Podcasts about Troja

Har kriget mellan Grekland och Troja hänt på riktigt eller är det bara myter och dikter sammanställda av Homeros? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Wohnen ist zur Schicksalsfrage geworden und zu einer der größten gesellschaftlichen Krisen, sagen Rolf Heinze und Sebastian Kurtenbach, zwei renommierte Forscher in Sachen Stadtentwicklung, Wohnungswesen und Immobilienwirtschaft. In dieser Folge diskutieren Maja Beckers und Alexander Cammann über ihr Buch Die Wohnkrise. Wie sie Demokratie und Zusammenhalt bedroht. Es geht um die wahren Ursachen der Wohnungskrise, ihre vielfältigen Folgen und was die beiden Wissenschaftler zu ihrer Lösung vorschlagen. Außerdem sprechen die beiden über eines der meistdiskutierten Sachbücher in diesem frühen Herbst: den Bestseller Deutschland 2033. Ein Szenario. Der Journalist Justus Bender entwirft hier eine fiktive Zukunft, 2033, in der die AfD in Deutschland an die Macht kommt. Wie krempelt sie das Land um und was würde eine Kanzlerin Weidel bedeuten für Klima, Kultur und Pressefreiheit? Ein Buch für alle, die sich fragen, ob man die AfD mal machen lassen sollte, um sich selbst zu entzaubern. Spoiler: Nein. Der Klassiker ist diesmal eine Premiere. Es ist nämlich zum ersten Mal ein religiöser Text: Franz von Assisis Sonnengesang. Mit welchen kirchlichen Konventionen brach dieser Text und warum ist er bis heute so beliebt – in Form des absoluten Kirchenhits Laudato si oder Pop-Referenzen von Donovan bis Mickie Krause. Zum Schluss geben unsere Hosts wieder eine persönliche Empfehlung mit. Maja Beckers empfiehlt allen, die diesen Sommer oder irgendwann einmal durch Ruinen gelaufen sind, dieses Buch des Althistorikers Martin Zimmermann: Versunkene Welten. Ruinenstädte in der Antike von Troja bis Pompeji. Es erzählt davon, wie man früher in diesen Ruinen lebte, als sie schon Ruinen waren, aber es noch keine neuzeitlichen Bestrebungen gab, sie zu erhalten und zu besichtigen. Alexander Cammann empfiehlt das neue Buch der Tausendsasserin Judith Schalansky: Marmor, Quecksilber, Nebel. Woraus die Welt gemacht ist. Es versammelt drei überraschende Essays über das Leben und seine Materialien. Das Team von Was liest du gerade? erreichen Sie unter buecher@zeit.de. Literaturangaben: - Rolf G. Heinze / Sebastian Kurtenbach: Die Wohnkrise. Wie sie Demokratie und Zusammenhalt bedroht, Kiepenheuer & Witsch, 272 Seiten, 24 Euro - Justus Bender: Deutschland 2033. Ein Szenario, CH Beck, 284 Seiten, 20 Euro - Franz von Assisi: Sonnengesang, u.a. in: Franziskus von Assisi: Sämtliche Schriften, Reclam, 379 Seiten, 9,80 Euro - Martin Zimmermann: Versunkene Welten. Ruinenstädte in der Antike von Troja bis Pompeji, CH Beck, 544 Seiten, 39,90 Euro - Judith Schalansky: Marmor, Quecksilber, Nebel. Woraus die Welt gemacht ist, Suhrkamp, 176 Seiten, 24 Euro [ANZEIGE] Mehr über die Angebote unserer Werbepartnerinnen und -partner finden Sie HIER. [ANZEIGE] Mehr hören? Dann testen Sie unser Podcast-Abo mit Zugriff auf alle Dokupodcasts und unser Podcast-Archiv. Jetzt 4 Wochen kostenlos testen. Und falls Sie uns nicht nur hören, sondern auch lesen möchten, testen Sie jetzt 4 Wochen kostenlos DIE ZEIT. Hier geht's zum Angebot.

Christopher Nolan hat sich mit Filmen wie «Oppenheimer», «Dunkirk» oder «The Dark Knight» in den vergangenen Jahren als Starregisseur etabliert. Auch «The Odyssey» ist jetzt schon einer der erfolgreichsten Filme des Jahres – und er sorgt für gesellschaftliche Diskussionen. Wem gehört die Antike eigentlich politisch? Darf Helena von Troja von einer dunkelhäutigen Schauspielerin gespielt werden? Und wie selbstverständlich ist es, wenn eine trans Person einen griechischen Krieger verkörpert? Dass solche Debatten durch ein Stück Kultur ausgelöst werden, ist heute selten. Warum gelingt es ausgerechnet Nolan, mit einem Kinofilm solche Fragen aufzuwerfen? Und was sagt die Faszination für seine Filme über unsere Gesellschaft aus? Darüber spricht Film- und Serienredaktor Pascal Blum in einer neuen Folge von «Apropos». Er erklärt, was Christopher Nolan zu einer Marke macht – und inwiefern man im Kinosaal «eine Art kleine Offenbarung hat». Host: Philipp Loser Produzentin: Valeria Mazzeo Mehr zu Christopher Nolan Filmkritik: Darum ist Christopher Nolans Epos «The Odyssey» ein Meisterwerk Nolans «The Odyssey»: Basler Homer-Experte ist begeistert Warum Christopher Nolans Film eine politische Debatte auslöst Unser Tagi-Spezialangebot für Podcast-Hörer:innen: tagiabo.chHabt ihr Feedback, Ideen oder Kritik zu «Apropos»? Schreibt uns an podcasts@tamedia.ch Hosted by Simplecast, an AdsWizz company. See pcm.adswizz.com for information about our collection and use of personal data for advertising.

Mit dem Namen Heinrich Schliemann verbinden wir nicht nur die großen Mythen der Antike, der Mann hatte auch selbst ein bewegtes Leben. Sohn eines mecklenburgischen Pfarrers war er, später dann weitgereister Kaufmann und schließlich Entdecker oder zumindest Ausgräber des antiken Troja. Der Schriftsteller Gregor Sander hat jetzt einen Roman über Heinrich Schliemann geschrieben: "Troja, später Nachmittag" heißt er und erzählt nicht nur über den Forscher Heinrich Schliemann, sondern auch über den Menschen. Bei radio3 erzählt Gregor Sander, was ihn an Schliemann gereizt hat und wie er beim Schreiben des Romans vorgegangen ist.

Ein bedeutender Depotfund aus Troja... Mach's dir bequem und kuschel dich ein! Dieser Podcast wird durch Werbung finanziert. Weitere Podcasts, Infos und Angebote unserer Werbepartner: https://linktr.ee/EinschlafenMitPodcast Die Episode basiert auf Inhalten von Wikipedia: https://de.wikipedia.org/wiki/Schatz_des_Priamos Inhalte wurden mithilfe künstlicher Intelligenz erstellt oder bearbeitet. CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/)

Ein ganz normaler Freitag auf dem Olymp - und im Podcast-Studio. Den Zorn der Götter kann Daniel gerade nochmal abwenden: Beim dritten, schimpfwortreichen Versuch ist seine literarische Vorspeise endlich geglückt: ostpreußische Keilchen. Er und Katharina vergleichen den antiken Odyssee-Stoff auf Leinwand und in Büchern. Auf das trojanische Pferd will Katharina partout nicht reinfallen. Sie gibt die warnende Kassandra. Und war da etwas Göttliches im Spiel, als Jochen Mariss dank eat.READ.sleep einen Verlag für sein eigenes Buch fand? Alle Infos zum Podcast: https://ndr.de/eatreadsleep Mail gern an: eatreadsleep@ndr.deAlle Lesekreise: https://ndr.de/eatreadsleep-lesekreise Unseren Newsletter gibt es hier: https://ndr.de/eatreadsleep-newsletter Podcast-Tipp: Springerstiefel – Alpha oder Opfer?https://1.ard.de/springerstiefel_s3?eRs Die Bücher der Folge:(00:02:10) Miriam Burdelski: „Ist doch schön hier“, Blessing (Literarische Vorspeise/ Bestseller-Challenge) (00:18:30) Robert Löhr: „Oberammergau“, Piper (Tipp von Daniel) (00:28:01) Jochen Mariss: „Tage am Fluss“, Kiepenheuer & Witsch (Gast) (00:50:07) Madeleine Miller: „Ich bin Circe“, übersetzt von Frauke Brodd, Eisele / Rick Riordan: „Percy Jackson“-Reihe, Carlsen / Christa Wolf: „Kassandra“, Suhrkamp Taschenbuch (All time favourite) Ausgelost für die Bestseller-Challenge der nächsten Folge: Heinz Strunk: “Memories of Heidelberg”Rezept für Ostpreußische Keilchen:https://www.ndr.de/kultur/buch/ersfolge-162.html eat.READ.sleep. ist der Bücherpodcast, der das Lesen feiert. Daniel Kaiser und Katharina Mahrenholtz diskutieren über Bestseller, stellen aktuelle Romane vor und präsentieren die All Time Favorites der Community. Egal ob Krimis, Klassiker, Fantasy, Science Fiction, Kinder- und Jugendbücher, Urlaubsbücher, Gesellschafts- und Familienromane - hier hat jedes Buch seinen Platz. Und auch kulinarisch (literarische Vorspeise!) wird etwas geboten und beim Quiz am Ende können alle ihr Buch-Wissen testen und Fun Facts für den nächsten Smalltalk mitnehmen.

Gregor Sander präsentiert Heinrich Schliemann in seinem neuen Roman als Weltenbürger und unglücklich Verliebten.

Troja har falt, men den virkelige kampen har akkurat begynt. Det er en setning som på mange måter oppsummerer Christopher Nolans epos The Odyssey. For akkurat som i Homers Odysseen handler dette om kampen for å komme hjem etter at et langt felttog endelig er slutt. Og scenene med den trojanske hesten alene er vel verdt kinobilletten!www.livebonnevie.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alle reden über Nolans „Odyssee“. Wie schlägt sich Wolfgang Petersens „Troja“ dagegen?

Välkommen till Audiovideoklubben.Popcornbägaren är fylld och Alex har varit iväg för att se Nolans nya epos: The Odyssey.Det pratas även om kontroverserna kring castingen, succén efter Oppenheimer, Troja, fjuttiga pilar, att bo på en strand med Charlize Theron, oscarstippning, skräck, Elliot Page som Achilles, sjöfolket, bronsålderskollapsen, Snövit, One for you, one for us, biografer i Kina, det negativa och det positiva, tidsenliga rustningar, att det är coolt att se saker explodera, hur filmen lägger krokben för sig själv, verklighet vs myt, vad som har gått förlorat, den stora twisten, urusel projektion, Circescenen, två sidorna av vrede, överväldigande filmupplevelser, Sauron, mottagandet, Himesh Patels stadighet, dålig action och internetdiskurs som maktyttring.Var kan man se riktig IMAX? Vad går Nolan igenom? Är filmen en uppföljare till Tenet?Detta och mycket, mycket mer i veckans avsnitt av Audiovideoklubben.Följ oss gärna på Instagram, Twitter och Facebook.Vill du påverka vilka filmer vi pratar om i podden? Bli då patreon och få rösträtt i filmutvalet samt massvis av kul extramaterial!Patreon.com/avkfilmhyllanInstagram.com/audiovideoklubbenFacebook.com/audiovideoklubbenTwitter.com/audiovideoklubb Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Die Griechen ziehen von Aulis aus los, Kalchas, der Seher deutet ein Vogelzeichen und eigentlich kann kaum etwas schiefgehen. Doch das tut es trotzdem. Die griechische Flotte verfährt sich, wird angegriffen, besiegt, gerät in einen Sturm… und ein Mann spielt dabei eine ganz besondere Rolle: Telephos - ein Sohn des Herakles mit der Athene-Priesterin Auge. Personen: Menelaos (Atride = Sohn des Atreus), Agamemnon (Atride = Sohn des Atreus), Paris, Helena, Telephos, Kalchas, Nestor, Odysseus, Achilles, Diomedes, Auge, König Aleos, Herakles, Nauplios, König Teuthras, Idas, Astyoche, Priamos, Thesander, Dionysos, Deidameia, Neoptolemos, Orestes, Peleus, Cheiron, Artemis, Zeus. Orte: Aulis, Troja, Mykene, Teuthrania, Mysien, Tegea, Ägäis, Skyros, Phtia, Argos, Peloponnes, Troas. Sonstiges: Atriden, The Odyssey (Nolan-Film 2026), Christopher Nolan. Hier kannst du für die Wunschfolge abstimmen -> https://forms.gle/HUdTW3aXYyX1wTbZ9 ZU DEN LINKS: https://linktr.ee/daschaosundseinekinder

Legendärer Schauplatz homerischer Epen... Mach's dir bequem und kuschel dich ein! Dieser Podcast wird durch Werbung finanziert. Weitere Podcasts, Infos und Angebote unserer Werbepartner: https://linktr.ee/EinschlafenMitPodcast Die Episode basiert auf Inhalten von Wikipedia: https://de.wikipedia.org/wiki/Troja Inhalte wurden mithilfe künstlicher Intelligenz erstellt oder bearbeitet. CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/)

Diesmal wird's monothematisch: Wir haben beide Christopher Nolans „Odyssey" gesehen – und reden eine ganze Folge darüber. Robert nennt ihn sogar einen von Nolans besten Filmen überhaupt. Wir sprechen über die Szenen, die uns am meisten mitgenommen haben: die Verwandlung der Mannschaft in Schweine, der creepy Zyklop, die erbarmungslosen Riesen auf ihrer Insel und die Toten, die im schwarzen Kies wieder auferstehen. Über das Pacing eines Drei-Stunden-Films, der sich nie lang anfühlt, den starken Cast (Matt Damon, Robert Pattinson als perfektes Ars*ch, Travis Scott) und darüber, warum der Film fast schon Horror-Elemente hat. Dann der Technik-Teil: Warum wir „Odyssey" nur „normal" im Kino gesehen haben – und was 70-mm-IMAX eigentlich so besonders macht. Wir reden über die Handvoll Kinos weltweit (Prag, London, Brüssel – alle ausverkauft), was eine einzige 70-mm-Filmkopie kostet, wie oft sie hält, und warum die „elitär"-Kritik an Nolan aus unserer Sicht ins Leere läuft. Außerdem: was Nolan sich an künstlerischen Freiheiten gegenüber der 3000 Jahre alten Vorlage erlaubt hat, die drei Handlungsstränge (Troja, die fantastische Rückreise, Ithaka), Odysseus als traumatisierter Heimkehrer – und warum wir uns beide „Herr der Ringe" mal in genau diesem düster-geerdeten Nolan-Stil wünschen würden. Und am Ende noch ein kleiner Interstellar-Nerd-Streit übers Drohne-Steuern per Trackpad. Achtung: In dieser Folge wird die Handlung ausführlich besprochen – also Spoiler satt.

Eines vorweg: Christopher Nolan hat das Epos von Homer (und das Publikum) mit Respekt behandelt. Gerade für Zuschauer, die sich kaum oder gar nicht mit griechischer Mythologie oder den Geschichten rund um den trojanischen Krieg auskennen, ist Nolans Film ein wirklich guter Einsteig. Mich hat begeistert, wie viel in der Pause und nach dem Kino von fast allen Zuschauern über die Menschen, Monster und Götter der Odyssee gefragt, geantwortet und diskutiert worden ist. Vom Gilgamesch-Epos abgesehen sind Ilias und Odyssee die ältesten literarischen Werke, die wir kennen – mit Odysseus als einem modernen Helden, der neugierig und eigensinnig ist und lieber auf seinen eigenen scharfen Verstand vertraut als auf die Götter.Nolan entblättert nach und nach seine depriminierende Botschaft: Wir selbst sind der Untergang unserer Zivilisation – und er zeigt Odysseus (Matt Damon) als den klügsten Krieger, der nicht nur den Trojanischen Krieg mit seiner List gewinnt sondern auch die Schuld erkennt, die die siegreichen Griechen mit dem Massaker in Troja auf sich geladen haben. Ein Held mit posttraumatischer Belastungsstörung, der in den Armen der Nymphe Calypso (Charlize Theron) seine schrecklichen Erinnerungen verdrängt. Nolans ODYSSEE wirkt in keiner Szene wie ein Sandalenfilm, weil immer an realen, wunderbar ausgesuchten Orten gedreht wurde und CGI-Effekte zwar existieren aber praktisch unsichtbar sind.Im Podcast direkt nach dem Kino sind wir unterschiedlicher Meinung und sprechen über Frauenfiguren, nonlineares Erzählen, über Vorteile und Nachteile einer Starbesetzung und ob Nolan mit IMAX einer fixen Idee nachgejagt ist, die dem Film vielleicht nicht gut getan hat … Am Mikrofon nach drei Stunden Kino: Heidi, Johanna, Anke, Marc, Tom und Thomas.Thomas war zu seiner großen Freude Gast bei Christian im Filmpodcast Second Unit und die beiden haben sich etwas ausführlicher mit Nolans Film beschäftigt – 2,5 Stunden :-) Wir empfehlen: Erst Film schauen, dann bei SchönerDenken ersten Eindruck hören, dann die Langfassung bei Second Unit (aber immer noch kürzer als der Film).

Tematické ukotvení letošního ročníku Riviéry, třídílné série koncertů s bohatým kulturním programem konané ve spolupráci s Galerií hlavního města Prahy v zahradách Zámku Troja, vyplývá z výstavy Labyrint: Krajina vnitřního bloudění, která je k vidění v interiérech trojského zámku. O programu všech tří eventů jsme mluvili s dramaturgem Radia Wave Filipem Černým, Agátou Hošnovou z iniciativy Umění pro město a Martinem Maryškou z Centra choreografického rozvoje SE.S.TA.

Avsnittet görs i samarbete med Sportbloggare.com, den mångsidiga sportsajten där ni bland annat kan hitta heta Hockeyettan-nyheter. “Jag hade ett tufft första år utan hockeyn, identitetskris, vem är jag nu? Hur tacklar man allt? Är hockeyn det viktigaste i livet?” Efter en flygande start på seniorkarriären i Tingsryd och en karriär där han blivit synonym med Troja-Ljungby fick karriären ett oväntat abrupt slut efter ett kvalseriemisslyckande i Kristianstad. Idag sätter sig målvakten Wictor Ragnewall vid mikrofonen. Det blir snack om karriären som slutade rumphugget, hur det sket sig med Troja, relationen till föreningen idag, att hitta sin plats och leva Svensson-liv, att flytta till Tingsryd utan körkort, att föregå med gott exempel, coronautbrottet efter avancemangsfirandet, ett mindre värt avancemang, avstängning för otillåten vadhållning, hur det kom sig att han blev målvakt, hockeyns stereotyper, karriärvalet som blev helt fel, en mental smäll han aldrig hämtat sig ifrån, att vara snubblande nära en Norge-flytt, att tycka om det lokala hockeylaget i en hemlig WhatsApp-grupp och väldigt mycket mer. Häng med i vår Facebook-grupp “Trashtalk lyssnarsnack” där ni kan snacka om podden och Hockeyettan med oss och med varandra. Alla som stöttar podden via Patreon kan under sommaren ta del av fler avsnitt som vi släpper i den kanalen. Analyser och reflektioner kring de senaste nyhetshändelserna och fler avsnitt i vår serie “Lagbygget 26/27” där vi går på djupet med hur klubbarnas trupper bör formeras kommande säsong och snackar med sportcheferna. Det är bara att haka på. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk

Tematické ukotvení letošního ročníku Riviéry, třídílné série koncertů s bohatým kulturním programem konané ve spolupráci s Galerií hlavního města Prahy v zahradách Zámku Troja, vyplývá z výstavy Labyrint: Krajina vnitřního bloudění, která je k vidění v interiérech trojského zámku. O programu všech tří eventů jsme mluvili s dramaturgem Radia Wave Filipem Černým, Agátou Hošnovou z iniciativy Umění pro město a Martinem Maryškou z Centra choreografického rozvoje SE.S.TA.Všechny díly podcastu On Air můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Den bedrageriske trojanske hest sikrer Odysseus en listig og blodig sejr i Troja, og efter ti lange år skal han hjem. Men det bliver en grufuld rejse. Christoffer Nolans nye film 'The Odyssey' genfortæller myten om menneskets mod og list, men også vores selvoptagethed, svigagtighed og civilisationens skrøbelige bånd. I dagens Genstart fortæller podcastvært og ekspert i myter, Sophus Helle, om Odysséen, der kan synes mere aktuel end nogensinde. Vært: Anna Ingrisch. Program publiceret i DR Lyd d. 17. juli 2026.

Biosommaren är i full gång och den ena efter den andra storfilmen gör sin entré på den vita duken. Naturligtvis så måste vi prata om Christopher Nolans nya grekiska mytologi-epos The Odyssey som krossar allt motstånd nu på biograferna. Thomas tog med sig sin lillson och såg den 2 timmar och 54 minuter långa action/fantasy-filmen om The Odysseys äventyr (Matt Damon) och sin önskan att ta sig hem efter Troja-kriget. Ställer sig Thomas och son till hyllningskören eller blir det motstånd till Nolans nya film? Men på biobesök nr 2 för avsnittet ,har båda poddmedlemmarna varit iväg till biografen. EVIL DEAD BURN forsätter skräckfranchisen om de dödas bok och de illvilliga demonerna som sätter skräck i inte ont anande människor.  Skräcktemat fortsätter med Lee Cronins THE MUMMY. En liten flicka blir bortrövat från sitt hem, men hittas 8 år senare i en sarkofag. Hon lever men när hon kommer hem igen så är hon inte riktigt den samma. Tomas filmuppdrag denna gång var att se Robin Williams som fotografi-framkallare i filmen ONE HOUR PHOTO från 2001. Han spelar en väldigt ensam person som lever sitt liv genom folks fotografier. Speciellt en familj.  Dessutom tipsar Tomas om den nya action/thriller-serien LUCKY där Anya-Taylor Joy frontar och återigen verkar briljera. Serien finns på Apple TV. Så där har ni lite sommarlyssning. Från oss till er. Häng med. Det blir kul!

Ali Hackalife spricht mit Prof. Dr. Boris Dreyer. Thema ist der Trojanische Krieg, zwischen Mythos, Archäologie, Forschung, Debatte und Kultur.

Vor rund 2500 Jahren soll der legendäre Homer eine Geschichte geschrieben haben, die bis heute erzählt wird. Odysseus, der Held von Troja, irrt auf seiner Heimreise nach Ithaka 10 Jahre übers Meer, muss sich diversen Hindernissen stellen und verliert seine gesamte Crew. Wir untersuchen, auf welchen historischen Fundamenten die Sage beruht, wie sie als Erzählung funktioniert und weshalb sie bis heute so relevant geblieben ist, dass der teuerste Film dieses Sommers von ihr handelt.Du hast Feedback oder einen Themenvorschlag für Joachim und Nils? Dann melde dich gerne bei Instagram: @wasbishergeschah.podcastQuellen:Alexander, Caroline: Der Krieg, der Achilles tötete. Die wahre Geschichte von Homers Ilias und dem Trojanischen Krieg. Aus dem Englischen von Andreas Wirthensohn. Stuttgart: Klett-Cotta, 2010. (Original: The War That Killed Achilles, 2009.)Schulz, Raimund: Odysseus. Mythos und Wahrheit. Stuttgart: Klett-Cotta, 2026.Finley, Moses I.: Die Welt des Odysseus. Stuttgart: Klett-Cotta, 4., überarbeitete Auflage, 2004. (Original: The World of Odysseus, 1954.)Mendelsohn, Daniel: Eine Odyssee. Mein Vater, ein Epos und ich. Aus dem Englischen von Matthias Fienbork. München: Siedler, 2019. (Original: An Odyssey. A Father, a Son and an Epic, 2017.)Grethlein, Jonas: Die Odyssee. Homer und die Kunst des Erzählens. München: C.H. Beck, 2017.++ Du willst Teil der WBG-Community auf Steady werden und werbefrei hören? Hier gehts lang! ++++ Bookbeat 60 Tage kostenlos nutzen mit dem Code "geschichte26" : https://wbgprods.com/bookbeat ++++ 115 Euro bei deinem Stromtarif sichern mit dem Code "WBG115": bei Octopus Energy ++++ Livetour 2027: Jetzt Tickets sichern ++ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Warum Christopher Nolans Die Odyssee weit mehr als ein Historienepos ist: Eine tiefgehende Analyse von Homers Meisterwerk als Antikriegsfilm über Trauma, Erinnerung, Schuld und die Suche nach Identität.

Anschnallen: Dank Christopher Nolans DIE ODYSSEE reden wir über heute mal über SANDALENFILME. Also darüber, woher der Begriff eigentlich stammt, was eigentlich mal damit gemeint war und wie das Genre heute weiterlebt. Zu diesem Zweck haben Thilo, Gregor, Andi und Schröck jeweils fünf Filme aufgelistet, die zu ihren Favoriten gehören oder eben ihrem Verständnis nach gute Aushängeschilder dieser Filmsparte sind. So begleiten wir noch einmal DIE FAHRTEN DES ODYSSEUS (dem DIE ODYSSEE doch erstaunlich ähnlich ist) oder JASON UND DIE ARGONAUTEN, gehen auf SINDBADS GEFÄHRLICHE ABENTEUER, treten dem KAMPF UM ROM bei, während DER KOLOSS VON RHODOS Feuer auf seine Feinde regnen lässt oder VAMPIRE GEGEN HERAKLES antreten. Daneben gilt es auch zu klären, ob DIE SIEBEN SAMURAI oder KÖNIGREICH DER HIMMEL eigentlich zu dem Genre gehören, ob BEN HUR von 1925 oder der von 1959 besser ist oder warum sich DIE LIEBESNÄCHTE DES HERKULES wirklich lohnen. Und natürlich kommen wir auch nicht an ein paar üblichen Verdächtigen und moderneren Titel vorbei, so dass wir noch mit SPARTACUS, dem GLADIATOR und 300 Spartiaten nach TROJA ziehen, um uns ein bisschen zu benehmen wie DIE BARBAREN. Da sollte hoffentlich ein wenig Anregung mit dabei sein. Oder zumindest gute Unterhaltung. Die wünschen wir Euch, und dass Ihr so gesund wie gut drauf bleibt. In diesem Sinne: Salve. Rocket Beans wird unterstützt von Holy. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

In dieser Episode des Filmfrühstücks kommen Kenan, Daniel und Gast Shawn Bu frisch aus dem Kino – und sprechen direkt über ihre ersten Eindrücke zu Christopher Nolans „Die Odyssee“. Ganz ohne große Plot-Spoiler, dafür mit vollem Fokus auf Wirkung, Inszenierung und die Frage, mit welchen Erwartungen man in ein solch heiß erwartetes Epos überhaupt hineingeht.Ein großer Themenblock ist natürlich auch das Casting: Matt Damon als Odysseus, dazu Anne Hathaway, Zendaya, Tom Holland, Robert Pattinson, Charlize Theron, Mia Goth und viele mehr. Wer bleibt im Gedächtnis, wer geht unter? Außerdem sprechen wir über die Set Pieces, das trojanische Pferd, den Zyklopen und die praktischen Effekte.Hört rein und sagt uns, ob euch der Trip nach Troja und zurück gepackt hat.---Instagram: https://www.instagram.com/filmfruehstueck/

Homeros epos Iliaden och Odysséen får ständigt nya läsare, men också nya tolkningar. Anna Blennow konstaterar att behovet av antikens klassiker är stort, men att analyserna säger mest om vår tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-10-18.”Vreden, gudinna, besjung som brann hos Peliden Achillevs.” Så inleds det grekiska diktverket Iliaden, i Ingvar Björkesons översättning. Teorierna om hur det egentligen tillkom, när det tecknades ned, och vem dess författare egentligen var, har diskuterats från antiken och fram till våra dagar. Oavsett svaren på dessa frågor är Iliaden och Odysséen, de två epos som tillskrivs en person vid namn Homeros, grunden i västerlandets litteraturhistoria. Med ett ben i mytiska hjälteberättelser och gudasagor, och det andra i en möjlig historisk kontext på platsen där staden Troja grävts ut, återger dessa dikter berättelsen om det trojanska kriget och om dess följder för den kringirrande Odysseus.Vad kan de grekiska myterna berätta för oss? Liknade antikens Grekland vår värld, eller inte? Dessa frågor dyker ständigt upp i vår samtid, eftersom samtalet med och om den antika grekiska litteraturen oavbrutet pågår. Och behovet tycks sällan ha varit så stort som nu. Den New York-baserade författaren Daniel Mendelsohn utkom precis med boken ”An Odyssey – a Father, a Son, and an Epic”, där han reser i Odysseus kölvatten med sin far. En annan ny bok, ”Enraged – Why Violent Times Need Ancient Greek Myths” av Emily Katz Anhalt, professor i klassiska språk, lyfter fram att de antika myterna lär oss att vi får betala dyrt om vi ger efter för vrede och våld. Anhalt menar att Iliaden inte är en oproblematisk hjältesaga, utan att den istället ifrågasätter huvudpersonernas blodiga kamp och dess följder för samhället: vreden hos Akilles, grekernas främste krigare, kom att skänka sorg och död åt såväl greker som trojaner. Homeros visar att även fienden är mänsklig.Författare, forskare och journalister återvänder ständigt till de grekiska myterna för att bearbeta och förklara företeelser i vår egen tid. Så gör även Tomas Lappalainen i sin bok ”Världens första medborgare”, där han vill förklara uppkomsten av det demokratiska samhället i antikens Grekland genom att dra paralleller mellan de homeriska berättelsernas våldskultur och dagens syditalienska maffiavärld. Lappalainen, som tidigare skrivit initierade böcker om Syditaliens 'ndrangheta och camorra, hävdar att det samhälle som skymtar fram i de homeriska verken har stora likheter med maffians strukturer, eftersom intrigerna ofta behandlar teman som hämnd, beskydd och heder. Han låter sedan detta resonemang bli en förklaringsmodell till hur demokratin uppstod i Grekland som en konsekvens av att man helt enkelt var tvungen att stävja de våldsamma maktstrukturerna politiskt.Lappalainen är inte den förste som läser Iliaden och Odysséen i en civilisationshistorisk kontext. I förordet till den senaste utgåvan av Erland Lagerlöfs sekelgamla svenska översättning av Odysséen skriver akademiledamoten Jesper Svenbro att vendettan, den som driver Iliadens hela berättelse om det trojanska kriget, kommer till en slutpunkt i Odysséen. När Odysseus till sist, på Athenas inrådan, avstår från våld mot dem som söker hämnd på honom, symboliserar han övergången från individuella maktstrider till den politiska stadsstaten. Men är då de homeriska huvudpersonerna, som Lappalainen menar, i själva verket ett slags konkurrerande maffiabossar, som tar blodig hämnd på varandra och samtidigt utövar beskyddarverksamhet mot sina undersåtar? Kan man jämföra eposets arkaiska skildring med en nutida, kriminell subkultur?Den var en religiös plikt som ansågs inrättad av gudarna och som inkluderade även den fattige och främmande.I boken beskriver Lappalainen till exempel hur xenía, den grekiska gästvänskapen, utgör ett förbund mellan mäktiga ätter som skulle kunna liknas vid maffiaklanernas relationer. Men xenía är mycket mer än så. Framför allt Odysséen, berättelsen om en man som i tjugo år reser runt som en främling långt hemifrån, visar på ett långt mer komplext förhållande. När Odysseus son Telemachos i bokens inledning reser för att söka efter sin far, kommer han först till kung Nestor i Pylos. ”Alla skyndade till när de såg dessa främlingar nalkas, hälsade dem med handslag varmt och bjöd dem att sitta.” Hos Menelaos i Sparta sker detsamma. ”Vilka ni är kan vi fråga om när ni njutit av maten”. När Odysseus, skeppsbruten, sköljs upp på fajakernas strand, hittas han av kungadottern Nausikaa. Hon välkomnar den utmattade, halvnakne, smutsige främlingen med orden: ”Eftersom du nu har anlänt hit till vår stad och vårt rike, skall inga kläder saknas dig eller någonting annat av det en nödställd har rätt att få när han vädjar om misskund.” Gästvänskapen var inte ett exkluderande förbund mellan mäktiga. Den var en religiös plikt som ansågs inrättad av gudarna och som inkluderade även den fattige och främmande.Akilles var son till en gudinna, och därför var hans vrede större än vad det mänskliga förståndet kan omfatta.Iliaden och Odysséen handlar också till stor del om människornas relation till gudarna, och hur gudarna ständigt griper in såväl hämnande som stödjande. Samtidigt är gudarna inte allsmäktiga. De lyder precis som människorna under ödets lagar. Och de homeriska verkens fokus är inte huvudsakligen på de odödliga, utan på de dödliga. Det första ordet i Odysséen är ándra,”man” (i svensk översättning ”Musa, berätta om mannen…”). Sture Linnér, som skrev inledningen till Ingvar Björkesons översättning av Iliaden, pekade på hur kärnan i dikterna inte är krigets fasor, utan medlidande och mänsklighet. Detta har skänkt verken den relevans de fortfarande har idag. Samtidigt måste vi se att det ofta är saga och myt, inte samhällsfakta, som de förmedlar. Ordet för vrede i Iliadens inledning, ménis, betecknar ett gudomligt snarare än ett mänskligt raseri. Akilles var son till en gudinna, och därför var hans vrede större än vad det mänskliga förståndet kan omfatta.”Vreden, gudinna, besjung”. Lever vi återigen i vredens tidsålder? Lappalainens läsning av de antika texterna genom ett samtidsraster är symptomatisk för vår tids sätt att hantera en värld där demokratin ifrågasätts och raseriet råder. Och vårt behov av de grekiska dramerna och dikterna grundar sig just i att de ständigt kan omtolkas och återanvändas. Men de episka myterna om hjältar och krig kan inte läsas som historiska sanningar, och att förklara dem genom nutida samhällsföreteelser låter sig inte heller göras. Istället är de tidlösa verktyg för konflikthantering, sorgebearbetning och försoning. Inom det amerikanska projektet ”Theatre of War” har soldater som återvänt från militärtjänst fått ta del av grekiska tragedier som posttraumatisk stresshantering. 2016, mitt under den brännande flyktingkrisen kring Medelhavet, sattes Euripides pjäs ”Hekuba” upp i den antika teatern på ön Delos i Grekland. Hekuba, drottning i Troja, förlorar sin man och sina barn i kriget, och som krigsfånge i Grekland får hon se sin son spolas upp död på stranden.Varje tid har sina krig och sin vrede. Knappt har vi glömt dem förrän nya tider skapar nya katastrofer. Vilka hav seglar vi på idag? Vem kommer hem? Samtidens bruk av de antika grekiska texterna säger oss långt mer om vårt eget samhälle än om antikens verklighet.Anna Blennow, latinforskare och skribentLitteraturTomas Lappalainen: Världens första medborgare – Om statens uppkomst i det antika Grekland. Lind & co.Homeros: Iliaden. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2009 samt i översättning av Erland Lagerlöf 1912 utgiven 2012 på Atlantis.Homeros: Odysséen. Översättning Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2008 samt i översättning av Erland Lagerlöf 1908 utgiven 2012 på Atlantis.

Was macht Homers Odyssee zu einem der bedeutendsten Werke der Weltliteratur? Die wahre Geschichte hinter Odysseus, Troja, den Sirenen, Polyphem und der Philosophie des berühmtesten Epos der Antike.

Odysseus' Abenteuer fasziniert die Menschen seit 3.000 Jahren — doch was steckt wirklich hinter seiner legendären Geschichte? Wer war dieser Mann, gab es Troja und wie weit kamen die Seefahrer der Antike wirklich? Heute klären wir, was Mythos und was historische Wahrheit ist.anzeige / DIE ODYSSEE – ab 16. Juli im KinoDiese Episoden werden dir auch gefallen:Der Prozess gegen SokratesCaesar in Gallien: Die Welt der KeltenTäglicher Geschichte Content auf InstagramJetzt neu - der WhatsApp Kanal zum PodcastMeine WebsiteDu willst das dein Buch, dein Produkt oder Projekt in meinem Podcast vorgestellt wird? Dann melde dich gerne bei mir. Alle Kooperations- und Werbeanfragen bitte an: historymakingof@gmail.comLiteratur: Homer: OdysseeHomer: Ilias Raimund Schulz: Odysseus - Mythos und WahrheitRaimund Schulz: Welten im Aufbruch - Eine Globalgeschichte der AntikeDas Folgenbild zeigt Odysseus und die Sirenen von Léon BellyMusik: Carlos Ebelhaeuser (blackmail, The Damned don´t Cry) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnittet görs i samarbete med Sportbloggare.com, den mångsidiga sportsajten där ni bland annat kan hitta heta Hockeyettan-nyheter. “Bara för att man inte är vatten värd som tränare behöver man inte vara kass på allt” Under sina fyra säsonger i Troja-Ljungby hann han gå från hjälte till skurk i vissa supportrars ögon och passera förbi flertalet roller i föreningen. Idag inleds poddens intervjusommar med färgstarke tränaren Jens Gustafsson vid mikrofonen. Det blir snack om att vara aktiv i två föreningar samtidigt, ups and downs under åren i Troja, hysch-hysch kring spelarbudgetar, kvaliteten på Hockeyettan, att vara sportchef och tränare samtidigt, hur allt havererade i allsvenska Troja, Viktor Svedberg-gate, falsk ryktesspridning, att gå från hjälte till skurk, att få sparken, hur Troja lyckades ta klivet upp i Hockeyallsvenskan, att känna att en grupp kan ta sig långt, att hantera spelare som inte passar in, att formas som ledare i det militära, att vara frispråkig och betraktas som kontroversiell, valet att vara en flitig debattör i sociala medier, experten som har noll koll, ishockeyn som frizon, förväntningarna inför att ratta en ny nykomling i Visby, nomadlivet som följer tillvaron som hockeytränare, längtan till havet och väldigt mycket mer. Häng med i vår Facebook-grupp “Trashtalk lyssnarsnack” där ni kan snacka om podden och Hockeyettan med oss och med varandra. Alla som stöttar podden via Patreon kan under sommaren ta del av fler avsnitt som vi släpper i den kanalen. Analyser och reflektioner kring de senaste nyhetshändelserna och fler avsnitt i vår serie “Lagbygget 26/27” där vi går på djupet med hur klubbarnas trupper bör formeras kommande säsong och snackar med sportcheferna. Det är bara att haka på. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk

News,  Prague's Jiřího z Poděbrad Square officially reopens, Troja Festival,  interview with Czech climber František D'Agostino

News,  Prague's Jiřího z Poděbrad Square officially reopens, Troja Festival,  interview with Czech climber František D'Agostino

Spielmanipulation: Pokalsieger Karviná mit Abstieg in zweite Liga bestraft, Spuren eines Unfassbaren: Prager Stolperstein erinnert an Dadaisten Walter Serner, Der Ort bestimmt die Atmosphäre: 3. Troja Festival in Prag

Spielmanipulation: Pokalsieger Karviná mit Abstieg in zweite Liga bestraft, Spuren eines Unfassbaren: Prager Stolperstein erinnert an Dadaisten Walter Serner, Der Ort bestimmt die Atmosphäre: 3. Troja Festival in Prag

Kamila Biedrzycka gości Magdalenę Górnicką-Partyka, ekspertkę ds. amerykańskiego marketingu politycznego. Górnicka-Partyka bezkompromisowo analizuje kulisy nowej ery w relacjach polsko-amerykańskich. Czy Polska stanie się "KONIM TROJAŃSKIM" Donalda Trumpa w Europie? Ekspertka twierdzi, że Trump "NIE WIE CO Z AMERYKAŃSKIMI ŻOŁNIERZAMI W POLSCE" i "UWIELBIA Putina!". Czy obietnice nowego prezydenta USA wobec Karola Nawrockiego to jedynie polityczny teatr, czy zapowiedź głębokiej zmiany geopolitycznej? Posłuchaj całej dyskusji! Oglądaj Express Biedrzyckiej na żywo w serwisie YouTube. Więcej informacji o programie na stronie Super Expressu.

The spectators and atmosphere helped the athletes seek flow on the fiddly Troja course in Prague, Czechia, for World Cup 2 of the international canoe slalom and kayak cross season. Host John Gregory (gregiej) is joined by each of our winners from World Cup 2 in Prague. Jakub Krejci (CZE), Jess Fox (AUS), Nico Gestin (FRA), Kačka Bekova (CZE), Giovanni de Gennaro (ITA), and Camille Prigent (FRA). Our next epsiode will bring results and insights from World Cup 3 in Augsburg, Germany.

Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om en skymt av Hockeyettan-bucklan, Himmelstalundshallen inklädd i plast, klubbdirektören som hyllar serieupplägget, potentiellt mer öl i hallarna, värvningarna på gång in i Troja, beefen med sportchefen, Bodens bomb, Asplövens nyckelförlängning, klubbarna som byter tränare med varandra, Enköping som potentiellt topplag, spetsens överraskande klubbyte, den återförenade spetsduon, att Forshaga bekräftar strulet, det dröjande spelschemat, målvakternas smarta klubbval och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi flera extra poddavsnitt varje vecka, analysavsnitt på måndagar och en ny säsong av vår programserie “Lagbygget” är igång på onsdagarna. I veckan släppte vi ett avsnitt med fullt fokus på Halmstad och reflekterar över vad som saknas för att klubben ska kunna ta nästa steg. Sportchefen Niklas Söderström gästar i Lagbygget 26/27: Halmstad – “Det är inte bara ett nyförvärv som ska lösa allt”. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk

Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om brodern Kenttäs look-a-like-selfies, U18-keepern till Hockeyettan, spetsduon som återförenas i Hudik, coachen som trollade valet, det spetsiga målvaktsparet som förblir intakt, budkrig mellan Tingsryd och Troja (?), drömmen om NHL-backen, sportchefens dubbla listor, ryktet om hemvändaren, värmlänningarna som sticker utomlands, de som är livrädda för en serieflytt, Mörrums svåra vägval, tränaren som lämnar efter långbänk, Bodens krav om ny ishall, Göteborgsvarvet och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi flera extra poddavsnitt varje vecka, analysavsnitt på måndagar och en ny säsong av vår programserie “Lagbygget” är igång på onsdagarna. I veckan släppte vi ett avsnitt med fullt fokus på Väsby och klubbens nybygge under ny ledning och med blicken riktad mot Hockeyallsvenskan. Sportchefen Alexander Edstein gästar i Lagbygget 26/27: Väsby – “Det passar inte alla”. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk

Hämnden är farlig och ociviliserad. Men det gäller också brotten och systemen som inte ger kvinnor upprättelse, konstaterar Maria Andersson Vogel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. För en tid sedan besökte jag Aten för första gången. Det visade sig vara omöjligt att befinna sig där utan att förhålla sig till Akropolis, den klippa i centrala Aten där Parthenon, templet som tillägnades gudinnan Athena, Atens beskyddare, tronar allra högst. Vart man än vänder sig i staden är templet och de andra ruinerna synliga, något som förstärks om kvällen då mörkret lägger sig över bebyggelsen men inte över Akropolis som lyses upp av enorma strålkastare.Egentligen var jag där för att gå på konferens, men tanken på att åka hem från Aten utan att ha bestigit den där klippan var otänkbar. Eftersom det var mycket varmt gick jag en morgon upp extra tidigt och promenerade uppåt genom stadens gränder. Utanför ingången till tempelområdet var det redan fullt av människor trots att klockan ännu inte slagit åtta. När grindarna öppnade vallfärdade jag tillsammans med de andra uppåt längs slingrande stigar, andäktig.Och så, på den södra sidan av klippan, i en dal nedanför, bredde Dionysosteatern ut sig. Åsynen av den fick det att svindla i mig. Där hade, för mer än två tusen år sedan, människor samlats för att bevittna uppföranden av de tragedier som nu är en helt självklar del av vår kultur. Dramer, myter och karaktärer som vi alla refererar och förhåller oss till, ibland utan att vi ens är medvetna om det.Men när vi ser en modern uppsättning av dessa klassiker är det ofta en ofullständig rest. Tragedierna var från början mer eller mindre sammanhängande trilogier, och bara en har överlevt med alla delar intakta – Aischylos ”Orestien” från 458 före Kristus. Det är berättelsen om kung Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia för att kunna segla och kriga mot Troja, men som vid hemvändandet möts av hustrun Klytaimnestras mödravrede och hämnd. Den blodiga familjekonflikten trappas upp av att Orestes, sonen, i sin tur hämnas mordet på fadern genom att döda sin mor.I den sista delen av trilogin jagas han av Erinnyerna, hämndgudinnorna som i allmänt tal är mer kända under sitt romerska namn, Furierna. Men dramat tar en annan vändning när Athena kliver in och ställer Orestes inför en jurydomstol, i vilken han frikänns. De fruktade hämndgudinnorna förlorar sin rättskipande makt och blidkas genom att Athena utnämner dem till stadens skyddsgudinnor.Det är en episk berättelse om hämnd och rättvisa, och den brukar tolkas som en gestaltning av civilisationens triumf, av övergången från blodshämnd till ett rättskipande system. Men är det hela sanningen?Den amerikanska professorn i klassiska studier, Emily Wilson, menar att vad Orestien mer än något annat handlar om är kvinnlig vrede och förlust. Till skillnad från många andra läser hon inte dramat som en triumf för ett mer civiliserat rättssystem, utan som en berättelse om hur det manliga politiska systemet förtrycker det kvinnliga. Genom att pacificera Furierna pacificeras också den kvinnliga vreden.Finns det en särskild kvinnlig vrede, och en specifikt kvinnlig hämnd? Den frågan har jag grubblat över ett tag nu. Egentligen tror jag ju inte att kön har så mycket med saken att göra. Varför skulle kvinnors ilska över oförrätter vara annorlunda än mäns? På samma sätt är det svårt att förstå varför kvinnors hämndlystnad skulle vara väsensskild.Men skälen till att vreden börjar koka, de händelser som väcker hämndlystenheten, de tycks mig ibland vara specifika. Och ofta, såväl i litteraturen som i verkligheten, vara förknippad med patriarkalt våld – mot kvinnorna och deras barn. För rättskipande system som bygger på argumentation istället för våld i all ära, men när systemet inte ger de utsatta upprättelse, vad gör man då?Den amerikanska journalisten Elizabeth Flock tar sig an den frågan i sin bok betitlad just ”The furies” – Furierna. Hon följer tre kvinnor som alla tagit saken i egna händer. En av dem är Brittany i USA, som under en natt utsätts för grov våldtäkt och till sist dödar sin förövare i vad hon menar är självförsvar. Här finns också Angoori i Indien, en kastlös kvinna som får hus och mark konfiskerade och startar ett kvinnoseparatistiskt gäng med syfte att hjälpa andra utsatta. Och vi har Cicek i den kurdiska delen av Syrien, som tar till vapen och ansluter sig till YPG och kampen för ett fritt Kurdistan.Gemensamt för berättelserna är hur samhällssystemen brustit både när det kommer till skydd mot våld och möjligheten till upprättelse. De tre kvinnornas våldsamma motstånd är rakt igenom intimt sammantvinnat med mäns våld och patriarkalt förtryck. Det är stundtals omöjligt att skilja trådarna som spinner fram ett offer från de som spinner fram en förövare.Där Brittany ställs inför rätta för mordet på sin förövare, liksom i ett flertal av amerikanska stater, finns en lagstiftning som tillåter våldsamt, också dödligt, motstånd om du blir attackerad. För kvinnor i Brittanys situation hjälper den dock föga. Lagen stammar från 1800-talet med ett ursprungligt syfte att tillåta män skydda sin egendom, i vilken kvinnor och barn vid den tiden ingick. Inte heller dagens lagstiftning är utformad för att omfatta den verklighet som Brittany delar med alltför många kvinnor. Amerikanska forskare pekar på hur lagen är skapad utifrån ett manligt perspektiv med fokus på hot utifrån medan den ignorerar våld i hemmet, vilket kvinnor oftare utsätts för. Med ens är det som att vi är tillbaka vid Dionysosteatern, där det manliga politiska systemet vann och den kvinnliga vreden tystades.Det är talande att Athena, som i Aischylos drama har utslagsrösten, inte hänvisar till neutralitet eller det allmänna bästa när hon friar Orestes, utan till att hon är född ur Zeus huvud, och inte av en mor, sätter mannens rätt framför kvinnans.Men gör vi rätt att som Elizabeth Flock använda epitetet furier för dagens kvinnor som, när samhällets system brister, möter förtryck med våld? Utifrån en traditionell tolkning av Aischylos drama innebär epitetet att deras vrede och försök till upprättelse blir något förhistoriskt och förlegat, ett agerande som med förnuftig blick kan avfärdas som barbariskt. Kanske är frågan felställd. För inte är det i första hand kvinnornas strategier för upprättelse som bör tolkas som barbariska, utan det systematiska våld de utsätts för, av såväl enskilda individer som samhällssystem?Parallellt med att jag läser Orestien arbetar jag med ett intervjumaterial med unga kvinnor i och omkring den så kallade gängmiljön. Utsattheten är så omfattande att det stundtals är svårt att andas, samtidigt som gränsdragningarna mellan offer och förövare ibland är helt utsuddade. De unga kvinnornas berättelser är fulla av sexuellt våld, men få berättar om hjälp till upprättelse. Några har istället tagit saken i egna händer. Givetvis är det ingenting att uppmuntra, men där jag sitter med flödet av berättelser om våldsutsatthet är det omöjligt att fördöma.Så länge de rättskipande systemen inte klarar av att ge kvinnor som utsätts för barbariskt våld, just för att de är kvinnor, skydd och upprättelse hoppas jag att furierna stannar. Inte för att legitimera våldsam hämnd, men som en garant för att kvinnors rättmätiga vrede får ta plats. Det är inte de utsatta som bör pacificeras, det är våldsutövarna.Maria Andersson Vogelskribent och doktor i socialt arbete LitteraturAischylos: Orestien – Agamemnon, Gravoffret och Eumeniderna. Översättning av Emil Zilliacus. Geber, 1929– 1930.Flock, Elizabeth (2024). The furies. Three women and their violent fight for justice. Penguin Books.Light Caroline, Thomas Janae, Yakubovich Alexa (2023). Gender and Stand Your Ground Laws: A Critical Appraisal of Existing Research. J Law Med Ethics, 51 (1): 53-63.Naffine, Ngaire (2020). Criminal Law and the Man Problem. Bloomsbury Publishing.Wilson, Emily (2020). Ah how miserable! London Review of Books, 42 (19).

Full koll på Hockeyettan med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om förändringarna i serieupplägget, klubbarnas planerade protest, division 2-lagens gräddfil, Tyringes dubbellösning, en oväntad tränarförlängning, nyckelspelare som lämnar, spetslettens återkomst, att alla kan resa till öar utan problem, rätt val av spetsspelaren, Karlskronas väg framåt, färska rykten, mäktig statistik, gamla och nya smeknamn, starka och osäkra målvaktslösningar, vem som tar besluten i Troja och en hel del annat. För alla som stöttar podden via Patreon släpper vi flera extra poddavsnitt varje vecka, analysavsnitt på måndagar och en ny säsong av vår programserie “Lagbygget” är igång på onsdagarna. I veckan släppte vi ett avsnitt med fullt fokus på Karlskrona och vad laget behöver skruva på efter sin framgångsrika säsong. Sportchefen Hampus Melén gästar i Lagbygget 26/27: Karlskrona – “Behöver man verkligen ha nån som gör så mycket poäng?”. För mer info om möjligheten att stödja oss via Patreon, läs här, https://www.patreon.com/mjornbergstrashtalk

Unter der Führung von Agamemnon versammeln die Griechen ihre Schiffe vor Aulis, um gemeinsam gegen Troja zu ziehen. Viele schließen sich Agamemnon und Menelaos an. Doch nicht alle haben Lust auf Krieg. So wenden Odysseus, Achilles und Kinyras unterschiedliche Taktiken an, um der Mobilisierung zu entkommen. Mit mehr oder weniger Erfolg… Personen: Odysseus, Achilles, Agamemnon, Menelaos, Nestor, Helena, Paris/Alexander, Tyndareus, Palamedes, Penelope, Telemachos, Laertes, Patroklos, Menoitios, Peleus, Thetis, Diomedes, Lykomedes, Kalchas, Cheiron, Kinyras, Ödipus, Hera, Herakles, Zeus, Poseidon, Antilochos, Thrasymedes, Pyrrha Orte: Mykene, Sparta, Ithaka, Pylos, Aulis, Troja, Skyros, Zypern, Phthia, Pelion Sonstiges: Lapithen, Kentauren, Myrmidonen, Ilias, Homer, Achilleid, Statius, Styx, Tyndareus-Schwur LINKS https://linktr.ee/daschaosundseinekinder STAMMBÄUME u. SCHAUBILDER https://steady.page/de/chaoskinder/posts/9476fd9d-75cd-475b-88b1-d320569b23f0?utm_source=chatgpt.com LITERATUR https://steadyhq.com/de/chaoskinder/posts/b59d1093-cdff-4158-8dca-bc0ac992d47c MUSIK https://www.youtube.com/watch?v=zfnRMIFHHrE FR „Le Chaos et ses enfants“ https://podcasters.spotify.com/pod/show/lechaosetsesenfants?utm_source=chatgpt.com MASTODON @daschaosundseinekinder https://mastodon.social/@daschaosundseinekinder INSTAGRAM @chaos.kinder https://www.instagram.com/chaos.kinder/?utm_source=chatgpt.com MAIL chaoskinderkontakt@gmail.com STEADY https://steadyhq.com/de/chaoskinder/about PAYPAL https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=VB2QKC88H9NYJ CHAOS-SHOP https://chaoskind.myshopify.com/

Zwei Epen, ein Mythos: Ilias und Odyssee prägen bis heute das Erzählen von Krieg, Heimkehr und Sinnsuche. Wer war Homer - und warum wirken diese Geschichten bis heute? Von Ralph Erdenberger.

Sanny är trött på Örebro och Svensson är såld på Troja.

[AUTOPROMOCJA] Pełnej wersji podcastu posłuchasz w aplikacji Onet Audio. Amerykańska strategia polityki zagranicznej ogłoszona przez administrację Donalda Trumpa wywołała burzę wśród ekspertów. W dokumencie, który w opinii wielu jest bardziej manifestem ideologicznym niż spójną doktryną, Stany Zjednoczone jasno sygnalizują: priorytetem jest zachodnia hemisfera, a Europa, w tym Polska, ma pełnić rolę pomocniczą. W najnowszym odcinku podcastu „Raport międzynarodowy" Witold Jurasz i Zbigniew Parafianowicz analizują konsekwencje tej strategii. Ich zdaniem, wbrew narracji o „realizmie", dokument nie wpisuje się w żadną klasyczną szkołę polityki zagranicznej. – W realizmie nie osłabia się sojuszy i nie wzmacnia przeciwników. Tymczasem Trump zapowiada wycofanie się z Europy i układanie się z Rosją – podkreśla Jurasz. Strategia wskazuje na rosnące znaczenie rywalizacji z Chinami w obszarach takich jak sztuczna inteligencja, biotechnologia czy cyberbezpieczeństwo. To oznacza gigantyczne koszty i przesunięcie uwagi USA na Pacyfik. Europa w tym układzie jawi się jako „muzeum", a Polska, według autorów podcastu, może być postrzegana jako „koń trojański" w Unii Europejskiej.

Es geht nach Samegrelo – in eine faszinierende Region Westgeorgiens. Samegrelo ist ein Landstrich, in dem die antike Geschichte nicht nur gelesen, sondern gelebt wird! Hier verschmelzen atemberaubende Landschaften – von malerischen Canyons und majestätischen Wasserfällen – mit unwahrscheinlichen lebendigen Traditionen. Bei ihrer Reise durch Samegrelo hat Tatjana Montik ein georgisches Troja und eine Natur-Therme am Techuri-Fluss entdeckt, in einem Ethno-Dorf über die Kunst des Tamada (Tischspruchführers) gelernt, mit den Einheimischen mingelische Köstlichkeiten gekocht und dabei über die unwahrscheinlichsten Bräuche erfahren. In Samegrelo wird ein Gast in einer herzlichen Umarmung empfangen! Samegrelo ist kein Reiseziel. Samegrelo ist ein Erlebnis!

Der ultimative Guide für diese Traum-Inselgruppe im Mittelmeer! Hier bekommt ihr die schönsten Strände, Dörfer, Aussichten & das beste Essen eines Fleckchens Erde, das zu Recht auch Drehort ist für viele Serien und Filme: Game Of Thrones, Troja, Gladiator.… Kleine Städte wie Valetta, Senglea und Mdina sowie die Nebeninsel Gozo sind auch deshalb so wunderschön, weil auf Malta Einflüsse aus so ziemlich allen Kulturkreisen rund ums Mittelmeer zusammenkommen. Die Folge sind eine einmalige Architektur, Kulinarik und Kunst von Weltformat. Spektakuläre Klippen? Winzige Ortschaften mit Kakteenwäldern und Blick aufs Meer? Coole Bars, kleine Farmen mit eigenem Käse und Wein? Verrückte Restaurants in feudalen Palästen und der perfekte Trip für die dunklen Wintermonate? Falls Malta euer nächstes Ziel ist und ihr das beste aus eurer Zeit rausholen wollt, kommt ihr an dieser Folge nicht vorbei.Diese Folge entstand mit freundlicher Unterstützung von Visit Malta.Unsere Werbepartner findet ihr hier.Noch mehr Reisen Reisen gibt es in unserem kostenlosen Newsletter-Magazin.Kommt auf unsere Live-Tour:24.2.2026 Hamburg26.2.2026 MünchenTickets gibt es HIER. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under 50 år från sekelskiftet 1200 f. kr rasade ett helvete för invånarna i östra medelhavets tre stora riken. De mystiska "sjöfolken" dök upp och brände ner alla större städer de kom åt. Vi pratar Mykene, Hattusa, Ugarit...ja vi pratar Troja! Öarna Cypern och Kreta fick påhälsning. Egypten skonades inte heller. Traumat var fullkomligt och flera hundra år av mörker och tystnad i källorna följer. Det rör sig om en omskakande period i mänsklig historia, ett halvt årtusende senare försökte man på olika håll sätta de muntliga orden på pränt och vi fick såväl Illiaden som gamla testamentet. Spåren av de omtumlande 50 åren i västerländsk kultur och religion med tillhörande traditioner har hållit i sig till denna dag. Det här är berättelsen om när samhällen helt försvinner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.

Zámek v Praze-Troji, skvost zámecké barokní architektury, dal jako svoje letní sídlo vystavět Václav Vojtěch hrabě ze Šternberka koncem 17. století. Ke stavbě i výzdobě zámku a přilehlé zahrady povolal vynikající umělce.

Att en liten stad vid floden Tibern på den italienska halvön kunde förvandlas till ett imperium som sträckte sig från Mesopotamien till Britannien har fängslat oss i årtusenden. Och Romarriket fortsätter att påverka oss genom språk, arkitektur och lagstiftning.Romarrikets ursprung vilar på legenderna om tvillingarna Romulus och Remus och även hjälten Aeneas från Troja. Dessa myter visar vilka ideal Romarriket byggdes på.Detta är det första av sex avsnitt om Romarriket i podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet.Arkeologiska fynd visar att bosättningar fanns på Palatinen och Roms andra kullar redan under 800-talet f.Kr. Utgrävningar visar ett samhälle i förändring, påverkat av grannar som etruskerna, och med en växande ambition att härska över mer än bara sina egna sju kullar.Den viktigaste faktorn bakom Roms expansion under antiken var dess militära styrka och organisatoriska skicklighet. Genom ett disciplinerat och flexibelt armésystem, strategisk utplacering av kolonier samt effektiv integration av erövrade folk som medborgare eller allierade, kunde Rom snabbt utvidga sitt herravälde.Det geografiska läget vid Tibern möjliggjorde handel och kommunikation, vilket skapade resurser och strategiska fördelar. Handelsvägar och ekonomiska incitament ledde till välstånd och möjliggjorde import av livsmedel och råvaror – avgörande för att försörja den växande befolkningen och försörja armén. Politisk stabilitet och ett fungerande rättssystem, som de tolv tavlornas lag, bidrog till ordning i ett snabbt växande rike.Roms järnåldersbyar växte gradvis samman. På 600-talet f.Kr. dränerades myrmarkerna mellan kullarna med hjälp av Cloaca Maxima, och Forum Romanum började ta form som stadens centrum.Rom utvecklades från ett kungadöme – där sju legendariska kungar regerade till en republik från år 509 f.Kr. Republiken kom att expandera till ett imperium som kom att dominera hela Medelhavsområdet och stora delar av Europa.Under denna tid utövade etruskerna stort inflytande på Rom. Ett tekniskt och konstnärligt lyft märks i övergången från enkla hyddor till tegel- och stenbyggnader, och från lokala kulter till monumentala tempel. Etruskisk stadsplanering, religiösa ritualer och symboler som fasces införlivades i den romerska kulturen.Etruskerna hade ett utvecklat skriftspråk, avancerad teknik och ett rikt religiöst system som påverkade romarna. Gudavärlden förändrades: den tidigare enkla italiska tron ersattes gradvis av en mer antropomorf och hellenistiskt influerad pantheon. Triaden Jupiter, Juno och Minerva blev symboler för romersk makt och ordning.Omslag: Montage med bröderna Tiberius och Gaius Gracchus som var romerska folktribuner som verkade för omfattande jord- och samhällsreformer till förmån för de fattiga klasserna. En skulpterad framställning från 1800‑talet föreställande de två bröderna Gracchus, utförd av Jean‑Baptiste Claude Eugène Guillaume. Idag uppställd vid Musée d'Orsay i Paris. Wikipedia. Public Domain.Musik: Cinematic Grand Opening In Rome av Nick Battle, Storyblock Audio.Lyssna också på Latin – språket som formade Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.