Podcast appearances and mentions of Marcus Hansson

Just nu är det mycket Rolf Lassgård. I helgen har danska filmen Möte i Rom svensk premiär och Andra akten finns på SVT Play. I bägge filmerna spelar han män med komplicerade kärlekshistorier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. HUR GÖR ROLF LASSGÅRD FÖR ATT GESTALTA ”DET ROMANTISKA INTRESSET”?Programledaren Lisa Bergström frågar Rolf Lassgård om hur det är att spela en riktig kulturman. Han svarar på det - och berättar vidare om hur han sätter känslorna i kroppen som skådespelare, tar med sig erfarenheter från livet och hur han lade till en avgörande replik under filmatiseringen av ”Händelser vid vatten”. Dessutom svarar Lassgård på frågan om vilka roller han drömmer om framöver.BILDNINGSRESAN GÅR TILL HAMBURGNu efter påsk kanske många börjar drömma om sommarens semester. Som tips och inspiration kommer vi den här veckan att sända några avsnitt ur vår storsatsning ”Bildningsresan” i repris. I dag styr vi kosan mot Hamburg, kontrasternas stad, med hjälp av Kulturredaktionens Anna Tullberg och frilansjournalisten Marcus Hansson.OBS-ESSÄN: MED MYTEN OM AFRIKA KAN MAN LURA VÄRLDENHäromdagen var det ju första april - en dag som inte minst många medier förut ägnade åt att lura sin publik. Nu är det mer sällan så.Men få saker lockar så mycket som en historia som låter för bra för att vara sann. Problemet är väl bara att den oftast just inte är sann. I dagens radioessä återger Dan Jönsson den svindlande berättelsen om mannen som lurade världen med hjälp av myten om Afrika.Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.Producent för OBS: Olof Åkerlund.

Vilka möjligheter skulle öppna sig om vi kunde göra som björnen, och gå i ide under några månader? Ett skandinaviskt forskarlag är dvalamysteriet på spåren, i hopp om att björnens superkraft ska gå att överföra till människan. Följ med programledarna Malin Olofsson och Marcus Hansson som tar oss från dvala till koma, via nedfrysning och upptining. Medverkar gör Ole Fröbert, professor inom experimentell farmakologi vid universitet i Århus samt adjungerad professor vid universitet i Örebro.

De tropiska korallreven är akut hotade. På den svenska västkusten finns också korallrev. Här lever ögonkorallen, en djuphavskorall som trivs i djupt, kallt vatten. Den är också i fara - bottentrålning har plöjt sönder reven och även varmare hav utgör ett hot. På Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad pågår ett forskningsprojekt för att rädda de sista svenska korallreven. Marcus Hansson och Malin Olofsson tar oss med till Tjärnö, där de bland annat besöker ett bostadsprogram för korallarver.

Oron för rysk invasion i Ukraina ger amerikanska motreaktioner som sätter Tysklands energipolitik i kläm. Dessutom påverkas Sveriges elmarknad av de stora geopolitiska händelserna. För att slippa översvämningar som den i Gävleborg och den i Tyskland förra året, måste vi anpassa vårt samhällsbygge på en gång. Det menar Nationella expertrådet för klimatanpassning, som kom med sin första rapport nu i veckan.Sedan handlar podden om vår längtan efter husdjur under pandemin. Den har fått hundsmugglingen att öka - med risk för att sjukdomar överförs från djur till människa. En sjukdom med 100 procents dödlighet gör det viktigt att ha koll på hälsan hos hunden du köper. MEDVERKANDE: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Sara Heyman, Sveriges radios Globala hälsokorrespondent, Marcus Hansson, frilansreporter och Tysklandskännare. Producenter Björn Gunér, Peter Normark, Camilla Widebeck

Landets utbyggnad av förnyelsebar energi kan snabbt få stor effekt även på den svenska elmarknaden. Exempelvis ska solkraften inom åtta år trefaldigas, och två procent av hela landets yta ska reserveras för vindkraft.Reportage av Marcus Hansson från ett Tyskland i en dramatisk klimatomställningstid för att lämna fossilsamhället, och där fjolårets översvämningskatastrof fortfarande är i färskt minne.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders WennerstenVi möter boende i Ahr-dalen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge och vindkraftsanalytikerHörs i programmet: Lu Näkel, översvämningsdrabbad i Ahr-dalen i Tyskland, Johannes Fuhrmann, boende i Ahr-dalen. Johan Lilliestam, professor för energipolitik vid universitetet i Potsdam i Tyskland. Robert Habeck, vicekansler och minister för näringsliv och klimatskydd. Dirk Ketelsen, grundare av medborgarvindparken Reussenköge i Schleswig Holstein. Frank Sondershausen, analytiker på organisationen Fachagentur Windkraft am Land. Gudrun Bode, informationsansvarig på Vattenfalls idag nedlagda stenkolskraftverk Moorburg i Hamburg. Volker Quaschning, professor i förnybara energisystem vid Berlins tekniska högskola, HTU. Andreas Zedler, pensionär och del i en projektgrupp som vill bygga ett lokalt fjärrvärmenät i byn Mayschoss i Ahr-dalen. Heribert Jeandrée, husägare i Ahr-dalen som snart flyttar in i sitt nyrenoverade hus som svårt skadades vid översvämningen 2021.

I Geflepodden #223 gästar mittfältaren Marcus Hansson. 184 matcher, 10 mål, 4 assists, 10 gula och 0 röda kort. Marcus var i klubben från säsongen 2007 till han lämnades efter säsongen 2014. Marcus får börja med det klassiska segmentet 10 snabba. Föredrar han Mackmyra Whiskey eller Geflebockens öl? Vi pratar om uppväxten, pappa Thomas Hansson, vägen till Gefle IF, att konkurrera med Woxa och Jossa, hur det kommer sig att han hade så några gula kort, debuten 2009 och första matchen från start, 2010 kontra 2011, Endast på Patreon: Europaäventyret 2013, hur klubben klarade av säsongen 2014 när alla trotjänare stack, Pelle Olsson kontra Marcus Hansson, varför han valde att lämna klubben, åren efter Gefle i Norge och Djurgården. Slutligen recenserar Marcus många av sina mittfältskollegor genom åren. Vad tycker han om Øyvind Gram egentligen? Och hur är intresset för GIF idag? Om du vill hjälpa oss i Geflepodden ekonomiskt så bli en Patreon och skänk minst 1 dollar i månaden till oss och få tillgång till poddar minst en dag innan de går offentligt. Vill du ha hela poddar så bli en patreon för minst 5 eller 10 dollar i månaden. Detta gör du här: www.patreon.com/geflepodden Du kan också swisha valfri summa till 072-5265829 (Märk Geflepodden) om du vill bidra ekonomiskt till Geflepodden. Tack för att ni lyssnar!

I Geflepodden #223 gästar mittfältaren Marcus Hansson. 184 matcher, 10 mål, 4 assists, 10 gula och 0 röda kort. Marcus var i klubben från säsongen 2007 till han lämnades efter säsongen 2014. Marcus får börja med det klassiska segmentet 10 snabba. Föredrar han Mackmyra Whiskey eller Geflebockens öl? Vi pratar om uppväxten, pappa Thomas Hansson, vägen till Gefle IF, att konkurrera med Woxa och Jossa, hur det kommer sig att han hade så några gula kort, debuten 2009 och första matchen från start, 2010 kontra 2011, Endast på Patreon: Europaäventyret 2013, hur klubben klarade av säsongen 2014 när alla trotjänare stack, Pelle Olsson kontra Marcus Hansson, varför han valde att lämna klubben, åren efter Gefle i Norge och Djurgården. Slutligen recenserar Marcus många av sina mittfältskollegor genom åren. Vad tycker han om Øyvind Gram egentligen? Och hur är intresset för GIF idag? Om du vill hjälpa oss i Geflepodden ekonomiskt så bli en Patreon och skänk minst 1 dollar i månaden till oss och få tillgång till poddar minst en dag innan de går offentligt. Vill du ha hela poddar så bli en patreon för minst 5 eller 10 dollar i månaden. Detta gör du här: www.patreon.com/geflepodden Du kan också swisha valfri summa till 072-5265829 (Märk Geflepodden) om du vill bidra ekonomiskt till Geflepodden. Tack för att ni lyssnar!

I Geflepodden #223 gästar mittfältaren Marcus Hansson. 184 matcher, 10 mål, 4 assists, 10 gula och 0 röda kort. Marcus var i klubben från säsongen 2007 till han lämnades efter säsongen 2014. Marcus får börja med det klassiska segmentet 10 snabba. Föredrar han Mackmyra Whiskey eller Geflebockens öl? Vi pratar om uppväxten, pappa Thomas Hansson, vägen till Gefle IF, att konkurrera med Woxa och Jossa, hur det kommer sig att han hade så några gula kort, debuten 2009 och första matchen från start, 2010 kontra 2011, Endast på Patreon: Europaäventyret 2013, hur klubben klarade av säsongen 2014 när alla trotjänare stack, Pelle Olsson kontra Marcus Hansson, varför han valde att lämna klubben, åren efter Gefle i Norge och Djurgården. Slutligen recenserar Marcus många av sina mittfältskollegor genom åren. Vad tycker han om Øyvind Gram egentligen? Och hur är intresset för GIF idag? Om du vill hjälpa oss i Geflepodden ekonomiskt så bli en Patreon och skänk minst 1 dollar i månaden till oss och få tillgång till poddar minst en dag innan de går offentligt. Vill du ha hela poddar så bli en patreon för minst 5 eller 10 dollar i månaden. Detta gör du här: www.patreon.com/geflepodden Du kan också swisha valfri summa till 072-5265829 (Märk Geflepodden) om du vill bidra ekonomiskt till Geflepodden. Tack för att ni lyssnar!

Om soldater och poliser som stormade Kapitolium och högerextrema komplotter i Tyskland. Vad händer om antidemokratiska ideologier sprider sig bland de som med vapen ska skydda demokratin? Medverkande: Sebastian Erb, grävreporter på tidningen Tageszeitung, Anetta Kahane stiftelsen Amadeo Antonio, Götz Kubitschek, högerradikal, Mikael Damberg, inrikesminister, John Hermiz, chefspsykolog Plikt- och prövningsverket, Anders Nordström, polisutbildningen Södertörns högskola, Jenny Madestam, statsvetare, Linda Escar, chef för sektionen för säkerhetsskydd vid Polismyndigheten, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, Peter Nilsson, Försvarsmaktens personalavdelning, Amanda Rogers, Hobart & William Smith Colleges Medarbetare: Ivar Ekman, Robin Olin, Caroline Salzinger, Marcus Hansson, Katja Magnusson Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se

Elbilen har slagit försäljningsrekord i land efter land under 2020. En boom. Är det nu skiftet sker från bensin och diesel? Samtidigt som coronakrisen har lett till en kraftigt minskad försäljning av nya bilar totalt sett, så har siffrorna för elbilar fått branschen att gnugga händerna. I Sverige har elbilsförsäljningen mer än fördubblats. Rena elbilar stod för en tiondel av totalen. Tillsammans med laddhybrider var det runt en tredjedel av alla sålda nya bilar. Det är ändå inget mot vårt grannland Norge. Där stod rena elbilar för mer än hälften av nybilsförsäljningen. Och även i konservativa billandet Tyskland tycks nu elbilen vara ett attraktivt val för köparna, siffrorna för december överträffade alla förväntningar. Men räcker det att alla byter till elbil för att klara klimatomställningen? Och kan de nya batterierna som det forskas om nu minska behovet av sällsynta metaller? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö, Marcus Hansson och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa. Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål. I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor vid universitetssjukhuset i Würzburg, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Soly Erlandsson, professor i psykologi. Programmet är en repris från den 29 oktober 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning. Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på co2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Programmet är en repris från 8 november 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

1,8 miljoner invånare i Bayern vill ha en lag som skyddar insekterna. Enligt den måste lantbruket anpassas. Nu måste delstatsregeringen i Bayern förhålla sig till medborgarnas lagförslag.   I Tyskland kan medborgare lägga fram lagförslag i en slags bindande folkomröstning. Om tillräckligt många namnunderskrifter samlas in så blir lagförslaget antaget som en riktig lag. Nu har delstatsregeringen i Bayern till mitten av april på sig att bestämma om de tänker anta den nya lagen - eller om de vill komma med ett alternativt förslag och sen låta de två mötas i en avgörande folkomröstning. Liknande initiativ har bland annat stoppat utbyggnad av flygplatsen i München och lett till nedläggning av ett kolkraftverk. En koalition av miljöorganisationer, ekobönder och biodlare i Bayern har nu lyckats samla in 1,8 miljoner namnunderskrifter för en ny naturskyddslag. Den innebär bland annat att den ekologiska odlingen i Bayern ska tredubblas, från dagens tio procent av odlingsmarken till 30 procent år 2030. Delstatsregeringen i Bayern har att välja mellan att anta den nya lagen eller lägga fram ett eget förslag med motsvarande syfte och innehåll. Bakgrunden till medborgarinitiativet är rapporter om att insekterna i delstaten har minskat. Bland annat har 11 procent av alla fjärilar där försvunnit de senaste 30 åren, enligt en av forskarna i programmet. Klotets reporter Marcus Hansson är på plats i Bayern och intervjuar personer bakom medborgarinitiativet, lantbrukare och insektsforskare.  I programmet medverkar också Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, och Lena Tranvik, stf chef vid Artdatabanken, SLU.  Programledare är Mona Hambraeus.

Vad är det som gör att människor söker sig till alternativmedicin trots bristande evidens? Programledaren Simon Magnusson undrar om alternativmedicin kanske har ett värde ändå. I avsnittet hör du placeboexperten Karin Jensen, forskare i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Per Höglund, psykolog vid Umeå Universitet, Marcus Hansson, frilansjournalist och Henrik Jörntell, neurofysiker vid Lunds Universitet. Programledare är Simon Magnusson. Bota Mig! Botamig@sverigesradio.se

Hundar och katter har en klimatpåverkan genom det köttbaserade foder de äter. Men nu kommer en rad alternativ. Eller vad sägs om insekter, svampar och labbodlade muskelproteiner i matskålen? Hundmat baserat på insektsmjöl? För hundarna spelar det mindre roll att de äter insekter istället för ko eller gris. Och fördelarna för klimatet är stora, eftersom uppfödningen av insekter är resurssnål. Forskningen ser stor potential i insekter som proteinkälla för sällskapsdjur. Vad gäller strikt vegansk kost åt våra hundar och katter behövs ytterligare långsiktiga studier. Med: Veronique Glorieux, veterinär och grundare av hundmatsföretaget Eat Small, Gema Aparicio, grundare av hundmatsföretaget Eat Small, Martina, hundägare som sedan flera år ger sin hund enbart vegansk kost, Markus Langeland, forskare vid SLU på institutionen för husdjurens utveckling och vård, Sarah Dodd, veterinär och forskare vid University of Guelph i Kanada, Hanna Palmqvist, doktorand på SLU med specialisering på kolhydrater till hund. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Det pågår en stark trend mot förmänskligande av maten vi ger våra sällskapsdjur. Mattrender som stenåldersdiet, glutenfritt och vegant blir allt vanligare i djurmatshyllan. Men är det bra för djuren? För 160 år sedan lanserades den allra första industriellt tillverkade hundmaten. Sedan dess har branschen växt explosionsartad och omsätter idag mångmiljardbelopp. Den starkaste trenden de senaste åren är mat med högre kötthalt och med högre kvalitet på köttet. Det har fått forskare att oroa sig över att djurmaten alltmer konkurrerar med det som vi människor äter. I slutändan betyder det att klimatavtrycket blir större. Samtidigt pekar forskningen på att en strikt köttdiet inte ger några fördelar för hundar. Med: Markus Langeland, forskare vid SLU på Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Kinga Rybinska, hundägare journalist och författare, Sarah Dodd, veterinär och forskare vid University of Guelph i Kanada, Hanna Palmqvist, doktorand på SLU med specialisering på kolhydrater till hund. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

För att få ner sjöfartens koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning. Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på co2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Programmet är en repris från 8 november i år. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa. Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål. I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor på universitetssjukhuset i Würzburg vid avdelningen för odontologi, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Millie, bebis, Soly Erlandsson, professor vid högskolan väst. Programmet är en repris från 29 oktober i år. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Johan Rockström har flyttat till Tyskland för att leda ett av världens mest kända klimatforskningsinstitut. Målet är att skapa en enhetlig supermodell för alla system som styr livet på jorden. Att börja på nya jobbet på Potsdam Institute for Climate Impact research är som att växla upp till att spela i Champions League. Så beskriver klimatforskaren Johan Rockström utmaningen att ta över rodret för det 300 man starka arbetsplatsen. Han pratar om utmaningarna inför klimatmötet i Katowice i Polen, bland annat om årets rekord av extrema väderhändelser. Han ger också sin syn på svensk köttkonsumtion. Med: Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

I Sverige anstränger vi oss för att få ner radonhalten i bostäder, eftersom det orsakar lungcancer. I Tyskland och Österrike åker folk på hälsoresor för att andas in radongas. I Sverige betyder radon förhöjd risk att få lungcancer. I en rad spa-anläggningar i Tyskland och Österrike talar man istället om den eviga ungdomens källa och organiserar tågresor in i berget där strålningen är som högst. Nu har ett stort tyskt forskningsprojekt dragits igång för att en gång för alla reda ut om radon i små doser har dom positiva effekterna som spa-anläggningarna påstår. I programmet hörs: Claudia Fournier, radonforskare vid GSI Helmholtzzentrum für Schwerionenforschung, Martin Offenbächer, chefsläkare vid Gasteiner Heilstollen i Österrike, Lars Barregård, seniorprofessor och miljömedicinexpert på Göteborgs universitet, Christof Erharter, hotellier Hotel Excelsior i Bad Gastein, Gerhard Röck, äger och driver Radon-Thermal-Dunstbad i Bad Gastein. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

För att få ner sjöfartens stora koldioxidutsläpp testas nu en rad nya tekniker där vinden utnyttjas för att hjälpa till att driva fartyget en slags segelfartygens återkomst, fast i modern tappning. Vindkraft används nu för att utveckla nya spännande lösningar för sjöfarten: en så kallad flettner-rotor är en stor cylinder som bultas fast på ett fartygs däck. Cylindern fås att rotera med hjälp av en elmotor. När sedan vinden träffar den roterande cylindern så skapas en kraft som driver fartyget framåt. En annan lösning är att använda en drake som bogserar fartyget. En sådan drake har kraft nog att dra ett 100 meter långt lastfartyg i åtta knops fart. I programmet hörs: Michael Vahs, kapten och professor vid högskolan i Emder-Leer i Tyskland, Ralf Oltmanns, konstruktör av Eco-Flettner, Rémi Lavergne, kapten på CO2-neutrala transportfartyget Tres Hombres, Stephan Wrage, grundare av företaget SkySails, Gavin Allwright, generalsekreterare för Wind-Ship Association. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Massaktioner i civil olydnad blir allt vanligare i protester kopplade till klimatfrågan. Vad är det som får medborgare att gå så långt som att bryta mot lagen för att göra sina röster hörda? I slutet av oktober deltog 6500 personer i en massaktion i civil olydnad utanför Köln i Tyskland. Målet var att ockupera infrastruktur som tillhör brunkolsbrytningen. Trots vattenkanoner, pepparspray och hot om åtal för lagbrott satte sig tusentals personer på en järnvägslinje som används för att frakta brunkol och tillbringade natten där. I programmet hörs: Stellan Vinthagen, aktivist och professor i icke-vålds aktion vid University of Massachusetts Amherst, Dieter Rucht, professor i sociologi vid Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung WZB, Selma Richter, presstalesperson Ende Gelände, Martin, tvåbarnsfar och anti-kol-aktivist. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Bebisskrik är ingen enkel siren för att påkalla uppmärksamhet. Om man lyssnar noga framträder en komplex melodi starkt präglad av modersmålet, har tyska forskare kunnat visa. Genom att använda en ljudbank med en halv miljon bebisskrik, har forskaren Kathleen Wermke kunnat jämföra hur bebisar från olika språkområden låter. Hon har kunnat visa att bebisarna redan från födseln är starkt präglade av sitt modersmål.  I programmet hörs: Kathleen Wermke, professor vid universitetssjukhuset i Würzburg, Sandra Redlaff, mamma till bebisen Millie, Soly Erlandsson, professor i psykologi. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Marietta Blau var experimentalfysikern som 1937 gjorde en jätteupptäckt som öppnade helt nya möjligheter att studera kärnreaktioner. Men något Nobelpris blev det aldrig. Marietta Blau utvecklade en metod som med hjälp av särskilda fotoplåtar fångade spåren efter kärnreaktioner. Metoden som fortfarande används idag har varit mycket viktig i arbetet med att kartlägga atomkärnans uppbyggnad. Tre gånger nominerades Marietta Blau till Nobelpriset i fysik, men 1950 fick istället en brittisk manlig fysiker priset för att ha vidareutvecklat metoden som hon skapade.   I programmet hörs: Eberhard Widmann, direktör för Stefan-Meyer-institutet i Wien, Johann Marton, pensionerad fysiker vid Stefan-Meyer-institutet, Herbert Pietschmann, prof. emeritus Uni Wien, Ilse Korotin, Dokumentationsstelle Frauenforschung am Institut für Wissenschaft und Kunst i Wien, Brigitte Strohmeier, professor emerita vid institutet för isotopforskning och fysik vid Wiens universitet, Brigitte Bischof, har skrivit magisterarbete om kvinnorna vid Radiuminstitutet. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Senare i år slutar Tyskland att bryta stenkol. För Ruhrområdet innebär det att en 250 år lång industrihistoria är slut. Men kolbrytningen lämnar spår som aldrig kommer att försvinna. Nere i en den tyska stenkolsgruvan är arbetarna vemodiga. Efter sig lämnar de ett Ruhrområde genomborrat av gruvgångar. 150 års industriell gruvdrift och utvinningen av hundratals miljoner ton stenkol har fått stora delar av Ruhrområdet att sjunka. Det innebär att floder och bäckar inte längre kan nå havet utan mänsklig hjälp. Vattnet måste därför pumpas upp ur de sänkor som uppstått, en av de så kallade evighetsuppgifter som uppstått efter gruvverksamheten. I programmet hörs: Carsten Meybohm, driftsingenjör vid Emschergenossenschaft, Stefan Möllerherm, Forschungszentrum Nachbergbau TU Georg Agricola, Dr. Michael Farrenkopf, chef för Montanhistorisches Dokumentationszentrum, Christof Beike, presschef RAG, Siddik Eminoglu, gruvarbetare i Prosper-Haniel. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Sommarens värmebölja har slagit flera rekord och fått Sveriges högsta berg att smälta ihop. Forskningen som kan koppla ihop enskilda väderfenomen med klimatförändringen har utvecklats snabbt. En allt varmare nordpol leder till en försvagning av den så kallade jetvinden. Jetvindarna påverkar hur hög- och lågtryck rör sig och när de blir svagare ökar sannolikheten för att vädret parkerar över ett visst område. De senaste åren har forskningsområdet Extreme Event Attribution utvecklats snabbt. Forskarna utvecklar allt vassare metoder för att kunna svara på frågan om ett visst väderfenomen orsakats av klimatförändringen. Medverkande: Martin Hedberg, meteorolog, Geert Jan van Oldenborgh, forskare vid kungliga nederländska meteorologiska institutet, Josef Runbäck, produktansvarig på SMHI. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Sociala medier har blivit en arena för hat, manipulation och datainsamling. Men det finns idéer för att göra de asociala medierna, sociala igen. Går demokratin att rädda undan sociala medierna som polariserar åsikter och trycker på enskilda väljares känsloknappar, istället för att uppmuntra till en saklig debatt? I Taiwan efter solrosrevolutionen 2014, då studenter ockuperade parlamentet, har staten ansträngt sig att hitta metoder att integrera medborgarna mer i den demokratiska processen. De har bland annat använt plattformen pol.is. Där skapas en slags diskussionsgrupper där man letar efter gemensamma ståndpunkter istället för att maximera upprördhet.   Med: Carl Miller, skriver bok om makt och arbetar på tankesmedjan DEMOS i London, Christopher Small, matematiker och en av grundarna till plattformen pol.is, David Stillwell, forskare vid Psychometrics center på Cambridge University, John Rust, professor och chef för The Psychometrics center på Cambridge University. Del 3/3 "Propagandamaskinen" Programmet är en repris från den 27 april 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Sociala medier har ersatt valstugan men blivit en rätt nedklottrad och vandaliserad sådan. Vilka hot och vilka möjligheter följer i den nya teknikens spår? Så kallade Dark Ads har fått stor uppmärksamhet valannonser som riktas till utvalda väljargrupper, men som förblir osynliga för alla andra. Hur ser svenska riksdagspartier på möjligheter och hot med de sociala medierna i valrörelsen? Och hur fungerar egentligen Facebooks omtalade annonseringsverktyg som nu blir ett kraftfullt vapen i händerna på politiska opinionsbildare?  På grund av det har blivit så lätt att rikta annonser mot skräddarsydda grupper, har det höjts röster som krävt att alla valannonser som publiceras på sociala medier ska redovisas offentligt.   Med: Brit Stakston, mediestrateg och opinionsbildare, Emma Fahlstedt, chef för Centerpartiets digitala kanaler, Joakim Wallerstein, kommunikationschef på Sverigedemokraterna, Rikard Lindholm, marknadsföringsexpert och grundare av företaget Semantiko, Jonas Andersson Schwarz, medieforskare vid Södertörns Högskola, Helena Salomonson, kommunikationschef på Socialdemokraterna, Sam Jeffers, grundare granskningsplattformen WhoTargetsMe. Del 2/3 "Propagandamaskinen" Programmet är en repris från den 22 april 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

Sociala medier har blivit en arena för hat, manipulation och datainsamling. Men det finns idéer för att göra de asociala medierna, sociala igen. Går demokratin att rädda undan sociala medierna som polariserar åsikter och trycker på enskilda väljares känsloknappar, istället för att uppmuntra till en saklig debatt? I Taiwan efter solrosrevolutionen 2014, då studenter ockuperade parlamentet, har staten ansträngt sig att hitta metoder att integrera medborgarna mer i den demokratiska processen. De har bland annat använt plattformen pol.is. Där skapas en slags diskussionsgrupper där man letar efter gemensamma ståndpunkter istället för att maximera upprördhet.   Med: Carl Miller, skriver bok om makt och arbetar på tankesmedjan DEMOS i London, Christopher Small, matematiker och en av grundarna till plattformen pol.is, David Stillwell, forskare vid Psychometrics center på Cambridge University, John Rust, professor och chef för The Psychometrics center på Cambridge University. Del 3/3 "Propagandamaskinen" Programmet är en repris från den 27 april 2018. Marcus Hansson vet@sverigesradio.se

På torsdag ska en tysk domstol besluta om 19 städer måste göra mer för att luften ska bli renare. Domen kan leda till att dieselbilar förbjuds i dessa städer, eller på vissa gator. Men i Stuttgart, som är en av de aktuella städerna, vill kommunen undvika körförbud i det längsta. Klotets reporter Marcus Hansson har tagit sig till Tysklands mest förorenade korsning Neckartor i Stuttgart. Varje dygn passerar där 90 000 fordon, och luften kan vissa dagar vara sämre än i Peking. Men Stuttgart är också en stad där bilindustrin har en stark ställning, här har bland annat Porsche och Mercedes Benz sina huvudkontor. Det är EU:s lagstiftning om kväveoxider som är orsaken till att miljöorganisationen Deutsche Umwelthilfe har stämt de fyra delstater där de 19 städerna ligger. Även i Sverige har flera städer problem med för höga värden av kväveoxider och partiklar, jämfört med EU:s krav. Även här finns det ett regeringsförslag om nya miljözoner mot förorenad luft som kan innebära restriktioner mot dieselbilar. Mer om det i veckans Klotet. Programledare är Marie-Louise Kristola.

En ny snabbtåglinje mellan Berlin och München kortar restiden från sex till fyra timmar. Tågbolaget hoppas att i alla fall hälften som idag flyger eller tar bilen ska välja tåget i stället. Klotets reporter Marcus Hansson åkte den nya sträckan på premiärdagen, den 10 december. Med snabbtåget är restiden två timmar kortare. Vad krävs egentligen för att tåget ska bli ett förstahandsval på halvlånga distanser? I takt med att flyget blivit enklare och billigare så har tåget blivit bökigare, både att boka och åka. Jag har precis börjat flyga igen efter tio års flygstopp, eftersom flera nattågslinjer som jag brukat åka med har dragits in. Johan Erlandsson har gett upp sitt klimatmotiverade flygstopp. Två dygns enkel resa till Paris för ett affärsmöte är för mycket även för honom. Nyligen tog han i stället flyget för första gången på tio år och kunde åka tur och retur på en och samma dag. Men det finns en växande skara människor som aktivt försöker hitta alternativ till flygresor för att minska sina koldioxidutsläpp. Klotet frågar vad som krävs för att tåget ska bli ett konkurrenskraftigt alternativ till flyget.

Varför ser vi en återgång i flera europeiska länder till att vilja styra medierna? Reportage om Polen, Ungern och Kroatien. Hör också OSSE:s Dunja Mijatovic och Cilla Benkö, VD på Sveriges Radio. "Regeringar runt om i världen försöker stoppa det fria ordet. Frågar du mig om Europa så har läget i flera länder förvärrats på väldigt kort tid säger Dunja Mijatovic, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE:s, mediefrihetsrepresentant. Vi ägnar ett helt program åt det ökade hotet mot yttrandefriheten i Europa. Nyligen kallade till exempel EBU, europeiska radio och tv-unionen, det här året för ett av de mest utmanande för de europeiska public service-bolagen. Det blir reportage om en oroande medieutveckling Polen, Ungern och Kroatien. Tre länder som på kort tid rasat på organisationen Reportrar utan Gränsers pressfrihetsindex. Vi bjuder också på intervjuer och analyser med OSSE:s Dunja Mijatovic och Cilla Benkö, vd på Sveriges Radio.Reportrar är frilansjournalisten Marcus Hansson, Tonchi Percan och Jonna Westin.

Vi pratar VM-guld från 500cc klassen 1994, samt karriären före och efter det. En karriär som innehåller flera SM-guld i motocross, supercross, lag-SM m.m.

Diskussionen om vad som ska göras åt den svenska skolan rasar för fullt. Många tecken tyder på att nåt behöver göras, men inget sätter sådan fart på diskussionerna som de internationella rapporterna. Pisa-rapporten för ett och ett halvt år sedan skakar fortfarande vårt land. Och inte bara vårt - de flesta av världens länder anser kunskapstestet betydelsefullt för deras skolpolitik. Pisa-provet har förvandlats till en global maktfaktor. Det föranledde oss på Vetenskapsradion att granska makthavarna bakom den här typen av tester. I fem program i vår har vi tittat närmare på internationella kunskapsföretag och deras makt över skolan. Här har vi lagt samman de programmen i en podd. Reporter är Marcus Hansson.

Följ med vetenskapsradions reporter Marcus Hansson på en resa genom kärnkraftens Europa. Från urangruvor i norra Finland till slutförvar i södra Spanien. Från rekorddyra nybyggda reaktorer till lika kostsamma rivningar av uttjänta kraftverk. Går atomkraften mot en renässans eller nedmontering i Europa?

FN:s klimatpanel slog fast att vi redan märker klimatförändringarna, men att det är billigt att minska utsläppen om vi börjar genast. I Sverige översvämmades många platser av skyfall och den största skogsbranden på mannaminne rasade. Snart finns fastigheter som inte går att försäkra sa branschen. Kina gav flera hoppfulla klimatlöften tillsammans med USA och stora pensionsfonder började sälja av sina aktier i fossila energiföretag och solelen ökade snabbt på många platser. 2014s gröna nyord var "nudging" dvs att puffa folk omärkligt i hållbar riktning och så började modeättarna återvinna och laga gamla kläder. Programledare: Johan Bergendorff, Pelle Zettersten och Marcus Hansson.

Vetenskapsradions Veckomagasin 20131004. Wulf Becker på Livsmedelsverket kommenterar de nya nordiska näringsrekommendationerna, reportage om forskning på trångbodda katter, Ulrika Björkstén hänger fast vid FN:s klimatpanels nya rapport och Marcus Hansson rapporterar om nedstängd USA-forskning. Programledare Lars Broström tipsar också om nästa veckas Nobelpris.

Står journalisterna ivägen för journalistiken?Journalister, journalister, journalister - mediepersonligheter finns i dag överallt och hela tiden. Sedan Facebook, twitter och instagram gjorde sitt genombrott har medierna intimiserats, säger forskarna. Och det är inte bara de vanliga kändisarna som vi blivit mer intima med. Även journalisterna låter oss i dag få veta allt om sina liv. Trenden har också nått samhällsjournalistiken där vi ser politikreportrar twittra om semestern och grävreportrar som berättar vad det blir till middag. Men frågan är vad som händer när journalisterna själva tar allt mer plats - får journalistiken nåt utrymme, där i skuggan av alla personligheter? Reportrar Katarina Andersson och Johan CedersjöSista staden med verklig tidningskonkurrensKarlstad i Värmland är idag Sveriges enda ort där två oberoende tidningar fortfarande kommer ut fem dagar i veckan och konkurrerar publicistiskt, kommersiellt - och politiskt. Har just de värmländska tidningarna hittat en magisk dryck som gör att de kan motstå tidningskrisen? Vår reporter Paul Frigyes har besökt Karlstad.Aldrig mer - nu ska radion MOTVERKA folkmordDen här veckan är det precis 19 år sedan radiosändningar i rwandiska stationen RTLM användes för att piska igång folkmordet mot tutsier med en förförisk blandning av musik, humor och hat. Men radio kan också användas för att bygga demokrati. I både Rwanda och grannlandet Demokratiska republiken Kongo drivs med pengar från bistånd och FN-systemet projekt för att få medier att spela en positiv roll. Reportrarna Peter Bjurbo och Marcus Hansson reste ut för att berätta om detta.

Kosmo tar i sitt sista program farväl genom att ta en tur genom tankar och platser från de två år som programmet har funnits och återvänder till begrepp som kosmopolit och antisemitism, möter dandys i Kongo-Kinshasa och romer i Paris. Det handlar om nationalism i Norge efter Utöya och så återutsänds Claes Andreassons reportage om medborgare och papperslösa vid gränsen mellan Arizona och Mexiko. Kosmo går tillbaka till sitt första program som hade temat kosmopolit och hör vad kosmopoliten, författaren och islamlkännaren Sigrid Kahle har att säga om vad som gör en äkta kosmopolitit. Ett av Kosmo många uppskattade program handlade om dandyn och ett av reportagen var gjort av frilansjournalisterna Peter Bjurbo och Marcus Hansson som hade varit i Demokratiska Republikens Kongos huvudstad Kinshasa och mött stadens dandys som där kallas Le Sapeurs. Kosmos Fredrik Wadström berättar om hur det var när han nyligen besökte Moskva och där på en källarteater ser sitt Kosmoreportage, från händelserna i Minsk december 2010, bli teater. Då hade han mött Olga Neklajeva, hustrun till poeten och presidentkandidaten Vladimir Nekljajev, som berättade om hur hennes man misshandlas svårt och senare sattes i häkte av KGB. Kosmo har i många program skildrat den politiska utvecklingen i Europa. Det har handlat om den ekonomiska krisen, de folkliga upproren och också om den växande främlingsfientligheten. När den lilla, men världsberömda, cirkusen Cirque Romanes kom tillbaka till Frankrike efter att representerat landet på världsutställningen i Shanghai, så visade det sig att flera av cirkusens rumänska musiker hade fått sina arbetstillstånd indragna. Samma sommar hade romernas situation i Europa diskuterats flitigt, inte minst efter att Frankrikes president Sarkozy hade låtit riva romska läger och beordrat massutvisningar. Anja Sahlberg var i Paris och mötte cirkusen. Gunnar Bolin åkte till Warszawa för att möte representer för det nya judiska muséet som är under byggnad. Ett museum som ska belysa Polens judiska historia. Där undrade historiken Barbara Kirchenblatt Gimblett varför han var så fixerad vid anitsemitismen. Och så var Kosmos Anneli Dufva och Karsten Thurfjell i Oslo efter Utöya och borrade ner sig frågan om den norska nationalismens natur. Den arabiska våren fällde diktator efter diktator. Kosmo hade reportage från de nordafrikanska länderna, men också från ett Damaskus innan landet befann sig i dagens tillstånd. Kosmo var också i Beirut och träffade där bland andra författaren och mångsysslaren Xena el Khalil. Och så fick Kosmos Cecilia Blomberg en intervju med den prisbelönta författaren Atiq Rahimi som är född i Afghanistan men som numera är bosatt i Frankrike. Sist vill hedra minnet av en stor radioman: Claes Andreasson. Vi återutsänder ett av de reportage som han gjorde för Kosmo. Här besöker han aktivister och teatermänniskor som alla har en relation till gränsen mellan Arizona och Mexiko, som varje dag skördar två människoliv. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Kosmo har varit i Lettland där ryskans status har blivit ett politiskt slagträ, sett Belarus Free Theatre spela Shakespeare på vitryska i London och varit i Rwanda där kineserna exploaterar språk och kultur. När sovjetunionen föll uppstod 15 nya länder och språkfrågan kom snabbt att bli politiskt laddad när de nya nationerna skulle byggas upp. Ryskan status som maktspråkt har ifrågasatts på de flesta håll - men med ett tydligt undantag  - Vitryssland. I Belarus, eller Vitryssland som landet kallas på svenska, är ryskan fortfarande förknippat med makten och vitryskan med den oppositionen som motsätters sig Lukasjenkos diktatur. När den numera världskända vitryska teatern Belarus Free Theatre uppträdde på den pågående internationella teaterfestivalen Globe To Globe i London så var det en stor sak att just vitryskan, som kommit att förknippas med oppositionen, hördes från scenen på the Globe Theatre. Sedan ett och ett halvt år tillbaka lever den konstnärliga ledningsgruppen, som består av Nikolaj Chalezin och Nalia Koliada, i exil och hotas av fängelse om de återvänder till Vitryssland. Men de flesta av skådespelarna bor fortfarande kvar i den vitryska huvudstaden Minsk och åker därifrån ut på gästspel i världen. Fredrik Wadström har mött dem i London. I februari i år var det folkomröstning i Lettland där man röstade om huruvida ryskan skulle bli ett officiellt språk eller ej. Svaret blev ett rungande nej och har förstås sin historiska förklaring. Lettland ingick i Sovjetunionen mellan 1944 och 1991 och ryskans ses av månnga som "ockupantspråket". Idag är över 30 procent av befolkningen ryskspråkiga. Den lettiske TV-profilen och komikerna Viesturs Dulle, som initierade en bojkott av folkomröstningen, säger att det  uppstått två parallella informationssamhällen, med separata tidningar, tv-program och andra medier, där man pratar om varandra men inte med varandra. Lite som ett dysfunktionellt äktenskap.  Frilansjournalisten Per Shapiro som har lång erfarenhet från landet har varit i Lettland för att ta reda på varför språkfrågan dök upp just nu. Och så har Kosmo varit Rwanda. I Afrika har kinesiskan blir ett vanligare inslag i många länder i takt med att kinesiska företag etablerar sig på kontinenten. Men det är inte bara inom näringslivet som Kina försöker slå sig fram utan man vill även exportera den kinesiska kulturen. Idag har man öppnat 25 Konfuciusinstitut öppnas runt om i Afrika. Där får man lära sig allt från Kung Fu, kinesisk historia och till det kinesiska språket. Marcus Hansson och Peter Bjurbo besökte ett Konfuciusinstitut i Rwandas huvudstad Kigali. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marie Liljedahl

Kosmo har mött Dandyn i Kongo - Les Sapeurs - som trotsar slummen genom att klä upp sig. Men det handlar också om avantgardets kvinnor, 80-talspopens posörer och om Dardels målning Den döende dandyn. I Kinshasa, huvudstaden i världens fattigaste land, Demokratiska republiken Kongo är det smutsigt och våldsamt. Men det finns de som kämpar mot smutsen och förnedringen i fattigdomen och som gör det genom att klä sig snyggt. De kallas för Les Sapeurs, och för dem har klädstilen blivit till en religion och de gör allt för att sticka ut från mängden. Men hur är det att vara klädsnobb och bo i ett slumområde?Reportrarna Peter Bjurbo och Marcus Hansson gav sig ut i Kinshasas myllrande nattliv på jakt efter de som kallas Afrikas dandys. På Konstmuseet Louisisana utanför Köpenhamn visas just nu en utställning kallad Avantgardets Kvinnor 1920-1940. Åtta av mellankrigstidens mest intressanta konstnärer visas på utställningen och det handlar om både deras liv och verk. Som kvinna och konstnär vid den tiden var fältet plötsligt fritt att laborera med både konsten och könets roller, att klippa håret kort och klä sig i kostym. Man kan kalla dem kvinnliga dandys. Cecilia Blomberg och Anneli Dufva har besökt utställningen. Posörpop sades det ibland om många av de grupper som blev stora på 80-talet. Och visst lekte de med dandymyten, band som Lustans Lakejer och Reeperbahn. Anneli Dufva har träffat den dåvarande frontfiguren i Lustan Lakejer, Johan Kinde, som också skrivit romanen Någon sorts extas om just den tiden. Och så ger Karsten Thurfjell historien kring en av den svenska konstens mest kända målningar Nils von Dardels Den döende dandyn. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Kosmo om staden Detroit som försöker resa sig ur ruinerna och där en kulturell boom är på gång. Detroit är kanske den stad i USA som mest kommit att spegla den ekonomiska krisen. Från att varit en tvåmiljonersstad så har den idag krympt till dryga 700 000 invånare. På vissa håll står vart tredje hus övergivet, skolor, bibliotek, fabriker och sjukhus ligger öde och i spillror och fattigdomen är stor. Men för många amerikaner har det här blivit en perfekt grogrund att skapa något nytt och idag har konstnärer och musiker gjort att staden genomgår en kulturell boom. Marcus Hansson och Mikael Funke porträtterar staden som försöker resa sig ur ruinerna och har bland andra träffat Phil Lauri som driver konstkollektivet Detroit Lives! Kosmo har mött Malik Bendjelloul vars film Searching for Sugar Man  - ett porträtt av artisten  Sixto Rodriguez som floppade i USA men blev stjärna i Sydafrika – är en av öppningsfilmerna på filmfestivalen Sundance i nästa vecka. Och så vänder och vrider Fredrik Wadström på den obesvarade gåtan varför Detroits musikliv i femtio års tid stått för de mest häpnadsväckande innovationerna inom flera genrer. Från Motown och garagerock med Stooges och MC5 på 60-talet och vidare genom technons födelse på 80-talet. Estradpoeten och musikern David Blair dog alldeles för ung, 44 år, i somras. Men han lever på webben och inte minst hans långa dikt Detroit, while I was away. Kosmos Anneli Dufva tecknar ett miniporträtt. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

En dokumentär om att leva med albinism i Afrika. Få saker väcker så starka reaktioner som vit hud på en svart människas kropp. På landsbygden i Tanzania i östra Afrika är många vidskepliga och ofta ses albinos inte som människor utan som spöken och gengångare. I den här dokumentären träffar du bland andra 14-årige Severin som bor på ett barnhem för barn med albinism. Många barn i Tanzania som saknar pigment överges nämligen av sina föräldrar. Albinism är en ärftlig genetisk defekt och den är mer än tio gånger så vanlig i Tanzania som i Sverige. 2007 och 2008 exploderade fördomarna och mer än sextio personer med albinism mördades. Bakom de flesta av morden låg traditionella medicinmän på jakt efter albino-kroppsdelar att använda i tillverkningen av magiska mediciner. Mordvågen har ebbat ut, men fördomarna finns kvar och tusentals albinos lever fortfarande i skräck om att mördas eller attackeras. Under Afrikas brännande sol blir den vita, känsliga huden en dubbel förbannelse. De allra flesta personerna med albinism får nämligen tidigt hudcancer och dör innan de fyllt 30. P4 Dokumentär Korrespondenterna handlar om den dubbla förbannelsen att ha albinism i Afrika. I dokumentären möter vi bland annat en traditionell medicinman - representant för den yrkesgrupp som anklagas för att ligga bakom morden. Vi möter också personer med albinism som överlevde attackerna och alla de som kämpar för att fördomarna ska försvinna. En dokumentär av Marcus Hansson

Istället för ögonvittnen som hjälper polisen att ta fram en fantombild av en okänd gärningsman så kommer i framtiden DNA-spår från brottsplatsen kunna göra samma jobb. I DNA:t finns information om allt från hårfärg till längd och ansiktets form. Redan idag finns teknik för att ur DNA avläsa en rad egenskaper som hår- och ögonfärg, ålder och etniskt utsprung. Vetenskapsradions reporter Marcus Hansson följer forskningen. Vingmärkta pingviner får färre ungar och är sämre på att överleva än de som inte blivit vingmärkta. Det visar ett fransk-norskt forskarlag som har undersökt långtidseffekterna av den traditionella och utbredda metoden att märka pingviner för forskningsändamål. En mer skonsam märkning är att operera in ett litet rfi-chip i pingvinerna, men då krävs att man installerar mottagare på stränderna där de lever. Pingvinforskning är angelägen för att kunna studera hur en toppredator påveraks av miljöförändringar, bland annat temperaturförändringar. Förra året drabbades Pakistan och nu i början på 2011 var det Australiens tur. Jättelika översvämningar som får globalt medialt genomslag. Överraskning och chock är några av reaktionerna. Men Anders Fridfeldt som är geograf på Stockholms universitet säger att det knappast finns skäl att vara överraskad. Satelitbilden över Brisbane säger allt man behöver veta. Redan på 70-talet upptäckte forskare att ozonskiktet hade tunnats ut, men det var inte förrän 1984 som brittiska forskare kunde konstatera att det verkligen fanns ett ozonhål över antarktis. Utsläppen av klorfluorkarboner, såkallde freoner ansågs ligga bakom ozonuttunningen. Weine Josefsson berättar att långt innan ozonlagret började förstöras hade forskare studerat ozonskiktet i atmosfären. En av pionärerna var den engelska forskaren GMB Dobson som redan på 20-talet gjorde mätningar.

Kaliber om Electrolux i Mexiko. Svenska Electrolux säger sig vilja vara ett föredöme med sina fabriker i Mexiko. Kalibers besök på plats ger en helt annan bild. - När fabriken kom tänkte jag wow, men det blev en besvikelse, berättar en av de anställda kvinnorna. Hon och andra vittnar om stress, trakasserier och att fackligt intresserade gallras bort. Idag finns ingen fackklubb på fabriken. Reportrar: Mikael Funke och Marcus Hansson. Programledare: Kristina Hedberg Producent: Sanna Klinghoffer