför klimatmötet COP29. Som forskare har han studerat hur miljö, samhälle och ekonomi hänger ihop och hur vi kan hitta vägar mot en mer hållbar framtid. Han gjorde sitt examensarbete vid Potsdam Institute for Climate Impact Research, med fokus på planetära gränser, och har arbetat vid SMHI med analyser av framtida klimatförändringar i Europa. Vi träffades digitalt den 15 oktober för att prata om hur klimatkrisen hänger ihop med andra samhällsfrågor och orättvisor och varför det behövs ett systemskifte där helhet, inkludering och rättvisa står i centrum. Vi pratade om klimaträttvisa, om frustration och hopp, och om vikten av att skapa visioner för den framtid vi faktiskt vill ha.

Vad är RS-virus? När är det säsong? Hur yttrar sig sjukdomen? Hur skyddar man barnet? Hur kan jag som gravid vaccinera mig? Eller ska jag vänta tills barnet är fött och ge en antikropp? Barnhälsovårdsöverläkare Lina Schollin Ask ger svar på alla frågor i ett samtal med barnpsykolog Malin Bergström Läs mer: * Folkhälsomyndigheten: Skydda ditt spädbarn mot RS-virus och kikhosta (https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/skydda-ditt-spadbarn-mot-rs-virus-och-kikhosta/) * Folkhälsomyndigheten: Frågor och svar om profylax mot RSV-infektion för barn (https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/fragor-och-svar/faq-rs-virus-profylax-barn/) * Folkhälsomyndigheten: Skydd mot infektioner genom vaccination under graviditet (https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/skydd-mot-infektioner-genom-vaccination-under-graviditet/) * Folkhälsomyndigheten: Sjukdomsinformation om RS-virusinfektion (https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/rs-virusinfektion/) * Rikshandboken i barnhälsovård: RS-virusinfektion (https://www.rikshandboken-bhv.se/somatik/infektioner---oversikt/rs-virusinfektion/) * Samverkanläkemedel: Beyfortus rekommenderas till spädbarn (https://samverkanlakemedel.se/lakemedel---ordnat-inforande/nyheter/nyheter/2025-03-17-beyfortus-rekommenderas-till-spadbarn) * Folkhälsomyndigheten: Vilka barn ska erbjudas långverkande monoklonal antikropp? (https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/vilka-barn-ska-erbjudas-langverkande-monoklonal-antikropp/) * Läkemedelsverket: Läkemedel vid infektion med respiratoriskt syncytievirus (RSV) - behandlingsrekommendation (https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok-behandlingsrekommendationer/lakemedel-vid-infektion-med-respiratoriskt-syncytievirus-rsv-behandlingsrekommendation) Lyssna också på: * MHV-podden: Smittskydd och vaccinationer av gravida (https://mhv-podden.se/smittskydd-och-vaccinationer-av-gravida) * MHV-podden: RS-virus och Beyfortus (https://mhv-podden.se/rs-virus-och-beyfortus) * BVCpodden 113: Vaccin: "De sprider felaktig och farlig information" (https://bvcpodden.fireside.fm/113) * BVCpodden 54: Hjälp, mitt barn är rädd att ta spruta! (https://bvcpodden.fireside.fm/54) * BVCpodden 12: Vaccin - vem ska jag lita på? (https://bvcpodden.fireside.fm/12) * BVCpodden 11: Vaccin - därför är det så viktigt (https://bvcpodden.fireside.fm/11) Special Guest: Lina Schollin Ask.

Barnöverläkare Henrik Forsgren gästar oss för att berätta allt om den förebyggande RS-behandlingen.När livet börjar – trygghet mot RS‑virus, för den 10 september 2025 startade en banbrytande förändring i Sverige för att skydda våra allra minsta mot RS‑virus. Ett nytt skydd — både före och efter födseln — för att se till att de första månaderna blir så trygga som möjligt.Vaccin för dig som är gravid - Gravida från vecka 24 till 36 kan vaccinera sig för att överföra skydd till barnet i magen. Skyddet stärker det nyfödda barnet under de första sex månaderna i livet — en tid då risken för allvarlig RS‑sjukdom ofta är som störst. (I BabyzPodcast finns sedan tidigare ett poddavsnitt om RS-vaccin till gravida - missa inte det!) Antikroppsbehandling direkt efter födseln - Alla barn erbjuds en kostnadsfri förebyggande behandling med en långverkande antikropp (Beyfortus), viktigt att veta är att de inte är ett vaccin. En injektion i engångsdos, ges på förlossningen eller BB, och som ger cirka ett sex månaders skydd — särskilt värdefullt är detta om mamman inte hunnit vaccineras minst två veckor innan förlossningen.Varför denna dubbla strategi? För att maximera skyddet. Vaccinet under graviditeten kan ge barnet immunitet från födseln. Om det inte sker i tid, träder antikroppsbehandlingen in för att fylla "skyddsgapet". Målet är såklart: färre RS‑sjuka barn, mindre oro, mindre belastning på vården och mer lugn för familjerna.Så in och lyssna på detta faktaspäckade poddavsnitt med barnöverläkare Henrik Forsgren!Avsnittet är i samarbete med FRIDAHÄR kan du lyssna till poddavsnittet om: Vaccin mot RS-virus under graviditet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 10:00

Hjärnhälsa 2.0. Trenden är redan här. Fler och fler inser vikten av god hjärnhälsa och vill leva längre och friskare. Men hur gör vi för att få in de bra vanorna? Vad är egentligen god hjärnhälsa, vad fungerar och vad fungerar inte? Det handlar om helt nya forskningsrön, hur vi lever, vad vi stoppar i oss och hur vi skapar maximalt skydd för vår hjärna, före och efter diagnos. Medverkande: Hugo Lövheim, Professor, Umeå Universitet. I en världsunik studie testar Lövheim att behandla patienter med ett vanligt herpesläkemedel. Douglas Stark, 33, grundare till elcykelföretaget Voi, nu företagsledare inom hjärnhälsa. Vid 62 års ålder fick Douglas mamma alzheimer och hans liv förändrades helt. Ulf Janzon fick, 63 år gammal, diagnosen Alzheimers sjukdom. Ulf är övertygad om att livsstilen har spelat en roll. Elin Liss Larsson är hälsopedagog och den som håller i det så kallade livsstilsprojektet i Lidingö kommun. Vad är det de gör och varför kan inte alla få det? Intervjuar gör Johanna Hinteregger. Podden är en inspelning från en seminariefrukost 5 maj 2025. Podden görs av stiftelsen Alzheimer Life och denna gång med finansiellt stöd från Nutricia.

I närmare åttio år har Europa kunnat luta sig mot USA:s så kallade kärnvapenparaply som en garant för säkerheten inför hotet från Ryssland. Men i takt med att sprickan mellan Europa och USA växer, höjs allt fler röster för att Europa och till och med de nordiska länderna nu borde satsa på att urveckla egna kärnvapen.Vad skulle det innebära och är det en god idé? Fredsförbundets verksamhetsledare Laura Lodenius, säkerhetspolitiska analytikern och tidigare journalisten David Carlqvist samt Nordenprofessorn Johan Strang debatterar i Slaget. Ville Hupa leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Det har varit en strulig tid i livet men nu känns allt bra igen. Hanna har kommit in på en utbildning hon verkligen vill gå och träffat en man och blivit kär men det blir inte alls som hon hoppats på och till slut måste hon fly. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Vi finns inte i några register, vi lever under skydd. Jag kommer nog aldrig kunna känna mig till hundra procent trygg”.Det här avsnittet handlar om Hanna, som vi kallar henne. Hon är en av cirka 28 000 svenskar som lever med skyddade personuppgifter och det gör hon för att hon lever under hot. På grund av hotbilden mot henne så har vi också bytt ut hennes röst. Hennes liv har varit ganska stökigt, när hon är i 20-årsåldern använder hon droger och döms flera gånger för misshandel och får också sitta i fängelse. När hon kommer ut blir hon gravid och försöker förändra sitt liv och det blir mer stabilt – idag är hon strax över 30 och har flera barn. ”Jag hade ett ordnat liv med mina barn, vi flyttade till ett område som alla älskade. Jag kom in på min utbildning och livet var underbar, så träffade jag den här mannen och där började mitt helvete också”, säger Hanna. I det här avsnittet berättar hon sin historia, om svårigheten att lämna en destruktiv och våldsam relation med en person som man trots allt älskar, och också om att själv fatta dåliga beslut och om att fly och leva gömd. ”Många tror nog att de är helt ensamma om det här men jag vill berätta för man är inte ensam och det är inte fel att söka hjälp”. Om du eller någon annan är utsatt för våld, fysiskt eller psykiskt, finns hjälp att få - du kan till exempel ringa anonymt och gratis till Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50.Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Språket är ett slagfält. Och i Frankrike har det stridits om rätten att få vara både kvinna och författare, konstnär eller makthavare även till ordet. Cecilia Blomberg reflekterar över utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.Alla som har läst romanska språk är väl förtrogna med uppdelningen i maskulina ord och feminina ord. Jag exemplifierar ur franskan: un livre – en bok – maskulinum, une peinture – en målning – femininum. Det låter ju hyfsat oproblematiskt och jämlikt.Men när det handlar om den som höll i pennan eller penseln gick det under väldigt lång tid bara att använda maskulinform på franska: un peintre – en målare, un auteur eller un écrivain – en författare. Eller un ministre – en minister. Oavsett om just den utpekade målaren, författaren eller ministern som avsågs var en kvinna – en faktisk kvinna med namn, bostadsadress, ett liv. Någon som kämpat för att nå sin position. Kanske kämpat lite mer än de manliga kollegerna.Det är lätt att tro att det här är ett arv sedan urminnes tider, men så är det inte.Christine de Pizan var den första kvinnliga franskspråkiga författaren som försörjde sig, sina barn och sin mor på sitt skrivande. Hon levde mellan 1364 och 1430 och där, i övergången mellan medeltid och tidig renässans, var hon vid frontlinjen av samtidens debatter: alltifrån filosofi och politik till kvinnors ställning i samhället. Dessutom var hon poet.Av sina samtida kallades Christine de Pizan för une clergesse – det vill säga en lärd, skrivande kvinna. Kvinnliga yrken som var rätt vanliga i de medeltida städerna hade sina egna feminina former. En kvinnlig författare kallades ofta une autrice.Ända in på 1600-talet var innebörden i ordet ambassadrice ett kvinnligt sändebud i utlandet. 200 och 300 år senare hade ordets betydelse förskjutits till att beteckna en kvinna gift med en ambassadör. Genom borgerlighetens intåg sköts kvinnorna tillbaks in i hemmen och förlorade också den språkligt symboliska makten.Först en bra bit in på 2000-talet återgick den språkliga maktbalansen till något som påminner mer om medeltiden än om den industriella revolutionen. En kvinnlig ambassadör är återigen en Ambassadrice. Kvinnliga författare envisas med att kalla sig écrivaine eller auteure, och en kvinnlig advokat kallar sig une avocate. Men det har varit en segdragen tvist.Jag läser om den här språkliga maktkampen i lingvisten Bernard Cerquiglinis bok "Le Ministre est Enceinte”– på svenska: Ministern är gravid. Den som kan franska hajar till vid åsynen av titeln. Ministre har maskulin form samtidigt som adjektivet gravid har en feminin böjning med ett e på slutet. Man ser en kostymklädd man med höggravid mage framför sig.Det är grammatiskt korrekt men samtidigt något av en bisarr, språklig karikatyr.Bernard Cerquiglini har därför helt enkelt kryssat över den bestämda artikeln ”le” och i boktiteln ersatt det med som det ser ut ett handskrivet ”la”. Det är det här striden främst har handlat om – att titlar som handlar om makt ska kunna vara feminina. Men vägen dit har som sagt varit lång. Mer än 30 års nednötning har det tagit att få igenom den här förändringen.På ena sidan stod Franska akademien och deras språkkonservativa, många rentav kvinnofientliga, beskyddare. På andra sidan började allt fler samla sig för att driva på en förändring. Medierna hörde till den falangen, även om tidningen Le Figaro höll ut länge i sin ovilja att reformera språket.Bland reformisterna fanns också flera kvinnliga makthavare. De hade börjat tröttna på sina maskulina epitet. En av dem var Ségolène Royal – då biträdande skolminister i Lionel Jospins regering. Och det var Jospin som under sin tid som premiärminister redan 1998 skickade ut en kommuniké som uppmanade alla statsanställda att använda feminina former för yrken och ämbeten.I den franskspråkiga världen utanför Frankrike var det här redan vardag. Först ut var radikala Québec som moderniserade rätten till feminina former redan på 70-talet. Belgien och Schweiz följde snart efter.Men i Frankrike däremot aktiverade Franska akademien något som liknar en motståndsrörelse som gjorde en sak av att förlöjliga feminina former. De var outtröttligt ironiska över förflackningen och vägrade ens erkänna kvinnors alltmer framträdande positioner i det franska samhället. På andra sidan byggdes irritationen upp mer och mer och språkliga kupper genomfördes i franska parlamentets talarstol.Så franskt, kan man tycka, att förnedra varandra i offentligheten i kampen om några enstaka bokstäver. En kamp på liv och död att få säga la istället för le eller une istället för un. Kanske även få tillstånd att lägga till ett e på slutet – så att kvinnliga författare kan få kallas det feminina nya auteure istället för manliga auteur. Eller rätten att använda slutstavelser som –aine, –ale, –esse, –ice eller det lite skämtsamma –otte som konstnären Louise Bourgeois tog ut svängarna med och skapade en del låtsatsord av när hon debuterade som rappare som 84-åring.Men språket går djupt och inte ens franska akademien lyckades till sist hejda utvecklingen. I mars 2019 skrev de i en ny kommuniké om "att hela världen så här i början av det 21:a århundradet genomgår en stor förvandling, inte minst Frankrike. Kvinnans position i samhället har flyttats fram och många kvinnor önskar nu få ett feminint epitet som motsvarar den nya situationen för att fylla ett tomrum som funnits i språket".Det var alltså 24 år efter Louise Bourgeois debut som rappare Och 31 år efter premiärminister Lionel Jospins uppmaning att använda den feminina formen när det till exempel är en kvinnlig minister eller direktör som avses.Demokratiseringen av språket har tagit ett steg framåt. Men orden räcker bara så långt. Fortfarande är bara en liten minoritet av Franska akademiens ledamöter kvinnor. Och i den permanenta visningen av samlingarna på Centre Pompidou är kvinnliga konstnärer kraftigt underrepresenterade. För att bara ta två exempel. Språket går djupt, men inte så djupt.I Sverige har vi haft våra egna språkliga märkligheter med konstruktioner som manlig sjuksköterska och fru talman och Svenska akademien fick först göra en utredning innan det beslutades att Sara Danius skulle kallas för den ständiga sekreteraren i stället för den ständige. Men i stort sett har kampen om språket i Sverige sett annorlunda ut än i Frankrike. Kanske kan man kalla den motsatt. En av de första sakerna jag lärde mig som ny på radion, var att man inte använder ordet konstnärinna utan konstnär. Poetissa, författarinna, skådespelerska var inte heller okej. Här har könsneutralisering varit modellen. Och det hörs ju nästan att konstnärinna inte har samma tyngd och dignitet som konstnär.Nästa steg i utvecklingen i många språk är just de könsneutrala uttrycken. I engelskan finns en återgång till att använda they, och their. Reformförespråkare i tyskan och hebreiskan har föreslagit nya ändelser, men ländernas Akademier har än så länge tagit avstånd från att införa förändringarna formellt.Det känns som att Frankrike är ett steg efter, eller vid sidan av andra språkområdens diskussioner. För där har man nu alltså precis vunnit kampen för att få använda de femininumformer vi har gjort oss av med. Och det som är neutrum i franskan, det könsneutrala – det är fortfarande alltid manligt. Så länge man pratar om grupper av människor så ses inte den maskulina formen som ett problem – än så länge. Trevande förslag till förändringar har lagts fram även där. Men räkna inte med att den reformen kommer att ske snabbt i den franska offentligheten. Och tro inte att det kommer att ske utan strid.Cecilia Blomberg, medarbetare på kulturredaktionen

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu går skådisar inom tv- och dataspel ut i strejk för att få tydligare regler kring AI-användandet i branschen. I Eftermiddagen i P3 pratar vi mer om hur bra röstskådisar i spel kan göra all skillnad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim. I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen. Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.seProducent Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim. I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen. Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.seProducent Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Målvaktstränaren - Peter Pettersson - gästar podden och vi gottar ner oss i detaljer om skydd och spelstilar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige skickar militär till Röda Havet. Embryo räknas som barn i Alabama. Hur är livet för Ukrainare i Sverige? Pseudovetenskap inom idrotten. Skydd av hotade personer. Nya alkoholsiffror. Hårda tag mot gäng i El Salvador - men presidenten får kritik. Stödteam för tvångsmässigt samlande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Navalnyjs mor uppger att hon har fått se kroppen. Oro i Senegal efter uppskjutet val. Sverige skickar militär till Röda Havet. Embryo räknas som barn i Alabama. Skydd av hotade personer. Nya alkoholsiffror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Gäss, sarv och vass är några av de arter vi spanar på mitt inne i Kristianstad. Och så om tallskogen Söderåsen som kan komma att avverkas med dispens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi sänder från Kristianstads vattenrike med siktet inställt på fågel, fisk och mittemellan. Det vill säga övervintrande gäss och örnar, fiskarna sarv och mal - och vass. Alla sätter de karaktären i Vattenriket, där vår fältreporter Lisa Henkow träffar naturvägledaren Josefin Svensson. Mitt i Vattenriket, där Helge å rinner genom Kristianstad finns en byggnad helt på pålar: Naturum Vattenriket. Från Naturum och träbron över ån har de optimalt span på örnarnas morgonrunda och om turen vill ser de kungsfiskare, eller till och med utter.Tallskogarna runt berget Söderåsen i Gästrikland bör skyddas – det anser både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Men ändå kan Länsstyrelsen behöva ge dispens för avverkning, trots att det finns fridlyst knärot i området. Hur kan det komma sig? Vi hör ett reportage av Joacim Lindwall.Det är snöig februari, men vårtecken finns! Som att en del däggdjur börjar få ungar. Hararna är tidigt ute och nu uppmanar Artdatabanken på SLU allmänheten att rapportera in harungar, eller harpaltar som de också kallas.Fotografen Patrik Luther blev vittne till när ett rådjur dog i snön. Han hörde av sig till Statens veterinärmedicinska anstalt som gärna ville att Patrik skulle hjälpa till och skicka in prover från rådjuret. Det visade sig att det var huvudet som skulle skickas in! Vi pratar med Patrik och hör med SVA varför det är just huvudet de behöver.I veckans kråkvinkel söker Karin Gyllenklev tröst i ljuset.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Avsnitt 213. Vi ser hur Schibstedt gör om sin ägarstruktur och flyttar sina tidningar till en stiftelse som ger dem större trygghet. Förläggaren funderar över om det också kan bli en lösning för krisande förlagsgrupper. Författarförbundet går ut i strid med det enda vapen de verkar ha tillgång till just nu, debattartikeln. Journalisten blir, som vanligt, förvirrad när han läser argument som lånas in från när och fjärran, där äpplen blandas med päron och där hans egna uttalanden hänförs till branschen i allmänhet. Så han gör det han är van vid, lyfter upp det i ljuset och förvånas över förvirringen som uppstår. Förläggaren är kritisk till hur frågan om Bonniers dominans över Förläggareföreningen hanteras. Han ser förslaget med en vice ordföranden som en kosmetisk åtgärd som inte löser någonting och lanserar sin egen lösning. 2023 var Förlagspoddens mest intensiva år. Vi går tillbaka i våra spår och summerar högt och lågt. Vad drog flest lyssnare? Vad pratade vi om mest? Plus annan statistik för den nyfikne. Förläggareföreningen har samlat statistik över den översatta litteraturens ställning i Sverige. Statistiken visar det alla redan vet. Att översatta fackböcker och barnböcker har minskat starkt på senare år. Rapporten är full av siffror men innehåller inget resonemang som sätter utvecklingen i ett sammanhang. Vi kommenterar det. Slutligen sätter journalisten sig med Bonnierförlagens och Bonnier Books vd Håkan Rudels och pratar framtid. Ett samtal som kanske oroar en del av våra lyssnare.   01 11       Kan en stiftelselösning fungera i förlagsbranschen? 06 42       Författarförbundet debatterar, som vanligt, lite otydligt 14 38       Förläggareföreningens styrelse får en vice ordförande 19 42       Förlagspoddens 2023. Vad har vi gjort, vad har vi lärt oss? 26 22       Nedslående siffror utan större sammanhang 31 04       Ett samtal med Håkan Rudels

Digitalt distribuerade filmer och böcker kopieringsskyddas ofta med någon typ av DRM (Digital Rights Management). Kunder som köper DRM-skyddade filer kan inte dra nytta av sin lagstadgade rätt att privatkopiera dessa (notera ”privatkopiera”, inte ”piratkopiera”). Kunderna kan också fråntas sin möjlighet att spela upp filmerna eller läsa böckerna. Fram till 2021 sålde Sony både filmer och TV-serier via Playstation Store. Nu står det dock klart att kunder som ”köpte” filmer och TV-serier därigenom i själva verket långtidshyrde dessa. Förra veckan meddelade Sony att de hade ändrat i sina licensavtal med innehållsleverantören Discovery och att Sony därför raderar kundernas ”köpta” Discovery-filmer och -serier. En liknande situation drabbade kunderna som hade ”köpt” böcker i bokbutiken som Microsoft drev fram till 2019. Då valde Microsoft att lägga ned bokbutiken och radera kundernas köpta böcker. Till skillnad från Sony valde Microsoft att betala tillbaka pengarna, men situationen belyste ändå problemet: så länge böcker har DRM-skydd kan säljaren frånta köparen möjligheten att läsa boken. I veckans poddavsnitt pratar Peter och Nikka om de mångåriga problemen med DRM i musik, böcker och filmer. Historiskt har Sony nämligen gjort något ännu värre än att bara radera kundernas köpta filmer. Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd227.

Nyheterna Radio 12:00

Så sent som i våras bedömde polisen att 250 personer var potentiella måltavlor i gängkriget – på bara ett halvår har antalet stigit till över 1 000. I en längre intervju med Kvartal målar en av de ansvariga på polisens sektion för personskydd bilden av en myndighet som kämpar för att hålla huvudet ovanför vattenytan. Han beskriver ett Sverige där du inte ens garanteras skydd om ditt namn och din adress står på en dödslista. Av Petter Ljunggren Inläsare: Marika Lagercrantz

Ökad jämställdhet har inneburit mycket positivt för både mammor och pappor de senaste decennierna. Men experter varnar nu för att den också lett till en ökning av såriga vårdnadstvister, och att det är hög tid att börja lära oss mer om begreppet ”föräldraalienation”. Alltså när en vårdnadshavare manipulerar barnet att ta avstånd från och bryta med den andra föräldern, trots att rimliga skäl saknas. Men hur skiljer man föräldraalienation från fall där barnen faktiskt blir utsatta, exempelvis för våld eller sexuella övergrepp? Med Anna Lytsy, journalist och författare och Christina Bergenstein, advokat specialiserad på bland annat familjerätt. Programledare: Magnus Thorén.

Ökad jämställdhet har inneburit mycket positivt för både mammor och pappor de senaste decennierna. Men experter varnar nu för att den också lett till en ökning av såriga vårdnadstvister, och att det är hög tid att börja lära oss mer om begreppet ”föräldraalienation”. Alltså när en vårdnadshavare manipulerar barnet att ta avstånd från och bryta med den andra föräldern, trots att rimliga skäl saknas. Men hur skiljer man föräldraalienation från fall där barnen faktiskt blir utsatta, exempelvis för våld eller sexuella övergrepp? Med Anna Lytsy, journalist och författare och Christina Bergenstein, advokat specialiserad på bland annat familjerätt. Programledare: Magnus Thorén.

Nyheterna Radio 17:00

Tre år efter planteringen saknas var fjärde planta.Ett av hoten är snytbaggen, en skadegörare som orsakat enorma skador för skogsbruket. Fram till nyligen bekämpades snytbaggen främst med insekticider. Men i höst är det totalstopp för medlet. I stället är det mekaniska skydd som gäller. En som vet hur det fungerar är forskaren Karin Hjelm. I det här avsnittet av Lantbrukspodden berättar hon hur forskningen går. Land Skogsbruks reporter Helena Gohde följer också med docent Maria Greger ut på ett kalhygge utanför Gnesta där hon testar hur en planta kan försvara sig med hjälp av kiesel. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

Tre år efter planteringen saknas var fjärde planta.Ett av hoten är snytbaggen, en skadegörare som orsakat enorma skador för skogsbruket. Fram till nyligen bekämpades snytbaggen främst med insekticider. Men i höst är det totalstopp för medlet. I stället är det mekaniska skydd som gäller. En som vet hur det fungerar är forskaren Karin Hjelm. I det här avsnittet av Lantbrukspodden berättar hon hur forskningen går. Land Skogsbruks reporter Helena Gohde följer också med docent Maria Greger ut på ett kalhygge utanför Gnesta där hon testar hur en planta kan försvara sig med hjälp av kiesel. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

För att öka tryggheten i ditt bostadsområde. Skydd mot brott är en väletablerad metod som används i många olika länder. Vi pratar om konceptet i stort men även den viktigaste komponenten som kan genomföras även utan grannsamverkan.

Hur ska svensk skog klara skärpta miljökrav från EU samtidigt som regeringen skär ner på skyddet av värdefull natur? Ska kornas betesrätt begränsas? Och hur många vargar vill landsbygdsministern ha? Nyligen antog EU:s ministerråd en förordning som säger att EU-länderna ska lagra mer koldioxid i skog och mark och kan t ex åstadkommas genom att låta mer skog stå. Men i ministerrådets omröstning lade regeringen ner Sveriges röst. Trots det gick förslaget igenom och Sverige måste öka kolsänkan i skog och mark med ytterligare fyra miljoner ton till 2030. Just nu går utvecklingen åt motsatt håll, nettoupptaget av koldioxid har minskat de senaste åren, bl a pga ökad avverkning och granbarkborrens härjningar. Landsbygdsministern har ingen färdig plan för hur det ska gå till. Han betonar vikten av ett aktivt skogsbruk där träråvara används för att ersätta fossila produkter. – Om vi tar ner vår skog, om vi bygger långlivade träprodukter, sätter nya träd som tar upp mer koldioxid så är det en enorm kolsänka som vi aktivt kan använda, säger Peter Kullgren. Men det är saker som sker på lång sikt, kolsänkan ska ju öka på kort sikt, sju år, och enligt Skogsstyrelsen är det allra snabbaste sättet att minska avverkningen och öka gödslingen i skogen. – Och öka gödslingen i skogen, ja. De har ju också uppdrag att titta på hur vi ska öka tillväxten i skogen och det är något som vi följer väldigt noga. Värdefull skog försvinner varje år i Sverige, trots att riksdagen har slagit fast att värdefull skog ska skyddas. Ansvariga myndigheter anser att det behövs ökat skydd av produktiv skog med höga naturvärden. Även nya regleringar från EU innebär att värdefull natur ska skyddas. Men regeringen har dragit ned kraftigt på anslagen för skydd av värdefull natur, de minskade med 30 procent eller 550 miljoner kronor i höstbudgeten, och anslagen ska minska ännu mer de kommande åren. Landsbygdsministern säger att han tycker att det behöva ett skifte i hur vi ser på skydd av skog och att det är bättre att värna skog som redan har skyddats. – Jag tycker att det är bättre att vi värnar och tar hand om den skog som vi har skyddat, säger Kullgren. Men även till de åtgärderna drar ni ju ner på pengar?– Ja, det har vi gjort och det är klart att det är prioriteringar hela tiden som vi behöver göra i en budget. Men grundinställningen från den här regeringen är att vi vill se en stark äganderätt, ett aktivt skogsbruk, för det är både bra för klimatet och svensk ekonomi. Kornas betesrätt Kristdemokraterna har under flera år drivit frågan att lätta på beteskravet som säger att kor ska få beta utomhus under minst 2-4 månader per år, beroende på var i landet de finns. Förslaget att medge undantag från beteskravet för mjölkkor om vissa krav är uppfyllda för att upprätthålla djurvälfärden fanns bland annat med i Kristdemokraternas landsbygdspolitiska handlingsprogram från 2022.Nyligen tillsatte landsbygdsministern en utredning som ska analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Vill regeringen lätta på beteskravet? – Vi har inte gett något sådant specifikt uppdrag i den här utredningen, men däremot är djurvälfärden är i fokus. Men det är inget förslag som ligger på regeringens bord.Beteskravet nämns ju iallafall i direktiven till den här utredningen?– Ja, det är ju en sak som man skulle kunna titta på. Men då är det återigen viktigt att se vad på vad syftet var med den lagstiftningen, den kom ju till i en tid då de flesta mjölkkor stod uppbundna i en ladugård, så ser inte en modern mjölkgård ut idag. Det är lösdrift och robotar som mjölkar och ofta möjlighet att gå ut när man vill. Men det här är ingenting som är beslutat än så det får vi återkomma till. Hur många vargar ska vi ha? Regeringen vill kraftigt minska den svenska vargstammen, från de 465 individer som fanns i den senaste räkningen till 170-270 vargar. Årets vargjakt var rekordstor, 57 vargar sköts. Men det var ändå färre än de 75 som tilldelats. Nu har Peter Kullgren kallat till sig landshövdingar i län där det finns varg, men som inte hade licensjakt i årets vargjakt, t ex Stockholm, Västra Götaland, Sörmland och Skåne. Fokus för mötet är licens- och skyddsjakt. Det är Naturvårdsverket som beslutar vilka länd som får ha licensjakt, i år blev det län i mellansverige. Men landsbygdsminister Peter Kullgren vill höra hur andra varglän ser på frågan. Frågan är om han vill ha licensjakt i fler län än idag: – Det får vi väl se vart det tar vägen, säger Peter Kullgren i Ekots lördagsintervju. Den svenska vargstammen är inavlad. 2015 slog Naturvårdsverket fast att det behövs minst 300 vargar plus viss invandring för att ha en livskraftig population. I maj förra året fick Naturvårdsverket ett nytt uppdrag av den dåvarande regeringen, att utreda under vilka förutsättningar som vargstammen kan minskas till 170-270 vargar och ändå ha hög bevarandestatus, tex med hjälp av flyttning av varg.Gäst: Peter Kullgren (KD), landsbygdsministerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Annika Digréus, miljöreporter på EkotProducent: Maja LagercrantzTekniker: Joar JonssonIntervjun spelades in på eftermiddagen den 5 maj 2023 i radiohuset i Stockholm.

Nyheterna Radio 15:00

Seriemördaren Peter Mangs håller 2010 Malmö som gisslan med sina skott. På nätterna smyger han runt och skjuter mot människor som han stämplar som invandrare – till synes slumpvis utvalda. Befolkningen fylls av en växande skräck när polisen famlade i mörkret efter den skyldige. Samtidigt fylls nyheterna av nya dåd och teorier om "en ny laserman". Men faktum är att han redan sju år tidigare begick sitt första kända mord.Peter Mangs - Serieskytten i Malmö är baserad på Joakim Palmkvists bok “Äventyr i Svenssonland”. Dokumentären innehåller beskrivningar av mord, våld och grov rasism.Programledare & Producent: Anton Vretander Samtliga avsnitt av Serieskytten i Malmö finns att lyssna på i dokumentärappen Naudio. När du prenumererar på Naudio får du lyssna gratis under en provperiod och därefter kostar det 69 kronor i månaden. Du kan avsluta när du vill. Manusbearbetning: Tobias Norström Ljudtekniker: Jonas Sjöberg

Rysslands krig mot Ukraina har förändrat väldigt mycket i vår omvärld. Även vårt lilla land Sverige. Det märks i plånboken, men också i politiken och nu har vi ansökt om medlemskap i Nato, något som föreföll väldigt avlägset för bara ett drygt år sedan. Så vad är Nato? Missade vi debatten innan vi skickade in vår ansökan? Och hur kommer ett medlemskap att förändra Sverige?Medverkande: Ulla Gudmundson, diplomat och skribent, tidigare bland annat biträdande chef för Sveriges Natodelegation och analyschef vid UDGabriella Irsten, ansvarig för frågor om hållbar fred och mänsklig säkerhet på Svenska fredsProgramledare och redaktör: Jonas Löfvenberg Besök gärna: ui.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Sverige har ett 50-tal ukrainska konstnärer fått skydd på så kallade nödresidens ett initiativ där konstnärerna både får husrum och en möjlighet att fortsätta arbeta med sin konst. P1 Kulturs Joakim Silverdal åkte till Västra Örträsk utanför Lycksele där Aleksandra Paranchenko bott sen i somras.

I Sverige har ett 50-tal ukrainska konstnärer fått skydd på så kallade nödresidens ett initiativ där konstnärerna både får husrum och en möjlighet att fortsätta arbeta med sin konst. P1 Kulturs Joakim Silverdal åkte till Västra Örträsk utanför Lycksele där Aleksandra Paranchenko bott sen i somras.BILDNINGSRESAN: TBILISIReportageserien Bildningsresan tar dig till kulturens huvudstäder. Här får du en guide till de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Följ med till Fredrik Wadströms Tbilisi.VERKET SOM VÄRKER: DEN LÅNGA FLYKTENI vår serie "Verket som värker" handlar det om en film, en bok, ett konstverk ni lyssnare aldrig kunnat släppa, som verkligen gjort intryck och satt avtryck i livet. Den här gången rör det sig om en bok om en flock vildkaniner som bryter upp från sina ängar när de hotas av människornas framfart.ESSÄ: PARENTESEN EN OROANDE PARTISANParentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson.Programledare: Lisa Wall Producent: Petra Quiding

Det du fruktar ger andra trygghet. Och tvärtom. Spindlar, expojkvänner och regler, det är de tre exempel på sådant som kan utgöra både beskydd och hot vi har att bjuda på i veckans avsnitt. För det kusliga är att man så sällan vet när de passerar gränsen mellan de två tillstånden. När är spindelns byte ohyran i ditt hem? Och när vänder den istället blicken mot dig?Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följ oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Nyheterna Radio 10.00

Det finns nästan 40.000 ukrainska flyktingar i Finland. Hur går det för dem, och hur mår de? Förbundet för mental hälsa, Mieli rf slog förra veckan larm om att samtalen som kommer till föreningens nystartade ukrainsk- och ryskspråkiga hjälplinjer ökar hela tiden. Samtidigt fortsätter kriget och det ser inte ut som om det skulle få ett slut inom en snar framtid. Är finländarnas stöd för flyktingarna fortfarande lika starkt som det var i början av kriget? Ira Hammerman (bilden), som startat hjälpverksamhet för ukrainarna, Peter Östman (Kd) som leder riksdagens Finland-Ukraina grupp, samt ukrainarna Ruslan Gunko och Vlad Sckurat diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Skydd mot börsfall - Eric Strand, Förvaltare AuAg Fonder - Sparpodden 468 by Nordnet

Kikhostevaccin rekommenderas nu till gravidaFör ett par veckor sedan kom Folkhälsomyndigheten ut med en ny rekommendation om att gravida ska erbjudas vaccin mot kikhosta. Vaccinet kan ges från vecka 16, och syftet är att den gravida ska bilda antikroppar mot kikhosta som förs över till barnet. Detta görs i andra länder sedan många år, och nu kommer detta råd även till Sverige.Kikhosta är en sjukdom som kan drabba både barn och vuxna, och ge en svår och långdragen hosta. För de allra yngsta, de som är yngre än sex månader, kan kikhosteinfektion bli mycket allvarligt och kräva sjukhusvård. Extra känsliga är de barn som föds för tidigt.I veckans podavsnitt går vi igenom vad kikhosta är och vilka symtom det ger. Hur fungerar vårt vaccinationsprogram till barnen, och hur länge räcker skyddet efter en vaccination? Kan antikropparna gå över i bröstmjölk, och vad händer om en gravid får kikhosta under graviditeten? Vilket vaccin är det vi ger, och hur bra skydd ger det till den som snart ska födas? Missa inte detta faktaspäckade avsnitt!Vi finns på Instagram @babyzpodcast - Följ oss gärna!Veckans avsnitt sponsras av MAMFoHM info om vaccin mot kikhosta Tips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

PRIMECRIME:

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Programmet sändes första gången i januari 2022. Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.Största riskfaktorn från neandertalarnaDe båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Risken att du drabbas är liten men det skadar inte att tala om pågående dödligt våld, så kallad PDV. Narkopodden möter Kim Norman, fd polis och numera säkerhetsstrateg på Utbildningsförvaltningen, Stockholms Stad som informerar om det viktigaste för att minska skador vid skolattacker, skjutningar eller terrordåd. Han berättar hur vi kan agera för att undvika och minimera en katastrof. Kim ber oss alla att ladda ner 112-appen för att slippa den förvirring han av egen erfarenhet vet att man kan hamna i vid akuta lägen. Lyssna på Narkopodden avsnitt 51, så får du veta mer hur man minskar risken för skador ifall det oväntade sker.

Recension av Daniel Sjölins nya bok "Underskottet" och så möter vi den nederländska författaren Anna Woltz Producent: Lina KalmtegProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Sedan det riggade valet i Belarus 2020 har minst 300 oberoende journalister gått i exil. Nu kämpar de för att fortsätta bevaka sitt hemland på distans. RSF:s rapport Belarus journalister i exil beskriver situationen för de som fortsätter kämpa för att rösterna från Belarus inte ska tystna. Medverkar gör Siri Hill, rapportförfattare och Jon Fridholm från Östgruppen. Vi hör också exiljournalisterna Tanya Kapitonova, Anton Trafimovich och Natallia Lubneuskaja. Ljudklippen i programmet kommer från: DW, Al Jazeera och Radio Free Europe.

När man upplever svek och när man känner sig utlämnad blir det avgörande om någon står upp för en och man kan söka tröst och skydd. Hur är det för dig, har du någon som gjort det eller är du den som ger skydd? Varje fredag lägger vi ut ett nytt avsnitt av Bönepodden. Varje avsnitt ger möjligheten till reflektion och stillhet över avsnittets innehåll. Starta helgen med en lugn och meditativ stund. Musiken framförs av Nóra Johansson Abaffy och Jacob Mólen.

Biologiforskarna Oleh Prylutskyi och Alona Prylutska flydde västerut från Charkiv. Resan tog sju dagar och hela vägen fick de hjälp av sitt nätverk av forskarkolleger. Även nu bor de hos en forskarvän i staden Halytj, med katten Sima och dottern Lesya, och en familj till. Plötsligt behövde de sina forskarkolleger på ett helt nytt sätt för att hitta någonstans och övernatta. Men nätverken av kolleger i andra länder har också kunnat hjälpa till för att få in mediciner till exempel.Alona Prylutska är zoolog och förestår ett rehabiliteringscentrum för fladdermöss i Charkiv, det största i Östeuropa. Innan kriget började blev hon nominerad till ett internationellt miljöpris för det arbetet. Men på krigets första dag släppte de ut alla fladdermöss eftersom de insåg att de inte skulle kunna ta hand om dem.Oleh Prylutskyi forskar om biologisk mångfald och nu när han är i säkerhet försöker han rädda data om 500 000 ukrainska arter som finns på en server i Charkiv.Ingen av dem vi pratat med vill lämna Ukraina, så länge det finns någon nytta de kan göra. Medverkande: Alona Prylutska, zoolog, Charkiv; Oleh Prylutski, biolog, Charkiv; Olesya Bezsmertna, biolog, Kiev; Andryi Novikov, biolog, Lviv.Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Läkaren och genetikforskaren Hugo Zeberg fick, som så många andra, ställa om och börja jobba med covid-19-patienter. Då började han leta genetiska riskfaktorer som vi ärvt av neandertalarna. Det var när han jobbade med covidpatienter på akuten och såg hur olika sjukdomen slog att allt inte kunde förklaras med riskfaktorer som ålder och annat som han började studera genetiska riskfaktorer, i ett stort internationellt forskarlag. Men han hade också redan igång ett forskningssamarbete med Svante Pääbo, expert på neandertals-DNA.Största riskfaktorn från neandertalarnaDe båda kunde inte låta bli att jämföra de riskgensekvenser som kommit fram med känt neandertals-DNA. Och då visade det sig att den största genetiska riskfaktorn för covid-19, den som fördubblar risken att bli svårt sjuk, är ett arv från neandertalarna. Sedan dess har Hugo Zeberg också hittat en lång DNA-sekvens som innehåller skyddande faktorer som vi också ärvt från neandertalarna.Men när han tittade närmare på den visade det sig att just den gen som verkar skydda mest också finns hos personer med afrikanska rötter, som inte har något neandertalsarv. Så just den korta sekvensen måste komma från våra gemensamma förfäder, innan människor och neandertalare separerade för en halv miljon år sedan.Hugo Zeberg har alltid varit brett intresserad och rollen som läkare kändes lite instängd. Och som forskare kände han sig också lite vilsen innan han fick möjligheten att kombinera sitt intresse för förhistoriska släktingar med medicin tillsammans med Svante Pääbos forskargrupp.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Att bli anmäld till veterinära ansvarsnämnden är ett stressmoment för många inom djursjukvården, men hur går det egentligen till när djurägare lämnar in en anmälan, och hur ser arbetet hos ansvarsnämnden ut ”bakom kulisserna”? Det och mycket mer får du veta i veckans avsnitt av Allt för friskare djur, där Nathalie och Maria träffar Annika Bergström.