Podcasts about vetandets

Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandling. David Lundblad har forskat om den svenska körklangen vid Sibeliusakademin i Helsingfors. Han har sökt dess ursprung och försökt förstå hur den egentligen kommer till. En undersökning som lett honom genom svensk körrepertoar vidare till vårt språks vokaler, och var och hur de produceras i munnen. Men också till vår vilja att göra något organiserat tillsammans utan att sticka ut. Programmet är en repris från december 2019, då det sändes som Vetandets värld. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Sir Martin Rees har forskat om både svarta hål och om möjligheten att vår big bang är en av flera. Han tror att vi kommer att kolonisera mars och att det blir där maskinerna tar över först. Den brittiske hovastronomen Sir Martin Rees började forska på 1960-talet, under den kunskapsexplosion då årets Nobelpristagare i fysik Roger Penrose räknade ut att svarta hål faktiskt kan bildas.  Sir Martin Rees är professor i astronomi i Cambridge och bär även hederstiteln hovastronom sedan 1995. Han följer med intresse nya upptäckter av exoplaneter och diskussionerna om hur långt den fysiska verkligheten sträcker sig. Och han tror att teknologiska civilisationer är mer långlivade än biologiska. Programmet är en repris från 2017, då det sändes som Vetandets värld. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Nobelpriset i medicin i år förväntas kunna hjälpa några av dom många med nedsatt njurfunktion. Proteinet som upptäckts är som en superhjälte som rättar till syrenivåerna i alla kroppens celler. Nobelpristagaren och njurläkaren Sir Peter Ratcliffe i Oxford linkar omkring på labbet efter en halvmara. I Borås hoppas 39-årige David Check att nobelprisupptäckten ska kunna underlätta hans liv. Istället för en spruta kanske hans blodbrist kan hanteras med en tablett. Men gästprofessorn Volker Hans Haase menar att behandlingen måste övervakas noggrant om den godkänns i EU, eftersom tabletterna påverkar alla kroppens celler. Det unika med proteinet HIF som årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har upptäckt är just hur proteinet kontrollerar och justerar cellernas tillgång till syre. Därmed påverkas också blodbildningen och näringen som behövs för att cellerna i kroppen inte ska dö. I programmet hörs: Sir Peter Ratcliffe, Nobelpristagare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, David Check, njursvikt med AHUS i Borås, Jessica Kindrich, doktorand vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford,  Ya-Min Tianm, forskare vid Nuffield Department of Population Health University of Oxford, Peter Barany, docent och överläkare vid njurmedicin universitetssjukhuset i Huddinge, Volker Hans Haase, professor i njurmedicin i Nashville och gästprofessorn på institutionen för cellbiologi vid Uppsala universitet. Programmet är en repris och sändes första gången den 2 december 2019, i programmet Vetandets värld. Programledare Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Det går att odla fleråriga grönsaker i pallkragar, även om de kanske lever längre än själva pallkragen... Finns det något vackrare än päronblommor? Mer päron borde odlas i Sverige, tycker Niklas Medin, som inventerar päronträd i Mälardalen. Det finns många odlingsvärda sorter, som riskerar glömmas bort. Ännu mer om päron kan du höra i ett Vetandets värld med Niklas från i  höstas. https://sverigesradio.se/avsnitt/1358271 Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor om en tanig rosenhäck med mera.

Allt mer mark i världen förstörs av salt från havet. Henrik Aronsson har på plats i Bangladesh sett hur illa försaltad mark kan se ut. I sin forskning vill han ta fram grödor som kan klara av saltet. Salthaltiga jordar där det inte längre går att bedriva ett effektivt jordbruk utgör ungefär sju procent av jordens odlingsbara mark och arealerna ökar, skriver Henrik Aronsson i sin presentationstext på Göteborgs universitets hemsida. Ett jordbruksland som är svårt drabbat av ett översvämmande hav är Bangladesh. Där är en miljon hektar obrukbara under den torra säsongen. Därför arbetar Henrik Aronsson och hans forskargrupp med molekylärt baserad förädlingsteknologi för att få fram nya, salttoleranta, lokalt anpassade vetesorter på ett snabbare och precisare sätt än tidigare. Som fri forskare ser Henrik Aronsson en möjlighet att genom tillämpad forskning kunna hjälpa människor. Vi hör om bakgrunden i det frikyrkliga Gnosjö, löpning och tankar om att byta karriär. Programmet sändes första gången i december 2019, då under rubriken Vetandets värld. Programledare Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vad består allting av och hur funkar världen egentligen? Sara Strandberg ägnar sitt liv åt att försöka bidra med pusselbitar till svaret på sådana frågor, med hjälp av partikelacceleratorn LHC. Den stora partikelacceleratorn LHC accelererar protoner som krockar i Atlasdetektorn, och ur spåren i detektorn läser Sara Strandberg ut vilka partiklar som bildats och vilka egenskaper de har. Drömmen är att upptäcka så kallade supersymmetriska partiklar eller mörk materia. Men även på vägen mot en sådan stor upptäckt tycker Sara Strandberg att hon ständigt lär sig något nytt om universum. Reportaget har sänts en gång tidigare, under programrubriken Vetandets värld.  Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Om det nyupptäckta coronaviruset i Kina. Efter detta datum ersätts Vetandets värld av Vetenskapsradion På djupet, Vetenskapsradion Forskarliv, Vetenskapsradion Hälsa och Vetenskapsradion Nyheter. Vetandets värld reder ut frågor kring den nyupptäckta virussjukdomen tillsammans med Karin Tegmark Wisell, mikrobiolog  vid Folkhälsomyndigheten, och Pasi Penttinen från Europeiska Smittskyddsinstitutet ECDC, expert på luftvägssjukdomar. Detta är det sista avsnitt som sänds under rubriken Vetandets värld.   Programledare: Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi fick första bilden av ett svart hål, klimatfrågan gav upphov till jättedemonstrationer, och en global rapport om biologisk mångfald släpptes. Det hände vetenskapsåret 2019. Vad väntar 2020? Några av Vetenskapsradions reportrar samlas i studion för att spana mot året som kommer. Sara Sällström har koll på vad som kan hända inom området biologisk mångfald och Annika Östman har förhoppningar inom sitt medicinområdet. Gustaf Klarin har ett särskilt öga på utvecklingen inom naturbruk och Björn Gunér spanar mot rymden. Vetandets värld byter namn om en vecka och Vetenskapsradions Veckomagasin ersätts av Vetenskapspodden. Här hittar du alla Vetenskapsradions program i P1 2020! Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

De första lämningarna efter järnhantering i Sverige är 2700 år gamla. Spåren efter blästerugnar finns att se i Riddarhyttan. I Bergslagen utvecklades också de tidigaste masugnarna. Hur gick det till? Ulla Fredriksson som bor i Riddarhyttan berättar om hur det gick till när hon fann resterna efter den äldsta blästerugnen på Röda Jorden i Riddarhyttan - en kamp framför allt mot knotten som ansatte henne. Bergslagen har en speciell roll i Sveriges järnhistoria dom allra första masugnarna byggdes i början av 1100-talet i Norbergstrakten. Metallurgen Lars Bentell säger att det framför allt berodde på en sak: malmens unika kvalitéer. Vetandets värld följer de historiska teknikskiftena, i ljuset av den svenska stålindustrins satsning på att lägga om dagens produktion till att bli fossilfri, och att upphöra med de enorma utsläppen av växthusgasen koldioxid. I programmet hörs: Ulla Fredriksson, boende i Riddarhyttan som hittade resterna efter den äldsta blästerugnen Röda Jorden i Riddarhyttan, Lars Bentell, metallurg och pensionerad forskningschef LKAB, Catarina Karlsson, arkeolog och agrarhistoriker på Jernkontoret. Programledare Per Helgesson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se ÖVR: Bildtext: Järnhistoria1. Här i skogen i Riddarhyttan var Ulla Fredriksson med om att hitta en av de allra tidigaste blästerugnarna. Bildtext: Järnhistoria2. De allra första masugnarna byggdes i Norbergstrakten på 1100-talet. Metallurgen Lars Bentell vet hur och varför. Foto: Per Helgesson

Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll. I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programmet är en repris från 15 nov i år. Programledare Stefan Norberg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Nu kommer de första forskningsresultaten från fartyget Polarstern, där forskarna i det internationella projektet Mosaic sitter infrusna i ett isflak nära Nordpolen - omgivna av isbjörnar. En grön laserstråle riktad rakt upp i himlen ger upplysningar om partiklar och moln upp till två mil upp i luften. Det handlar projektets allra första forskningsresultat om. Forskarna har inte sett solen på flera veckor. Vetenskapsradions Niklas Zachrisson har fortlöpande kontakt med forskarna på båten och ger i Vetandets värld en uppdatering på läget när vi går mot årets allra mörkaste dagar. Reporter Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

På 1970-talet reducerade Hans Erik Nilsson torktiden för en nylackad bil med 90 procent. Nu vill han ge framtidens svenska uppfinnare samma förutsättningar som han själv hade. Hur ska Sverige fortsätta vara ett innovativt land? Det funderar den 81-årige uppfinnaren Hans Erik Nilsson mycket på. Han är bekymrad över de dåliga förutsättningarna för fristående uppfinnare i Sverige. Nu hoppas han på att kunna skapa ett system där uppfinnare kan få låna pengar på rimliga villkor - utan att vara i händerna på konsulter. De nuvarande svenska stödformerna för uppfinningar ger inte full frihet, vilket behövs om vi ska få fram avgörande, disruptiva, innovationer, även i framtiden, hävdar Hans Erik Nilsson. Vetandets värld möter honom när han leder en grupp svenska uppfinnare som besöker den internationella uppfinnarmässa IENA, som ordnas varje höst i Nürnberg i Tyskland. I programmet hörs: Hans Erik Nilsson, uppfinnare, Åsa Magnusson, uppfinnare, Matthias Schäfer, forskare Konrad Adenauer-Stiftung, Shanghai. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I det här avsnittet pratar vi om kost och dieter – ett ämne som oftast engagerar och som vi till viss del har pratat en del om tidigare, men på något sätt blir det aldrig uttömt och det kan angripas från olika vinklar och sammanhang. Vi diskuterar bland annat en film som finns på Netflix som heter ”The Game Changers”. I våra filterbubblor har det varit många inlägg kring den här filmen de senaste veckorna och till slut kändes det som att vi inte hade något val än att se den. Game changers är en film, eller dokumentär, som leds av James Wilks, en tidigare kampsportsprofil som när han blev skadad och hade en lång rehabperiod framför sig började intressera sig för om, och i så fall hur, vegetarisk mat skulle kunna påskynda hans läkningsprocess och även förbättra prestationen. Vi tar även upp en berättelse från en lyssnare kring hans livsstilsförändring, en lyssnarfråga som handlar om protein och kalkupptag.  Länkar: Vetandets värld. Vegan och idrottare - går det? Del 1 och 2.  https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1392511?programid=412 https://sverigesradio.se/avsnitt/1392555 Mat för hälsa och miljö https://www.pnas.org/content/116/46/23357 https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/maten-som-ar-bra-for-dig-ar-ocksa-bra-for-andra-samma-livsmedel-skyddar-bade-halsa-och-miljo/ Långtidsblodsocker https://www.1177.se/behandling--hjalpmedel/undersokningar-och-provtagning/provtagning-och-matningar/blodprov/blodprov-hba1c/

Årets japanska nobelprisvinnare i kemi, Akira Yoshino, är en av forskarna bakom litiumjonbatteriet, som gör att din smartmobil klarar sig hela dan utan laddning. Nu satsar han på elbilsbatterier. Vetandets värld träffar Akira Yoshino i Tokyo, där han berättar att de bästa idéerna kommer när han inte jobbar. När han spelar tennis, golfar eller tar ett bad, då kan något nytt dyka upp. Fast allra bäst fungerar sake och att sjunga karaoke, säger den 71-årige pristagaren. Kanske tar han med sig de andra två kemipristagarna, Stanley Whittingham och John Goodenough på karaeokebar i Stockholm i december? På presskonferensen efter tillkännagivandet av priset, bad Akira Yoshino sin fru Kumiko om ursäkt för att hans forskning gjort hennes liv svårt ibland. Hon svarade då med att tacka honom för en underbar present. I programmet hörs: Akira Yoshino, Nobelpristagare i kemi 2019, Stanley Whittingham, Nobelpristagare kemi 2019, John B. Goodenough, Nobelpristagare kemi 2019, Naoki Matsuoka, batteriforskare vid Asahi Kasei, Kumiko Yoshino, fru till Akira Yoshino. Programledare Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Den goda berättelsen förför. Så pass att vi fortsätter att rösta för en politiker även om vi förstått att hon farit med osanning. Att vi får reda på rätt fakta och tror på den, tycks inte spela roll. I nyhetsrapporteringen blir det allt vanligare med journalister som nagelfar det politikerna säger. Så kallad faktagranskning, där man redovisar lögner, halvsanningar och överdrifter. Men det här har visat sig ha väldigt lite inverkan på hur vi röstar. Även om vi fått veta att vår kandidat farit med osanning, och vi fått höra och förstått hur det egentligen ligger till, så fortsätter vi att stödja den kandidaten. Det menar forskare som undersökt väljare i det franska presidentvalet 2017. Samspelet mellan så kallade alternativa fakta och framväxten av sociala medier har gett populistiska partier en rejäl skjuts. Vetandets värld fördjupar sig i sambanden. I programmet medverkar Ekaterina Zhuravskaya, professor i nationalekonomi vid Paris School of Economics, och Anders Sundell, lektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Vad vill utbildningsminister Anna Ekström göra för skolbarnen som inte lär sig tillräcklig svenska? Vi möter henne i en diskussion med forskaren i interkulturell pedagogik Laid Bouakaz. I tre program den här veckan har Vetandets värld beskrivit hur det finns barn i skola och förskola som inte får tillfälle att lära sig tillräcklig svenska. Ofta går de på skolor där nästan ingen har svenska som modersmål. Det i sin tur hänger ihop med både boendesegregationen och det fria skolvalet. Alla tycks ense om att det vore bra om eleverna blandades mer på skolorna. Men det finns också andra åtgärder att ta till. Vi hör om transspråkande som undervisningsmetod, om krav på bättre kunskap hos lärarna om flerspråkig utveckling, och om mentorsprogram där elever i segregerade områden får möta en annan verklighet och mer av svenska språket.    I programmet hörs: Anna Ekström, Utbildningsminister (s), Laid Bouakaz, forskare i interkulturell pedagogik vid Malmö Universitet. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I början av november 1919, för precis hundra år sedan, rapporterade tidningarna om Einsteins allmänna relativitetsteori. Det var nu det stod klart att hans nya omvälvande teori om gravitationen stämde. Vetandets värld minns det stora genombrottet när den allmänna relativitetsteorin formulerades och fick sina belägg, genom klipp ur två tidigare program, ett från 2015 och ett från 2019. Hela programmen finner du länkar till nedan.

Det är stor skillnad på de bästa och värsta prognoserna för klimatet på flera hundra års sikt. Varför är det så svårt att räkna ut klimatkänsligheten? När FN:s klimatpanel, IPCC, sätter siffror på framtidens uppvärmning är intervallet stort den beräknas till mellan 1,5 och 4,5 grader om vi fördubblar mängden koldioxid i atmosfären jämfört med tiden före industrialiseringen. Enskilda studier kan peka på både större och mindre temperaturökning. Vetandets värld reder ut vad siffrorna betyder, varför de kan variera så och om forskarna snart kan ge bättre besked. Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, Ralf Döscher, chef för Rossby center på SMHI, David Lindstedt, klimatforskare på SMHI, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, Thorsten Mauritsen, lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Google har lyckats bygga en kvantdator som överträffar en vanlig dator. Hur fungerar en kvantdator? Vetandets värld repriserar ett reportage om EU:s satsning på kvantteknologi. Reportaget gjordes hösten 2016. Då förbereddes EU:s kvantteknologiska satsning som skulle utveckla nya sensorer, hemlig kommunikation och supersnabba kvantdatorer.  I programmet hör vi John Martinis. Han är den som står bakom artikeln i tidskriften Nature, där Googles kvantdator presenteras. Vi möter också fysikprofessor Per Delsing från Chalmers, professor emeritus Göran Wendin, Stefan Filipp från IBM och Göran Johansson, professor i teoretisk fysik på Chalmers. Reportaget i programmet sändes första gången den 23 december 2016. Programledare: Camilla Widebeck och Tomas Lindblad camilla.widebeck@sverigesradio.se

Fånga in koldioxiden från de värsta utsläpparna lagra den under havets botten. Det är metoden som allt fler ser som ett måste för att rädda mänskligheten från en katastrofal klimatförändring. Carbon Capture and Storage (CCS) heter konceptet, alltså infångning och lagring av koldioxid. En metod som ska säkerställa att vi kan fortsätta tillverka cement, stål, papper, värme och elkraft, men med kraftigt reducerade CO2-utsläpp. Koldioxiden skiljs av från de rökgaser som olika anläggningar avger och transporteras sedan i flytande form till ett slutlager i underjorden. CCS är en dyr och energikrävande lösning, men sannolikt nödvändig om vi ska nå klimatmålen i tid. Det anser bland andra professor Filip Johnsson vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Vetandets värld besöker Norge som ser CCS som en framtidsbransch för landet, i en tid då olje- och gassektorn som gjort landet så rikt minskar i betydelse. Norge vill nu bygga en infrastruktur för att kunna ta emot mycket stora mängder koldioxid från en rad europeiska länder, inte minst Sverige. I programmet hörs: Ismail Shah, forskningsingenjör TCM Technology Centre Mongstad, Eirik Tandberg, vd Fortum Oslo Varme, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg. Programledare Mats Carlsson-Lénart Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till att med experimentella metoder försöka mildra fattigdomen i världen. Priset går till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer. Vetandets värld sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Camilla Widebeck och Christian Åström är på plats för att reda ut priset tillsammans med Tessa Bold, lektor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och som forskar inom utvecklingsekonomi. Programledare Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se Kristian Åström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I oktober 2009 drog massvaccineringen mot svininfluensan igång. 6 miljoner doser gavs av vaccinet Pandemrix som visade sig ha en allvarlig biverkan. Idag har över 400 personer som vaccinerade sig med Pandemrix fått narkolepsi, en kronisk sjukdom som allvarligt påverkar många aspekter av livet. Vad var det som hände det där året när svininfluensan kom? Hur påverkades människor och var det rätt att genomföra en massvaccinering? Vetandets värld inleder en serie om pandemin då - och den som komma skall. I programmet hörs: Elisabeth Widell, ordförande för Narkolepsiföreningen, Annika Linde, fd statsepidemiolog, Anders Tegnell, avd chef Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog, Nils Feltelius, docent och vetenskaplig rådgivare Läkemedelsverket. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

På fredag 20 september startar Mosaic - världens största Arktisexpedition någonsin, med 19 länder inblandade, fyra isbrytare och 600 forskare. Expeditionsledaren Markus Rex tas på pulsen inför avfärd. Isbrytaren Polarstern ska frysas fast i isen under ett års tid, för att hämta hem data från vinterhalvåret, vilket inte gjorts på ett så omfattande vis tidigare. Dagens klimatmodeller från Central-Arktis baseras endast på uppskattningar av hur väder och klimat ändras på vintern. Mätningar på plats har hittills varit för svåra att göra under det mörka och kalla vinterhalvåret. Vilka är de största utmaningarna? Och hur förbereder man sig för världens mest omfattande expedition? Vetandets värld följer med på kurs i isbjörnsskydd och pratar medforskarna om deras farhågor och förväntningar. I programmet hörs Markus Rex, expeditionsledare på Mosaic och professor vid University of Potsdam och atmosfärforskare vid Alfred Wegenerinstitutet, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Dirk Mengedoht, ansvarig för isbjörnskursen vid Alfred Wegnerinstitutet. Programledare Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljud & Musik Olof Sjöström

Sommarens marinarkeologiska utgrävningar vid 1400-talsskeppet Gribshunden lockade 40-50 forskare från åtta länder. Vetandets värld följde med ut på en av sommarens sista dykningar vid vraket. Forskarna själva är mycket nöjda med resultaten och fynden, samtidigt som det mesta återstår att utforska. Östersjöns vatten där ingen sjömask finns, det skyddade läget där skeppet sjönk, och det faktum att vraket inte passat för sportdykning gör Gribshunden till en välbevarad och unik skattkammare för marinarkeologer. Vraket är sannolikt det enda i så pass välbevarat skick som finns av de skepp som tillhörde de stora upptäcktsresornas tid. Vem vet förresten kanske Gribshunden till och med reste till Newfoundland? I programmet medverkar Johan Rönnby från Södertörns högskola, Brendan Foley från Lunds universitet, Kroum Batchvarov från University of Connecticut, Jon Adams från University of Southampton och Mikael Björk, Marcus Sandekjer och Christoffer Sandahl från Blekinge Museum. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Bangladesh gör framsteg i bemästrandet av svåra stormar och översvämningar. Dödsfallen i naturkatastrofer har minskat dramatiskt och hanteringen av klimatförändringens konsekvenser har förbättrats. Dola Liday i byn Deluti i Bangladesh har sadlat om från risodlare till krabbodlare. Den stigande havsnivån har lett till översvämningar som gjort markerna för salta för att odla ris på. I dammarna växer nu krabbor, och avkastningen använder Dola Liday för att bekosta sin sons utbildning. Svenska biståndspengar används för att stötta den här den mest utsatta gruppen människor för klimatförändringar och extremväder. Och det har gett resultat. Vetandets värld besöker byar där jordbruksmarken förstörts av översvämmande havsvatten och där det pågår en kontinuerlig klimatanpassning. I programmet hörs Dola Liday, krabbodlare i byn Deluti, Ashoke Kumar Adhikary vid UNDP, Bonita Mandol, krabbodlare i Deluti, Zahirul Islam, informatör vid FNs utvecklingsprogram Bangladesh, Mahbubur Rahman, miljö och klimatfrågor vid svenska ambassaden i Bangladesh, A.K.M Mamunur Rashid, klimatförändringsexpert UNDP. Programledare Gustaf Klarin Gustaf.klarin@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet. Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programmet är en repris från maj 2019. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi träffar forskarna som skapar strukturer som saknar dimensioner så kallade kvantprickar. I dem kan man fånga elektroner och få dem att göra som man vill. På toppen av en nanometerstor pyramid, som tillverkats på Linköpings universitet, sitter en kvantprick. Här används den för att fånga in elektroner och skapa ljus, med exakt de egenskaper som forskarna vill. I Lund, har använder forskarna kvantprickar på nanotrådar, för att skapa elektricitet direkt från värme. I dagens Vetandets värld kan du höra hur dessa extremt små konstruktioner fungerar och kan användas i allt från displayer till kvantdatorer och mikrometerstora kraftverk. Medverkande i programmet är Heiner Linke, professor i nanofysik, Martin Josefsson och Artis Svilans, doktorander vid Lunds universitet, Chih-Wei Hsu biträdande lektor vid Linköings universitet och Martin Eriksson, tidigare doktorand på Linköings universitet, nu på företaget Swegan. Programmet är en repris från 11 oktober 2018. Programledare Olof Peterson Producent Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vid flera tillfällen i jordens historia har klimatet och miljön förändrats så snabbt att nästan alla arter har försvunnit. Med hjälp av ny teknik, kan vi återskapa vad som hände. Hos Naturhistoriska riksmuseet finns fossil från hela världen, som berättar om vad som hände under tidigare massutdöenden. Med deras hjälp besöker Vetandets värld sumpträsk fyllda med iglar i Skåne, australiensiska skogar och spåren av asteroiden som dödade dinosaurierna.   I programmet hörs: Vivi Vajda, Steve McLoughlin och Khaled Abo från Naturhistoriska Riksmuseet. Programmet är en repris från 24 januari 2019. Programledare Olof Peterson Producent Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna. Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte.   I programmet hörs: Sharon Belvin, cancerpatient, James Allison, 2018 års Nobelpristagare i medicin. Programmet är en repris från 19 november 2018. Programledare Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Förra sommaren var vädret i Sverige extremt. På flera håll blev det den varmaste och torraste sommaren som hittills har uppmätts. I Klotets sommarprogram blickar vi bakåt - och framåt. Plötsligt blev det påtagligt att mycket av det vi tar för givet, inte längre gäller när torkan slår till. Skogar stod i brand. Brunnar sinade, bevattningsförbud rådde. Skördarna blev små och inför vintern blev fanns det inte tillräckligt med foder till djuren. Sommaren 2018 blev forskarnas modeller av hur klimatförändringarna slår, verklighet framför våra ögon.  Många, många började prata om att vi måste ställa om våra sätt att leva, bort från de fossila koldioxidutsläppen till något annat. Och inte bara i Sverige. Då 15-åriga Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet fick enorm uppmärksamhet och hennes initiativ spred sig som en löpeld över världen. Nu har ett år gått. Semestern står för dörren och vi kanske vill ut och resa eller i alla fall tuffa med en båt på en sjö eller längs kusten.I Klotets sommarprogram ger vi oss ut i grönskan för att blicka både bakåt och framåt tillsammans med våra gäster: Michael Tjernström, klimatprofessor vid Stockholms universitet och sommarpratare i Sveriges Radio den 11 augusti. Staffan Lindberg, ekotrubadur, koldioxidbantare, klimatdebattör mm. Jonas Åkerman, transportforskare vid KTH och en av de experter som svarar på lyssnarfrågor i Klotet, så även i detta program. Camilla Widebeck, producent för Vetandets värld och elbåts-nörd. Agneta Nordin, reporter vid Sveriges Radio, och en av journalisterna bakom programmen Klimatspår som sänds i P1 på torsdagar i sommar. Programledare är Marie-Louise Kristola.

I vilket Christer Nordlund, professor i idéhistoria, berättar om uppkomsten av boken Vetandets världar och samverkansprocessen bakom att skapa en ”director's cut” från flera år av korta texter. Allt från landhöjning och rasbiologi till vetenskapskändisar och CRISPR/CAS9.

Fredag den 24 maj är det 100 år sedan Sveriges riksdag beslutade om rösträtt även för kvinnor. Två år senare gick svenska kvinnor för första gången till val. Men vägen till rösträtten var lång. Historikern Josefin Rönnbäck berättar om Signe Bergman och andra viktiga kvinnor som förde rösträttskampen i Sverige. Hur bedrev de sitt arbete? Och hur såg motståndet ut i det samhälle som de ville förändra? Intervjun sändes första gången i Vetandets värld den 18 december 2018. Programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I Oktober 1913 talade den radikala brittiska rösträttskvinnan Sylvia Pankhurst i Göteborg. Talet har varit mytomspunnet, men hittills har forskningen inte vetat vad hon sa. Nu är talet återfunnet. Det är fantastiskt! Det har varit så roligt att läsa och det är fantastiskt att det finns kvar, säger historikern Christina Florin som forskat mycket om den svenska rösträttsrörelsen, när Vetandets värld visat henne det återfunna talet. Pankhursts framträdande oroade makten eftersom den brittiska rösträttsrörelsen inte tvekade att ta till våld. Hennes ord i Göteborg 1913 ger en tydlig förklaring till varför de engelska rösträttskvinnorna tog till våld: När maktens män vägrar lyssna finns till slut bara en metod kvar, och det är våldets väg, förklarade Sylvia Pankhurst för de församlade göteborgare som kommit för att lyssna till hennes tal 1 oktober 1913. "Handling inte ord" blev suffragetternas motto. Men Pankhurst var noga med att betona att detta inte var en väg hon rekommenderade sina svenska rösträttssystrar. Inom kort kommer Riksarkivet ut med sin årsbok. I den finns en artikel om talet, om Frigga Carlberg och om Sylvia Pankhurst, skriven av arkivarien Karl-Magnus Johansson. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Med musik från "Planeterna" av Gustav Holst tar vi en resa ut i vårt solsystem. Vad händer på Mars? Hur ser det ut allra närmast solen? Och var kan liv tänkas finnas bortom vår egen stjärna? Gustav Holst (1874-1934) inspirerades av astrologin och de antika gudarna när han skrev sitt verk "Planeterna". Musiken har kommit att inspirera otaliga musikskapare, inte minst John Williams och hans filmmusik till Star Wars. Vetandets värld spelas in inför publik på Berwaldhallen, med utgångspunkt från verket "Planeterna" av Gustaf Holst, som ska framföras under kvällen. Vetenskapsradions Camilla Widebeck berättar tillsammans med Ella Carlsson Sjöberg, biträdande föreståndare för Institutet för rymdfysik och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, om de senaste rönen från Mars, om Merkurius koppling till Einsteins relativitetsteori, och om sökandet efter liv bortom vårt eget solsystem. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Många hästägare upplever nog att hästar kan tala med oss, och vi med dem. Nu kommer allt mer forskning som vetenskapligt belägger hur det går till, och vilka kognitiva förmågor hästen har. En ny studie visar att hästar kan be människan om hjälp om de ställs inför en svår uppgift - men också att vi påverkar hästens hjärtrytm och stressnivå enbart genom våra förväntningar. Men kan hästen även känna igen och tolka människans ansiktsuttryck? Vetandets värld tar dig med till ett livligt stall fullt av hästar. Med oss har vi Linda Keeling, etolog och professor i djurskydd vid SLU, hästägaren Anna Sellberg och hästägaren Vendela Pettersson. Programmet är en repris från februari 2017. Katarina Sundberg Katarina.sundberg@sverigesradio.se

Människan är expert på att uppfatta mönster och använder sig av det för att skapa förklaringar och modeller. Samtidigt förenklar mönstren verkligheten. Kanske hindrar de oss från verklig förståelse? Vad betyder mönster-seendet om vi talar om Artificiell Intelligens? Kommer AI att utveckla en verklighetsuppfattning som är sannare än människans? Eller kommer AI att bli lika fördomsfull som vi? Vetandets värld sänder direkt från Vetenskapsfestivalen i Göteborg, tillsammans med Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet, och Rebecka Jörnsten, professor i biostatistik och tillämpad statistik vid Chalmers och Göteborgs universitet. Programledare Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Camilla Widebeck Camilla.Widebeck@sverigesradio.se

Regnskogen klarar skonsamt skogsbruk. Det säger svenska forskare som i 30 år studerat skonsamma sätt att bruka regnskogen. Att hugga ned jätteträd i regnskogen kan vara ett bra sätt att rädda den undan skövling, enligt svenska forskare. Människor får inkomster, och svensk forskning att djungeln återhämtar sig efter ett antal år. Vetandets värd har rest till Kamerun i Afrika för att studera uthålligt skogsbruk i praktiken.  Vi får höra dr Olle Forshed från WWF och docent Jan Falck från SLU. Dessutom medverkar Belmont Tchoumba och Julia Young från WWF, Kameruns skogsminister Jules Doret Ndongo samt Dindo Daniel och Isobel Etomella från bakabyn Assoumindele. Programledare: Torbjörn Esping Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Få instrument är så flexibla som sångrösten. Hur har sången utvecklats? Varför är sången ett sådant oöverträffat instrument? Frågan är om det finns något ljud som har en sådan genväg till vårt känsloliv som sången har. Vetandets värld sänder från Berwaldhallen i Stockholm inför kvällens konsert med sopranen Malin Byström som sjunger Richard Strauss Fyra sista sånger. Samtalet kretsar kring sångens kraft att påverka oss och förnya oss, både som åhörare och när vi själva sjunger. I programmet hörs: Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, Anna Einarsson, sångerska kompositör och forskare. Programledare Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Misstron mot vetenskap tycks öka, samtidigt som antalet vetenskapsjournalister minskar. Hur ska gedigen forskning nå ut till allmänheten? Sveriges Radio arrangerade den 7 mars ett seminarium om forskningskommunikation och vetenskapsjournalistik, som vi sänder i kortad version i Vetandets värld.  Här kan du höra hela seminariet. Medverkande: Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet. Anders Mildner, föreläsare och debattör med bakgrund som journalist. Robert Östling, docent i nationalekonomi, forskare vid Handelshögskolan. Susanna Baltscheffsky, producent och reporter på Vetenskapsradion Klotet. Moderator är journalisten Erik Blix. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Fler vill köra fossilfritt och nu kommer de eldrivna båtarna. Men hur fort går det och hur långt kommer man på en laddning? Vi har letat elbåtar på mässan Allt för sjön. Vetandets värld tar tempen på elbåtstrenden och har kryssat mellan roddbåtar, snabba båtar och stora husbåtar som alla kan drivas med el. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vad händer när mjölksyran slår till, och vad skiljer en elitskidåkare från en vanlig motionär på cellnivå? De frågorna ställer vi till idrottsforskarna som har sitt laboratorium precis intill Lugnets skidstadion i Falun. Jens Westergren, verksamhetsledare vid idrottslaboratoriet, låter Vetandets världs reporter kämpa sig själv igenom det mjölksyratest som här brukar göras på elitskidåkare. Medan Magnus Knutsson, testledare och högskolelärare, visar hur laboratoriets röntgenutrustning kan ge en exakt bild av fördelningen mellan fett och muskler i olika delar av kroppen. Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap med idrottsfysiologi som specialitet, reder ut det mesta kring mjölksyra, slaggprodukter och syreförsörjning - för elitskidåkare såväl som för motionärer. Reportaget är en repris från 2015, då skid-VM hölls i Falun. Camilla Widebeck Camilla.widebeck@sverigesradio.se

Matilda Ernkrans (S) är ny forskningsminister. Vem är hon, och vad vill hon med svensk forskning? Vetandets värld möter en färsk minister som brinner för att fler ska få högre utbildning. Det första den nya ministern nämnde om sitt uppdrag handlar om att tillgängliggöra högre utbildning i hela landet och att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället. Vad tänker hon om spetsforskning, om anslag till nyfikenhetsstyrd forskning, och om att Sverige halkar efter som innovationsland? Vetandets värld möter Matilda Ernkrans i en lång intervju innan första ämbetsveckan är slut. Programmet är en repris från i fredags, som sänds igen med anledning av att dagens sändning kl 12.09 utgår. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Matilda Ernkrans (S) är ny forskningsminister.Vem är hon, och vad vill hon med svensk forskning? Vetandets värld möter en färsk minister som brinner för att fler ska få högre utbildning. Det första den nya ministern nämnde om sitt uppdrag handlar om att tillgängliggöra högre utbildning i hela landet och att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället. Vad tänker hon om spetsforskning, om anslag till nyfikenhetsstyrd forskning, och om att Sverige halkar efter som innovationsland? Vetandets värld möter Matilda Ernkrans i en lång intervju innan första ämbetsveckan är slut. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vid flera tillfällen i jordens historia har klimatet och miljön förändrats så snabbt att nästan alla arter försvunnit. Nu kan vi återskapa vad som hände. Men vad kan vi lära av katastroferna? I Naturhistoriska riksmuseet finns fossil från hela världen, som berättar om vad som hände under tidigare massutdöenden. Med deras hjälp besöker Vetandets värld sumpträsk fyllda med iglar i Skåne, australiensiska skogar och spåren av asteroiden som dödade dinosaurierna. Medverkande är forskarna Vivi Vajda, Steve McLoughlin och Khaled Abo från Naturhistoriska Riksmuseet. Programledare: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna. Behandlingen som Sharon Belvin får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. Programmet är en repris från 19 november i år. Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

Vargmärkning, jakten på mörk materia och framgångsrik cancerbehandling. Det är något av det Vetandets värld berättat om under året. Idag bjuder redaktionen på lite av det vi gärna minns från programmen 2018. Peter Normark och Camilla Widebeck blandar och ger ur några av årets ungefär 200 Vetandets värld-program och undrar samtidigt: Vad vill du som lyssnar höra nästa år? Skriv till oss på vet@sverigesradio.se och berätta! Skriv gärna i rubriken på mailet att det ska till Vetandets värld. Peter Normark & Camilla Widebeck vet@sverigesradio.se

William Nordhaus är ekonomen som byggde in klimatfrågorna i sin ekonomiska modell. Det får han ekonomipriset för. Men en del av de slutsatser han drar ur sin modell är kontroversiella. Inte bara ekonomi utan även sådant som klimatgaser och befolkningsutveckling stoppar William Nordhaus in i sin ekonomiska modell. Ur den kan han sedan dra slutsatser om vilken temperaturökning vi bör sikta på att begränsa klimatuppvärmningen till, och vilken nivå en klimatskatt bör ligga på. Men en del av slutsatserna är svåra att få ihop med vad FN:s klimatpanel kommer fram till. Vi besöker William Nordhaus på Yale-universitetet i New Haven för att höra hur han byggt upp sin modell och vad han drar för slutsatser av den. Kritikerna mot honom möter vi i Vetandets värld imorgon. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Sharon Belvin är veckor ifrån sitt bröllop när hon får diagnosen malignt melanom. En ny experimentell behandling sätts in, där immunförsvarets bromsar släppts för att attackera cancercellerna. Behandlingen som Sharon får är utvecklad av immunologen James Allison, med en egen historia av cancersjukdomar hos sina nära anhöriga. Vetandets värld har träffat dem båda och berättar om deras livsavgörande möte. I programmet hörs: Sharon Belvin och 2018 års Nobelpristagare i medicin James Allison. Programledare: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Världen har blivit mycket bättre de senaste seklen och människans möjligheter har aldrig varit större. Samtidigt riskerar vi att förlora hela vår existens. Det skriver forskarna som vill hjälpa världen på rätt väg. International Panel on Social Progress, IPSP har jobbat i tre år för att enas om lösningar för en bättre värld. Det handlar om allt från demokrati och rättsstat till hur alla ska få en god hälsa och hur ekonomin kan stöpas om för att gynna en god utveckling. Panelen samlar 260 forskare som har arbetat i samma anda som den internationella klimatpanelen. Den utgörs av statsvetare, ekonomer och sociologer men också forskare från andra ämnesområden. De kommer från alla kontinenter. Kan det här hjälpa världen på rätt väg? Vetandets värld diskuterar det med två av forskarna bakom rapporten: Gustaf Arrhenius, filosof, vd för Institutet för framtidsstudier och Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms Universitet, och med Robert Watt vid Stockholm Environment Institute som inte varit delaktig i arbetet. Här hittar du panelens hela rapport och manifest. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Redan innan Auschwitz blev det stora förintelselägret hade miljoner människor mördats i andra, mindre omtalade läger. Vetandets värld möter Leon Rytz, en av få som kom levande från Treblinka. Treblinka, Sobibor och Belzec. Det var tre förintelseläger som ingick i den så kallade Operation Reinhard, som hade som mål att utrota den stora judiska befolkningen i det ockuperade östra Polen. När vi besöker Treblinka nu, finns bara minnesmärken att se, eftersom lägret jämnades med marken efter kriget. Hit söker sig inte heller sådana strömmar av besökare som till Auschwitz. Men för Leon Rytz, 91, finns minnena kvar. Han kom till Treblinka 1942 som 15-åring och skulle bli en av mycket få som kom därifrån levande. I Vetandets värld berättar han om minnena som fortfarande tynger honom. Vi hör också författaren Artur Szulc, som beskrivit Reinhardoperationen i boken I skuggan av Auschwitz och idéhistorikern och förintelsekännaren Stephane Bruchfeld. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Vi träffar forskarna som skapar strukturer som saknar dimensioner så kallade kvantprickar. I dem kan man fånga elektroner och få dem att göra som man vill. På toppen av en nanometerstor pyramid, som tillverkats på Linköpings universitet, sitter en kvantprick. Här används den för att fånga in elektroner och skapa ljus, med exakt de egenskaper som forskarna vill. I Lund använder forskarna kvantprickar på nanotrådar för att skapa elektricitet direkt från värme. I dagens Vetandets värld kan du höra hur dessa extremt små konstruktioner fungerar och kan användas i allt från displayer till kvantdatorer och mikrometerstora kraftverk. Medverkande i programmet är Heiner Linke, professor i nanofysik, Martin Josefsson och Artis Svilans, doktorander vid Lunds universitet, Chih-Wei Hsu biträdande lektor vid Linköings universitet och Martin Eriksson, tidigare doktorand på Linköings universitet, nu på företaget Swegan. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

Nätverket ICOS, med över hundra master runt om i Europa, ska mäta växthusgaserna direkt i atmosfären. För att vi ska kontrollera hur mycket vi släpper ut och hur ekosystemen andas. FN:s klimatpanel konstaterar att vi måste agera nu, om vi ska lyckas hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader. Men för att hitta rätt väg till utsläppsminskningar med vetenskaplig grund, behöver vi förstå hur ekosystem som skogar, mossar, fält och hav samverkar med atmosfären i uppvärmningens tid. I dagens Vetandets värld följer vi hur en ny europeisk infrastruktur byggs upp för att direkt mäta och förstå hur växthusgaserna rör sig i naturen och i slutändan kontrollera att vi verkligen går rätt väg. Medverkande i programme: Michal Heliasz, Tobias Biermann forskningsingenjörer på ICOS. Anders Lindroth, professor emeritus vid institutionen för Geovetenskaper och ekosystemanalys på Lunds universitet. Maj-Lena Lindersson, direktör på ICOS Sweden. Alex Vermeulen och Harry Lankreijer, från Kolportalen. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

De har tagit in klimatet och teknikutvecklingen i den ekonomiska vetenskapen. Därför får de årets ekonomipris: William Nordhaus och Paul Romer. Vetandets värld sände direkt när beskedet om Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne kom. Vi reder ut priset tillsammans med Ingrid Werner, forskare vid Ohio State University och ledamot i ekonomipriskommittén och ekonomihistorikern Gabriel Söderberg från Uppsala Universitet. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Kristian Åström kristian.astrom@sverigesradio.se

Vilka upptäckter kan tänkas ta hem 2018 års Nobelpris? Vetenskapsradion djupdyker i solpaneler, kvantprickar och genknivar, men hur ska man gissa rätt när det finns så många spännande upptäckter? Vetenskapsradion sänder idag direkt från Nobelmuséet i Stockholm för att spana på personliga forskningsfavoriter och segertippade upptäckter. I programmet hörs: Annika Östman, medicinreporter, Camilla Widebeck, producent Vetandets värld, och Katarina Sundberg, vetenskapsreporter. Programledare är Gustaf Klarin. Vetenskapsradion vet@sverigesradio.se

Kritiken är hård mot dagens betygssystem. Varken elever, lärare, föräldrar eller forskare beskriver skalan A-F med sina betygskriterier som välfungerande. Men hur hamnade vi i det? I tre program undersöker Vetandets värld bakgrunden till dagens betygssystem. I den första delen rör vi oss från 70-talets betygsprotester till 90-talets kommunalisering av skolan. Vi möter Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, Pär Widén, universitetslektor i pedagogik vid Malmö Högskola och Per Måhl, betygsexpert. Hör också del 2 och del 3. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Veckomagasinet står för den enda nationella forskningspolitiska utfrågningen som sänds i massmedia inför valet. Samtliga riksdagspartiers forskningspolitiska talespersoner deltar. Är satsningar på jättelika projekt för forskningsinfrastruktur, som ESS och SciLife Lab, rätt väg att gå för Sverige eller riskerar det att låsa resurserna för mycket och leda till att svenska forskare missar viktiga möjligheter? Ska politikerna ägna sig åt tydlig styrning av forskningen eller ge forskarna och lärosätena fria tyglar att själva hitta vägen till genombrotten? Och hur ska forskningen möta akuta samhällsutmaningar som klimatförändringarna? I vår valspecial svarar ansvariga politiker i en direktsänd utfrågning. Medverkande politiker är: Fredrik Christensson (C) Helene Hellmark Knutsson (S), forskningsminister Betty Malmberg (M) Niclas Malmberg (MP) Aron Modig (KD) Christer Nylander (L) Linda Snecker (V) Robert Stenkvist (SD) Programledaren är Lena Nordlund och producent Björn Gunér. Lyssna gärna på veckans två program om forskningspolitik från Vetandets värld som bakgrund för debatten: Pengarna till forskningen, del 1/2: Hur ska satsningarna se ut?https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140709?programid=412 Pengarna till forskningen, del 2/2: Hur vet vi att satsningarna fungerar? https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1140893?programid=412 Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

De globala hälsotrenderna går åt rätt håll. Det säger Sveriges Radios Globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff, som möter människor som lyckas stävja fetma, minska barnadödlighet och stoppa könsstympning. I tre och ett halvt år har Johan Bergendorff varit Sveriges Radios Globala Hälsokorrespondent och han har under den perioden besökt 30 länder och bevakat hälsofrågor. På korrespondentdagen berättar han i Vetandets värld om arbete jorden runt som leder till att hälsan i världen blir bättre. För det blir den faktiskt, säger Johan. Även om många problem kvarstår, går utvecklingen åt rätt håll. Sveriges Radios 23 korrespondenter möter ikväll torsdag publiken i Kulturhuset i Stockholm. Med det inleds en turné där korrarna också gästar en rad svenska städer från Växjö i söder till Kiruna i norr. Hela programmet hittar du på länkarna nedan. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

Snart ska vi tala med våra apparater i stället för att knappa på dem. De röststyrda assistenterna är på väg in i våra hem. Ska de bli våra nya smarta vänner, eller är de dummare än vi tror? Vetandets värld inleder idag en serie i samarbete med filosofiska rummet: Min nya vän roboten. De röststyrda assistenterna blir allt bättre på att förstå vad vi säger och vad vi vill, men de är ännu långt ifrån intelligenta. Än så länge pratar de inte heller svenska, men när de lärt sig det så blir de årets julklapp, tror Claus Popp Larsen som forskar om smarta hem. Och vad som händer sen när andra programföretag börjar skapa nya tillämpningar för assistenterna det kan vi bara ana, säger han. Google och Amazon har redan system på den svenska marknaden och snart kommer Apple också. En dag kanske vi kan prata med våra smarta högtalare som med en familjemedlem, men det dröjer, tror It-forskaren Robert Feldt på Chalmers och språkforskaren Jens Edlund från KTH. I programmet medverkar familjen Sylvén från Uppsala som använder smarta högtalare i vardagen och Tomas Granryd från SR berättar om hur man kan använda den smarta högtalaren som radioapparat. Programmet är en repris från den 30 april 2018. Tomas Lindblad vet@sr.se

Drottning Ranavalona styrde över Madagaskar på 1800-talet. Hon har beskrivits både som en kvinnliga version av Caligula och en smart antikolonial hjältinna. Allt handlar om vem som skriver historien. Drottning Ranavalona beskrivs som en oerhört grym härskarinna över Madagaskar på 1800-talet. Hon styrde över sin befolknings liv och död. Med stor militär makt lyckades hon hålla kolonialmakten stången och föraktade missionärerna. Men går den historieskrivningen att lita på när det är missionärerna själva som är källan? När det kommer till politisk makt är det med få undantag vita män som presenteras i historieböckerna. Kvinnorna är få. Men var de verkligen så få och unika som historieskrivningen visat? Vetandets värld besöker också Skarhults slott i Skåne och möter slottsfrun Alexandra von Schwerin. När hon började göra efterforskningar uppdagades att kvinnor styrt godset i alla tider. I programmet medverkar också Stefan Amirell, docent och forskare i historia vid Linnéuniversitetet. Programmet är tredje delen i Vetandets världs serie "de historiska kvinnorna". Programmet är en repris från den 14 november 2017. Rättelse: Madagaskar ligger utanför Afrikas östkust, inte västkust som sägs i programmet. Del 1 : Hon blev han och revolutionerade militärsjukvården Del 2: Kvinnan som skrev världens första roman Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

Som James Barry blev Margareth Bulkley en av tidens medicinska pionjärer. Barry rensade upp i smutsen på militärsjukhusen och utförde även ett unikt kejsarsnitt. På 1800-talet avancerade medicinen inom hygien, bakteriologi och kirurgi. För kvinnor var medicinstudier inte tillåtna. I hela sitt liv verkade Barry som läkare i den brittiska militärsjukvården. Men Barry hade också kunskap om förlossning och lyckades med något för sin tid unikt ett kejsarsnitt där både mor och barn överlevde. Först vid Barrys död avslöjades Barrys biologiska kön. Huruvida det könsöverskridande livet var ett uttryck för en sexuell identitet eller en strategi för att hantera en verklighet där kvinnans möjligheter var kringskurna är svårt att säga. Journalisten och författaren Anna Larsdotter berättar för oss om kvinnornas roll som läkare och sjuksköterskor inom det militära under historien. Vetandets värld följer också med på stadsvandring i Malmö där vi får höra om Elna Hansson, femte generationen av läkarkvinnor. I programmet medverkar också Jennie Lindholm, redaktör för tidskriften Historiskan. Programmet ingår i serien "De historiska kvinnorna". Det är en repris från den 10 november 2017. Malin Olofsson Lo Söllgård vet@sverigesradio.se

Slut ögonen och tänk på doften av jordgubbar. Ser du nu bilden av jordgubbar framför dig? Troligen, men varför är det så? Vi tar hjälp av en forskare och en magnetkamera för att få svaret. Förståelsen för hur luktsinnet faktiskt fungerar ligger långt efter forskning kring syn, hörsel och känsel. Vetandets värld  dyker in i en magnetkamera för att ta reda på vad som händer i hjärnan när vi känner en doft.  Måste vi använda syncentrum för att lukta? I programmet hör du på Johan Lundström, docent vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Programmet är en repris från den 18 oktober 2017. Missa inte del 1 i miniserien om luktsinnet: Luktforskning bland mormormolekyler och motorvägar i hjärnans inre Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se

Den stundande midsommarhelgen är en farlig trafikhelg med fler skadade och dödade än vanligt. Många som kommer först till olyckor gör bra insatser, men fler skulle kunna göra mer. Under varje midsommarhelg de senaste åren har omkring fem-sex dött och över 200 skadats. Förklaringar är att många samtidigt är ute och reser, och dessutom ofta i obekanta miljöer och med fler onyktra i trafiken än vanligt. Vetandets värld ställer frågan: Vad kan du själv göra om du kommer först till en olycksplats? Bilisten Leon Benér hjälpte till vid en älgolycka, men tyckte att det var svårt att veta i vilken ordning han skulle göra vad. Professorn i vårdvetenskap Eric Carlström har startat ett vetenskapligt projekt för att ta reda på vad som är rimligt att förvänta sig av allmänheten vid en trafikolycksplats. Ambulanssjuksköterskan Tobias Andersson tycker att många är bra på att hjälpa till men att man inte ska stanna vid en olycka bara för att titta på.  Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se

Väderöarna, Ölands Norra Udde och Holmön. Om väder och vind och liv i havet vid några av platserna längs sjörapporten handlar Vetandets värld, direktsänt från Kulturhuset i Stockholm. Med meteorologen Sverker Hellström från SMHI och marinbiologen Lena Kautsky från Stockholms Universitet pratar vi om väder och marint liv vid några av Sjörapportens väderstationer längs våra kuster. Under sändningens gång får vi veta vad lyssnarna tyckte i vår webbundersökning om sjörapporten är den onödig, viktig för sjösäkerheten, eller värd att lyssna på för poesin och traditionen i den? Välkommen att lyssna på plats i Kulturhuset Plan 4 med start kl 12! Sändningen pågår 12.10-12.30. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sr.se

Vetenskapsradions nyhetschef Lars Broström testar gärna de olika tränings- och kosttrenderna. Nu har han tagit chansen att fråga de vetenskapliga experterna: vad är den bästa livsstilen? Man kan tro att forskarna är oense om vad som är bra och dålig träning, men det är till stor del en myt. Det finns konsensus kring hur vi bör röra på oss och hur vi borde äta. Och på senare tid har man sett hur stor skillnad även relativt lite träning gör för vårt välmående. Vetandets värld sänder direkt från Kulturhuset i Stockholm med Jessica Norrbom, forskare i fysiologi vid Karolinska Institutet, och Mai-Lis Hellénius, professor i att förebygga hjärtkärlsjukdom vid Karolinska Institutet. Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Sveriges befolkning blir allt äldre. Hur ska färre i yrkesarbetande ålder kunna försörja fler äldre framöver? Det diskuterar Jakob Forssmed (KD) och Mattias Karlsson (SD) i denna specialversion av Veckomagasinet. I tre program har Vetandets värld i serien Det goda åldrandet tagit upp utmaningar den åldrande befolkningen medför och hur de skulle kunna lösas. Nu är det dags att ta frågorna till politikerna. De två partier som får representeras i denna av våra fyra valsatsningar är Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Med i studion finns också folkhälsoprofessorn Karin Modig. Lyssna gärna också på våra tidigare diskussioner: Den mellan S och L som gällde skolan och den mellan M och V som handlade om stressen i arbetslivet. Senare i vår kommer en fjärde valsatsning från Vetenskapsradion. Då handlar det om hur vi ska bli ett fossilfritt samhälle och diskussionen hör du i vårt miljöprogram Klotet. vet@sverigesradio.se

Allt fler i Sverige lever länge och de allra flesta kommer behöva någon form av äldreomsorg i framtiden. Forskarna är säkra på vad som skapar en bra omsorg. Men varför går trenden åt motsatt håll? För en god personcentrerad omsorg behövs gott om tid, kontinuitet bland personalen och handlingsutrymme så att personal och äldre får vara flexibla i sin vardag. Men det senaste decenniet har arbetsbördan för personalen inom äldreomsorgen ökat, färre får plats äldreboende och hemtjänsten blir allt mer detaljstyrd. I dagens Vetandets värld ska vi, med hjälp av forskningen, se hur vi kan förbättra den svenska äldreomsorgen trots att bördan på kommunerna ökar. I programmet medverkar: Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms Universitet. Håkan Jönsson, professor i socialt arbete vid Lunds Universitet. Marianne Abrahamsson, universitetslektor vid avdelningen för åldrande och social förändring vid Linköpings universitet. Anna Dunér, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Agneta Malmgren Fänge, docent vid institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet. Tove Harnett, lektor i socialt arbete vid Lunds universitet. Magdalena Elmersjö, forskare vid Södertörns högskola. Vi hör också undersköterskan Niklas Larsson, Åsa Swan, metodutvecklare i Sundsvalls kommun, och pensionärerna Gert Öberg, Anne Kristin Eriksson, Inga-Maj Nilsson, Radmila Petrovic och Sonja Olsson. Olof Peterson vet@sr.se

Forskning har visat att terapi över nätet ger goda resultat. Men kan man gå ett steg längre och låta en chattbot, artificiell intelligens, ta rollen som terapeut? Vill vi gå i terapi hos datorn? Vetandets värld fortsätter sin serie i samarbete med Filosofiska rummet, "Min nya vän roboten"  om våra relationer till robotarna. Idag handlar det om en terapeut som inte är en människa utan en robot i datorn artificiell intelligens. Vi träffar Athena Robinson vid Stanford University, en av grundarna bakom Woebot, terapi-bot med användare i 130 länder. Mats Fredrikson, professor i klinisk psykologi vid Uppsala Universitet ger sin syn på nätets möjligheter att lösa problematik kring depression och ångest och terapeuten Andreas Olsson testar att gå i terapi hos en robot. Katarina Andersson vet@sverigesradio.se

Snart ska vi tala med våra apparater i stället för att knappa på dem. De röststyrda assistenterna är på väg in i våra hem. Ska de bli våra nya smarta vänner, eller är de dummare än vi tror? Vetandets värld inleder idag en serie i samarbete med filosofiska rummet: Min nya vän roboten. De röststyrda assistenterna blir allt bättre på att förstå vad vi säger och vad vi vill, men de är ännu långt ifrån intelligenta. Än så länge pratar de inte heller svenska, men när de lärt sig det så blir de årets julklapp, tror Claus Popp Larsen som forskar om smarta hem. Och vad som händer sen när andra programföretag börjar skapa nya tillämpningar för assistenterna det kan vi bara ana, säger han. Google och Amazon har redan system på den svenska marknaden och snart kommer Apple också. En dag kanske vi kan prata med våra smarta högtalare som med en familjemedlem, men det dröjer, tror It-forskaren Robert Feldt på Chalmers och språkforskaren Jens Edlund från KTH. I programmet medverkar familjen Sylvén från Uppsala som använder smarta högtalare i vardagen och Tomas Granryd från SR berättar om hur man kan använda den smarta högtalaren som radioapparat. Tomas Lindblad vet@sr.se

Nu startar årets skyddsjakt på säl. Sälarna är störande för fisket. Vetandets värld återutsänder ett reportage från 2014, om gråsälen och om försök med fiskeredskap som ska komma runt sälproblemet. I år (2018) får 600 gråsälar skjutas. Gråsälen är vår vanligaste säl och man räknar med att det numera finns minst 30 000 av dem i havet. Sälarna plockar lätt fisk ur näten, och därför prövas en nygammal metod för att bedriva fiske i kustvattnen: Snurrevad. Reportaget är gjort i samarbete med SR Gotland och sändes första gången den 5 september 2014.  Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur undviker vi fler sjukskrivningar för utmattning? Som avslutning på Vetandets världs programserie "Kampen mot den skadliga stressen" möts politiker i Vetenskapsradions Veckomagasin i ett politiskt samtal om detta. Borde fler enkla jobb komma till som avlastar stressade arbetsgrupper som läkare och lärare? Ska vi ställa lagkrav på arbetsgivare och anställda för att få folk tillbaka i arbete? I den avslutande diskussionen hör vi Elisabet Svantesson (M) och Ulla Andersson (V) om lösningar på den tilltagande stressen, utifrån vad som kommit fram i tre program i Vetandets värld tidigare i veckan. Med i studion finns också Magnus Sverke, stressforskare och professor i psykologi vid Stockholms universitet. Programledare är Camilla Widebeck.

Hur kan det kritiserade betygssystemet göras bättre? Används för mycket datorer i skolan? Ska vi ha mer katederundervisning? Vi diskuterar skolan med två politiker och två forskare. Vetenskapsradions veckomagasin utgörs denna vecka helt av en diskussion om skolfrågor med gymnasieminister Anna Ekström (S) och liberalernas talesperson i utbildningspolitiska frågor Christer Nylander. Med i studion finns också Anna Sjögren, nationalekonom vid Uppsala Universitet och IFAU, och pedagogikforskaren Sverker Lindblad vid Göteborgs Universitet. Vi tar veckans tre Vetandets värld-program om skolan som utgångspunkt. Måndagens program handlade om digitaliseringen, tisdagens om katederundervisning kontra eget arbete och onsdagens om betygssystemet och alternativ till det. Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Kalle bestämmer sig för att donera en njure till Hempa. En gåva som kan ge barndomsvännen livet åter. Men för Kalles del går det inte riktigt som han föreställt sig. Kampen mot smärtan blir svår. Sepsis förstörde Hempas njurar och trots mer än 20 timmar i dialys varje vecka är han alltid trött och sjuk av urinförgiftning. Med alla fyra lemmar amputerade säger han: "Det här är inget liv". Följ de två vännerna och deras familjer före, under och efter operationen. Hör en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion. Av: Niklas Zachrisson Producent: Håkan Engström Dokumentären sändes första gången i mars 2017. Mer om organtransplantation i Vetandets värld

40-årige Henrik Hempa Posse får feber. Det som familjen tror är en vanlig förkylning, visar sig vara en livshotande form av sepsis, blodförgiftning. Följ Hempas blodiga kamp för att överleva. Sepsis gör att immunförsvaret attackerar Hempas egen kropp. Läkarna tvingas amputera både armar och ben. Njurarna förstörs och tvingar honom till dialys mer än 20 timmar i veckan. Alltid trött och urinförgiftad. Barndomsvännen Kalle läser på Facebook att Hempa behöver en ny njure. Han får en vision. Trots att de inte har träffats på tio år ska Hempa få hans ena njure. Följ med in i kroppen och hör Hempas blodiga kamp mot sepsis och dialysen.  Av: Niklas Zachrisson Producent: Håkan Engström Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion. Dokumentären sändes första gången i mars 2017.   Mer om sepsis i Vetandets värld

Biokol alltså träkol som grävs ner i jorden kan göra att planterade träd växer bättre. Det visar försök som Henrik Sjöman varit inblandad i. Men ännu vet man inte tillräckligt om biokol. Gustaf träffar Henrik Sjöman i Botaniska trädgården i Göteborg. Vattensorkar är trädgårdsmarodörer, men faktiskt också intressanta små varelser. Ulla har träffat sorkexperten Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet, som betar sina fällor med jordnötssmör. Hör mer om sorkar i Vetandets värld (klicka på länken nedan.) Maj-Lis Pettersson svarar på lyssnarfrågor om äppelträd och hårmyggor.

Kalle bestämmer sig för att donera en njure till Hempa. En gåva som kan ge barndomsvännen livet åter. Men för Kalles del går det inte riktigt som han föreställt sig. Kampen mot smärtan blir svår. Sepsis förstörde Hempas njurar och trots mer än 20 timmar i dialys varje vecka är han alltid trött och sjuk av urinförgiftning. Med alla fyra lemmar amputerade säger han: "Det här är inget liv". Följ de två vännerna och deras familjer före, under och efter operationen. Hör en unik och närgången skildring av hur ett organ byter kropp. Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion. Av: Niklas Zachrisson Mer om organtransplantation i Vetandets värld

40-årige Henrik Hempa Posse får feber. Det som familjen tror är en vanlig förkylning, visar sig vara en livshotande form av sepsis, blodförgiftning. Följ Hempas blodiga kamp för att överleva. Sepsis gör att immunförsvaret attackerar Hempas egen kropp. Läkarna tvingas amputera både armar och ben. Njurarna förstörs och tvingar honom till dialys mer än 20 timmar i veckan. Alltid trött och urinförgiftad. Barndomsvännen Kalle läser på Facebook att Hempa behöver en ny njure. Han får en vision. Trots att de inte har träffats på tio år ska Hempa få hans ena njure. Följ med in i kroppen och hör Hempas blodiga kamp mot sepsis och dialysen.  Av: Niklas Zachrisson Ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Vetenskapsradion.   Mer om sepsis i Vetandets värld

Eric Warrant har studerat dyngbaggars sätt att orientera i månsken och stjärnljus, och hur nattfjärilar kan se så bra. Och varför jättebläckfiskar har så enorma ögon jämfört med andra djuphavsdjur. Eric Warrant  brinner för att forska om  ögon och syn och hur naturen genom evolutionen har hittat så många olika lösningar. Han är både fysiker och entomolog (insektsforskare) en kombination som ingen hade hört om när han ville läsa det för över 30 år sedan i Australien. Ett val han inte ångrar eftersom han använder sig av båda områdena som ögonforskare på framför allt insekter.Här nedanför länkar vi till ett äldre program, kanske första gången Eric Warrant var med i Vetenskapsradion, i Vetandets värld från 2002. I Sydafrika gjorde han och bl a Marie Dacke en sensationell upptäckt om dyngbaggars ögon, som hamnade i tidskriften Nature. (De två forskar fortfarande tillsammans och Marie Dacke ansvarar numera för dyngbaggeforskningen).Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

För femtio år sedan - i mitten på 1960-talet, skrek den svenska arbetsmarknaden efter arbetskraft. Samtidigt var över hälften av de gifta kvinnorna hemmafruar. Det här programmet sändes inom Radioskolan och var ett samarbete mellan Sveriges Radio och Arbetsmarknadsverket. Idag förvärsvarbetar 83 procent. Så såg det inte ut i mitten på 1960-talet, då den svenska arbetsmarknaden skrek efter arbetskraft och över hälften av de gifta kvinnorna var hemmafruar. Man skulle kunna tro att den här förändringen mest gick av sig själv, att kvinnorna sökte jobben som fanns och började jobba. Men så lätt var det inte - det fanns ett motstånd, både i industrin och hos fruarnas män, men faktiskt också hos kvinnorna själva som kunde vara både rädda för eller ovilliga att ge sig ut i en arbetsmarknad de inte kände till. För att påverka attityderna tillsattes en yrkesgrupp som de flesta av oss nog aldrig hört talas om - aktivitetsinspektörerna. Sociologiprofessorn Åsa Lundqvist har intresserat sig för den här bortglömda delen av vår arbetsmarknadspolitik - byråkraterna som fick det att hända, och skriver just nu en bok om dem. I det här poddpaketet har vi även grävt i arkiven och hittat två delar från kursen ”hemmafru byter yrke”. Dessa hör du i slutet av poddpaketet.

Vad är internet egentligen? Vad består det av och var finns all information, alla möten och alla diskussioner? Var är själva nätet? I det här poddpaketet får ni höra Vetandets Värld som har tagit reda på svaren. Vi får även höra en intervju med Peter Löthberg som tog de första initiativen till att universitetsdatanätverken övergick till de kommunikationsprotokoll (TCP-IP) som används för Internet idag, skapade den första fasta internet-förbindelsen mellan Sverige och USA och tog initiativ till ett kommersiellt internet för privatpersoner och företag i Sverige.

Du har sikkert en eller flere led-lamper hjemme, som både er miljøvennlige og lyser bra. Han som klarte å lage det blå led-lyset, har vunnet årets nobelpris i fysikk. Reporter: Camilla Widebeck i Vetandets värld i Sveriges Radio.

Med anledning av det pågående budgetkaoset i Sveriges Riksdag kan det vara värt att lyssna på grundläggande fakta. Här får ni veta vad pengar är, varför nationalekonomer ofta får Nobelpris och hur bankerna egentligen fungerar. I poddpaketet finns tre program från Vetandets värld från 2012.

Kinesiska forskare nu har hittat fossila avtryck som tyder på att en stor rovdinosaurie bar långa dunlika fjädrar. Dinosaurien tillhör samma familj som Tyrannosaurus rex och har fått art-namnet Yutyrannus uuali. I veckomagasinet kan du också höra om den nya satsningen på forskningssamarbetet Science for life, om hur hälsan hänger ihop med samhälleliga klyftor, en pratstund med vår brasilienreporter och ett litet filmtips. I tisdags gick regeringen ut med att ett nytt nationellt forskningsinstitut ska skapas i Stockholm och Uppsala med inriktning på så kallad life science, det kommer handla främst om biomedicinsk forskning med fokus på kartläggning av vår arvsmassa och proteiner för att kunna bota sjukdomar. 1000 forskare ska så småningom vara knutna till "Science for Life Laboratory", som på presskonferensen presenterades som "unikt" och "historiskt" av de inblandade, men redan idag finns det ett forskningscentrum med samma namn. Frågan är vad som egentligen är nytt här. Vetenskapsradions reporter Per Gustafsson är tillbaka efter en resa till Brasilien. Där skulle han ta reda på inom vilka forskningsområden som de kommit längst med och var de tänker sig konkurrera internationellt. Hur det gick med det kommer vi att få höra i Vetandets värld längre fram, men redan nu delar Per med sig av andra erfarenheter från resan. Det rapporteras ofta om hur forskare hittat samband mellan t ex genetiska faktorer och olika sjukdomar eller om ett nytt läkemedel eller behandlingsmetod som förlänger livet, men faktum är att var vi bor och vad vi pluggat eller jobbar med också påverkar hur länge vi lever. Skillnaden i livslängd mellan hög- och lågutbildade i Sverige har ökat stadigt de senaste 40 åren. I Malmö skiljer det sju år i medellivslängd mellan vissa bostadsområden. Enligt Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms Universitet, så är de här allt större hälsoklyftorna ett växande problem i det svenska samhället som måste utredas ordentligt. Vill du se på vetenskaplig film så tipsar vår webredaktör om en animerad piratfilm där Charles Darwin har en framträdande roll.

N ytt möjligt p-piller fär män, kritik mot Vidarkliniken, och Europa hoppas på solkraft från nordafrika. I veckan har det väckts nya förhoppningar om ett p-piller för män. Amerikanska forskare har upptäckt ett ämne som stänger av spermieproduktionen hos kaniner, och som troligen också fungerar på människor. Det är vitamin A som är nyckeln, eftersom vitamin A, eller retinol, inte bara är viktigt för vår syn och vårt immunförsvar, utan också när spermier tillverkas. På senare tid har intresset legat på att stänga av produktionen av spermier redan i testiklarna. Omkring tusen spermier produceras varje sekund hos fertila män och i den nya amerikanska studien har forskarna blockerat A-vitaminets funktion, genom att förhindra att omvandligen av vitaminet till retinsyra specifikt i testiklarna. Spermieproduktionen stängs av, men återställs några veckor efter avslutad behandling och  påverkar inte A-vitaminets funktion i övriga kroppen. Det är forskaren John Amory vid University of Wahsington som har lett den nya studien. Vi hör även Claes Gottlieb, docent i gynekologi på Sophiahemmet i Stockholm som själv har studerat hormonbaserade p-piller för män. Han är positiv till metoden att stänga av spermieproduktionen utan hormoner, om den fungerar och är säker. Alternativmedicin i blåsväder I Veckan har det återigen kommit kritik mot Vidarkliniken i Järna utanför Stockholm. Vidarkliniken tar emot patienter från flera landsting i södra Sverige, och de erbjuder bland annat alternativa behandlingar till sina patienter, behandlingar som det i vissa saknas vetenskapligt underlag för. På sin hemsida har Vidarkliniken bland annat gett råd när det gäller mässling - man skriver bland annat att mässling kan vara själsligt utvecklande för barnet, och man skriver om möjliga kopplingar mellan mässlingsvaccin och autism. Vår reporter Therese Bergstedt har besökt Vidarkliniken. Barnläkaren  Mats Reimer, som kritiserat Vidarkliniken i en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan, diskuterar Vidarkliniken tillsammans med Henrik Almqvist, chefläkare på Stockholms Läns Landsting. Solen skiner i Sahara Kärnkraftshaveriet i Fukushima har gjort att många ifrågasatt kärnkraften på nytt. I Tysklan har man nu har beslutat sig för att avveckla kärnkraften. Men vad ska man ersätta den med? Kolkraft, kärnkraft från frankrike, och kanske också ren och förnyelsebar elektricitet från sol och vindkraft från Nordafrika? Vår reporter Gustaf Klarin har varit i Tunisiska delen av sahara där solen skiner nästan jämt. Gustav klarins reportage från tunisien sänds i Vetandets värld på måndag och tisdag nästa vecka, klockan 12:10 i P1. Redaktör Jon Torkelsson jon.torkelsson@sr.se

Skotsk whisky, från ax till limpa - är tillverkningen av skotsk maltwhisky konst eller vetenskap? Vetandets värld på studiebesök i Skottland. Det krävs både biokemiska kunskaper och ett gediget hantverkskunnande berättar Per Helgesson. Sänt: 1996-01-02

Reportage från USA:s största soptipp: Puente Hills. USA har valt att lägga på deponi medan bla Sverige istället bränner brännbara sopor. Samtal med med avfallsforskaren Johan Sundberg som presenterar en alldeles ny rapport om vad som krävs för att minska sopmängderna. Om bakgrunden till radioserien Matens pris. Inslag inför Vetandets värld 10 mars om användning av bekämningsmedel i asiatiskt jordbruk.

Är Facebook livsfarligt? I en Facebook-Twitter-iPhone- YouTube-späckad värld? Hur hade det sett ut om Albert Einstein levde idag? Hade han någonsin utvecklat sin relativitetslära om han hela tiden svarat på sms från polarna? Vetandets värld handlar om farorna med "multitasking" alltså förmågan att hålla på med många saker samtidigt. Dr David Meyer, världsledande forskare i ämnet hissar varningsflagg och menar att vi formar en hel generation som inte klarar av att fokusera. Redaktör: Katarina Andersson.

Hur hade det sett ut om Albert Einstein levde idag? I en Facebook-Twitter-iPhone-YouTube-späckad värld? Hade han någonsin utvecklat sin relativitetslära om han hela tiden svarat på sms från polarna? Dr David Meyer, världsledande forskare i ämnet hissar varningsflagg farorna med "multitasking" och menar att vi formar en hel generation som inte klarar av att fokusera. Redaktör: Katarina Andersson

Livet - på egen risk. Lennars Sjöberg är professor i psykologi och har ägnat större delen av sitt yrkesliv åt riskforskning. Generellt sett oroar sig kvinnor mer än män, och lågutbildade oroar sig mer än högutbildade. Redaktör: Ylva Carlqvist Warnborg.

På rymdstationen finns en svensk träningsapparat som fungerar även i tyngdlöst tillstånd, genom att den fungerar som en jättestor jojo.