Podcasts about kungliga tekniska h

Hur mår den svenska järnvägen? Är den sjuk eller frisk? Vetenskapsradion tar tempen på det svenska järnvägsnätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var på Valborgsmässoafton 1855 i Skaveryd, i närheten av Alingsås, som man satte spaden i jorden för att påbörja Sveriges första järnvägsbygge, sedan följde en intensiv utbyggnad och under första hälften av 1900-talet så var järnvägen utbyggd ungefär så som vi känner den i dag.Och faktum är att det till stora delar är samma järnväg som vi fortfarande åker på som man gjorde för 100 år sedan. Naturligtvis är en hel material utbytt men inte tillräckligt tycker Sebastian Stichel som är järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan:”Egentligen skulle man behöva stänga av, sträcka för sträcka, och byta ut alla komponenter och börja med en modern ny järnväg”Vi besöker Järnvägsmuseet i Gävle för att få reda den svenska järnvägens historia, vi får träffa en rallare som var med och byggde Inlandsbanan mellan mellan Dorotea-Storuman och Sorsele och vi får veta hur man bygger en järnväg.Medverkande: Henrik Reuterdahl, Järnvägsmuseet i Gävle, och Sebastian Stichel, järnvägsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Boken Snö. En historia är en kärleksförklaring till snön men också en berättelse om förlust. Snösorgen när vår vita julrekvisita sakta försvinner och med enorma konsekvenser för miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Sverker Sörlin har skrivit ett slags snöns kulturhistoria. Hans nya bok: ”Snö. En historia”, berättar om mänsklighetens förhållande till snö. Det handlar om allt från snöns kemiska sammansättning till lavinforskning och snön som symbol i konst, film och litteratur.P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffade Sverker Sörlin, författare till ett fyrtiotal böcker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan, vid backhoppningstornet vid Fiskartorpet på Norra Djurgården i Stockholm, där det just då låg ett tunt lager snö…

Situationen på bostadsmarknaden är ett ständigt aktuellt ämne som påverkar de flesta. Och nu efter sommarens stiltje har bostadsförsäljningarna kommit igång igen. Så vad är det för marknad som köparna och säljarna möter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intervju med Cecilia Hermansson, forskare i fastighetsekonomi och finans vid Kungliga Tekniska Högskolan, och Erik Holmberg, marknadsanalytiker på bostadssajten Hemnet. Hör också ekonomen och krönikören Claes Hemberg, som vill slå ett slag för hyresrätten som boendeform.

Frågan om ny svensk kärnkraft var länge död, både för att den är dyr och för att den har varit impopulär. Men kärnkraften har fått ny vind i seglen och det diskuteras att Sverige ska satsa på kärnkraft. Vi diskuterar bland annat nya tekniker som kommit till sedan vi byggde kärnkraft i Sverige senast. I det här avsnittet får vi höra Janne Wallenius, professor i reaktorfysik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm samt grundare av företaget Blykalla, om hur långt de har kommit med sina blykylda reaktorer av SMR-modell. Michael Knochenhauer, generaldirektör på Strålsäkerhetsmyndigheten om deras regeringsuppdrag. Desiree Comstedt, som är ansvarig för utvecklingen av ny kärnkraft hos Vattenfall. Vi får även en internationell utblick tillsammans med Olle Olsson, omvärldsanalytiker på Energimyndigheten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En våg av studentprotester mot Israels folkmord i Gaza har under våren svept över världen. I mitten av maj sattes tältläger upp utanför flera svenska universitet. Apans anatomi besöker Gaza Solidarity Encampment på Kungliga Tekniska Högskolan för att prata med Ronya och Ellen om lärdomar från studenternas globala intifada, dagarna innan lägret stormas. Varför vägrar svenska universitet bryta sina samarbeten med Israeliska lärosäten? Vilken roll spelade Palestinarörelsen i EU-valet? Läs mer: KTH for Palestine (Instagram): https://www.instagram.com/kthforpalestine/ Palestinagrupperna: Studentprotester vid universitet och högskolor https://www.palestinagrupperna.se/2024/05/14/studentprotester-vid-svenska-universitet-och-hogskolor/ Brand: Till de svenska tältlägren. Lärdomar och råd från de amerikanska studentockupationerna https://tidningenbrand.se/2024/05/25/till-de-svenska-taltlagren-lardomar-och-rad-fran-de-amerikanska-studentockupationerna/ Akil N Awan: Young Radicals? Gen Z, Gaza, and Genocide https://www.bylinesupplement.com/p/young-radicals-gen-z-gaza-and-genocide Keir Milburn: What's behind the US generational divide on Israel's war on Gaza? https://www.aljazeera.com/program/inside-story/2024/5/3/whats-behind-the-us-generational-divide-on-israels-war-on-gaza

Batteritekniker utvecklas i ett rasande tempo, vilket behövs nu när samhället ska elektrificeras. Batterierna behöver bli effektivare, billigare och mer miljövänliga. Vad är på gång inom forskningen? Är det natriumjonbatterier, flödesbatterier eller litiumjonbatterier med vatten som kommer att lösa framtidens energilagring?Medverkande: Erik Berg, professor i kemi vid forskningsprogrammet för strukturkemi vid Ångströms laboratoriet vid Uppsala universitet, Ronnie Morgensen, teknisk chef på Altris och Rakel Wreland Lindström, professor i kemi vid avdelningen för tillämpad elektrokemi vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, och Jonas Mattsson, chefredaktör på Forskning & Framsteg. Programledare: Sofie Pehrsson . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den.Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare.Med Solastalgi menas sorgen eller längtan i spåren av en omgivning som förändras i grunden.Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver. MedverkandeAnna-Maria Fjällström – renskötare i ArjeplogNinis Rosqvist – professor i geografi vid Stockholms universitetSverker Sörlin – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm Niklas Zachrisson - programledare och reporterAndreas Aldervi - teknikerAnders Wennersten - producent

Fluent Fiction - Swedish: A Frozen Triumph: From Beginner to Belonging on Stockholm's Icy Dance Floor Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/a-frozen-triumph-from-beginner-to-belonging-on-stockholms-icy-dance-floor Story Transcript:Sv: Det smäller om vintrig köld i Stockholm. Erik står där på Strandvägen, ser ut över Nybroviken. Det kryper isigt kallt längs ryggraden. Lådor med skridskor finns framför honom. Tvekan fyller luften.En: It's freezing cold in Stockholm. Erik stands there on Strandvägen, looking out over Nybroviken. A chilling cold crawls along his spine. Boxes of ice skates are in front of him. Doubt fills the air.Sv: Erik är ny i stan. Flyttat från Kalmar, lockad av studier på Kungliga Tekniska Högskolan. I Kalmar är havet hans lekplats. Men i snötäckta Stockholm är det isen som regerar. Han aldrig prövat skridskor. Men han vill passa in, vill ingå.En: Erik is new in town. He moved from Kalmar, lured by studies at the Royal Institute of Technology. In Kalmar, the sea is his playground. But in snowy Stockholm, it's the ice that rules. He has never tried ice skating before. But he wants to fit in, to belong.Sv: En senare studievardag, han ger blicken mot Djurgårdsbrunnsviken. Marken knarrar under fötterna. Skridskor dinglar i hans hand. Vänner väntar på isen. Den lilla gruppen är strålande av liv och skratt. Erik stannar vid kanten av viken, drar på sig skridskorna. Obehagligt känns det, stelt men ändå löst.En: On a later weekday, he gazes towards Djurgårdsbrunnsviken. The ground creaks under his feet. Ice skates dangle in his hand. Friends wait on the ice. The small group is radiant with life and laughter. Erik stops at the edge of the bay, puts on the skates. It feels uncomfortable, stiff but somehow loose.Sv: Blickarna är på honom nu. Han börjar glida fram. Skratt ekar i luften. Han famlar, han svingar. Isen kommer emot honom gång på gång. Han blir en show, en komisk akt. "Välkommen till Stockholm!" ropar en kompis. Skratten blir starkare. Erik blir röd, men också ivrig.En: All eyes are on him now. He starts to glide forward. Laughter echoes in the air. He fumbles, he swings. The ice keeps coming at him over and over. He becomes a show, a comedy act. "Welcome to Stockholm!" shouts a friend. The laughter grows stronger. Erik turns red but also eager.Sv: Dagar går. Erik fortsätter falla. Men han reser sig upp igen. Han har fått nog av skrattet. Nu fylls han av envishet. Nybörjarstadiet försöker han lämna bakom sig. Träna, träna, träna. Det är hans mantra.En: Days go by. Erik keeps falling. But he gets up again. He's had enough of the laughter. Now he's filled with determination. He tries to leave the beginner stage behind. Practice, practice, practice. That's his mantra.Sv: En dag, något klickar. Känslan, rörelsen, balansen. Isen är inte längre hans fiende. Den kalla, slipade ytan är hans dansgolv. Skratten har tystnat. Vännerna ser på, förvånade. Eriks skridskor skär genom isen, stark och säker.En: One day, something clicks. The feeling, the movement, the balance. The ice is no longer his enemy. The cold, polished surface is his dance floor. The laughter has silenced. Friends watch, astonished. Erik's skates slice through the ice, strong and sure.Sv: Alla ropar nu. Inte av skratt, utan jubel. De ser inte den okontrollerade nybörjaren. De ser Erik, skridskoåkaren. Erik andas ut, leende. Igenkännande jubel ekar över Djurgården. "Välkommen till Stockholm, Erik!". Erik ler, han vet nu. Han hör hemma här.En: Everyone cheers now. Not with laughter, but with jubilation. They no longer see the uncontrolled beginner. They see Erik, the ice skater. Erik breathes out, smiling. Recognizable cheers echo over Djurgården. "Welcome to Stockholm, Erik!" Erik smiles, he knows now. He belongs here.Sv: Så vår Stockholmssaga slutar. Med en kille, Erik, som lärt sig skridskor. Med hans skratt, hans kämpaglöd, hans triumf. Med vänner, med is, med Stockholm. Stockholm stad som var ny, men nu välkänd. Stockholm som nu var hemstad, hans stad.En: And so our Stockholm tale ends. With a guy, Erik, who has learned to ice skate. With his laughter, his determination, his triumph. With friends, with ice, with Stockholm. Stockholm city, once new, but now familiar. Stockholm, now a hometown, his city.Sv: Novellen visar att med envishet och tålamod, kan man lära sig saker, även i en främmande miljö. En första gång kan vara okontrollerat, obekvämt, nästan förlöjligande. Men bara genom att ge det en chans, kan man övervinna osäkerheten och bli trygg. Det är Erik som visar oss detta, från att okontrollerat glida över isen till att mestra den med självkontroll och elegans.En: The story shows that with determination and patience, one can learn things, even in a foreign environment. The first time may be uncontrolled, uncomfortable, almost ridiculing. But only by giving it a chance, one can overcome uncertainty and feel secure. It is Erik who shows us this, from uncontrolled gliding on the ice to mastering it with self-control and elegance. Vocabulary Words:It's freezing cold: Det smäller om vintrig köldStockholm: StockholmErik: Erikstands there: står däron: påStrandvägen: Strandvägenlooking out: ser utover: överNybroviken: NybrovikenA chilling cold: Det kryper isigt kalltcrawls along: längs ryggradenhis spine.: langs ryggraden.Boxes of ice skates: Lådor med skridskorare in front of: hon finns framförhim.: honom.Doubt fills: Tvekan fyllerthe air.: luften.He moved: Flyttatfrom Kalmar: från Kalmarlured by: lockad avstudies at: studier påthe Royal Institute of Technology.: Kungliga Tekniska Högskolan.In Kalmar: I Kalmarthe sea is: havet ärhis playground.: hans lekplats.But in snowy: I snötäcktaStockholm: Stockholmit's the ice: är det isenthat rules.: som regerar.He has never: Han har aldrig

#73 GESTALTAD LIVSMILJÖ – Människan i fokus I den här podden ska vi få höra arkitekter och forskare prata om att bygga för demokrati, tillsammansarbete, barnperspektivet, att se helheten, att lära av skavet i samarbeten och att se nya saker i bekanta miljöer. Gestaltad livsmiljö handlar om hur arkitektur, form, design, konst och kulturarv tillsammans kan bidra till att forma samhället och invånarnas vardag på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Medverkande: Emina Kovacic, Stadsarkitekt i Karlshamn och ordförande för Sveriges Arkitekter. Emina berättar om hur de arbetat under Arkitekturveckan i Karlshamn och om vikten av att bygga offentliga platser för demokrati. Helena Bjarnegård, Sveriges riksarkitekt, Boverket. Helena ger oss en introduktion till ”Politik för gestaltad livsmiljö” som är Sveriges nationella policy för arkitektur, form och design, och som fyller fem år i år. Charlotte Kristensson, arkitekt och kompetensområdesansvarig för kunskapsmiljöer, FOJAB. Charlotte var uppdragsansvarig arkitekt för Mörrums nya skola och berättar om att det tidigt i projektet togs fram en projektvision som tydligt betonade att barnperspektivet skulle genomsyra utformandet av den fysiska miljön såväl inne som ute. Peder Hallkvist, stadsarkitekt, Örebro kommun, berättar om Örebros förändring och arbetet med att forma livsmiljön utifrån ett helhetsperspektiv, där tät dialog mellan politik och förvaltning, samt näringsliv och invånarna har varit viktigt. Sofia Wiberg, forskare, Urbana och regionala studier, Kungliga Tekniska Högskolan. Sofia pratar om komplexa samverkansprocesser i relation till att skapa gestaltade livsmiljöer. Fokus är på utmaningar som kan uppstå i dessa processer och hur "skavningar" kan bära på viktig kunskap och kan användas som en resurs för att belysa viktiga frågor och skapa ett gemensamt lärande. Ebba Högström, docent och universitetslektor, Institutionen för Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola. Ebba presenterar erfarenheter från fortbildningskursen Stads- och landsbygdsutveckling genom konstnärliga processer. : : : Poddavsnittet är inspelat under konferensen Gestaltad livsmiljö – Människan i fokus. Konferensen arrangerades av Region Blekinge som en del av Arkitekturveckan i Karlshamn hösten 2023. : : : Avsnittsinformation Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 33 min 4 sek

Solkungen som präglade ett helt sekel. Med ett trassligt kärleksliv och ständigt i krig för att expandera sitt Frankrike skapade han samtidigt sitt magnifika hov på Versailles, som blev till idealet för hur kungligt överdåd ska se ut. Redaktionen för detta avsnitt består av:Emma Peters – uppläsareEmilia Mellberg – manus och researchErik Laquist – producentZardasht Rad – scenuppläsarePeter Jonason – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Anna Carlstedt, författare och utbildningsledare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Vill du veta mer om Ludvig XIV? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Louis XIV, the Real King of Versailles av Josephine Wilkinson Ludvig XIV av Andreas Marklund Ludvig XIV och kärleken av Antonia Fraser Ludvig XIV, Solkungen av Herman Lindqvist

Vi tittar på rymd och hav och upptäcker vad de har för likheter! Fredrik Gröndahl är marinbiolog, oceanograf och docent på Kungliga Tekniska Högskolan, och med honom pratar vi om vad för slags liv som klarar de största djupen och vad det säger om liv i rymden. Larisa Hadzic är ingenjör på Kockums där hon jobbar med att utveckla ubåtar, och av henne lär vi oss mer om hur man bygger farkoster för extrema miljöer. Vi träffar Christer Fuglesang som berättar om de bassängträningar astronauter gör för att öva på rymdpromenader och om att bo under svåra förhållanden, och så kollar vi självklart av med Sveriges nye astronaut Marcus Wandt hur det går för honom och hans träning, och vad man gör om nåt går fel om man befinner sig instängd i en plåtburk utan kommunikation med omvärlden.

SOMMARSPECIAL: Slagfälten i Ukraina har blivit en experimentverkstad i realtid för nya typer av vapen: havsdrönare, störning av teletrafik och nya appar för positionering av stridande är några exempel. Samtidigt pågår strider längs gammaldags skyttegravar, med gammal utrustning och stridsvagnar från Sovjettiden. Podden handlar denna vecka också om hur mycket ukrainska specialstyrkor egentligen opererar på ryskkontrollerad och till och med rysk mark? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkar gör Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan och forskare i marina system på Kungliga Tekniska Högskolan, Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, samt Radiokorrespondenterna Rysslands egen Fredrik Wadström, Sveriges radios utsände i Ukraina.Programledare: Marie-Louise KristolaTekniker: Joachim PerssonProducent: Anna Pandolfi

Kollektivboende förknippar många med 70-tal, storfamilj och stark ideologi, men på 2020-talet ser kollektivet annorlunda ut. Men hur är det med alla konflikter? Sverige är det land i världen med flest ensamhushåll, håller detta på att förändras? Enligt psykologen Paula Richter, som dessutom själv bor i ett kollektiv, så är kollektivt boende hållbart för framtiden.– Vi kan till exempel dela på verktyg. Det här är en del av en delningsekonomi som är nödvändig för den omställning som vi måste göra. Det är ju resursslöseri med egen slagborr eller en egen tvättmaskin. Det blir också enklare att laga och reparera eftersom vi delar på kostnaderna. Kan kollektivboendet också vara lösningen på ensamheten? – Det ger de boende en naturlig möjlighet att göra saker gemensamt. Det blir lättare när man bor så här. Vill någon spela spel så finns det alltid någon att ta tag i. Det är enkelt att göra saker tillsammans. Och när vi hamnar i kriser så ser vi efter varandras behov. Vi vet ju att vi behöver få tröst, stöd och styrka, tillsammans med varandra, berättar Paula Richter.Men konflikterna då? De är oundvikliga, grundarna till ett av Sveriges äldsta kollektiv Skogsnäs i Ångermanland säger så här:– Det är väldigt mycket praktiskt jobb för att få det här att gå ihop. Men faktum är att det praktiska jobbet är ingenting gentemot att lära sig att leva socialt ihop, säger Göran “Lillis” Mårskog, som har bott på Skogsnäs i över 50 år. Gäster i programmet: Pernilla Hagbert, forskare vid Urbana och Regionala studier vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Paula Richter, specialistpsykolog med inriktning mot barn och unga som själv bor i ett kollektivhus.Katarina Billman, organisationspsykolog som medverkade i realityserien Robinson 2020. Reportage: Vår reporter Sebastian Hedlund besöker det mytomspunna kollektivboendet i Skogsnäs som funnits i drygt 50 år. Hur mycket har det här klassiska kollektivet förändrats?Simon Sarnecki hälsar på i Gamla Stan där främst unga människor bor i ett slags Co-living koncept. Ett av de nyare tillskotten till de kollektiva boendeformerna. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Gänget gästas av Henrik Blomgren. Henrik är doktor och forskare i industriell ekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan, samt författare till flertalet böcker om hur tekniken förändrar näringslivet, skolan och akademin.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon. Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gänget gästas av Henrik Blomgren. Henrik är doktor och forskare i industriell ekonomi på Kungliga Tekniska Högskolan, samt författare till flertalet böcker om hur tekniken förändrar näringslivet, skolan och akademin.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Öresundsbron har dragit ner kraftigt på sin belysning, allt medan fem miljoner lampor glittrar på Jul på Liseberg. Vad spelar belysningen för roll i elspartider? De dramatiskt höjda elpriserna har fått bland andra olika kommuner att välja delvis och tidvis nedsläckning av gatubelysning. Men Energimyndigheten har förvånats över den strategin, säger analyschefen Gustav Ebenå. Forskarna Vania Ceccato och Lina Bertling Tjernberg på Kungliga tekniska högskolan och doktoranden Katarina Hennig på Lunds universitet ser också generell nedsläckning av offentliga miljöer som ett trubbigt eller rentav fel instrument att använda. I programmet medverkar också Vattenfalls klimatcoach Lars Ejeklint, Öresundsbrons anläggningschef Bengt Hergart och Lisebergs marknadschef Mårten Westlund.Bengt Hergart, anläggningschef Öresundsbron; Mårten Westlund, marknadschef Liseberg, Gustav Ebenå; analyschef Energimyndigheten; Vania Ceccato, professor urbana och regionala studier Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm; Katarina Hennig, doktorand miljöpsykologi Lunds universitet; Lars Ejeklint, klimatcoach Vattenfall; Lina Bertling Tjernberg, professor elkraftnät Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm. I programmet hörs också nyhetsklipp kring elbesparingar från Studio Ett och lokala SR-kanaler.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

P1 Kultur besöker Kungliga Tekniska Högskolan där operan The Tale of the Great Computing Machine framförs av robotarna Queen och King, som både dansar och spelar instrument. På plats träffar vår reporter Mårten Arndtzén den konstnärliga ledaren och koreografen Åsa Unander-Scharin och studenten Elsa Benzinger, som har programmerat robotarnas rörelser.Vad kan en robot förmedla på en scen som inte en människa kan?Och vad säger denna opera som är baserad på boken Sagan om den stora datamaskinen skriven av KTH-professorn Hannes Alfvén - som tilldelades Nobelpriset 1966 - om vår tid?NÄR DÖDA TING FÅR LIV PÅ SCENENDessutom får vi besök i studion av Erik Holmström, regissör, dramatiker samt konstnärlig ledare och grundare av Malmö Dockteater. Han berättar om hur han gör för att ge liv åt sina livlösa dockor på scenen. Programledare: Lisa Wall         Producent: Saman Bakhtiari 

Nu pågår ett teknikrace som kan vända upp och ner på allt. Flera stater försöker bygga en ny typ av superdator som kan förändra världen. Vår vardag och rikets säkerhet är beroende av digitala nycklar som skyddar våra hemligheter. Men utvecklingen av kvantdatorer hotar den säkerheten.Kapplöpningen mot nästa typ av superdatorerJust nu pågår två parallella race:Det ena handlar om att bli först med den nya tekniken och att samla på sig hemligheter utan att någon annan upptäcker det. Det är spionernas dröm.Det andra handlar om att bygga nya skydd sådana som håller också när kvantstormen kommer.Kina verkar just nu ha fördel i kapplöpningen där den starkaste motståndaren är USA. Och i Sverige pågår förberedelserna för det som i kryptologernas värld har fått namnet "Q-day".Medverkande:Ola Billger, kommunikationschef på Försvarets Radioanstalt, FRA.Pia Gruvö, kryptostrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must.Johan Håstad, professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.Kristina Sandklef, oberoende Kina-analytiker med bakgrund inom Försvarsmakten.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Ulrika Bergqvist.Producent: Karin Hållsten.Tekniker: Mats Jonsson.Ljud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, YouTube, Folk och Försvar, International Institute for Strategic Studies

Nobelpriset i kemi 2022 går till Carolyn Bertozzi, Morten Meldal och Barry Sharpless. De har lagt grunden för en form av kemi som kallas klickkemi, som klickar ihop molekyler. Pristagarna är från USA och Danmark och belönas för forskning som handlar om att bygga komplicerade molekyler, där molekylära byggstenar snabbt och effektivt snäpper i varandra.I programmet medverkar Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator, och Christina Moberg, professor emeritus i organisk kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan.Programledare Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Professorn om visionen av det fossilfria välfärdslandet Sverige. Sverker Sörlin är prisbelönt författare och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan.Under lång tid har Sverker Sörlin också varit del av den svenska kulturdebatten som skribent i bland annat Dagens Nyheter. Han har skrivit en rad böcker, främst inom området idéhistoria, men också självbiografiskt om längdskidåkning, sjukdom och bildning.I sin avhandling Framtidslandet från 1988 beskrev han den första industriella revolutionen i Norrland i slutet av 1800-talet. En liknande utveckling sker idag och framtidshoppet kring norra Sveriges nya stora industrier växer återigen.Sverker Sörlin om sitt Sommarprat: Mitt Sommar handlar om kärleken till livet och om sådant som hjälper oss att leva, till exempel inlevelse, rättvisa och bildning. Och så ska det handla om visionen av det fossilfria välfärdslandet Sverige. Där är det nya Gröna Norrland ett test case.Producent: Niklas ZachrissonVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Ryssland drar sig ur samarbetet kring internationella rymdstationen ISS, enligt chefen för det ryska rymdprogrammet, Dmitrij Rogozin. Det betyder i så fall slutet för ett mer än 20-årigt fredsprojekt. Internationella rymdstationen har varit bemannad hela tiden sedan år 2000 med astronauter från hela världen. Där görs forskning i tyngdlöshet, 40 mil ovanför jordens yta.Medverkande: Christer Fuglesang, astronaut och professor i rymdfart vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator vid Sveriges Radio.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Samarbeten med ryska forskningsinstitutioner ska upphöra som en markering mot kriget i Ukraina, uppmanar regeringen. Går det att ändå hålla kontakten med enskilda ryska forskare? Och är det viktigt? I programmet medverkar Sven Stafström, generaldirektör vid Vetenskapsrådet. Det gör även Bo Petersson, professor i statsvetenskap vid Malmö universitet och Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Du hör också Christer Fuglesang, astronaut och professor vid Kungliga Tekniska Högskolan och Mikhail Gelfand, professor i bioinformatik i Moskva. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Reporter: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Nytt pandemiår, samma gamla podd. Vi startar säsong 13 med att diskutera poddens framtid för att raskt djupdyka ner i en musikaliskt sammanfattning av 2021. Vi konstaterar att föregående år var minst sagt konstigt men att vi trots allt lyckades hitta några guldkorn. Den sedvanliga årsbästalistan har denna gång bytts ut mot 15 musikaliska höjdpunkter som vi diskuterar och argumenterar för. Vi går i tur och ordning igenom kategorierna Årets Kungliga Tekniska Högskolan, Årets pandemialbum, Årets bruksortsmetal, Årets upptäckt, Årets RAWK, Årets dissonanta dans, Årets Greta Thunberg, Året oljud, Årets slakthus, Årets kolbottning, Årets icke-metal, Årets Tompa Lindberg, Årets psykedeliska riffrepeterande och Årets finnjävel. Och precis som Palmeutredarna, kommer vi inte runt en viss sak, den skivan som berört oss mest under 2021. Väl mött!Spellista : Archspire - Drone Corpse Aviator (Bleed The Future / Season of Mist)Gatecreeper - Amputation (An Unexpected Reality / Closed Casket Activities)Horndal - Horndal's Blodbad (Lake Drinker / Prosthetic)Thundering Hooves - Goatswood (Vestiges / Self-released)Spidergawd - At Rainbows End (Spidergawd VI / Crispin Glover Records)Suffering Hour - Obscuration (The Cyclic Reckoning / Profound Lore)Wormwood – End Of Message (Arkivet / Black Lodge)Full Of Hell - Non-Atomism (Garden Of Burning Apparitions / Relapse)Cannibal Corpse - Inhumane Harvest(Violence Unimagined / Metal Blade)Nekromantheon - Faustian Rites (Visions Of Trismegistos / Indie Recordings)Nick Cave & Warren Ellis - Carnage (Carnage / AWAL)The Lurking Fear - In A Thousand Horrors Crowned (Death, Madness, Horror, Decay / Century Media)Domkraft - Seeds (Seeds / Magnetic Eye)Concrete Winds - Chromium Jaws (Nerve Butcherer / Sepulchral Voice)Mastodon - Had it All (Hushed And Grim / Reprise)Converge - Viscera Of Men (Bloodmoon: I / Epitaph)

Koronarokotustilanne Suomessa. Keskustelemassa Mia Kontio, johtava asiantuntija, THL ja puhelimitse professori Tuuli Lappalainen, Kungliga Tekniska Högskolan. Koronatilanne Pietarissa, toimittaja Simo Ortamo. Koronatoimet ja talous. Hallitus pohti koronatoimia tiistaina omassa kokouksessan ja keskiviikkona oppositiopuolueet pääsevät ääneen vaihtoehtobudjeteillaan. Keskustelemassa kansanedustajat Elina Valtonen, kok., Matias Mäkynen, sd. ja Ville Tavio, ps. Slush, mikä puhuttaa tänä vuonna? Studiossa Riikka Pakarinen, toimitusjohtaja, Suomen Startup-yhteisö ja puhelimessa paikan päältä taloustoimittaja Juha-Matti Mäntylä. Blogi. Anton Vanha-Majamaa: Estääkö sisäistetty homokammo minua koskemasta ystäviäni rakastavasti? Kirjallisuuden Finlandia-palkinnot jaetaan tänään. Studiossa kirjallisuustoimittaja Anna Tulosto. Juontajana Hanna Juuti, toimittajina Marija Skara, Matti Konttinen ja Päivi Dahl. Tuottaja Tarja Oinonen.

Vi tenker gjerne at vi har et spesielt inderlig forhold til naturen i Norden, omringet av et variert landskap med vidder og fjell, fjorder og sjøer, daler og åkere. På hvilke måter har mennesker i Norden benyttet seg av naturen? Hva kjennetegner, og hva er det som har formet nordiske natursyn? Og på hvilke måter er disse sammensatt av selvmotsigelser og paradokser knyttet til romantikk, identitet, forbruk og ødeleggelse? Dag O. Hessen er professor i biologi ved Universitetet i Oslo, Elin Anna Labba er journalist og forfatter og Sverker Sörlin er professor i miljøhistorie ved Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. De møtes til en samtale om nordisk natursyn, ledet av Marius Timmann Mjaaland, professor i teologi ved Universitetet i Oslo og leder av forskningsprosjektet «Ecodisturb» ved UiO:Norden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tropikhjälmar, upptäckaranda och tankar på den vite mannens ansvar att civilisera barbarerna präglade Stanleys möte med Livingstone 1871, men påverkar fortfarande vår syn på Afrika 150 år efteråt. För 150 år sedan yttrades de bevingade orden Dr. Livingstone, I presume. Vetenskapsradion Historia går till botten med det ikoniska mötet mellan Stanley och Livingstone och vad det hade för betydelse för 1800-talets syn på, och uppdelning av Afrika. Vetenskapshistorikern David Nilsson vid Kungliga Tekniska Högskolan menar att tankarna från Stanley och Livingstone, om hur västerlandet skulle sprida civilisationen till Afrika, fortfarande präglar vårt tankesätt. Och faktum är att också Sverige var en viktig spelare i kampen om Afrika, inte minst i Kongo, där svenska militärer och tjänstemän utgjorde en stor del av de europeiska kolonisatörerna berättar Etnografiska museets Michael Barrett. Programledare är Tobias Svanelid.

Prisbelönta entreprenören om en digital framtid med människan i fokus. Claudia Olsson verkar för att vi ska ta vara på digitaliseringens fulla potential. Hon har prisats som en av de mest kreativa och inflytelserika personerna i svenskt näringsliv och blev utnämnd till en av världens 100 främsta unga ledare av World Economic Forum. Claudia är en globalt eftertraktad digital strateg, och hon har grundat bolaget Stellar Capacity som utbildar i digitalt ledarskap och språkbolaget Swedish for Professionals. Har examen från Kungliga Tekniska Högskolan och Handelshögskolan i Stockholm. I sitt Sommar berättar Claudia Olsson hur hon försöker förstå teknikens påverkan på individer, företag och samhälle. - Jag pratar om en framtid där människor blir mer digitala och det digitala blir mer mänskligt. Om Claudia Olsson: Företagsledare, entreprenör, 37 år. Född och bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Redaktör: Per Berg. Här kan ni se videoklipp på några innovationer som Claudia Olsson nämner i sitt Sommar: Neil Harbisson berättar om tentakeln som hjälper honom höra färger: https://www.ted.com/talks/neil_harbisson_i_listen_to_color?language=en Rodrigo Hübner Mendes kör bil med hjärnans kraft: https://www.youtube.com/watch?v=LaNdkBSOFKo Grundaren till adressystemet What Three Words beskriver hur systemet fungerar: https://www.youtube.com/watch?v=hKh7DcQnuTE Världens första kvinnliga AI-nyhetsankare: https://www.youtube.com/watch?v=5iZuffHPDAw Exoskelett från Japan för äldre: https://www.youtube.com/watch?v=f1EEZPtVqaQ - Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

2022 kan Sverigedemokraterna avgöra hur Sverige ska styras. Men var går partiets röda linjer? Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Ann-Cathrine Jungar, statsvetare vid Södertörns högskola. Därefter om marknadshyror och den omtvistade punkten i Januariöverenskommelsen om fri hyressättning i nyproduktion. Vad får det för konsekvenser? Samtal med Anna Granath Hansson, bostadsforskare vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jari Hänninen Ekots lördagsintervju ekotslordagsintervju@sverigesradio.se

I dagarna anländer 53 000 blodprover från brittiska UK Biobank till Uppsala. I proverna ska proteiner spåras upp med en teknik som man hoppas kan ge bland annat enkla diagnosmetoder. Inte alla proteiner som färdas i vårt blod ska vara där. De kan vara ett tecken på sjukdom. Men där finns också önskvärda proteiner till exempel de som har till uppgift att se till att blodet koagulerar när det ska det, och antikropparna som ligger på lur mot smittor. Alla kan de vara intressanta för den som ska upptäcka en sjukdom eller under en behandling. Nu kommer plasma, en del av blodprover, från den brittiska biobanken UK Biobank till Uppsala. De många proverna är kopplade till mycket data om personerna de kommer ifrån, vilket ger möjlighet att tolka den information om proteiner i proverna som företaget Olink tar fram med en teknik utvecklad i Uppsala. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Medverkande: Ulf Landegren/professor emeritus i molekylärmedicin vid Uppsala Universitet, Mathias Uhlén/professor i mikrobiologi Kungliga Tekniska Högskolan.

Artificiell intelligens kan räkna ut hur ett protein veckar sig. Det lyfts fram av tidskriften Science som ett av årets forskningsgenombrott. I veckan kom de stora vetenskapliga tidskrifterna med sina topplistor från året som gått: Traditionsenligt  listar Nature de viktigaste personerna, och Science listar de viktigaste genombrotten. Båda domineras i år av coronaforskning. Men bland de genombrott utöver snabbframtagna coronavacciner som Science lyfter fram, hittar vi två viktiga framsteg som vi tar upp i Vetenskapsradion: Artificiell intelligens har kunnat räkna ut hur en viss sammansättning av aminosyror när de bildar ett protein kommer att vecka sig vilket är viktigt att förstå i en del sjukdomar. Och forskare har tagit fram ett material som kan leda ström utan motstånd i rumstemperatur, men under högt tryck. Vad de här framstegen kan betyda diskuterar vi med Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg, och Oscar Tjernberg, professor i starkt korrelerade system vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Hur kan man få personer från olika organisatoriska delar, med olika kompetenser och erfarenhet att verka tillsammans och lyckas med innovation och utveckling? Jo, bland annat med hjälp av spelsimulering. I det här poddavsnittet samtalar programledare Susanne Tillqvist med Sebastiaan Meijer, professor i vårdlogistik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, om spelsimulering som innovationsmetod. Samtalet handlar också om olika ramverk för förändringsprocesser och om varför Sebastiaan egentligen inte alls gillar att spela spel.

Hur påverkas forskningen av coronapandemin? Daniel Söderberg är professor på Kungliga Tekniska Högskolan samt leder forskningsplattformen Treesearch. Daniel har lång erfarenhet av att arbeta med cellulosa från träråvara och berättar om forskningen som är på gång, vad man kan göra av cellulosan och hur framtidens resurser och användning av biobaserade material ser ut.

Danica Kragic Jensfelt, är professor i datalogi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Hon är en av landets ledande forskare och en stor förebild inom robotik, AI och maskininlärning. Hur mycket styrs våra liv idag av AI och robotik? Finns det en gräns för vad man kan programmera en robot till att göra? Kommer framtidens robotar känna känslor? Tar vi teknikens utveckling för givet och vad finns det för risker med det? Hon har varit sommarvärd i P1 år 2016 och tilldelats utmärkelsen Näringslivets mäktigaste kvinna år 2018. Idag är hon gäst i podden för att berätta mer om hennes syn på AI:s utveckling och hur det kan leda till bättre och lättare liv för oss människor i framtiden.

Är du en tidsseparerare eller en platsseparerare? Eller hur drar du gränsen mellan jobb och privatliv i det digitala livet? Gränsen mellan jobb och privatliv luckras upp allt mer med våra digitala verktyg som gör att vi kan jobba nästan jämt och nästan var som helst. Kristina Palm är forskare och har studerat hur vi hanterar det här. Det började med att hon doktorerade 2008 om det riskabla engagemanget. I vår tid har engagemang blivit något efterfrågat men risken är att människor stressas sönder. Numera delar hon sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet och projektleder just nu en forskningsstudie med namnet "Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv". Digitaliseringen möjliggör gränslöshet I en studie som Kristina och hennes kollegor gjorde fick medarbetare fylla i en aktivitetsdagbok. De skrev ner när de gjorde vad, varför och var, vilka som var närvarande och vilken känsla de hade för uppgiften. I studien framträdde sju strategier för att sätta, eller inte sätta, gränser för arbete och privatliv. 7 sätt att sätta gränser Totalintegreraren - har inga gränser, arbete och privatliv flyter ihop. Totalsepareraren - separerar arbete och privatliv både i plats och tid. Arbetsplatsintegreraren - arbetet flyter in i privatlivet men inte tvärtom. Privatlivsintegreraren - privatlivet flyter in i arbetet men inte tvärtom. Arbetsplatssepareraren - platsen avgör om jag jobbar eller inte. Tidssepareraren - tiden styr om jag jobbar eller inte. Inkonsekventen eller växlaren - rör sig mellan dessa strategier. Vem mår bäst? Det kan man inte säga ännu men det är tydligt att de som separerar mest gör det med en tanke bakom, medan de som integrerar inte alltid kan motivera varför de gör som de gör. När Kristina är ute och föreläser hör hon ofta att många vill separera mer. Men de som har arbeten som är platsbundna önskar ibland att de kunde ta med jobbet hem. Flexibilitet är uppskattat men arbetsgivaren tenderar att vinna mest på det. Vi behöver balans och återhämtning, så mycket är tydligt. Om man ständigt är uppkopplad - hur kopplar man då bort? Och även om man lägger undan telefonen kan jobbtankar dröja sig kvar och gnaga ändå. Det här är något många kämpar med. Samtidigt finns det många som vill ha "koll på läget" och om ett sätt att få det är att kolla av mailen regelbundet så kan det fungera bra för dem. Det hela är komplext och det är inte så enkelt som att separering alltid är det bästa. "Min digitala strategi är mina kollegors arbetsmiljö" Kristinas råd till arbetsgivare är att använda de sju strategierna för gränssättning i en kartläggning och påbörja en diskussion om hur man har det på jobbet - och hur man vill ha det. Några kanske vill separera mer men de som integrerar förhindrar den strategin. Där kan man behöva diskutera lösningar både som arbetsgivare och individ. Kristina berättar att för några räckte själva kartläggningen för att de skulle komma till nya insikter och göra förändringar för att öka hälsan. Hennes allmänna tips är att alltid fråga sig varför man gör något innan man gör det. Ställ dig frågan "Vad händer när jag skickar det här mailet?" Lämpar du över något på dina kollegor eller är det information de behöver? Är tajmingen rätt och är det rätt mängd information? Vår samarbetspartner Twitch Health är måna om vår hälsa och arbetsmiljö vare sig den är på kontoret eller hemma. Fysioterapeut Emelie Backlund delar med sig av sina fem tips på hur vi kan få till hem-ergonomin. Det handlar om att bygga in struktur för olika arbetsställningar med hjälp av kalendern, skapa rutin för pauser och nya vanor. Hos vår samarbetspartner Motivation.se kan du läsa mer om hur du skapar ett framgångsrikt och hållbart arbetsliv. Denna vecka har vi valt ut en artikel om hur du tar hand om alla delar av din arbetsmiljö.

Hittills har vi kunnat utbilda oss till ett yrke som vi haft i stort sett hela livet. Utbildningen framöver kommer att se helt annorlunda ut jämfört med idag. Nu är det livslångt lärande med ständig kompetensutveckling som gäller – och digitalisering och AI spelar en avgörande roll. Om detta samtalar Jan Gulliksen, professor i människa–datorinteraktion och vicerektor för digitalisering på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan och Anna Nordell Westling, medgrundare på Sana labs, som använder AI-teknik för individanpassat och mer effektivt lärande. Båda menar att det ständiga lärandet framöver varken kommer att kännas jobbigt eller svårt utan att det, tvärtom, kommer att ske som en naturlig del i livet. Samtalsledare: Helena Blomquist Digital@Idag I Smarta samtal podcastserie om HUR digitaliseringen påverkar oss som land, individer, arbetsgivare och samhälle

Vilka trender kommer att påverka arbetsmiljön på svenska arbetsplatser i framtiden, och vilka av oss kommer att beröras av dessa? Professor emeritus Jörgen Eklund vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) har sammanställt forskningskunskap om förändringar och trender när det gäller arbetsmiljö i Sverige och hur dessa är relaterade till förändringar och trender i omvärlden.

Många städer i världen satsar på mer plats för cyklister och gångare för att underlätta social distansering. Kan Coronakrisen bli en kraft i utvecklingen mot människovänligare städer? Hundratals städer har experimenterat med temporära cykelbanor och andra åtgärder för att underlätta för cyklister och gångare, och därigenom minska smittspridningen. I Bryssel har hela stadskärnan omvandlats till gågata och i Rom ska 150 kilometer cykelbanor anläggas på bekostnad av biltrafiken. I Paris och Barcelona pågick redan före Corona en utveckling mot städer mindre centrerade kring bilen. I Paris vill borgmästaren ta bort 72% av alla parkeringsplatser för att göra plats för cykelbanor. I Barcelona ska farten på nästan alla gator sänkas från 50 till 30 km/h. Coronakrisen är långt ifrån första gången som städers utformning påverkas av sjukdomsutbrott. I mitten av 1800-talet var städerna smutsiga och ohälsosamma platser att leva på. Men ständigt återkommande sjukdomsutbrott drev på en utveckling mot mer hälsosamma städer och tvingade fram införandet av moderna avloppssystem, rinnande vatten och offentliga parker. På samma vis kan coronakrisen idag föra med sig att vi börjar ställa frågan hur hälsa är kopplad till urban design. I programmet hörs: Andrew Karvonen, stadsforskare på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, Michael Donaldsson, kommissionär för digital utveckling i Barcelona, och Tigran Haas, föreståndare för Centrum för framtida stadsrum. Reporter Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Sandstranden kan vara ett paradis, en semesterdröm – men också helvetet på jorden. Genom historien har stranden varit en spelplats för mötet mellan havets obönhörliga kraft och människans litenhet. Med flyktingkrisen har strandens långa historia som ett dödens och sorgens landskap blivit fasansfullt aktuell. Historikern Per Högselius utforskar strandens mörka historia och hur den gestaltats genom kulturhistorien. PER HÖGSELIUS är professor i teknikhistoria vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han är författare till böcker som Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence (2013) och den historiska reseskildringen Östersjövägar (2007). Hans essä för Anekdot är baserad på den aktuella essäboken Döden på stranden (Ellerströms). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou Musik: Oskar Schönning Redaktör & producent: Magnus Bremmer

EU, FN och många av världens ledare uppmanar nu till en grön omstart efter pandemin. Men tar de rekordstora räddningspaketen hänsyn till klimat och miljö? Politiska beslut om vad statliga pengar ska läggas på den närmaste tiden, kommer att bli avgörande för om klimatomställningen kommer att fortsätta eller bromsas upp. Inom EU pågår en maktkamp mellan olika intressen. En fråga som debatteras i flera länder är om flygbolag ska få del av räddningspengar utan några miljömässiga motkrav. Samtidigt kan man se den pågående coronakrisen som ett möjlighetsfönster för att även lösa klimatkrisen. Det finns många exempel på hur kriser påskyndar och bryter av från en tidigare utveckling, säger Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Detta avsnitt handlar om hur Sverige ska rusta sitt cyberförsvar – både militärt och civilt, offentligt och privat. Vilka typer av angrepp sker idag, och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Vad behöver myndigheter och företag göra för att skydda sig själva och resten av samhället? Vad är statusen på Försvarsmaktens och KTH:s cybercentrum? Vilken roll ha privatpersoner i det digitala försvaret? För att besvara dessa frågor har vi med oss Hans Arvidsson och Christoffer Karsberg från 4C Strategies och på länk David Olgart från Försvarsmakten, Pontus Johnson från Kungliga Tekniska Högskolan och Richard Oehme från Knowit Secure. Podden är skapad av Daniel Kjellén och Maja Johnsson. Jingeln är skapad av Andreas Henningson.

Om säkerhetstjänster som säkrar respiratorer och möss som stoppas vid gränser i jakt på ett vaccin. Hur allianser, pengar och makt påverkar vem som står först i kön till ett liv efter virusutbrottet. Medverkande: Arnon Afek, biträdande chef på Sheba-sjukhuset i Israel, Simplicio Araujo, handelsansvarig i delstaten Maranhao i nordöstra Brasilien, Jorge Kalil, vaccinforskare i São Paulo, Xiaoxing Xi, fysikprofessor vid Temple University, Philadelphia, USA, Frank H. Wu, juridikprofessor och tillträdande rektor vid Queens College, New York, Yanzhong Huang, expert på Kina och global hälsa vid Council on Foreign relation, Seth Berkley, Global Alliance for Vaccines and Immunization, finansierat av Bill och Melinda Gates-stiftelsen, Matti Sällberg, vaccinforskare vid Karolinska Institutet i Huddingen, Sophia Hober, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm,  samt läkare i Brasilien och Ecuador och ingenjörer vid Universidad de La Sabana i Bogotá i Colombia. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportar: Lotten Collin och Robin Olin Tekniker: Jesper Timan och Elin Hjalmarsson.

Vad är aktuellt inom kemi idag? Och vilken betydelse har Marie Curie för kemin i vår samtid? Christina Moberg, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien och professor emeritus i organisk kemi vid Kungliga Tekniska Högskolan, gästar podden för att diskutera brett om kemi som vetenskap och framförallt om den legendariska vetenskapskvinnan Marie Curie och hennes liv.

Anna Wahl är genusforskare inom ledning och organisation och även vicerektor på Kungliga Tekniska Högskolan. Hon har i många år forskat om just genus inom näringslivet och makt i förhållande till kön. En självklart och helt perfekt gäst i Fannys Förebilder helt enkelt! Anna tillför insikter baserade på fakta vilket är sjukt intressant enligt mig.  Vad är egentligen normen för ledarskap? Hur påverkar den kvinnor? Vad är risken med att prata om manligt och kvinnligt ledarskap? Och vad säger egentligen forskningen om hur kvinnor anpassar sig efter normerna? Veckans avsnitt handlar om detta och mycket mer!

Vad är bildning? Handlar bildning om att kunna recitera Vergilius utantill på latin – eller om att fatta kloka beslut i sin vardag? Är hantverkskunnande och populärkulturella nördkunskaper helt uteslutet från bildningsbegreppet? Var kommer egentligen begreppet ifrån och varför är det fortfarande så laddat? Bildningspodden firar 100 avsnitt med ett spränglärt samtal om bildning. Avsnittet spelades in live inför publik på Kulturhuset i Stockholm. Gäster är Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Anders Burman, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, Ruhi Tyson, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet, Carina Burman, författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer 

Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

I jakten på Sveriges alla utbildningar har vi nu även haft äran att besöka Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Vi pratar i detta avsnitt med Sandra Järkeborn som pluggar den populära linjen industriell ekonomi. Sandra berättar om det daglig livet, vad man kan tänkas jobba med, och allt annat du som är intresserad av utbildningen kan tänkas vilja veta, till exempel varför linjen går under smeknamnet ”VD-linjen”. Häng med! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I jakten på Sveriges alla utbildningar har vi nu även haft äran att besöka Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. I detta avsnitt så dyker vi in i den intressanta och snabbt växande linjen Datorteknik. Är du intresserad av teknik och datorer så är detta tveklöst den utbildning som kommer passa dig. Victor ger sin bild av utbildningen och allt vad den innebär, och får man jobb på FBI om man hackar sig in på deras hemsida? Häng med så får du svaren på alla frågor kring linjen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I jakten på Sveriges alla utbildningar har vi nu även haft äran att besöka Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Gillar du prylar? Konstruktioner? Bilar? Effektivisering? Då är nog Kerstins berättelse om sin linje, Maskinteknik, något för dig. Hon berättar om varför hon valde utbildningen, och såklart allt du kan tänkas vilja veta om du själv är intresserad av linjen. Häng med! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är du en tidsseparerare eller en platsseparerare? Eller hur drar du gränsen mellan jobb och privatliv i det digitala livet? Gränsen mellan jobb och privatliv luckras upp allt mer med våra digitala verktyg som gör att vi kan jobba nästan jämt och nästan var som helst. Kristina Palm är forskare och har studerat hur vi hanterar det här. Det började med att hon doktorerade 2008 om det riskabla engagemanget. I vår tid har engagemang blivit något efterfrågat men risken är att människor stressas sönder. Numera delar hon sin tid mellan Kungliga Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet och projektleder just nu en forskningsstudie med namnet "Vägar till ett hållbart digitalt arbetsliv". Digitaliseringen möjliggör gränslöshet I en studie som Kristina och hennes kollegor gjorde fick medarbetare fylla i en aktivitetsdagbok. De skrev ner när de gjorde vad, varför och var, vilka som var närvarande och vilken känsla de hade för uppgiften. I studien framträdde sju strategier för att sätta, eller inte sätta, gränser för arbete och privatliv. 7 sätt att sätta gränser Totalintegreraren - har inga gränser, arbete och privatliv flyter ihop. Totalsepareraren - separerar arbete och privatliv både i plats och tid. Arbetsplatsintegreraren - arbetet flyter in i privatlivet men inte tvärtom. Privatlivsintegreraren - privatlivet flyter in i arbetet men inte tvärtom. Arbetsplatssepareraren - platsen avgör om jag jobbar eller inte. Tidssepareraren - tiden styr om jag jobbar eller inte. Inkonsekventen eller växlaren - rör sig mellan dessa strategier. Vem mår bäst? Det kan man inte säga ännu men det är tydligt att de som separerar mest gör det med en tanke bakom, medan de som integrerar inte alltid kan motivera varför de gör som de gör. När Kristina är ute och föreläser hör hon ofta att många vill separera mer. Men de som har arbeten som är platsbundna önskar ibland att de kunde ta med jobbet hem. Flexibilitet är uppskattat men arbetsgivaren tenderar att vinna mest på det. Vi behöver balans och återhämtning, så mycket är tydligt. Om man ständigt är uppkopplad - hur kopplar man då bort? Och även om man lägger undan telefonen kan jobbtankar dröja sig kvar och gnaga ändå. Det här är något många kämpar med. Samtidigt finns det många som vill ha "koll på läget" och om ett sätt att få det är att kolla av mailen regelbundet så kan det fungera bra för dem. Det hela är komplext och det är inte så enkelt som att separering alltid är det bästa. "Min digitala strategi är mina kollegors arbetsmiljö" Kristinas råd till arbetsgivare är att använda de sju strategierna för gränssättning i en kartläggning och påbörja en diskussion om hur man har det på jobbet - och hur man vill ha det. Några kanske vill separera mer men de som integrerar förhindrar den strategin. Där kan man behöva diskutera lösningar både som arbetsgivare och individ. Kristina berättar att för några räckte själva kartläggningen för att de skulle komma till nya insikter och göra förändringar för att öka hälsan. Hennes allmänna tips är att alltid fråga sig varför man gör något innan man gör det. Ställ dig frågan "Vad händer när jag skickar det här mailet?" Lämpar du över något på dina kollegor eller är det information de behöver? Är tajmingen rätt och är det rätt mängd information? Apropå återhämtning så brinner vår samarbetspartner Twitch Health för hälsa genom rörelse och vill hjälpa organisationer att lyckas med träning på arbetsplatsen. Ett framgångscase är deras samarbete med IT-företaget Atea som var den organisation som (såvitt vi vet) var först ut med att använda ordet rörelsekompensation. I initiativet Sverigestafetten lyckades man engagera 93 % av medarbetarna och fick 5 000 personer i IT-Sverige i rörelse. Deltagande i Sverigestafetten var frivilligt. Tre nycklar till framgångsrika satsningar sammanfattar Twitch Health's VD Fredrik Karlsson i ett blogginlägg på Twitch's hemsida.

Flygresor har stor klimatpåverkan. Så hur ska vi kunna fortsätta resa långt i framtiden, utan att förstöra klimatet? Forskare i Stockholm har undersökt fem vägar framåt. Mycket biobränsle i flygtanken, eller kanske flygplan som går på vätgas? Jonas Åkerman vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm har i en ny studie undersökt fem olika scenarier för hur vårt resande ska kunna fortsätta på villkor som planeten klarar av. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

En blåklint, en fyrklöver, en ros och en maskros. Hur bra matchar de här blommorna varandra i en bukett?   Fyra månader efter riksdagsvalet kom en ny regering på plats, i och med att Liberalerna och Centern enades med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om ett budgetsamarbete på 73 punkter. Ett tjugotal miljö- och klimatpolitiska förslag finns med i överenskommelsen inom många olika sakområden, det så kallade januariavtalet. Några exempel är en grön skatteväxling, årtal för utfasning av fossila bränslen och investeringar i järnvägar. - Förslagen ligger i linje med vad vi på klimatpolitiska rådet allmänt uppfattar som både meningsfullt och nödvändigt, säger Sverker Sörlin professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan och ledamot i klimatpolitiska rådet, som intervjuas i veckans Klotet. Men i överenskommelsen finns också ett uppluckrat strandskydd och stopp för kartläggning av nyckelbiotoper i skogen. Och sociala rättviseaspekter lyser med sin frånvaro. Veckans Klotet skärskådar och diskuterar innehållet i den nya miljöpolitiken. Medverkar gör finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, MP, Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare vid Linköpings universitet och Mikael Karlsson, forskare vid KTH, konsult och tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen. Centerpartiets energi- och klimatpolitisk talesperson Rickard Nordin intervjuas. Av överenskommelsen framgår det att bägge partier har fått ge vika i för dem viktiga frågor. Hur hållbart kommer samarbetet om klimatpolitiken att bli?    Programledare är Marie-Louise Kristola.

Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier. Familjen Lundin Dahl har skaffat en gård och delvis lämnat sina arbeten i Alingsås. Deras mål är att bli självförsörjande. Och de konstaterar att när de nu inte har lika mycket pengar att röra sig med så konsumerar de inte heller prylar eller flygresor. - Får man sämre ekonomi så kan man inte förstöra miljön så mycket, säger Ylva Lundin. Familjens val av livsstil stämmer delvis in som exempel på ett av fyra framtidsscenarier som är resultatet av ett forskningsprojekt vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet är att visa hur ett hållbart samhälle kan gestalta sig till år 2050. De fyra scenarierna utgår bland annat från att samhällena erbjuder ett bra liv för alla, och att konsumtionen får orsaka max 0,8 ton koldioxid per person och år. En annan grundprincip för framtidsscenarierna är att de inte bygger på ekonomisk tillväxt. Forskningsprogrammet heter "Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande." Klotet besöker också Cafée Llama Lloyd i Göteborg, där caféägaren  Robin Olsson utvecklar delningsekonomi genom att inom en förening utveckla hur det blir möjligt att dela på så mycket som möjligt, så kallad kollaborativ ekonomi. Frukt från fruktträden som ägs av staden, mat från matsvinn och cyklar är några exempel. - Det är bra för miljön, men det är inte det viktigaste säger Jonathan Mattebo Persson. Det är att ha roligt. Det är roligt att dela. Klotet ställer frågan vad som krävs för att ekonomisk tillväxt ska vara hållbar. Och om en hållbar ekonomisk tillväxt är möjlig att uppnå. I programmet medverkar de två projektledarna för KTH-projektet: Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier och John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som studerar global ekonomi och klimat. Programledare är Niklas Zachrisson. Här hittar du slutrapporten för "Bortom BNP-tillväxt"

Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är. Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil orsakar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men hur mycket påverkar just de utsläpp som JAG orsakar, jämfört med till exempel kolkraftverken i Kina eller USA? Spelar min andel någon roll? Allt som oftast är det krångligare och dyrare att välja koldioxidsnåla alternativ för mat och resor. Och den som har hittat bra alternativ privat kanske i stället blir en koldioxid-bov på jobbet om inte arbetsplatsen försöker dra ner på utsläppen. Är det klimatsmarta livet en utopi som ständigt krockar med verkligheten? Klotet har besökt familjen Larsson Berg i Katrineholm som har försökt leva mer klimatvänligt under ett år. Och även en arbetsplats som har en medveten strategi för att medarbetarnas utsläpp ska minimeras. Miljöpsykolog och docent Maria Ojala, vid Örebro universitet, medverkar också i programmet, och Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan. Programledare är Niklas Zachrisson.

Vi prata digital transformation med Henrik Blomgren, som är är lektor vid Kungliga Tekniska Högskola och doktor i B2B-marknadsföring. Han ger oss en annan vinkel på digital transformation än den som Marie Andervin gav oss på Kntnt Frukost 38 och i Kntnt Radio 160. Han beskriver digital transformation som "inversen" av disruptiv innovation. När man hör honom utveckla tankarna så känns det klockrent. Det är ett mycket givande samtal, som också tar upp om ledningsgrupp och styrelse måste förstå IT, om kommunikatörer en framtid som företagsledare och om Porters generiska strategier irrelevanta. Lyssna nu! Du hittar massor av länkar till till sådant vi nämner eller berör i dagens avsnitt på www.kntnt.se/17337. Musik: All Alone © Ivan Chew (CC BY 3.0) Musik: So Long © Ilona Akimova / Juice Big City (CC BY-SA 3.0)

Vilka konsekvenser får automatiseringen för plugget, arbetet och umgänget med andra? Hur kommer våra liv förändras? Torbjörn Elensky funderar på vår framtid i robotsamhället. En av de första mera avancerade leksaker jag fick köpte farfar till mig i Japan. Den var av plåt, brun och kantig, och gick på batteri. Sakta makade den sig mot mig, gungade osäkert på styva metallben, medan huvudet vreds från sida till sida. Så stannade den till, bröstet öppnades och två rödblinkande plastkanoner åkte ut och smattrade högljutt mot mig. Jag var helt skräckslagen. Den fick ställas undan, och först några år senare kunde jag börja leka med den. Inte för att det gick att leka så kreativt med den precis. Den gjorde sitt bara: vaggade osäkert emot mig, och sköt regelbundna salvor ur kanonerna i bröstet. Jag satte igång den och tittade på den en stund, sen stängde jag av den och ställde undan den igen. Det var mitt första möte med en robot. De där självgående, människoliknande varelserna, som skapats av oss för att hjälpa oss, för att utföra farliga arbeten, lösa alla tänkbara problem, lyfta tunga saker och så kriga, förstås, och som gång på gång, i böcker och filmer och dataspel, vänder sig emot oss och tar över hela världen. Verklighetens robotar är ofta mindre människolika, de kan bestå av en mekanisk arm, styrd av en processor, vid ett rullande band, eller vara ett dataprogram som löser någon administrativ uppgift. De tar allt större plats i våra samhällen, ekonomier, i arbetslivet, även om vi mestadels kanske inte ens tänker på dem som robotar, utan mera som automater, digitala algoritmer, appar, småsaker som underlättar vardagen för oss. Faktum är att vi befinner oss i en fas av robotisering, eller automatisering, som det också kan kallas, som på allvar utmanar de rådande förhållandena i våra samhällen, på sätt som är de mest omfattande sedan, ja, ångmaskinens genombrott. Men den automatisering, som pågår idag, innebär nya utmaningar. Tidigare var det enklare uppgifter som kunde tas över av maskiner. Idag är det journalister, läkare, forskare och jurister som utmanas av dem. Datorer sköter redan aktiehandel med svindlande hastighet och hög precision. De klarar att ställa diagnoser på sällsynta sjukdomar utifrån enorma kunskapsmaterial, som ingen enskild läkare klarar att hantera, åtminstone inte lika snabbt och säkert. De kan ge individuellt anpassad undervisning av högsta klass och de skriver notiser i viss ekonomipress, utifrån löpande information från världens alla börser. Vad händer med våra samhällen om medelklassen trängs ut av robotar? En av de främsta experterna på detta område i Sverige är Stefan Fölster, professor i nationalekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han utkom nyligen med Robotrevolutionen, Sverige i den nya maskinåldern i vilken han beskriver hur snabbt den tekniska utvecklingen går och vad vi kan vänta oss för nya genombrott under de närmaste åren - samt inte minst vad detta innebär för våra liv, ekonomin, jobben, plugget, umgänget med andra. Varje teknikskifte hittills har samtidigt som det förstört tidigare livsbetingelser också skapat nya, och varje gång har den allmänna levnadsstandarden faktiskt höjts i hela samhället. Så skedde under industrialiseringen i västvärlden, och än idag i länder som Kina och Indien. Men nu måste vi hantera en situation där allt fler jobb tas över av maskiner, utan att nya kanske går att skapa i tillräcklig utsträckning. Visserligen gör de nya appbaserade tjänsterna och den robotiserade tillverkningen att det kommer att bli väldigt billigt att leva här, så det kan gå att ha det rätt gott materiellt för de flesta ändå. Men vill vi ha ett samhälle där en liten elit har kreativa yrken, inom vetenskap, konst och kultur, eller olika typer av entreprenörsverksamhet, men där de flesta egentligen inte behövs för att upprätthålla ekonomin och levnadsstandarden? Hur går det med ett sådant samhälle? Det handlar heller inte bara om automatisering, utan om de nya marknader som skapas av appar som exempelvis Uber, som gör det möjligt för privatpersoner att erbjuda taxitjänster. I första omgången är det taxichaufförerna som blir överflödiga. Men i nästa, när helautomatiska bilar börjar rulla på våra gator, blir även de privata Uberförarna onödiga. Du bara kollar på din app var närmaste självkörande fordon står, hoppar ombord, och transporteras vart du vill utan någon mänsklig interaktion alls. Allt fler tjänster erbjuds via appar och internetbaserade plattformar. I värsta fall ser vi en arbetsmarknad helt utan säkerhet, där det blir närmast omöjligt att hålla koll på inkomster och därmed att driva in skatter. Men i bästa fall ser vi också en tid randas då alla är friare att disponera sin egen tid, och kan sälja enstaka tjänster, från gräsklippning till kirurgi, istället för att binda upp sig som fast anställda. Det blir billigare för företagen, som inte behöver ha så mycket fast personal. Men hur blir det för den enskilde? Kommer vi att få appbaserade fackföreningar också? Fölster resonerar rätt ingående kring dessa problem. Han understryker att det är viktigt att anpassa lagstiftning och samhällsorganisation efter den nya teknik som förändrar förutsättningarna för stora delar av våra liv. Jag tror att det enda sättet vi kan styra över utvecklingen på ett medvetet och kontrollerat sätt är genom att ta den på allvar. Rätt hanterad ger även denna utveckling stora möjligheter. Bortser vi från den kan den däremot köra över oss, och i längden hota både välstånd och demokrati. Jag läser Fölsters bok under ett besök i Sydkorea. Där, liksom i Japan, bejakar man utvecklingen. Robotarna idoliseras, de ses som hjälpare som ska underlätta livet, bidra till nationens ständigt stigande välstånd och lösa vardagsproblemen, ända in i barnkammaren och på ålderdomshemmet. Korea beräknas vara världens mest robotiserade land redan idag. Här används robotar i undervisning, i vård, liksom de utvecklas för militära sammanhang. En av landets stora exportsuccéer är till exempel Super aEgis II, ett automatiskt kanontorn, som redan används i Mellanöstern. Den söker automatiskt av siktfältet och kan pricka en lastbil på fyra kilometers håll, men än så länge enbart efter att ha basunerat ut en varning i sina högtalare, och fått klartecken från en ansvarig människa. Enligt tillverkarna DoDAAM var tornet ursprungligen helt automatiskt, men beställarna tyckte det var lite för oroande, och bad företaget att lägga in en spärr så att tornet inte kan skjuta utan mänskligt klartecken. Att helautomatiska system kommer att sättas upp inom överskådlig tid verkar rätt klart ändå, längs gränser, vid känsliga installationer som kärnkraftverk och oljefält, och så vidare. Koreas huvudstad Seoul är även en av de städer där robotiserad övervakning kommit längst. Kameror filmar de flesta vrår av staden, och bilägare får rabatt på försäkringen om de installerar kameror i sina bilar. Enligt en uppgift jag fick filmas eller fotograferas man var sjätte sekund i Seoul. I London är situationen likartad, och det lär den bli också på flera håll. Automatiseringen tar i allt högre grad över bedömningen av situationer också, med biometriska program för igenkänning som med allt större precision känner igen ansikten, rörelsemönster, och till och med olika känslouttryck. Det är inte svårt att föreställa sig att automatiserade övervakningssystem i kombination med robotvapen med tiden kommer att ses som något helt normalt. Ättlingarna till den gamla leksaksroboten, som skrämde mig så när jag fick den, förändrar förutsättningarna för våra livsbetingelser vare sig vi vill eller inte. Vi befinner oss bara i början av utvecklingen, än så länge, men historien visar att när ett teknologiskt genombrott väl skett kan förändringen gå mycket fort. Framtiden har faktiskt redan börjat. Hur vill vi ha den?   Torbjörn Elensky, författare Denna essä sändes första gången i januari 2016.   Litteratur: "Robotrevolutionen" Stefan Fölster (2015) Volante Förlag

Få polisanmäler, men det finns miljoner att kräva för sexuellt trakasserade. Ryssland är den nya herren på täppan i spelet om oljan, och varning för bedrägerier när bankernas kunddata börjar delas. Gäster: Niklas Arvidsson, docent Kungliga Tekniska Högskolan Samuel Cizsuk, analytiker Energimyndigheten Michael Fischbein, advokat Juristhuset Medverkande: Emma Strömfelt, chef för digitala innovationer Swedbank Röster: Gabriella Sjögren Lindquist, docent Nationalekonomi Catherine L Mann, chefsekonom OECD Per Bolund (MP), finansmarknadsminister Khalid al-Falih, energiminister Saudiarabien Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Wennersten Tekniker: Jakob Lalér ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Bomarknaden skakar, bostadsbyggarnas försäljning rasar, men storbankerna drar in miljardvinster. Samtidigt ökar konsumtionslånen som göder nischbankerna. Kan det fortsätta så? Gäster: Jonas Olavi, allokeringschef Alfred Berg Sören Granath, reporter Ekonomiekot Mats Wilhelmsson, professor Kungliga Tekniska Högskolan   Medverkande: Birgitte Bonnesen, vd Swedbank Claes Hemberg, sparekonom Avanza Casper von Koskull, vd Nordea Björn Rosengren, vd Sandvik Johan Torgeby, vd SEB Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Wennersten Tekniker: Brady Juvier   ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nu utmanar nya aktörer storbankerna och lovar lägre bolåneräntor. Kommer konkurrensen på bolånemarknaden att ta fart nu? Och betyder det lägre räntor för alla? Så om urstarka Volvo och krisande Ericsson, men hur många jobb kommer till respektive försvinner? Medverkande: Marieke Bos, forskar på hur konsumenter beter sig på bankmarknaden vid Swedish House of Finance Kent Eriksson, professor vid Kungliga Tekniska Högskolan, med inriktning mot bank- och finans. Pär Ivarsson, reporter på Ekonomiekot. Anders Jelmin, reporter på Ekonomiekot Intervjuad: Carl-Johan Nordquist, vd Hypoteket Programledare: Anna-Karin Sivberg Producent: Kristian Åström Tekniker: Susanne Martinsson

Kommer vi att vilja ha öppen planlösning mellan kök och vardagsrum även år 2030? Tror vi för mycket på att allt hemma kommer att ha digitala funktioner? Hur kan husbyggandet förändras?  Och vad har vi för drömmar och förväntningar på framtidens hem?   I det här avsnittet talar vi med  • Maria Holm från Mobile Life Center på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm  • Christina Claeson Jonsson, Chalmers, chef för forskning och utveckling på NCC • Johanna Gavefalk, marknads- och kommunikationschef på Svensk Fastighetsförmedling. På www.svenskfast.se kan du läsa hela Trendrapporten 2016!

Bankkontor som hanterar kontanter blir färre och färre, och sen de första bankkontoren tog bort sin kontanthantering 2009 är det nu bara hälften som hanterar kontanter. En utveckling som går alldeles för fort enligt Riksbanken. Och det drabbar dessutom grupper som äldre, personer med funktionsnedsättningar, nyanlända och hemlösa menar kritiker. Svenska Bankföreningen besöker studion. Det är starkt, användbart och helt naturligt. Trä har funnits i alla tider men nu har forskare upptäckt att det också kan vara ett miljövänligt material för framtiden som kan användas i allt från cykelhjälmar och blöjor till kläder. Daniel Söderberg, professor på Kungliga Tekniska Högskolan, besöker Plånboken och berättar om det nya materialet nanocellulosa. I tredje och sista delen av Plånbokens sommarserie synar vi den genom tiderna omdebatterade föräldraförsäkringen. En försäkring som inte bara ska ge oss pengar när vi är hemma från arbetet med våra barn, utan också ska göra oss mer jämställda. Mikael N

PROFESSOR DATALOGI. Var går gränsen mellan människa och maskin? Om en pacemaker och proteser är ok hur stor del av min kropp får jag förändra för att jag fortfarande ska anses vara en människa? När kan det vara ok att förändra hjärnans funktioner? I sitt Sommarprogram berättar robotforskaren Danica Kragi Jensfelt om de nya etiska frågor som väcks av framstegen inom robotforskning. Hon beskriver en robots begränsningar och möjligheter:- Skulle en robot kunna lösa praktiska uppgifter som den behöver tänka själv för att lösa? Ja drömmen är förstås att robotar i framtiden ska kunna användas till att utföra vardagssysslor i våra hem. Men då måste roboten kunna ta en rad beslut, kanske fler än man tänker på.Kragi Jensfelt berättar också om att hennes erfarenheter av tråkiga städjobb under studietiden delvis är orsaken till att hon vill att robotar ska kunna utföra alla jobb som vi människor tycker är tråkiga i framtiden.Hon berättar också om sonen Jonathan, som föddes med en allvarlig funktionsnedsättning, vilket gör att han behöver hjälp med det mesta i vardagen.- Jag hoppas också att det i framtiden finns robotar som kan hjälpa min son Jonathan att kommunicera, trots att han inte kan prata. Den skulle kunna fungera som tolk och förklara vad min son menar eller vill genom att samla data om t.ex kroppsrörelser.Om Danica Kragi JensfeltEn av Sveriges ledande robotforskare. Leder Centrum för autonoma system, Kungliga Tekniska Högskolans forskningscentrum inom robotik. Menar att robotar kan ta över många tråkiga och farliga jobb från människan och även användas inom vården.Ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin, Ingenjörsvetenskapsakademin och Sveriges unga akademi.Sitter i styrelsen för Institutet för Framtidsstudier och i Wallenbergstiftelsernas ägarbolag FAM.Nobbade ett erbjudande om att jobba som fotomodell i Milano och började istället plugga till civilingenjör i maskinteknik. Flyttade till Sverige 1997.Älskar att sy.Producent: Carl Tofft

Hur gör man chefskarriär som kvinna i en akademisk värld, med många manliga förtecken? Holger möter Lena Gumaelius, chef för lärande på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm. » Läs mer om Holger » Läs mer om musiken i avsnittet

Misse Wester är doktor i psykologi och undersöker hur vi människor tänker kring risker. Hon är intresserad av allt ifrån hur vi beter oss när det börjar brinna, till hur vi resonerar om miljöfrågor. Hon är med i många tvärvetenskapliga projekt, via sina två arbetsplatser Kungliga Tekniska Högskolan och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Det finns många fördomar om hur människor beter sig i en krissituation eller hur de resonerar kring risker som inte alls stämmer, berättar hon. Människor är kloka, och vår första instinkt är att hjälpa andra.Förtydligande: Misse Wester är doktor i psykologi men inte legitimerad psykolog.  Tobias Abrahamsson Tobias.abrahamsson@sverigesradio.se

Andrea Rossi påstår att hans maskin fungerar genom kall fusion. Forskare får dock inte titta in i maskinen eller ta del av alla mätdata. Ändå har etablerade svenska forskare skrivit positiva rapporter om maskinen. Det här är ett poddpaket från Vetenskapsradion. Vi har samlat tre delar i ett paket som handlar om kall fusion. Fusion är när atomkärnor slås ihop och bildar tyngre kärnor medan energi frigörs. På så sätt alstrar solen och andra stjärnor sin energi, men det sker under mycket höga temperaturer och tryck. Skulle fusion ske utan att det krävs hög temperatur är det kall fusion. Om det fanns skulle det förändra världens energiförsörjning. Idag finns dock inga belägg för att en sådan kärnfysikalisk process kan ske. Andrea Rossis påstådda mirakelmaskin har testats vid Uppsala Universitet och inga resultat från testet eller omständigheterna kring det har publicerats. Även på Naturhistoriska riksmuseet har det gjorts en viktig undersökning som tyder på att Rossis påståenden inte stämmer. Men inte heller där har någonting publicerats… Trots alla varningsklockor fortsätter ett halvdussin forskare på Uppsala Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan enträget att samarbeta med Andrea Rossi för att försöka ta reda på om hans påstådda energiapparat e-katalysatorn fungerar…

När konstnären Anders Zorn drog igång sina skidtävlingar i Dalarna 1907 drog han igång en tradition som är högst levande än idag, om än inte lika utskälld. Anders Zorns kyrklopp kallades de för, skidtävlingarna med målgång i Mora, som under några år strax efter sekelskiftet 1900 rörde upp känslorna i skid-Sverige. För inte skulle man väl få tjäna pengar på skidåkning? Och inte skulle tävlingsskidåkare behöva staka sig nio mil, när de internationella tävlingarna fokuserade på kortare distanser? Historikern Isak Lidström berättar i Vetenskapsradion Historia om Zorns skidtävlingar, och om kampen mellan skidromantiker och skidförbundet. Vi hör också Daniel Svensson och Sverker Sörlin, historiker vid Kungliga Tekniska Högskolan, som berättar om hur den svenska skidsporten kom att ta täten inom modern elitträning, och varför just skidåkningen kommit att bli nationalsporten där inte minst norsk och och svensk nationalism får sitt våldsamma utlopp. Programledare är Tobias Svanelid.

- Vårt första egna boende hade vedspis och inget kylskåp, säger Maj-Britt Tengby, mamma till Menys programledare Tomas Tengby. Mamma Maj-Britt berättar i veckans program om hur hennes kök förändrats, från barndomen till idag. Hur var det att laga i de gamla köken? Vad innebar förändringarna? - Många upplevde de nya köksprodukterna som en frigörelse, men samtidigt befästes kvinnans plats till hemmet, säger Karin Ehrnberger, industridesigner och doktorand i design och genus vid Kungliga Tekniska Högskolan. Hon belyser förändringarna ur ett annat perspektiv. Och Lars Erikson, designchef på Electrolux, berättar hur framtidens kök kommer att se ut.

Hur man ska mäta kvalitén av en högre utbildning är inte självklart. Kaliber berättar historien om hur Utbildningsdepartementet drev igenom en utvärderingsmodell, trots protester från både lärosäten, studenter och högskoleverket - en modell som nu kritiseras internationellt och riskerar att sätta den svenska högskolan i ett europeiskt B-lag. Statens utvärderingssystem för högskolan drevs igenom av regeringen trots protester från både lärosäten, studenter och regeringens egen expertmyndighet. I efterhand visade det sig att protesterna var befogade. Det är juni 2010 och en universitetskansler avgår. – Jag tror första gången jag sa det var under ett insynsrådsmöte. Då hade jag redan meddelat Peter Honeth, statsekreteraren, att det fick bli på det här sättet. – Med det förslag som låg i propositionen om hur man skulle mätte kvalitet på svenska studenter och utbildningar, jag såg att systemet inte skulle göra jobbet. Och systemet skulle ha alla möjligheter att bli djupt orättvist.   Anders Flodström hade tillträtt jobbet som chef för expertmyndighet för Högskoleverket 2007. Han kom närmast från KTH där han varit rektor i åtta år. Men i början av juni 2010 beslutar han att avgå som universitetskansler omgående. Vi sitter på Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek i Stockholm. – Det växte väl fram, men det växte fram ganska fort. Anders Flodströms avgång är slutet på en process som börjar ett drygt år tidigare. Vi backar till 2009. Expertmyndigheten, Högskoleverket, har fått i uppdrag av regeringen att lämna in ett  förslag på kvalitetsutvärderingssystem med större fokus på utbildningarnas resultat. I september lämnar de in förslaget till Utbildningsdepartementet. Högskoleverket föreslår att man ska titta på tre saker när man bedömer kvalitén i landets utbildningar. Dels hur utbildningarna är utformade, studenternas examensarbeten, och hur studenterna upplever sin utbildning. Förslaget har tagits fram i samarbete med landets högskolor, universitet och studentorganisationer. Täta avstämningar har hållits mellan Högskoleverket och departementet under det senaste halvåret. – Efter den femtonde september tystnade den dialogen. Vi hade inga fler möten omkring det här. Lena Adamson är vid den här tiden huvudsekreterare och ställföreträdande myndighetschef på Högskoleverket och universitetskanslerns högra hand. Det är hon som i praktiken har tagit fram förslaget till utvärderingssystemet. – Vi fick ingen feedback på vad de tyckte om systemet förrän vi började höra utifrån att statssekretereraren är ute och pratar med bland annat förvaltningscheferna på universiteten och är mycket missnöjd med systemet och säger i princip att det ska slängas. I förra veckans Kaliber berättade vi om problemen med det utvärderingssystem av högskoleutbildningar som sedan infördes. Vi visade att metoden brister. Idag berättar vi vad som hände när regeringsdepartementet och dess expertmyndighet Högskoleverket blev oense om hur systemet skulle utformas. Svensk förvaltning bygger på att myndigheterna står så självständiga från regeringen. Och det är på myndigheterna, inte i regeringskansliet, som man tar fram de konkreta förslagen på hur regeringens politik ska genomföras. I det här fallet var det Högskoleverket som skulle utvärdera svenska högskolor och det var de som skulle utarbeta en metod för det. Tillbaka till hösten 2009. Huvudsekreteraren Lena Adamson och universitetskanslern Anders Flodström på Högskoleverket inser till slut att deras förslag på utvärderingssystem inte har godkänts på departementet. – Då startade processen om hur ett förändrat förslag skulle se ut och den hade en hel del humor. Departementets sakkunniga förvandlades till ett minihögskoleverk, det hyrdes in expertis från Lund. För mig var det lite som ett korplag skulle representera Sverige i VM. På Utbildningsdepartementet har nu delar av Högskoleverkets förslag hamnat i papperskorgen och departementet tar fram eget förslag till utvärderingssystem. En ovanlig ordning, då det alltså oftast inom svensk statsförvaltning är expertmyndigheten som tar fram underlag till nya propositioner på regeringens uppdrag. Men på Högskoleverket råder stiltje. Joakim Palestro är biträdande chef på utvärderingsavdelningen där under den här tiden. – Det kom inte några besked. Ju längre tiden gick, ju mer ansträngande tyckte jag personligen att det var att vi inte fick ett tydligt uppdrag. Vad ska vi göra? Det kom signaler om att vi ska göra om detta, och med tanke på att det hade tagit ett halvår att göra det förra förslaget så hoppades jag att det skulle gå tämligen fort. När ryktet sprids att departementet håller på att utveckla sitt egna förslag skriver ordföranden för universitet och högskolornas samarbetsorganisation, SUHF, i februari 2010 ett brev till högskoleministern. Hon uttrycker, å förbundets vägnar, oro för att departementet ska strunta i Högskoleverkets förslag, som är väl förankrat hos lärosätena. En kort tid innan förslaget på utvärderingssystem för högskolan ska klubbas i riksdagen bjuder departementet in representanter för högskolesektorn till ett möte. På det mötet presenteras ett helt nytt förslag på utvärderingssystem. – Där fick vi se en powerpointpresentation av ett nytt förslag för första gången och det var ju väldigt underligt att det kom ett nytt förslag på så kort varsel innan det skulle in till riksdagen, som presenteras med en powerpoint bara. Vi var ganska upprörda över det här.   Klas-Herman Lundgren, ordförande för Sveriges Förenade Studentkårer vid den här tiden, är med på mötet. Vi har stämt träff på en konferensanläggning. Bredvid porlar en fontän. – Man hade gått från ett förslag som hade diskuterats med sektorn till att departementet på så kort tid innan la fram ett helt eget förslag utan några reella underlag, utan bara en dragning i storsal. Man förstod att ett sånt förslag kanske inte skulle förändras så mycket innan det kom till riksdagen eftersom det var så kort tid kvar. Ledningen på Högskoleverket, den myndighet som haft till uppdrag att ta fram förslaget, får däremot inte komma på mötet. Lena Adamson: – Den inbjudan, där blev alltså Anders Flodström och jag nekade att komma till det mötet. – Vi fick ju höra förstås om detta möte från tredje part, men vi som skulle göra själva jobbet var inte erbjudna att delta. Joakim Palestro, fortfarande kvar på samma arbetsplats, före detta Högskoleverket som idag heter Universitetskanslersämbetet. – Och då var förtroendeklyftan monumental. Då tror jag många upplevde att det här kommer inte gå. Anders Flodström kommer att hoppa av. De som är inbjudna på mötet, har alltså bara en powerpointpresentation och några dagar på sig att lämna synpunkter på departementets förslag. Klas-Herman Lundgren, f d ordförande på Sveriges förenade studentkårer igen. – Från studenternas håll ifrågasatte vi att departementet hade gjort sitt egna förslag och struntat i sin expertmyndighet och åsikterna från sektorn. Speciellt som man samtidigt pratade om från departementets håll att det var väldigt viktigt med frihet inom högskolesektorn. Det var ändå ett ledord som man hade från departementet, att det var viktigt med frihet och autonomi. Att samtidigt göra så här med ett förslag, det var vi väldigt kritiska till. Det vanliga är att alla berörda remissinstanser har omkring tre månader på sig att läsa igenom utförliga skriftliga förslag och komma med synpunkter innan en proposition ska klubbas i riksdagen. Den här gången har de bara en powepointpresentation som underlag och några dagar på sig. Av de 28 synpunkter på departementets förslag som kommer in är 3 positivt inställda. Där finns rektorerna vid Uppsala universitet, KI, SLU och KTH. Övriga 25 är emot departementets förslag, bland andra Sveriges förenade studentkårer, 9 lärosäten och universitetslärarnas fackförbund SULF. Ann Fritzell som vid den här tiden är förbundets chefsutredare skriver att förslaget är “olämpligt, olyckligt, otydligt och delvis obegripligt”. – Ilskan var i första hand kopplat till processen, både själva hearingen och den orimligt korta tid vi fick på oss för att reagera. Eftersom jag vet hur arbetet går till i regeringskansliet, så innebar det ju att de ändrade ju inte en stavelse på någonting som man hade tänkt. Det var ju praktiskt taget omöjligt med den tidsplan man hade. Det var ju bara ett spel för gallerierna. Jag var också frustrerad över att detta blev slutet på den process som redan från början hade varit tveksam. Och det var då du skrev det här remissvaret? – Ja, jag har skrivit många remissvar genom åren. Det här är det mest ilskna, frustrerade remissvar jag någonsin har skrivit. – Det här som vi brukar berömma oss med i Sverige att vi har den svenska modellen och att experter utreder och att man försöker belysa saker från olika håll och titta på konsekvenser och så, och att det sen remissbehandlas innan man lägger förslag i proposition till riksdagen, hela den processen var ju helt överspelad och ignorerad. På Utbildningsdepartementet möter vi statssekreterare Peter Honeth, ministerns närmaste man och den som ledde arbetet med förslaget till ett nytt utvärderingssystem. Han menar att det inte är anmärkningsvärt att departementet frångick Högskoleverkets förslag och istället gjorde ett eget. – Det är inget konstigt med det. Och sen stämde vi av det lite snabbt innan vi la en proposition. Men det är fel att kalla det här ett hastverk. Det hade en lång historia med flera remisser. I propositionen ingick också andra förslag som remissbehandlats i traditionell ordning, men det gäller inte utvärderingssystemet. – Till syvende och sist måste det vara regeringen som tar ansvar för de förslag som föreläggs riksdagen. Myndigheten är just en expertmyndighet som tar fram ett förslag. Och sen är det inte alls ovanligt att det behöver ändras på olika sätt. Och speciellt som man i det här fallet inte hade följt de direktiv som man hade fått från regeringen. Resultatet blev något som vi inte tyckte stämde med uppdraget och inte heller något som var rimligt utifrån det här med vad som är statens roll. Statens roll är att se om resultatet av utbildningen blir det som förskrivs. Universitetskanslersämbetets förslag fokuserade inte tillräckligt tydligt på det utan gick mycket in i hur verksamheten skulle bedrivas. Det tycker vi är universitets och högskolors ansvar, inte statens att ha uppfattningar om. Det var en ganska viktig principiell grund för det förslag som sen lades fram. – De direktiv som förelåg var att ni ska utarbeta ett utvärderingssystem som ska ha fokus mot resultat och mot de självständiga arbetena. Och det tyckte vi ändå att det var det vi levererade. Joakim Palestro igen, vid den här tiden biträdande chef på Högskoleverkets utvärderingsavdelning. – Vi fick inget direkt uppdrag att det här ville man inte ha. Säkert antydningar, men det är väl symptomatiskt i statens nya styrning av myndigheter är att det sker via det som kallas mjuk styrning. Vi har mycket dialoger med regeringskansliet istället för konkreta uppdrag där man har ett underlag, det vill säga ett beslut och förordningar och regleringsbrev som underlag. Då kan man gå tillbaka. Här är lite svårare. Framför allt att kontrollera hur det faktiskt gick till. Det förekom i slutna rum mellan olika personer. Lena Adamson, dåvarande huvudsekreterare på Högskoleverket: – Vi följde allt det som fanns skriftligt beslutat. Och jag tycker fortfarande att vi försökte på alla sätt hitta en väg ut och det gjorde vi tills den dagen som riksdagen fattade sitt beslut och då gick vi därifrån. Och det tycker jag är det hederliga sättet att göra så. Efter det skriftliga regeringsuppdraget hölls det flera informella möten mellan departementet och expertmyndigheten för att följa upp arbetet med utvärderingssystemet. – Jag tror faktiskt, men det är min högst personliga uppfattning, att de nog var lite rädda att vi inte skulle göra som de sa. Att vi var sossifierade, eller hur man nu ska uttrycka det. Att vi under så lång tid blivit påverkad av den socialdemokratiska regeringen att vi inte ville förändra oss. Det vänder jag mig väldigt starkt emot. Vi som jobbar på myndigheter är väldig professionella. Vi lyssnar av och har ett uppdrag att leverera underlag. Sen är det våra politiker som beslutar. Men det fanns en vilja att kolla upp, och detta skedde i princip genom olika typer av möten som ägde rum, så ofta som en gång i veckan. Och det kan jag tycka att det är nästan ett orimligt inflytande ett regeringskansli kan ha på en myndighet, att man ska träffas så ofta för att stämma av saker. Det borde kanske kunna skötas en gång i månaden. I våras presenterade Statskontoret en rapport som visar att regeringen sen 2009 i högre grad än tidigare styr sina myndigheter informellt, alltså med tätare möten och avstämningar som komplement till den formella myndighetsstyrningen. Det finns fördelar med det, men det ställer också höga krav på både Regeringskansliet och myndighetsföreträdarna, så att informationsutbytet inte går utanför den formella styrningen. Tillbaka till tidig vår 2010 och den tidpunkt då Utbildningsdepartementet redovisar sitt förslag på nytt utvärderingssystem med hjälp av en powerpointpresentation. Istället för att vara med på det stora mötet med lärosätena och studenterna får Högskoleverkets ledning komma på ett enskilt möte före det stora. Det är Lena Adamson som går. – Och då var det så att Anders och jag hade ju pratat om det här och hade en misstanke om varför vi skulle se det här först. Man skulle vilja säga att det var förankrat på Högskoleverket. Jag hade ett uppdrag på det mötet och det var att göra tydligt att det här är inget som är förankrat hos Högskoleverket. Jag sa det vid tre tillfällen på det mötet så att det inte skulle kunna misstolkas. Det var inget roligt möte. Vid ett tillfälle sa jag att det här kommer inte att bli godkänt av ENQA, det uppfyller inte European Standards and Guidelines. Då säger han att regeringen kan bestämma vad den vill. Den kan bestämma vad du har för färg på väggarna på Högskoleverket. Det var den tonen som var. Tidigare under våren har Lena Adamson skrivit en debattartikel i Sveriges universitetslärarares facktidning. I artikeln varnar hon för att Sveriges nya utvärderingssystem kan bli underkänt av det Europeiska kvalitetsorganet för högre utbildning, ENQA. Hon skriver att regeringen har blandat sig i systemets utformning i allt för hög grad, vilket är förbjudet enligt ENQAs regler. Detta för att förhindra att länder med auktoritära statsskick lägger sig i sina myndigheters arbete för mycket. “Det är i det sällskapet vi befinner oss idag”, avslutar hon artikeln. – Som anställd på en myndighet ska man naturligtvis inte gå in i en politisk diskussion med departementet, det är inte alls ens roll. Men jag såg inte att jag gjorde det. Jag diskuterade metoden och försökte få dem att förstå att det här kommer inte att bli godkänt. Jag tycker att det var mitt ansvar i den här frågan. Jag visste, vi visste - vi visste att de visste - att det här systemet blir inte godkänt. Jag tycker att det är en enormt allvarlig fråga och då måste jag ta mitt ansvar att på olika sätt försöka förändra den situationen. Om man tyckte redan från departementets håll att Högskoleverket gör inte som vi säger och nu tycker de dessutom att vi är en diktatorisk regering? – Men då får man fråga sig, vad skulle vi göra? Skulle vi följa vår instruktion och regleringsbrev och regeringsuppdrag eller skulle vi följa det som sades informellt i sammanhang där man inte förde några minnesanteckningar? Det här är det man kallar för double bind. Att ge dubbla budskap. Man vet inte åt vilket håll man ska vända sig åt. Efter att regeringen till slut lagt fram sin proposition, Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen, anmäler socialdemokraten Marie Granlund processen till Konstitutionsutskottet. Bland annat skriver hon att regeringens samlade agerande väcker en hel del allvarliga frågor kring hur styrningen av högskolan egentligen fungerar. Men Konstitutionsutskottet framför ingen kritik, utan pekar på de relativt stora befogenheter regeringen har att styra sina myndigheter. Anders Flodström, f d universitetskansler och chef för Högskoleverket: Ingår det inte i jobbet att lyda departementet? – Nej det tycker jag inte att det gör. Myndigheterna representerar en sakkunskap - som Högskoleverket, som forskningsråden, som universiteten och Socialstyrelsen, ska ha en egen kraft genom att låta sakkunskapen synas gentemot politiken. Regeringen ska lyssna på sina expertmyndigheter säger den f d myndighetschefen. Det är regeringen som ansvarar för politiken, säger statssekreteraren på Utbildningsdepartementet. Häri ligger konflikten, regeringen har ansvar för politiken, men den ska också lyssna på sina expertmyndigheter. I det här fallet är de två inte överens om vem som ska lyssna på vem, och hur mycket. Ann Fritzell, som tidigare arbetat på både universitetslärarfacket och på Utbildningsdepartementet, liknar processen vid ministerstyre. – Statssekreterarstyre skulle jag kalla det för, men det är ju samma sak som man brukar mena med ministerstyre. Att ministern lägger sig i detaljer och styr under myndighetens arbete. Statssekreterarstyre, hur reagerar du på det? Statssekreterare Peter Honeth igen. – Då har man inte förstått hur ett departement fungerar, för det är inte så enkelt att en enskild person - allra minst en statssekreterare kan sitta och bestämma på egen hand. Det kan inte ens ett statsråd göra. Det är ändå en omfattande beredningsprocess också i regeringskansliet före ett beslut. Förra veckan berättade Kaliber om de problem som finns med det nuvarande systemet för utvärdering av högskoleutbildningar. Idag berättar vi om hur systemet drevs igenom av Utbildningsdepartementet. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2006 har reformerna duggat tätt från Utbildningsdepartementet. Man har fattat snabba beslut som man sedan delvis fått backa från, kring t ex nationella prov, individuella utvecklingsplaner och lärarlegitimationer. När det gäller högskoleutbildning har lärosätena fått mindre eller mer pengar om vartannat. Och det nya utvärderingssystemet fick myndigheten sjösätta mycket snabbt. Man fick lägga rälsen medan man körde, enligt tjänstemän där. I september förra året kom beslutet från den europeiska kvalitetsorganisationen för högre utbildning, ENQA. – The agency should have played a bigger role in the development of the system. Myndigheten borde ha haft en större roll i utvecklandet av utvärderingssystemet, säger Achim Hopbach, styrelseorförande på ENQA, som också menar att det finns storabrister i utvärderingsmetoden. – När vi då får så skarp kritik från ENQA som vi har fått, då skadas anseendet för svensk högre utbildning internationellt sett. Erik Arroy, ordförande för Sveriges förenade studentkårer: – Det påverkar ju förtroendet för svensk högre utbildning och de studenter som gått där. Joakim Palestro om kritiken från ENQA: – Den är mycket allvarlig. Det känns jobbigt att jobba utifrån de premisserna. Högskoleverket var en av de första organisationerna som blev ackrediterade. Vi har en bred internationell ansats där vi verkligen vill delta i internationella sammanhang och uppleva att det vi gör håller en bra kvalitet. Det påverkar vårt arbete och det kommer behöva göras ett antal åtgärder för att vi ska överstämma med ENQAs krav. Vissa saker måste vi revidera. Sverige är nu satt under granskning och kan uteslutas ur det europeiska samarbetet om bristerna inte rättas till. En universitetskansler avgår. Sverige får ett nytt utvärderingssystem för att mäta kvalitén i högre utbildning. Systemet underkänns av viktiga aktörer inom sektorn och av den Europeiska kvalitetsorganisationen ENQA. Peter Honeth på Utbildningsdepartementet igen.   – Jag tycker att de i vissa delar har rätt, i andra delar har de inte riktigt förstått hela systemet. Nu håller Universitetskanslersämbetet på med en förnyad ansökan och så får vi väl se hur ENQA bedömer den. Men då skulle det kräva att myndigheten hade större självständighet när det gäller att utforma utvärderingssystem? – Ja, eftersom det blev den här debatten så gick ju vi förhållandevis lite längre än vad vi hade önskat i att gentemot riksdagen beskriva hur det här nya systemet skulle fungera. Den typen av detaljer hade vi kanske normalt inte gjort. Och det har vi också sen sagt att Universitetskanslersämbetet måste få ett större ansvar att närmare utforma systemet. Peter Honeth tycker att det är naturligt att utvärderingssystemet nu justeras i efterhand. Och enligt den senaste budgetpropositionen kommer man att fortsätta med det nuvarande systemet. Är du självkritisk i någon mening? – Ja, det måste ju vi också vara, för det blev ingen bra process mellan oss och dåvarande Högskoleverket. Det är bara att konstatera. Det var ju inte bra. Och vi hade säkert skuld i detta  och det hade säkert Högskoleverkets dåvarande ledning, och vi får väl på båda sidor fundera över vad det berodde på. Vi har ändå som resultat av den här processen ett system som fungerar. Det kan behöva justeras i vissa detaljer, men det fungerar. Hur tror du att det kommer sig att det blev så infekterat att den dåvarande universitetskanslern avgick? – Ja, det får du fråga honom om. I mina ögon är det inte konstigt att en myndighet och regeringen har olika uppfattningar. Tillbaka till Kungliga Tekniska Högskolans bibliotek dit den förre universitetskanslern Anders Flodström återvände till jobbet som professor efter sin avgång. Hur kunde det gå sådan prestige i det här, hur kunde det bli så låsta positioner? – Det är en sådan fråga som jag fortfarande rannsakar mig själv. Det är en fråga som får ställas till mig, som du gör nu, och till Peter Honeth. Och jag tror tyvärr att även mot den erfarenhet vi har nu efter tre år, om vi skulle diskutera det här igen, så tror jag inte vi skulle hitta någon annan lösning. Jag tycker att ett system att mäta de verkliga resultaten från utbildningarna är alldeles utomordentligt, men problemet ligger i att utföra den här politiska logiken, så har man varit fruktansvärt usel och man har ställt till en helvetes massa bekymmer. Reportrar: Anna Iversen och Maja Lagercrantz  

Ekonomiekot lördag startar säsongen med att diskutera bedömningen av den ekonomiska krisen. Gäster är Pär Magnusson, chefsekonom på Royal Bank of Scotland (RBS), och Cecilia Hermansson, senior ekonom på Swedbank och forskare på Kungliga Tekniska Högskolan. Pär Ivarsson är ny programledare för säsongen.

Obemannat flyg utvecklas nu i ett europeiskt tekniksamarbete, där flygplanstillverkaren Saab har en nyckelroll. I veckan överlämnades en central del av flygplanskroppen till slutfinishen i Frankrike. Det nya planet, kallar Neuron, kostar 400 miljoner euro (3,7 miljarder kronor). Förarlösa flygplan har kommit att få allt större betydelse i modern krigföring. USA använder redan sådana för både spaning och missilattacker i krigets Afghanistan Neuron, är en ordlek, där euro antyder att europeiska är inblandade, Neuron syftar också på hjärncellen (på svenska uttalas det nevron), och man vill antyda att planet måste ha stor inbyggd intelligens för att kunna flyga på egen hand. Planet betecknas som en UCAV (Unmanned Combate Ariel Vehicle), ett obemannat stridsflygplan. Planet har 1-2 år till kvar till premärflygning. Men designen har funnits ett bra tag på diverse PR-bilder från flygplanstillverkarna. Den som letar på You Tube kan även finna filmer som föreställer ett Neuron-liknande plan som tycks lyfta i verkligheten - men det är ett vanligt modellflygplan med Neurons design. Det nya stridsflygplanet har formen av en triangel. Det kommer att fara fram i luften som en bumerang, med en bredd större än längden. Det är 12 meter brett, men bara nio meter långt. Vikt: sju ton, En Rolls-Royce jet-motor utgör drivkraften. Planet är resultatet av ett invecklat samarbete mellan flygplanstillverkare och försvarsmaterielmyndigheter (bla svenska FMV) i sex länder flygplanstillverkare (Frankrike, Sverige, Spanien, Grekland, Italien, Schweiz), där var och en bidrar med sitt, exempelvis kommer vingdelar från Spanien, och Grekland har gör stjärtpartiet. Nu skickar tillverkarna sina delar till Dassault, den franska flygplanstillverkaren som är koordinator i projektet, för en slutlig sammansättning och utprovning. Provflygningar kommer därefter att ske, kanske redan nästa år i Frankrike, och senare i Sverige, i Vidsel (Norrbotten). För svensk del är Neuron ett steg framåt för svensk flygindustri. Det menar Jonas Hamberg, projektledare för den svenska insatsen. En del av den teknik som utvecklats kan leta sig in i vidareutvecklingen av det svenska stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Framtagandet av flygplan som klarar sig utan pilot (Den Ultimata Autopiloten) kan leda till flygfarkoster i framtiden som används för övervakning (polis, brand, miljö) och säkert också, på sikt, för transporter. Ett regelverk för hur förarlösa plan ska kunna samsas med annan lufttrafik håller på att utarbetas på europeisk basis i projektet Midcas, säger Jonas Hamberg. Idag måste man avlysa annan flygtrafik i luftrummet, när man skickar upp en UAV, Unmanned Ariel Vehicle. Bara vanligt vatten Att kunna garantera dricksvattenkvaliteten  i våra kranar kan bli ett problem med ett förändrat klimat. I veckan hölls en konferens om problemen och möjliga lösningar. Vi hör om ett av projekten att hitta smittämnen  innan de hunnit sprida sig för långt. Partnerbyte i atomkärnor Efter 10 år har kärnfysiker på Kungliga Tekniska Högskolan gjort en viktig upptäckt som kan hjälpa oss att bättre förstå den komplicerade processen bakom hur grundämnen skapas. Det kan beskrivas som ett partnerbyte, där de tidigare neutronparen och protonparen bryter upp från varandra och i stället formerar sig som par av en neutron och en proton. Carlgren svarar inte Gårdagen nyhet från Andreas Carlgren om avsikten att plantera ut vargvalpar från djurparker har redan mött kritik från Naturvårdsverket och Djurparksföreningen på en rad punkter. Miljöministern härnvisar idag till att frågan ska utredas, och vill inte kommentera saken.

I den sista sändningen av Valet med Nordegren listar vi på redaktionen de mest minnesvärda ljud från årets valrörelse. Självklart i form av en klassisk 10-i-top-lista. Vivan Nilsson, informationschef på Valmyndigheten lyckades vi även fånga just innan hon försvann in på mötet med Valmyndighetens nämnd för att fastställa valresultatet. Vi undrar om matematiken på högskolenivå kommer att få sig ett välbehövlig skjuts framåt nu när Svante Linusson, professor i matematik vid Kungliga Tekniska Högskolan, blivit matematikens egens affischnamn i valkaosets kölvatten. Svante Linusson kommer själv till studion och berättar om uppståndelsen kring hans person och kunnande kring matematiska beräkningar. Svante har alltså vid ett flertal tillfällen de senaste dagarna tillfrågats hur det svenska valsystemet fungerar rent matematiskt. Med lite tur kommer han även att kommentera valräknandet... Dessutom hör vi Elin Klingas sista krönika. Bisittare är Västerpartiets förre partiordförande Lars Werner.

Peter Stilbs är professor i fysikalisk kemi och en av de argaste kritikerna mot de rådande klimatteorierna om den globala uppvärmningen. Elisabet Höglund träffar honom på hans kontor på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm där han berättar om varför han är så kritisk och hur det känns att inte få gehör för sina åsikter. Stilbs har utmärkt sig som en aktiv debattör när han argumenterar mot Kyotoprotokollet och hävdar att ett antal rapporter som ligger till grund för detta avtal innehåller inkorrekta värden. Han kritiserar även FN:s klimatpanels modeller om klimatförändringar och menar att de har många brister, bland annat vad gäller fakta om växthuseffekten.