Podcasts about radioteaterns

Strindbergs pjäs Fadren har väckt kontrovers, såväl när den kom som i vår tid. Ändå fortsätter detta sena 1800-talsdrama att vara ett av Strindbergs mest spelade. Varför? Teaterkritikern Maria Edström tar sig an Fadren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. August Strindberg satt i Bayern vid förra seklets slut och var sur på allt från samhället till gredelina biljardbollar, och inte minst hela kvinnosaken. Han fattade pennan mot dessa ”kvinno-marodörer” och började skriva ”Fadren”.Ett ”sorgespel” om Ryttmästaren som av sin hustru Laura fås att tvivla på att han är far till sitt barn Bertha. Språket, den dramaturgiska precisionen och det komplicerade mansporträttet gör att pjäsen fortfarande är så levande.Utdrag ur August Strindbergs ”Fadren” i Radioteaterns 1998 i regi av Staffan Valdemar Holm och i radioversion av Anders Carlberg. Medverkande: Krister Henriksson, Stina Ekblad, Anna Björk, Gunnel Lindblom, Per Mattsson, Jan Waldekranz.

Richard II är en ung ståtlig kung, men han är slösaktig och spenderar det mesta av sin tid på att göra av med pengar på och med sina nära vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Både gemene man och adelsmän vänder sig mot sin kung när han, för att finansiera sitt överdådiga leverne, börjar hyra ut skiften med engelsk mark till rika adelsmän. När han sedan beslagtar marken och pengarna från en nyligen avliden och mycket respekterad farbror för att fylla på sin personliga kassa, är det droppen som får bägaren att rinna över.Den döde farbrodern, vars mark Richard beslagtagit, tillhörde Henry Bolingbrokes far. När Henry Bolingbroke får reda på att Richard stulit hans arv, samlar han en armé och invaderar Englands norra kust. Också allmogen står på Bolingbrokes sida, och en efter en överger Richards allierade i adeln honom och ansluter sig till Bolingbroke.Richard fängslas i ett avlägset slott i norra England och i London kröns Bolingbroke till kung Henrik IV.Konung Richard den andreAv William ShakespeareÖversättning: Carl August HagbergI rollerna (i den ordning de uppträda): Konung Richard den andre – Olov Molander, Johan av Gaunt, Hertig av Lancaster – Carl Browallius, Lordmarskalken – Gösta Hillberg, Henrik Bolingbroke, Gaunts son – Uno Henning, Mowbray, hertig av Norfolk – Gabriel Alw, Hertiginnan av Gloster – Hilda Borgström, Två härolder; Hertigen av Aumerle – Olof Widgren, Bushy – Manne Grünberger, Edmund av Langley, hertig av York, Aumerles fader – Carl Barcklind, Greven av Northumberland – Carl Ström, Två lorder; Bagot – Bror Bügler, Green – Åke Claesson, Drottningen, konung Richards gemål – Anna Lindahl, Henrik Percy, grevens av Northumberland son – Åke Engfeldt, Greve Berkley; Greven av Salisbury – Oscar Ljung, Sir Stephen Scroop – Gunnar Sjöberg, Hovdamen – Gun Robertson, Trädgårdsmästaren – John Norrman, Trädgårdsdrängen – Åke Uppström, Lord Fitzwater – Albert Ståhl, Hertigen av Surrey – Eric Rosén, Biskopen av Carlisle – Knut Lindroth, Hertiginnan av York – Constance Byström, Sir Pierce av Exton – Gösta Gustafsson, Fångvaktaren – John Ericsson, Stallknekten – Axel HögelDen interfolierade musiken var ”En svit” ur stycken av Henry Purcell sammanställd och bearbetad av John Barbirolli inspelad av New Yorks filharmoniska orkester under Barbirollis ledning.Regi: Olov* Molander*I gamla Radioteaterns arkiv och i gamla Röster i Radio-tidningar skiftar stavningen på Olov Molander. Vi väljer därför att skriva Olov eller Olof utefter den stavning man valt till varje aktuell föreställning. Här är namnet genomgående skrivet Olov i våra arkiv.Kuriosa: När vi började genomlyssningen av ljudfilen upptäcktes att en del av den fattades! Efter idogt arbete av medarbetare på Sveriges Radios ljudarkiv hittades den saknade delen efter att den kommit på avvägar någon gång efter att föreställningen haft premiär den 18 september 1940.

Vad blir kvar av ett författarskap? Stig Dagerman skrev intensivt under några år på fyrtiotalet: romaner, noveller, pjäser, för att sedan drabbas av skrivkramp. Vid 31 års ålder tog han sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år skulle Stig Dagerman ha fyllt 100 år. Han sågs som ett litterärt underbarn redan vid debuten med romanen "Ormen"som tjugoettåring, han fortsatte med den symboltyngda surrealistiska "De dömdas ö". Det var en tid av existentiell fyrtiotalistångest, Kafka stod högt i kurs, efter att vara på spaning efter förklaringar till sin skuldkänsla. Om skulden som fordrar ett brott. Människan som blir människa först i ångesten.Stig Dagerman ville något med sin litteratur, påverka, förändra, och han skrev också politiska dagsverser i Arbetaren där han var kulturredaktör. ”Jag bryr mig bara om det jag aldrig kan få", skrev han, "bekräftelse på att mina ord rört vid världens hjärta”.Efter andra världskriget reste han till Tyskland på reportageresa vilket resulterade i "Tysk höst", och efter det förändrade sig hans författarskap, blev mer realistiskt men också försonande.Katarina Wikars koncentrerar sig i sitt reportage på den sene Dagerman – om man kan säga så om en väldigt ung författare. Tillsammans med författaren Kristoffer Leandoer, teaterkritikern Maria Edström och litteraturvetaren Linus Ljungström tittar hon närmare på romanerna "Bränt Barn" och "Bröllopsbesvär" - och på det som aldrig blev klart. ”Alfabetet blir en kyrkogård med 29 gravstenar under vilka dikten ligger begraven.” står det i ett efterlämnat manus.Vi hör också Ola Sandström och Bengt Lundström i "Varning för hunden" och Werner Aspenström, Bengt Ekerot, Göran Palm, Anita Björk och Stig Dagerman själv ur radions arkiv. Och ett utdrag ur "Ingen går fri" i Radioteaterns uppsättning av Hans Dahlin.Reporter: Katarina WikarsProgramledare: Cecilia BlombergProducent: Mattias Berg

Sigfrid såldes i början av 1900-talet av sin far till kronan. Han tvingades ta värvning, blev sjuk och dog. En händelse som satt djupa spår och förföljt den yngre brodern Albert under hela hans liv. 1962 lever affärsmannen och svenskamerikanen Mr Albert Carlsson sina sista dagar på ett hotell i Kalifornien. Till bruset från Stilla havet försöker få syn på sitt eget liv. Familjetragedin blandas i hans fantasi med sorlet från Bjurbäcken intill fädernehemmet.Den älskade brodern Sigfrids uppmaning att ta väl vara på livet, på "din stund på jorden" ekar i hans minne.Föreställningen växlar mellan berättarpartier gestaltade av den äldre Albert och tillbakablickande spelscener från ungdomen i det gamla landet.Till minne av Vilhelm Moberg, en av Radioteaterns mesta författare och följeslagare. Redan på det tidiga 1930-talet skrev han pjäser och blev en av Radioteaterns allra flitigaste medarbetare.Den här föreställningen finns att ladda ner och lyssna till fram till 3 april 2024.Din stund på jorden av Vilhelm MobergRadioarr: Sigvard MårtenssonI rollerna: Albert Carlsson (kommentatorn) som ung – Rolf Skoglund, Brodern Sigfrid – Björn Gustafson, Fadern – Jan-Erik Lindqvist, Modern – Annika Tretow, Systern – Iréne Lind, Kusinen – Sven-Eric Gamble, Slaktaren – Åke Grönberg, Nämndemannen – Ivar Wahlgren, Farbrodern – Gösta Prüzelius, Katrin – Maud Hansson, Systern som gammal – Birgitta ValbergBerättaren (kommentatorn), Albert Carlsson som gammal: Ulf PalmeSång och dragspelsimprovisation: Åke GrönbergLjud: Olof ÖstlundInspicient: John SvenssonProducent: Gösta LundbergRegi: Ulf PalmeEn inspelning från 1968.

Vad är det som blir kvar av ett författarskap? Stig Dagerman skrev intensivt under fyra år på fyrtiotalet, romaner, noveller, pjäser, för att sedan drabbas av skrivkramp och dö vid 31 års ålder. I år skulle Stig Dagerman ha fyllt 100 år. Han sågs som ett litterärt underbarn redan vid debuten med romanen "Ormen"som tjugoettåring, han fortsatte med den symboltyngda surrealistiska "De dömdas ö". Det var en tid av existentiell fyrtiotalistångest, Kafka stod högt i kurs, efter att vara på spaning efter förklaringar till sin skuldkänsla. Om skulden som fordrar ett brott. Människan som blir människa först i ångesten.Stig Dagerman ville något med sin litteratur, påverka, förändra, och han skrev också politiska dagsverser i Arbetaren där han var kulturredaktör. ”Jag bryr mig bara om det jag aldrig kan få", skrev han, "bekräftelse på att mina ord rört vid världens hjärta”.Efter andra världskriget reste han till Tyskland på reportageresa vilket resulterade i "Tysk höst", och efter det förändrade sig hans författarskap, blev mer realistiskt men också försonande.Katarina Wikars koncentrerar sig i sitt reportage på den sene Dagerman – om man kan säga så om en väldigt ung författare. Tillsammans med författaren Kristoffer Leandoer, teaterkritikern Maria Edström och litteraturvetaren Linus Ljungström tittar hon närmare på romanerna "Bränt Barn" och "Bröllopsbesvär" - och på det som aldrig blev klart. ”Alfabetet blir en kyrkogård med 29 gravstenar under vilka dikten ligger begraven.” står det i ett efterlämnat manus.Vi hör också Ola Sandström och Bengt Lundström i "Varning för hunden" och Werner Aspenström, Bengt Ekerot, Göran Palm, Anita Björk och Stig Dagerman själv ur radions arkiv. Och ett utdrag ur "Ingen går fri" i Radioteaterns uppsättning av Hans Dahlin.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seReporter: Katarina WikarsProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

Skandalavsnittet. Radioteaterns problematiska femårsplan, Horace Engdahls förvridna resonemang, Sven-David Sandströms skandaliserade rekviem samt Katerina Janouchs hot mot Martina.

All denna blodsutgjutelse: uppätna barn, offrade döttrar, mördade mödrar och makar - för vad? Den antika tragedins fader Aiskylos visade redan för 2500 år sen att barbariets tid aldrig är långt borta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två år före sin död 456 f Kr lämnade tragöden sitt testamente till eftervärlden; trilogin ”Orestien” - en text unikt bevarad genom historien och vars tre delar ”Agamemnon”, ”Gravoffret”, ”Eumeniderna” fortfarande spelas och vars gestalter inspirerar. Aiskylos kan med fog säjas vara fadern till den den grekiska tragedin - denna hybrid mellan de dionysiska gamla offerriterna och stoff från de homeriska gudasagorna, och där det dramaturgiska greppet med kören som följer skeendet, oftast blodigt, med sina kommentarer och reaktioner skapar en suggestiv och intelligent blandning av inlevelse och distans. Här lever gudar och människor lever tätt ihop, båda kan hämnas och bråka, drivs av passioner, otrohet och vrede. Orestiens släktförbannelse startar i en fasansfull måltid; Agamemnons far Atreus, kung av Argos, hämnas sin bror Thyestes som snott Atreus fru, och som i en skräckfilm tillreder han broderns barn, utom ett, och bjuder på middag. Brodern flyr helt utom sig och det ouppätna barnet Aigisthos dyker omsider upp som älskare hos Klytameistra med hämnd i kikaren. Hela kriget mot Troja startar dessutom då Agememnons brors fru Helena blivit bortförd av en trojansk prins. Dåtidens politiska situation spelade sin roll, men Aiskylos skildring av blodshämndens förödelse och nödvändigheten av en rättstat är nedslående tidlös. Maria Edström har läst om Orestien och lyssnat på Radioteaterns uppsättningar av Aiskylos trilogi. Ur Radioteatern föreställning av ”Orestien” från 1958 i översättning av Emil Zilliacus radioarrangemang av Herbert Grevenius, i regi av Åke Falck. Karin Kavli som Klytameistra, Ulla Sjöblom som Elektra, Berta Hall som Palls Athena, Gun Arvidsson som hämndgudinna och Arne Nyberg som väktare. Ur Radioteaterns föreställning av ”Agamemnon” från 1972 i översättning av Emil Zilliacus, i regi av Ragnar Lyth. Anita Ekström som Kassandra, Olof Thunberg som man i kören. Musik ”Danse” av Jean-Jaques Lemêtre ur Ariane Mnochkines uppsättning ”Les Atrides” på Théâtre du Soleil

All denna blodsutgjutelse: uppätna barn, offrade döttrar, mördade mödrar och makar - för vad? Den antika tragedins fader Aiskylos visade redan för 2500 år sen att barbariets tid aldrig är långt borta. Två år före sin död 456 f Kr lämnade tragöden sitt testamente till eftervärlden; trilogin Orestien - en text unikt bevarad genom historien och vars tre delar Agamemnon, Gravoffret, Eumeniderna fortfarande spelas och vars gestalter inspirerar. Aiskylos kan med fog säjas vara fadern till den den grekiska tragedin - denna hybrid mellan de dionysiska gamla offerriterna och stoff från de homeriska gudasagorna, och där det dramaturgiska greppet med kören som följer skeendet, oftast blodigt, med sina kommentarer och reaktioner skapar en suggestiv och intelligent blandning av inlevelse och distans. Här lever gudar och människor lever tätt ihop, båda kan hämnas och bråka, drivs av passioner, otrohet och vrede. Orestiens släktförbannelse startar i en fasansfull måltid; Agamemnons far Atreus, kung av Argos, hämnas sin bror Thyestes som snott Atreus fru, och som i en skräckfilm tillreder han broderns barn, utom ett, och bjuder på middag. Brodern flyr helt utom sig och det ouppätna barnet Aigisthos dyker omsider upp som älskare hos Klytameistra med hämnd i kikaren. Hela kriget mot Troja startar dessutom då Agememnons brors fru Helena blivit bortförd av en trojansk prins. Dåtidens politiska situation spelade sin roll, men Aiskylos skildring av blodshämndens förödelse och nödvändigheten av en rättstat är nedslående tidlös. Maria Edström har läst om Orestien och lyssnat på Radioteaterns uppsättningar av Aiskylos trilogi. Ur Radioteatern föreställning av Orestien från 1958 i översättning av Emil Zilliacus radioarrangemang av Herbert Grevenius, i regi av Åke Falck. Karin Kavli som Klytameistra, Ulla Sjöblom som Elektra, Berta Hall som Palls Athena, Gun Arvidsson som hämndgudinna och Arne Nyberg som väktare. Ur Radioteaterns föreställning av Agamemnon från 1972 i översättning av Emil Zilliacus, i regi av Ragnar Lyth. Anita Ekström som Kassandra, Olof Thunberg som man i kören. Musik Danse av Jean-Jaques Lemêtre ur Ariane Mnochkines uppsättning Les Atrides på Théâtre du Soleil

Radioteaterns pjäs Kvinna till salu följdes 30.9 av en direktsänd studiodiskussion om människohandel och prostitution, i vilken publiken hade möjlighet att delta via en chatt. I diskussionen deltog journalisten Jeanette Björkqvist och riksdagsledamot Eva Biaudet (bilden) samt skådespelaren Anna Hultin och kriminalöverkonstapel Kenneth Eriksson.

"Men nu har vi hamnat i en terapisession". Johan Rabaeus om skamgrepp i kulissen, paniken när han varit för långt från scenen och kärleken till de gamla rösterna, de som finns i Radioteaterns arkiv! Johan Rabaeus spelar just nu huvudrollen i en riktig långkörare på Dramaten, Den Girige.Men rollerna har varit många för Rabaeus som är veckans gäst hos Roger Wilson.Johan Rabaeus berättar om sina arbetsmetoder som ibland gör honom till ett "planeringsproblem" på Dramaten och han berättar om sin olust inför eventuell pensionering framöver. Det blir också minnen från föreställningar med de namnkunnigaste skådespelarna som Ernst-Hugo Järegård och Karin Kavli. Johan Rabaeus har också med entusiasm dykt ner i Radioteaterbiblioteket och gillat det han hittat, rösterna från förr.Och Roger får sig en lektion i hur Den Girige ska låta på rabaeuskt vis! 

Möt Ingela Olsson, skådespelare som ibland regisserar och som började i fria teatergrupper men som nu har sin hemmabas på Dramaten i Stockholm. Under sin karriär har hon spelat allt från prästfru i filmen Såsom i himmelen till Drottning Kristina på scenen. Hör om Ingela Olssons arbete med bland annat den prisbelönta Joan Didion-monologen Ett år av magiskt tänkande och varför hon ibland känner sig besläktad med Margaretha Krook. Och hör henne berätta om varför hon föredrar nyskriven dramatik framför klassikerna; de innehåller få intressanta kvinnoroller. I Teaterprogrammet berättar Ingela Olsson också om hur en föreställning i en fabrikslokal i Paris förändrade hennes liv. Teaterprogrammet är Radioteaterns nya intervjuprogram där svenska teaterprofiler porträtteras.

Martina Montelius är premiärgäst i Radioteaterns nya porträtterande intervjuserie med Roger Wilson. Brunnsgatans teaterchef berättar om ångestdrivande skaparvånda, om kulturtanterna som de "nya backanterna" och om hur teater kan rädda liv. Martina Montelius fyller 40 i sommar. Hon är dramatiker och teaterchef och släpper snart sin andra roman, Oscar Levertins vänner. När hon scrollar igenom Radioteaterns föreställningar som finns på sverigesradio.se fastnar hon direkt för Backanterna från 1971 med Ernst-Hugo Järegård. Man kan inte välja någon annan pjäs!, säger hon. (Tyvärr finns inte längre Backanterna tillgänglig för lyssning, av upphovsrättsliga skäl. /Red.) I radions djupaste arkivgömmor har redaktionen också hittat en uppläsning av en dikt skriven av en femtonårig Martina Montelius. Där beskriver hon vilken förmögenhet hon har i sekunder. Möt Martina Montelius, som sjunger den medelålders kulturtantens frihets lov och som skriver i panik om nätterna, en arbetsmetod som hon omhuldar. Och teater kan rädda liv. Martina Montelius minns den teaterupplevelse som betytt mest för henne, den när hon som 13-åring såg Caligula på Teater Galeasen i Stockholm. I Teaterprogrammet kommer Roger Wilson varje fredag att möta aktuella teaterprofiler i längre intervjuer. Under våren kommer bland andra dramatenskådespelaren Johan Rabaeus och Stockholms Stadsteaters nya chef Anna Takanen att gästa programmet. Roger Wilson är Sveriges Radios förre Kulturkorrespondent och var från 2008 till 2014 programledare för P1:s filmprogram Kino. Han har också hörts i talkshowen Wilson i P1, P3 Homo, P3 Kultur och Flipper i P3 och bloggar just nu varje dag om sina upplevelser framför skärmen där ständigt nya avsnitt av Star Trek rullar under 1,5 år

Perfekt när de första 1-4 gästerna anlänt. Inspelat av Marie Wennersten i Radioteaterns studio 10. Mixat av Simon Rue Hallén.

Som vanligt har det varit ganska tyst om Ditt Parti i media i veckan. Men vi följer i alla fall detta lilla riksdagsparti på deras färd genom valrörelsen. I en politiska världen gäller det att väcka uppmärksamhet och undvika skandaler. Det kan ibland vara en ganska prekär balansgång för strategiska gruppen. Följ med in till partiets lilla mötesrum i de slitna lokalerna på Karduansmakargatan i Stockholm. I det trettonde avsnittet av Radioteaterns serie Ditt Parti medverkade Ardalan Esmaili, Malin Cederbladh, Ralph Carlsson, Frida Röhl och samt Py Huss-Wallin. Ditt Parti skrivs av Pia Gradvall och Magnus Lindman. Ljud: Eric Nyblaeus. Regi: Magnus Berg.

Även om det brinner i Europa måste ett litet parti se om sitt hus. Det lokala engagemanget, de nära frågorna är det som kanske kan föra Ditt Parti över fyraprocentsspärren. Partisekreterare Johanna och hennes strategiska grupp måste hitta sätt att öppna dörrar. I det tionde avsnittet av Radioteaterns serie Ditt Parti medverkar Malin Cederbladh, Ralph Carlsson, Frida Röhl och Ardalan Esmaili. Ditt Parti skrivs av Magnus Lindman och Pia Gradvall. Ljud: Eric Nyblaeus. Regi: Magnus Berg.

Hos Ditt Parti jobbas det på i strategiska gruppen. Det gäller att få ut budskapet, vilket inte är helt lätt med en partiledare som går sina egna vägar. Och kanske fattas de avgörande besluten i själva verket utanför mötesrummets trånga vägar. I det nionde avsnittet av Radioteaterns serie Ditt Parti medverkar Malin Cederbladh, Ralph Carlsson, Frida Röhl och Ardalan Esmaili. Ditt Parti skrivs av Magnus Lindman och Pia Gradvall. Ljud: Eric Nyblaeus. Regi: Magnus Berg.

Nu syns politiker överallt, i terapifåtöljer och i debatter, nya partier bildas. Men var syns Ditt Parti? Det gäller att hålla sig framme i trängseln. Det är ju därför Ditt Parti har en strategisk grupp. I det åttonde avsnittet av Radioteaterns serie Ditt Parti medverkade Ralph Carlsson, Malin Cederbladh, Ardalan Esmaili och Frida Röhl. Ditt Parti skrivs av Pia Gradvall och Magnus Lindman. Ljud: Eric Nyblaeus. Regi: Magnus Berg.

Det nionde avsnittet av Riksteaterns poddradio är en Almedalen-special. Riksteaterns Gilda Romero var på plats i Visby under veckan och träffade många intressanta människor. I folkvimlet pratade hon med Göran Olsson, Hans-Gösta Hansson och Malin Eidin från Riksteaterns styrelse om bland annat digitalisering och regionalisering. Hon träffade också Radioteaterns chef Stina Oscarson i ett samtal om kulturpolitik, och Expressens biträdande kulturchef Jens Liljestrand pratar om män som hatar kultur, i samtalet dyker  även vår gamla bekanta kulturtant upp. Som avslutning på veckan satte hon sig ned med Riksteaterns VD Birgitta Englin och Riksteaterns vice VD Helena Salomonson för att sammanfatta Almedalen 2013.

Det ser mörkt ut för Världen. Statistiken talar sitt tydliga språk - Sveriges Radio har hittills vunnit sex Lantzkamper medan lag Världen bara tre gånger njutit segerns sötma. Inte en seger sedan 3 maj. Hur ska Världen hantera denna negativa spiral? Mental coaching? Dyra spelarköp? Eller kan ljuset komma från Vitterhetens Vittsjö, i förening med en skarp blick och tanke från en kurdisk bergsby? Ikväll tävlar ett miljöpartistiskt språkrör och en debattslugger för Världens ära. Sveriges Radio spinner vidare på sitt flow och mönstrar Team Tahrir - ett lag med Egyptiska förtecken. Laguppställningarna: Lag Världen: Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet och Dilsa Demirbag-Sten, författare och krönikör. Lag Sveriges Radio: Yasmine El Rafie, utvecklingsredaktör för sociala medier på avdelningen Digitala Medier och Augustin Erba, producent och huvudförfattare för Radioteaterns "Världshistorien." 

Lärare som känner sig pressade att sätta högre betyg än de egentligen vill, rektorer som är rädda att förlora elever och föräldrar som månar om sina barns framtid. Kaliber handlar den här veckan om föräldrars makt över skolan - och när inflytandet går för långt. Lärare pressas att sätta glädjebetyg, rektorer ger efter för föräldrarnas påtryckningar av rädsla för att förlora elever. Har föräldrarna fått för mycket makt över skolan? Idag handlar Kaliber och Skolministeriet från UR om föräldramakt. – Här har jag jobbat i flera år också, längan där borta, det står 5 C på dörren där nu. Det där alltså din klass då? – Det som borde varit min klass ja. I början så kändes det lite konstigt att det var en annan lärare där inne där jag borde vara. – Senaste veckorna så har jag suttit i ett litet rum här inne i det här huset där vi är på väg nu. Man har jobbat som klasslärare i så många år och plötsligt är man inte det längre. Man har blivit fråntagen en del av sin identitet, slutat med något som har tagit otroligt mycket tid, mycket roliga saker med barnen, som massor med lägerskolor och teaterföreställningar. – Men jag trodde ju inte det skulle sluta på det här sättet. Samtidigt som jag då känner att är det så skolan ska va, då är det nog ingenting för mig för jag tror inte på den skolan där föräldrar ska bestämma. Trots att solen gör tappra försök kommer den inte igenom det massiva gråa molnet som hänger över Ljungskile skola. Margareta Almefjord är 62 år och varit klasslärare i nästan hela sitt liv. Idag har hon inte längre en egen klass. För knappt två år sen startade några föräldrar ett uppror mot henne för att deras barn skulle slippa Margareta som klasslärare, innan hon ens hade börjat med den nya klassen. – Ja, först blev jag förvånad och tänkte att det måste vara något missförstånd, vi måste ju kunna prata om saken, men den chansen fick jag aldrig för dom ville inte träffa mig. Och sen under sommaren så trodde jag att det hade lugnat ner sig för jag hörde inget mer men det gjorde det ju inte för föräldrarna fick inte mig utbytt, så då bestämde dom sig för att inte skicka barnen till skolan. Så rektorn stod på sig? – Ja det gjorde han och även vid det laget då förvaltningschefen. Men som sagt föräldrarna höll ju bara barnen hemma. Så vad hände när skolstarten kom? – Då var det tre elever som kom, av 17. Så 14 stannade hemma. Och det gick ju inte riktigt så bra utan föräldrarna hade ju möten och det finns ju dokumentation där som är skrämmande om hur dom som vuxna människor ändå kunde uppföra sig. Skriker och gapar och slänger grejer och vad jag frågar mig är varför. Det fanns ju ett par, någon ledare och ett litet gäng som hakade på där och hjälpte till så man fick en mobbningssituation helt enkelt för att det här är ju i princip en häxprocess. I och med det fria skolvalet har föräldrar och elever fått mer makt och inflytande över skolan. Är man inte nöjd kan man byta. Eller hota med att byta. Kaliber och Skolministeriet har granskat föräldrarnas makt i skolan. Vi skickade ut frågan via URs lärarenkät  673 lärare över hela landet  och nästan  en tredjedel av dom 472  473 som svarade sa att de varit med om att föräldrar hotat med att göra en anmälan till skolinspektionen om läraren inte gjorde som föräldern ville. Så här kommenterade några av lärarna sina svar: ”Det verkar som om detta är något man talar om i hemmen - att anmäla till skolinspektionen. ” ”Eleven fick inte godkänt och då satte en enorm hatkampanj igång där jag mejlbombades och ifrågasattes.” ”Jag höjde rösten mot en elev som kränkte en annan elev, det skulle jag aldrig ha gjort. Mamman blev förbannad för att jag höjt rösten och hotade att anmäla till skolinspektionen.” Tillbaka till Ljungskile. Till slut lät föräldrarna sina barn komma till skolan, men 12 åtgärder var villkoret, bland annat att en pensionerad slöjdlärare skulle vara med på lektionerna för att kontrollera att allt gick rätt till. – Det tycker jag ju i sig är kränkande att man efter 40 år som lärare ska behöva ha någon som sitter och vaktar en. Höstterminen löpte på och övergick till vårtermin men och då hände nåt som blev helt avgörande för Margaretas roll som klasslärare. – Det var två pojkar som satt och hade en matteuppgift, en gemensam uppgift och jag stod ganska nära och den ena bara plötsligt fnissa till så vände jag mig om och tittade och då hade den andre ritat en penis på bänken. Och han suddade ut den snabbt som sjutton, men jag såg den ju och jag gick fram och pratade med dem då och sa att vi hade pratat om det här med att rita könssymboler och det är många som inte tycker att det är särskilt trevligt och dessutom så är det inte ok att rita på möblerna det gör man inte heller, nej,  och då började ha protestera vilt. Det hade han ju inte gjort och så vidare men jag sa att jag såg det och jag sa att vi sluter med såna dumheter, inget mer med det liksom. Och sen kom inte killen till skolan. Tre dagar. Alltså första dan som han inte kom ringde jag hem till mamman för han var inte sjukanmäld och då måste vi ju ringa så dom inte kommit bort på vägen eller något sånt där och då var hon ju så ilsk på mig. Det var ju inte alls som jag sa utan hade ju bara sluntit med pennan. Han hade blivit ledsen för att jag skrek och det visste vi ju redan förut att du skriker och gapar åt barnen. Skriker du och gapar på barnen? – Nej, det är ju inte därför man blir lärare för att man vill vara otrevlig mot människor utan man är ju intresserad av att hjälp barn att utbilda sig och växa upp till välfungerande vuxna och då måste man ju sätta regler och det är väl så att det är ganska många barn idag som inte är vana vid det.    Mamman till barnet som klottrat plus mamman vars pojke satt bredvid anmälde Margareta till skolinspektionen och Barn- och elevombudsmannen för kränkande behandling. – Beo dom sa ju i båda fallen så var det ju ingen kränkning utan det var ju bara sånt som varje vuxen människa måste ta itu med när man har med barn att göra. Medan däremot rektorn tog denna möjligheten att få någonting att plocka bort mig på. – Jag såg att jag hade ett missat samtal. Antonio de la Cruz heter jag. Det gäller Ljungskileskolan då. Du är mamma vars barn ritade på skolbänken och sedan anmälde Margareta till Beo och skolinspektionen. Hur tänkte du då? – Ja men vad har man för roll som förälder skulle jag kunna svara. Det är väl förälderns roll att se att barnen mår bra och att dom är trygga och att allting funkar i skolan. Men det finns ju alltid ett sätt att korrigera, att få barn att förstå att det man gör är fel. Det var ju inte ens det som var problemet. Det som fröken påstått var ju absolut inte sant. Och då var ju mitt barn förödmjukad på ett otrevligt sätt framför alla hans klasskamrater. Du till och med anmälde läraren. Varför det? – Det var ju fel det som hon gjorde. Det var inte ok för mitt barn att få uppleva det. Och det var inte ok för någon annans barn att behöva uppleva det heller. Men den här anmälan fick inget gehör? – Nej tillslut fanns det ingen anledning att fortsätta med det eftersom dom ändå skulle byta lärare. Så ni lyckades flytta på den här läraren? – Det är ganska starka ord du använder. Det handlar inte om att lyckas eller inte. Jag vet inte om du själv har barn och då är det jätteviktig att föräldrarna ska känna sig trygga och det var tyvärr det som vi saknade. --Jag ser att du har sökt mig två gånger Hej! Du var en av dom föräldrar som försökte få bort Margareta som klasslärare till ditt barn. Vad har du för tankar kring allt det som hände? – Ja du tänker så, ja, det jag kan säga är att jag vill ligga väldigt lågt för det är väldigt infekterad stämning kring den här frågan fortfarande. För det är ju fortfarande inte löst som konflikt. Alltså det har ju blivit en lösning som barnen och föräldrarana och skolledningen kan acceptera men jag tror att den enskilde läraren har svårt att acceptera det som skedde. Man har gjort en organisatorisk förändring, man drar ett streck över det och låstas som om det inte finns och så vet man att hon går i pension om två år. Är det föräldrar som lägger sig i eller finns det ett reellt vuxenproblem och hur kommer man åt det? – Alltså man har haft en organisation där man har haft en lärare och en klass det är ett klassrum och en stängd dörr och vad som händer innan för den dörren är väldigt svårt för någon annan att se. Det finns ju ingen dokumentation på något sätt? – Det är ju det som gör det hela mer problematiskt. Det går ju inte säga att varenda elev i varje klass har haft problem men det visar sig att några barn i nästan, jag kan inte säga varje klass, men jag har ju pratat med så många som har kommit fram efteråt. Hade jag haft facit i hand så kan jag säga så här att jag, skulle aldrig göra om denna processen igen för man blir mobbad och utsatt som vuxen förälder. Det blir en sån här liten by-syndrom, skjut budbäraren och det är ju jobbigt. Hur känner du inför allt det här? – Ja det är ju… det känns uppgivet gör det och nu fanns det ju en tjänst nu i mars här och den är tillsatt en annan lärare. Det blev en klass ledig som du skulle kunna…? – Som jag skulle kunna tagit över då va? Nej det får jag inte. Vad gör du nu? – För det första satt jag i flera veckor och sysslade med datorer, bar runt datorer som skulle skrotas. Och det är ju inte direkt mitt jobb det är ju mer en vaktmästarsyssla. I Margareta Almefjordsfall i Ljungskile handlar det om att några föräldrar  tycker och påstår att hon varit otrevlig, skriker och skäller och därmed kränker elever. Men när vi studerat Margaretas historia lite närmare hittar vi ingen dokumentation som tyder på att Margareta gjort något som skulle göra hennes olämplig som lärare. Ord står mot ord. Lärarnas riksförbund som är Margaretas fackförening anser dock att Margareta har rätt och driver nu fallet mot Uddevalla kommun som Ljungskile tillhör. Vi måste dock tillägga att föräldrarna inte gjort något formellt fel utan handlat efter sin övertygelse och föräldraansvar. Vi lämnar Margareta Almefjord en stund. För hon är inte den enda som upplevt att skolan givit efter när föräldratrycket blivit för starkt. Det visar inte minst vår enkät. 186 av dom 472 lärare som svarade på UR:s lärarenkät menade att det har hänt att rektorn på skolan velat att de ska gå med på förälderns krav trots att läraren själv tyckt annorlunda. ”Rektorer är så rädda för föräldrar att de gör vad som helst för att undvika konflikter.” ”Min nuvarande rektor påminner ibland om vissa föräldrars sociala status på orten och säger att vi måste tänka på det” ”Idag känns det som om rektor är rädd för att föräldrarna ska byta skola om de inte få gehör för sina åsikter.” Inga Ordqvist – är rektor på Ljungskileskolan och därmed också Margareta Almefjords chef. – Jo, jag har funderat på detta och nej jag ställer inte upp på det. Det är lite för känsligt. Du vill inte säga någonting om varken det enskilda fallet eller i det stora. – Vi kan ju säga att det är ju löst. Det som det ursprungligen handlade om är löst Har ni löst det? – Jag vill inte uttala mig om det här har jag ju sagt. Tycker du att det är ett problem med för mycket föräldrapåverkan? – Prata med vem som helst. Vilken rektor som helst egentligen. Alla har ju varit i liknande situationer utan att det har blivit lika stort så att säga och det är ju sådant som är aktuellt för alla, däremot är det olika på olika skolor lite beroende på vad man har för upptagningsområde och så. Föräldrar i olika områden är mera på än vad man är på andra ställen kanske. Vad har det med att göra? – Socioekonomiska faktorer eller? Ja till exempel, att man är mera påläst, eller ja mera välutbildade kanske, mera van att påverka i andra sammanhang. Så kan det vara… Vi följde rektor Inga Ordqvist uppmaning och frågade 1570 slumpvist utvalda rektorer över hela landet via UR:s Rektorsbarometer. 72% av rektorerna av de 882 som svarade uppgav att de det varit med om att föräldrar hotat med att lyfta sina barn ur skolan för att få sin vilja igenom. Markurells i Wadköping, här i Radioteaterns version från 1949, är ett klassiskt svensk verk från Hjalmar Bergman, själva plotten är just föräldramakt. Direktör Markeurells vill att hans son inte ska kuggas från skolan, annars hotar han att dra in sitt stöd till staden och läroverket. Så det här med föräldramakt och föräldrapåverkan är kanske egentligen inget nytt? Professor emeritus i idé och lärdomshistoria Sven Eric Liedman kan svara på detta. – Ja, vi hade ju en gång i tiden ett privatlärarsystem i Sverige, det var ju i synnerhet adeln men också så småningom de bättre borgerskapet och det är klart att dom här privatundervisarna som ju ofta var fattiga studenter dom måste ju tillmötesgå föräldrarnas krav för dom bodde hemma hos föräldrarna och så… Då kan man tala om föräldramakt? – Då kan man tala om föräldramakt, alltså den föräldramakten fanns. Sedan så grundades , startade man i Sverige grundskolan då för 50 år sedan, man kan säga att grundskolan fungerade ganska bra i några decennier, medan i synnerhet sedan, det man kan säga är en dubbelreform, en kommunalisering och friskolereform. Efter det har ju effekterna gått utför och effekterna har accelererat kan man säga. Och jag tycker det är så ovärdigt, det finns såna här gymnasiedagar, en slags mässdagar där alla gymnasier tävlar om att dra till sig uppmärksamheten hos eleverna. Det  är ett slags försäliningsraseri där som jag tycker är helt främmande för skolan. Då får man ju ett bisarrt läge, det är som när man överettablerar en viss typ av affärer då blir konkurrensen om kunderna benhård. Så då måste rektorerna gör allt för att tillmötesgå föräldrar? – Visst det finns rektorer som känner sig tvingade att pressa lärarna att sätta lite högre betyg va. Vad händer om läraren säger nej. – Ja då hamnar läraren i en besvärlig situation. Det är ju rektorn som är chefen. Eva Jorendal är lärare i svenska och religion på gymnasiet i Härnösand … – Ja till exempel här har jag då  exempel ifrån nationella prov. Då diskuterade jag bedömningen av dessa två prov med en annan lärare och den här satte jag icke godkänd på, IG. Det är jag som har skrivit det här. Och den här satte jag ett starkt VG på. Och den andra läraren har alltså satt ett G på den som jag satte IG på och MVG på den som jag satte starkt VG på. Och så skickade jag, tog jag bort alla markeringar, och skickade in till dem som gör proven i Uppsala. Vad satt dom? VG plus och IG utan att veta vad jag eller den andra lärare hade satt. När skolchefen ville att du skulle sätta högre betyg eller åtminstone ge godkänt till alla elever. Gjorde du det? – Nej, men det var ju därför jag blev av med jobbet så klart. … – Men jag hade inga planer på att sätta högre betyg då heller? Gjorde dina kollegor det? – Ja men det ser du ju, jag har exempel på det här… – Ja här är då huvudbyggnaden för Härnösands gymnasium. Ja, gammal fin byggnad. Var hade du dina lektioner? – Ja till att börja med hade jag dom uppe på översta våningen här. Men sen kom det propåer att nu skulle inte eleverna behöva flytta på sig utan vi skulle springa som tättingar till deras olika avdelningar som dom var på. – Jag vet jag sprang här det var  en kilometer bort eller någonting det var en diaprojektor en  gång höll på att bära ihjäl mig. Hade ingen bil då. Så man ville inte att eleverna skulle röra på sig så mycket så då fick ni lärare göra det? – Ja dom var ju kunder dom skulle servas. Helt vidrigt faktiskt. – Vi skulle kunna fråga ungdomarna här vad dom tycker om skolan, ställa några frågor. Det finns ju en diskussion om att lärare ska sätta högre betyg... – Man kan ju tänka sig att lärarna känner pressen att dom ska sätta högre betyg. Så att dom …jag tänker bara på mina högstadiebetyg då. Jag vet inte... Hur menar du då? – Nej men man kanske får lite högre betyg än vad man egentligen borde fått. – Nej, jag känner mer att jag inte borde fåt något betyg alls. Så  det var ju det som var problemet. – Men just det här att man tävlar om betyg bland skolor känner jag blev mycket mer nu när friskolorna kom. Man ska tävla med varandra om vem som är en bästa skolan och på den här skolan får man datorer och på den här skolan får man si och så. Och det känns otroligt synd för alla ska ha rätt till samma skola tycker jag. Lärarna kan ju inte göra sina jobb och eleverna får inte den utbildning som dom faktiskt tror att dom har fått. Eleverna Maja och Helen korsar skolgården, Eva tittar efter dom, det kunde ha varit hennes elever. Men Eva Jorendal vägrade sätta högre betyg än vad eleverna  förtjänade och  på grund  av detta fick hon elever, föräldrar, rektor och till sist skolchefen emot sig och förlorade jobbet. Hon fick dock viss upprättelse av tingsrätten som konstaterade det ej fanns sakskäl för uppsägning. Men Eva har trots detta inte fått en ny lärartjänst. Vi har sökt tidigare och ansvariga skolchefer i Härnösand men dom har inte velat uttala sig. Birgitta Wigren är dock nuvarande förvaltningschef för skolan i Härnösand, hon har nyss tillträtt och kan inte uttala sig om Eva Jorendals fall, och det i sig är också ett problem eftersom skolchefer i många kommuner byts ut på löpande band och det är svårt att hitta ansvariga. – Ja jag tycker det har skett en förskjutning på föräldrarnas makt. Framför allt så, eller det är ju sa att lagen har förändrats. Enligt lag har man ju nu ganska stora möjligheter att påverka. Man har som förälder möjlighet att påverka i vilken skola man går. Och det innebär ju i sig i princip att man kan välja lärare för sina barn. När vi frågade lärarna i våran enkät hur många som varit med om att föräldrar försökt påverka betygsättningen svarade nästan hälften, 223 stycken, att de hade det. Och av dom hade var sjätte lärare också gjort som föräldern ville och ändrat betygen. Birgitta Wigren förvaltingschef igen. – Det låter mycket. Att det förekommer det tror jag alldeles säkert att det gör. Men vi jobbar jättemycket med det här för det är otroligt viktigt. För mig är ju också dom betyg som lärarna sätter ett betyg på lärarna själva. Hur menar du då ? – En lärare sätter ju betyg på sin egen undervisningen eftersom man enligt läroplanen har skyldighet att nå eleverna där eleverna står. Och kan man då inte hitta det som eleven behöver så att eleven kan få ett betyg då har man inte som lärare hittat tillräckligt många möjligheter. Så du menar att det är lärarens fel om en elev blir underkänd? – En del utav det. Sen har vi ju naturligtvis elever som inte kommer till skolan eller som inte går att nå av andra skäl. Men finns du i skolan och vill lära dig då har läraren det som uppgift att hitta alla möjliga metoder. Att hitta just den lärstil som just den eleven har. Går du in tillsammans med rektorn och ändrar ett betyg? – Jag har inte rätt att ändra ett betyg. Enligt lagen är det bara rektor som har rätt att ändra ett betyg, Men jag har naturligtvis varit med om att föräldrar har ringt till mig och tyckt att elever fått fel betyg, och jag har gått in och resonerat med lärare och rektorer hur ser det ut och vad har man byggt det här på och så vidare. Och att det har ändrats efter att vi har gjort det. Visst har jag varit med om det. Då kan man säga att det är någon slags föräldrapåverkan då? – Ja och just i det fallet tycker jag inte att det borde vara så utan det skulle vi gjort rätt första gången. Ok, så föräldern hade rätt i det här fallet? – Ja det får man absolut säga. När vi ändrade oss så hade föräldern absolut rätt. Trots arbetssituationen och anklagelserna vidhåller Margareta att hon ej gjort något fel. – Eftersom jag inte gjort något fel är det inte jag som ska bort. Jag tycker att vi måste alla som råkar ut för något sådant här försöka orka med att stå på oss vi kan inte bara liksom förvinna ut bakvägen och så är vi bortglömda om några månader för det är ju enklast om problemet försvinner och problemet är ju jag för tillfället då va i den här skolan. Vi måste stå på oss och säga vi har inte gjort något fel, det är inte ok vi ska inte bort.

Det är första gången en amerikansk president ska besöka Sverige. 2500 poliser kallas in för att mötet ska gå lugnt till. Plötsligt gick det upp i rött läge, som vi säger inom polisen, och vi var tvungna att köpa hockeyutrustning i parti och minut Samtidigt som polisen, i juni 2001, rustar sig med hockeyskydd för att skyddsutrustningen inte räcker till, flyttar den 19-åriga demonstranten Sandra Ingvarsdotter in i en skola i utkanten av Göteborg och förbereder sig för fest och festival. Insatsledare Hans Lippens berättar om de här tre dagarna då det "gick åt helvete". Vi får också följa Sandra Ingvarsdotter som berättar hur vistelsen i Göteborg blev något helt annat än hon hade tänkt sig. "Tre dagar i juni" sänds i samband med Radioteaterns serie om Göteborgskravallerna som du kan läsa om Frida Johanson är frilansande journalist, utbildad vid JMG i Göteborg. Hon har arbetat som reporter för Kaliber, P1-morgon och Studio Ett. Hon tycker om längre och fördjupande berättelser och när sanningen inte är enkel. Hon har gjort en dokumentär tidigare.

"Sharing Waters - sauna meets hamam" är en utställning som just nu visas i Luleå och där tre kvinnliga konstnärer speglar olika bad- och bastukulturer. Utställningens tes är att i en allt mer globaliserad värld där vi lämnat våra kulturella rötter bakom oss finns ett stort behov av nya mötesplatser. Vad betyder mötesplatserna för utvecklingen i norra Sverige där det nu investeras miljarder i expansiva näringar, där arbetslösheten är lägre än på andra håll i landet, där arbetskraftsbrist hotar? Men där befolkningen trots det fortsätter att krympa när framför allt kvinnor och unga väljer att flytta. Sätter den norrländska machokulturen käppar i hjulet för framtiden i norr? Kan kultur, förändrade attityder och roligare städer var räddningen? Hör Lars Westin, forskare och professor i regionalekonomi, Tamara Spiric, vänsterpartistiskt kommunalråd i Umeå och initiativtagare till Sveriges första kvinnohistoriska museum och Peter Grusmark som leder ett manlighetsprojekt på länsstyrelsen i Norrbotten. Folklivsfanatiker Job Andersson från humorgruppen Klungan berättar hur det kommer sig att machokulturen en gång fick fäste i norr. I kritikersamtalet diskuteras litteraturvetaren Mats Tormods nya forskning och avhandling om Eyvind Johnson, Till en berättelse om tröst - Eyvind Johnson omläst, där bland annat författarens kvinnosyn granskas. Litteraturkritikern Jan-Olof Nyström i Hudiksvall och litteraturvetaren Erik Jonsson i Umeå deltar. Avhandlingen är utgiven som bok på förlaget Atlantis. Lyssna också till Radioteaterns nya dramatisering av Eyvind Johnsons Krilontrilogi: Programledare Kerstin Wixe

Kulturradion Kosmo ingår i radion satsning om skolfrågor: Den Orättvisa Skolan Umberto Eco är en av vår tids intellektuella megastjärnor. Frilansjournalisten Monica Ohlson har mött honom i  hans hem i Milano, där hans bibliotek rymmer över 30 000 böcker. Nästa år fyller han 80 år men undervisar fortfarande på universitetet i Bologna. Han beskriver att Italien upplever något som man kan likna vid en kulturell depression. Efter år med Berlusconi-styre har utbildningarna blivit sämre och man inser inte kunskapens betydelse för ett lands utveckling och demokrati, säger Umberto Eco. "Utbildning är högt värderat i Nigeria, samtidigt som det är ett av vårt lands största problem, där valet står mellan svindyra privatskolor för några få, helt underfinansierade statliga skolor och religiöst styrda skolor", säger den internationella storsuccéförfattaren Chimamanda Ngozi Adichie. Hon slog igenom med romanen En halv gul sol, som skildrar inbördeskriget i hennes hemland Nigeria. Som hyllad författare kan hon nu dela sin tid mellan Nigeria och USA och hon har med tiden blivit alltmer medveten om vilken privilegierad situation hon har och hur den i sin tur har sin grund i att hon fick möjligheten till en bra utbildning. Kosmos Anneli Dufva träffat Chimamanda Ngozi Adichie. Och så berättar Fredrik Wadström om Klass 9A - från helvetet – om en modern rysk tv-klassiker från 2010. Den ryska tv-publiken har fortfarande knappt hämtat sig från den unga filmregissören Valeria Gai Germanikas tv-serie Skolan. På bra sändningstid i den stora rikstäckande statliga tv-kanalen skildrades Moskva-skolan nr 945 som ett inferno av mobbing, droger, sexuella trakasserier och korrumperad personal. Dessutom var serien filmad i en dokumentärliknande stil och det ryska parlamentet duman debatterade om det här var lämplig underhållning för yngre tittare.   Kosmo sänder en föreställningen Loppisen av Sofia Fredén ur Radioteaterns serie: Fagervik och Skamsund – tolv hälsningar från två skolor någonstans i Sverige. När hennes elev Elsa, 11, inte vill samla in pengar till Afrika, undrar Elin i hur hög grad föräldrarnas värderingar styr barnen. Medverkande Sara Turpin. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl