Signumpodden med John Sjögren

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal inspelat på Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm. Det rör sig om ett ämne som det inte så ofta talas om i kyrkliga kretsar i Sverige, men som är en självklar del av katolska kyrkans lära och den bibliska föreställningsvärlden. Det handlar om änglar och demoner. Hur ser kyrkan på andevärlden? Hur bekämpar man en demon? Och är skräckklassikern ”Exorcisten” rent av en sann historia? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Medverkar gör konstnären Fredrik Söderberg och jesuitpater Dominik Terstriep. Samtalet leds av kulturjournalisten Eric Schüldt.

De senaste veckorna har världens blickar vänds mot Rom och Vatikanen. Först i och med påve Franciskus bortgång och begravning och sedan i samband med konklaven och valet av den nye påven Leo XIV. I det här avsnittet ser vi tillbaka på och försöker sammanfatta påve Franciskus pontifikat, men blickar också framåt och spekulerar kring vad vi kan förvänta av oss av Leo XIV. Gäster i avsnittet är Magdalena Dahlborg, skribent och redaktör på tidskriften Signum, och jesuitpater Ulf Jonsson, Signums chefredaktör och professor i religionsfilosofi.

Den brittiska författaren Iris Murdoch är känd både för sin verksamhet som filosof och för sin rika skönlitterära produktion. Men också som en excentrisk och spännande personlighet. Kärlek och uppmärksamhet var två centrala teman i såväl hennes moralfilosofiska reflektioner som i hennes skönlitterära gestaltningar. Livet beskrev hon som en pilgrimsfärd från ouppmärksamhet till deltagande närvaro i världen. En närvaro som bär på religiösa och djupt andliga dimensioner. Litteraturvetaren Anna Victoria Hallberg är aktuell med en personlig bok om Murdoch, ”Du berör min själ” (Fri tanke). I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Hallberg om Murdochs liv och tänkande. Ett samtal som landar i det outsägliga, i den svåra konsten att låta det oförklarliga förbli oförklarligt.

De vikande födelsetalen är något som kommit att diskuteras alltmer de senaste åren. Vad beror egentligen denna ”kris i befolkningsfrågan” på? Är det i grund och botten en existentiell kris? Handlar det om en brist på hopp, om en mörk framtidssyn? Och om krisen i grunden är existentiell, måste då inte en eventuell förändring komma nedifrån snarare än genom statliga påtryckningar och politiska reformer? Det är några av de frågor som Edel Irén Lappin tar upp i ledartexten i det nya numret av tidskriften Signum. I det här avsnittet talar John Sjögren med Edel utifrån de frågor som texten väcker.

Donald Trumps och JD Vances politiska projekt har i stor utsträckning finansierats och stöttats av ett antal inflytelserika techmiljardärer. Kändast är givetvis Elon Musk. Men bakom Trump står också några mer filosofiskt och ideologiskt drivna entreprenörer och tänkare. Peter Thiel och Curtis Yarvin är två namn som ofta nämns. Hur ser deras mörkt anstrukna världsbild och ofta uttalat anti-demokratiska ideologi egentligen ut? Hur har de påverkat vicepresident JD Vance? Och hur ska man förstå Vances konvertering till katolicismen i ljuset av detta? Det är några av de frågor som tas upp i det här avsnittet. Gäst Lapo Lappin som är filosofistuderande och skribent i Signum, Kvartal och på Expressens kultursida.

I det här avsnittet får vi ta del en inläst essä. Det är ett utdrag ur John Sjögrens kommande bok ”Älska är att släppa taget. Barn och föräldraskap i Bibel och litteratur”, som ges ut av Spricka förlag i maj. För många människor är nog de mest laddade relationerna i livet de inom den närmaste familjen. Relationer som återigen hamnat i fokus i det offentliga samtalet med återkommande kulturdebatter om minskat barnafödande, papparollen, mammaidentiteten och ångrade barn. De närmaste familjeförhållandena, inte minst relationen mellan barn och förälder, står också i centrum av de bibliska berättelserna. Sjögren tar i boken sin utgångspunkt i Bibelns många historier om trätande bröder, längtande mödrar och himmelska fäder. Målet är att försöka få syn på de existentiella, psykologiska och andliga frågor som familjen ställer oss inför. Varför insisterar de bibliska författarna på att vi ska offra den förstfödde? Är det överhuvudtaget etiskt försvarbart att ge liv åt nya människor? Och är Gud verkligen vår far? Eller snarare allas vår mor? I det här utdraget testas tanken om erfarenheten av födande och graviditet som den religiösa livskänslans ursprung.

Lena Andersson är tillbaka med en tredje roman om Ester Nilsson, ”Män och kvinnor”. Även denna gång handlar det om kärlekens glädjeämnen och vedermödor. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Lena Andersson om kärlekens mysterium, om den fundamentala brist som tycks utmärka människan, om vårt sökande efter fulländning och komplement i den andre, om förhållandet mellan könen, om att våga släppa taget, om att älska det svaga och om en längtan större än den här världen kan härbärgera.

Frågan om Guds existens har återigen kommit att diskuteras i offentligheten. För en tid sedan ägnade Aktuellt en stor del av sin sändningstid åt en debatt i frågan mellan Aftonbladets Eric Rosén och kyrkohistorikern Joel Halldorf. Några veckor senare stod samme Halldorf mot Christer Sturmark i en uppmärksammad och välbesökt debatt på Soho House i Stockholm. Hur kommer det sig att denna eviga fråga blivit het i just vår tid? Hur kan man närma sig frågan om Guds existens, intellektuellt och existentiellt? Har naturvetenskapen verkligen tagit död på frågan om Gud? Och vilka fördelar har teismen framför ateismen? Det är några av de frågor som jesuitpater Ulf Jonsson, professor i religionsfilosofi och Signums chefredaktör, tar upp i ledartexten i det kommande numret av Signum. I det här avsnittet samtalar Ulf Jonsson och John Sjögren utifrån texten.

Hur kan religionen fungera som en motståndskraft mot rörelser som sliter sönder, delar upp och atomiserar vår värld? Vilken roll spelar samvetet och den stilla inre rösten för vår väg mot andlig och personlig mognad? Och hur ska vi förstå skuggan, det onda inom och utanför oss? Det är några av de frågor som det här samtalet med Jakob Lusensky kretsar kring. Jakob är jungiansk analytiker, verksam i Berlin, där han bland annat drivit podden ”Psychology & The Cross” som anlägger ett djuppsykologiskt perspektiv på kristen tro.

”För mig blev de tomma och stängda kyrkorna under coronapandemin en profetisk varningssignal: sådan kan kyrkans verklighet snart vara om hon inte genomgår en radikal transformation.” Så skriver den tjeckiske prästen och professorn Tomáš Halík i sin bok ”The Afternoon of Christianity: The Courage to Change”. I sin bok menar Halík att kyrkan står på tröskeln till vad han kallar för kristendomens eftermiddag. Han skisserar ett antal modeller som kan föra kyrkan framåt, men även tillbaka till ”spiritualitetens och mystikens rika flöden” och mot det som Halík kallar för den tredje ekumeniken. I det här avsnittet samtalar John Sjögren om Halíks vision tillsammans med Peter Halldorf, som inspirerad av Halík skrivit boken ”Morgondagens kristendom”.

I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg om ekumenikens roll och betydelse, utifrån några av artiklarna i det nya numret av tidskriften Signum. Hur förhåller sig katolska kyrkan till den ekumeniska dialogen? På vilket sätt är ekumeniken ett fredsprojekt? Vilka är de stora ekumeniska utmaningarna idag? Och är ekumenikens mål, en synlig kristen enhet och ett delat nattvardsbord, verkligen realistiskt?

15 januari i år gick filmregissören och multikonstnären David Lynch ur tiden. Lynch har hyllats som en av filmkonstens mest säregna visionärer. Med filmer och tv-serier som ”Lost Highway”, ”Mulholland Drive”, ”Eraserhead”, ”Blue Velvet”, ”Inland Empire” och ”Twin Peaks” har Lynch skapat en omisskännlig stil och ett alldeles eget filmiskt universum. Vari består egentligen Lynchs storhet? Vilka är de centrala teman som går genom hans verk? Hur kan kvantfysik och indisk mystik hjälpa oss att förstå hans ofta komplicerade bildberättande? Finns det någon moral att utvinna ur hans filmer? Finns det rent av några kristna motiv i hans verk? Om dessa frågor samtalar John Sjögren och Anna Jansson. Anna är konsthistoriker anställd vid Nationalmuseum samt engagerad i Katolskt forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm.

”Gud är inte plåstret”. Det är titeln på årets fastebok, som Svenska kyrkans ärkebiskop presenterar varje år. I år är boken skriven av artisten Tomas Andersson Wij som har skrivit ett slags personliga essäer om tro och tvivel, fasta och fest. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Tomas Andersson Wij utifrån några av bokens teman. Det handlar om det svåra men samtidigt nödvändiga i att säga något om det outsägliga, om maktens förhållande till kärleken, om att våga vara sårbar och om extasens betydelse. Men vi börjar med en avgörande erfarenhet som Tomas gör redan som tolvåring, i det lilla pojkrummet söder om Stockholm.

Den synodala process som påven Franciskus drog i gång 2021 har nu, efter den stora biskopssynoden i Vatikanen i oktober, åtminstone i viss mån gått i mål. Ett slutdokument har lagts fram som påven skrivit under. Men vad har egentligen varit syftet med synoden? Vad är det påven Franciskus velat åstadkomma? Är det som en del hoppats och andra befarat, att stora reformer står för dörren? Är den synodala processen nu avslutad, eller har den bara påbörjats? Gäster i avsnittet är Magdalena Dahlborg och Ulf Jonsson, som skrivit varsin artikel om synoden i det aktuella numret av tidskriften Signum.

Att Sverige är världens mest sekulariserade land hör vi ofta. Men är Sverige också världens mest protestantiska land? Det menar i alla fall statsvetaren Katarina Barrling, som är aktuell med boken ”Världens mest protestantiska land: Sverige – det extrema landet lagom”. I det här avsnittet samtalar John Sjögren med Barrling om hur Luthers devis ”tron allena” kommit att färga den svenska mentaliteten. Sverige vilar på en paradox, menar Barrling, där maximal protestantism gett upphov till maximal sekularitet. Välkommen till ett samtal som spänner mellan de stränga protestanterna Anders Tegnell och Greta Thunberg till kättarna Lena Andersson och Eyvind Johnson.

I år är det 50 år sedan författaren Lars Andersson debuterade. Han har sedan dess kommit att etablera sig som en av sin generations främsta prosaister. I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal mellan Lars Andersson och författaren Wera von Essen, som hölls på Alma Lövs museum strax utanför Sunne tidigare i år. Det blir ett samtal om hemmet i litteraturen med ett fokus på Lars Anderssons bok ”Romanen om Hedås" och Wera von Essens "En emigrants dagbok.”   Rubriken för samtalet är ”Fjärran hem”. Vad blir synligt för den som betraktar platser och hem med en utanförståendes blick? Författarna, som båda upptogs i katolska kyrkans fulla gemenskap för ett antal år sedan, inviteras till att reflektera kring hur de genom till synes diametralt motsatta litterära strategier — dagbokens kompromisslösa ärlighet och den historiska romanens brett anlagda fiktionsprosa — söker ett existentiellt hem i språket.

Detta avsnitt, avsnitt 100 av Signumpodden, kretsar kring frågor som ligger tidskriften Signum varmt om hjärtat. Det handlar om läsning och bildningens betydelse. Det har länge talats om en läskris i Sverige, där 20 % av 15-åringarna inte längre når upp till basnivån av läsförståelse. Det är nog inte för mycket sagt att påstå att vi står inför ett kulturellt och civilisatoriskt skifte, från en läs- och bokkultur till en skärmkultur. Vad innebär detta skifte? Och vad kan det få för konsekvenser på lång sikt? Hur ser förutsättningarna för ett bildat och bildande offentligt samtal ut idag? Om dessa frågor samtalar John Sjögren med Victor Malm, som är kulturchef på Expressen, och Ida Ölmedal som är chef för Svenska Dagbladets kultursidor samt aktuell med boken ”Där man bränner böcker. Berättelser om förbjudna ord och utrensad litteratur.”

Ledartexten i det nya numret av tidskriften Signum handlar om religionsfrihet. Är religionsfriheten hotad i Sverige? Varför har vi i Sverige varit så dåliga på att förstå skillnaden mellan en sekulär stat och ett sekulärt samhälle? Och varifrån kommer egentligen den utbredda idén om religion som en privatsak? Det är några av de frågor som John Sjögren och jesuitpater Fredrik Heiding, som skrivit ledartexten, samtalar kring i detta avsnitt. 

Nyligen gästade den brittiska teologen Sarah Coakley Sverige. Vid sitt besök i Uppsala höll hon en föreläsning, som vi får ta del av i detta avsnitt, med titeln ”Contested meanings: Evolutionary Co-operation and Natural Theology”. I föreläsningen diskuterar Coakley hur vi teologiskt kan ”läsa” evolutionsteorin, med särskilt fokus på den roll som samarbete har i den evolutionära processen och hur det bör påverka vår teologiska förståelse av evolutionen. Bland annat tar hon hjälp av John Henry Newmans klassiker ”Grammar of Assent” för att belysa dessa frågor.

Nina Björk har länge varit en självklar del av det svenska intellektuella landskapet. Med debuten ”Under det rosa täcket” 1996 blev hon en feministikon för en hel generation. I sin senaste bok, ”Medan vi lever. Tankar om existensen”, närmar hon sig de stora existentiella frågorna. Det handlar om identitet, mening, kärlek och tid. Hur kommer det sig att vi människor inte gör det vi innerst inne vill? Är världen någonting vi upptäcker eller uppfinner? Och vad är egentligen meningen med alltihop? Det är några av de frågor som det här avsnittet kommer att kretsa kring.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av tidskriften Signum, årets sjätte nummer. John Sjögren och Magdalena Dahlborg samtalar utifrån en artikel av Magdalena om påveprimatet, apropå den kommande biskopssynoden och det nyligen publicerade dokumentet ”The Bishop of Rome”. I den synodala processen har påveämbetet tenderat att tonas ned. Ändå finns det en stor samstämmighet bland andra kyrkor vad gäller behovet av ett universellt ledarskap inom den kristna gemenskapen. Hur ska man förstå relationen mellan påveämbetet och synodalitet? Och vad har den ortodoxa, anglikanska och lutherska kritiken av påveämbetet att lära katolska kyrkan? Det är några av frågorna som ställs i avsnittet.

De psykiatriska diagnoserna, inte minst de ökande ADHD-diagnoserna, har på sistone hamnat i fokus i samhällsdebatten. Men trots att frågan debatteras flitigt tycks det finnas en brist på kunskap om vad en psykiatrisk diagnos faktiskt är. Vad är en psykiatrisk diagnos? Behöver vi lyfta blicken och se den ökande diagnosticeringen som en del av större samhällsproblem? Och hur kommer det sig att hjärnan blivit den nya storhet som förväntas förklara allting med mysteriet människan? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Gäst är Johan Bengtsson, som är ST-läkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset i Uppsala och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Det är nog ingen överdrift att kalla Jesus från Nasaret för världens mest inflytelserika person. Hans ord och handlingar har lagt grunden för en hel kultur. Men vem var han egentligen? Vad kan vi veta om den historiska personen Jesus? Är evangelierna trovärdiga ögonvittnesskildringar eller ren mytologi? Och vad hände egentligen den där påskdagen för närmare 2000 år sedan? Går det att kalla uppståndelsen för ett historiskt faktum? Det är några av de frågor som Ulf Jonsson, jesuitpater och Signums chefredaktör, tar upp i sin nya bok ”Jesus från Nasaret”. En bok som sätter människan Jesus i ett nytt ljus.

Gäst i det här avsnittet är författaren och skribenten Saga Cavallin, aktuell med boken ”Utge sig. Om autenticitetens vara och värde”. ”Autenticitet är vår tids högsta ideal samtidigt som det inte existerar”, skriver Saga Cavallin i sin bok. Varför är det just det sanna, det äkta och autentiska som blivit mest värdefullt i vår tid? Och vad innebär egentligen idén om det autentiska? Det blir ett samtal om essens och tillblivelse, om turism och konsumtion, om värde och verklighet, om att vara skapad till Guds avbild och om vad det egentligen innebär att vara sig själv.

I det här avsnittet presenteras terminens sista nummer av tidskriften Signum. Ett nummer som bland annat innehåller en ledare av Charlotta Levay om arbetets plats och värde. I en artikel inför det stundande presidentvalet i USA frågar sig Anders Piltz hur en tänkande människa kan ge sitt politiska stöd till en demagog som gjort ljugande till sin paradgren. Även artiklar om Vatikanens relation till Kina och de omdiskuterade demokratikriterierna för trossamfund presenteras. Och så tipsar vi om Signums och Newmaninstitutets spännande program i Almedalen.

Ända sedan debuten med ”Autisterna” 1979 har författaren, dramatikern och regissören Stig Larsson varit en självklar del av det svenska kulturlivet. Lika ofta hyllad för sina böcker som kritiserad för sina kontroversiella och oresonligt ärliga uttalanden. I slutet av 90-talet hände dock något avgörande i Stig Larssons liv. Han gick igenom vad han kallar för en andlig och religiös kris, vilket ledde till att han ett antal år senare upptogs i katolska kyrkan. I det här avsnittet berättar Stig, på sitt eget vindlande sätt, om sin resa till katolska kyrkan. Om sitt första omskakande möte med Bibelns texter, om de betydelsefulla samtalen med pater Rainer Carls och om förlåtelsens frigörande kraft.

Det nya numret av tidskriften Signum har temat Artificiell intelligens. I det här avsnittet, som kort presenterar numret, samtalar John Sjögren och Erik Åkerlund om faran och möjligheten med den nya tekniken. Hur stor är egentligen den tekniska omvälvning som AI ställer oss inför? Kan AI få oss att förlora förmågan till kontemplation? Handlar alltsammans egentligen om den urgamla konflikten mellan civilisation och kultur? Och går det att skapa god konst med hjälp av AI?

För exakt ett år sedan, 24 maj 2023, instiftades Religionstraumadagen. En dag för att uppmärksamma de många människor som farit illa i olika religiösa samfund och organisationer. I det här avsnittet samtalar John Sjögren och Magdalena Dahlborg med en av initiativtagarna, psykologen Olivia Jarl. Hur uppkommer ett religionstrauma? Hur kan man förebygga det? Och hur ska man bemöta en människa som lider av ett religiöst utlöst trauma? Det blir ett samtal om balansen mellan lära och liv, mellan tydlighet och barmhärtighet, om dekonstruktionens nödvändighet och om tron, inte som ett färdigt facit, utan som en livslång brottningskamp.

Gäst i det här avsnittet är Carl-Johan Malmberg, mångårig skribent och kritiker i Svenska Dagbladet, författare till böcker om storheter som William Blake, William Butler Yeats och Marcel Proust, men också till den personliga boken ”Guldåldern” som en hel del av avsnittet utgår ifrån. Det blir ett samtal om konsten och ensamheten, om barndomen och åldrandet, om resorna och skrivandet, om hur Carl-Johan var med och startade den inflytelserika tidskriften Kris i slutet av 70-talet och om hur det kommer sig att han under en period av sitt liv funderade på att bli katolik. Men alltsammans börjar i det som präglat så mycket av Carl-Johan Malmbergs liv: böckerna.

I det här avsnittet presenteras årets tredje nummer av tidskriften Signum. Ett nummer som bland annat innehåller en artikel av diplomaten Robert Rydberg som ger ett katolskt perspektiv på kriget i Gaza. Finns det något hopp om en fredlig lösning på den blodiga konflikten? Numret innehåller också en text av Hans Joas, professor i religionssociologi vid Humboldt-universitetet i Berlin, som tar avstamp hos den polske essäisten och poeten Adam Zagajewski och religionsfilosofen och psykologen William James för att tala om de mystika erfarenheternas envisa vägran att försvinna. I numret finns också ett antal texter, bland annat Edel Irén Lappins ledare, som berör frågor kring barn och familj.

Intresset för psykedelika har exploderat de senaste åren. Det forskas intensivt på området och det finns studier som antyder att olika psykedeliska substanser kan hjälpa mot depression, PTSD och beroendeproblematik. Men psykedelika har också använts i religiösa sammanhang i kulturer världen över och ruset genererar ofta djupt mystika erfarenheter. Finns det en psykedelikans spiritualitet? Och vilka är riskerna med dessa potenta preparat? Gäst i avsnittet är Leonidas Aretakis, chefredaktör på tidningen Flamman, kulturskribent i Dagens Nyheter och författare till boken ”Extas i folkhemmet. Sveriges psykedeliska historia.” Det blir ett samtal om extas, berusning och faran med att försöka ta genvägar till andliga insikter.

Det här avsnittet handlar om en av de stora religionshistoriska klassikerna: Mircea Eliades ”Myten om den eviga återkomsten. Arketyper och upprepning” som nyligen kommit i nyöversättning på Stolpe förlag. Det blir ett samtal om cyklisk kontra linjär tidsuppfattning, om historiens fasa, om lidande, om arketypernas och den rituella upprepningens kraft. Gäst i avsnittet är författaren Victoria Larm.

Benediktinermunken Christopher Jamison blev bekant för många genom BBCs tv-program ”Klostret” och ”Tystnaden”. Genom sina uppskattade böcker ”Rummet inom dig” och ”Lyckan kommer” har han också visat sin förmåga att förmedla klostervisdom för vardagslivet och att kommunicera andliga insikter på ett tillgängligt sätt. I sin nya bok, ”Nådens språk”, visar Jamison hur det sätt på vilket vi lyssnar, talar, läser och skriver kan vara kanaler för nåd och kärlek. I det föredrag vi här ska få ta del av tar Jamison bland annat Shusaku Endos roman ”Tystnaden” och Marilynne Robinsons roman ”Jack” som exempel för att visa hur nåden kan verka i våra liv. Föredraget följs av ett samtal med jesuitpater Dominik Terstriep.

”Här är jag: vad vill du att jag gör?” En ung konvertit står inför jungfru Maria. En ensamstående mamma som hankar sig fram som skribent för New Yorks vänstertidskrifter ställer sig helt till Guds förfogande, och blir en central men ständigt kontroversiell gestalt i den amerikanska katolicismen. Dorothy Day är sedan några år tillbaka förklarad ”Guds tjänare”, och befinner sig i en saligförklaringsprocess. Själv ville hon inte bli helgonförklarad. För, som hon sade: ”Så lätt ska ni inte kunna avfärda mig!”. I det här avsnittet får vi ta del av ett föredrag, hållet vid Katolskt forum i S:ta Eugenia katolska församling i Stockholm, av Signums redaktör och redaktionssekreterare Magdalena Dahlborg om Dorothy Days fascinerande levnadsöde.

De kvinnor och män som under senantiken drog ut i öknen för att bli de första kristna munkarna nöjde sig inte med att vara anhängare av en tro, de var radikala lärjungar som tog efterföljelsen på djupaste allvar och lät den omforma hela livet. Men vad var det som drev och inspirerade dem? Vilka visioner hade de? I boken ”Dagligbrödet” möter vi dessa frågor utifrån det mest nödvändiga i livet: maten. Hur kommer det sig att den köttfria fastematen blev munkarnas dagliga föda? Hur påverkade den deras liv? Om detta handlar Tomas Einarssons bok, som är utgångspunkt för det här samtalet. Det handlar om efterföljelse, vår relation till skapelsen, om extremismens frestelse och om längtan efter ett återställt paradis.

I det här avsnittet får vi ta del av ett samtal mellan John Sjögren och David Thurfjell, inspelat vid Katolskt Forum i S:ta Eugenia församling i Stockholm, utifrån Sjögrens bok ”Jordens sång. Essäer om Tolkiens tankevärld”. Det blir ett samtal om sanningens natur, om fantasins förhållande till verkligheten, om en besjälad värld, om Guds försyn och om sagans särskilda förmåga att väcka lika mycket sorg som glädje i läsaren.

Med denna julbetraktelse önskar Signum och Signumpodden sina läsare och lyssnare en God jul och ett Gott nytt år. 

Varför vara kristen? Det är temat för det senaste numret av tidskriften Signum. Numret innehåller personliga texter av bland andra Josefin de Gregorio, Erik Helmerson och John Sjögren. Men också en intervju med ett antal unga katoliker om deras tro. Hur kommer det sig att dessa unga katoliker lyfter fram sanningsfrågan som central för deras tro? Hur ska man tolka religionens återvunna synlighet i offentligheten? Hur ser tvivlets relation till tron ut? Och vilken roll spelar tillbedjan och dyrkan i den kristna tron? Detta är några av de frågor som tas upp i avsnittet. Gäst är Signums chefredaktör, jesuitpater Ulf Jonsson.

Gäst i det här avsnittet är en av Sveriges främsta jazzsångerskor, Isabella Lundgren. Isabella är känd för sin unika röst och en särskild intensitet och närvaro i sina framträdanden. Hennes musik bär också på en utpräglat andlig dimension och för Isabella går sökandet efter Gud och utforskandet av musikens djupaste källor hand i hand. Det blir ett samtal om musikens förunderliga språk, om skapandets villkor, om Billie Holiday, Frank Sinatra, Joni Mitchell, Bob Dylan och Gustav Mahler.

Gäst i det här avsnittet är den amerikanske och katolske teologen William T. Cavanaugh. Cavanaugh har gjort sig känd som en av de ledande politiska teologerna och har tidigare skrivit om bland annat religiöst våld och konsumism. I sin kommande bok ”The Uses of Idolatry” skriver han om avgudadyrkan som ett av vår tids stora problem. Är vi verkligen så sekulariserade som vi tror? Har det heliga i själva verket bara förflyttats från den religiösa sfären till den sekulära? På vilket sätt är konsumism och nationalism en form av avgudadyrkan? Och hur kan inkarnation och sakrament fungera som ett botemedel mot avgudadyrkan? Det är några av frågorna som tas upp i avsnittet.

I det här avsnittet presenteras årets sjunde nummer av tidskriften Signum, ett nummer som har tema ekologi. I avsnittet presenteras bland annat påven Franciskus apostoliska uppmaning Laudate Deum, som är en uppföljning och en påminnelse om encyklikan Laudato si från 2015. I skrivelsen uttrycker påven en frustration över att förändringarna går för långsamt och att det även bland många katoliker finns grupper som förnekar klimatförändringarna. Även syster Ingrid Robinsons text om ett ekologiskt förhållningssätt utifrån en monastisk miljö och erfarenhet presenteras. Också Lucas Briolas artikel, som låter Laudato si samtala med Andra Vatikankonciliet, diskuteras. Där blir det som påven Franciskus talat om som det ”teknokratiska paradigmet” tydligt; den moderna tendensen att reducera världen och naturen till ett objekt att bemästra och manipulera.

Det här avsnittet handlar om den norske författaren Jon Fosse, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur för sin, som Svenska Akademien formulerade det, ”nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara”. Fosse, som 2013 konverterade och blev upptagen i katolska kyrkan, är en utpräglad mystiker och hans pjäser och romaner utgör ett slags växelspel mellan mörker och ljus. Gäst i avsnittet är Leif Zern, författare och mångårig teaterkritiker på Dagens Nyheter, som skrivit boken ”Det lysande mörkret” om Fosses dramatik.

Det här avsnittet gästas av författaren och litteraturvetaren Judith Kiros. I våras kom Judiths bok ”Det röda är det gränslösa” (Albert Bonniers förlag), en diktsamling som utgår från medeltidsmystikern och anakoreten Julian av Norwichs uppenbarelser. Judith är också aktuell med ett av bidragen till antologin ”Ringens återkomst” (Norstedts), om Tolkiens sagovärld. Avsnittet utgår från dessa två centrala engelskspråkiga författare: Julian av Norwich och J.R.R. Tolkien. Det blir ett samtal om hopp och hopplöshet, om skrivandet som existentiell praktik och om kärlekens självutplånande kraft.

”För att gå till botten med den internationella kris som koranbränningarna har utlöst, måste vi återvända till tillkomsthistorien bakom de mänskliga rättigheterna.” Så skriver Fredrik Heiding i ledaren i senaste numret av Signum, som diskuteras i det här avsnittet. Vad är skillnaden mellan saklig religionskritik och häcklande eller hädelse? Har vi förlorat en förståelse för det heliga i Sverige? Och finns möjligtvis lösningen på problemet i det välvilliga mänskliga mötet? Det är några av de frågor som tas upp i avsnittet.

”Känslan är villkoret för all medveten existens.” Så skriver filosofen Fredrik Svenaeus i sin senaste bok ”Världen vaknar. Känslornas plats i människans liv”. Känslor har ofta ansetts som något problematiskt, som ställer sig i vägen för objektivitet och som vi bör sträva efter att frigöra oss ifrån. Svenaeus argumenterar dock för att det är just genom känslorna som verkligheten får sin struktur och mening. Det är känslornas skapande kraft som skiljer oss från maskiner och får världen att vakna. Det blir ett samtal om kroppens betydelse, kännandets förhållande till tänkandet, de kollektiva känslostormarnas fara och de känslor som omger döendet och den svåra frågan dödshjälp.  

Gäst i det här avsnittet är Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola. Cecilia är aktuell med boken ”Utan samvete?”, i vilken hon utforskar samvetets plats i filosofin och konsten. Hur är det egentligen ställt med samvetet idag? Lever vi i en alltmer samvetslös tid? Eller är samtiden snarare präglad av en alltför uppskruvad samvetshets? Har vi förlorat kontakten med den inre röst som på samma gång utmanar oss och ger oss vår etiska kompassriktning? Det är några av de frågor som samtalet i detta avsnitt kretsar kring.

Det här avsnittet gästas av socialminister Jakob Forssmed (KD). Det blir ett samtal om existentiell hälsa och ofrivillig ensamhet, två frågor som länge engagerat Forssmed. Vad beror den alltmer utbredda ensamheten på? Och vad kan vi göra åt den? Vad har trossamfunden att bidra med vad gäller den existentiella hälsan? I avsnittet tas också den påstådda polariseringen upp samt svårigheten i att navigera med värdighet i den stundtals hårda politiska debatten.

”Regeringarna under de senaste tre decennierna har erbjudit universiteten högre och högre frihetsgrad, men universiteten själva har inte varit benägna att frimodigt ta emot denna frihet utan de försiktiga generalerna har valt att i remissrundorna retirera till tryggheten i statens famn.” Så skriver Kjell Blückert i ledartexten i det aktuella numret av tidskriften Signum. Hur är det egentligen ställt med den akademiska obundenheten? Den frågan diskuteras i det här avsnittet av Signumpodden, som också presenterar numret i övrigt som bland annat innehåller en serie texter om äktenskapet samt tre artiklar om jubilaren Blaise Pascal.

I en uppmärksammad intervju från 2013 hävdade påve Franciskus att kyrkans viktigaste och primära budskap är ”Jesus Kristus har frälst dig!”. Vad innebär egentligen det? Vad ligger i detta för kyrkan och den kristna tron så centrala begrepp – frälsning? Det är vad det här avsnittet kretsar kring. Gäst är jesuitpater Dominik Terstriep, som är aktuell med boken ”En kort introduktion till frälsning” (Veritas) som ger en rad ingångar till frälsningens mysterium.

I det här avsnittet presenteras det nya numret av tidskriften Signum, som är ett temanummer om demokrati. Gäst är Erik Åkerlund, studierektor och lektor i filosofi vid Newmaninstitutet, som skrivit numrets ledartext. Det blir ett samtal om faran med att göra demokratin till en fix och färdig abstrakt idé, om det gemensamma goda och om lyssnandet som en av demokratins viktigaste praktiker. 

I det här avsnittet ska vi inte som vanligt få ta del av ett samtal, men ett föredrag om samtal. ”Det bildande samtalet” var nämligen rubriken för Anders Piltz föredrag vid Signums högtidliga hundraårsfirande 2020. Ett föredrag som blev väldigt uppskattat och som vi nu får möjlighet att lyssna till igen. Piltz är nog väl känd för de flesta av poddens lyssnare; professor emeritus i latin vid Lunds universitet, präst i katolska kyrkan, författare till ett stort antal böcker och mångårig medarbetare i tidskriften Signum.