Podcast appearances and mentions of carl johan malmberg

Gäst i det här avsnittet är Carl-Johan Malmberg, mångårig skribent och kritiker i Svenska Dagbladet, författare till böcker om storheter som William Blake, William Butler Yeats och Marcel Proust, men också till den personliga boken ”Guldåldern” som en hel del av avsnittet utgår ifrån. Det blir ett samtal om konsten och ensamheten, om barndomen och åldrandet, om resorna och skrivandet, om hur Carl-Johan var med och startade den inflytelserika tidskriften Kris i slutet av 70-talet och om hur det kommer sig att han under en period av sitt liv funderade på att bli katolik. Men alltsammans börjar i det som präglat så mycket av Carl-Johan Malmbergs liv: böckerna.

Den franska författaren Marguerite Duras har förändrat romanen men vad gjorde hon med filmen? Trött på att få sina filmmanus förvanskade av regissörerna bestämde hon sig för att göra dem själv. Katarina Wikars tar sig en titt på hennes film "India Song" från 1975. De som talar är aldrig i bild. Kameran rör sig lika långsamt som en zenbuddistisk munk. De som är i bild gör ingenting. Bara väntar. Allt har redan hänt. Händer hela tiden. Fast det syns inte på utsidan mer. Vad gör de på dagarna? De har hur mycket tid som helst att vara fångar i sina vaga känslor. Duras urholkar sina karaktärer, sa någon. Nära nollpunkten. De vet ingenting. Dansade de? De dansar. Vicekonsuln gråter. Varje natt. Morgonen därpå finner den egentliga filmen sin form i minnet, sa Duras. Somligt har då redan försvunnit helt. Annat har förändrats på ett avgörande sätt under natten. Ur radioarkivet: Carl-Johan Malmberg, Anita Björk och Anders Ahlbom.

Genom att återskapa det förflutna, kan litteratur befria oss från själva tiden. Det menade den franske författaren Marcel Proust. Carl-Johan Malmberg löser lyckans gåta med hjälp av Proust. I år är det etthundra år sedan Marcel Proust dog, 51 år gammal. Författaren och kritikern Carl-Johan Malmberg har skrivit en omfångsrik bok med den lockande titeln "Lyckans gåta".En bok om hans erfarenheter av att läsa "På spaning efter den tid som flytt". P1 Kulturs Anna Tullberg träffar Carl-Johan Malmberg för att ta reda på om man eventuellt kan bli just en lyckligare människa av att läsa Proust.

Kenneth Kvarnström har premiär på nytt dansverk, Carl-Johan Malmberg löser lyckans gåta, Jenny Teleman och Gunnar Bolin diskuterar Ricky Gervais sorgsna komedi "After Life" KENNETH KVARNSTRÖM PÅ SCEN IGENDANS. På torsdag har koreografen Kenneth Kvarnström premiär på ett nytt dansverk i Falkenberg. I "pianotopografier" återanvänder han kraften i rörelsen. "Jag har blivit äldre och måste se till att energin inte försvinner ut, istället ska den tillbaka in - i en cirkel eller en loop", säger han. Kenneth Kvarnström är gäst i P1 Kultur.CARL-JOHAN MALMBERG OM ATT LÄSA MARCEL PROUSTLITTERATUR. Genom att återskapa det förflutna, kan litteratur befria oss från själva tiden. Det menade den franske författaren Marcel Proust. I år är det etthundra år sedan han dog, 51 år gammal. Författaren och kritikern Carl-Johan Malmberg har skrivit en omfångsrik bok med den lockande titeln "Lyckans gåta". En bok om hans erfarenheter av att läsa "På spaning efter den tid som flytt". P1 Kulturs Anna Tullberg träffar Carl-Johan Malmberg för att ta reda på om man eventuellt kan bli just en lyckligare människa av att läsa Proust.RICKY GERVAIS GÖR HUMOR AV SORG I "AFTER LIFE"TV. Nyligen släpptes säsong tre av Ricky Gervais sorgsna komediserie "After Life" på Netflix. Serien lär har setts av hundra miljoner hushåll över hela världen. Ricky Gervais har skrivit och regisserat och spelar huvudrollen som journalisten Tony som förlorat sin fru i cancer. Varför är det så roligt när Tony är ledsen? P1 Kulturs Jenny Teleman och Gunnar Bolin diskuterar Gervais komiska kompetens.ESSÄ: HENRICH SCHLIEMANN OCH SAMTIDENOBS. I år är det 200 år sedan Heinrich Schliemann föddes. Schliemann var en av 1800-talets mest omsusade personer. En enorm språkbegåvning som levde ett äventyrligt liv som bland annat innefattade att gräva fram det historiska Troja. Runt om i dagens Aten finns flera spår av Schliemann och hans gärning. Det är i de spåren författaren Jan-Henrik Swahn vandrar i den här essän.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Anna Tullberg

Den franska författaren Marguerite Duras har förändrat romanen men vad gjorde hon med filmen? Trött på att få sina filmmanus förvanskade av regissörerna bestämde hon sig för att göra dem själv. Katarina Wikars tar sig en titt på hennes film "India Song" från 1975. De som talar är aldrig i bild. Kameran rör sig lika långsamt som en zenbuddistisk munk. De som är i bild gör ingenting. Bara väntar. Allt har redan hänt. Händer hela tiden. Fast det syns inte på utsidan mer. Vad gör de på dagarna? De har hur mycket tid som helst att vara fångar i sina vaga känslor. Duras urholkar sina karaktärer, sa någon. Nära nollpunkten. De vet ingenting. Dansade de? De dansar. Vicekonsuln gråter. Varje natt. Morgonen därpå finner den egentliga filmen sin form i minnet, sa Duras. Somligt har då redan försvunnit helt. Annat har förändrats på ett avgörande sätt under natten. Ur radioarkivet: Carl-Johan Malmberg, Anita Björk och Anders Ahlbom.

W roku 1985 w “Jeune Cinema” tak pisano o Caraxie: “Nie obawiajcie się: w filmie Caraxa wydarzeń jest bardzo mało i zawsze możecie zrobić to co reszta sali, czyli się zdrzemnąć” (tłum. P.Kopański). Patrząc na reakcję po Anette można zaryzykować, że w Caraxowym świecie niewiele się zmieniło. My natomiast zaryzykujemy i w podcaście zastanowimy się czy przypadkiem jego najnowszy musical – nawiązujący również do wcześniejszej twórczości, nie jest najbardziej przystępnym dziełem artysty. Spróbujemy odpowiedzieć również na pytania: czym jest (bądź był) filmowy neobarok, jaka jest poetyka autorska twórcy Złej krwi i Holy Motors, a także jak jego styl ewoluował przez lata. Naszym gościem jest Sebastian Smoliński – doktorant Amerykanistyki Uniwersytetu Warszawskiego, krytyk filmowy, laureat konkursu imienia Krzysztofa Mętraka, współpracownik Tygodnika Powszechnego. ︎ Tutaj znajdziesz wszystkie nasze teksty wokół Annette. ︎ A tutaj poprzedni odcinek podcastu. Bibliografia zalecana jako uzupełnienie odcinka: – Tadeusz Lubelski, “Od Rohmera do Collarda, czyli krótki przewodnik po francuskim kinie”, Film na świecie 2/1993 – Raphael Bassan, “Filmowy neobarok (Beineix-Besson-Carax)” (tłum. Piotr Kopański), z  Film na świecie 2/1993 – Carl-Johan Malmberg, “Miłość do ostatniego spojrzenia” (tłum. P. Kopański) z  Film na świecie 2/1993 – Antoni Michnik, “Anette: Operowy kosmos Caraxa i Braci Sparx”, Krytyka Polityczna – John Hoberman i Jonathan Rosenbaum, “Midnight Movies: Seans o północy” (tłum. M.Oleszczyk) Będziemy wdzięczni za wszystkie “follow” na Spotify oraz za każde 5 gwiazdek na Apple Podcasts. To pozwala podcastowi piąć się do góry w rankingu. Podcast możecie też odsłuchać bezpośrednio z naszej strony:

Tillsammans med Anna Lindal och Carl-Johan Malmberg besöker vi Los Angeles under forsta halvan av 1900-talet. Där möter vi den enklav av europeiska musiker och forfattare som flyr nazismens Europa. I serien Från gamla till nya världen undersöker vi hur den europeiska konstmusiken färdades över Atlanten och blev amerikansk. Programledare: Carin Bartosch-Edström Producent: Sally Henriksson Slutmix: Elin Rosenberg Från gamla till nya världen görs av Munck.

Rainer Werner Fassbinder regisserade 43 långfilmer, ibland fyra om året. I år skulle han ha fyllt 75 år men redan 1982 hittades han död full av droger ovanpå sina manus, 37 år gammal. Fassbinder var årsbarn med tredje rikets kollaps och ingen kunde skildra det tyska efterkrigsundrets baksida som han: gårdslägenheterna, spelhallarna, bordellerna, fastighetsspekulationerna, terroristerna. Makt, självförakt, våld och en kärlek kallare än döden. Veronica Voss längtan. Rädsla urholkar själen. Petra von Kants bittra tårar. Länge gick hans filmer i ändlösa retrospektiver på filmklubbarna, sen försvann de spårlöst. Är det dags att han kommer tillbaka nu? Med sina olyckliga slut, som uppmanar människan till förändring av sitt liv. I Katarina Wikars montage från 2008 och 1996 om Fassbinders liv och verk medverkar regissören Hugo Hansén, Tiina Rosenberg, professor i teatervetenskap och filmregissören Åke Sandgren, som en gång träffade Fassbinder på ett slott i Bayern. Vi hör också serietecknaren Max Andersson och Astrid Söderbergh-Widding, professor i filmvetenskap. Dessutom sjunger Ingrid Caven. Arkivmaterial ur en intervju med Eva Engström av Annika Sherwin, Fassbinder på filmfestival och ur två program av Carl-Johan Malmberg från åttiotalet, En pervers lust att säga sanningen och Varning för en helig sköka. Uppläsare Anders Ahlbom och Peter Sandberg.

Podden gästas av svensk kulturkritiks grand old man Carl-Johan Malmberg. Carl-Johan medverkar regelbundet i Svenska Dagbladet som essäist och kritiker ifråga om konst, litteratur, film och klassisk musik. Under 80-talet var han en av redaktörerna för inflytelserika kulturtidskriften Kris. Han är hedersledamot av Kungliga Konstakademin och har gett ut flera essäsamlingar, böcker om William Blake, Yeats och Mahler samt den starka självbiografiska romanen Han som inte gjorde mig sällskap vilken både Stig och Cyril läst flera gånger. Det blir ett samtal om den, om kvalitet, kritikerns roll, Marcel Proust och paret Mahler ... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Konstnären och poeten William Blake sökte med fantasins lykta efter människans fria tillstånd. Han föddes 1757 i London och ifrågasatte tidigt regler. Blake förespråkade det oändliga utforskandet där man med fantasin som ledstjärna skapar sig en större och sannare bild av sig själv och omvärlden. Han motsatte sig staten och kyrkan men också vetenskapen. Istället ville han få människor att vidga blicken och se saker med nya ögon. I upplysningstidens tidevarv var det svårt för Blake att få förståelse för sina gåtfulla verk. De kallades obskyra och orealistiska. Kritikern och författaren Carl Johan Malmberg, författaren och förläggaren Jonas Ellerström samt konstnären Eva Jacobson berättar om William Blake.

Konstnären och poeten William Blake sökte med fantasins lykta efter människans fria tillstånd. Han föddes 1757 i London och ifrågasatte tidigt regler. Blake förespråkade det oändliga utforskandet där man med fantasin som ledstjärna skapar sig en större och sannare bild av sig själv och omvärlden. Han motsatte sig staten och kyrkan men också vetenskapen. Istället ville han få människor att vidga blicken och se saker med nya ögon. I upplysningstidens tidevarv var det svårt för Blake att få förståelse för sina gåtfulla verk. De kallades obskyra och orealistiska. Kritikern och författaren Carl Johan Malmberg, författaren och förläggaren Jonas Ellerström samt konstnären Eva Jacobson berättar om William Blake.

Författaren Carl-Johan Malmberg och poeten Eva Ström diskuterar William Blake och hans poesi och konst, utifrån boken Stjärnan i foten, som just kommit ut. Poeten William Blake har inspirerat kända sångare som Bob Dylan, Jim Morrison och Patti Smith. Han föddes 1757 i London och ”Att se världen i ett sandkorn, och himlen i en vild blomma” är en av hans mest kända strofer. Blakes stora budskap är att fantasin och inbillningskraften är det som gör människan till människa. Blake är en udda fågel i litteraturhistorien, lika mycket hantverkare som konstnär och poet, och de gåtfulla bilderna han graverade är minst lika starka som dikterna. I programmet tar vi avstamp i författaren och kritikern Carl-Johan Malmberg bok Stjärnan i foten, som tolkar Blakes författar och konstnärskap. Medverkande: Carl-Johan Malmberg, författare och kritiker och poeten Eva Ström, som inspirerats av Blakes poesi. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Stjärnan i foten av Carl-Johan Malmberg Programmet är en repris från juni 2013.

Författaren Carl-Johan Malmberg och poeten Eva Ström diskuterar William Blake och hans poesi och konst, utifrån boken Stjärnan i foten, som just kommit ut. Poeten William Blake har inspirerat kända sångare som Bob Dylan, Jim Morrison och Patti Smith. Han föddes 1757 i London och ”Att se världen i ett sandkorn, och himlen i en vild blomma” är en av hans mest kända strofer. Blakes stora budskap är att fantasin och inbillningskraften är det som gör människan till människa. Blake är en udda fågel i litteraturhistorien, lika mycket hantverkare som konstnär och poet, och de gåtfulla bilderna han graverade är minst lika starka som dikterna. I programmet tar vi avstamp i författaren och kritikern Carl-Johan Malmberg nya bok Stjärnan i foten, som tolkar Blakes författar och konstnärskap. Medverkande: Carl-Johan Malmberg, författare och kritiker och poeten Eva Ström, som inspirerats av Blakes poesi. Programledare och producent Peter Sandberg. Boktips: Stjärnan i foten av Carl-Johan Malmberg

Eva Ström har nyöversatt William Shakespeares världsberömda sonetter. Jörgen Gassilewski träffar henne och pratar om hur det är att gå in i en bländande rikedom och få jamber på hjärnan. Vem är egentligen vem i sonetternas gåtfulla triangeldrama? Och varför är dikterna fortfarande självlysande fast de skrevs för flera hundra år sen? Författarna Carl-Johan Malmberg, Magnus William-Olsson och Malte Persson lockas också av sonetter. Vad tänker de om Shakespeare och stämmer det att det är dags för en ny svensk sonettvåg? Programledare: Jörgen Gassilewski.