Podcasts about sveriges riksdag

Terrorhotnivån i Sverige har i över ett och ett halvt år legat på en hög nivå, fyra på den femgradiga skalan. Ett av de största hoten mot nationell säkerhet är ensamagerande gärningspersoner. Dessa individer radikaliseras ofta själva, ibland online, och psykisk ohälsa är ofta en vanlig faktor. Säkerhetspolisen har varnat för att dessa gärningspersoner utgör ett av de mest sannolika hoten idag.Vi ser att ensamagerande gärningspersoner inte bara är ett hot mot rikets säkerhet utan också en konsekvens av brister i samhällets förmåga att fånga upp unga människor som mår dåligt. Därför har vi valt att ta upp det här ämnet. Det handlar om ensamhet, radikalisering och den sköra linjen mellan att vara offer och förövare. Poddseriens titel, Ensamvargarna, är hämtad från ett uttryck som gång på gång dök upp under intervjuerna med experterna. Det visar hur djupt rotat detta begrepp är i både forskning och berättelser från överlevare.Vi hoppas att serien inte bara skapar förståelse utan också leder till att vi agerar – både som individer och som samhälle. Viktigast av allt är trots allt inte gärningspersonernas berättelser, utan offrena deras gärningar lämnar efter sig.I den här sjätte och sista delen av poddserien träffar vi Lara Rashid. Den 22 juli 2011 vaknar hon på AUFs sommarläger på ön Utöya där hon är för första gången tillsammans med sin storasyster Bano. På eftermiddagen får dom veta att det skett en enorm sprängning i centrala Oslo och bara någon timme senare börjar det skjutas på Utöya. Terroristen som skjuter heter Anders Bering Breivik och han ska den här dagen utföra en av de värsta terrorattackerna i modern tid. Breivik avlossar över 1000 skott under 72 minuter på den lilla ön. Lara överlever men det gör inte hennes syster Bano. Bilder av döda ungdomar, tonåringar som försöker simma för sitt liv eller dom som klamrar sig fast vid en bergvägg har etsats sig fast för alltid. Intervjun spelades in på Acast i Oslo den 3 december 2024. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg & Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.com Musik: Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenLjudklippen i avsnittet kommer från: TV4 Nyheterna, Aftonbladet, Sveriges Riksdag och TV4 NyhetsmorgonHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se cve.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Terrorhotnivån i Sverige har i över ett och ett halvt år legat på en hög nivå, fyra på den femgradiga skalan. Ett av de största hoten mot nationell säkerhet är ensamagerande gärningspersoner. Dessa individer radikaliseras ofta själva, ibland online, och psykisk ohälsa är ofta en vanlig faktor. Säkerhetspolisen har varnat för att dessa gärningspersoner utgör ett av de mest sannolika hoten idag.Vi ser att ensamagerande gärningspersoner inte bara är ett hot mot rikets säkerhet utan också en konsekvens av brister i samhällets förmåga att fånga upp unga människor som mår dåligt. Därför har vi valt att ta upp det här ämnet. Det handlar om ensamhet, radikalisering och den sköra linjen mellan att vara offer och förövare. Poddseriens titel, Ensamvargarna, är hämtad från ett uttryck som gång på gång dök upp under intervjuerna med experterna. Det visar hur djupt rotat detta begrepp är i både forskning och berättelser från överlevare.Vi hoppas att serien inte bara skapar förståelse utan också leder till att vi agerar – både som individer och som samhälle. Viktigast av allt är trots allt inte gärningspersonernas berättelser, utan offrena deras gärningar lämnar efter sig.I den här femte delen av poddserien träffar vi Stefan Krakowski, överläkaren i psykiatri som är författare till boken Incel: Om ofrivillig celibat och en mansroll i kris. Stefan har intervjuat flertalet incels och även infiltrerat en nordamerikansk grupp av incels. Vad har det här för koppling till ensamagerande gärningspersoner? Hatar alla incels kvinnor och är incelrörelsen ett säkerhetshot? Och hur är det egentligen att leva i ofrivillig celibat och kronisk ensamhet? Det berättar Rickard för oss, som vi ringer upp. Avsnittet är inspelat den 26 november 2024. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg & Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.com Musik: Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenLjudklippen i avsnittet kommer från: TV4 Nyheterna, Aftonbladet, Sveriges Riksdag och TV4 NyhetsmorgonHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Terrorhotnivån i Sverige har i över ett och ett halvt år legat på en hög nivå, fyra på den femgradiga skalan. Ett av de största hoten mot nationell säkerhet är ensamagerande gärningspersoner. Dessa individer radikaliseras ofta själva, ibland online, och psykisk ohälsa är ofta en vanlig faktor. Säkerhetspolisen har varnat för att dessa gärningspersoner utgör ett av de mest sannolika hoten idag.Vi ser att ensamagerande gärningspersoner inte bara är ett hot mot rikets säkerhet utan också en konsekvens av brister i samhällets förmåga att fånga upp unga människor som mår dåligt. Därför har vi valt att ta upp det här ämnet. Det handlar om ensamhet, radikalisering och den sköra linjen mellan att vara offer och förövare. Poddseriens titel, Ensamvargarna, är hämtad från ett uttryck som gång på gång dök upp under intervjuerna med experterna. Det visar hur djupt rotat detta begrepp är i både forskning och berättelser från överlevare.Vi hoppas att serien inte bara skapar förståelse utan också leder till att vi agerar – både som individer och som samhälle. Viktigast av allt är trots allt inte gärningspersonernas berättelser, utan offrena deras gärningar lämnar efter sig.I den här fjärde delen av poddserien träffar vi Morgan Finnsiö som är reporter på tidskriften EXPO och som bla. skrivit rapporten “När hatet kliver ut från spelplattformarna”, en rapport om högerextremismen i gamingmiljön. Vad är det egentligen för propaganda som skrämmer och radikaliserar? Hur vanliga är dessa budskap i gamingmiljön? Hur stort hot blir den normaliseringsprocess som sker på spelplattformarna för allmänheten och kan man se gamingreferenser i dom terrordåd som skett hittills? Hur håller man som förälder koll på vad ens barn konsumerar framför datorn? Och varför är gamifiering ett problem? Avsnittet är inspelat den 12 december 2024. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg & Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.com Musik: Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenLjudklippen i avsnittet kommer från: TV4 Nyheterna, Aftonbladet, Sveriges Riksdag och TV4 NyhetsmorgonHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Terrorhotnivån i Sverige har i över ett och ett halvt år legat på en hög nivå, fyra på den femgradiga skalan. Ett av de största hoten mot nationell säkerhet är ensamagerande gärningspersoner. Dessa individer radikaliseras ofta själva, ibland online, och psykisk ohälsa är ofta en vanlig faktor. Säkerhetspolisen har varnat för att dessa gärningspersoner utgör ett av de mest sannolika hoten idag.Vi ser att ensamagerande gärningspersoner inte bara är ett hot mot rikets säkerhet utan också en konsekvens av brister i samhällets förmåga att fånga upp unga människor som mår dåligt. Därför har vi valt att ta upp det här ämnet. Det handlar om ensamhet, radikalisering och den sköra linjen mellan att vara offer och förövare. Poddseriens titel, Ensamvargarna, är hämtad från ett uttryck som gång på gång dök upp under intervjuerna med experterna. Det visar hur djupt rotat detta begrepp är i både forskning och berättelser från överlevare.Vi hoppas att serien inte bara skapar förståelse utan också leder till att vi agerar – både som individer och som samhälle. Viktigast av allt är trots allt inte gärningspersonernas berättelser, utan offrena deras gärningar lämnar efter sig.I den här tredje delen av poddserien träffar vi Ida Selbing som bland annat är researcher på FOI och en av författarna till rapporten Ensamagerande våldsverkare.Vad säger forskningen om ensamagerande gärningspersoner? Finns det koppling till psykiska besvär och psykisk sjukdom? Vad innebär det att ha ett “vi- och dom” tänk och vad är drivkraften till att utföra fruktansvärda dåd som drabbar helt oskyldiga människor?Avsnittet är inspelat den 24 oktober 2024. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg & Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.com Musik: Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenLjudklippen i avsnittet kommer från: TV4 Nyheterna, Aftonbladet, Sveriges Riksdag och TV4 NyhetsmorgonHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Terrorhotnivån i Sverige har i över ett och ett halvt år legat på en hög nivå, fyra på den femgradiga skalan. Ett av de största hoten mot nationell säkerhet är ensamagerande gärningspersoner. Dessa individer radikaliseras ofta själva, ibland online, och psykisk ohälsa är ofta en vanlig faktor. Säkerhetspolisen har varnat för att dessa gärningspersoner utgör ett av de mest sannolika hoten idag.Vi ser att ensamagerande gärningspersoner inte bara är ett hot mot rikets säkerhet utan också en konsekvens av brister i samhällets förmåga att fånga upp unga människor som mår dåligt. Därför har vi valt att ta upp det här ämnet. Det handlar om ensamhet, radikalisering och den sköra linjen mellan att vara offer och förövare. Poddseriens titel, Ensamvargarna, är hämtad från ett uttryck som gång på gång dök upp under intervjuerna med experterna. Det visar hur djupt rotat detta begrepp är i både forskning och berättelser från överlevare.Vi hoppas att serien inte bara skapar förståelse utan också leder till att vi agerar – både som individer och som samhälle. Viktigast av allt är trots allt inte gärningspersonernas berättelser, utan offrena deras gärningar lämnar efter sig.I den här andra delen av poddserien träffar vi Åsa Erlandsson. Journalisten som skrev boken Det som aldrig fick ske - Skolattentatet i Trollhättan. Den 22 oktober 2015 går 21-årige Anton Lundin Pettersson in på skolan Kronan i Trollhättan. Han är maskerad, klädd i lång svart rock och beväpnad med svärd och kniv. Han attackerar personer med utländsk bakgrund och 3 mördas. Den värsta skolattacken i svensk historia är ett faktum. Vem var den högerextremistiska 21-åringen? Kunde han ha stoppats? Hur såg hans digitala värld ut och hur kunde det som aldrig fick ske, ske? Avsnittet är inspelat den 26 november 2024 Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg & Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.com Musik: Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenLjudklippen i avsnittet kommer från: TV4 Nyheterna, Aftonbladet, Sveriges Riksdag och TV4 NyhetsmorgonHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Terrorhotnivån i Sverige har i över ett och ett halvt år legat på en hög nivå, fyra på den femgradiga skalan. Ett av de största hoten mot nationell säkerhet är ensamagerande gärningspersoner. Dessa individer radikaliseras ofta själva, ibland online, och psykisk ohälsa är ofta en vanlig faktor. Säkerhetspolisen har varnat för att dessa gärningspersoner utgör ett av de mest sannolika hoten idag.Vi ser att ensamagerande gärningspersoner inte bara är ett hot mot rikets säkerhet utan också en konsekvens av brister i samhällets förmåga att fånga upp unga människor som mår dåligt. Därför har vi valt att ta upp det här ämnet. Det handlar om ensamhet, radikalisering och den sköra linjen mellan att vara offer och förövare. Poddseriens titel, Ensamvargarna, är hämtad från ett uttryck som gång på gång dök upp under intervjuerna med experterna. Det visar hur djupt rotat detta begrepp är i både forskning och berättelser från överlevare.Vi hoppas att serien inte bara skapar förståelse utan också leder till att vi agerar – både som individer och som samhälle. Viktigast av allt är trots allt inte gärningspersonernas berättelser, utan offrena deras gärningar lämnar efter sig.I den här första delen av poddserien träffar vi Jonas Trolle. Den före detta polisen som blev chef på center mot våldsbejakande extremism och numera chef över hela Brottsförebyggande rådet. Dom senaste åren har attacker från det som kallas ensamagerande gärningspersoner ökat. Säkerhetspolisen, SÄPO, klassar ensamagerande som det största terrorhotet trots att det är relativt ovanligt. Vilka är dom som planerar och genomför dåd på egen hand? Går dom att upptäcka? Vilka extremistiska miljöer rör dom sig i? Och hur orolig ska man vara, egentligen? Avsnittet är inspelat den 19 november 2024.Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg & Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.com Musik: Alex Dahlbäck @stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenLjudklippen i avsnittet kommer från: TV4 Nyheterna, Aftonbladet, Sveriges Riksdag och TV4 NyhetsmorgonHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Överdriv inte i hissen och kom i tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elin Almén, Kjell Eriksson och Olle Palmlöf tar sig an några klassiska jobbsökartips. Är det verkligen toppen när föräldrar hjälper sina barn att söka jobb? Och vad säger en äkta rekryterare? Kjell känner sig som en stjärna och drar en äkta hisspitch, Elin kryddar sitt CV rejält när hon söker jobb som pressekreterare för Sveriges Riksdag och Olle minns filmen G - som i gemenskap. I veckans Fas 3 undersöks knepen för att landa drömjobbet.Ljudklippen i det här avsnittet kommer från G - som i gemenskap, SVT och SR.

Gazabor har försökt stämma den tyska staten för landets export av vapen till Israel. Samtidigt splittrar frågan om vapenexport partierna i Sveriges Riksdag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: ”Rania” och ”Rami”, Gazabor, Joar Forssell, Liberalernas utrikespolitiska talesperson, Aron Emilsson, Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson, Morgan Johansson, Socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson, Håkan Svenneling, Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson, Zain Hussain på Stockholms Internationella Fredsforskningsinstitut (SIPRI), Andreas Schüller, människorättsadvokat på organisationen European Centre for Constitutional rights (ECCHR), Ahmed Abed, advokat i Berlin, Deborah Feldman, judisk debattör i Tyskland, Volker Beck, tidigare riksdagsledamot för De Gröna och i dag ordförande för tysk-israeliska vänskapsförbundet mflProgramledare och producent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.seReportrar: Esfar Ahmad och Hedvig HolgerssonTekniker: Joachim Persson

Nyheterna Radio 10.00

Nyheterna Radio 10.00

Tisdag!Inget annat än Tisdag och Ångestpodden gästar oss! Sagah bjuder på en analys av nya säsongen av Robinson och Zorbas är på ett riktigt One liner-humör! Vita bergsparken-anekdoter dras!Ångestpodden kommer också och berättar om deras stundande föredrag i Sveriges Riksdag!!! Vilka kommuner har bäst slogan och hur är det att bo i Karlshamn?Även matigt eftersnack med kändissnask från Riche och Spy Bar!!!Hajhaj!Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Misär i barndomshemmet, men byn tog hand om honom. Hör Thomas Hammarberg om vreden, fredspriset, Putin och den livslånga kampen för mänskliga rättigheter. Amnesty, Rädda Barnen, FN, Sveriges radio och Sveriges Riksdag. Det är svårt att sammanfatta 81-åriga Thomas Hammarbergs karriär när han har varit både diplomat, opinionsbildare, aktivist, politiker och journalist.Samtidigt som han tog emot Nobels fredspris 1977 på scen för Amnestys räkning var han reporter på Ekot. Varför har han rört sig så fritt mellan olika roller?Det ska visa sig att Thomas Hammarbergs outtröttliga arbete för mänskliga rättigheter – framför allt barns – har en direkt koppling till hemmet han växte upp i. Det var allt annat trygg plats för ett barn."Barbro Westerholm var viktig för mig"Dagen före den här Söndagsintervjun spelas in kommer nyheten att Liberalernas tidigare riksdagsledamot Barbro Westerholm har dött. Hon var den äldsta riksdagsledamoten och Thomas Hammarberg den näst äldsta under mandatperioden 2018-2022."Hon var viktig för mig. Vi jobbade tillsammans i frågor om äldres rättigheter. På något sätt trodde jag att hon skulle leva för alltid."Sent 60-tal var Thomas Hammarberg ordförande i FPU, men lämnade på 70-talet och blev senare Socialdemokrat. I Söndagsintervjun berättar han varför. Hör också om hans möte med Vladimir Putin 2008 och om varför mänskliga rättigheter idag har låg status.Programledare: Martin Wicklin.Producent: Hannah Engberg.Kontakt: sondagsintervjun@sr.se

Inga (0) röd-gröna politiker dök upp när Sameh presenterade sina resultat i riksdagen. För mer info: https://aronflam.com/blog-aron/2023/2/25/sameh-egyptson-vs-sveriges-riksdag-i-dekonstruktivkritik STÖTTA DEKONSTRUKTIV KRITIK på: SWISH 0046768943737 paypal.me/ARONFLAM Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH Edited by Marcus Blomgren Intro by: Intractable by Kevin MacLeod is licensed under a Creative Commons Attribution license (creativecommons.org/licenses/...) Source: incompetech.com/music/royalty-... Artist: incompetech.com

Är detta möjligen bra eller dåligt för den Djupa Staten...? Sverige bör bli en permanent bas för Nato-styrkor, enligt ÖB. Det kan få stora konsekvenser för svensk lagstiftning eftersom styrkorna i så fall omfattas av separata rättssystem med egen militärpolis och domstol på svensk mark. Men dokument visar hur den förra regeringen väntade i flera månader med att analysera avtalens konsekvenser. När de väl beslutat om en utredning – ägnades tre av fem månader till att utse en jurist som nu måste göra analysen på rekordtid. Detta samtidigt som: ”Den 16 november lär en bärande bit av den svenska demokratin avvecklas. Utan större debatt. Grundlagsändring planeras. Före valet togs beslut i riksdagen att ändra svensk lagstiftning för att införa termen ”utlandsspioneri”. Ett beslut till krävs, eftersom det är grundlagsändring. Och det sker den 16 november. Vad handlar detta om? Jo: den som avslöjar något ”som kan störa Sveriges internationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation” riskerar upp till åtta års fängelse. Åtta års fängelse för att till exempel avslöja ett krigsbrott som gjorts av Turkiet eller USA. För att ta två aktuella exempel. Som medlem i Nato kommer svenska grävande journalister inte att våga granska någonting som kan störa samarbetet med något Natoland. Så läggs munkavle på. Men var det inte demokratin vi skulle värna? Är det inte just sådan här lagstiftning som hör hemma i auktoritära länder? Hör den inte mer hemma hos Putin än hos Sveriges Riksdag...? Det handlar alltså om grundlagsändring. Så att yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen kan ändras. Så att den grävande journalist som avslöjar till exempel ett krigsbrott utfört av Turkiet eller USA riskerar 8 års fängelse. Det första beslutet togs alltså före valet utan någon debatt, i valrörelsen ville inget parti ta upp frågan, och nu tycks riksdagsledamöter trycka på ja-knappen en gång till utan att veta vad de är de håller på med. Stina Oscarson skriver i en artikel i SvD: "Nästan ingen av det dryga dussinet riksdagsledamöter från olika partier jag talar med har en aning om innebörden av detta förslag. Trots att de redan röstat om det en gång. Så sent som i april." Beslutet är inlindat i några attsatser som går under "lagen om utlandsspioneri". Ledamöter i riksdagen har att förhålla sig till cirka 10000 att-satser per år... I det första beslutet röstade V nej och L la in en formell reservation. Partiet med rötter i fredsrörelsen, och som därmed borde vara kritisk, röstade ja. Vilket är förfärande. Ett brott mot grunder i såväl demokrati som i grön ideologi. Det borde ligga i gröna politikers DNA att motsätta sig det som nu ska ske... I alla demokraters DNA förresten. Mediers uppgift är att granska makten. Och denna uppgift gör att demokratin kan upprätthållas. Vilket också är grunden till att grundlagarna ser ut som de gör. Nu vill man ändra på det. Nu har medierna ju aldrig varit fria och utan ägardirektivstyrning, men det ska alltså bli ännu jävla värre nu mao, och vart hamnar alternativarna i detta? Det drar ihop sig Big Time! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med historikern Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento. Bland musiken i programmet finns arian "Vissi d'Arte" ur Puccinis opera Tosca i en inspelning från 1901.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten. I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur de gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev som bitvis slickats av lågorna. Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev. De man länge trodde var brända och borta i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes."Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen. Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.  Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa. Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg. anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

De fem första. 10 januari 1922 klev Elisabeth Tamm, Agda Östlund, Nelly Thüring, Kerstin Hesselgren och Bertha Wellin in i Sveriges Riksdag. Hur blev livet inne i drömmen om att vara med och påverka? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur det gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.I del tre tittar vi närmare på Kerstin Hesselgren, liberal, Elisabeth Tamm, liberal, Bertha Wellin, högern, Agda Östlund, socialdemokrat och Nelly Thüring, socialdemokrat. Hur upplevde de riksdagsarbetet och vad åstadkom de? Hur hängde de fem första ihop med rösträttsrörelsens tongivande kvinnor?De fem första riksdagskvinnorna har inte lämnat så många personliga berättelser efter sig, men vi hittar trots allt en del spår på Kungliga biblioteket och i en dold låda i ett gammalt skrivbord.Hör deras röster och följ med på jakt efter det så kallade damrummet inne i riksdagshuset. Där lär ha stått en skrivmaskin för de fem första att dela på. Men historien om damrummet är höljt i tidens dimmor och inte mycket finns dokumenterat.Vi besöker godset Fogelstad i Sörmland, där Elisabeth Tamm levde hela sitt liv och där hon också - efter att snabbt ha blivit besviken på rikspolitiken - startade den kvinnliga medborgarskolan som skulle lära kvinnor att "göra demokrati". 100 år senare är en ny form av medborgarskola på väg att skapas i inspektorsbostaden intill, Lilla Ulfåsa. Medverkande: Helena Martinsson, enhetschef för riksdagens demokratijubileum, Camilla Norrbin, historiker, Sara Heyman, journalist och radiomedarbetare, Gustaf Liljencrantz och Clara Waller, släktingar till Elisabeth Tamm, Tjia Torpe, ordförande i ägarstiftelsen Fogelstad. Musiken i del tre är "Preludium" av Max Richter. Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg. anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

De fem första. 10 januari 1922 klev Elisabeth Tamm, Agda Östlund, Nelly Thüring, Kerstin Hesselgren och Bertha Wellin in i Sveriges Riksdag. Hur blev livet inne i drömmen om att vara med och påverka? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur det gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.I del tre tittar vi närmare på Kerstin Hesselgren, liberal, Elisabeth Tamm, liberal, Bertha Wellin, högern, Agda Östlund, socialdemokrat och Nelly Thüring, socialdemokrat. Hur upplevde de riksdagsarbetet och vad åstadkom de? Hur hängde de fem första ihop med rösträttsrörelsens tongivande kvinnor?De fem första riksdagskvinnorna har inte lämnat så många personliga berättelser efter sig, men vi hittar trots allt en del spår på Kungliga biblioteket och i en dold låda i ett gammalt skrivbord.Hör deras röster och följ med på jakt efter det så kallade damrummet inne i riksdagshuset. Där lär ha stått en skrivmaskin för de fem första att dela på. Men historien om damrummet är höljt i tidens dimmor och inte mycket finns dokumenterat.Vi besöker godset Fogelstad i Sörmland, där Elisabeth Tamm levde hela sitt liv och där hon också - efter att snabbt ha blivit besviken på rikspolitiken - startade den kvinnliga medborgarskolan som skulle lära kvinnor att "göra demokrati". 100 år senare är en ny form av medborgarskola på väg att skapas i inspektorsbostaden intill, Lilla Ulfåsa. Medverkande: Helena Martinsson, enhetschef för riksdagens demokratijubileum, Camilla Norrbin, historiker, Sara Heyman, journalist och radiomedarbetare, Gustaf Liljencrantz och Clara Waller, släktingar till Elisabeth Tamm, Tjia Torpe, ordförande i ägarstiftelsen Fogelstad. Musiken i del tre är "Preludium" av Max Richter. Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg. anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten. I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur de gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev som bitvis slickats av lågorna. Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev. De man länge trodde var brända och borta i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes."Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen. Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.  Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa. Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg. anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

De brända breven. Vi upptäcker en av rösträttskämparnas efterlämnade anteckningar som tycks ha räddats ur elden, möter den nya kvinnan som dyker upp vid förra sekelskiftet - och undrar varför Sverige egentligen blev så sena med rösträtten. I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i historien om hur de gick till i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del två av serien startar vi på Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning. Där har vi efter specialtillstånd har fått upp rösträttskvinnan Lydia Wahlströms efterlämnade dagböcker och brev som bitvis slickats av lågorna. Ingrid Pärletun, som skrivit en biografi över Lydia Wahlström och gett sig i kast med flera tusen av hennes så extremt svårlästa brev, förklarar olika förkortningar och betydelser för oss.Vi reser sedan till Föreningsarkivet i Karlstad, som vi även besökte i del ett, för att titta närmare på rösträttskvinnan Gerda Hellbergs efterlämnade brev. De man länge trodde var brända och borta i sin helhet, men som på slingriga vägar hamnade under arkivarierna Jenny Moström och Berith Sandes omvårdnad. Där får vi också lära oss på hur många sätt som Gerda Hellberg beskrev för mottagaren att brevet måste brännas och förstöras efter genomläsningen.Christina Sjöblad, professor emerita i litteraturvetenskap i Lund, har forskat mycket kring dagboksgenren och förklarar dess specifika vikt. Vi snuddar också vid den svåra frågan om vad som faktiskt kan ha gått förlorat när viktiga brev, dagböcker och dokument brändes."Den nya kvinnan" var också ett begrepp som dök upp vid den här tiden, i skiftet mellan 1800- och 1900-tal, och som bland annat tog form i rösträttsrörelsen. Kulturjournalisten Ulrika Knutsson förklarar mer om vad hon var för en gestalt - och hur hon, till exempel, hörde samman med författaren och rösträttskämpen Elin Wägner.  Sedan kom kriget, och omvälvningarna, i början av 1900-talet: världskrig och revolution. Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms Universitet, ser detta som en viktig orsak till att kvinnorna slutligen fick rösträtt även i Sverige. Sist i Norden och som ett av de allra sista länderna i norra Europa. Christina Florin håller också med om att det är ett slags mysterium exakt varför det blev på det sättet.Vi träffar henne inne i ett av historiens hemliga rum: en lägenhet där Karolina Widerström - Sveriges första kvinnliga läkare och den sista ordföranden i Föreningen för kvinnans politiska rösträtt - bodde.Uppläsare i programmet: Ana Gil de Melo Nascimento.Programmakare och producenter: Anna Tullberg och Mattias Berg. anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan.Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna.I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet.I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med historikern Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento. Bland musiken i programmet finns arian "Vissi d'Arte" ur Puccinis opera Tosca i en inspelning från 1901.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg anna.tullberg@sr.se, mattias.berg@sr.se

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan. Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna. I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet. I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med statsvetaren Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan. Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna. I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet. I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med statsvetaren Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg

Den försvunna gästboken. Vi klappar ett nytt minnesmärke, spelar ett gammalt sällskapsspel och söker en okänd urkund på jakt efter svaren på våra frågor. Vilka var dessa kvinnor med stora hattar och intensiva blickar? I år är det 100 år sedan de första fem kvinnorna tog plats i Sveriges Riksdag. Därför dyker vi in i den historien i tre långa berättande kulturreportage - som även anknyter till våra tidigare uppmärksammade program om den kvinnliga rösträttens genomförande.Här i del ett startar vi vid minnesmärket "Kom som du är" av konstnären Astrid Göransson, där de första fem riksdagskvinnorna bärs fram mot den kopparport som tidigare hade varit stängd för dem liksom alla andra kvinnor. Det invigdes sommaren 1922 och står utanför Riksdagshuset i Stockholm.Vi reser också till Värmland på jakt efter en försvunnen gästbok i Villa Skogsbrynet, där rösträttskvinnan Gerda Hellberg bodde med sin make Mauritz Hellberg som var tidningsredaktör och även han starkt engagerad i frågan. Det är de nuvarande ägare, Kerstin och Bengt Samuelsson, som visar oss den gästbok som försvann - men som de har tagit kopior av sidorna i. Inuti gästboken från 1904 och framåt finns kärnan av hela den svenska rösträttsrörelsen, från Ellen Key till Selma Lagerlöf, redan på de första två sidorna. I Karlstad diskuterar vi även minnena efter rösträttskvinnan Gerda Hellberg med arkivarierna Jenny Moström och Berit Sande på Föreningsarkivet. I Uppsala träffar vi så småningom också Simone Falk, släkting till Gerda Hellberg.Rörelsen tog många olika former under dess nästan två decennier långa kamp. En av de mer lättsamma var ett sällskapsspel, där man med hjälp av tärning och texter på rutorna fick flytta sig framåt och bakåt på väg mot det stora målet: rösträtten för kvinnor.Vi spelade det spelet med kulturjournalisten Ulrika Knutson, som har skrivit mycket om rösträttsrörelsen och den följande kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad.Vi började också diskutera de fem första riksdagskvinnorna, som grupp betraktat, med statsvetaren Camilla Norrbin. Hon återkommer i ämnet senare i serien.En programserie av Anna Tullberg och Mattias Berg

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Partilöse Amineh Kakabaveh stod i fokus när hon i början av veckan fällde avgörandet i misstroendeomröstningen mot Justitieministern Morgon Johansson. Att en enda partilös riksdagsledamot skulle få så här mycket makt i Sveriges Riksdag är en unik händelse. Så hur bra är systemet med partilösa ledamöter för vår demokrati?Hon planterar blommor vid fronten i CharkivFortfarande sker dagligen attacker i Ukrainska Charkiv. Våra korrespondenter besökte frontområdena, där en liten skara människor försöker få vardagen att fungera så vanligt som möjligt igen- mellan de ryska luftattackerna. Inte långt från ett granathål skapar Antonina Petrovna en rabatt med pioner och sommarblommor. Vi behöver lära oss leva igen, för man vet inte hur länge det här kommer att pågå, säger hon. Rekordmånga festivaler efter pandeminPandemin satte ju stopp för de flesta stora evenemangen, som musikfestivaler, när många restriktioner infördes för att begränsa smittspridningen. Men nu är musikfestivalerna tillbaka med kraft, och utbudet är större än någonsin tidigare, enligt branschorganisationen Svensk Live.Men hur kommer publiken att möta det stora utbudet, och hur ser musikfestivalernas framtid ut efter pandemin? Här är hela innehållet i programmet: timme ett Snudd på regeringskris i veckan - hur blir inrikespolitiken fram till valet? De politiska vildarnas inflytande större än nånsin tidigareReportage från fronten i CharkivFestivalsommaren i Sverige efter pandeminkrönika av Katarina BarrlingPanelen om veckans inrikespolitiktimme tvåOro i Taiwan för att Kina tar efter Rysslands strategi och invaderarParlamentsval i FrankrikePublic Service vårkrönika, det bästa av vårens satirKåseri av Emil JensenProgramledare Jesper Lindau Producent Ulrika Fjällborg Tekniker Ludvig Widman

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Partilöse Amineh Kakabaveh stod i fokus när hon i början av veckan fällde avgörandet i misstroendeomröstningen mot Justitieministern Morgon Johansson. Att en enda partilös riksdagsledamot skulle få så här mycket makt i Sveriges Riksdag är en unik händelse. Så hur bra är systemet med partilösa ledamöter för vår demokrati?Hon planterar blommor vid fronten i CharkivFortfarande sker dagligen attacker i Ukrainska Charkiv. Våra korrespondenter besökte frontområdena, där en liten skara människor försöker få vardagen att fungera så vanligt som möjligt igen- mellan de ryska luftattackerna. Inte långt från ett granathål skapar Antonina Petrovna en rabatt med pioner och sommarblommor. Vi behöver lära oss leva igen, för man vet inte hur länge det här kommer att pågå, säger hon. Rekordmånga festivaler efter pandeminPandemin satte ju stopp för de flesta stora evenemangen, som musikfestivaler, när många restriktioner infördes för att begränsa smittspridningen. Men nu är musikfestivalerna tillbaka med kraft, och utbudet är större än någonsin tidigare, enligt branschorganisationen Svensk Live.Men hur kommer publiken att möta det stora utbudet, och hur ser musikfestivalernas framtid ut efter pandemin? Här är hela innehållet i programmet: timme ett Snudd på regeringskris i veckan - hur blir inrikespolitiken fram till valet? De politiska vildarnas inflytande större än nånsin tidigareReportage från fronten i CharkivFestivalsommaren i Sverige efter pandeminkrönika av Katarina BarrlingPanelen om veckans inrikespolitiktimme tvåOro i Taiwan för att Kina tar efter Rysslands strategi och invaderarParlamentsval i FrankrikePublic Service vårkrönika, det bästa av vårens satirKåseri av Emil JensenProgramledare Jesper Lindau Producent Ulrika Fjällborg Tekniker Ludvig Widman

Både statsministern och presidenten vill gå med i Nato. Men vems besked väger tyngst? Dessutom: Intelligenta valkompasser, sjungande lokatter och kungliga pensionärer. Tidigare idag berättade Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin att de är eniga om ett finskt medlemskap i Nato. Men vad säger den finländska konstitutionen om deras respektive befogenheter? Soili Huokuna från Sveriges Radio Finska reder ut vem som har makt över vad.Valet till Sveriges Riksdag närmar sig, och som vanligt finns det gott om valkompasser som osäkra väljare kan ta hjälp av. Genom att svara på olika frågor ska man kunna få veta vilket parti som bäst skulle representera ens intressen och åsikter. Men hur stor nytta gör en valkompass? Skulle en sådan kunna bli bättre på att fatta beslut än den mänskliga hjärnan? Och vad skulle hända med demokratin i så fall? Johan Martinsson, docent i statsvetenskap och föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet, berättar hur man gör en valkompass och hur de bäst används.Och så undrar vi hur det kommer bli med stödet för den brittiska monarkin, nu när drottning Elizabeth delegerar allt fler arbetsuppgifter till tronföljaren prins Charles. Stephanie Zakrisson, Sveriges Radios korrespondent i London, berättar vad britterna tycker om den saken. Prins Charles kommer att vara en bra bit över 70 när han tar över som regent. Går det att få en nystart med en kung som för länge sedan passerat pensionsåldern? Vi ställer frågan till hovexperten Roger Lundgren.Vi funderar också över vad vi kan lära oss av danska muslimer, när det gäller hur Rasmus Paludans koranbränningar ska bemötas. Och så diskuterar vi varför sjungande glassar och lokatter har blivit svenska folkets favoriserade fredagsunderhållning.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Laleh släpper nytt album och så minns vi bloggaren Dagny Carlsson. Producent: Estrid HolmProgramledare: Amanda Niklasson

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Sara Kinberg och Kodjo Akolor. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talar inför parlament över hela världen: i dag ska han tala inför våra folkvalda i Sveriges riksdag. Vad förväntas han säga egentligen?Sedan kommer vi att göra ett mentalt besök på Buena vista social bar - det är en bar i Kiev, som beskrivs som den sista baren att hålla öppet i stan. Vi får en inblick i hur det är att försöka hålla igång en någorlunda normal vardag medan flyglarmen och hotet om nya raketattacker duggar tätt.

Nyheterna Radio 12.00

Vi gästas av centerpartisten och riksdagsledamoten Rickard Nordin som tidigare gjort sig känd som Sveriges kanske mest kryptovänliga politiker.

Välkomna till JF-podden Interjuris tredje avsnitt! Podcasten är gjord av Juridiska föreningen i Uppsala och kommer släppas varannan fredag. I tredje avsnittet vi Sveriges riksdags talman Andreas Norlén och får bland annat höra om politiken och Norléns engagemang för juridiken. För frågor rörande podden hänvisas till pod@jf-uppsala.se I podden har vi använt oss av musik från Ikson: www.iksonmusic.com. Introlåten heter Focus och ni hör den från 0:00-0:17 samt i slutet. Låten Digitally Speaking hör ni vid övergångarna i mitten av avsnittet..

Dagens gäst är Erik Ezelius Tidaholmaren som tagit sig ända till Stockholm och nu mera sitter i Sveriges Riksdag. Vi snackar om skoltiden, hockey lite boxning. Sen blir de jobb snack om försvarsmakten och nuvarande jobb som politiker för Socialdemokraterna. Blir även lite snack om Tidaholms politiken.

I den nya programserien Fackliga i Politiken kommer vi att träffa och intervjua förtroendevalda i dubbel bemärkelse! Fackligt förtroendevalda som även har politiska uppdrag i allt från Sveriges Riksdag till Kommunen eller den lokala föreningen. Hur påverkar fackförbunden politiken och hur fungerar politiken i Sverige? I dagens avsnitt möter vi Gunilla Carlsson från Backa i Göteborg som varit förtroendevald i Handelsanställdas förbund. Hur kommer det sig att hon började med politik? Hur blev hon politiker, och hur hamnade hon som riksdagsledamot? Vad händer i Sveriges Riksdag? Vad innebär det att vara minoritetsregering? Varför sker det omröstningar där inte alla röstar, hur fungerar kvittningssystemet vid röstning? Vad är en interpellation? Vilken utbildning har våra riksdagsledamöter? Vem kan lägga en motion? Vad gör man i ett utskott? Det och mycket mycket mer får ni svar på i avsnitt 38 av Sveriges största tvärfackliga podcast Fack You Podcast! Följ oss på din streamingtjänst, Facebook och Instagram under @fackyoupodcast eller sök på Fack You Podcast. Introlåt: The WTF Singalong - Melody Sheep  

Ida Drougge är en Svensk Politiker för Moderaterna. Den här mäktiga kvinnan är riksdagsledamot från Stockholms län sedan valet 2014, samt ledamot i konstitutionsutskottet och tidigare varit suppleant i utbildningsutskottet. Hon beskriver i podden om hennes resa som politiker med en extra dos personlighet, samt vikten av att visa handlingar och inte bara ord.  Ida berättade även om  Barndom; fördelar som bara gäller för personer med ADHD Politik; våga ifrågasätta och sticka ut hakan  Ung i politiken – Tips; det går att göra skillnad och din röst spelar roll.  Mammaliv & Epilepsi; att hantera stress, oro och rädsla

Kan man gå från att växa upp i social misär i miljonprogrammet Gottsunda till att lagligt tjäna hundratals millar, åka lyxyachter och köra Rolls-Royce? Ja, tydligen kan man det. Jan Emanuel Johansson är verkligen inte vem som helst. Det är en hård kille med ett stort hjärta som hunnit leva flera liv. Han har vunnit Robinson, överlevt tsunamin i Thailand och suttit två perioder i Sveriges Riksdag. Vi snackar Säpo-span, självhat och Jesus. Lyssna in den här extremt spännande timmen. Du får höra Jan Emanuel – en kontroversiell socialdemokratisk rebell som inte lämnar någon oberörd.

Som moderat finansborgarråd i Sveriges ekonomiska motor och tillika huvudstad är det få i Sverige som inte hört talas om Anna König Jerlmyr. Med sin bakgrund inom ekonomi och kommunikation och som ledamot i Sveriges Riksdag mellan 2006 och 2010 har hon samlat på sig en rejäl dos erfarenhet när det kommer till politiskt påverkansarbete. Ulf Skarin möter Stockholms “borgmästare” i ett avslappnat samtal i Martelas PodBooth Meeting på Stockholm Furniture Fair. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det brittiska politiska systemet har genom Brexitprocessen blivit världsberömt för sitt yviga språk och märkliga traditioner. Andreas & Victor jämför i det här avsnittet det brittiska politiska systemet mot det svenska. Vad är likt och vad är annorlunda? Vi kan lova många märkligheter och spännande anekdoter. ★ Support this podcast on Patreon ★ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens podd handlar om de politiska strömmarna i väljarkåren och vad det kan betyda för riksdagsarbetet framöver. Enligt bland annat SIFO är SD Sveriges andra största parti.Attityderna till samarbete och överenskommelser med SD verkar också ha förändrats rätt kraftigt. Till vår hjälp att tolka läget har vi Sören Holmberg seniorforskare vid Göteborgs Universitet

Det börjar närma sig budgettider i Sveriges Riksdag. Idrott och politik har träffat Jakob Forssmed vice partiledare och ekonomisk politisk talesperson (KD) för att tala om idrottens roll i samhället och vilka satsningar Kristdemokraterna vill göra för idrottsrörelsen.

Demokratin och välfärden i digitaliseringens tidsålder var ämnet för det tredje och sista seminariet i Sveriges Riksdag, vilket hölls den 9 maj. Paneldeltagarna var Andreas Ekström, journalist och årets talare, Anne-Marie Eklund Löwinder, CISO vid Internetstiftelsen, Carl Heath, chef för Professional Education samt Digitalisering och Lärande och av regeringen utsedd utredare som ska värna om det demokratiska samtalet, samt Nils Hertzberg, Kanslichef på Digitaliseringsrådet. Moderator för samtalet var Nathalie Beser.

I det andra av tre specialavsnitt från Sveriges Riksdag diskuteras IT-säkerhet för en ny värld där allt från personlig integritet, hur data blivit den digitala erans olja, data inom sjukvården och hur vi bör handskas med data och säkerhetsfrågan i framtiden. Paneldeltagarna var Rose-Mhari Åhlfeldt, biträdande professor HIS, expert på informationssäkerhet inom hälso- och sjukvården, Jonas Hallberg, enhetschef FOI, Informationssäkerhet och IT-arkitektur, Sonja Buchegger, professor KTH, expert på integritet i sociala medier, Peter Pomerantsev, författare till boken Ingenting är sant och allting är möjligt, med på länk från LSE och Peter Hellgren, vd för IT-konsultbolaget Consid. Moderator för samtalet var Nathalie Beser.

I det första av tre specialavsnitt från Sveriges Riksdag diskuteras Sveriges framtid i den bästa och sämsta av världar, där allt från självkörande bilars, dataanvändningens, digitalt utanförskaps och artificiell intelligens inverkan på samhället diskuteras. Paneldeltagarna var Gustav Arrhenius, vd för Institutet för framtidsstudier, Jan Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion och vicerektor för digitalisering vid KTH, Åsa Zetterberg, förbundsdirektör för IT & Telekomföretagen och Peter Hellgren, vd för IT-konsultbolaget Consid. Moderator för samtalet var Nathalie Beser.

Sista avsnittet före jul och vi ger dig ett rafflande program med allt om den nya statsbudgeten och hur du sparar pengar på bokslutet. Och de bästa julklappstipsen. Lyssna nu! Är julklappar djävulens påfund och kapitalförstöring? Eller ett perfekt sätt att visa omtanke till nära och kära? Programledarna Günther Mårder och Julia Selander delar med sig av sina främsta julklappstips. Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag har nu röstats fram av Sveriges Riksdag. Men vad innebär det i praktiken för mig som företagare? Günther och Julia sammanfattar det viktigaste som du bör ha koll på. En lyssnare vill spara pengar på årsbokslutet men är osäker på hur. Tillsammans med en erfaren experttrio ger programledarna förslag på hur du maxar kassan precis före årets slut.

Än en gång har Mäklarpodden och Mäklarringen varit i Sveriges Riksdag och träffat en bostadspolitisk talesperson. Den här gången Roger Hedlund från Sverigedemokraterna. Häng med och hör vad han har att säga om svensk bostadspolitik!

Sahar Almashta VD för SA Knowledge Exchange intervjuar Robert Hannah, ledamot i Sveriges Riksdag.  Samtalet handlar bland annat om hur individens bakgrund avgör hennes framtid i Sverige, hur samhället ser på andra generationen invandrare och behandlar dem utifrån det, om saknad av förväntningar, om vardagsheder och samhällets acceptans av en annan norm av heder, om vikten av att svenska lagar och regler måste gäller alla, och om att definiera svenska medborgarskap efter värderingarna och inte etnicitet. Tekniker: Sahar Almashta      

Petzälls tid som politisk vilde i Sveriges Riksdag blev kort, den varade inte ens i ett års tid. Den 1 september 2012 hittades han död – efter en överdos – i sin mammas lägenhet i Varberg. Inte ens detta verkade få Kent Ekeroths ilska att lägga sig. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alice Bah Kuhnke i Sveriges Riksdag den 1 december. Musik: "Something Elated" av Broke for free under CC-BY-SA.

Om vinnare och förlorare när USA valde Donald Trump. Hur kom det sig att en miljardär kom att uppfattas som folkets röst? Och varför förstod så få att det höll på att ske? Konflikt handlar om det amerikanska valresultatet, ett resultat som många etablerade politiker, debattörer och journalister varnat för men som ändå tog många på sängen. En av överaskningarna var att det inte bara var arga vita män som röstade på Republikanernas kandidat Donald Trump, han fick också betydligt fler röster från kvinnor än vad prognoserna förutspått. Programmet startar på en valvaka på Women's National Republican Club, USA:s äldsta nationella republikanska kvinnoförening. Vi får möta åklagaren Mary Beth Buchanan och Claudette Hayle, som invandrat till USA från Jamaica, i frilansjournalisternas Victoria Greve och Kim Walls reportage.En aspekt som bidragit till sprickan mellan det som brukar kallas etablissamanget och det som vissa refererar till som "folket" är de etablerade medierna. I princip samtliga etablerade amerikanska medier var kraftfullt emot Donald Trump, vad spelade det för roll för valresultatet? Konflikts Irma Norrman ställde frågan till Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms Universitet.När programmet sänds har det bara gått några dagar sedan Donald Trump valdes till president, men glädjeruset har snabbt spridit sig till vår europeiska kontinent. Det franska partiet Front Nationals partiledare, Marine Le Pen, sa segervisst i fransk tv i veckan att "Vi har sett att det som verkade omöjligt, kan bli möjligt, det folket vill, kan bli verklighet".Man brukar säga att i princip hela det svenska politiska landskapet ryms inom det Demokratiska partiet i USA och i år har också de svenska politiker som i vanliga fall sympatiserar med republikanerna varit skeptiska till Donald Trump. Med några få undantag, bland Sverigedemokraterna. Hur tänker de idag? Konflikts reporter Ulrika Bergquist fick tag i Tobias Andersson, ordförande för Sverigedemokraternas ungdomsförbund Ungsvenskarna, som varit i usa hela veckan för att fira det han ser som anti-etablissemangets seger. Hon begav sig också till Sveriges Riksdag och träffade ledamoten Mattias Bäckström Johansson (SD).Gäster i Konflikts studio är Elisabeth Wallentin, PR-strateg, som tidigare arbetat för det Demokratiska partiet, Nicole Clifford, statsvetare som tidigare arbetat för det Republikanska partiet, Göran Rosenberg, journalist och författare, Alice Teodorescu, chef för Göteborgs-Postens ledarredaktion och Agneta Ramberg, Ekots utrikeskommentator.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Året är 2030. Sveriges Riksdag röstar igenom ett lagförslag som upphäver alla permanenta uppehållstillstånd som getts de senaste åtta åren. Utanför Malmö central grips en ung afghansk man. Han kommer senare att dödas av en självmordsbombare i Kabul. Hans död kommer att vara början av en kedja händelser som kommer att leda till två svenska polisers död, våldsamma kravaller och ett bombattentat. Ingen har tills nu vetat vem som avfyrade de dödande skotten mot poliserna den där septembernatten.

Hallandsposten publicerade ett trevligt mysporträtt av en lokal nazist. En text som hade allt utom kritiska frågor. Efter varningssignalerna från Ungern och Polen, hur starkt är skyddet mot politisk styrning inom svensk public service? Vi följer upp vårt avslöjande om produktionsbolaget som sålde reklam i Sveriges Television. Och så om sanningen bakom den så kallade passionerade natten hos bönderna i TV4. Varför ställde Hallandsposten inga kritiska frågor i nazistintervju? I torsdags publicerade Hallandsposten ett porträtt av en ung nazist från Nordiska motståndsrörelsen. Artikeln fick rubriken De tillhör inte vår ras och innehåller allt det mys som i vanliga fall brukar känneteckna lokaltidningars porträtt av traktens frikyrkliga scoutkår. Linus, som nazisten heter, berättar öppenhjärtligt att alla som inte tillhör vår ras ska skickas ut. Att det är fel när folk på gatorna protesterar mot hans organisation. Att man inte behöver vara rymdforskare för att förstå att kriminaliteten ökat ofantligt mycket sedan den så kallade massinvandringen började. Utöver att dela ut flygblad är Linus även väldigt förtjust i naziströrelsens studiecirklar där han får mer förståelse för politiken. Reportaget innehåller allt. Förutom en enda kritisk fråga. Reporter: Johan Cedersjö.SVT stoppar ännu en tv-serie efter tvist om kontraktsbrott Produktionsbolag som gör tv på uppdrag av Sveriges Television ska följa de regler som styr public service-bolagen i Sverige. Ingen reklam, inga produktplaceringar och självklart ska inga kommersiella intressen gynnas. Men i somras kunde vi på Medierna avslöja hur produktionsbolaget Road Runner tagit betalt av både fastighetsbolaget och handlarna som exponerades i matlagningsserien En tysk, en fransk och en husman. Vi kan nu avslöja att SVT ställt in ytterligare en tv-serie från produktionsbolaget och att de ligger i tvist med produktionsbolaget Road Runner om kontraktsbrott. Hur kunde det här hända? Vilken kontroll av leverantörerna görs egentligen och hur säkerställer SVT att det här aldrig sker igen? Reporter: Erik Petersson.Miljöpartistiskt förslag vill säkra svensk public service från kuppförsök Polen, Ungern, Tjeckien, Kroatien. Ja, de blir fler och kommer allt närmare oss. Länderna där utrymmet för den fria och oberoende journalistiken krympt i samband med att ett nytt politiskt ledarskap övertagit makten. Att slå ner på, eller försöka kontrollera journalistik, det har genom historien varit det första steget i en lyckad statskupp. Hur TV-huset i Istanbul i Turkiet i somras attackerades är ett färskt exempel. Men i flera europeiska länder har vi nyligen kunnat se hur även demokratiskt valda regeringar snabbt tagit sikte på mediernas oberoende. Hur stark är egentligen rustningen mot politiskt nycker hos de svenska public service-bolagen. Ja, den frågan kom i nytt ljus i samband med en motion i Sveriges Riksdag. Reporter: Jonna Westin.Sanningen bakom passionerad natt i Bonde söker fru TV4-serien Bonde söker fru skapade i veckan nya rubriker med ord som sexanklagelser. I onsdags fick vi ser hur två av bönderna, Erik och Sigrid, som ju var för sig ska hitta en partner i klippningen blev som tagna på bar gärning. Dom hade enligt TV4 upplevt kemi och tillbringat en passionerad natt ihop. Men hur var det egentligen? Var klippningen, romansen, och den så kallade passionerade natten verkligen sanningen? Vi kan inte låta bli att kolla en lite för bra story. Reporter: Johan Cedersjö.

Måns Möller vet dels hur det ska bli bättre ordning i Sveriges Riksdag, men också hur skolkrisen i Sverige ska lösas.

Dokumentärserien Riksdagen i P1 följer nu tre ledamöter mitt i den politiska striden i riksdagen och utomlands, i det privata och offentliga. En närgången dokumentär om politikens personliga pris. Folkpartisten Robert Hannah är ny i Sveriges riksdag. Han sitter i bostadsutskottet. Men efter terrorgruppen Islamiska Staten (IS) grymma framryckningar i hans familjs hemland Irak känner han ett större kall än bostadspolitiken och gör en resa till krigshärjade Nineveslätten och sin pappas grav.Vänsterpartisten Rossana Dinamarca har under åtta månader fått anonyma samtal och sms med sexuella trakasserier. Hon anmäler regelbundet till polisen. Plötsligt gör polisen ett genombrott i utredningen och hittar en misstänkt.För Kristdemokraten Roland Utbult blir det ett händelserikt politiskt år. Han sjunger, laddar för valrörelse, går med i decemberöverenskommelsen, får ny partiledare och ryter ifrån när champagnen korkas upp på partistämman.Ett program av Amanda Glans och Hugo Lavett. Producent Lars Truedson/Tredje Statsmakten Media AB.I dokumentärprojektet Riksdagen i P1 har reportrarna Amanda Glans, Erik Hedtjärn och Hugo Lavett följt några politiker i Sveriges Riksdag sedan valet 2010. Läs mer om Riksdagen i P1 här.

Moa Lundqvist och Dilan Apak kollar in några av motionerna från årets allmänna motionsperiod. Skolan har varit en het politisk fråga och det har självklart gjort avtryck även i riksdagsledamöternas förslag. Vilka är de bästa sätten att lösa skolans kris? Det får ni veta (?) i veckans Motioner med Moa.

Det är den andra december 2014 och Sverigedemokraterna har kallat till presskonferens. De ska tala om ifall de kommer fälla regeringens budget. Och faller budgeten, då hänger hela regeringen löst. Granskningsnämnden fäller dokumentären ”Riksdagen – Alla tar ansvar” Dokumentärprojektet Riksdagen i P1 har under fyra år följt några riksdagsledamöter i flera radioreportage om människan och makten. Radioprojektet fortsätter under den nya mandatperioden. Några personer har varit med förut. Andra är nya. Reportrarna Amanda Glans och Hugo Lavett började träffa dem i september 2014 utan att veta vad som skulle hända. Snart stod det klart att inget var som vanligt. Det blev en dramatisk höst av kaos, konflikt - och konsensus  Det är berättelsen om hur ett ensamt parti tog sig makten att göra riksdagen omöjlig att styra. Om en höst då de andra partierna krigade i medierna, men möttes i det dolda. I kampen om att framstå som de som tar ansvar.   Medverkande i bokstavsordning: Paula Bieler, Uppsala - riksdagsledamot SD Rossana Dinamarca, Trollhättan - riksdagsledamot V Kent Ekeroth, Lund - riksdagsledamot SD Robert Hannah, Göteborg - riksdagsledamot FP Tomas Eneroth, Växjö - riksdagsledamot S Tomas Tobé, Gävle - riksdagsledamot M Reportrar: Amanda Glans och Hugo Lavett. Producent: Lasse Truedson, Tredje Statsmakten för Sveriges Radio I dokumentärprojektet Riksdagen i P1 har reportrarna Amanda Glans, Erik Hedtjärn och Hugo Lavett följt några politiker i Sveriges Riksdag ända sen valet 2010. Ett arbete som resulterat i Stora journalistpriset. Serien följer några riksdagsledamöter i den unikt komplicerade politiska situationen som råder i Sveriges Riksdag där en koalitionsregering ska få igenom sina förslag utan att ha riksdagsmajoriteten bakom sig - och med ett extremt parti som ingen annan vill förhandla med. Arbetet presenterades först i serien Riksdagen 100 dagar som sändes i januari 2011. Senare följde dokumentären Partiledaren om Håkan Juholts väg till partiledarposten. För den fick reportrarna Stora Journalistpriset som Årets berättare 2011. Därefter följer tre dokumentärer om ledamöterna och deras liv: Partiledaren och kandidaten, Kent och Abir och  Ledamöternas bittra tårar, som avslutade förra mandatperioden och sändes på valdagen den 14 september 2014.

Med anledning av det pågående budgetkaoset i Sveriges Riksdag kan det vara värt att lyssna på grundläggande fakta. Här får ni veta vad pengar är, varför nationalekonomer ofta får Nobelpris och hur bankerna egentligen fungerar. I poddpaketet finns tre program från Vetandets värld från 2012.

Fler eller färre platser i framtidens sjukvård? Kaliber handlar idag om balansen mellan en kostnadseffektiv vård och ett spel med människoliv. De två senaste veckorna har Kaliber berättat om krisen med plats- och personalbrist i vården. När vi gick igenom förra årets Lex Maria-beslut, där sjukhusen själva anmält allvarliga vårdskador, upptäckte vi att plats- eller personalbrist på sjukhusen var bidragande orsak i var tionde fall. Vi hittade 35 dödsfall och 24 skadade patienter. Vi berättade om elvaåriga Fredrik Sundqvist, som dog delvis därför att det var platsbrist på infektionskliniken när han kom in till Gävle sjukhus. Hans mamma Maja Sundqvist berättade: – Och det är också en sådan grej de säger “För vi har inga grejer här”, säger de, för vi har ingen antibiotika här. Det hade funnits om vi hade varit på barnkliniken. Det är ju också en sån där grej, det finns inte rum, det ska ju finnas saker i alla rum, eller åtminstone nära. Fredrik hade vattkoppor som lett till blodförgiftning. Vården av honom tog för lång tid. – Man förstod inte hur sjuk han var. Ja, det är så svårt. Vi undersökte också orsakerna till platsbristen på sjukhusen. Det visade sig att tre av fyra landsting har tvingats stänga ner vårdplatser på grund av personalbrist. Sjuksköterskor lämnar sjukhusen därför att stressnivån blivit för hög. My Morin som är sjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm berättar om situationen där: – För mig som jobbar på akutmottagningen så har vi sedan några år tillbaka en ganska ohållbar situation, där vi jobbar i lokaler som är byggda för ungefär 160 patienter per dygn medan vi förra året hade ungefär 300 patienter per dygn som passerade våra lokaler. Kalibers granskning visade också att platsbristen beror på att färdigvårdade patienter ligger kvar på sjukhusen och att samarbetet mellan kommuner och landsting brister. Ofta är det äldre sköra patienter som tar upp sängar på sjukhusens avdelningar. Men hur blev det så här, och hur ser framtidens sjukvård ut? Det ska vi försöka bena ut i dagens Kaliber. Sverige är det land i EU med minst antal vårdplatser per invånare. Så har det inte alltid varit. I slutet av 60-talet fanns det mer an 120 000 vardplatser på svenska sjukhus. Men i och med Aldreformen på 90-talet tog kommunerna over ett stort ansvar for aldrevarden fran landstingen. Antalet sjukhusplatser där man kan lägga in patienter sjönk då. Därefter har nedgangen fortsatt. De sista åren har drygt tre tusen vårdplatser försvunnit på de somatiska vårdavdelningarna på svenska sjukhus, enligt Sveriges kommuner och landsting, och i dag har vi drygt 20 000 platser. Det här är helt rätt utveckling, det menar en av sjukvårdssveriges mäktigaste personer, Mats Eriksson. Han är moderat ordförande i Sveriges kommuner och landstings sjukvårdsdelegation. Under en paneldiskussion om platsbristen i vården i Almedalen för två år sedan sa han: – Jag skulle vilja köra det i botten först. Det är inte ok om vi har ordnat det så i samhället att vi inte använder våra pengar optimalt. När vi har kört det i botten och det kvarstår ett behov. Ja, då måste vi ha fler i så fall. Mats Eriksson vill alltså inte utöka antalet vårdplatser på sjukhusen förrän han sett att vården har uppnått full effektivitet. Vi ska återkomma till honom senare i programmet. Men nu till ett av framtidens sjukhusbyggen. Vi klättrar upp för en smal metalltrappa till en plattform med högt staket runtom. – Man ska inte ha anlag för svindel här. Vi tittar ner på det som ska bli ett av Europas modernaste sjukhus, Nya Karolinska Solna som beräknas stå klart 2017. Informatör Katarina Monhagen visar. – Det till vänster här är de fem sjukhusbyggnaderna som kommer upp ur det nya sjukhuset, och sen har vi de äldre delarna här. Rakt fram här så håller man på med förberedelserna för Akademiska stråket. Och även behandlingsbyggnaden som kommer upp här. Men det nya sjukhuset har fått hård kritik, bland annat från Landstingets egna revisorer, som befarar att bygget kommer att förvärra platsbristen i länet. Hur många sjukhussängar kommer vi ha i Sverige de närmsta åren? Kaliber frågade samtliga 21 landsting om de planerar att öka eller minska antalet sjukhusplatser framöver. Sex landsting svarade att ska öppna nya platser. Två ska dra ner. De flesta planerar ingen förändring. Det pågår en livlig debatt om antalet vårdplatser i Sverige. Vissa menar att vi har för få sjukhussängar. Andra säger att det är en naturlig konsekvens av att vården har moderniserats. En av dem som givit sig in i diskussionen är Pelle Gustafson, docent i ortopedi. Antalet vårdplatser är inte avgörande, skrev han i en debattartikel för några månader sen, han delar den åsikten med många beslutsfattare inom vården. Pelle Gustafson menar att svensk sjukvård orättvist svartmålas i media. Pelle Gustafson tar emot i en kontorsbyggnad i centrala Stockholm: – När vi är som sämst i svensk sjukvård är vi oftast väldigt bra i ett internationellt perspektiv. De länder som går att jämföra med. Och det är det som är den stora styrkan i svensk sjukvård skulle jag vilja säga. Om man tittar på var vi ligger i behandlingsresultat så kan vi mäta oss med vilket land som helst inom vilket område som helst. Den svenska hjärtinfarktvården är 30% bättre än den brittiska, vi har världens näst lägsta spädbarnsdödlighet, vi har världens bästa överlevnad och funktionsförmåga efter stroke, vi har världens bästa överlevnad i AIDS, man kan räkna upp hur många siffror som helst. Det finns mycket att vara stolt över i svensk sjukvård, men det finns också mycket som kan bli bättre. Pelle Gustafson säger att det är för enkelt att bara ropa på mer resurser när det gäller bristen på vårdplatser. – Vi måste lära oss mer om hur vi använder de vårdplatser vi har för det går inte att ärligt säga att vi alltid har vårdplatsbrist för det har vi inte. Vi har periodvis brist på vårdplatser och det ställer till stora bekymmer, så problemet ska inte viftas bort, men lösningen är sannolikt inte att alltid ha fler sängar. Lösningen är att vi lär oss mer om hur vi använder de sängar vi har. Det perfekta antalet patienter per sjukhussängar är omdiskuterat, men en vanlig uppfattning att 90 procent beläggning på ett sjukhus är lagom, då har man några sängar lediga om det skulle krisa sig. Att ha alltför få patienter per plats på ett sjukhus blir dyrt eftersom man då måste stå med massa tomma sängar. Och sambandet mellan antal vårdplatser per invånare och överbeläggningar är inte helt enkelt. Fenomenet med patienter i korridorer och på fel avdelning finns också i landsting med relativt sett många vårdplatser per invånare. Vårdplatsdebattören Pelle Gustafson säger att det inte är rimligt att lägga ännu mer pengar på sjukvården. – Det är också viktigt att andelen av bnp som går till sjukvård inte stiger, för det indikerar en situation som USA nu hamnat i. De ligger på nästan 18% av sin bnp och det stiger. Om sjukvården drar iväg och ökar så kommer rättsväsendet dra iväg och så kommer skolan göra det och så kommer alla andra samhällssektorer öka på det här sättet. Det förstår vem som helst att det har vi inte råd med tillslut. Genom att effektivisera patientens väg genom sjukhuset kan man lösa platsbristen, säger Pelle Gustafson. Men många av dem som arbetar ute på sjukhusen har svårt att se att det går att effektivisera vården mer. My Morin på Södersjukhusets akutmottagning igen: – Det går inte att till minsta lilla detalj effektivisera att hjälpa en 87-årig dam på toaletten. Det är omvårdnad, det är mänsklig kontakt. Det är samtal och det är beröring och det är så många olika saker i det och det är så otroligt individuellt. Många av de My Morin tar emot på akuten är gamla sköra patienter med flera olika sjukdomar som ingen tagit ett övergripande ansvar för i den högspecialiserade vården, de kommer därför in igen gång på gång. – Människor springer runt omkring dig hela tiden, det är hög ljudnivå, skarpa lampor och ljus….  Jag och mina kollegor kommer förbi och försöker titta till dig så gott vi hinner medan vi samtidigt försöker hålla liv i de allvarligt sjuka. Det är den gruppen av patienter som till absoluta majoritet hamnar mellan stolarna. På Helsingborgs lasarett möter vi KG Prütz. Han är njur- och internmedicinare och har arbetat som läkare sedan början av 80-talet. Visst, vården har moderniserats säger han, men omsorgen om människor kan inte gå fortare. – Det tar lika lång tid idag att studera in en stråkkvartett av Beethowen eller Mozart och att framföra den på ett njutbart sätt som det gjorde för 200 år sedan och det tar lika lång tid att trösta en ledsen människa idag som håller på att dö som det gjorde för 10, 15 eller 100 år sedan. Man får inte glömma bort att sjukvården i grunden är en humanitär verksamhet, den måste klara av båda de här sakerna, vi måste bli bättre och utnyttja de medicinska framstegen och teknologiförbättringarna och produktivitetsökningsmöjligheterna, men vi får inte tappa den humanitära, den mänskliga sidan, omvårdnadssidan. Är den hotad idag? – Jag tror den är hotad. När Helsingborgs lasarett byggs om blir det 30 vårdplatser färre. Landstingsledningen säger att de ska kompenseras med 12 på Landskronas lasarett och en satsning på avancerad sjukvård i hemmet, men KG  Prütz tror inte att man kan dra ner mer på antalet sjukhussängar.   – Det blir lätt så att man tror att allting kan skötas hemma, ‘folk behöver inte ligga på sjukhuset, den bästa sängen är den egna sängen i hemmet' säger man men det är inte tryggt, säkert eller bra att vårdas för en akut hjärtinfarkt eller en svår blodförgiftning hemma i den egna sängen. Då riskerar ett antal människor att dö i förtid om man ska bedriva vården där vid den typen av sjukdomar. Också lungläkaren Charlotta Berling på Helsingborgs lasarett är orolig för hur det ska gå:   – Som det är nu så upplever jag att vi har för få vårdplatser, helt klart, och skulle man utöver detta ta bort ytterligare 30 vårdplatser... jag kan inte se framför mig hur det skulle kunna bli en rimlig situation varken för patienter eller personal. Det är helt otänkbart. Vi återvänder till byggplatsen för Europas modernaste sjukhus, Nya Karolinska Solna. Liksom Helsingborgs lasarett förlorar Karolinska sjukhuset vårdplatser men den nya byggnaden, närmare bestämt 110 stycken. Men varje säng står å andra sidan i enkelrum, och ett högteknologiskt sådant. I ett showroom visar Annika Tibell, som är medicinsk chef på programkontoret, hur ett vårdrum på det nya sjukhuset kommer att se ut. – Vi har ett stort hygienutrymme. Alla patienter har ett eget hygienutrymme och det är extremt viktigt. Ska vi gå in och titta? – Man minskar spridningsrisken för infektioner väldigt mycket därför att de här multiresistenta bakterierna vi har och som är mycket mer frekventa i vår omvärld än i Sverige än så länge tack och lov, de bär vi ofta med oss i avföringen om vi har dem. Det innebär att just hygienutrymmet toaletten är en stor risk för att patienter … det här sprids mellan patienter eller genom personalen till patienterna. Badrummet är rymligt med en långsmal spegel framför handfatet så att man kan se också om man sitter i rullstol. I enda hörnet är en dusch och i det andra hörnet. Vad är det för skåp där i hörnet? – Det är vad vi kallar för desinfektor. Där desinficerar man pottor eller en rondskål för att man har kräkts eller så. Och på gammaldags avdelningar så var det ofta en desinfektor på avdelningen. Det här tog man med sig genom korridoren och sprang genom korridoren för att göra rent de här kärlen. Här gör vi det inne hos patienten vilket också minskar risken för spridning av bakterier. Att bygga så att spridningen av bakterier minskas är en viktig prioritering. Men så fort sängplatserna är för få och patienter hamnar i korridoren eller på fel avdelning ökar risken för spridning. Jan Halldin är pensionerad läkare som själv nyligen hamnade på sjukhus, vilket fick honom att fundera över platsbristen. Han opererades på Karolinska universitetssjukhusets öron-näsa-hals-klinik och blev då kringflyttad. – På kvällen vid halv tio-tiotiden kom en äldre sjuksköterska och sa att “tyvärr du måste byta rum för att vi får in en annan patient som inte tillhör öron”. Men det var den här utlokaliseringen då att de måste ta in en patient. Den måste ha det här rummet och då måste jag flytta till ett annat rum, ett fyrbäddsrum där det låg tre patienter. Jan blödde ur näsan och var allmänt omtumlad efter narkosen och operationen. Även om allt gick bra funderade han ändå i efterhand på hur säkert det där var. – Det finns ju väldigt mycket infektioner, man är ju väldigt känslig för det. Så känner man ju en viss oro och så. Så det är ju inte bra, det bad de om ursäkt för. Och jag förstod att personalen hade en väldig arbetsstress och ville gärna berätta för mig hur det var. Sjuksköterskorna berättade för honom om en pressad arbetssituation, hög personalomsättning och låga löner. På Karolinska universitetssjukhuset där han låg är just nu 160 platser stängda därför att man har för få sjuksköterskor. – Den här arbetsstressen och så vidare som det innebär att jobba i vården gör att folk flyr vården. Och det här ständiga ekonomitänket. Istället måste ju sådant som etik ligga i framkanten. Sjukvården är inte som att producera olika materiella saker, som bilar, utan det är något helt annat. Jan Halldin tycker att antalet vårdplatser per invånare är ett bra mått på vårdens kvalitet. – Vårdplatser är något som är väldigt konkret, det går att mäta och det är en förutsättning för att det blir en kvalitet i vården. Sen är de svårt att mäta kvalitet i vården. Vi har minskat alldeles för mycket. Det här med dagkirurgi, den utvecklingen inom vården har vi ju sett i andra länder också. Men varför ska Sverige ligga i botten? Det sker ju konsekvenser. Folk ligger och dör för att vi inte har antalet vårdplatser. Kan vi acceptera det i ett så kallat välfärdsland som Sverige ändå ska vara. Det tycker inte jag. I Kaliber i dag undersöker vi om vi har för få vårdplatser på sjukhusen i Sverige och hur det kommer att se ut i framtiden. De senaste veckorna har vi beskrivit hur patienter har dött och skadats när vårdplatser och personal saknas på sjukhusen. I 15 av 21 landsting har man stängda sjukhusplatser därför att man inte har lyckats behålla sin personal. Vi har hört läkare och sköterskor berätta hur de varje dag använder mycket tid till att hitta plats till patienterna och att arbetssituationen blir allt mer ohållbar. Vår enkät till landstingen visar att majoriteten av dem inte kommer att skapa fler vårdplatser de närmsta åren. Vad är då lösningen på sjukvårdens utmaningar? Ett nytt, högspecialiserat sjukhus byggs alltså i Stockholm. Men det kommer inte kunna ta emot fler patienter, snarare färre. Landstingsledningen säger att de 110 vårdplatser som försvinner där kommer att ersättas med 870 platser på andra sjukhus. Samtidigt har landstinget stora problem med att bemanna de sjukhusplatser man redan har därför att man saknar personal. Hur ska man klara att öppna hundratals nya vårdplatser när man redan idag tvingats stänga över 200 i brist på framför allt sjuksköterskor? – Platser är lätt att ordna men det hjälper ju inte om man inte har personal att bemanna de här avdelningarna med, säger Jan Nygren, ordförande i styrelsen för Danderyds sjukhus, ett av de andra akutsjukhusen i Stockholm. Nygren undrar hur det ska gå när Nya Karolinska Solna öppnar: – Jag är orolig för att hela det investeringsprogram som kom igång en aning för sent för bland annat Danderyd och Södersjukhuset inte kommer vara klart och då har vi ett dubbelt problem, nämligen att vi kanske generellt sett inte har tillräckligt med platser och vi har dessutom två akutmottagningar som inte är färdigbyggda då kan 2017-2018 bli ett problem för de akut sjuka i Stockholms län, utöver de problem vi redan har ska jag väl säga. Hur skulle du beskriva de problem ni redan har? – Det handlar väldigt mycket om sjuksköterskebrist, där akutsjukhusen tyvärr råkar sämst ut. Jag får signaler från våra personalansvariga på Danderyds sjukhus som säger att inte på 25 år har man upplevt något liknande, så det har gradvis blivit värre och värre. Stockholms läns landstings ledning svarar att man i år har varit framgångsrikt med sin rekrytering av personal och att man kommer klara att bemanna sjukhusplatserna. Förlängd introduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor hoppas man ska hjälpa upp situationen. Landstingspolitikerna har också budgeterat 59 miljoner i år för att kunna attrahera de allra bästa specialistsjuksköterskorna till viktiga positioner. Men Jan Nygren menar att akutsjukhusen behöver mer resurser än så för att kunna behålla sin personal. – Vi kan knappast skära ner verksamheten ännu mer, stänga vårdplatser leder bara till ökade problem på akuten och det kostar både i kvalitet, vilket är det viktigaste i vården men också i pengar. Så resurser, ekonomiska resurser till akutsjukhusen så att vi kan åtminstone tillfälligt kan erbjuda något bättre villkor för de sjuksköterskor som vi behöver på nätter, obekväm arbetstid, etcetera med mera. Ulf Ljungblad är före detta sjukhusdirektör i både Sverige och i Norge. Han är en av de debattörer som skrivit artiklar om vårdens utmaningar. Han tycker att sjukvården borde organiseras om helt i Sverige för att råda bot på platsbristen. Bland annat borde man separera akutvård från planerad vård. – Problemet med akutsjukhusen är att där kolliderar den planerade vården och den akuta vården. Det är detta som skapar kaos. Det är som att bilindustrin skulle bedriva garantiservice och reparationer samtidigt som de producerar bilarna. Det blir inge bra säkert. Ja, sjukhusen är speciella organisationer på det sättet att de både ger akut vård och planerad vård. Det går inte att slimma ett sjukhus på samma sätt som en bilfabrik, man måste alltid ha beredskap för det akuta. Häromveckan rapporterade Ekot att mer än var tredje läkare på landets akutmottagningar är olegitimerade. Ulf Ljungblad menar att bristen på kompetent personal på akuten gör sjukhusen mindre effektiva, oerfarna läkare tenderar att lägga in patienter i onödan. – Det är alldeles för okvalificerade doktorer på akutintaget. De doktorerna har alldeles för liten tillgång till kompetenta doktorer. Det finns sällan någon doktor som är komplett ansvarig för att akutintaget fungerar. Dessutom är sällan akutintaget prioriterat av sjukhusen och sjukhusledningarna. Det är den plats som det är mest ointressant för doktorerna att arbeta på. Det är ett hundgöra att gå på akutintaget. Det ska vara de mest kompetenta doktorerna som är på akutintaget för det är där de svåraste avgörandena tas. Men i Sverige och många andra länder är det ju faktiskt tvärtom. Vårdens framtida utmaningar handlar mycket om prioriteringar. Hur mycket vård ska ges, och till vem? En allt äldre befolkning med allt fler sjukdomar kommer ställa stora krav. Tack vare den medicinska utvecklingen kan vi göra oändligt mycket mer än tidigare, men begränsningarna i pengar, personal och sjukhussängar finns kvar. Det betyder att vårdpersonal allt oftare ställs inför etiska dilemman där de måste välja att aktivt avstå från möjliga behandlingar. Intensivvårdssjuksköterskan Emanuel Sjöström på intensiven på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge efterfrågar tydliga prioriteringar från chefer och politiker: – Kravet som jag vill ställa på både organisationen och på lagen och på de som bestämmer, ‘hur vill du att vården ska va? Vilka vill du ge vården till?' för vi kan vårda alla och det kan vi göra länge. Men alla får inte plats, utan ni måste bestämma er. Hur ska vården se ut? Ska vi vända varannan timme för att minska trycksår eller för att lungorna ska må bra? Eller var fjärde timma? För att ska vi borsta tänderna för att undvika lunginflammation eller ska vi göra det bara två gånger per dag? Mats Eriksson är moderat politiker och ordförande i sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och landsting. Vi ställer sjuksköterskan Emanuel Sjöströms fråga om prioriteringar till honom. – Vi har ju fastslaget i Sveriges Riksdag en prioriteringsutredning, men om jag får vara lite mer personlig, för mig är inte det viktigaste att förlänga livet till varje pris med enstaka dagar, veckor eller månader. Sen kan jag förstå problematiken som medarbetare i vården står inför, vem ska fatta det beslutet? För mig är det en dialog som måste till. Det går inte att fatta ett politiskt beslut som säger “så här är det” för det kan kanske vara olika beroende på vilken individ det är och vilken situation man är i. De senaste veckorna har Kaliber berättat om patienter som dör på grund av platsbrist och att sjukhuspersonal säger upp sig när bristen på sjukhusplatser gör arbetet för tungt. Vi påminner Mats Eriksson, en av sjukvårdssveriges mäktigaste personer, om vad han sa på seminariet för två år sen. – Jag skulle vilja köra det i botten först. Det är inte ok om vi har ordnat det så i samhället att vi inte använder våra pengar optimalt. När vi har kört det i botten och det kvarstår ett behov. Ja, då måste vi ha fler i så fall. Ser du att botten är nådd vad gäller antal sjukvårdsplatser i Sverige? – Jag hoppas att vi inom en väldig snar framtid har hittat de här väldigt optimala och bra flödena så att man får sin vård på rätt ställe. Man blir inte inskickad i ambulans från ett äldreboende utan man får sitt behov tillgodosett där, vi har en hemsjukvård som kan lösa mycket mer i hemmet. Vi har ungefär tio procent vårdskador i Sverige. Det är så i hela världen. Det är inte ok, vi måste jobba med att få ner den betydligt. Det blir väldigt många personer som ligger i en säng som vården själv har åsamkat en vårdskada. Ofta är det infektioner. Det finns ganska mycket att göra. När vi har detta så nära optimalt som går, har vi fortfarande platsbrist på sjukhusen, då ska jag vara den förste som fattar sådana beslut. Vi har träffat mycket vårdpersonal som säger att det går säkert att göra saker effektivare, men som det ser ut här och nu så behövs det fler platser. – Ja och det kan det finnas, men jag är säker på att vi är inne i en period där man jobbar mkt med kommunerna, hittar rätt flöden, minska onödiga inläggningar och vårdskador och jag tycker man ska göra det först, ibland måste man ha lite is i magen i detta. Men vi ser ju redan nu att patienter har dött och kommit till skada på grund av platsbrist. Har man inte nått botten då? – Nej för jag tycker inte att vi jobbar optimalt än med kommuner och hemsjukvården och så. Det är oerhört tragiskt, men vi måste också räkna med att sjukvården är en delvis lite riskfylld bransch. Den ska ju helst inte vara riskfylld för att det möjligen är fel kompetens eller fattas platser, men det är möten mellan människor och man kan ha komplicerade tillstånd där inte alltid symptomen är så jättelättlästa. Det kommer alltid tror jag att ske misstag eller brister i vården men de ska ju vara så få som möjligt. Reporter/producent: Maja Lagercrantz och Anna Iversen Exekutiv producent: Thomas Björklund kaliber@sverigesradio.se

Om Eritrea, som sågs som Afrikas stora hopp - idag kallas det kontinentens Nordkorea. Vad var det som gick fel? Hör röster från Sawa, Bagarmossen och Sveriges Riksdag om krossade drömmar, livslångt slavarbete och tortyrläger på vägen till frihet i Sverige. Höstens båtolyckor utanför den italienska ön Lampedusa fick stor uppmärksamhet över hela världen. Men vad var det egentligen som drivit de afrikanska unga männen att riskera livet i livsfarliga båtar? Majoriteten av de som dog i havet var från Eritrea, och de var en del av en allt större ström av eritreaner som flyr sitt hemland. Förra året sökte nästan 5000 eritreaner asyl i Sverige, dubbelt så många som 2012. Men trots att eritreaner med god marginal är den näst största gruppen asyslsökande efter Syrier, så är anledningen till att dom flyr mycket mindre känd än till exempel inbördeskriget i Syrien. Ett viktigt skäl är den fruktade nationaltjänsten - en sorts kombinerad värnplikt och samhällstjänst som alla eritreaner måste göra och som oftast inte har någon bortre tidsgräns. Många gör denna nationaltjänst i årtionden och det är också förbjudet att lämna landet under tiden som man ska stå till statens förfogande. Konflikts Linda Jensen Kidane träffade Filimon som lyckades rymma från det militärfängelse han satts och som idag lever i Sverige. Men också sedan man lämnat Eritrea återstår många faror. En av de värsta är risken att kidnappas vid gränsen eller från något av de flyktingläger som många eritreaner hamnar i i grannlandet Sudan. De kidnappade förs till tortyrläger i egyptiska Sinai där de plågas för att pressa anhöriga runt om i världen på pengar. Enligt människorättsaktivister uppskattas runt 30 000 eritreaner och sudaneser ha utsatts för övergreppen, en verksamhet som omsätter miljardbelopp. Konflikts Linda Jensen Kidane träffade en ung man, som också heter Filimon, och som nästan helt miste sina händer under tortyren i Sinai. Idag bor han i Sverige. Även om flyktingströmmen från Eritrea till Sverige blivit större på senare år så har eritreaner länge varit en del av det svenska samhället. Många tusen kom till Sverige på 80- och 90-talen,  på flykt undan det 30 år långa krig som till slut ledde fram till självständigheten 1991. Många, också barn till exileritreanerna, har fortsatt att engagera sig i landet de har rötter i. Men bland exileritreanerna har det också vuxit fram helt olika tolkningar av hur landet utvecklats efter  självständigheten. Konflikts Kajsa Boglind har träffat tre stockholmare med rötter i Eritrea och som ser helt olika på läget i landet - socialdemokratiske riksdagsledamoten Arhe Hamednaca och Manna Yohannes och Fethawi Mehari som är engagerade i ett eritreanskt ungdomsförbund som sympatiserar med regimen. Gäster i studion är frilansjournalisten Donald Boström med lång erfarenhet av att bevaka Eritrea och som flera gånger träffat och intervjuat landets president och Meron Estefanos, människorättsaktivist och journalist på radiokanalen Radio Erena. Programledare: Ivar Ekman Producent: Kajsa Boglind Extramaterial:Intervju med Cedric Barnes, chef för tankesmedjan International Crisis Groups Afrikas Horn-projekt om läget i Eritrea:

Forum Special handlar om de som har mycket pengar och de som har lite, och varför skillnaderna mellan dessa grupper har blivit allt större i Sverige. Joakim Palme, professor i statskunskap, berättar om varför det sett ut så här sedan 80-talet – och vad politikerna kan göra åt saken. Vi besöker också Sveriges Riksdag och träffar de, som i demokratins tjänst, har som jobb att berätta för politiker hur verkligheten ser ut, på ett så opartiskt sätt som möjligt och med stöd i forskningen. Men lyssnar politikerna, eller talar de för döva ideologiska öron? Producent och programledare är Therese Bergstedt.

Du gamla, du fria, du fjällhöga nord. Du tysta, du glädjerika sköna. Bara ett av alla ordspråk som hyllar den svenska tystnaden. Men hur använder vi tystnad i vår retorik? Hur effektivt är det till exempel att frysa ut någon, med hjälp av tystnad? Ska man tiga eller tala? Anders Hellström, statsvetare från Malmö Högskola har forskat kring den tystnad som mötte Sverige Demokraterna när det tog plats i Sveriges Riksdag, och han gästar programmet. Och så intervjuar vi den forskare som i princip myntat begreppet. - Det vackra och det farliga med tystnad är att den låter lika, oavsett betydelse. För håller du tyst är det ingen som vet vad du tänker, men du behöver heller inte ångra något du sagt, säger professor Cheryl Glenn på universitetet i Pennsylvania i USA, som forskat om tystnad ur ett retoriskt perspektiv. Men vi pratar också om talande tystnad, om effektiva konstpauser och om tigande som ett verktyg att gå vidare efter en svår kris. Men kanske också om tigandet kring ett missförhållande på jobbet. Missa inte heller Christina Claessons tomtevers som leder oss vidare till nästa program. Kommentera gärna programmet genom att klick på kommentarer här ovan! Vi är nyfikna på dina åsikter!

Nok er nok! Danskarna säger sig ha tröttnat på Dansk Folkepartis inflytande över invandringspolitiken. Men frågan är: Hur mycket kommer egentligen förändras om sossarna vinner? /// Belgiens premiärminister vill avgå - men får han det? Och kommer Belgien i så fall äntligen få en demokratiskt vald regering? /// Och så följer vi uppropet i Sveriges Riksdag idag när det nya arbetsåret startar - wohoo!