Podcasts about lvu

”Sverige är inte i krig med det råder inte heller fred." Så sa Ulf Kristersson i januari under Folk och försvars rikskonferens. För även om inga bomber regnar över Sverige så utsätts vi dagligen för digitala attacker. Men varför vill främmande makter påverka våra tankar och åsikter och är det bara vapen som behövs för att stärka vårt försvar? Det svarar Carl Heath på som är senior forskare på RISE där han jobbar med digital resiliens. Dessutom pratar Emma och Clara om LVU-kampanjen, de ryska motsvarigheterna till En ding ding värld och hur man kan göra för att stärka sitt eget psykologiska försvar.Klipp och musik:Ulf Kristersson- Sverige är inte i krig – men det råder inte heller fredSVT Nyheter, Desinformation under EU-valet – myndigheter samverkar för att upptäcka informationspåverkanSR Ekot, Myndighet studerar påverkanskampanjer i USA-valetTV4 Efter fem, Så fungerar det när socialtjänsten omhändertar barnSR Ekot, Internationell LVU-kampanj mot svensk socialtjänst fortsätterVår tenta i informationspåverkan hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Internet har blivit ett medel för att forma människors verklighetsbild. Desinformation, fake news och påverkanskampanjer kan driva politiken, öka samhällets polarisering och till och med uppmana till våld. Vem ligger bakom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Statsvetaren Magnus Ranstorp berättar om hur den s k LVU-kampanjen hetsade mot den svenska socialtjänsten med hjälp av en digital plattform i mellanöstern och hur lokala protester mot islam, koranbränningarna under 2023, kunde mobilisera en internationell proteststorm som ledde till stora demonstrationer i Irak och Jemen och en höjd terrorhotnivå i Sverige.Vi har sett en omfattande desinformation kring covid-19 och de nya vaccinerna och hur man försökte dra igång en debatt om att valfusk 2022 i Sverige efter amerikansk modell. Idag finns forskning som försöker identifiera kampanjerna, deras ursprung och effekter och hur vi kan skydda oss.Nya studier vid Försvarshögskolan visar till exempel att en stor andel av valdebatten på sociala medier utförs av automater, inte av människor, automatiska konton vars uppdrag är att svartmåla motståndarna.Vad händer när vi inte längre kan lita på informationen vi får?I programmet medverkar statsvetarna Magnus Ranstorp och Linus Wahlberg vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius FOI och Emma Ricknell vid Linnéuniversitetet.Reporter: Tomas Lindbladvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ska man driva opinion i en nyhetstidning? Under veckan har en brinnande debatt om ledarsidornas varande eller icke-varande blossat upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det började med att Expressens kulturchef Victor Malm ojade sig över slakten av landets kulturredaktioner, apropå att Norrbottens-kuriren tagit bort sin kulturredaktörtjänst. Hejaropen och ryggdunken duggade tätt efter hans text.Men sedan kom blicken att riktas mot ledarsidorna, och där gick åsikterna isär. Tillhör ledarsidorna det som utgör tidningens själ? Något som tidningarna måste slå vakt om och kämpa för att bevara.Eller är det en arvssynd som omedelbart borde slopas?Reporter: Alexandra SannemalmJust nu har SVT Småland en serie nyhetsinslag om ett LVU-ärende. Det handlar om att en liten pojke på drygt ett och ett halvt år, nu efter tio månader i ett familjehem, ska flyttas till ett nytt hem. Det, efter att kommunen utrett familjehemsföräldrarna och anser dom olämpliga till att ta hand om pojken. Det lilla barnet är med i flera av inslagen, både med sitt förnamn och fullt synlig i bild. Å det är något som sticker ut - att ha med barn i såhär utsatta situationer med namn och bild i medier är ovanligt. I den ena vågskålen - att ge kött och blod åt nyhetsstoryn. I den andra - pojkens integritet. Reporter: Martina PierrouDe känns lite som en relik från en gammal tid. En gång i tiden sedd som livsnödvändiga länkar mellan publik och redaktion, och därefter, omdebatterade och bespottade.Fram och tillbaka har de åkt på svenska mediers sajter. Men frågan är om kommentarsfälten ser en renässans nu, igen? Sedan en tid tillbaka har Aftonbladets Sportbladet börjat med kommentarsfält under sina artiklar. Reporter: Erik Peterson

Migrationsministern om varför han vill skärpa kraven för medborgarskap. Regeringen vill att personer med ohederligt levnadssätt ska kunna utvisas, men vad betyder hederligt levnadssätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Före detta biståndsminister Johan Forssell (M) blev migrationsminister vid regeringsombildningen i september. Han blev därmed ansvarig för ett av de viktigaste politikområdena i Tidöavtalet. En rad lagar ska skärpas på migrationsområdet och Sverige som tidigare haft en generös migrationspolitik kommer att lägga sig på EU-rättens miniminivå.Förra veckan presenterade regeringens utredare sitt förslag om skärpta krav för att bli medborgare. Bland annat ska det krävas längre tid i Sverige, mer kunskaper i svenska och svenska samhället och att man kan försörja sig själv. Utredaren föreslog existensminimum som försörjningsgräns, drygt 7000 kronor efter skatt, men Johan Forssell tycker att en person behöver tjäna mer än så för att kunna bli medborgare.”Jag tycker inte det går tillräckligt långt om man ska bli svensk medborgare, det finaste man kan bli i vårt land”, säger Johan Forssell.Vad betyder hederligt levnadssätt?Just nu utreds olika lagändringar som ska göra det svårare för invandrare att få och behålla uppehållstillstånd i Sverige. Bland annat ska det krävas att en person har ett ”hederligt levnadssätt”. Det handlar inte bara om att följa lagen, saker som strider mot hederligt levnadssätt skulle enligt utredningens direktiv kunna vara att ha skulder eller missbruk, samröre med extremistiska organisationer eller att man yttrar saker som ”allvarligt hotar grundläggande svenska demokratiska värden”. Exempel som på sådana yttranden kan vara att hylla terror eller delta i LVU-kampanjen. Men varför ska den grundläggande demokratiska rättigheten yttrandefrihet begränsas för personer med uppehållstillstånd?”Men här handlar det ju inte om yttrandefrihet, när man till exempel påstår att Sverige skulle kidnappa barn eller hela den här LVU-kampanjen, det handlar det ju om ett väldigt aktivt och systematiskt arbete för att sprida helt felaktiga föreställningar om Sverige. Det är inte yttrandefrihet. Det är inte en saklig diskussion utan det är ett medvetet sätt att just sprida fullständigt felaktigt narrativ och det skadar Sverige och jag tycker inte att de personerna ska vara i vårt land”, säger Johan Forssell.Gäst: Johan Forssell (M), migrationsminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotTekniker: Jakob LalérProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 24 januari 2025.

Christine Svärd tar lustgasfyllda ballonger när hon festar. En dag känner hon stickningar i armen. Några dagar senare är hon förlamad från halsen och nedåt. Andra dör av lustgasen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lustgasen orsakar svåra skador och enligt Rättsmedicinalverket har elva personer dött sedan 2020 - en siffra som tros vara toppen på ett isberg.Lustgasen orsakar inte bara svåra skador och dödsfall utan också livsfarliga olyckor. I Eskilstuna kör en man in i mitträcket på en motorväg. När en polis kommer fram till föraren sitter han kvar bakom ratten och suger i sig lustgas från en ballong och det ligger flera lustgastuber i bilen:– Jag fick inte alls kontakt med honom, han var helt borta, säger polisen.Trots att gasen inte syns i drogtester dömdes han för rattfylleri.Viktors väg tillbaka Samtidigt följer vi Viktor som kämpat mot sitt beroende. När tvångsvården enligt LVU plötsligt upphör tar han ett allvarligt återfall. Han blir hög på lustgas och försvinner ut i skogen i mörkret mitt i vintern. Än en gång får hans mamma ge sig ut och leta. Nu har Viktor varit fri från gasen i flera månader.– Jag är ju vuxen, det är ju läge att ta tag i livet. Jag tror att folk underskattar lustgas väldigt mycket, man ska bara hålla sig borta. Viktor och Maria heter i verkligheten något annat Lustgasboomen är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.Producent: Lars TruedsonExekutiv producent, Sveriges Radio: Sofia Kottorp Slutmix: Fredrik NilssonEtt program från Tredje Statsmakten media AB.

Sverige anklagas återigen för att kidnappa barn. Den här gången i dokumentärserien “Bakom stängda dörrar”, av det qatariska mediebolaget Al Jazeera. I serien anklagas bland annat svenska myndigheter för att omhänderta barn på oklara grunder, som att familjen haft dålig ekonomi eller att barnen haft smutsiga och trasiga kläder. Budskapet i dokumentären påminner om den så kallade LVU-kampanjen, då desinformation spreds i sociala medier om att svensk socialtjänst kidnappar muslimska barn. Ryktet ledde till koranbräningarna och ett ökat terrorhot. Vad vet vi om den här dokumentären? Hur allvarligt är läget? Och vem vinner egentligen på att skada eller förvränga bilden av Sverige? Gäst: Anna Rudels, avdelningschef på Svenska institutet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: SVT, Sveriges Radio. Kontakt: podcast@sverigesradio.se

Amalia och Linn fortsätter prata om hur Linn gick från att vara lågfungerande till högfungerande.Linn befann sig i många, många år i ett mörker som bestod av bland annat självskadebeteende, arbetslöshet, LVU och suicid-tankar. Idag känner inte Linn igen personen hon var då - nu ser livet helt annat ut och är betydligt ljusare. Hon har en partner, utbildar sig, är tvåbarnsmamma och får livet att gå ihop. Hon är lycklig.Hur hon lyckades vända livet går Linn igenom punkt för punkt. I detta avsnitt går vi bland annat igenom att det är viktigt att lära känna sig själv och ens ADHD. Att t.ex. kartlägga sina behov. Tekniska svårigheter gör att Linns ljud låter annorlunda. Ber om ursäkt för det. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linn är tillbaka och gästar podden - tjoho!Amalia och Linn pratar om hur Linn gick från att vara lågfungerande till högfungerande.Linn befann sig i många, många år i ett mörker som bestod av bland annat självskadebeteende, arbetslöshet, LVU och suicid-tankar. Idag känner inte Linn igen personen hon var då - nu ser livet helt annat ut och är betydligt ljusare. Hon har en partner, utbildar sig, är tvåbarnsmamma och får livet att gå ihop. Hon är lycklig.Hur hon lyckades vända livet går Linn igenom punkt för punkt.Tack Linn!Tekniska svårigheter gör att Linns ljud låter annorlunda. Ber om ursäkt för det. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1 600 anställda kan förlora sina jobb på Northvolt. / Granskning visar att ryktena om Sveriges socialtjänst i LVU-kampanjen är helt fel. / Flera tusen personer med demens anmäls som försvunna varje år. / Idag började man fiska hummer på västkusten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Victor Blomdahl pratar om att Irans president Ebrahim Raisi omkommit i en helikopterkrasch i helgen.Andreas Johnson pratar om att P Diddy nu erkänner att han misshandlat sin exflickvän, efter att övervakningsfilmer på misshandeln publicerats av CNN.De sammanfattar också helgens riktigt stekheta Göteborgsvarv.Och så kommer Jannika Wasastjerna till studion och berättar hur en mamma som fört bort sitt barn från Sverige efter ett LVU-beslut trots detta kunde få pengar från Försäkringskassan.Dessutom: Kritik mot ”okunnig korvkavalkad” av manliga Swift-recensenter, getingsommar på ingång, mystisk planet i solsystemet, gripen golfstjärna och nordkoreanska spioner som tar amerikanska jobb. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Om man kunde klona socialarbetaren Bettan Byvald, så skulle risken för terrordåd i Sverige minska. Det anser både terrorforskare och hennes medarbetare i Angered i Göteborg.”Det skrev DN för några år sen när diskussionen om IS-återvändarna var som hetast. Och det kanske är en av orsakerna till att Bettan Byvald nu våren 2024 förlänats Vasaorden för citat: ”Mångårigt betydande socialt arbete”, slut citatEn annan orsak är säkerligen hennes oräddhet. Bettan berättar själv att ju farligare något är desto närmare går hon för att lyssna. Det har gjort att hon både kan prata med IS-återvändare och SÄPO. Eller som i den senaste desinformationskampanjer om LVU, där hon träffat somaliska mammor som trott att socialtjänsten skall ta deras barn, och vunnit deras förtroende.Bettan Byvald vågar också gå utanför ramarna, även när det gäller den egna socialtjänsten. För henne är alltid människan det viktigaste, oavsett bakgrund. Integritet och förmågan att skilja sak och person är grundläggande Bettan.Vi pratar också om nya socialtjänstlagen, hennes barndom i Kortedala, om hon skall gå i pension, varför Angered är en fantastisk plats och om mötet med Nationalteatern (fast det sista tycker hon inte hör hit).Här kommer en av de klokaste personerna jag mött: Bettan Byvald!Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ny gren av IS har den senaste tiden planerat flera terrordåd i Sverige och när hundratals dör i en terrorattack i Moskva verkar samma grupp ligga bakom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaste tiden ska flera planerade terrordåd mot Sverige upptäckts och avvärjts. Säpo grep fyra personer i Tyresö i början av mars. Kort efter greps två andra personer av tysk polis misstänkta för att planerat ett dåd mot Sveriges riksdag.Personerna som planerat dåden är islamister och i flera fall anhängare till grenen IS Khorasan, förkortat IS-K. Det är en utbrytargrupp från Talibanerna, och som runt 2014 började svära trohet till Islamska staten, IS.– En anledning till att vissa av de här grupperna använde sig av IS-flagga, var för att man trodde att IS-rörelsen i Syrien och Irak hade pengar och kunde sponsra dem, säger Helene Lackenbauer, Afghanistanexpert på FOI.IS-K har genomfört flera blodiga dåd i Afghanistan. Det mest uppmärksammade är attacken på en förlossningsklinik 2020 där 24 personer dog, och senare, 2021 när en självmordsbombare dödade minst 180 personer på Kabuls flygplats.– De är skoningslösa framför allt när det gäller lokalbefolkningen, säger Helene Lackenbauer.Sverige ett målSverige har fått mycket uppmärksamhet i den muslimska världen senaste tiden. Först var det LVU-kampanjen och senare de många koranbränningarna. Det har gjort Sverige till ett högt prioriterat mål för islamistiska terrororganisationer, det säger Jörgen Holmlund lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.– Genom att bränna koranen med bacon på utanför Iraks och Turkiets ambassader, så synliggör vi inom vår yttrandefrihet att vi tycker illa om islam. Då finns det en grundanledning att slå tillbaka.Kopplingar till Moskva-attackenHittills har IS-K:s planerade terrorhandlingar i Sverige avvärjts. Men i helgen misstänks personer från samma gruppering utfört attentaten mot konserthuset Krokus i Moskva där över 130 människor dödades.Att Ryssland utgör ett mål för IS-K tror Helene Lackenbauer på FOI beror på Rysslands inblandning i olika muslimska regioner.– Till exempel hade de trupper inne i Kazakstan. Det är inte så hemskt länge sedan. Och de fortfarande utövar ju väldigt mycket makt där. Sen har vi Tjetjenien med den muslimska befolkningen där. En annan faktor, är Syrien. Ryssland omöjliggjorde för IS att verka och bita sig fast i Syrien under Syrienkriget. Då var ju Ryssland en viktig faktor som hjälpte regimen i Syrien att tränga bort IS, säger hon.Medverkande:Helene Lackenbauer, FOIJörgen Holmlund, FörsvarshögskolanProgramledare: Sara Sundberg och Karin HållstenLjud från: SVT, Sveriges Radio

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Femåring intervjuad om sin egen LVU-processDe senaste veckorna har Avesta Tidning publicerat en granskning som sticker ut. Det är en hel serie artiklar om en familj som förlorat vårdnaden om sitt femåriga barn. Fokus ligger på barnets mormor som förgäves försökt bli familjehem åt barnet. Tidningen skildrar hennes kamp att få svar från kommunen på varför hon inte blivit godkänd som familjehem. Det är en granskning som väldigt tydligt ställer sig på mormorns sida. Det är en detalj som sticker ut här. Det femåriga barnet som allting handlar om, som står mitt i en LVU-process, intervjuas och publiceras stort med namn, bild och ryckcitat i rubriken.Public service eviga förtroendefråganVarje år när allmänhetens förtroende ska mätas så ligger Sveriges Radio och SVT högst upp på listan över dom mest pålitliga mediehusen. Public service ställning är stabil, men.. ändå puttrar en misstanke, en misstanke som år efter år som syns där i förtroendemätningen.En misstanke som är så pass väletablerad att den nu bär en sanning. För varför är det egentligen så att personer som definierar sig som politiskt höger i större utsträckning tycker att public service är vänstervridet? Så ska redaktioner vara transparenta med AIArtificiell intelligens är numera ett självklart verktyg för journalister. Numera är det inte bara i förarbetet som journalister använder AI, det blir också allt vanligare att AI på olika sätt medverkar till själva publiceringarna också. Det är idag inte ovanligt att det också redovisas i slutet av en artikel. Men när ska egentligen redaktioner berätta att de använt AI i ett jobb och när bör man låta bli?Producent: Erik PetersonProgramledare: Martina Pierrou

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Torbjörn Elensky, Vesna Prekopic och Erik Hörstadius Liberalernas förslag om att begränsa skärmtiden för unga, vårdkrisen och dess orsaker och Uppdrag Gransknings inslag om LVU-kampanjen. Programledare: Erik Thyselius.

Linnea Rönnqvist pratar om att hovrätten igår kom med en ny dom i det så kallade snippa-fallet och dömer en man till fängelse för våldtäkt mot barn.Kalle Berg pratar om att Elon Musk stämmer Open AI för att de agerar i strid mot sina egna stadgar och “sätter vinster före mänsklighetens bästa”. Han berättar också om att Trafikverkets presschef Bengt Ohlsson kritiseras för att ha raderat sina sms från dagarna med snökaos på E22 i januari.Sedan kommer Sara Arén, reporter på Uppdrag granskning och berättar om granskningen “De tar våra barn” som tar avstamp i det som benämnts som den största påverkanskampanj Sverige någonsin utsatts för, LVU-kampanjen.Dessutom: Sverige bygger superdyra ubåtar som ingen vill köpa, Linneas fågelkurs och äntligen en plan för “brända tomten” i Brunnsparken. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Join us this week on LVU as we meet Deborah and Jessica from First Choice Pregnancy Services, a Christian ministry dedicated to saving unborn lives. First Choice Pregnancy Services is a beacon of hope for women facing unplanned pregnancies in Las Vegas and beyond. Their mission is to provide compassionate support and life-affirming alternatives to abortion. With a team of dedicated volunteers and staff, First Choice has helped countless women make informed decisions about their pregnancies, resulting in over 42,000+ babies saved since their inception in 2004. Together, let's join First Choice Pregnancy Services in their mission to end abortion in Las Vegas. Watch this episode to learn more about their work and how you can get involved in this important cause. Welcome to Episode #63 of Las Vegas United, where we invite leaders all over Las Vegas to share their hearts for God and this city. If you would like to be a part of our show Check out our Website ➡️ https://www.ctnonline.net/keentv17 Email Us ✉️ lvunited@ctn.net ⬇️ ⬇️ SHOW NOTES ⬇️ ⬇️ ➡️First Choice Pregnancy Services⬅️ ⬇️⬇️⬇️ Ministry Links⬇️⬇️⬇️ Website

Join us this week on LVU as we meet Deborah and Jessica from First Choice Pregnancy Services, a Christian ministry dedicated to saving unborn lives. First Choice Pregnancy Services is a beacon of hope for women facing unplanned pregnancies in Las Vegas and beyond. Their mission is to provide compassionate support and life-affirming alternatives to abortion. With a team of dedicated volunteers and staff, First Choice has helped countless women make informed decisions about their pregnancies, resulting in over 42,000+ babies saved since their inception in 2004. Together, let's join First Choice Pregnancy Services in their mission to end abortion in Las Vegas. Watch this episode to learn more about their work and how you can get involved in this important cause. Welcome to Episode #63 of Las Vegas United, where we invite leaders all over Las Vegas to share their hearts for God and this city. If you would like to be a part of our show Check out our Website ➡️ https://www.ctnonline.net/keentv17 Email Us ✉️ lvunited@ctn.net ⬇️ ⬇️ SHOW NOTES ⬇️ ⬇️ ➡️First Choice Pregnancy Services⬅️ ⬇️⬇️⬇️ Ministry Links⬇️⬇️⬇️ Website

Håll i er, vi öppnar säsongen med ett högaktuellt avsnitt om propaganda, desinformation och hur påverkansoperationer hotar att trycka tillbaka de västliga demokratierna. Det är såklart ”the usual suspect” Ryssland, men även icke-statliga aktörer som vill skada Sverige och Väst. Andrea Liebman är senior analytiker på nystartade Myndigheten för Psykologiskt Försvar och de fick kavla upp ärmarna redan första arbetsdagen för att hantera LVU-kampanjen. Verktyg för att möta desinformation, vilseledning och propaganda avsett att skada Sverige https://www.bliintelurad.se/ Myndigheten för Psykologiskt Försvar https://www.mpf.se/ First Responder 23 mars Jönköping https://rekyl.org/produkt/first-responder-blodningskontroll-jonkoping-23-mars/ REKYL hittar du här https://rekyl.org Prenumerera på podden för att inte missa nästa avsnitt - Ge gärna betyg och dela avsnittet, det hjälper andra att hitta hit

Linnea Wikblad funderar på att sälja sina trosor! David Druid ryter ifrån mot skitsnack! Kan göteborgare snälla släppa Slussenbygget? Vi pratar om onödiga utbildningar och sjuka CSN-skulder! Fördomspoddens Emil Persson har fel när det gäller Nyhetsmorgon! Carolina Neurath Persson tittar förbi och förklarar varför storbankerna går med rekordvinst när många går på knä. Babs Drougge på P3 Nyheters om att kritiserad LVU-granskare får nytt jobb & därför ger rödvin huvudvärk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samma externa granskare som låg bakom Älvsbyns beslut att ge tillbaka tre omhändertagna barn till föräldrarna – trots att pappan utreddes för barnpornografibrott – ska nu granska LVU-ärenden i Gällivare. Samtidigt finns sen tidigare anklagelser om att Gällivare gett vika för den pågående LVU-kampanjen.Sen pratar vi om att forskare kommit ett steg närmre att knäcka den eviga gåtan: varför får man ont i huvudet av rödvin?

Hej kära poddlyssnare! Vi har givetvis inte glömt er! Pga sjukdom som slog ut 2/3 av oss blev avsnittet lite försenat att läggas ut. Men här kommer alltså veckans ordinarie avsnitt (bonusavsnitt kommer som vanligt) Vi går igenom ett fall vi kallar för Den hånskrattande grannen. Ni kommer förstå varför när ni lyssnat på avsnittet. En kvinna knivhuggs till döds av sin granne, framför ögonen på fler ur grannskapet. Vad var det som föranledde detta dåd?I veckans snackis pratar vi om turerna kring en syskongrupp som omhändertogs med stöd av LVU, som plötsligt lämnades tillbaka till föräldrarna samtidigt som pappan utreddes för grova barnporrbrott... Musik: Henrik SkarstedtKlippning: Magnus Silfvenius Öhman Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Två svenska supporters ska gå på match i Bryssel, men blir skjutna till döds. En tredje är allvarligt skadad. Bakom dådet finns en man som sagt sig tillhöra terrorgruppen IS. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 16 oktober möter Sverige Belgien i kvalet till fotbolls-EM. Hundratals svenska supportrar i blågula tröjor är på plats i Bryssel. Strax innan avspark skjuts två svenskar ihjäl och en tredje svensk skadas allvarligt.En polisjakt inleds och den flyende gärningsmannen, Abdeslam Lassoued, lägger upp ett klipp på sociala medier där han tar på sig dådet och säger sig tillhöra terrorgruppen Islamiska staten, IS.– Först lovprisar han Gud och sen så riktar han sig till sina trosfränder, till muslimerna och talar om försvaret för islam och så nämner han uttryckligen svenskarna, alltså att svenskarna var måltavlan för det, säger islamkännaren Jan Hjärpe, som nu är pensionär men som tidigare varit professor i islamologi vid Lunds Universitet.Svenskar prioriterade målDe senaste åren har flera händelser i Sverige fått negativ uppmärksamhet och stor spridning i den muslimska världen, och det har i sin tur lett till det ökade terrorhotet.– Det har varit kombinationen av LVU-kampanjen, och även koranbränningarna. LVU-kampanjen handlade ju om socialtjänsten och det falska narrativ som spreds om att socialtjänsten kidnappar muslimska barn, säger Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan.Bland annat pekas Sverige ut som prioriterade mål av terrorgrupper som IS och al-Qaida.Statsministerns pressträffDagen efter terrordådet skjuts gärningsmannen till döds av belgisk polis på ett café i norra Bryssel. Stadens borgmästare medverkar i en intervju och medger att fotbollsevenemanget inte bedömdes vara en riskmatch, och att man inte hade koll på historiken med koranbränningarna i det här sammanhanget.I Sverige håller statsminister Ulf Kristersson (M) en pressträff där han konstaterar att det var händelser som denna som gjorde att terrorhotsnivån höjdes av svenska säkerhetspolisen i augusti i år.– Aldrig tidigare i modern tid har Sverige och svenska intressen varit under lika stort hot som just nu, säger Ulf Kristersson.Medverkande:Magnus Ranstorp, terrorforskare, Försvarshögskolan.Jan Hjärpe, islamkännare, tidigare professor i islamologi på Lunds universitet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenResearch: Karl-Johan GlasLjud från Sveriges Radio, RTBF, Aftonbladet, BFMTV.

Magnus Ranstorp är internationell terrorexpert, forskningsledare vid Försvarshögskolan och rådgivare vid RAN. Magnus är specialiserad på salafistiska, jihadiska och högerextrema rörelser. Han var också inbjuden som ett av flera expertvittnen under 11-september-kommissionens förhör 2003 och är nu aktuell med boken Från terrorns frontlinjer.   I samtalet tar vi avstamp i händelserna den 11 september 2001 och det som kom att starta det hittills två decennier långa "War on Terror". Innan 9/11 blinkade "systemets varningssignaler" rött. Underrättelsetjänsterna försökte varna presidenten flera gånger men talade till döva öron. Magnus var på väg att filma en dokumentär med CNN som skulle heta "One Day Soon". Men den dagen kom tidigare än dom tänkt. Hur kunde 19 personer kapa flera flygplan, på olika flygplatser, i en koordinerad terroristattack mot World Trade Center och Pentagon? Vad var Usama bin Ladins riktiga originalplan? Vad har hänt efteråt och vad kunde gjorts annorlunda? 11 september-kommissionen pekade ut tre nyckelstater för terrorism: Afghanistan, Pakistan och Saudi Arabien. Men hur förebygger man att länder blir en grogrund för terrorism?     Magnus berättar också om terrorhotet mot Sverige, hur LVU-kampanjen har blivit en del av det och hur koranbränningarna har förvärrat läget. Vad är ett "psykologiskt försvar" och hur lång tid tar det att avradikalisera extremister? Han har också kartlagt den högerextrema rörelsen i Sverige och deras… podcasts.   Vi snackar också om Magnus resor nere i konfliktområden som Israel, Palestina och Libanon. Om terrorns offer, om Lockerbie, om tiden på CNN, om förebilder och om gin. Tre timmars fascinerande samtal om människorna bakom attentaten, dess konsekvenser för samhället, komplexiteten i konflikter och decennier av terrorforskning.   Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

Regeringen vill att socialtjänsten ska gripa in oftare, tidigare och med mer tvång för att hindra att barn och unga dras in i kriminalitet. Men är tuffare tag alltid till barnets bästa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan i somras har kommunerna ett uttalat brottsförebyggande ansvar. Regeringen vill att socialtjänsten ska kunna jobba mer förebyggande med barn tidigt, t ex genom att öppna fler familjecentraler. Familjer ska också kunna tvingas att ta emot vissa sociala insatser, som samtalsstöd och föräldrautbildning, även om de inte vill. Om de ändå vägrar så ska de kunna få sänkta bidrag, eller böter. Lagen om vård av ungaI Tidöavtalet mellan K, SD, KD och L står: ”Lagen om vård av unga (LVU) ska användas oftare för att skydda barn från utsatthet för våld, inklusive hedersrelaterat förtryck, eller för kriminella miljöer.”Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) säger att tvångsplacering ska vara en sista utväg, om andra insatser inte hjälper, men att det på kort sikt kan det vara nödvändigt att placera fler. – Långsiktigt är målet att färre ska omhändertas, men i den situation vi befinner oss just nu så är det så att vi behöver rädda barn undan kriminella nätverk, säger Camilla Waltersson Grönvall.Så just nu ska fler omhändertas?– Vi behöver sätta gränser och säkerställa att de här barnen och unga inte far illa och då kan LVU-omhändertagande vara en sådan åtgärd, ja. Gäst: Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstministerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Helena Gissén, Ekots inrikespolitiska kommentatorTekniker: Mariette ParlingProducent: Maja Lagercrantz

Svenska kronan sjunker i värde. Attacker mot kristnas hem och kyrkor i Pakistan. Svenska Emmy flydde bränderna på Hawaii. Skyddsjakt på hackspett. Ska åldersgränsen sänkas för LVU? Hur diskuteras Sverige radikala miljöer. Allt fler i Ukraina väljer bort ryskan. Underskott i vårdbudgeterna. Brittisk museum drabbad av stölder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ring P1 från Göteborg om bland annat koranbränningar, svårigheter att få köpa sommarhus i Danmark och Ekots granskning av tvångsomhändertaganden enligt LVU. Programledare: Belinda Olsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

V červenvenci se každoročně stane z naší hospody skleník, kam si kromě nás dvou troufnou jenom ty neotrlejší. Vanda Janda mezi ně určitě patří. Tato slovenská módní návrhářka a A++ celebrita dorazila do našeho podcastu, kde jsme probrali všechno důležité i nedůležité kolem její osoby. Televizní pořad Bonzáčik, Umprumku, šaty na Českým Lvu, hostování v Ordinaci v růžové zahradě, její brand nebo Lovesong od Labella. Prostě Košice - Paříž - New York. Skoro 3 hodinový podcast v extrémních podmínkách na www.patreon.com/offseason. OSSS!

It is a pleasure to welcome Gerard Longo back to The Jake's Take with Jacob Elyachar Podcast. Gerard is the founder of the Underground Music Collective (UMC). The journey to the UMC's founding started in the summer of 2013. He worked in New York City as a contractor at a major corporation, and the commute between New Jersey and NYC had burnt him out, so he looked for a creative outlet. One night in August, he decided to listen to episodes of his college radio show called The Quinn Spinn. At the end of the evening, Gerard found his outlet. He decided to restart the show but decided to focus more on independent artists. Gerard turned to Twitter and asked dozens of artists if the podcast could feature their music, and surprisingly, several said: “Yes.” The second volume of The Quinn Spinn welcomed a crazy cast of characters and featured interviews with musicians on five continents that led to over 100 pieces of programming from 2013 to 2015. In May 2015, the show took a hiatus as he moved to Bethlehem, Pennsylvania, where he wanted to dig into the arts and culture. In January 2016, Gerard Longo launched the Lehigh Valley Underground (LVU), serving eastern Pennsylvania and western New Jersey music scenes. They overgrew locally, and the LVU expanded to regularly host and sponsor events while capturing awards for our work in the community. Near the end of the Summer of 2018, several life events and his experience in the music industry made Gerard want to take the platform to another level. He decided to move to an “industry town,” as it would be the only way to connect our content and the artists it serves to the greater musical world. In November 2018, Gerard Longo re-branded LVU as the UMC to help provide content and resources applicable to music professionals worldwide. He also moved to Nashville in search of a new adventure. Since moving to Nashville, UMC has developed partnerships with major brands, including CAA (Creative Artists Agency), Universal Music Group, Red Bull, and the Tennessee Titans. Gerard Longo talked about founding the Creative Agency at UMC and described what he looks for in creators to join the UMC-Verified team. He also shared why making his debut on iHeartRadio was a full-circle moment.

Rapport om LVU-kampanjen mot svensk socialtjänst presenteras. Riksrevisionen släpper granskning om regeringens arbete för att stärka Sveriges informations- och cybersäkerhet. Personporträtt av Kamala Harris. Sveriges Radios Lyrikpris. Erdogans hälsa och valrörelsen i Turkiet. Flykten från Sudan. KD:s nya partisekreterare Liza-Maria Norlin. Vindkraftsutredningen. Tysk arbetskraftsbrist - stort framtidsproblem. Påven: nunnor får rätt att rösta.

Nya uppgifter om Pentagon-läckan. Rapport om LVU-kampanjen mot svensk socialtjänst. Riksrevisionens granskning av Sveriges cybersäkerhet. Porträtt av Kamala Harris. Sveriges Radios Lyrikpris. Erdogans hälsa och valrörelsen i Turkiet.

pleasure to welcome Gerard Longo to The Jake's Take with Jacob Elyachar Podcast. Gerard is the founder of the Underground Music Collective (UMC). The journey to the UMC's founding started in the summer of 2013. He worked in New York City as a contractor at a major corporation, and the commute between New Jersey and NYC had burnt him out, so he looked for a creative outlet. One night in August, he decided to listen to episodes of his college radio show called The Quinn Spinn. At the end of the evening, Gerard found his outlet. He decided to restart the show but decided to focus more on independent artists. Gerard turned to Twitter and asked dozens of artists if the podcast could feature their music, and surprisingly, several said: “Yes.” The second volume of The Quinn Spinn welcomed a crazy cast of characters and featured interviews with musicians on five continents that led to over 100 pieces of programming from 2013 to 2015. In May 2015, the show took a hiatus as he moved to Bethlehem, Pennsylvania, where he wanted to dig into the arts and culture. In January 2016, Gerard Longo launched the Lehigh Valley Underground (LVU), serving eastern Pennsylvania and western New Jersey music scenes. They grew quickly locally, and the LVU expanded to regularly host and sponsor events while capturing awards for our work in the community. Near the end of the Summer of 2018, several life events and his experience in the music industry made Gerard want to take the platform to another level. He decided to move to an “industry town,” as it would be the only way to connect our content and the artists it serves to the greater musical world. In November 2018, Gerard Longo re-branded LVU as the UMC to help provide content and resources applicable to music professionals worldwide. He also moved to Nashville in search of a new adventure. Since moving to Nashville, UMC has developed partnerships with major brands, including CAA (Creative Artists Agency), Universal Music Group, Red Bull, and the Tennessee Titans. Gerard Longo shared his origin story and insights working in the music industry in part one of our conversation in this edition of The Jake's Take with Jacob Elyachar Podcast.

När Joline tvångsomhändertogs togs det som en av flera orsaker upp att hon blivit sexuellt utnyttjad. Sexuella orsaker tas upp i beslut om tvångsvård för var tredje flicka, men bara var sextonde pojke som omhändertas, visar Ekots undersökning av närmare 300 LVU-domar.Även sexuella övergrepp flickor utsatts för anges bland skälen för att de ska omhändertas på grund av "eget beteende".– Jag tyckte det var så jävla dåligt. Att man blivit sexuellt utnyttjad det är ingenting man kan rå för. Det är någonting som en annan person gör mot en, säger Joline, en av de som omhändertagits.Joline heter egentligen något annat.Daniel Velascodaniel.velasco@sverigesradio.se

Vad kan göras för att glappet mellan föräldrar och socialtjänsten ska minska? Hur ska rädslan och fördomarna ersättas av tilltro? Rädslan för socialtjänsten har lett till ett förtroendeglapp som gör att många föräldrar som behöver stöd inte söker hjälp i tid. En del föräldrar har svårt att sätta gränser för sina barn av rädsla för att få en orosanmälan från socialtjänsten, en rädsla som spätts på av den så kallade desinformationskampanjen.Hör Dagan, Day och Nasouma, tre mammor i Lövgärdet i Göteborg om sin rädsla.Hör även socialarbetaren Bettan Byvald om utmaningarna för socialtjänsten och hör Bodil Frey, Ubah Abdisamad och Rafif Saleh, som alla jobbar i föreningen Tidigt föräldrastöd om vad en kulturtolk kan göra för skillnad.Även Linda Corsvall kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen är med och talar om deras kampanj på social medier för sajten koll på soc, som ett svar på desinformationskampanjen.I studion finns Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, ett fackförbund som organiserar många socialsekreterare, och Mustafa Setkic, imam i Bosniska islamiska föreningen.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Johanna Sjövallproducent: Anders Diamant

13 februari. Enligt desinformation på sociala medier kidnappar svenska myndigheter muslimska barn. Sofie Löwenmark, Stiftelsen Doku och Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, diskuterar LVU-kampanjen med Andreas Ericson.

"Statsminister Ulf Kristersson (M) understryker hur viktigt det är att svenska partier nu undviker splittring efter den senaste tidens händelser i anslutning till Sveriges Natoansökan. – Tvärtom behöver alla bidra till att kyla ner temperaturen, säger han efter ett möte med partiledarna. Ulf Kristersson säger att syftet med tisdagens möte med samtliga partiledare var att de alla – oavsett vad de tycker om ett svenskt Natomedlemskap – ska få en god förståelse för säkerhetsläget i Sverige och utomlands. – Vi har sett hur enstaka svenska manifestationer, helt lagliga i sig, utförda av en liten grupp eller till och med enskilda individer kan få stor konsekvens för bilden av Sverige i världen och för svenskars säkerhet utomlands, säger han på en pressträff efter mötet. Kristersson säger att de som utför handlingarna har blivit "nyttiga idioter" i utländska organisationers arbete med att elda på en hetsig stämning mot Sverige, enligt statsministern. "Få ner tonläget" Spänningarna mellan Sverige och Turkiet har ökat och samtalen om den svenska Natoansökan har satts på paus. TT: Vad gör ni för att få i gång samtalen med Turkiet? – Just nu är det viktigaste som vi kan göra att klargöra runt om i världen att det inte är landet Sverige som har gjort saker och ting, inte landet Sverige som avrättar dockor som ska föreställa andra länders ledare eller bränner Koranen för att kränka människor som har det som en helig skrift, säger Kristersson. – Det andra är att få ner tonläget och kunna komma tillbaka till ett vettigt samtalsklimat, och där uppfattar jag och tycker jag att alla politiska ledare oavsett politisk hemvist, uppfattning i Natofrågan och oavsett om man är ett regeringsparti eller inte har ett gemensamt ansvar för landets intressen, säger statsministern. TT: Hur lång tid kan det ta innan samtalen med Turkiet är i gång igen? – Jag har aldrig vågat utställa några prognoser överhuvudtaget. Just nu tar jag fasta på att Finland är väldigt tydliga med att de står fast vid att de vill göra den här resan från start till mål med Sverige. Aggressivt tonläge Tonläget mot Sverige är mer aggressivt nu än vad det varit tidigare, säger Mikael Tofvesson, avdelningschef för operativa avdelningen på Myndigheten för psykologiskt försvar. Samma utländska aktörer som var aktiva under LVU-kampanjen och korankravallerna ligger bakom desinformationskampanjerna som pågår just nu, enligt Tofvesson. Med LVU-kampanjen avses den desinformationskampanj som inleddes 2021 och som går ut på att svensk socialtjänst skulle kidnappa barn. "Allvarligt läge" Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson säger om information som hon fått under mötet: – Det understryker att vi är i ett allvarligt läge i Sverige. Det är viktigt att alla verkligen bidrar till att sänka de upphetsade stämningar som finns just nu. På frågan om läget är värre än vad hon trott svarar Andersson: Det är allvarligt. Det handlar både om hur vår Natoansökan har utvecklats men naturligtvis också de bojkotthot och demonstrationer som vi ser. Alla är fria att demonstrera men framförallt den desinformation som sprids om Sverige är bekymmersam, säger hon. "Rent informationsmöte" Enligt Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kom man inte fram till något under mötet, utan det var "ett rent informationsmöte". Samtidigt konstaterar han att regeringsunderlaget består – trots att Åkesson riktat hård kritik mot statsministern. Åkesson säger att han inte har fått någon kritik för det. – Jag tycker att man måste kunna ha en dynamik även mellan samarbetspartierna. Man måste kunna rikta kritik om man tycker att någon har gått för långt. Det är inte samma sak som att sätta käppar i hjulen för Natoprocessen, säger han. Efter tisdagens möte har även Ulf Kristersson talat med FN:s generalsekreterare António Guterres om att hjälpa till att lugna ner situationen. Med tanke på António Guterres extremt breda kontaktnät i världen, och goda namn, så sade jag att ju fler som kan bidra till att lugna ner tonläget mellan Sverige och andra länder, så ligger det ett stort värde för svensk del." #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Vi möter Elisabeth Andersson, fd domare vid en av Sveriges förvaltningsdomstolar, som berättar om sitt arbete med pröva mål om tvångsomhändertaganden av barn och unga och vilka svårigheter detta kan innebära. Vi berättar om vår rapport om LVU ur ett barnrättsperspektiv och diskuterar våra olika roller som juridiska ombud och domare. När får man tvångsomhänderta ett barn från sina föräldrar och vilka rättigheter har föräldrarna och barnen?

Den här veckan gästas vi av Johanna Ottosson. Johanna har, bla på sin youtubekanal, varit väldigt öppen och berättat om sin psykiska ohälsa, alkohol- och drogmissbruk och kanske framför allt sina erfarenheter av SiS, Statens institutionsstyrelse. SiS är en statlig myndighet som ansvarar över tvångsvård. Individuellt anpassad ska den vara, men är det verkligen så? SiS har varit väldigt omtalat i media då många som mår psykiskt dåligt och är en fara för sig själva hamnar på dessa boenden men många gånger är man då där med dömda brottslingar och tvingas befinna sig i en miljö som kanske inte alltid är TOPPEN för ens psykiska hälsa. Är det verkligen rätt väg att gå? Johanna själv, lärde sig tex allt om droger under tiden hon var på SiS första gången, och utvecklade sen ett missbruk när hon kom ut.. Ja, mer om detta och lite där till i avsnittet. Vi pratar även om LVU, som står för Lagen om vård av unga.

Börsraset i förmiddags, analysen inför en svensk Natoansökan fortskrider, när ryssen kom, norskt besök ska tina relationer, Åsensbruk inför valet, senaste, det senaste från krigets Ukraina och Kievs vålnad, LVU och en ny metod, Ryska gasen och oljan - valuta, vem köper och inte och indiska extremvärmen.

In which David and Cory talk about Twitter from the point of view of an average user and ponder what the end-game for Elon Musk might be. Can he turn an elitist platform for the self important into something like a super-app? Is free-speech just a smokescreen for acquiring millions of users cheaply?Subscribe to Newsletter - Get in TouchShow Notes & Bookmarks(00:48) Our initial thoughts about Elon Musk's takeover bid for Twitter (01:35) How we have contributed to the development of social networks and media (10:00) What does Elon Musk's background with Hotmail and PayPal mean for the future of Twitter?(10:55) Social Media has not evolved in 2 decades!(12:11) Twitter is an elitist platform.(14:08) Twitter has been a private company before… so the idea that it will be a private again is not really such a big deal is it?(14:25) Check out our YouTube channel for out-takes and bonus content. (15:03) Dave has at least 5 Twitter accounts - Edge Case - But how many real users are there on Twitter?(15:58) Everyone is looking at the Share price, but what about the ARPU and the LVU?(17:20) Could Twitter be the next SuperApp?(18:58) Can the richest man in the world, with 80+ Million followers know what an average Twitter user thinks?(21:19) Should there be an edit button? How would it work?(23:24) Free Speech as a concept exists outside of the USA(24:12) Anonymity is a double edged sword. On the one hand there are accounts like Thoughts of Dog and The Queen which are better because they are anonymous, but on the other side are the bots.(27:48) Would you pay for Twitter?(29:03) Speakers Corner in Hyde Park, London (30:42) Get in Touch… (30:59) Is copper wire the future of high-speed internet delivery? (36:00) Dave's off to Arabian Travel Market in DubaiSupport the show

I detta avsnitt pratar vi vårdnadsmål och riskbedömningar. Med oss som gäst har vi Anna Kaldal som är professor i processrätt vid Stockholms universitet och som forskat på bland annat riskbedömningar i vårdnads- och LVU mål.   I avsnittet berättar Anna mer om hennes avhandling Parallella processer och hur innebörden av den rättsliga normen ”risk” behandlas i vårdnadsmål. Vilka faktiska förhållanden motsvarar ”risk för att barnet far illa” och hur ska en brottsmisstanke hanteras? Annas avhandling behandlar även vilka bevisbörde- och beviskravsregler som gäller, samt vilka krav som ställs på rättens beslutsunderlag.

Adam Thulin är bara 21 år gammal och vann den rafflande finalen av Sveriges Mästerkock mot Jimmy Guo. Vi pratar med Adam Thulin om hans resa från ADHD-diagnosen, missbruket i ungdomen och LVU-hemmet till att vara Sveriges Mästerkock 2022. Adam har gett ut boken "Ett bord, flera smaker" som är fylld av mellanrätter, något som jurymedlemmen Tom Sjöstedt har svårt för. Vi snackar med Adam om att inte tappa glädjen, drömmar om finkrogar och om hur maten räddade hans liv. Programledare: Kodjo Akolor, David Druid och Margret Atladottir

Skyddas barn av LVU-lagstiftningen? Var går gränserna för att motivera att barn tvångsomhändertas? Vad har barn och föräldrar för rättssäkerhet i de här processerna? Om det handlar det här avsnittet som också tar upp varför LVU-lagstiftningen är så omdiskuterad just nu. Medverkar gör Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, Ulla-Bella af Klercker, advokat och specialiserad inom LVU, Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt och föreståndare för Barnrättscentrum samt Tommy Lundström, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet. Podden modereras av journalisten Willy Silberstein. www.advokatsamfundet.se

Anas Khalifa har varit en av de mäktigaste radikal-islamistiska predikanterna i Sverige. Hur går man från att hylla attackerna 11 september och Charlie Hebdo, till att vilja råda bot? Vi pratar med Anas om LVU-demonstrationerna, att bli hatpredikant, att lämna det och att leva med skulden efteråt. Dessutom pratar vi om intervjun med Sofie Löwenmark i Doku och Jan Guillous kritik mot sajten. Programledare: Linnea Wikblad och David Druid

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Jacob Rudenstrand, Margareta Barabash och Torbjörn Hållö Putins krigföring mot Europa, den omfattande desinformationskampanjen mot LVU-lagstiftningen och om inflationsspöket är här för att stanna. Programledare: Erik Thyselius.

Partiet Nyans planerar idag att ställa upp i valen till riksdagen – samt i 35 kommuner och i sju regioner. Partiet kommer främst att rikta in sig på de cirka 800 000 muslimerna i Sverige. En av de frågor som kommer att prägla partiets valrörelse är anklagelsen mot Sveriges alla socialtjänster för att de medvetet kidnappar och hjärntvättar muslimska barn med hjälp av LVU. Stöd podden - swisha ett bidrag till 123 504 71 05!

Arbeiten in der Jogginghose, Kollegen nur noch über den Bildschirm sehen und nebenbei mit den Kindern die Hausaufgaben machen. Seit über zwei Jahren ist das Arbeiten von Zuhause immer mehr im Trend – zumindest pandemiebedingt.

Vad man än gått igenom så kan något ont vändas till något gott. André, mer känd som Ortens Viking på Instagram, är ett fantastiskt exempel. Från att tvingas bli LVU-placerad som ett litet barn på grund av hans pappas grova kriminalitet, till att som sju år gammal ligga i koma i tre veckor på grund av en olycka som jourhemmet nonchalerade. Den här mannen har gått igenom mycket, men har vänt sina motgångar till framgång. Idag använder han humor som en helade kraft både för sig själv och andra, och drömmer om att bli ståuppkomiker. Mina damer och herrar, det här är den grymma Ortens Viking!

Förvaltningspodden, avsnitt 10:LVU och inlåsningseffekter Ställs det högre krav när tvångsvård av unga ska upphöra än när den påbörjas, och i så fall varför? Vilka konsekvenser kan det få om det är lättare att ta sig in än ut? Hör mer om det aktuella forskningsprojektet "Hotel California: om inlåsningseffekter vid upphörande av vård enligt LVU".Medverkande:Håkan GustafssonHenrik SandgrenSebastian WejedalAllison ÖstlundFör mer information om projektet, se https://www.gu.se/forskning/hotel-california-om-inlasningseffekter-vid-upphorande-av-vard-enligt-lvu

Förvaltningspodden, avsnitt 10:LVU och inlåsningseffekter Ställs det högre krav när tvångsvård av unga ska upphöra än när den påbörjas, och i så fall varför? Vilka konsekvenser kan det få om det är lättare att ta sig in än ut? Hör mer om det aktuella forskningsprojektet "Hotel California: om inlåsningseffekter vid upphörande av vård enligt LVU".Medverkande:Håkan GustafssonHenrik SandgrenSebastian WejedalAllison ÖstlundFör mer information om projektet, se https://www.gu.se/forskning/hotel-california-om-inlasningseffekter-vid-upphorande-av-vard-enligt-lvu

Förvaltningspodden, avsnitt 10:LVU och inlåsningseffekter Ställs det högre krav när tvångsvård av unga ska upphöra än när den påbörjas, och i så fall varför? Vilka konsekvenser kan det få om det är lättare att ta sig in än ut? Hör mer om det aktuella forskningsprojektet "Hotel California: om inlåsningseffekter vid upphörande av vård enligt LVU".Medverkande:Håkan GustafssonHenrik SandgrenSebastian WejedalAllison ÖstlundFör mer information om projektet, se https://www.gu.se/forskning/hotel-california-om-inlasningseffekter-vid-upphorande-av-vard-enligt-lvu

Tom and Rick talk Superbowl and Tom Brady's success; also best commercials https://www.si.com/nfl/2021/02/08/best-commercials-super-bowl-lvU.S. Senator Rand Paul (R-KY) with Chris Wallace on impeachment proceedings and the "partisan farce" http://video.foxnews.com/v/6229877909001Steve Hilton on FOX News re President Biden's push to bail-out blue states https://www.youtube.com/watch?v=gvWiCvucd0kFlorida Governor Ran DeSantis on FOX News  https://www.youtube.com/watch?v=R27bhl9Znao

Idag tar vi upp ett ganska svårt ämne. Vi pratar nämligen om att bli tvångsomtändertagen genom LVU, Lagen om vård av unga. Med oss har vi Tyra, som väldigt tidigt i livet mådde dåligt. Hennes ångest uttryckte sig allt som oftast genom aggressivitet och hon skolkade mycket. Ändå var det inte riktigt någon som tog hennes dåliga mående på allvar. Efter många vändor inom psykiatrin så skulle Tyra tillslut flytta till ett öppet behandlingshem då hon själv förstod att hon behövde hjälp, men väl där och då så flydde hon, vilket gjorde att hon tillslut sattes på ett stängt ungdomshem med ungdomar som bla. hade narkotikaproblem eller som varit inblandade i tyngre brott. Hur är det att bo inlåst på ett ungdomshem? Hur kan det vara så att unga med psykisk ohälsa får bo tillsammans med brottslingar? Och hur går man vidare med alla dessa minnen? Ska sägas att det här såklart är Tyras historia och ingen annans. Alla har såklart väldigt olika erfarenheter av liknande händelser och vi är väldigt glada som får dela Tyras historia.

Vem vill ta hand om barn som begår brott? Har socialtjänsten rätt kompetens och resurser för att uppfylla sitt uppdrag? Behöver vi förändra lagstiftningen för att barn som begår brott ska få bättre hjälp? Det är några av frågorna i veckans socialtjänstpodd. Veckans gäst Mikael Tärnfalk, lektor i socialt arbete med särskild inriktning mot rättsvetenskap vid Stockholms universitet, har både en lång erfarenhet av att arbeta med unga lagöverträdare inom socialtjänsten och av att forska om socialtjänstens arbete med gruppen. Han beskriver en komplex bild av socialtjänstens ansvar när det gäller barn som begår brott och hur insatserna kan förbättras. En utmaning som Mikael berättar om är att grunden till LVU, barnskyddslagen, hade både ett syfte att skydda samhället och att skydda barnet. I nuvarande lag finns bara barnets vårdbehov kvar men vi som samhälle ser fortfarande behovet av att skydda samhälle men vi pratar inte om det. Detta komplicerar tolkningen och tillämpningen av LVU. Mikael ser en massa olika linjer i hur socialtjänsten hanterar unga lagöverträdare. En utmaning är att socialtjänsten inte förstår den straffrättsliga kontexten bland annat för att man inte har straffrättslig kompetens. Om man inte kan beskriva barnets behov ur sitt sociala perspektiv så domstolen förstår då kan inte domstolen döma till det som socialtjänsten vill. En annan kompetensfråga handlar om socialsekreterarnas osäkerhet i hur man ska hantera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och barn som begår brott och som är mentalt retarderade. Det är också vanligt att socialtjänsten bedömer att den unge behöver utredas mer, trots att de haft kontakt med honom under många år och att det presenteras som ett skäl för att omhänderta enligt LVU. Det är inte tillräckligt för domstolen och har den unge då begått brott så väljer man istället att döma till sluten ungdomsvård. I andra fall menar socialtjänsten att de inte har något tillräckligt ingripande att sätta in och då återstår bara straff i form av sluten ungdomsvård. Mikael menar att socialtjänsten måste börja arbeta mer med att skapa relationer till unga och deras familjer för att kunna motivera dem till frivilliga insatser för att stoppa sociala nedbrytande beteenden. Dagens uppdelning av socialtjänstens arbete i utredning, insatser och uppföljning motverkar detta. Om man hela tiden bara träffar barn och deras familjer i fyra månader så är det väldigt svårt att bygga en tillitsfull relation. Han liknar förhållandet mellan socialtjänsten och statens institutionsstyrelse vid två föräldrar i en vårdnadskonflikt, båda aktörerna har sina olika regler och kan ha olika syn på den unges behov. Förhållandet försvåras av att den unge som utgångspunkt inte vill vara placerad och delta i vården. Om socialtjänsten vet att barnet begått grova brott kan de tjäna på att vänta ut att barnet döms till sluten ungdomsvård eftersom vården då blir gratis, åtminstone för kommunen. Mikael säger att inga socialsekreterare som han intervjuat säger att de har agerat så här men alla säger att de hör hört om andra som gör det. Under podden pratar vi också om vad det egentligen finns för insatser som fungerar för barn med multiproblematik, vilka möjligheter socialsekreterare egentligen har att välja mellan insatser. Kan barnkonventionen komma att användas för att motivera att fler barn ska omhändertas för att det är deras eget bästa att inte begå brott?

Avsnitt:91 Gäst: Izabella Ämne: Beroende/ sexuella övergrepp / autism. Jag lyssnar på Izabella när hon berättar sin historia. Och ställer mig frågan? Att hon ens lever idag är ett mirakel? Jag vill ställa mig upp, gå runt bordet och ge henne en lång kram. Izabella är 33 år ung, hon kom hit från Iran som 2 åring och är uppvuxen med en mamma som var psykiskt sjuk och en pappa som varit arbetsnarkoman hela hennes liv. Under uppväxten utsattes hon för sexuella övergrepp av en släkting. När mamman fick veta detta blev Izabella kallad för hora av sin mor. Izabella började i tidig ålder utåtagera med våld. Som 10 åring knivhögg hon sin mor. Något hon sedan förträngde i många år. Hon har sen 7 års åldern haft över 60 olika placeringar, LVU, Familjehem etc. . När hon var 12 år blev hon tillsammans med en man som var 10 år äldre. Han var herionist och med honom tog hon tyngre droger. Som 14 åring sköt hon amfetamin, som 16 åring hade hon fått hepatit. Hon har varit hemlös och vaknat upp från den ena överdosen efter den andra. I vuxen ålder har hon även fått en autism diagnos, något som hon redan fick som barn, men de dokumenten hade försvunnit någonstans mellan alla olika ställen hon varit placerad på. När jag lyssnar på Izabelle så tänker jag på den lilla flickan hon en gång var, den som behövde sin mammas och pappas trygghet o kärlek, den flicka som tidigt gick sönder på grund av all skit som hände runt henne. Men... I dag lever Isabella som nykter och drogfri och har fått verktyg för att hitta balans i livet. Såren är djupa, men tron på att de går att läka är stark. Hör hela den gripande berättelsen om Izabelle i Beroendepodden.

I avsnitt 4 - Frihetsberövad möter vi poeten och rapparen Wisal Suleiman. Det fjärde avsnittet handlar om barn som blivit fråntagna sina föräldrar och satta på LVU - hem: Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hör Wisals egna berättelse.Instagram @wisalsuleiman

Robin Öhrman frågar sig: pappor, finns de? Storydox 12/3 2019. Tema: Pappa.

Johannes Haddad om att vara en frånvarande pappa, ur pappans perspektiv. Storydox 12/3 2019. Tema: Pappa

Tvångslagstiftning i gränslandet mellan LVU, LVM & LPT. Vad innebär tvångslagstiftning och vi hör ofta om att man faller mellan stolarna men varför och vad innebär det i praktiken. info@socionompodden.se 

Som tonåring levde Maria Svahn Moraes ett destruktivt liv och redan som 13-åring fick hon en LVU-dom, Lagen om vård av unga, efter ett rånförsök. Nu vill hon hjälpa andra som befinner sig i en svår livssituation med kriminalitet och våld. Maria var med och startade KRIS och Unga KRIS i sin hemkommun i Linköping, samt varit med och drivit flera rikstäckande projekt med unga i utanförskap som målgrupp. Hon är kommunalpolitiker för Miljöpartiet de Gröna i Linköping och har nått nationellt uppdrag.

"Jag knarkade och gjorde dumma grejer. Jag jobbade aldrig. Jag var så himla rastlös. Och när jag drack så mådde jag ju mycket bättre." "Daniel" är döv och som liten är han är ett oroligt barn. I skolan får han en assistent som övervakar honom men snart börjar han begå kriminella handlingar. Han placeras på olika LVU hem, men inget av dem är anpassat för döva. Fram till 27 års ålder lever Daniel ett liv av missbruk och kaos. Det är först när kroppen säger stopp som läkarna förstår, att något inte är som det ska. Han måste få hjälp.  Funk berättar om svårigheterna att få människor att lyssna när det man säger tolkas genom minst en annan människa.

Gerard Longo is fighting the good fight. Gerard founded the website Lehigh Valley Underground, which provides extensive coverage of the region's indie music scene. As the business matures, we follow Gerard through how he is building LVU in a multi platform media company, including a weekly podcast, the Quinn Spin. Please be sure to RATE and REVIEW the podcast on iTunes! To hear ALL the past episodes, visit http://creativeconfidential.net

Skotten i Göteborg Del 2: Marco byter vi perspektiv till de som vet hur man gör när man skjuter. Marco är dömd tidigare för att ha skjutit en person och 2013 för att ha haft en pistol på sig. Marco har varit föremål för samhällsinsatser sedan han gick i åttan. Det har varit LVU-hem, SIS-institutioner och familjehem. Men inget har fått honom att välja bort den kriminella livsstilen. Det är något fel på det systemet. Helt ärligt, jag ser det mer som att jag blev härdad och förberedd inne på ungdomshemmen för livet som jag levt, säger Marco.I del 2 av Skotten i Göteborg möter vi en som i detalj vet hur man skjuter folk och kommer undan med det. Han förklarar hur majoriteten av skjutningarna med dödlig utgång fortfarande kan vara ouppklarade.Marco säger själv att han inte är inblandad i skjutningarna 2013 och 2014. Men han ger en inblick i hur de som skjuter tänker. Han menar till exempel att man inte känner ånger efteråt: Jag skulle nästan vilja säga motsatsen. Du har inte dåligt samvete. Du är snarare glad att du har fått det ur världen. När man väl har gjort det så har man en bra känsla, att man fått avsluta nånting, säger Marco.Av Karwan Faraj karfarhtc@gmail.com Om programmakarenKarwan Faraj har arbetat i 12 år med ungdomar i Göteborg, 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Han är medförfattare till romanen Vildsvinet som vunnit silverpocket.Också av Karwwan: Hennes resa till IS

När Melissa är 6 år utnyttjas hon sexuellt. Mannen döms för övergreppen, men när hon som 12-åring blir sexuellt utnyttjad av sin fasters man är det ingen som tror på henne. Hon kallas "mytomanunge". I höstens tredje program möter vi Melissa som föds in i en värld av kaos. Båda hennes föräldrar missbrukar och fest, alkohol och droger är en del av vardagen. Hon växer upp utan varken regler eller trygghet. När hon är 6 år gammal separerar hennes föräldrar och det är hennes alkoholiserade pappa som får vårdnaden av henne. Det är också nu som hon för första gången blir sexuellt utnyttjad. Under tre års tid blir hon våldtagen gång efter gång av sin kompis morfar. Något som hon själv väljer att helt trycka bort och förtränga. Men när Melissa är 9 år gammal hittar Polisen till slut videoinspelningar på övergreppen och mannen åker fast och döms. - Pappa sa ingenting när det kom fram. Han tyckte mest att det var jobbigt för honom att höra det jag utsatts för. Och jag tog på mig skulden och kände att det var mitt fel det som hänt. Historien upprepas dock, året efter händer det igen, nu är det pappan i familjen som de bor granne med som står för övergreppen. Men då det inte finns några bevis så tror ingen på 10-åriga Melissa och allt tystas ned. Och när hon blir sexuellt utnyttjad en tredje gång, två år senare av hennes fasters man, så väljer Melissa att inte berätta något för sin pappa. Hon är alldeles för rädd för hans reaktion. Men sanningen kommer till slut fram via skolans kurator.- Pappa skrek på högtalartelefonen inne hos kuratorn att jag var en jävla mytomanunge, att skolan inte skulle tro på mina lögner. Att jag bara hittade på allt.Melissas pappa och resten av hans familj förskjuter henne och vill inte ha något mer med henne att göra. Det här blir starten på många år av otrygghet, ångest och rädsla för Melissa. Hon bor en tid med sin aktivt missbrukande, och ofta påtända mamma, som hon skyddar genom att ljuga för socialen. Hon börjar själv ta tunga droger och LVU:as till slut, bara 16 år gammal. Något som dock visar sig göra allt ännu värre.- Jag kastades runt som ett brev. Jag var på 30 olika behandlingshem och jourhem under de kommande 4 åren. Det ena värre än det andra med personal som utnyttjade oss tjejer och som ljög om oss för socialen. Både polis och personal hånskrattade åt mig när jag bad om hjälp. Och ingen frågade någonsin hur jag mådde, eller vad jag ville. Eller trodde på det jag berättade.Hör Melissas berätta om hur hon växte upp utan en enda trygg vuxen i sin närhet. Hur hon gång på gång blev utnyttjad sexuellt som barn men att ingen trodde på henne. Hör henne också berätta om sveket från sin egen familj och om hennes kamp om att bli tagen på allvar, att få någon att verkligen tro på henne och det hon utsatts för.

Årets Guldspade. I den andra delen av dokumentären fortsätter Katia Wagner och Milan Djelevic berättelsen om Tobias som i tre år kämpat för att få hem sitt barn från ett familjehem i Bollnäs. Det är ett unikt fall, så till vida att sonens placering på ett familjehem inte handlat om att Tobias förmåga att ta hand om ett barn ifrågasatts. Socialtjänsten har bromsat  en överflyttning från det familjehem pojken bor hos, på grund av att pojken är född för tidigt och enligt myndigheten är stresskänslig. Socialtjänsten har menat att hemflytten måste ske gradvis och långsamt. Pernilla Leviner, doktor i offentlig rätt och expert på social barnrätt, har granskat domarna och delar av utredningsmaterialet. Hon menar att det gick fel redan från början. Lagen ställer väldigt tydligt krav på att det ska vara brister i hemförhållanden, det finns fyra olika kriterier, misshandel, brister i omsorgen, otillbörligt utnyttjandet eller annat förhållande i hemmet. Men i det här fallet var det så att barnet var redan placerat, pappan brast inte, utan bristen blir att han gör en annan bedömning än socialtjänsten om huruvida barnet ska hem eller ej, säger Pernilla Leviner. Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..." Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.  Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen. I den står: Högsta Förvaltningsdomstolen finner till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU. Hela domen hittar ni här Programmet sändes först gången i juni 2015.   Milan Djelevic är reporter på Ekot, SverigesRadio, och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har vunnit Guldspaden, och varit nominerad till Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner ärfrilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har vunnit Guldspaden och fått Wendelapriset för bästa socialreportage. Producent: Håkan Engström.

Årets Guldspade! 2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort. Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman.Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem.Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt.Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning.Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias.Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..."Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU. Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen. I den står: Högsta Förvaltningsdomstolen finner till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU.Hela domen hittar ni härProgrammet sändes först gången i juni 2015.Milan Djelevic är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har vunnit  Guldspaden och varit nominerad till Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har vunnit Guldspaden och fått Wendelapriset för bästa socialreportage.Producent: Håkan Engström.

I Dagens program pratar vi om längtan. Vad har vi egentligen för drömmar och fantasier om framtiden och hur kan de hjälpa oss i nuet. Vi träffar killen som längtar efter att hans LVU ska upphöra så han äntligen kan börja leva och så pratar vi om den hemlängtan man kan känna när man sitter inlåst. Dessutom sänder vi sista delen i vår mini serie ”Flykten” där vår unge berättare delar med sig av sin droghistoria och blickar in i framtiden. Vad längtar du efter?

När Ida föds, en månad för tidigt, gör hon det in i en värld fylld av missbruk och kaos. Hennes barndom präglas av svek, tårar och två föräldrar som prioriterar sitt missbruk framför sin egen dotter. I fjärde programmet av Pira & Bråding möter vi 23-åriga Ida. En tjej som trots sin unga ålder levt ett liv som de flesta inte ens kommer i närheten av under en hel livstid.Redan på BB startar kaoset i hennes liv. Hennes mamma har lyckats smuggla in heroin i en strumpa och är hög när Ida rejält undernärd föds en månad för tidigt. De första åren i Idas liv sker sedan i ett hem där hennes föräldrar prioriterar sitt missbruk framför att ta han om sin dotter. Efter många och jobbiga rättegångar placeras hon tillslut hos den enda trygga punkt som finns i hennes liv, sin farmor. En extra mamma som tyvärr rycks bort alldeles för tidigt.- Jag minns hur jag sprang ut ur rummet, la mig på golvet i sjukhuskorridoren och bara skrek. Hon får inte vara död. Om hon är död så finns det inget mer att leva för.Efter att Idas farmor hastigt dött i sviterna av cancer följer en barndom fylld av svek, tårar och traumatiska minnen. Hon börjar skolka från skolan och ta droger för att fly undan sig själv och omgivningen. Det hela slutar med att hon 15 år gammal blir tagen av polisen och placerad på ett paragraf 12-hem enligt LVU. 

Även när en ungdom döms till tvångsvård för grova brott, kan socialtjänsten besluta att personen ska bli kvar i hemmet. Det kallas LVU i hemmet och blir trots hård kritik allt vanligare. Tänk dig att du varje dag blir slagen, pressad på pengar och förnedrad. Att den som plågar dig gång på gång kommer tillbaka och vill ha mer. Hotar att döda dig om du berättar för polisen. Att du tvingas stjäla från andra för att betala tillbaka påhittade skulder.  Tänk dig att du övervinner din rädsla och anmäler. Att din plågoande döms för brotten mot dig. Föreställ dig sen att du omedelbart efter domen tvingas möta den du vittnat mot. I skolan, på torget, i affären.  För socialtjänsten tycker att det är bäst för gärningsmannen att bo kvar i sin familj. Och polisen rekommenderar dig att flytta.   Det här låter förstås otänkbart, och det är det också. Om det inte hade varit för en omständighet att den som ger sig på dig är under 18 år.  I lagens namn handlar den här veckan om vad samhället gör med omyndiga förövare och deras offer. Vår reporter Johanna Bäckström Lerneby berättar om lagen som ger Socialtjänsten rätt att flytta på unga brottslingar. Men som alltmer har blivit en möjlighet för den skyldige att bo kvar. Det kallas för LVU i hemmet och vår granskning visar att det har blivit allt vanligare i Sverige.

Verkligheten följer skrivprojektet på ungdomshemmet Folåsa med temat "Sommar på institution". Thomas och Sofia berättar om livet som inlåst. Plötsligt kommer ett avgörande telefonsamtal. På ungdomshemmet Folåsa får "Thomas", "Sofia" och de andra sätta sina tankar på pränt i ett skrivprojekt startat av två journalister, varav en själv har suttit på ett så kallat LVU-hem. Temat för dagen är "Sommar på institution". "Sofia" berättar om balklänningen hon inte kunde ha på sig hon sitter ju inlåst. Och "Thomas", 14, tror inte för en sekund att saker kommer förändras när han släpps ut. Istället är han övertygad att han kommer hamna här igen. Men så kommer det plötsligt ett samtal som kan förändra hans framtid i grunden. Det är en stor dagstidning som vill publicera hans text och ge honom betalt för det.

2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort. Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman. Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem. Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt. Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning. Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias. Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son.  Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..." Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.  Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen.  I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”. Hela domen hittar ni här: http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%c3%b6randen/2015/Juni/6062-14.pdf   Milan Djelevic är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har varit nominerad till Guldspaden, Ikaros och Röda Korsets journalistpris. Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har varit guldspadenominerad 3 gånger, och fått Wendelapriset för bästa socialreportage. Producent: Håkan Engström.

Tvillingarna Johan och Oskar växer upp kring Möllevångstorget i Malmö. De gör allt tillsammans. Tidigt hamnar de i en värld av droger och kriminalitet. Först omhändertas Johan enligt LVU, och ett år senare även Oskar. Socialtjänsten anser att pojkarna påverkar varandra negativt. Tvillingarna får kontaktförbud, vilket innebär att de inte får prata i telefon eller träffa varandra. De placeras på olika HVB-hem på Gotland. De får fortfarande inte träffa varandra, men de vill inget annat än att ses.

Tvillingarna Johan och Oskar växer upp kring Möllevångstorget i Malmö. De gör allt tillsammans. Tidigt hamnar de i en värld av droger och kriminalitet. Först omhändertas Johan enligt LVU, och ett år senare även Oskar. Socialtjänsten anser att pojkarna påverkar varandra negativt. Tvillingarna får kontaktförbud, vilket innebär att de inte får prata i telefon eller träffa varandra. De placeras på olika HVB-hem på Gotland. De får fortfarande inte träffa varandra, men de vill inget annat än att ses.

I Skotten i Göteborg Del 2: Marco byter vi perspektiv till de som vet hur man gör när man skjuter. Marco är dömd tidigare för att ha skjutit en person och 2013 för att ha haft en pistol på sig. Men han visar ingen ånger. Marco har varit föremål för samhällsinsatser sedan han gick i åttan. Det har varit LVU-hem, SIS-institutioner och familjehem. Men inget har fått honom att välja bort den kriminella livsstilen. – Det är något fel på det systemet. Helt ärligt, jag ser det mer som att jag blev härdad och förberedd inne på ungdomshemmen för livet som jag levt, säger Marco. I del 2 av Skotten i Göteborg möter vi en som i detalj vet hur man skjuter folk och kommer undan med det. Han förklarar hur majoriteten av skjutningarna med dödlig utgång fortfarande kan vara ouppklarade. Marco säger själv att han inte är inblandad i skjutningarna 2013 och 2014. Men han ger en skrämmande inblick i hur de som skjuter tänker. Han menar till exempel att man inte känner ånger efteråt: – Jag skulle nästan vilja säga motsatsen. Du har inte dåligt samvete. Du är snarare glad att du har fått det ur världen. När man väl har gjort det så har man en bra känsla, att man fått avsluta nånting, säger Marco. Av Karwan Faraj karfarhtc@gmail.com Om dokumentärmakaren Karwan Faraj arbetar med ungdomar och 2006 tilldelades han Rotarys pris som årets ungdomscoach. Karwan är medförfattare till romanen ”Vildsvinet” som vunnit ”Silverpocket” och är en av initiativtagarna till hiphop-kollektivet ”Maktskiftet” och driver just nu teatergrupper på fritidsgårdar runt omkring Angered.

Hemlöshet, fosterhem, rymningar och LVU. Det som började med droger bara till fest blev ett regelbundet missbruk för Nathalie. Tommys son Hans lyckades klara både gymnasiet och att göra lumpen, trots sitt beroende.

- Det var nervöst, man satt där och kollade ner i boken. Jag visste vilket ställe jag var på. Man vågade inte göra olika grejer ifall det skulle hände nåt, säger Sandra 15 år. Varje år omhändertas ca 30.000 barn och ungdomar för vård utanför hemmet. Ca 1000 personer av dessa placeras hos Statens Institutions styrelse, även kallad SIS. I sverige finns det ca 25 st ungdomshem från norr till söder.  I veckans Barnen åker vi till Vagnhärad, strax söder om Stockholm där vi träffar Erik och Sandra, 14 och 15 år som båda bor på Lövsta ungdomshem och går i skolan på institutionens egna skola som heter Silleskolan.  Vi försöker ta reda på hur det är att börja skolan när man sitter inlåst och övervakad dygnet runt. Här bor flickor och pojkar som alla blivit tvångsplacerade av socialtjänsten, så kallat LVU. Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.  För att en ungdom ska bli omhändertagen enligt LVU så krävs det att personen lever ett liv med missbruk eller kriminalitet eller att ungdomens föräldrar inte kan ge det stöd som krävs för att få en trygg uppväxt.  - Jag kom hit med polisbil och så tog de in mig på isoleringen. De sökte igenom mig och jag fick lämna ifrån mig allt jag hade., Jag fick också ta av mig kläderna. Egentligen ska man duscha men jag behövde inte det. Jag kom hemifrån med polisen så de trodde väl att jag var ren, berättar Erik som var 14 år när han kom till Lövsta. På lövsta finns det 32 platser, den största delen är ungdomar mellan 12-16 år där samtliga går i skolan. - Det är många elever som börjar och sedan flyttar vidare under hela året. Vissa är här i några veckor medan andra stannar i flera år. När en ny elev kommer får de oftast gå runt med sin klassföreståndare för att känna sig välkomna, men också för att känna sig trygga. Många har inte gått i skolan på flera år, så en viktig uppgift är att motivera och visa att det här kan vara en bra plats, säger Lennart Claesson, rektor på Silleskolan. Efter några dagar på Lövsta är det dags att börja skolan. På Silleskolan har lärarna en tät kontakt med vårdarna på avdelningarna, och anpassar studierna till omständigheterna. Ibland kan det handla om ett jobbigt samtal eller ett bråk under kvällen, då förflyttas oftast provet till en annan dag. Här är det möjligt att individuellt anpassa takten till den enskilda eleven. Men hur upplever Erik och Sandra det är att gå i skolan under dessa omständigheter? Ett program av Tomas Rajnai

Överbelagda förlossningsavdelningar och personal som går på knäna - och barn som mist livet i samband med födseln. Kaliber har under hösten berättat om de brister i förlossningsvården sjukhusen själva anmält. Men vad händer med de misstag sjukhusen själva inte rapporterar? Redaktionen har också följt upp reportaget om den då 11-årige autistiske "Elias". När hans mamma ifrågasatte kommunens erbjudande om ny skolplats 35 mil hemifrån, tvångsomhändertogs han och skjutsades iväg med polis. Idag är han 14 år och kan själv berätta om det som hände. I två reportage följer vi den här veckan upp tidigare granskningar. Nya fall av allvarliga skador i förlossningsvården - som inte anmälts av vården. Och vad hände med 11-årige autistiske Elias som tvångsomhändertogs och som vi berättade om 2010? Kaliber följer idag upp två tidigare granskningar. För några veckor sedan sändes vi två program där vi granskade den svenska förlossningsvården. Vi gick igenom Lex Maria-anmälningar från de senaste åren och kunde visa hur platsbrist, stress och underbemanning brister inom fosterövervakningen bidragit till att barn skadats eller till och med dött under de senaste åren. Men idag kan vi berätta fallen so inte anmäls. När det sker en allvarlig vårdskada ska det anmälas enligt lagen om Lex Maria. Vården ska sedan utreda skadan för att förhindra att samma sak sker igen. Och rapportera till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Men vi har hittat fal som inte anmälts enligt Lex Maria. Trots att det finns läkare som bedömer att det handlat om en vårdskada som hade kunnat undvikas. Det handlar om barn som fått hjärnskador i samband med förlossningen. Vi börjar i Lund. December 2013.  På parkettgolvet kryper Linnea 2.5 år. Det var bara några veckor sedan hon lärde sig krypa. Sakta men säkert tar hon sig fram över golvet till pappa Per som sitter i soffan med utsträckta armar. Linnéa, en envis men oftast glad 2.5 åring har en brun tofs på huvudet och tecknar med händerna för att göra sig förstådd. Men på en digital fotoram i familjens hall visas bilder av Linnéa när hon är nyfödd.  Linnea ligger nedkyld, har en massa slangar i sig och är svullen. – Det där är det kändes som en chock. Jag såg henne där första gången också. Jag vaknade upp några timmar senare och då hade de redan sövt ner henne och kylt ner henne. Några timmar efter att Linneas föräldrar Tina Lindman och Per Fredlund kommit in till förlossningen i Lund 2011, för att föda sitt första barn, kopplas Tina bort från den maskin som övervakar Linneas hjärtljud i magen. Tina behöver gå på toaletten. Men innan dess har Linneas hjärtljud varit avvikande, hon har bajsat i fostervattnet och Tina har feber.  När fosterövervakningen kopplas upp igen efter toalettbesöket är Linneas hjärtljud så dåliga att läkare beslutar om ett snitt. När Linnea föds andas hon inte. – Asså jag kommer ihåg när jag vaknade upp från narkosen. Var då ju Per där och hans syster hade kommit och hon hade tagit ett foto på Linnea.  Och jag kommer ihåg att jag såg bilderna, men tänkte att hon lever inte. Jag tänkte att jag är den enda som har förstått att hon inte lever för jag tänkte att Per inte förstod det för de stod ju där och sa att du har ju fått en flicka. Jag kommer ihåg den paniken att hon lever ju inte. De har inte förstått att hon inte lever. och sen när den chocken väl la sig så började jag tänka att allt gick bra och allt har löst sig men så innan jag hade träffat Linnea så kom ju en läkare in från neonatal och berättade då om att de hade kylt ner henne för att det var risk för att få hjärnskador och sånt. Linnea kyls ner för att minska risken för hjärnskador och när hon är fyra dygn görs en magnetkameraundersökning av hennes hjärna. Tina och Per får besked om att man inte kan hitta några tecken på hjärnskador i nuläget. Men månaderna går. Upprepade besök inom vården. När hon är 10 månader vill barnhabiliteringen att bilderna från den magnetkameraundersökning hon gjorde vid fyra dagars ålder ska granskas igen. Nu blir bedömningen en helt annan. Det finns tecken på syrebristrelaterade hjärnskador. --  Och det kändes, det var ju inte…man hade ju träffat Linnea precis innan men bara man fick reda på det så plötsligt blev det väldigt konstigt att veta att hon har en fysisk skada i hjärnan som egentligen har funnits där hela tiden. Läkarna bedömer att Linnea har en cp-skada. Efter förlossningen ansökte Tina och Per om ersättning till Linnea hos Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag Patientförsäkringen LÖF som betalar ur ersättning för skador inom vården som de bedömer som undvikbara vårdskador enligt patientskadelagen. I våras kom beslutet. Linnea har rätt till ersättning.  Tre läkare har gjort bedömningar. En av LÖF:s läkare gör bland annat bedömningen att fanns tecken på att Linnea riskerade syrebrist flera timmar innan hon förlöstes. En annan menar att det  var fel att koppla bort CTG-övervakningen som mäter hjärtljud vid Tinas toalettbesök. Hur var det att få det beskedet då? – Ja man grät…Ja men grejjen var ju att det hade inte behövt hända. – Ja även om det var det svaret man kanske ville ha så är det rätt jobbigt att få det för då tänker man att fan varför gjorde ni inte som ni skulle… Men samtidigt som Patientförsäkringen gjort bedömningen att det är en undvikbar vårdskada så har Skånes universitetssjukhus  i Lund inte anmält det som hände Linnea enligt Lex Maria. Något Per och Tina tycker de borde gjort. – Vi vill ju inte att det här ska drabba någon annan. Sen vet vi ju att det går ju inte dra tillbaka tiden så det blir bra med Linnea men det är på något vis att de tar det på allvar detta är ju en jätte hemskt grej och det är ju något de borde ändra på och det borde vara bra för de själva också ifall detta skulle hända igen. Andreas Herbst är verksamhetschef vid Kvinnokliniken i Lund. Han jobbade inte där när Linnea föddes, men har snabbt satt sig in i ärendet för att kunna svara på våra frågor. – Mitt spontana intryck är att det här inte är självklart att det borde ha Lex Maria anmälts. Därför att när jag ser på ärendet så är det inte för mig uppenbart att här har varit en vårdskada som har varit möjlig att undvika. Jag säger inte att det hade varit fel att göra en Lex Maria-anmälan men min bedömning är att det är inte ett sånt här självklart fall att man absolut borde ha gjort det. Andreas Herbst vill inte kommentera detaljerna i ärendet, men menar att det är rutin att koppla bort övervakningen av hjärtljud vid till exempel toalettbesök, om det inte redan är tydligt att något ytterst allvarligt är på väg att inträffa. Efter Linnea föddes tog det fyra månader för kliniken att göra en intern avvikelserapport, något som generellt ska göras så snart som möjligt enligt Andreas Herbst. I det här fallet gjordes det först efter att föräldrarna ansökt om ersättning hos Patientförsäkringen LÖF. – Jag vill inte recensera eller lägga värderingar i hur man handlade det fallet eftersom jag bara har tillgång till journalhandlingar och inte vet hur man resonerade den gången. Men kan du förstå att föräldrarna tycker det är konstigt att man gör en avvikelserapport först när de har gjort en ansökan till patientföräskringen? – Det kan jag förstå. Varför det? – Jag kan förstå att man som föräldrer tycker att det inte är patientens sak att påpeka avvikelser för oss i sjukvården. Patientförsäkringen LÖF har gett Linnea rätt till ersättning. Men besluet kom i Maj 2013, två år efter förlossningen. – Jag har inte läst svaret från LÖF men det är klart att...bedömer de att det är en undvikbar vårdskada så är det klart att då finns ju skäl att rannsaka sig. Vad tänker du göra nu? – Ja jag har ju tittat på det här ärendet det har jag ju gjort och jag kommer ju ha en diskusson med chefläkaren kring det. Vad vill du diskutera? – Handläggningen av fallet. Pelle Gustafsson är chefläkare på Patientförsäkringen LÖF. Han tycker att fall som handlar om barn som  fått hjärnskador under förlossningen och som blivit beviljade ersättning från LÖF enligt patientskadelagen  borde vara anmälda enligt Lex Maria – Nej för att är det så pass allvarligt att det hamnar hos oss och blir…, men så är det så gott som alltid en händelse som är så pass allvarlig att den faller under vad som ska anmälas till Lex Maria eller enligt Lex Maria. Om det inte gjorts då. Vad tänker du kring det? – Nej det är inte bra. Det enda sättet att bli bättre att lära sig och få upp det här till ytan och kunna ta itu med det det är att vi pratar om det och pratar vi om sådana här saker vid sina rätta vad det egentligen är frågan om så är det Lex Maria anmälan punkt slut. Och Tina och Per i Lund är inte ensamma. 2010 föds en pojke på sjukhuset Ryhov i Jönköping. Förlossningen slutar med ett kejsarsnitt efter att pojken visat tecken på att må dåligt i magen. Pojken är livlös och drabbas på grund av syrebristen av en cp-skada. Föräldrarna vill själva inte vara med i programmet, men vill att vi berättar om deras anmälan. De tycker, precis som Per och Tina i Lund, att det som hände deras son borde anmälts enligt Lex Maria. Sonen har liksom Linnea fått rätt till ersättning från Patientförsäkringen LÖF, En läkare gör bedömningen att han borde förlösts tidigare och att "hela skadan är en följd av den felaktiga behandlingen under förlossningen".  Men inte heller här har en anmälan enligt Lex Maria gjorts. Axel Ros chefläkare inom Jönköpings sjukvårdsområde säger idag att en sådan borde gjorts. -- Det var inget medvetet beslut att inte anmäla utan det var helt enkelt så att det här tragiska fallet inte uppmärksammades som ett fall som skulle anmälas enligt Lex Maria. Nej det kom inte till kännedom till chefer eller chefläkare som då arbetar som ett ärende som skulle anmälas. Vad tänker du om det? – Nej det var inte bra. Sånt som är allvarliga vårdskador som uppmärksammas i vården ska utredas så att man försöker ta reda på varför det händer så man kan vidta åtgärder och sen ska det anmälas enligt lagen till Socialstyrelsen var det då IVO är det nu. Syftet med en Lex Maria-anmälan är alltså att uppmärksamma allvarliga fel i vården, så att de inte händer igen. Och det finns ett krav på att anmälan ska göras inom två månader från att någonting har inträffat. – Ja, det är ju för att det är ju angeläget att man får in de här utredningarnai rimlig tid, utredningens kvalitet gynnas ju av att man utreder i nära anslutning till händelsen. Gunnar Moa är avdelningschef och sitter i ledningen för Inspektionen för Vård och Omsorg, som har tillsynsansvar för sjukvården. – Vad kan det som du ser det få för konsekvenser om man anmäler sent? – Ja, ett problem om man anmäler sent och utreder sent i förloppet, då har man ofta svårare att göra en kvalificerad utredning eftersom det kan ju bygga på att…att man får tag i den personal som har varit medverkande och att man har minnesbilder av händelsen kvar, att dokumentation går att få tag på och så vidare så att…återigen, utredningen gynnas ju ofta av att man kan göra den i nära anslutning till händelsen. När något gått allvarligt fel inom vården ska vårdgivarna alltså anmäla det till Inspektionen för vård och omsorg inom två månader. Vi har hittills hört om fall där det här inte gjorts över huvud taget. Men Kaliber kan också visa att många av de anmälningar som görs inte kommer in så fort som riktlinjerna kräver. Vi har begärt att få ta del av samtliga Lex Maria-anmälningar rörande förlossning som inkommit till IVO under 2012 och fram till september 2013. Och när vi går igenom de 70 anmälningar som vi får ut så kan vi se att den absoluta majoriteten har kommit in för sent. 60 av anmälningarna har inkommit mer än två månader efter att händelsen inträffat. I 39 fall har det tagit mer än 5 månader. Och i 7 fall har det tagit mer än ett år. . Gunnar Moa på IVO igen: – Jag kan inte säga hur pass representativt det här är för alla våra Lex Maria-anmälningar, men det är ju naturligtvis angeläget för oss att vi ständigt håller ögonen på det här så att utredningarna genomförs inom rimlig tid. 2.5 åriga Linnea i Lund lärde sig för några veckor att krypa och kan med hjälp av att teckna med händerna göra sin vilja hörd. Men hon kan inte äta som andra barn i hennes ålder, maten måste vara puread och ju äldre hon blir desto tydligare blir skillnaderna mellan henne och andra barn säger föräldrarna Tina och Per. – det handlar inte om att vi inte är glada för Linnea som hon är. Vi är överlyckliga och vi ser jätte mycket framsteg hos henne nu att hon har börjat krypa eller hasa sig fram det är fantastiskt och det är ofta jag kan sitta nu och titta på Linnea och gråta för att jag kan se att hon….alltså att hon kan krypa det är nog så mycket större för oss än för någon annan som har ett barn som börjar krypa. J Det är liksom inte det att vi inte ser framstegen men det finns ändå ett berg med massa annat som gör livet jobbigt liksom. För oss och för Linnea. Och även om Linnea nu fått ekonomisk ersättning så kan inte Per och Tina släppa att ingen Lex Maria gjorts om Linneas förlossning. – Ja det känns på något sätt som mot respekt för Linnea. Alltså att känna att som sagt när hon blir äldre och man mer kan prata om detta att man kan säga att ja men detta hände dig och det är fruktansvärt men det ledde till att man ändrade och gjorde något så det blev bättre. Den ekonomiska ersättningen har hon ju fått från patientförsäkringen eftersom de har godkänt skadan så det är ju en sak och det är ju självklart också viktigt för oss och för Linneas del men jag tycker det andra är lika viktigt liksom om inte viktigare… Reporter Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se Reporter Markus Alfredsson markus.alfredsson@sverigesradio.se Under hösten har det debatterats mycket om skolan och skolgången för barn med särskilda  behov. Ett av våra tidigare program har nu fått ett stort genomslag i sociala medier. Det handlar om en pojke med autism som tvångsflyttades när skolan i Torsby inte klarade av honom. ”Elias har diagnosen autism och det medför svårigheter i samspel med andra, svårigheter att kommunicera.” – Han tycker om att måla på väggen, jag har försökt att dölja det med tavlor, berättar Elias mamma Stina. Hösten 2010 visar Stina mig sonen Elias rum i Torsby. Ett typiskt pojkrum: Lampan, klockan och gardinerna har döskallemönster. – Han gillar döskallar. I hyllan ligger leksakerna kvar. Men Elias är borta. Och han ska aldrig komma tillbaka till det här rummet ”Han har diagnosen ADHD. Det betyder att han är impulsiv, överaktiv.” Den här är hämtat från ett reportage i Kaliber 2010. Inspelningen om Elias diagnoser är från Förvaltningsrätten där det bestämdes att då 11-åriga Elias skulle tvångsomhändertas och flyttas från Torsby till en skola i Linköping - 35 mil från mamma ”Stina”, morföräldrarna och katten Tyson. – Här är hans sovrum. Hemma hos morföräldrarna i Torsby visar Elias morfar var Elias brukade sova när han hälsade på. – Han är ju väldigt fäst vid mig, han har tytt sig mycket till mig. Han ringer hem och säger att han vill hem. Det är jobbigt. Vi kan inte se att det är något fel på pojken så att han ska kastas ut ur kommunen. – I det här klassrummet där det lyser gick han då. Det gick ganska bra tills han började fyran. Är det just det här med flytt, byte av miljö som blir jobbigt för honom? – Ja, och byte av människor. Hen bytte ju både klass och klassföreståndare. De tre första åren gick det förhållandevis bra i skolan. Han hade en egen stödperson som var med honom även på rasterna. Men stödpersonen drogs in. Och i fyran funkade det inte längre. – Då eskalerade det och han började må sämre. Det funkade inte på fotbollsträningen och han hamnade i konflikt med andra barn, han behövde verkligen hjälp. Så då tvingade jag mig mer eller mindre på Barn- och ungdomspsykiatrin, och de startade en utredning ganska snabbt. I mars 2010 var det klart. Då hade de kommit fram till att han hade autism, adhd, koordinationssvårigheter och ångestsyndrom. Diagnoserna gör att Elias kan börja medicineras. Men medicinen hinner inte ställas in och någon utredning om vad som krävs för att klara skolgången görs inte.    Rektorn vill att Elias ska börja i en annan skola och får Socialtjänsten med sig på att placera Elias i en skola i Linköping. Mamma Stina tycker att kommunen borde ordna skolgång närmare. Hon besöker skolan i Linköping men tycker inte att den verkar bra. Den vände sig inte heller till barn autism. Mammans ovilja gör att kommunen bestämmer sig för att tvångsomhändertar Elias enligt den andra paragrafen i LVU lagen om vård av unga. En paragraf som handlar om missförhållande i hemmet. Vanligtvis brukar det innebära att föräldrarna slår sina barnen eller missbrukar för mycket. Men i det här fallet var det mammans  citat ”negativa eller i vart fall tveksamma inställning till specialskola ” slutcitat som enligt domen utgjorde ett sånt missförhållande. Joar Berglund var rådman i förvaltningsrätten: – I det här fallet var det väl egentligen det att hon inte ville gå med på den här speciella skolformen då som barnets ansågs behöva. Så det var väl en lite udda form av andra paragrafen får man väl säga. Inte det vanliga klassiska. Men om det hade varit så att hon hade sagt att hon gärna flyttade med till Linköping, då hade det inte blivit något LVU? – Nej, förmodligen inte. Varför blev det just den här skolan i Linköping? Den ligger ju ganska långt från Torsby. Flera timmars resa. – Ja, nu frågar du igen någonting som jag inte vet. Jag har ju litat på dem som är inom skolan. I reportaget om Elias kunde vi visa att beslutet om tvångsvård byggde på flera felaktiga uppgifter som kommunen lämnat till domstolarna.  Bland annat hävdade kommunen att Elias behövde en specialskola med specialkompetens om Elias diagnoser och att en sån bara fanns tillgänglig i Linköping. Men skolan i Linköping var ingen specialskola som kommunen hävdat. Ingen  av lärarna hade heller specialpedagogisk kompetens. Och domstolen kontrollerade inte kommunens uppgifter. Joar igen. – Vi litade på skolans bedömning där. De klarade inte av honom där, utan det behövdes några speciella resurser i pedagogik och vad de nu kan ha därborta i Linköping. Vad är det för speciella resurser då? – Ja, fråga inte mig. Jag kan inte sådant där skolpedagogiskt specialia. Reportaget om Elias sändes 12 december 2010. Jag och kollegan Bo Göran Bodin hade gjort nyhetsinslag till samma morgon. Men kvällen innan smäller det: ”Klockan är tio, nyheter från Ekot: Tidigare ikväll var det en serie explosioner kring en bil i centrala Stockholm… ” En terrorattack på Drottninggatan mitt i centrala Stockholm blir en världsnyhet som slår ut nästan alla annan nyhetsrapportering. Våra nyhetsinslag om Elias blir aldrig sända. Söndagens Kaliberprogram passerar utan något medialt intresse.  Men i november 2013 händer plötsligt något. Det nästan tre år gamla programmet om  Elias börjar spridas på sociala medier. Det delas tusentals gånger på Facebook, inom en vecka har fler personer klickat sig in till programmet om Elias, än vad som skett totalt sett för något annat Kaliberprogram någonsin.  Det plötsliga intresset för gör att vi bestämmer oss för att ta reda på vad som hände med Elias. Det är därför jag nu en kylig decembermorgon 2013 sätter mig på tåget till Kristinehamn. När vi gjorde första reportaget fick vi aldrig prata med Elias. Socialtjänsten i Torsby bestämde att han inte ens skulle få reda på att vi sökt honom. Nu är det därför  första gången vi träffas. Elvaåringen, som vi kallar Elias, har blivit 14. – Jag går i åttan… Jag börjar sköta mig mer och mer. Det är viktigt med skolan. Nu ska jag träffa mamma. Mamma Stina har också flyttat till Kristinehamn för att komma närmare sin son. Trots det är beslutet om tvångsvård kvar. I början, under ett år fick Elias inte träffa sin mamma alls.  Men efter att de överklagat det, rev Kammarrätten upp torsby kommuns beslut om umgängesbegränsningar Nu får de därför ses en helg varannan helg. I Kristinehamn bor han annars i ett nytt familjehem. Det första sa upp sig. Det andra också. Han har nu fått flytta fyra gånger. Och han går i en ny skola i Kristinehamn som han tycker är bättre än den i Linköping. – Man ska inte klaga, jag får den hjälp jag behöver. Den förra gjorde inte vad den skulle så det blev mycket konflikter där mellan mig och lärarna. Det är bättre här, för här är de så lugna. Vad skulle du helst vilja? – Jag skulle vilja flytta till mamma och bo där och inte ha LVU eller kontakt med socialen överhuvudtaget, men det kan ju inte jag bestämma. Jag ville inte flytta från första början, det gjorde de ju mot min vilja. Kommer du ihåg den där gången poliserna kom och hämtade dig? – Ja, jag trodde att de ljög först. De kom in och satte sig i soffan, sen sa de: Nu ska vi åka. Och jag sa: Nej jag tänker inte åka nånstans. Sen tog de tag i mej. Och jag tänkte att nu ska jag göra morfar stolt och åka dit utan något tjafs. Sen när jag kom dit märkte jag ju att jag inte fick komma tillbaka och hälsa på eller något. De ville ju ha bort mig.  De ville inte att jag skulle vara kvar där. Kommunen slängde ut mig. Du lyssnade på reportaget som sändes? – Ja, jag blev väldigt besviken över att de inte sa till mig att ni hade sökt mig. Ett par kilometer från skolan bor mamma Stina. – Jag bor ju i Kristinehamn nu. Det är en helt annan situation nu. Han går i en skola som faktiskt anstränger sig. Hur kom det sig att de bytte skola tillslut? – Det var den nya socialsekreteraren som kom in i bilden, sen dess har det blivit bättre. Det är fortfarande socialtjänsten i Torsby som har hand om Elias ärende. Ärendet kanske ska tas över av den nya kommunen men innan dess vågar inte Stina överklaga LVU-domen. – Jag måste vara stark nog att klara av det, det tar både fysiskt och psykiskt.       Anledning till LVU var ju att du var tveksam till den här flytten. Nu har du ju flyttat till dit han är, så då är väl kriteriet för LVU upphävt, kan man ju tänka? – Jo, jag har pratat med dem, det de säger är att jag får göra en omprövning. Men jag tar inte en prövning till med Torsby kommun, då väntar jag till Kristinehamn har tagit över. Stina hamnade i en konflikt med de tidigare socialhandläggarna. De påstod att Elias fungerade mycket bättre i familjehemmen och använde det som belägg för att Stina måste ha brustit i omsorgen. Att Elias hade det bra i de första familjehemmen och den tidigare skolan i Linköping, Stämde inte med vad vi då kunde se att Elias själv skrev på Facebook, där stod att han vantrivdes och ville flytta hem. – Jag brukade ringa hem och grina i telefon och säga att han ville hem. – Han smygringde ju.    – Jag såg till att de hade gått ut så jag kunde ringa, sen kom de in och då blev det ett helvete. De skrek ”Du får inte ringa dit, vi har ju gjort upp det, fortsätter du med det får vi prata med socialen.” Vad sa morfar när du ringde? – Jag vet inte, jag hyperventilerade och grät mest. Varför var du så ledsen? – Jag vill ju inte bo där, jag ville bo där hemma. Nu kommer det så dåliga minnen så jag börjar bli ledsen.  Vad är det för minnen? – När jag inte fick ringa till någon eller träffa någon, och allt var under bevakning när jag väl fick.    Sen den nya handläggaren börjat tillåts Elias ha egen mobiltelefon. Tidigare förbjöds han att prata i telefon med mamman eller morföräldrarna mer än en gång var annan vecka. Och då avlyssnades samtalen av familjehemsföräldrarna som också hade rätt att avbryta samtalen.   Beslutet om det förklarar socialtjänsten med att mamman och morfadern var negativt inställda till socialtjänsten och ”för över sin negativa syn på ärendet till Elias” som det står i beslutet. Brev lästes också av socialtjänsten som skickade de vidare efter en ”bedömning om brevens innehåll”. – Vi fick inte prata om hur det var i skolan. Det fick jag instruktioner om – det skulle vi inte prata om. Kommer du ihåg något tillfälle när de gick in och bröt samtalet? – Det var om vi pratade om socialen eller skolan, då bröt de. – Det var för att jag inte skulle få säga vad jag kände, jag skulle inte få tala ut. Kan du berätta om de samtal du ändå fick göra, när de lyssnade? – Har du varit på en anstalt någon gång? De sitter med luren och så är det fullt med vakter. Typ så var det, men de hade en extralur att lyssna i. De satt i en annan telefon och lyssnade och sa till ”app-app-app nu räcker det”. Om jag ringde socialen och de fick reda på det blev de hysteriska. Det fick jag inte göra. Hur mådde du där i det hemmet? – Jag ville inte bo där över huvud taget. Jag gjorde dumma grejer. Jag hotade och rymde mitt i natten. Det blev poliskonflikter. Jag trivdes inte alls. Jag var som en dräng eller nåt, var tvungen att hjälpa till med allt. Det var inget roligt. Skotta snö och klippa gräsmatta. Det var rätt jobbigt, fast det var bra efteråt när man fick träningsvärk och kände att man verkligen hade jobbat. De gånger han i början fick träffa eller prata med sin mamma brukade han reagera väldigt kraftigt. Han blev ledsen, arg eller tom våldsam. Det tolkades av socialtjänsten som att kontakten med mamman var dålig för honom. Själv säger han att han var arg på mamman. Han trodde att det var hon som bestämt att han skulle flytta.   – Jag var väldigt arg på mamma, jag trodde hon ville bli av med mig, adoptera bort mig. Det tog ett bra tag innan jag fattade. Stina överklagade två gånger och i slutet av 2011 upphävde kammarrätten Torsby kommuns beslut om att de inte skulle få träffas. Domstolen skrev att det inte funnits fog för att helt inskränka den rätten. – Sen så vann virättegången och jag blev jätteglad. Sen kom nästa beslut att telefonbegränsningen kvarstår och vi får träffas en gång var tredje vecka. Då föll allting för mig, jag pallade inget mer. Stina bröt ihop och hamnade på sjukhus.  – Det var den stora chocken, äntligen skulle vi få ha ett umgänge, men nej… Kan du berätta om första gången ni sågs efter så lång tid? – För mig var det ju en chock, han skulle ju snart fylla 13 år, när jag såg honom senast var han elva. Det var ju en tonåring jag träffade, det var inget lite barn längre. Jag hade förväntat mig att jag skulle träffa  mitt barn igen, men så var det ju inte. Så jag fick värsta identitetskrisen, det tror jag jag har fortfarande. Är det verkligen min unge som är så stor? Jag har missat så mycket av hans uppväxt och utveckling. Ulf Johansson har varit socialchef i Torsby sen Elias omhändertogs. Han säger att han inte kan detaljerna i det här ärendet. Men att det blivit bättre nu. – Det är också knutet till den mycket konflikt fyllda situationen som rådde. Hade man inte kunnat bryta den situationen tidigare? – Jag kan inte utesluta det, men det kanske behövde sin tid. Det här med telefonbegränsningen som var, att samtalen avlyssnades och kunde avbrytas – varför har man ett sånt beslut? – Jag är förhindrar att gå in på djupet i ett enskilt ärende, men även där är situationen en annan idag. Den dag du får bestämma helt själv vad du ska göra – vad kommer du göra då? – Om jag fick välja skulle jag vilja flytta hem till mina ”homies” i Torsby. Jag har ju några här i Kristinehamn också som är fantastiska och underbara, men betydligt mer i Torsby. Elias och Stina heter egentligen något annat. Reporter Daniel Velasco daniel.velasco@sverigesradio.se Producent Eskil Larsson eskil.larsson@sverigesradio.se

Syftet med projektet var att återförena familjer som splittrats i hederskonflikter. Men för Fatima, Jasmine, Hadil och Karima tog projektet en helt annan vändning. Kaliber handlar denna vecka om medlingsprojektet som baktände. Unga som utsätts för hedersförtryck riskerar sina liv när myndigheter försöker medla med familjen. 18-åriga Karima sökte hjälp och återförenades med sin familj – en tid senare blev hon mördad. Idag handlar Kaliber om medling i hederskonflikter. – Jag hade mycket problem hemma. Jag fick inte gå ut och jag fick inte ha pojkvän, eller klasskompisar, killar. Sen fick jag heller inte gå på tjejmiddag eller klassresor och sånt. Mycket problem. Fatima är i 20-årsåldern. Hon levde länge hårt kontrollerad av sin familj. Hon fick inte vara ute med kompisar efter skolan. Istället satt hon mest hemma och pysslade och målade. För att skydda henne har vi bytt ut hennes röst. Hon berättar om alla de saker som hon ville göra. – Gå ut och fika, eller åka hem till nån och se på film eller laga tacos… helt vanliga saker. Varför var det här så viktigt för din familj att du inte skulle träffa klasskompisar och åka på resor och så? – Jag antar att de ville ha extra mycket kontroll över mig. Eller vad släkten ska säga till exempel. Mycket sånt. Men vad var det som var så farligt med dina kompisar, enligt din familj? – Det var för att de var svenskar. Men hur skulle det påverka honom då tror du om folk i hans omgivning skulle få reda på att att du umgicks med svenska kompisar? – Jag tror att det skulle kännas som en skam för honom. Det är jätteviktigt för min familj vad folk runt omkring ska säga. De var nog rädda att jag skulle bli försvenskad tror jag. 70 000. Så många unga i Sverige lever i familjer med hedersnormer och får sina fri- och rättigheter begränsade. Det framgår av Ungdomsstyrelsens rapport ”Gift mot sin vilja” från 2009 där högstadieelever intervjuats. En annan studie från Stockholms universitet vittnar om att drygt var tionde 15-årig tjej på olika sätt begränsas på grund av familjens hedersnormer. För Fatima kom vändpunkten när hon fyllde 17 år. Då började hon träffa sin kompisar ändå – fast hon inte fick. En dag blev hon påkommen. I en dom från tingsrätten går det att läsa: Han slog henne i ansiktet med en nyckelknippa. Detta första slag träffade under eller ovanför ögat. Sedan slog NN henne med flera slag i ryggen och ansiktet. När hon låg på golvet sparkade han henne i huvudet och fortsatte sedan att slå henne i ryggen och i ansiktet. Misshandeln ska ha pågått i 15-20 minuter. Fatima blev misshandlad av sin pappa flera gånger. Det framgår av två domar från tingsrätten. Till slut vågade hon anmäla sin pappa som dömdes till fängelse. – Idag kan jag inte förstå vad det är jag har gått igenom idag. Jag mådde jättedåligt, jag ville knappt leva den tiden. Så det var inte alls bra. Fatima omhändertogs av socialtjänsten och skickades till Linnamottagningen i Stockholm, där man hjälper unga som behöver skydd från sina familjer efter att ha utsatts för hedersförtryck. Vi är på Linnamottagningen i Stockholm. Mottagningen ligger på en hemlig adress och är egentligen en ombyggd lägenhet. Här finns ett kök, en matsal och ett mysigt vardagsrum med soffor, bokhyllor och en dator. Hela tiden kommer det hit tjejer som behöver hjälp efter att de fått sina fri- och rättigheter begränsade av sina familjer. Det är tjejer som är starkt behov av skydd. 2009 startade Linnamottagningen ett projekt där man ville försöka ändra på familjernas värderingar. På det här sättet ville man försöka förbättra relationerna mellan familjerna och de utsatta tjejerna. En av förhoppningarna var också att tjejerna skulle kunna återvända hem igen. Men det skulle visa sig att projektet skulle sluta i flera tragedier. – Myndigheterna var väldigt glada. Alla vill ha att det görs ett familjearbete. Azam Qarai är verksamhetschef på Linnamottagningen. – Att man placerar barnet för att kunna se till att hemmaförhållandena förändras så att man kan jobba hem ungen. Linnamottagningen hade två kriterier för att börja ett familjearbete. Dels ville man att initiativet skulle komma från den unga, och dels ville man först kunna göra en bedömning ifall ett familjearbete var möjligt. – För oss var det viktigt att försöka. Det är viktigt. Vi ansåg att vi har den kompetensen. Vi kan den här kulturen och vi kan läsa av och vi kan visa empati till familjen. Och det är viktigt för när man sitter i samtal med människor är det viktigt att du har förståelse och inte bara kommer med pekfinger och ajabaja. Så vi tänkte att vi har vissa förutsättningar att kunna föra de här samtalen. En av tjejerna som ingick i projektet har precis idag kommit tillbaka efter att ha blivit förd utomlands och räddats av personalen på mottagningen. – Det är som att det aldrig är lugnt här. Då har vi haft en ung kvinna som har varit väldigt pressad av sin familj och då hennes familj tog henne helt enkelt utomlands. Men vad gjorde ni då? – Vi jobbade väldigt intensivt och kontaktade självklart myndigheterna men det kändes att det här går så segt och det var hela tiden förhinder så vi ingrep själva. Hur då?   – Nej, vi hämtade henne själva helt enkelt. Personalen på Linnamottagningen reste ner till det land där tjejen fanns. Med hjälp av den lokala polisen kunde man frita henne. – Jag var jättenervös. Jag var rädd att jag skulle stanna där och då kommer mitt liv se helt annorlunda ut. Vad blir det för mat? – Det blir ris och kyckling. Tjejen heter Jasmine och är 19 år. Hon står nu och lagar mat i Linnamottagningens kök. Några kompisar ska komma hit senare å hon ska bjuda på middag. Eftersom hon lever under hot har vi bytt ut hennes röst. Hon berättar om hur hon begränsades hemma tiden innan hon omhändertogs av socialtjänsten. – Till exempel att vara med kompisarna, att gå på bio, alltså efter skolan fick jag bara komma hem och städa och sådär. Vad tyckte du om att det va så? – För mig var det inga problem från början när jag var 10-12 sådär. Det var inte så mycket problem. Jag älskar familj och släkt och sådär. Jag älskar det jättemycket. Men sen när jag gick i sexan-sjuan-åttan då började jag tänka så här att mina kompisar få göra saker. De sa ja, vi har födelsedagsfest men det fanns inte på kartan. Men följde du dom här reglerna då? – Ja faktiskt, jag var bästa flickan i familjen. Jag följde alla reglerna, sen helt plötsligt boom”. Och då gjorde du inte det? – Nä, jag orkade inte ut med det” Jasmine hade bestämt sig. Hon orkade inte vara bästa flickan längre. Hon sökte hjälp hos kuratorn på skolan. Då var hon 14 år. Men hur kändes det att ta det steget? – Det var jättejobbigt. Jag hade tänkt att antingen tar jag självmord eller så tar jag den här vägen och den slutar med att jag ska dö. För det har jag frågat min syster: “Om jag rymmer vad tror du kommer hända?”, hon bara: “Ja det kommer bli mord och såna saker”. Hon bara: “Om pappa inte dödar dig så kommer min bror att döda dig”. Efter samtalen med kuratorn beslöt socialtjänsten att omhänderta Jasmine enligt LVU, och liksom Fatima hamnade även hon på Linnamottagningen. Jasmine och Fatima fick tillsammans med 19 andra tjejer ingå i projektet där man genom samtal skulle försöka få föräldrarna att ändra sina värderingar. Det stora flertalet tjejer hade omhändertagits av socialtjänsten enligt LVU, efter att man upptäckt att tjejerna begränsats eller blivit slagna hemma. Den yngsta tjejen var 14 år. – Man kom in i ett hem. Så var det mamma och pappa och syskonen och så var det jättetrevligt, de var jättetrevliga och så satt vi och pratade, familjen berättade om sin bakgrund… Samtalen med familjerna kom också att handla om alla de hårda regler som rådde i hemmet. Som till exempel att tjejerna inte fick ha kompisar eller vara ute efter skoltid. Personalen från Linnamottagningen började förhandla om reglerna. Istället för att tjejen skulle komma hem direkt efter skolan så förseslog man att de kunde kanske få vara ute till klockan sex. Samtalen pågick under en lång tid och till en början verkade det gå bra och de flera av familjerna ställde upp på de nya reglerna. Även i Jasmines familj var man beredda på att ändra sina värderingar. – Då var det mer att hur man ska… man ska kunna acceptera saker, samhället. De här grejerna att det är okej om din dotter har pojkvän och sånt. Hur reagerade din pappa på det? – Min pappa höll med dom och så där... Under samtalen var Jasmines familj positiva till att förändra sig. De visste att om de skulle ändra sig så skulle de kanske få tillbaka sin dotter. Men så fort personalen lämnat lägenheten så kom en annan verklighet fram. – Nämen han sa senare till mig att dom säger så här och så här att det är okej att man har kille och sånt men att du ska veta att det finns inte. Alltså jag accepterar inte kille. Du vet att det är vår kultur och religion det finns inte. Och jag ba “jaja pappa”. Även Fatima upptäckte att hennes familj sa en sak under samtalen men i verkligheten var det en andra regler som skulle gälla.   – Min familj var ganska stela eftersom de trodde att det var någon från socialtjänsten. Men hur gick de här diskussionerna? Hände det någonting? – Hon visade mig att det hände någonting. Men jag tror inte att det hände någonting egentligen. De låtsades att det hände. Det låtsades att…? – Att det skulle bli bra. Att jag visst få gå ut att jag visst får… att det inte alls är några problem och sånt. Det tog lång tid för personalen på Linnamottagningen att förstå att familjerna hade ljugit. Pia Svedberg är socionom på Linnamottagningen och var med under flera av samtalen.   – Om man tänker på hur socialtjänsten jobbat traditionellt har det ju varit att man ska lösa konflikten så att den unga kan återförenas med familjen eller att familjen kan ha en okej relation med den unga. Och det menar vi snarare uppmuntrar föräldrarna till att vara oärliga. Därför att de då ser att vi om vi säger det som socialtjänsten eller den aktör som är inblandad vill höra så kan vi få tillbaka vår dotter igen och vi kan upprätthålla det här hedersrelaterade systemet, de värderingarna. Det är det som har hänt? – Det är det som har hänt oss i flera fall. En annan tjej som ingick i projektet var 17-åriga Hadil. Hon var också hårt kontrollerad av sin familj. Till exempel hade hon bara 15 minuter på sig för att ta sig hem efter skolan. I en dom från tingsrätten går det att läsa att hon misshandlades grovt av sin pappa efter att ha umgåtts med en klasskompis som hade  “dålig karaktär”, enligt familjen. Socialtjänsten ville att man skulle starta ett familjearbete, vilket gjordes och Hadil kunde efteråt flytta tillbaka till sin familj. Men så fort familjen hade fått hem Hadil så lämnade dom Sverige. – Och hon kom aldrig tillbaka. Hon hörde senare av sig till en kompis och sa bara snälla hjälp mig. Jag är i föräldrarnas hemland, jag är inlåst och bortgift och jag blir våldtagen varje natt. När personalen på Linnamottagningen fick höra vad som hade hänt fick de kontakt med Hadil via Facebook. – Och då sa jag vi hjälper dig. Polisen hämtar dig. Vi hjälper dig. Men den lokala polisen ville inte hjälpa till. Man försökte även med UD och den svenska ambassaden utan att få hjälp. Så personalen på Linnamottagningen reste ner till hemlandet. Det visste i vilken stad hon fanns, men inte exakt var. Azam Qarai berättar att hon fick ett telefonnummer av Hadil. – Det var det att hon hade en mobil i smyg. Jag ringde för mycket till den här telefonen då blev jag rädd att hon skulle bli upptäckt att hon försöker ta kontakt så hennes pappa tvekar inte ett pip att döda henne. Nere på plats följde några intensiva dagar. Personalen på Linnamottagningen lyckades aldrig ta reda på var Hadil befann sig. Till slut slutade signalen att gå fram och personalen tvingades att ge upp och reste hem. Det var ett år sen. – Vi misslyckades rejält där kan man säga rent ut. Vad tänker du om det idag, nu har det gått ett år? – Det är mycket sorg. Det är jättemycket sorg samtidigt är det mycket ansvar. Vad ska vi göra, hur ska vi göra? Det är hemskt för ett barn som till och med… jag menar många av dem är födda och uppvuxna i Sverige. Och så dumpas de i föräldrarnas hemland, blir bortgifta, våldtagna och blir helvete olyckliga. Det är mänskligt katastrofalt och hur kan vi förhindra det? Men samtidigt som Linnamottagningen engagerade sig för att få hem Hadil höll en tragedi på att utspela sig som skulle bli själva dödstöten för hela projektet. Det ödet tillhörde Karima som var 18 år när hon kom till Linnamottagningen. Hennes pappa hade mördats i hemlandet och hon bodde tillsammans med sina fyra systrar, en morbror och hennes mamma som var djupt religiös. Mamman höll henne hårt. Karima sökte hjälp och via socialtjänsten inleddes ett familjearbete. Efter många samtal verkade det som att det skulle gå bra. Karima fick en egen lägenhet och förhoppningen var här att hon skulle kunna förbli självständig, men ändå fortsätta att ha kontakt med sin familj. – Allting såg fantastiskt ut. Hon hade varit på middag hemma. De träffades. De kramades, de grät tillsammans. Men vi visste det här handlar om, vad händer med värderingarna? Kommer mamma att acceptera i fortsättningen att hon bor själv? Kort därefter bröt Karima kontakten med Linnamottagningen där man blev man oroliga, eftersom man visste att Karima hade mycket skuldkänslor över att hon lämnat familjen. Men eftersom Karima var myndig kunde man inte annat göra än att varna socialtjänsten. – Vi larmade… då skrev vi, vi lämnade en skriftlig rapport, och där sa vi att ni ska fortsätta, hon får en stödkontakt och då får ni följa upp. Det hände ingenting genom myndigheterna. Men varför lyssnade de inte på de här varningarna? – Det kan vara ekonomiskt för det kostar insatser. Och det kan vara kunskap. För att alla människor har inte kunskap i den här problematiken. Och de tycker att “nej, nu har de försonats och då allting är bra”. Långt senare fick man veta. Att Karimas mamma hade fört henne till Afghanistan där hon gifte bort henne. Karima flyttade tillbaka till Sverige, hennes nya man kom kort därefter. Den efterföljande tiden höll han henne i ett järngrepp. I polisutredningen kom det senare fram att han inte lät henne klä sig som hon ville, han kontrollerade hennes umgänge och förföljde henne när hon gick ut. Han ska också misshandlat, hotat och våldtagit henne. Enligt polisförhören med anhöriga ska han sagt att “Du ska aldrig våga lämna mig, gör du det så slaktar jag dig”. Den 21 augusti förra året beslöt Karima sig för att lämna sin nya man. Två dagar senare högg han ihjäl henne med en kökskniv. Men om den här tjejen inte hade återvänt till sin familj, hade det här hänt då? – I alla fall då skulle hon inte ha blivit mördad, då hade hon levt idag. Lyckades ni med någon av de här familjerna? – Nä, det har vi inte, tyvärr. Linnamottagningen vet inte idag exakt vad som hänt alla de 21 tjejer som ingick i projektet. Men man vet med säkerhet att två av dom har flera blivit bortgifta, varav en är försvunnen och en har mördats. Inte i något fall tycker man att man lyckades ändra på familjernas värderingar. Nu vill Azam Qarai och socionomen Pia Svedberg varna andra för att bedriva den här typen av arbete. – Jag trodde inte att det skulle bli så negativt när vi startade projektet. – Medling eller sådana här samtal är ju ingenting som jag tycker att vi kan rekommendera om det inte var så förknippat med risker för ungdomarna då kunde man ju bara gå in och arbeta på vinst och förlust för att åstadkomma en förändring på längre sikt. Men eftersom riskerna är så stora. Så menar vi att man snarare bör undvika att medla än att gå in och medla. – Nu är det viktigt för mig att lyfta fram det att de här ambitionerna vi måste vara väldigt försiktiga med dom för då vi riskerar ungdomarnas liv. Stark varning. Men de här idéerna om att förändra på familjernas värderingar är inte unika för Linnamottagningen  utan är en metod som idag sprids bland Sveriges kommuner. Handläggare på både socialförvaltningar och stödboenden åker runt bland kommuner och håller föredrag om metoderna. Samtidigt kommer signaler både från Socialstyrelsen och vissa länsstyrelser om att den här typen av arbete är viktigt. I pärmen som socialsekreteraren Angelina Lazarova bläddrar i innehåller hållpunkter för hennes föreläsningar. Hon har rest runt och berättat om hur hon arbetar med att förändra familjers värderingar inom socialförvaltningen i Helsingborg. – Det handlar om att lära känna familjerna att vara där, många hembesök, titta på hur de tänker, försöka se saker ur deras perspektiv för att förstå begripa, hur de tänker. Och sen jobba med att utmana föräldrarna för att få dem att släppa på de här gränserna.   Här i Helsingborg har socialförvaltningen fått pengar av Länsstyrelsen i Skåne för att bedriva ett liknande projekt som Linnamottagningens under tre år. I projektet deltog 11 familjer. Enligt Angelina Lazarova som ledde projektet så lyckades man i samtliga fall. – Ja, alla dom har vi haft fortsatt kontakt, det är ingenting som man gör 3-4 månader och sen är man klar, det är 2-3-4-5 års långt arbete. Men hur ser du på det arbetet, är det lyckat eller?   – Det är lyckat. De som vi har utvärderat, och de har själva berättat om vad de upplevde vad de har fått för stöd och hjälp, flickorna själva men också föräldrarna. Men som sagt det är inga stora förändringar. De här flickorna säger också “Jag vill inte vara ute till klockan tolv och två på natten. Jag vill inte ha en massa killar. Jag vill bara att föräldrarna ska kunna lita på mig. För mig räcker det att komma hem klockan åtta istället för klockan fyra.“ Men det finns kritik mot att socialtjänster såsom Helsingborg gör den här typen av arbete. Sarah Mohammed är ordförande på föreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime. – Om man använder medlingsmetoden utifrån det perspektiv som hela socialtjänströrelsen i det svenska samhället använder att förena familjen – det betyder att det alltid när det gäller den målgruppen med hedersrelaterat våld – det är alltid på bekostnad av flickan eller pojkens mänskliga rättigheter att han eller hon ska sänka ner sina förväntningar av mänskliga rättigheter. Men vilka konsekvenser får det då att man bedriver den här typen av arbete tror du? – Konsekvenserna blir fler som blir bortgifta mot deras vilja, konsekvenserna mer bortförda till gamla hemländer, blir mer misshandel, mer våld, mer otrygghet, mer ohälsa. Angelina Lazarova på socialtjänsten i Helsingborg säger att hon aldrig skulle kompromissa med tjejernas rättigheter och att hon är nöjd med projektet och det arbete som man nu gör på kommunen. Här har man efter projektet valt att fortsätta med att medla i hederskonflikter, eller som Angelina Lazarova hellre vill kalla det - att bedriva familjearbete. Astrid Schlytter, är docent i rättsociologi och ställer sig stark kritisk till att bedriva familjearbete i hederskonflikter. – Det finns ingen evidens för någon metod att där här ska lyckas. Många gånger är det här en billig och lättvindig väg att de flyttar hem igen och då kanske de blir bortgift eller försvinner. Helsingborg har ju ärenden som verkligen inte har gått bra. Så att de dom gör, tycker jag är väldigt problematiskt. Ett av flera fall som fått uppmärksamhet i Helsingborg är det om 18-åriga Bahar som sökte hjälp hos socialtjänsten. Hon hade fått reda på att hon skulle giftas bort med en kusin i sitt hemland. Hon hade till och med fått en förlovningsring, berättar hon i en intervju med Helsingborgs Dagblad som också gått igenom hela socialtjänstens utredning.   Socialtjänsten ska då inlett ett familjearbete och haft möte med både henne och hennes familj samtidigt. Under mötet har de frågat Bahar om hon var rädd för att bli bortgift. Men eftersom hennes föräldrar var med vågade hon inte säga något. En tid senare blev Bahar bortgift i sitt hemland. – Jag kan inte pratade om det, för jag känner inte till det. Jag har inte varit med om något sånt. Men det var ju ändå en 18-årig tjej som giftes bort och som hade sökt hjälp här. Vad tänker du om det, att det var så? – Jag kommer inte ihåg det. Att hon blev bortgift och hade sökt hjälp, så jag kan inte svara på det. Men är det ingenting ni pratar om när ni har just den här metoden som ni använder? – Det kan bero på bedömningar, att man erbjöd den här tjejen hjälp här och sen vill hon inte ha den så väljer hon ändå att göra något på sitt eget… är hon över 18 år så väljer hon själv hur hon vill göra. Men ni har ju fortfarande ansvaret... – Absolut vi har ansvaret. ...att se till att ingen far illa eller giftas bort. – Men hur kan man skydda någon som vägrat att få skydd?. Docenten i rättsociologi Astrid Schlytter säger att hon nu kommer att handleda ett arbete vid Göteborgs Universitet där hon vill utreda de här metoderna. – Låt oss att gå in och följa arbetet som Helsingborg har gjort. Bli granskade, bli noga bedömd. Det är så mycket som står på spel. Det handlar om liv och död. I Kaliber idag har du fått höra om hur stödföreningar och socialförvaltningar medlar i hederskonflikter. I flera fall har det gått illa. Det finns dem som menar att här kan vara ett sätt att hjälpa de tusentals tjejer och killar som får sina fri- och rättigheter begränsade. Andra säger att det är en lek med liv. Men hur gick då för Fatima och Jasmine? I köket på Linnamottagningen börjar middagen bli klar och Jasmines kompisar har äntligen kommit. Och trots att hon precis blivit räddad från att föras bort till hemlandet ser hon ändå positivt på framtiden.   – Jag mår mycket bättre, jag kan göra mycket saker, jag kan träffa mina vänner när jag vill. Jag kan ha pojkvän. Ja jag lever helt fritt. Men tror du han någonsin kommer ändra sig kring de här frågorna? – Nej jag tror inte han kommer att ändra sig på det för det har gått väldigt lång tid om man han skulle ha gjort det så skulle han kunnat gjort det nu. För Fatima ser också framtiden ljus trots att hon nästan helt har brutit med sin familj. – Idag skulle jag beskriva mitt liv som att det kan inte bli bättre. Jag mår jättebra idag. Jag har en egen lägenhet. Jag har en egen bil. Jag har körkort. Jag har en partner. Jag har allt. Jag har inkomst. Jag har fast jobb. Jag har nära och kära som står bakom mig och stöttar mig. Reporter: Mikael Funke Producent: Eskil Larsson