POPULARITY
Helena, die schönste Frau der Welt wird geboren und noch als Kind von Theseus entführt. Ihre Brüder, die Dioskuren, Kastor und Pollux (oder Polydeukes) retten ihre Schwester. Und Agamemnon, Menelaos und Odysseus bekommen jeweils eine Braut. Hinweis: Diese Folge thematisiert sexuelle Gewalt und Mord im mythologischen Kontext. Personen Nyx, Chaos, Erebos, Thanatos, Moros, Hypnos, Oineroi, Hekate, Erinnyen, Hesperiden, Moiren, Keren, Momos, Oizys, Apate, Philotes, Geras, Eris, Nemesis, Zeus, Okeanos, Aphrodite, Hermes, Leda, Helena, Tyndareus, Klytaimnestra, Kastor, Pollux (Polydeukes) = Tyndariden / Dioskuren, Herakles, Theseus, Ariadne, Peirithoos, Aithra, Idas, Lynkeus, Aias der Große, Aias der Kleine (Sohn des Oileus), Odysseus, Laertes, Diomedes, Tydeus, Sthenelos, Kapaneus, Antilochos, Nestor, Menestheus, Peteos, Patroklos, Achilles, Atreus, Thyestes, Agamemnon, Menelaos, Penelope, Telemachos, Eros Orte Okeanos, Sparta, Athen, Aphidna, Mykene, Ithaka, Troja, Theben, Taygetos Sonstiges kosmisches Ei, Argonauten, Kalydonische Jagd, Kalydonischer Eber, Amazonen, Tyndariden (Dioskuren), Sternbild Zwillinge, Musen, Die Odyssee, Der trojanische Krieg, Homer LINKS:Stammbäume & Schaubilder Literatur Musik Französische Version „Le Chaos et ses enfants“: Spotify Instagram: @chaos.kinder Mail: chaoskinderkontakt@gmail.com Unterstützung
Es geht nach Samegrelo – in eine faszinierende Region Westgeorgiens. Samegrelo ist ein Landstrich, in dem die antike Geschichte nicht nur gelesen, sondern gelebt wird! Hier verschmelzen atemberaubende Landschaften – von malerischen Canyons und majestätischen Wasserfällen – mit unwahrscheinlichen lebendigen Traditionen. Bei ihrer Reise durch Samegrelo hat Tatjana Montik ein georgisches Troja und eine Natur-Therme am Techuri-Fluss entdeckt, in einem Ethno-Dorf über die Kunst des Tamada (Tischspruchführers) gelernt, mit den Einheimischen mingelische Köstlichkeiten gekocht und dabei über die unwahrscheinlichsten Bräuche erfahren. In Samegrelo wird ein Gast in einer herzlichen Umarmung empfangen! Samegrelo ist kein Reiseziel. Samegrelo ist ein Erlebnis!
Jak vypadal pověstný kůň, v jehož dutém břichu se Řekové dostali do města Troja a vyhráli válku, se už sotva dozvíme. Jeho možnou podobu vystihuje světový unikát, největší dřevěná stavba „Trojského koně“, která stojí v podhradí Bouzova.
Jak vypadal pověstný kůň, v jehož dutém břichu se Řekové dostali do města Troja a vyhráli válku, se už sotva dozvíme. Jeho možnou podobu vystihuje světový unikát, největší dřevěná stavba „Trojského koně“, která stojí v podhradí Bouzova.
Jak vypadal pověstný kůň, v jehož dutém břichu se Řekové dostali do města Troja a vyhráli válku, se už sotva dozvíme. Jeho možnou podobu vystihuje světový unikát, největší dřevěná stavba „Trojského koně“, která stojí v podhradí Bouzova.
Jak vypadal pověstný kůň, v jehož dutém břichu se Řekové dostali do města Troja a vyhráli válku, se už sotva dozvíme. Jeho možnou podobu vystihuje světový unikát, největší dřevěná stavba „Trojského koně“, která stojí v podhradí Bouzova.
Jak vypadal pověstný kůň, v jehož dutém břichu se Řekové dostali do města Troja a vyhráli válku, se už sotva dozvíme. Jeho možnou podobu vystihuje světový unikát, největší dřevěná stavba „Trojského koně“, která stojí v podhradí Bouzova.
Jak vypadal pověstný kůň, v jehož dutém břichu se Řekové dostali do města Troja a vyhráli válku, se už sotva dozvíme. Jeho možnou podobu vystihuje světový unikát, největší dřevěná stavba „Trojského koně“, která stojí v podhradí Bouzova.
Mangler du noget at se frem til i de mørke og kolde vinterdage? Så lyt med her! Vi gennemgår nemlig en hel masse film, du kan glæde dig til at se i året, der kommer. Vi taler om Hollywoods forkærlighed for nostalgi med prequals, sequals og biopics, hvorfor internettet allerede hader den kommende 'Wuthering Heights'-film, vores (lidt pessimistiske) forventninger til storfilm som 'Avengers: Doomsday' og 'Dune: Part 3' og hvorfor 'Shrek'-filmene er mesterværker. Undervejs kommer vi også ind på vores respektive bisexual awakenings og lidt farligt gætværk om, hvordan Christopher Nolan mon har det med kvinder. Så grib dine popcorn og hop med ombord. Værter: Lennon Vicktoria Dikov og Sofie Rechendorff Andersen OBS: Vi kommer på et tidspunkt i programmet til at sige, at Odysseus i 'Odysseen' er på vej hjem fra krigen i Sparta. Det er selvfølgelig noget værre sludder, han er jo på vej hjem fra krigen i Troja! En pinlig fejl, som vi beklager dybt.
Der ultimative Guide für diese Traum-Inselgruppe im Mittelmeer! Hier bekommt ihr die schönsten Strände, Dörfer, Aussichten & das beste Essen eines Fleckchens Erde, das zu Recht auch Drehort ist für viele Serien und Filme: Game Of Thrones, Troja, Gladiator.… Kleine Städte wie Valetta, Senglea und Mdina sowie die Nebeninsel Gozo sind auch deshalb so wunderschön, weil auf Malta Einflüsse aus so ziemlich allen Kulturkreisen rund ums Mittelmeer zusammenkommen. Die Folge sind eine einmalige Architektur, Kulinarik und Kunst von Weltformat. Spektakuläre Klippen? Winzige Ortschaften mit Kakteenwäldern und Blick aufs Meer? Coole Bars, kleine Farmen mit eigenem Käse und Wein? Verrückte Restaurants in feudalen Palästen und der perfekte Trip für die dunklen Wintermonate? Falls Malta euer nächstes Ziel ist und ihr das beste aus eurer Zeit rausholen wollt, kommt ihr an dieser Folge nicht vorbei.Diese Folge entstand mit freundlicher Unterstützung von Visit Malta.Unsere Werbepartner findet ihr hier.Noch mehr Reisen Reisen gibt es in unserem kostenlosen Newsletter-Magazin.Kommt auf unsere Live-Tour:24.2.2026 Hamburg26.2.2026 MünchenTickets gibt es HIER. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Under 50 år från sekelskiftet 1200 f. kr rasade ett helvete för invånarna i östra medelhavets tre stora riken. De mystiska "sjöfolken" dök upp och brände ner alla större städer de kom åt. Vi pratar Mykene, Hattusa, Ugarit...ja vi pratar Troja! Öarna Cypern och Kreta fick påhälsning. Egypten skonades inte heller. Traumat var fullkomligt och flera hundra år av mörker och tystnad i källorna följer. Det rör sig om en omskakande period i mänsklig historia, ett halvt årtusende senare försökte man på olika håll sätta de muntliga orden på pränt och vi fick såväl Illiaden som gamla testamentet. Spåren av de omtumlande 50 åren i västerländsk kultur och religion med tillhörande traditioner har hållit i sig till denna dag. Det här är berättelsen om när samhällen helt försvinner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Umfrage unter Jugendlichen Ein Kommentar von Paul Clemente.Wie reanimiert man die Bundeswehr? Oder: Wie weckt man Verteidigungslust in einem Land, das seine Solidarstrukturen zerschneidet und jeden Bürger zum ökonomischen Einzelkämpfer erzieht? Rentenkürzung, eingeschränkte Krankenversicherung und Miethorror zeigen: Existenzielle Sorgen finden keine Vertretung mehr. Trotzdem soll der Bürger wieder Gewehr bei Fuß stehen. In den Tod ziehen für jene, die ihn verachten. Dabei raffen selbst Gutgläubige: Alle offiziellen Kriegsgründe waren, sind und bleiben Märchendichtung. Menschenrechte? Sehr witzig. Es ging und geht um Wirtschafts- und Machtinteressen. Und sonst nichts. Schon in der Antike phantasierte man: Der Krieg um Troja wurde wegen Helena geführt. Bullshit. Es ging um Kontrollen über Handelsrouten. Die schöne Helena? Ein Alibi, sonst nichts.Wer erinnert sich noch an den Ex-Bundespräsidenten Horst Köhler? Nach dem Bundeswehr-Einsatz in Afghanistan, verriet er in einem Anfall von Wahrheitsliebe.„Meine Einschätzung ist aber, dass insgesamt wir auf dem Wege sind, doch auch in der Breite der Gesellschaft zu verstehen, dass ein Land unserer Größe mit dieser Außenhandelsorientierung und damit auch Außenhandelsabhängigkeit auch wissen muss, dass im Zweifel, im Notfall auch militärischer Einsatz notwendig ist, um unsere Interessen zu wahren, zum Beispiel freie Handelswege.“In Kurzform: Das Wohl des Marktes verlangt manchmal a bisserl Krieg. Diese Aussage war vor 15 Jahren ein Skandal! Köhler trat deswegen zurück.Auch gegenwärtig ist Köhlers Bekenntnis keinesfalls gesellschaftsfähig. Lieber verkauft man geopolitisch motivierte Kriegspolitik als Notwehr. Etwa so: Der russische Bär ist wieder erwacht und der Ukraine-Zwist nur ein Vorspiel. Denn der Kreml will ganz Mitteleuropa einsacken. Und um das zu verhindern, reicht ein Söldnertrupp nicht aus. Also fordert man ein Comeback der Wehrpflicht. Bundesverteidigungsminister Boris Pistorius glaubt sogar: Ein neuer deutscher Kriegsdienst würde in Moskau Panik auslösen. O-Ton:„Wenn wir wieder alle Männer eines Jahrgangs mustern und die Daten aller Wehrfähigen erheben, wird das auch in Russland wahrgenommen. Anders ausgedrückt: Auch das ist Abschreckung!“...https://apolut.net/wer-mochte-fur-mr-blackrock-sterben-von-paul-clemente/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nedávno se na pražském zámku Troja konal veletrh uměleckých, a obecně krásných knih z produkce malých i větších nakladatelů, ale též umělců a designérů, kteří zde nabízeli svá papírová a jiná díla.Všechny díly podcastu Ranní úvaha můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.
Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.
Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.
Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.
Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.
Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.
Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.
Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.
Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.
Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.
Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.
Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.
Paris raubt Helena! Das trojanische Pferd! Der Tod des Achill! Das sind alles Dinge, die wir mit dem Krieg um Troja verbinden, die aber in Homers Ilias überhaupt nicht vorkommen. Worum es stattdessen geht, was uns das über das Menschen- und Götterbild der alten Griechen erzählt, wieso die europäische Literaturgeschichte mit Zorn beginnt und wer dieser Homer überhaupt ist, bespricht Christian Eichler in dieser Folge mit Katharina Wesselmann. Sie ist Professorin für klassische Philologie an der Universität Potsdam.
Att en liten stad vid floden Tibern på den italienska halvön kunde förvandlas till ett imperium som sträckte sig från Mesopotamien till Britannien har fängslat oss i årtusenden. Och Romarriket fortsätter att påverka oss genom språk, arkitektur och lagstiftning.Romarrikets ursprung vilar på legenderna om tvillingarna Romulus och Remus och även hjälten Aeneas från Troja. Dessa myter visar vilka ideal Romarriket byggdes på.Detta är det första av sex avsnitt om Romarriket i podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Arkeologiska fynd visar att bosättningar fanns på Palatinen och Roms andra kullar redan under 800-talet f.Kr. Utgrävningar visar ett samhälle i förändring, påverkat av grannar som etruskerna, och med en växande ambition att härska över mer än bara sina egna sju kullar.Den viktigaste faktorn bakom Roms expansion under antiken var dess militära styrka och organisatoriska skicklighet. Genom ett disciplinerat och flexibelt armésystem, strategisk utplacering av kolonier samt effektiv integration av erövrade folk som medborgare eller allierade, kunde Rom snabbt utvidga sitt herravälde.Det geografiska läget vid Tibern möjliggjorde handel och kommunikation, vilket skapade resurser och strategiska fördelar. Handelsvägar och ekonomiska incitament ledde till välstånd och möjliggjorde import av livsmedel och råvaror – avgörande för att försörja den växande befolkningen och försörja armén. Politisk stabilitet och ett fungerande rättssystem, som de tolv tavlornas lag, bidrog till ordning i ett snabbt växande rike.Roms järnåldersbyar växte gradvis samman. På 600-talet f.Kr. dränerades myrmarkerna mellan kullarna med hjälp av Cloaca Maxima, och Forum Romanum började ta form som stadens centrum.Rom utvecklades från ett kungadöme – där sju legendariska kungar regerade till en republik från år 509 f.Kr. Republiken kom att expandera till ett imperium som kom att dominera hela Medelhavsområdet och stora delar av Europa.Under denna tid utövade etruskerna stort inflytande på Rom. Ett tekniskt och konstnärligt lyft märks i övergången från enkla hyddor till tegel- och stenbyggnader, och från lokala kulter till monumentala tempel. Etruskisk stadsplanering, religiösa ritualer och symboler som fasces införlivades i den romerska kulturen.Etruskerna hade ett utvecklat skriftspråk, avancerad teknik och ett rikt religiöst system som påverkade romarna. Gudavärlden förändrades: den tidigare enkla italiska tron ersattes gradvis av en mer antropomorf och hellenistiskt influerad pantheon. Triaden Jupiter, Juno och Minerva blev symboler för romersk makt och ordning.Omslag: Montage med bröderna Tiberius och Gaius Gracchus som var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock Audio.Lyssna också på Latin – språket som formade Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Archäologen leben gefährlich. Insbesondere dann, wenn die fiesen Patzak-Brüder den hoffnungsvollen Nachwuchsarchäologen dazu zwingen wollen, wirklich eine Mumie auszugraben. Von Hartmut El Kurdi www.kakadu.de, Kakadu
Vi berättar vad vi haft för oss under augusti, då radion haft semester! Claes har bland annat ägnat sig åt äventyr både i Norge och Danmark, Vendela har hållit Malmö skrattandes efter en Norrlandsvistelse och Ellen har sprungit på festival och demon. RFSL Malmös aktiviteter är igång igen och efter nyheterna tipsar vi om mycket mer som händer framöver! Musik i programmet: Free Palestine, Maher Zain Flickor bak i bilen, (cover av Siw Malmkvists låt) Ignored, Boko Yout Den ökända hästen från Troja, Karl Gerhard The bitter end, Placebo
Efter en lång sommar är både Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund tillbaka i den ordinarie poddfeeden för att diskutera det viktigaste från Hockeyettan. Det blir snack om säsongens första träningsmatch, förväntningarna på säsongen, Hudiksvalls tunna trupp, att det blir svårt att göra en Troja, en förhoppning om ett rejält ingenmansland, det efterlängtade spelschemat, heta […]
Bli med tilbake til det gamle Hellas med Inger Merete Hobbelstads omskriving av Odysseen! Her møter vi en sliten Odyssevs, som skal hjem etter den lange beleiringskrigen ved Troja. Lite visste han at den virkelige kampen knapt har begynt… Samtale mellom Oda Cornelia Knudsen og Kenneth Tickner.
In dieser Folge widmen sich Michi und Moritz dem Volk der Hethiter, einer antiken Großmacht, die einst in Anatolien herrschte und heute kaum mehr bekannt ist. Dabei gehen sie der Frage nach, wie ein Volk, das zeitweise auf Augenhöhe mit Ägypten, Babylon und Assyrien agierte, so lange aus dem Blick der Geschichtsschreibung geraten konnte. Die Hethiter waren für ihre Verwaltung, ihre fortschrittliche Gesetzgebung, ihre Religion mit zahlreichen Göttern sowie ihre Diplomatie bekannt. Sie schlossen mit den Ägyptern den ersten bekannten Friedensvertrag der Weltgeschichte, nach der berühmten Schlacht von Kadesch. Gleichzeitig verfügten sie über ein starkes Militär, das mit schnellen Streitwagen operierte und große Teile des heutigen Anatolien unter Kontrolle hatte. Auch kulturell hinterließen sie Spuren: Ihre Keilschrift wurde entschlüsselt, ihre Hauptstadt Hattusa ausgegraben und ihre Archive geben bis heute Einblick in das politische Denken der Bronzezeit. Doch was führte zum Aufstieg und später zum Niedergang dieses Volkes? Welche Mythen ranken sich um ihre Könige? Und warum ist ihr Erbe in der öffentlichen Wahrnehmung kaum präsent? Michi und Moritz gehen diesen Fragen auf den Grund und nehmen euch mit auf eine Reise in eine Welt zwischen Mythos, Diplomatie und archäologischer Spurensuche.
In dieser Folge widmen sich Michi und Moritz dem Volk der Hethiter, einer antiken Großmacht, die einst in Anatolien herrschte und heute kaum mehr bekannt ist. Dabei gehen sie der Frage nach, wie ein Volk, das zeitweise auf Augenhöhe mit Ägypten, Babylon und Assyrien agierte, so lange aus dem Blick der Geschichtsschreibung geraten konnte. Die Hethiter waren für ihre Verwaltung, ihre fortschrittliche Gesetzgebung, ihre Religion mit zahlreichen Göttern sowie ihre Diplomatie bekannt. Sie schlossen mit den Ägyptern den ersten bekannten Friedensvertrag der Weltgeschichte, nach der berühmten Schlacht von Kadesch. Gleichzeitig verfügten sie über ein starkes Militär, das mit schnellen Streitwagen operierte und große Teile des heutigen Anatolien unter Kontrolle hatte. Auch kulturell hinterließen sie Spuren: Ihre Keilschrift wurde entschlüsselt, ihre Hauptstadt Hattusa ausgegraben und ihre Archive geben bis heute Einblick in das politische Denken der Bronzezeit. Doch was führte zum Aufstieg und später zum Niedergang dieses Volkes? Welche Mythen ranken sich um ihre Könige? Und warum ist ihr Erbe in der öffentlichen Wahrnehmung kaum präsent? Michi und Moritz gehen diesen Fragen auf den Grund und nehmen euch mit auf eine Reise in eine Welt zwischen Mythos, Diplomatie und archäologischer Spurensuche.
Heute spreche ich in meinem Perry Rhodan Reread-Podcast Stardust ruft Terra, über den 233. Band der Heftromanserie. Mit „Geheimsatellit Troja“ startet Karl Herbert Scheer das Unternehmen Brückenkopf nach Andro-Beta. Perry Rhodan sieht sich kurz nach der Transmitterpassage mit den Superwächtern des Zwerhgnebels konfrontiert. Wie die Geschichte ausgeht und der Roman bei mir ankommt, erfahrt ihr in diesem Podcast. Wenn ihr mehr über den Weltendieb oder Stardust ruft Terra erfahren wollt, besucht den Blog. Den Link findet ihr in den Shownotes. Wenn ihr Feedback oder eure Meinung mitteilen wollt, schreibt einen Kommentar im Blogpost oder schreibt eine Mail an stardustruftterra@weltendieb.com. Ihr findet mich natürlich auch auf allen gängigen sozialen Netzwerken. Einen Überblick über alle veröffentlichten Folgen des Stardust ruft Terra Podcast findet ihr unter diesem Link. Solltet ihr bei Hören dieser Episode Lust auf andere Perry Rhodan Podcasts bekommen haben, dann schaut auf jeden Fall im WarpCast vorbei und auch bei den Freunden des Radio Freies Ertrus. Die Intromusik stammt vom Künstler Sergey Cheremisinov. Der Song heißt Jump In Infinity und unterliegt der Creative Commons Lizenz (CC BY-NC 4.0). Ihr könnt uns finanziell auf Steady unterstützen. Dadurch bekommt ihr zeitexklusiven Zugriff auf Podcastfolgen und andere Boni. Alle Podcasts des Weltendieb bleiben frei verfügbar. Alle weiteren Informationen findet ihr unter diesem Link. Wenn ihr #PaxTerra Sticker haben wollt, schickt eine E-Mail an info@weltendieb.com. Vergesst dabei aber nicht eure Adresse.
In dieser Folge dreht sich alles um sa-mRNA-Impfstoffe bzw. selbst-amplifizierende mRNA-Impfstoffe Unsere Gäste sind: der Immunologe und wissenschaftliche ÄFI-Beirat Dr. Kay Klapproth, die kooptierte ÄFI-Vorständin Dr. Sybille Freund und natürlich der ärztliche Geschäftsführer von ÄFI und Vorstandssprecher Dr. Alexander Konietzky Die Fragen die wir im einzelnen behandeln sind: - Was sind sa-mRNA-Impfstoffe überhaupt? - Welchen Vorteil haben Sie gegenüber der mod-RNA-Technologie? - Aus Herstellersicht - Aus Patientensicht - Was macht diese Technologie mit unserem Immunsystem? Antworten auf diese und weitere Fragen findet Ihr in unserem Podcast. Hier die E-Mail-Adresse für Fragen, auf die wir noch keine Antwort gegeben haben: podcast@individuelle-impfentscheidung.de
Långhelg stoppar inte Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund från att lyfta fram det viktigaste från Hockeyettan. Vi snackar om IK Panterns konkursansökan, ett eventuellt stundande kaos, vad som händer med Hudiksvalls satsning, Karl Umegårds övergång ur alla vinklar, det urvattnade med supporterspelare, en viktig hemvändare, ryktet om den ultradefensiva drömvärvningen, Hampus Meléns Troja-“erbjudande”, några […]
V epizodi 173 je bil gost dr. Gregor Pobežin, zgodovinar in raziskovalec, ki se ukvarja z antično in srednjeveško zgodovino ter vplivom preteklosti na sodobno družbo. V epizodi se dotakneva naslednjih tematik: Zgodnje evropske civilizacije in minojska doba Vzpon in padec minojske civilizacije Pojav grške civilizacije Grška mitologija in religija Arhaično obdobje in razvoj polisov Rojstvo demokracije in Solonove reforme Klasično obdobje in filozofi Peloponeška vojna in njene posledice Makedonsko cesarstvo in Aleksander Veliki Mit o Romulu in Remu Rimski in grški kulturni vplivi Ustanovitev Rima: mit proti resničnosti Širitev rimske republike in vojaške inovacije Hanibal in punske vojne Prehod iz republike v cesarstvo Rimsko cesarstvo na vrhuncu Zaton Rimskega cesarstva Konec Zahodnega rimskega cesarstva in začetek srednjega veka ============= Obvladovanje matematike je ključ do odklepanja neštetih priložnosti v življenju in karieri. Zato je Klemen Selakovič soustvaril aplikacijo Astra AI. Ta projekt uteleša vizijo sveta, kjer se noben otrok ne počuti neumnega ali nesposobnega. Kjer je znanje človeštva dostopno vsakomur. Pridruži se pri revoluciji izobraževanja s pomočjo umetne inteligence. https://astra.si/ai/
Scientists just decoded a mysterious space signal that traveled for 200 million years before reaching Earth!
Zapraszam na kolejne słuchowisko Brzmienia Świata. Tym razem głównymi bohaterami dźwiękowej opowieści są szpiedzy, szare eminencje oraz okręty podwodne.(00:00:00) Powitanie(00:00:47) Opowieść(00:29:01) Podziękowania✅ Wspieraj Brzmienie Świata na Patronite:https://patronite.pl/brzmienie-swiataFB: www.facebook.com/brzmienieswiataIG: www.instagram.com/brzmienieswiata
Victor Malm, Fredrik Sixtensson och Ola Wong riktar sina manliga blickar mot ”Aeneiden”, Vergilius 2000 år gamla diktverk som följer hjälten Aeneas flykt från det brinnande Troja. Aeneiden var romarrikets grundarmyt och fundamentet för all bildning värd namnet. Men håller ”hela Europas klassiker” för en tid då universitetsstudenter knappt kan läsa böcker? Och kan vi fortfarande relatera till en antik olycklig kärlekshistoria?
Kot trenutno kaže, ima demokracija največjo težavo z demokrati. Pa ne le tistimi, ki se te dni merijo z republikanci, temveč tudi z demokrati iz sosedje ulice. Saj so težave tudi z ostalimi svetovnonazorskimi in političnimi imenovanji, ampak demokrati so v nenehni nevarnosti, da ekspresno postanejo to, kar niso. Če si republikanec, težko postaneš bolj ali manj republikanec, ali pa recimo prenehaš biti liberalec – kot demokratu pa ti nedemokratičnost ves čas visi za vratom. Ob tem pa v političnem prostoru vlada inflacija demokratov, na kar je zadnjič pravilno in upravičeno opozoril Janez Janša.Zadeva je namreč ta, da se bo nova stranka Anžeta Logarja imenovala "Demokrati". Janša, ki ima čarovniškega vajenca že tako ali tako po malem v želodcu, se je razjezil, da je ime Demokrati preveč podobno imenu njegove in do včeraj še Logarjeve stranke SDS, kar stoji za "Slovenska demokratska stranka". V kateri so, logično, zbrani slovenski demokrati. A obrv so dvignili tudi še preostali slovenski demokrati, ki se predstavljajo kot krščanski ali pa socialni, ni pa bilo vseeno niti prvoborcem iz devetdesetih, ki so se njega dni tudi poimenovali demokrati. Na volitvah tako lahko nastane precejšnja šlamastika. Kako velika, lahko pravkar opazujemo v Združenih državah, kjer imajo sicer samo ene demokrate in ene republikance, pa so volivci prav tako zmedeni, tako da se raje odločajo med moškim in žensko. A naša današnja analiza bo ime prihodnje Logarjeve stranke odpeljala na področje nezavednega, na področje sublimiranih sporočil, ki jih zavestni um preskoči, še kako pa jih zazna človekova podzavest. Torej imamo, oziroma bomo imeli Logarjevo stranko Demokrati. Logar je, zato, da jo je ustanovil, zapustil Slovensko demokratsko stranko. Ampak tudi Logarjevi demokrati bodo stranka. Ker bodo registrirani v seznamu političnih strank. In ker bodo registrirani v Sloveniji, bodo še vedno tudi slovenska stranka. Če nečesa ne zapišeš neposredno, ne pomeni, da to ne obstaja. Se pravi, da bodo Logarjevi demokrati še vedno slovenska stranka, in ko jim dodamo še izbrano ime, vidimo, da bo nova stranka sicer poimenovana Demokrati, na področju nezavednega pa jo bomo volivci sprejemali kot "slovensko demokratsko stranko". Logarjevi demokrati bodo tako SDS brez SS. Pomeni, da bodo volivci, ki se bodo odločili za Logarja, sicer volili Demokrate po nazivu, a s pomočjo sublimiranih sporočil bodo pravzaprav volili SDS. Ampak to je le začetek neverjetne analize. Mnogo političnih analitikov se namreč nagiba k možnosti, da so Logarjevi demokrati samo satelit oziroma trojanski konj, ki sta ga oba zvitorepa politika načrtovala družno z roko v roki ter se bosta takoj po volitvah združila in zavladala slovenskemu političnemu prostoru. Z združitvijo ne bi smelo biti problema; tudi če bi obe stranki združili po najenostavnejšem upravnem postopku bi dobili novo ime: "Slovenska demokratska stranka demokratov", ali s kratico SDSD. Pripadnike stranke pa bi enostavno klicali slovenski dvojni demokrati. Ki pa jih seveda ne bi smeli zamenjevati s Socialnimi demokrati, ki sedijo na dveh stolih. Tudi njim pogovorno pravimo SDSD. Večjo težavo imamo v naši skromni redakciji z manevrom, ki zahteva lesenega konja. Kot nam sporoča božanski Homer v Odiseji, so se vojaki spravili v maketo konja, ga kot darilo pustili pred vrati Iliosa in tako naprej in tako nazaj. Seveda v ustanovitvi Logarjevih Demokratov, trojanskega konja razumemo kot prispodobo, a kljub temu ostaja odprto vprašanje, kdo je konj, če je Troja slovenski politični prostor. Hočemo poudariti, da ni povsem jasno, ali je Logar konj, v katerega zleze Janša, kajti povsem mogoče je tudi, da je Janša vaba, v kateri se skriva Logar. Kakorkoli že; tudi če bomo v Sloveniji dobili v novembru še četrto skupino demokratov, je to gotovo bolje, kot če je ne bi dobili, oziroma če bi se politično organizirali nedemokrati. Kajti demokracija je čudna bilka, skoraj podobna plevelu, da ne zapišemo invazivni vrsti. V Združenih državah se je je zaredilo toliko, da jo izvažajo po vsem svetu, pa ne glede na to, ali sedi v ovalni pisarni demokrat ali republikanec. Ali ženska ali moški.
Kakor velja, da na začetku slovstva zahodne civilizacije kot dva mogočna stebra stojita Iliada in Odiseja, tudi velja, da je iskanje mitskega mesta prav taka znanstvena in duhovna avantura kot samo vprašanje o izvoru obeh epov. Mogoče »Homersko vprašanje« ne obsega neposredno tudi vprašanja o obstoju in lokaciji Troje, a topografija Homerskega univerzuma je prav tako vznemirljiva kot znameniti verzi. Z izkopavanji v Mali Aziji pred zdaj že več kot 150 leti in Schliemannovimi odkritji se zdi, da smo Trojo našli, a argumentov in protiargumentov o resnični lokaciji legendarnega mesta je v znanstveni srenji še vedno dovolj. Oddaja Sledi časa, katere avtor je Marko Radmilovič, obuja spomin na iskanje Troje na dalmatinski obali že pred več kot 40 leti. Oddaja nosi naslov »Homerjevo slepo občinstvo«.
1994 entdeckt der Prähistoriker Klaus Schmidt den Hügel Göbekli Tepe wieder. Sein Name ist so untrennbar mit dieser Fundstelle verbunden, wie der Name Heinrich Schliemanns mit Troja.
In der heutigen Folge geht es um Wappen, Helden und Rittertum. Wir erkunden mit Florian die komplexe Welt der mittelalterlichen Wappenkunde, erfahren warum die Flagge Deutschlands vexillologisch zwar geht, heraldisch aber nicht, was Alexander der Große, Hector von Troja und Julius Caesar im Schilde führten und wie die drei zu Mitgliedern einer 9 Mann starken ritterlichen Heldengruppe stießen, die für die Elitekrieger und den Adel des Mittelalters zu großen Vorbildern wurden. HISTORIA UNIVERSALIS wird von uns komplett allein produziert. Moderiert und geplant wird der Podcast von Elias, Florian, Oliver, Victoria und Karol. Da das sehr zeit- und arbeitsaufwändig ist, bedarf es dabei deiner Unterstützung. So einen Geschichtspodcast gibt es nicht nochmal in der deutschsprachigen Medienlandschaft, deshalb: Bitte unterstütze HISTORIA UNIVERSALIS finanziell, damit wir noch lange weitermachen können! Das kannst du mittels einer Kaffeespende unter https://www.ko-fi.com/historiauniversalis tun oder durch eine Überweisung oder einen Dauerauftrag auf das Konto Historia Universalis, IBAN: DE40 5001 0517 5582 4359 02. Deine Kaffeespende hilft uns dabei, weiterhin all die Geschichtsfolgen aufzunehmen, die du hoffentlich gerne hörst. Außerdem unterstützt du uns bei unseren podcasterischen Träumen, die wir gerne verwirklichen möchten. Allerherzlichsten Dank fürs Zuhören und deinen Support! Wir danken den Produzent*innen unseres Podcasts, Roman, Charlotte, Mathias, Anne, Geschichtslehrling, Sebastian und Colja, für ihre finanzielle Unterstützung!
"Macht euch bereit für Ruhm und Ehre!" - Denn heute gibt es die 300. Folge von CINEMA TALKS BACK! AOUUhh! Passend zum Thema haben sich Jonas, Lenny und Marius für diese glorreiche Podcastfolge den Film 300 von Zack Snyder vorgeknöpft. Und irgendwo zwischen epischer Männlichkeit und aufgemalten Bauchmuskeln geht es auch noch um die heißesten News aus dem Hause Disney von der D23. Und damit viel Spaß mit unserer neuen Podcastepisode hier auf CINEMA STRIKES BACK! Timestamps: 00:00:00 - Anmoderation 00:02:53 - Was halten wir von 300? 00:33:32 - News zu Disney von der D23 00:50:24 - Starts der Woche
Carl-Johan and I sit down and talk about his time as a player both in Juniors and in elite. How did his years as a player put him in a position to help young players both athletically as well as mindfulness and mindset.
Troja - kaum ein anderer Ausgrabungsort löst so viele Phantasien aus. Es ist aber auch der reale Ort, den Heinrich Schliemann ausgrub. Hat der Mythos eine reale Grundlage? Von Thomas Morawetz (BR 2022)
Jarosław Kuisz, Joanna Solska
Bronsålderskulturen i Norden är unik med sina gåtfulla hällbilder och utsökta bronsfynd. Hällristningarna berättar om en tid när långväga handel knöt ihop Norden med samhällen i Storbritannien och Medelhavet. Det var det eftersträvansvärda bronset som fick våra förfäder att med små båtar paddla ut i Europa.Det finns över tusentals kända hällristningar där i huvudsak män med stora fallosar tillsammans med båtar, skålgropar, fotspår, djur, lurar, yxor och svärd berättar om bronsåldern (1800 fvt-300 fvt). Det är en maritim kultur före skriftspråket. Dessa hällbilder är samtida med slaget om Troja och Alexander den stores marsch mot Syrien och Egypten.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Johan Ling, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet. Han är aktuell med boken Hällristningarnas värld.Jakten efter koppar och tenn för att kunna tillverka bronsyxor och andra föremål, i denna hållfasta legering, skapade denna första period av långväga handel. Hällristningarna i Bohuslän har stora likheter med den mykenska bildvärlden i dagens Grekland.Hällristningarna är ofta huggna i närhet av vattenfarleder. De visar på mobilitet och konflikter tillsammans med rituella scener. Bilderna skapade troligen vid särskilda sociala och rituella aktiviteter.Bronsåldern i Nordeuropa inleddes omkring 1800 fvt och varade till cirka 300 fvt. Vid denna tid fanns runt 500 000 människor i Norden på 75 000 gårdar som behövde runt ett kilo brons per gård. Och eftersom bronsyxorna slets ut skapades det en stor efterfrågan på brons.Samhället blev mer stratifierat och ojämlikt än tidigare, med stora hus, gårdar och gravhögar som indikerade en social elit. Maritim transport utvecklades starkt under bronsåldern, vilket ökade handeln över haven och förde med sig nya kulturella influenser till den nordiska regionen.Bronsåldern i Norden startade senare än i Medelhavsländerna. Runt 2000 fvt hade nomadiska, hästburna erövrare från söder och öster spridit sig över Norden, troligen indo-européer. Unetice-kulturen, som hade kontrollerat Europas kopparbaserade ekonomi, föll samman på grund av ett ökat behov av tenn, som de inte hade kontroll över. Nordborna var snabba att dra nytta av situationen och etablerade en central position i kontinentens handel genom att byta koppar från södra Tyskland och Italien mot tenn från de brittiska öarna. Jylland blev den rikaste regionen i Europa tack vare sitt bärnsten, som byttes mot de bästa råmaterialen för att producera brons.Musik: A Mystic Heart Pulses av Sinsai Jasila, Storyblock Audio.Bild: Tanum av Tulipasylvestris. Wikipedia, Creative CommonsLyssna också på Människorna som befolkade Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Troja, a girl with a head full of awesome ideas, is determined to attend Princess Pistachia's royal welcome ball. Writer: Judy Katschke Voice-Over Artists: Rebecca Cunningham Producer: Tessa Flannery Executive Producer and Host: Rebecca Cunningham Links for the Grownups! Join the Ghost Tour Club! Girl Tales Events Patreon Girl Tales Store Rebecca's Newsletter Facebook Instagram Buy the Girl Tales Team a Coffee Starglow Media