Podcasts about Troja

  Långhelg stoppar inte Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund från att lyfta fram det viktigaste från Hockeyettan. Vi snackar om IK Panterns konkursansökan, ett eventuellt stundande kaos, vad som händer med Hudiksvalls satsning, Karl Umegårds övergång ur alla vinklar, det urvattnade med supporterspelare, en viktig hemvändare, ryktet om den ultradefensiva drömvärvningen, Hampus Meléns Troja-“erbjudande”, några […]

"Das Echo von Troja": Christoph Leibold über ein neues Stück im Landratsamt Freising, für das der Theatermacher Thomas George auf Laiendarsteller setzt / Das Theater Ingolstadt bringt mit "Weishaupt und die Gespenster" ein Stück über Johann Adam Weishaupt auf die Bühne, den Gründer des Illuminatenordens. Andrea Mühlberger hat mit Regisseurin Theresa Thomasberger gesprochen / Julian Nida-Rümelin verantwortet einen Abend zu "Beethoven und Humanismus" am Deutschen Theater in München. Peter Jungblut über das Diskurskonzert / Der Karikaturist Guido Zingerl und sein unbekanntes Frühwerk sind derzeit im Kunsthaus des Museums Fürstenfeldbruck zu entdecken. Sarah Khosh-Amoz war vor Ort / Zum Internationalen Museumstag: Die Burg Grünwald bei München lädt zu einer Ausstellung über Burgen aller Art. Roland Biswurm macht neugierig.

– Nie jestem koniem trojańskim PiS! – mówił w Expressie Biedrzyckiej Michał Kamiński, dementując jakoby pragnął wewnętrznie rozbić koalicję rządzącą. Wszystko po ostatnich wypowiedziach marszałka i jego obawach, że któryś z urzędników PO zlecił podsłuchiwanie go. – Przepraszam kolegów z PO, byłem zdenerwowany – oznajmił. Więcej w najnowszym odcinku.

Döda är vi när alla hjärnfunktioner oåterkalleligt är borta. Men om hjärta och andning stannar kan man få en glimt. Över den funderar Jimmy Vulovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En människa kämpar sig igenom dödsskräck, smärta och meningslöshet. Livet går. Det kommer en dotter, en son. Långt senare vilar en gammal döende hand i en yngre och för en kort stund får döden belysa livet. Att allas vårt oundvikliga slut bär livsinsiktens början i sig är sedan länge känt i skönlitteraturen. Ett av de mest gripande exemplen är Ivan Iljitjs död som Leo Tolstoj tecknar med mästerlig hand i en kortroman med samma namn från 1886. I den får vi följa hans liv av social och materialistisk ytlighet tillsammans med dottern, sonen och hustrun ända tills döden låter honom förstå den egentliga meningen. Även filosoferna är väl medvetna om allt det där. Livet kan enbart förstås baklänges men det måste levas framlänges, skriver Søren Kierkegaard i en notering från 1843. När man läser hans tanke högt låter den som en självklarhet, så pass självklar att dess innebörd ofta glöms bort. Ungefär som då vi i berättelser gång på gång låter oss överraskas av bra intrigvändningar. Vi vet ju alla att något kommer ske, något som förklarar allt som redan har varit. Det är en självklarhet. Ändå förvånas vi när det väl händer. Skönlitteratur liknar på det viset livet. Berättelser kräver också ett slut för att början och mitten ska fullbordas och förstås. Att läsa är därför som en övning i att leva och att dö.”Jag levde alltså mitt liv en gång till. Jag träffade människor jag inte ägnat en tanke på 50 år, jag visste vad de hette och vad de tänkte och vad jag tänkte.” Orden kommer från en man som var 74 år då han dog. Hjärtstillestånd. Kliniskt död men efter 1 minut och 40 sekunder återupplivades han av överläkaren Hans Zingmark som senare intervjuade mannen för en forskningsstudie om nära döden-upplevelser. Anders, som den avlidne kallas i studien, fortsätter: ”Hela mitt liv i detalj igen på 1 minut 40 sekunder – hur gick det till? Den sista dagen jag levde om, var när jag tittade på dig och mötte din blick.” Hans Zingmark kunde naturligtvis inte svara på hur det hade gått till. Ingen kan det. Men i studien ”Near-death experiences and the change of worldview in survivors of sudden caridac arrest”, som han 2022 skrev med Anetth Granberg Axèll, finns många andra svar. I den bekräftas nämligen på ett fascinerande sätt flera slutsatser från både tidigare forskning och från den beprövade livserfarenhet som kommer till uttryck i exempelvis skönlitteratur.Ett varmt sken och en härlig känsla av att nå en annan dimension är ett återkommande tema i de fyra djupintervjuer som studien bygger på. Ljuset beskrivs som livfullt, fritt från all ondska någonstans bortom vår fysiska verklighet. Tyvärr är det långt ifrån alla som får uppleva det, i alla fall om vi ska tro den tidigare forskning som säger att bara mellan 10 och 20 procent av dem som rycks ur dödens käftar återvänder med en nära döden-upplevelse. Så kanske stämmer det som en gång har sagts om att alla inte får gå samma väg. Förvåning förenar också återvändarna. Tre av studiens deltagare saknade då de dog all tro på en existens bortom det materiella livet, men alla fick bevittna motsatsen och då försvann även deras tidigare rädsla för döden. Ungefär som Ivan Iljitj då han alldeles i slutet av den smärtsamma dödskamp som han aldrig ska få återvända ifrån febrilt letar efter sin gamla dödsskräck. Men den är borta. Självcentreringen som präglat hela hans liv lämnar honom också. Då befrias han och döden finns inte längre. I romanen står det skrivet: ”Istället för döden var ljus. – Jaså, är det så! sade han plötsligt högt. Så härligt!”Trams, säger skeptikern. Det där är bara historier som det inte finns några bevis för alls, sådant som människan i årtusenden berättat för att finna tröst och moralisera om hur vi bör leva. Nu vet vi bättre. För nu tror vi på Vetenskapen där vi kan mäta saker och ting. Och det stämmer givetvis som skeptikern säger att människan länge har berättat om evigheten. Många har moraliserat också. För redan i den direkt från muserna åkallade historien om Odysseus irrfärder finns det ju faktiskt två vägar ut ur livet, en för de få till de ljusa elyseiska fälten och en in i Hades mörkerrike. I elfte sången närmar sig hjälten de döda i mörkret. Odysseus söker där råd om livet och siaren Teiresias berättar vad han måste göra för att kunna ta sig hem igen. Och av sin mor får han veta vad som har hänt på Ithaka sedan han lämnade ön för att strida vid Troja. Överväldigad av starka känslor öppnar han sin famn mot modern och ”tre gånger, såsom en dröm eller skuggbild, vek hon tillbaka”. Varför, mor? Hon svarar honom att ”likt en dröm fladdrar själen kring sen den övergett kroppen”. Och då förstår ju vem som helst att undflyende väsen av det slaget inte låter sig mätas.Det omätbara finns överallt. Av någon anledning finns exempelvis Ivan Iljitj i mig. Där är han tillsammans med många andra fiktiva personer som har berört mitt liv. Därinne bor också verkliga människor som jag har förlorat. De som för en kort stund plötsligt kan bli så levande igen, som om de när som helst skulle kunna komma in genom dörren eller kanske slå en signal, trots att de är döda. Alla är de omätbara men det gör inte känslan av dem osann. Och det finns mycket, även inom Vetenskapen, som vi antar finnas bara på grund av spåren det efterlämnar. Ingen har ju ännu sett eller direkt mätt varken DNA-strängens dubbelhelix eller universums mörka materia. Ändå tror vi på båda delarna. Då borde ju även de spår döden lämnar vara värt något, i både fiktionen och verkligheten. Ivan Iljitj ser med dödens hjälp meningslösheten i det ytliga liv han levt. Han fick ingen möjlighet att återvända för att förändra det. Deltagarna i studien fick dock dö med livet i behåll och deras lärdomar liknar det som litterära röster ur evigheten ofta berättat om. De återvände alla med insikter om börjans och mittens betydelse, förstod att värdera nära relationer mer än materiella ting. Livet blev mer levande efter döden. Samtidigt fylldes deras syn på det liv som vi alla just nu lever oss igenom av en stor tacksamhet och respekt. Om inte det är värdefull kunskap så säg.Jimmy Vuloviclitteraturforskare och författare

V epizodi 173 je bil gost dr. Gregor Pobežin, zgodovinar in raziskovalec, ki se ukvarja z antično in srednjeveško zgodovino ter vplivom preteklosti na sodobno družbo. V epizodi se dotakneva naslednjih tematik: Zgodnje evropske civilizacije in minojska doba Vzpon in padec minojske civilizacije Pojav grške civilizacije Grška mitologija in religija  Arhaično obdobje in razvoj polisov Rojstvo demokracije in Solonove reforme Klasično obdobje in filozofi Peloponeška vojna in njene posledice Makedonsko cesarstvo in Aleksander Veliki Mit o Romulu in Remu Rimski in grški kulturni vplivi Ustanovitev Rima: mit proti resničnosti Širitev rimske republike in vojaške inovacije Hanibal in punske vojne Prehod iz republike v cesarstvo  Rimsko cesarstvo na vrhuncu  Zaton Rimskega cesarstva Konec Zahodnega rimskega cesarstva in začetek srednjega veka ============= Obvladovanje matematike je ključ do odklepanja neštetih priložnosti v življenju in karieri. Zato je Klemen Selakovič soustvaril aplikacijo Astra AI. Ta projekt uteleša vizijo sveta, kjer se noben otrok ne počuti neumnega ali nesposobnega. Kjer je znanje človeštva dostopno vsakomur. Pridruži se pri revoluciji izobraževanja s pomočjo umetne inteligence. https://astra.si/ai/  

Scientists just decoded a mysterious space signal that traveled for 200 million years before reaching Earth!

Zapraszam na kolejne słuchowisko Brzmienia Świata. Tym razem głównymi bohaterami dźwiękowej opowieści są szpiedzy, szare eminencje oraz okręty podwodne.(00:00:00) Powitanie(00:00:47) Opowieść(00:29:01) Podziękowania✅ Wspieraj Brzmienie Świata na Patronite:⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://patronite.pl/brzmienie-swiata⁠⁠⁠⁠FB:⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠www.facebook.com/brzmienieswiata⁠⁠⁠⁠IG:⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠www.instagram.com/brzmienieswiata⁠⁠⁠⁠

Heinrich Schliemann gelang 1873 ein Durchbruch: Er entdeckte Troja wieder. Und damit vielleicht auch den Beweis dafür, dass der trojanische Krieg stattfand? Wie war das historische Troja? Wer waren ihre Bewohner:innen? Welche historisch greifbaren Ereignisse ereigneten sich wirklich um Troja in der Bronzezeit? Und... wann endete Troja schließlich? Quellen Brian Rose, The Archaeology of Greek and Roman Troy, 2014 Bryce, The Trojans and their Neigbors, 2005 Cline, The Oxford Handbook of The Bronze Age Aegean, 2012 Flügge, Heinrich Schliemanns Weg nac Troia, 2001 Forrer, Vorhomerische Griechen in den Keilschriften von Boghazöi, 1924 (online Version) Güterbock, Troy in the Hittite texts? (….), 1984 Hawkins, A Hieroglyphic Seal from Troy, 1996 Heinhold-Krahmer, Ist die Identiät von Ilios mit Wilusa endgültig bewiesen?, 2004 Jablonka, Troy in regional and international context (….), 2011 Kretschmer, Alakšanduš, König von Viluša, 1924 Latacz/Starke, Wilusa und die Großen Vier (…), 2014 Latacz, Wilusa (Wilios/Troia) (….), 2001 (online Archive) Ebd., Troia und Homer, 2010 Luckenbill, A Possible Occurrence of the Name Alexander in the Boghaz-Keui Tablets, 1911 Niemeier, Hattusas beziehungen zu West-Kleinasien und dem mykensichen Griechenland (Ahhijaqa) (…) 2006 Risch, Wortbildung der homerischen Sprache, 1973 Röllig, Achäaer und Trojaner in hethitischen Quellen? (…), 1992 Sommer, Die Ahhijava-Urkunden, 1932 Watkins, The language of the Trojans (online) Tablet Alaksandu Vertrag bei Britishmuseum.org Music by Pixabay (ArizonaGuide)

Victor Malm, Fredrik Sixtensson och Ola Wong riktar sina manliga blickar mot ”Aeneiden”, Vergilius 2000 år gamla diktverk som följer hjälten Aeneas flykt från det brinnande Troja. Aeneiden var romarrikets grundarmyt och fundamentet för all bildning värd namnet. Men håller ”hela Europas klassiker” för en tid då universitetsstudenter knappt kan läsa böcker? Och kan vi fortfarande relatera till en antik olycklig kärlekshistoria?

Wat, wann d'Helena ni zu Troja gewiescht wier? Wat, wann et eng Wollek, ee Mirage gewiescht wier, deen de Paris entféiert hätt? Dëse Zenario ass keng mythologesch Uchronie, mee entsprécht dem Euripides senger Versioun vum Homer senger “Ilias”. An "Norma Jeane Baker de Troie" geet d'Ann Carson nach ee Schratt méi wäit a vermëscht de mythologesche Personnage mat der Marilyn Monroe fir eng duebel Dekonstruktioun vun der Misogynie an der Mythologie an zu Hollywood. D'Lori Dauphin, den Tom Haas an de Jeff Schinker ware sech d'Bombyx-Produktioun an de Centaure ukucken.

Går det att skriva brev idag utan att det blir ett iscensättande av brevskrivande? Och varför är ett mail inte ett brev? OBS producent Olof Åkerlund funderar över korrespondensen och självmedvetandet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kära lyssnare,När en människa föds är hon närsynt och ett med världen. I takt med att synfältet vidgas lösgörs den fysiska varelsen, men hon står ännu på lika villkor med sin omgivning. Denna korta period är paradiset. Som vi snabbt glömmer, men sedan ägnar våra liv åt att leta efter. För snart växer det inre jaget fram och föreställningen om detta jag som ett objekt.När en människa är på väg att upphöra ligger hela hennes liv insvept i detta självmedvetande, framför hennes fötter som avstannat i sin baklängesgång in i framtiden.Det händer vid sällsynta tillfällen att jag skriver brev. Och slås då av hur naturligt tonen infinner sig. Trots att jag skriver flera tusen mail om året kan jag där fortfarande leta efter det rätta uttrycket. Jag korrigerar ännu mina hälsningsfraser, klättrar osäkert mellan olika nivåer av formalitet. Brevet däremot tycks ha en form som längtar efter att bli ifylld, där stilen och ärendet ger varandra. Har man väl funnit ett lämpligt papper, valt ut den rätta pennan, så brukar det ge sig. Men inte för alla. “Känslan för behärskad brevkomposition som det tomma papperet en gång inbjöd till tror jag gick förlorad med backstegstangentens tidevarv” skriver Michael Larsson till Ludvig Köhler i boken ”Mejl” som samlar e-postutbytet mellan två litteraturarbetare åren 2022 till 2024. Möjligheten att enkelt korrigera tycks alltså förändra formen i grunden. Jag tror det ligger något i det.För en tid sedan fick jag överta ett helt bibliotek, det var i sista stund innan det nådde lågorna. Det kom fyrtio flyttkartonger böcker till en redan överbelamrad lägenhet. Snart också bokägarens brev från 1940-talet, författade av unga människor som brinner för konsten och livet. De är inte särskilt lyckliga, men brevformen tycks skänka dem ett slags stilens lycka. “Hej, ditt friska äckel!” lyder en kamratlig hälsning från en läroverksgosse som i ett brev till sin sin syster även röjer själens vedermödor: “Inte utan viss häpnad” skriver han “har jag kunnat konstatera en om inte synnerligen tvär så dock rätt markerad omsvängning mot en halvt idealbetonad erotisk skepticism, försatt med en droppe självironisk bitterhet samt en lätt dosis ångestneurotiskt självmedlidande, som i förening med gammal känslokyla och, periodvis, estetiska rysningssymtom utgör en om också något svårsvald så dock inte helt oraffinerad själslig cocktail.”Man kan notera en självmedvetenhet i formuleringsglädjen, den som skriver har lagt sitt inre på dissektionsbordet och noterar vad skalpellen blottlagt. Men själva skrivandet sker inte på några andra villkor än brevets egna. Avsändaren är en artonårig Ingvar Björkeson, han som skulle bli vår störste översättare av antika klassiker. Femtio år senare utkom hans tolkning av “Odysséen”. Men brevet skrevs 1946, samma år som publiceringen av Eyvind Johnsons omtolkning av samma epos: “Strändernas svall – en roman om det närvarande”. Undertiteln kan syfta på berättelsens relevans för sin tid, men den som läser Homeros vet också att där finns en särskild närvaro som hela tiden för läsaren tätt inpå skeendena. Det kan handla om en öm situation bland familjen så väl som ett spjut som penetrerar ljumsken. Tillvaron lyser. Och om man lägger Homeros bredvid Johnson är det svårt att inte känna att den moderna, psykologiska, människan förlorat något i just närvaro. Hon kommer sällan direkt till sin omgivning, det utifrånblickande självmedvetandet skickas ut först som en spejare. Ett slags ständig diaspora från sig själv.Under en tid var jag upptagen av den märkliga idén att självmedvetandet växer av egen kraft genom historien. Att världen på något vis önskar att se sig själv och använder oss som redskap. Och att själva mänskligheten i denna process nu blivit gammal. Slitits loss från omgivningen, stängt dörren till framtiden och ser tillbaka på en historia och en kultur som nu bara erbjuder variationer på kända teman, remakes på remakes. Självmedvetandets expansion handlar om en inre närvaro på bekostnad av en yttre. Och här är brevuppfinningen knappast en oskyldig spelare. Att skicka ett brev – som i antiken dessutom lästes högt – är att bända loss en del av sig själv och sända ut den i världen. Och inte heller Kristendomen, som på grund av Paulus närmast kan liknas vid en brevreligion, är oskyldig. Man kan på ett mycket mycket konkret sätt bevittna förskjutningen från det yttre till det inre mellan den hebreiska bibeln och det Nya testamentet. I andra Mosebok förmanas vi att inte begå äktenskapsbrott, en handling som Jesus enligt Matteus kommenterar: “Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap.”En synd som flyttar in i tanken är gödsel för ett självmedvetande på framväxt, som idag förstås gror under helt nya förutsättningar med publiceringsplattformar och spegelvända kameror i varje ficka. Inte konstigt att redan barn numera blir nostalgiska. När Larsson och Köhler skickar rapporter om alla sina göranden och låtanden från 2020-talets Sverige , så är deras korrespondens från första stund betraktad utifrån – av dem själva. Och det har nog med både tiden och formen att göra. Mailar man långt och regelbundet blir det ofrånkomligen som att lajva brevskrivare. Jag läser och tänker att vår epoks mest autentiska form nog är det korta meddelandet, som sällan gör sig i bokform.Men så händer något. Genom ihärdighet och ett syftande till allvar erövrar mailarna formen och finner en stilens lycka. Mot slutet luras jag till och med att tro att de skriver brev.Ludvig Köhler beskriver vid ett tillfälle en svamptripp där han i väldigt konkret mening betraktar sig själv utifrån, får då syn på sin själ och finner försoning. Och det han ser är ett inre som kan bli instängt på grund av brist på självmedvetande. I tv-serier och reels, i relationer som pågår. Och det är förstås så, att det också finns ett utifrånbetraktande som inte objektifierar, som inte syftar till att presentera sitt själv för världen, utan om ett verkligt möte mellan jag och jag.Det är ju den blicken som får oss att mogna, förbättra oss i vår relation till oss själva så väl som till andra. Som förhoppningsvis en dag ska få oss att sluta plundra Troja. Men kan vi bevara närheten till världen samtidigt som vi mognar? Självmedvetandet förvisar oss ur paradiset. Kanske pekar det också på en väg tillbaka, så länge vi inser att nåden alltid måste vara tillfällig. Att lyckan behöver olyckan för att existera. Som Inger Christensen noterar så är paradiso ett anagram på diaspora. Vi är på något vis alltid på flykt i denna värld, in i och ut ur oss själva. Tills vi en dag ser tillbaka på vårt liv och funderar över en avslutning på vårt sista brev till verkligheten som känns helt rätt i ton.Sic Gloria transit mundiTjofadderittan hejsanBästa hälsningarOlof Åkerlundproducent för OBSLitteraturLudvig Köhler och Michael Larsson: Mejl 202201–202405. Ellerströms förlag, 2024.Eyvind Johnson: Strändernas svall. Albert Bonniers förlag, 1946.Homeros: Odysséen. Översättning av Ingvar Björkeson. Natur & kultur, 1995.

Kot trenutno kaže, ima demokracija največjo težavo z demokrati. Pa ne le tistimi, ki se te dni merijo z republikanci, temveč tudi z demokrati iz sosedje ulice. Saj so težave tudi z ostalimi svetovnonazorskimi in političnimi imenovanji, ampak demokrati so v nenehni nevarnosti, da ekspresno postanejo to, kar niso. Če si republikanec, težko postaneš bolj ali manj republikanec, ali pa recimo prenehaš biti liberalec – kot demokratu pa ti nedemokratičnost ves čas visi za vratom. Ob tem pa v političnem prostoru vlada inflacija demokratov, na kar je zadnjič pravilno in upravičeno opozoril Janez Janša.Zadeva je namreč ta, da se bo nova stranka Anžeta Logarja imenovala "Demokrati". Janša, ki ima čarovniškega vajenca že tako ali tako po malem v želodcu, se je razjezil, da je ime Demokrati preveč podobno imenu njegove in do včeraj še Logarjeve stranke SDS, kar stoji za "Slovenska demokratska stranka". V kateri so, logično, zbrani slovenski demokrati. A obrv so dvignili tudi še preostali slovenski demokrati, ki se predstavljajo kot krščanski ali pa socialni, ni pa bilo vseeno niti prvoborcem iz devetdesetih, ki so se njega dni tudi poimenovali demokrati. Na volitvah tako lahko nastane precejšnja šlamastika. Kako velika, lahko pravkar opazujemo v Združenih državah, kjer imajo sicer samo ene demokrate in ene republikance, pa so volivci prav tako zmedeni, tako da se raje odločajo med moškim in žensko. A naša današnja analiza bo ime prihodnje Logarjeve stranke odpeljala na področje nezavednega, na področje sublimiranih sporočil, ki jih zavestni um preskoči, še kako pa jih zazna človekova podzavest. Torej imamo, oziroma bomo imeli Logarjevo stranko Demokrati. Logar je, zato, da jo je ustanovil, zapustil Slovensko demokratsko stranko. Ampak tudi Logarjevi demokrati bodo stranka. Ker bodo registrirani v seznamu političnih strank. In ker bodo registrirani v Sloveniji, bodo še vedno tudi slovenska stranka. Če nečesa ne zapišeš neposredno, ne pomeni, da to ne obstaja. Se pravi, da bodo Logarjevi demokrati še vedno slovenska stranka, in ko jim dodamo še izbrano ime, vidimo, da bo nova stranka sicer poimenovana Demokrati, na področju nezavednega pa jo bomo volivci sprejemali kot "slovensko demokratsko stranko". Logarjevi demokrati bodo tako SDS brez SS. Pomeni, da bodo volivci, ki se bodo odločili za Logarja, sicer volili Demokrate po nazivu, a s pomočjo sublimiranih sporočil bodo pravzaprav volili SDS. Ampak to je le začetek neverjetne analize. Mnogo političnih analitikov se namreč nagiba k možnosti, da so Logarjevi demokrati samo satelit oziroma trojanski konj, ki sta ga oba zvitorepa politika načrtovala družno z roko v roki ter se bosta takoj po volitvah združila in zavladala slovenskemu političnemu prostoru. Z združitvijo ne bi smelo biti problema; tudi če bi obe stranki združili po najenostavnejšem upravnem postopku bi dobili novo ime: "Slovenska demokratska stranka demokratov", ali s kratico SDSD. Pripadnike stranke pa bi enostavno klicali slovenski dvojni demokrati. Ki pa jih seveda ne bi smeli zamenjevati s Socialnimi demokrati, ki sedijo na dveh stolih. Tudi njim pogovorno pravimo SDSD. Večjo težavo imamo v naši skromni redakciji z manevrom, ki zahteva lesenega konja. Kot nam sporoča božanski Homer v Odiseji, so se vojaki spravili v maketo konja, ga kot darilo pustili pred vrati Iliosa in tako naprej in tako nazaj. Seveda v ustanovitvi Logarjevih Demokratov, trojanskega konja razumemo kot prispodobo, a kljub temu ostaja odprto vprašanje, kdo je konj, če je Troja slovenski politični prostor. Hočemo poudariti, da ni povsem jasno, ali je Logar konj, v katerega zleze Janša, kajti povsem mogoče je tudi, da je Janša vaba, v kateri se skriva Logar. Kakorkoli že; tudi če bomo v Sloveniji dobili v novembru še četrto skupino demokratov, je to gotovo bolje, kot če je ne bi dobili, oziroma če bi se politično organizirali nedemokrati. Kajti demokracija je čudna bilka, skoraj podobna plevelu, da ne zapišemo invazivni vrsti. V Združenih državah se je je zaredilo toliko, da jo izvažajo po vsem svetu, pa ne glede na to, ali sedi v ovalni pisarni demokrat ali republikanec. Ali ženska ali moški.

Kakor velja, da na začetku slovstva zahodne civilizacije kot dva mogočna stebra stojita Iliada in Odiseja, tudi velja, da je iskanje mitskega mesta prav taka znanstvena in duhovna avantura kot samo vprašanje o izvoru obeh epov. Mogoče »Homersko vprašanje« ne obsega neposredno tudi vprašanja o obstoju in lokaciji Troje, a topografija Homerskega univerzuma je prav tako vznemirljiva kot znameniti verzi. Z izkopavanji v Mali Aziji pred zdaj že več kot 150 leti in Schliemannovimi odkritji se zdi, da smo Trojo našli, a argumentov in protiargumentov o resnični lokaciji legendarnega mesta je v znanstveni srenji še vedno dovolj. Oddaja Sledi časa, katere avtor je Marko Radmilovič, obuja spomin na iskanje Troje na dalmatinski obali že pred več kot 40 leti. Oddaja nosi naslov »Homerjevo slepo občinstvo«.

1994 entdeckt der Prähistoriker Klaus Schmidt den Hügel Göbekli Tepe wieder. Sein Name ist so untrennbar mit dieser Fundstelle verbunden, wie der Name Heinrich Schliemanns mit Troja.

In der heutigen Folge geht es um Wappen, Helden und Rittertum. Wir erkunden mit Florian die komplexe Welt der mittelalterlichen Wappenkunde, erfahren warum die Flagge Deutschlands vexillologisch zwar geht, heraldisch aber nicht, was Alexander der Große, Hector von Troja und Julius Caesar im Schilde führten und wie die drei zu Mitgliedern einer 9 Mann starken ritterlichen Heldengruppe stießen, die für die Elitekrieger und den Adel des Mittelalters zu großen Vorbildern wurden. HISTORIA UNIVERSALIS wird von uns komplett allein produziert. Moderiert und geplant wird der Podcast von Elias, Florian, Oliver, Victoria und Karol. Da das sehr zeit- und arbeitsaufwändig ist, bedarf es dabei deiner Unterstützung. So einen Geschichtspodcast gibt es nicht nochmal in der deutschsprachigen Medienlandschaft, deshalb: Bitte unterstütze HISTORIA UNIVERSALIS finanziell, damit wir noch lange weitermachen können! Das kannst du mittels einer Kaffeespende unter https://www.ko-fi.com/historiauniversalis tun oder durch eine Überweisung oder einen Dauerauftrag auf das Konto Historia Universalis, IBAN: DE40 5001 0517 5582 4359 02. Deine Kaffeespende hilft uns dabei, weiterhin all die Geschichtsfolgen aufzunehmen, die du hoffentlich gerne hörst. Außerdem unterstützt du uns bei unseren podcasterischen Träumen, die wir gerne verwirklichen möchten. Allerherzlichsten Dank fürs Zuhören und deinen Support! Wir danken den Produzent*innen unseres Podcasts, Roman, Charlotte, Mathias, Anne, Geschichtslehrling, Sebastian und Colja, für ihre finanzielle Unterstützung!

Kiek Lietuvos istorijos tyrinėtojai yra identifikavę istorinių sostinių? Ar galima sakyti, jog istorikų bei archeologų tarpe yra aiškus matymas ir sutarimas, kas ir kokiais kriterijais remiantis yra vadinama „istorine sostine“?Kuri iš jau identifikuotų keturių istorinių sostinių (Kernavė, Trakai, Vilnius, Kaunas) nusipelno seniausios istorinės sostinės vardo?Ar egzistuoja bent menkiausia teorinė galimybė, kad šalia jau egzistuojančių istorinių sostinių gali atsirasti naujų pretendentų į šį statusą? Kokiomis aplinkybėmis tai gali nutikti?Kernavėje detalūs archeologiniai tyrimai nepertraukiamai vykdomi nuo 1979-ųjų. Kaip ir kam gimė idėja imtis šios vietovės tyrimų? Kas buvo šių tyrimų iniciatorius ir svarbiausias ilgametis vykdytojas? Kodėl Kernavė vadinama lietuviškąja Troja?Kokie yra patys svarbiausi sėkmingi žingsniai XX a. II pusėje – XXI a. pr. atlikti senųjų Trakų, Trakų miesto ir pilių tyrinėjimo bei šių vietas paverčiant svarbiomis muziejininkų veiklos bei visuomenės atminties vietomis?Kaip Kernavei pavyko gauti UNESCO Pasaulio paveldo vertybės statusą? Kokiems žmonėms šiuo atveju už jų darbą teikiant paraišką turėtume visų pirma padėkoti?Istorinė sostinė – vietos tapatumo dalis, kuri turėtų būti perduodama iš kartos į kartą.Ar tokio tapatumo užuomazgas galima įžvelgti Kernavėje ir Trakuose gyvenančių žmonių suformuotose bendruomenėse?Kaip šį vietos tapatumą galima būtų brandinti?Pokalbis su Valstybinio Kernavės kultūrinio rezervato direkcijos direktoriumi doc. dr. Ramojumi Kraujeliu, Kernavės archeologinės vietovės muziejaus Restauravimo, tyrimų ir skaitmeninimo skyriaus vedėju, archeologu doc. dr. Gintautu Vėliumi, Trakų istorijos muziejaus direktore Alvyga Zmejevskiene, Trakų istorinio nacionalinio parko direktoriumi Dariumi Kvedaravičiumi.Ved. Aurimas Švedas(J. Stasiūno/Kernavės muziejaus nuotr.)

Trojský pivovar převzal  investor Matěj Turek teprve před dvěma měsíci. Historicky chráněná budova leží na brownfieldu nedaleko pražské ZOO. Podle Matěje Turka jde o investici, o kterou nikdo nestál. „Nebyl tam nikdo, kdo by byl schopen ho provozovat. Je tam regulačně obtížné něco developovat. A to ze tří důvodů. Památkáři, povodňová zóna a územní plán,“ vysvětluje v Agendě SZ Byznys.Přestože pivovar na tomto místě vznikl už v 18. století a stále tam stojí, dnes by v oblasti podle územního plánu už postavit nešel. „Nešlo tam udělat ani byty, ani alzheimer centra a podobné věci, které by to místo navždycky změnily a podle územního plánu tam nejde stavět ani pivovar. Ale jsem optimista a věřím, že zvítězí zdravý rozum,“ říká Matěj Turek, který už jeden pivovar obnovil, ten Vinohradský.V době své největší slávy se v Tróji vařilo 11 tisíc hektolitrů za rok. Posledních sto let je ale v pivovaru pusto. Turek, který má zainvestováno i v Ticketstreamu, Algotechu či startupu E2B, chce místu vrátit původní využití.„Plánujeme tam obnovit jak prodej, tak výrobu piva,“ avizuje. „Městská část Troja má takový specifický nedostatek, není tam veřejný prostor. My celý ten areál zamýšlíme jako náměstí. Letos tam budeme poprvé rozsvěcovat trojský vánoční strom,“ slibuje Turek, v plánu jsou i kulturní akce.Agenda. Rozhovory s top lídry českého byznysu, zakladateli firem, odborníky. Čtvrthodinka o byznysu z první ruky.Každý všední den na SZ Byznys a ve všech podcastových aplikacích.Odebírejte na Podcasty.cz, Apple Podcasts nebo Spotify.

”Vreden, gudinna, besjung, som brann hos peliden Akilles / olycksdiger, till tusende kval för akajernas söner.” Så lyder den första meningen i Iliaden, Homeros krigsepos från 700-talet f.Kr., och så inleds den västerländska litteraturens långa historia. Det är ingen fridsam och uppbygglig läsning. Krigaren Akilles är rasande över att hans chef, kung Agamemnon av Mykene, har berövat honom en slavinna. Alltså ber han sin gudomliga mor om hjälp, och hon utverkar hämnd från högre makter. Inbördesgrälet mellan grekerna gör att deras fiender, de belägrade trojanerna, kan gå till motanfall, med så många dödsfall att grekerna måste lära sig att samarbeta igen.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om människans äldsta kända krig, med fokus på de mytomspunna striderna vid Troja.Historierna om Akilles vrede och det trojanska kriget har varit kända och återberättade i årtusenden, och för många europeiska skolpojkar har Iliaden och dess fortsättning Odysséen varit obligatorisk läsning. Men hur mycket av det Homeros skaldade om har verkligen inträffat? Troja har numera, på goda grunder, identifierats med en ruinstad i västra Turkiet, och grekernas bronsåldersstäder har också blivit utgrävda, men kan vi vara säkra på att ett krig mellan de båda makterna utkämpades? Tack vare modern forskning, inte minst analyser av hettitiska skrifter, tror vi oss idag veta en hel del om verkligheten bakom de gamla sagorna.Bild: Akilles och Ajax spelar spel, c. 540–530 fvt, Vatican Museum Foto: Sailko, CC BY-SA 3.0 Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Podcast Umění pro město vychází z aktivit stejnojmenného programu Galerie hlavního města Prahy, který podporuje současné umění ve veřejném prostoru. Autorsky za ním stojí audiovizuální umělec a odborný asistent ateliéru Intermedia II. na pražské AVU Roman Štětina. Na ploše sedmnácti epizod nabízí rozhovory s uměleckou i kritickou obcí, komentované procházky po pražské metropoli, záznam oslav slunovratu nebo poslech ptactva v zahradách Zámku Troja.

Podcast Umění pro město vychází z aktivit stejnojmenného programu Galerie hlavního města Prahy, který podporuje současné umění ve veřejném prostoru. Autorsky za ním stojí audiovizuální umělec a odborný asistent ateliéru Intermedia II. na pražské AVU Roman Štětina. Na ploše sedmnácti epizod nabízí rozhovory s uměleckou i kritickou obcí, komentované procházky po pražské metropoli, záznam oslav slunovratu nebo poslech ptactva v zahradách Zámku Troja.Všechny díly podcastu On Air můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Na spomienku bl. Metoda Dominika Trčku sa nám prihovára o. Jozef Troja CSsR z komunity redemptoristov v Stropkove.

Ein Gespräch über Troja, den Trojanischen Krieg, Homer und Heinrich Schliemann. Was ist reiner Mythos und was Wahrheit?Zum Gesprächspartner:Frau Dr. Osmers ist am Lehrstuhl für Alte Geschichte an der Universität in Würzburg tätig. Illustrationen zu allen Folgen auf: https://www.instagram.com/zeit.fuer.history/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Macht euch bereit für Ruhm und Ehre!" - Denn heute gibt es die 300. Folge von CINEMA TALKS BACK! AOUUhh! Passend zum Thema haben sich Jonas, Lenny und Marius für diese glorreiche Podcastfolge den Film 300 von Zack Snyder vorgeknöpft. Und irgendwo zwischen epischer Männlichkeit und aufgemalten Bauchmuskeln geht es auch noch um die heißesten News aus dem Hause Disney von der D23. Und damit viel Spaß mit unserer neuen Podcastepisode hier auf CINEMA STRIKES BACK! Timestamps: 00:00:00 - Anmoderation 00:02:53 - Was halten wir von 300? 00:33:32 - News zu Disney von der D23 00:50:24 - Starts der Woche

Troja - Der legendäre Krieger Achilles, der Trojanische Krieg und das sagenumwobene hölzerne Pferd faszinieren die Menschen seit 3.000 Jahren.Im antiken Griechenland und später im Römischen Reich hielten viele die Geschichte von Troja nicht nur für einen Mythos, sondern vor allem für eine historische Tatsache. Aber stimmt aus? In welchen Punkten lügt Homer und gab es den Dichter überhaupt? Troja wirft unendlich viele Fragen auf. In dieser Folge versuchen wir alle zu beantworten.Illustrationen zu allen Folgen auf: https://www.instagram.com/zeit.fuer.history/Literatur: Homer: Ilias & OdysseeBarry Strauss: Der Trojanische KriegDas Folgenbild zeigt die Prozession des Trojanischen Pferdes in Troja von Giovanni Domenico Tiepolo. Quelle: https://de.m.wikipedia.org/wiki/Datei:The_Procession_of_the_Trojan_Horse_in_Troy_by_Giovanni_Domenico_Tiepolo_(cropped).jpgCOPYRIGHT:The following music was used for this media project:Music: The Longbeards Beneath The Mountains by Justin Allan ArnoldFree download: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://filmmusic.io/song/11178-the-longbeards-beneath-the-mountains⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠License (CC BY 4.0): ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://filmmusic.io/standard-license⁠⁠⁠ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Carl-Johan and I sit down and talk about his time as a player both in Juniors and in elite.  How did his years as a player put him in a position to help young players both athletically as well as mindfulness and mindset.

Troja - kaum ein anderer Ausgrabungsort löst so viele Phantasien aus. Es ist aber auch der reale Ort, den Heinrich Schliemann ausgrub. Hat der Mythos eine reale Grundlage? Von Thomas Morawetz (BR 2022)

Jarosław Kuisz, Joanna Solska

Bronsålderskulturen i Norden är unik med sina gåtfulla hällbilder och utsökta bronsfynd. Hällristningarna berättar om en tid när långväga handel knöt ihop Norden med samhällen i Storbritannien och Medelhavet. Det var det eftersträvansvärda bronset som fick våra förfäder att med små båtar paddla ut i Europa.Det finns över tusentals kända hällristningar där i huvudsak män med stora fallosar tillsammans med båtar, skålgropar, fotspår, djur, lurar, yxor och svärd berättar om bronsåldern (1800 fvt-300 fvt). Det är en maritim kultur före skriftspråket. Dessa hällbilder är samtida med slaget om Troja och Alexander den stores marsch mot Syrien och Egypten.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Johan Ling, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet. Han är aktuell med boken Hällristningarnas värld.Jakten efter koppar och tenn för att kunna tillverka bronsyxor och andra föremål, i denna hållfasta legering, skapade denna första period av långväga handel. Hällristningarna i Bohuslän har stora likheter med den mykenska bildvärlden i dagens Grekland.Hällristningarna är ofta huggna i närhet av vattenfarleder. De visar på mobilitet och konflikter tillsammans med rituella scener. Bilderna skapade troligen vid särskilda sociala och rituella aktiviteter.Bronsåldern i Nordeuropa inleddes omkring 1800 fvt och varade till cirka 300 fvt. Vid denna tid fanns runt 500 000 människor i Norden på 75 000 gårdar som behövde runt ett kilo brons per gård. Och eftersom bronsyxorna slets ut skapades det en stor efterfrågan på brons.Samhället blev mer stratifierat och ojämlikt än tidigare, med stora hus, gårdar och gravhögar som indikerade en social elit. Maritim transport utvecklades starkt under bronsåldern, vilket ökade handeln över haven och förde med sig nya kulturella influenser till den nordiska regionen.Bronsåldern i Norden startade senare än i Medelhavsländerna. Runt 2000 fvt hade nomadiska, hästburna erövrare från söder och öster spridit sig över Norden, troligen indo-européer. Unetice-kulturen, som hade kontrollerat Europas kopparbaserade ekonomi, föll samman på grund av ett ökat behov av tenn, som de inte hade kontroll över. Nordborna var snabba att dra nytta av situationen och etablerade en central position i kontinentens handel genom att byta koppar från södra Tyskland och Italien mot tenn från de brittiska öarna. Jylland blev den rikaste regionen i Europa tack vare sitt bärnsten, som byttes mot de bästa råmaterialen för att producera brons.Musik: A Mystic Heart Pulses av Sinsai Jasila, Storyblock Audio.Bild: Tanum av Tulipasylvestris. Wikipedia,  Creative CommonsLyssna också på Människorna som befolkade Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Letos v létě spojuje Radio Wave síly s Galerií hlavního města Prahy a společně přichází se sérií eventů s názvem Opulence. Hned třikrát se můžete vypravit do areálu barokního Zámku Troja v Praze. Každý z večerů nabídne dva živé koncerty a inspirativní diskuze s odborníky moderované hudební publicistkou Anetou Martínkovou.

Letos v létě spojuje Radio Wave síly s Galerií hlavního města Prahy a společně přichází se sérií eventů s názvem Opulence. Hned třikrát se můžete vypravit do areálu barokního Zámku Troja v Praze. Každý z večerů nabídne dva živé koncerty a inspirativní diskuze s odborníky moderované hudební publicistkou Anetou Martínkovou.Všechny díly podcastu On Air můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Wer schon immer mal einen frisch restaurierten Mumiensarg sehen wollte, der hat am Sonntag die Gelegenheit dazu. Denn die Ausstellung „Antike im Blick“ vom Archäologischen Institut der Universität Göttingen feiert dann ihre Finissage. Was es da noch zu sehen gibt, hat Nico Mader recherchiert und eingesprochen. Eingeholt hat das Tonmaterial Steffen Hackbarth.

Andonis Foniadakis ist Tänzer und Choreograf und stammt von der Insel Kreta. Nach München bringt er nun eine Choreografie mit dem Titel "Troja", die am 28. Juni uraufgeführt wird. Sie basiert auf die Tragödie "Die Troerinnen" von Euripides. Es geht um den trojanischen Krieg, um Kriege heute und um den Krieg als Phänomen der Menschheitsgeschichte. Im Interview mit BR Klassik-Moderator Christian Schuler erklärt der Grieche Foniadakis, warum seine Tanzaufführung auch als Warnung für die Menschheit verstanden werden soll.

In “The Song of Achilles”/”Das Lied des Achilles” von Madeline Miller schreibt die Autorin über die Liebe zwischen Patroklos und dem griechischen Helden Achilles, der an der Seite der Griechen gegen Troja kämpft. Es ist eine mitreißende Geschichte, die nicht nur einen klassischen Stoff aufgreift, sondern auch mit dem “straight-washing” der Popkultur à la "Troja" mit Brad Pitt aufräumt.

Atemberaubende Akropolis, malerische Stadtviertel, legendäres Essen, liebenswerte Menschen, sagenhafte Museen, die Wiege der Demokratie und soooo viel mehr. Aus allen Ecken der Welt strömen die Reisenden seit Jahrtausenden nach Athen. Wir zeigen euch die schönsten Ecken, die besten Ausblicke, die leckersten Cafés, Restaurants, und es wird persönlich: Jochen besucht Haus und Grab seines Vorfahren Heinrich Schliemann (ja, der mit Troja) sowie das Stadion der ersten olympischen Spiele der Neuzeit. Er freundet sich mit Zuckerbäckern an, streichelt 1000 süße Katzen, und dann wäre da noch unser Stargast: Reise-Expertin und WDR-„Wunderschön“-Moderatorin Tamina Kallert spricht mit uns über die die griechischen Inseln - ein absolutes Highlight! Mehr denn je können wir also sagen: Es erwartet euch eine Folge für die Ewigkeit.Unsere Werbepartner dieser Folge findet ihr hier: https://www.reisen-reisen-der-podcast.de/werbepartner/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Följ med Tobias Svanelid till kung Agamemnons Mykene, staden som var Greklands rikaste för och där berättelserna i Iliaden tog sin början. Men vad vet vi egentligen om den mykenska civilisationen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Överdådiga guldmasker, mäktiga gravkammare och en port smyckad med lejon eller sfinxer berättar om Mykenes makt och rikedom. För 3 500 år sedan var staden Greklands mäktigaste och det var här som kung Agamemnon kunde samla sina bundsförvanter till ett härtåg mot Troja.Tobias Svanelid och antikvetaren Ann-Louise Schallin vandrar genom Lejonporten i Mykene för att fascineras av denna svunna civilisation med sitt unika skriftspråk, sina märkliga vildsvinshjälmar och där myterna ibland står i vägen för arkeologin.

En sjunken hamn från Homeros tid undersöks nu av svenska marinarkeologer i hopp om att få nya svar på frågan om den mytomspunna bronsåldersstaden Asine. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Asine finns omnämnt av Homeros som en stad som bidrar med ett antal skepp till den militära expeditionen mot Troja. Men i skuggan av berättelserna om Achilles, Hector och den sköna Helena dyker nu svenska marinarkeologer i vattnen utanför Asine. Vad man misstänker kan vara en sjunken hamnanläggning från bronsåldern kartläggs av dykarna på en plats som i mer än hundra år tilldragit sig svenska arkeologers intresse. Tobias Svanelid är med på dykbåten och samtalar också med Ann-Louise Schallin om Asines dimhöljda historia.

Troja, a girl with a head full of awesome ideas, is determined to attend Princess Pistachia's royal welcome ball. Writer: Judy Katschke Voice-Over Artists: Rebecca Cunningham Producer: Tessa Flannery Executive Producer and Host: Rebecca Cunningham Links for the Grownups! Join the Ghost Tour Club! Girl Tales Events Patreon Girl Tales Store Rebecca's Newsletter Facebook Instagram Buy the Girl Tales Team a Coffee Starglow Media

Kaufmann in Amsterdam, Banker in Kalifornien, Multimillionär in Sankt Petersburg und größter Archäologe seiner Zeit. Heinrich Schliemanns Leben reicht für drei. Seine Antiken-Grabungen – der „Schatz des Priamos“ und die Königsgräber in Mykene – machten international Schlagzeilen und revolutionierten die Altertumsforschung. Was ist seine „Spatenwissenschaft“ heute noch wert? Lukas Meyer-Blankenburg diskutiert mit Leoni Hellmayr - Archäologin und Wissenschaftsjournalistin, Baden-Baden, Dr. Katarina Horst - Leiterin des Referats Antike Kulturen am Badischen Landesmuseum, Karlsruhe, Dr. Frank Vorpahl - Autor und Journalist, Berlin Bild-Nummer:

Von Hartmut El Kurdiwww.kakadu.de, KakaduDirekter Link zur Audiodatei

Una web recopila los testimonios de los supervivientes del holocausto gitano. El jardín botánico de Troja. Eduardo García Salas rinde homenaje al hispanista Forbelský.

News, prominent diplomat Martin Povejšil has died. Will the authorities curb mushroom hunting in the country's forrests? Botanical garden series -Troja.

Wir packen unseren Koffer und nehmen mit: Emily Henry, Taylor Jenkins Reid und Natalie Haynes. Mit den drei Autorinnen im Gepäck geht es von Maine über Malibu, bevor wir dann einen Abstecher ins alte Troja machen. Und da alle Titel im Taschenbuchformat erschienen sind, sparen wir uns sogar noch etwas Platz für Sonnencreme & Co. Macht euch also bereit für eine ordentliche Portion Fake Dating, Hollywood Glam und feministische Mythologie.In dieser Folge besprochene Bücher:Taylor Jenkins Reid - Malibu Rising Emily Henry - Happy Place Natalie Haynes - A Thousand Ships - Die Heldinnen von Troja CREDITS:Host: Andrea SchusterRedaktion: Patrick Schürmann, Estelle Traxel, Carolin YildizProduktion: Nik Gramann, Marion JacobiSEITE AN SEITE ist der Literaturpodcast von Hugendubel, produziert von ikone media.Mehr Infos und alle Bücher aus dem Podcast gibt es unter linktr.ee/seiteanseite. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ein deutscher Selfmade-Archäologe gräbt an der türkischen Nordwestküste – und dort macht Heinrich Schliemann einen sensationellen Fund: Das sagenhafte Troja – aufgespürt auch deshalb, weil Schliemann den antiken Schriftsteller Homer genau gelesen hatte.

Ein deutscher Selfmade-Archäologe gräbt 1873 an der türkischen Nordwestküste - und dort macht Heinrich Schliemann einen sensationellen Fund: das sagenhafte Troja. Aufgespürt auch deshalb, weil Schliemann den antiken Schriftsteller Homer genau gelesen hatte. Autorin: Claudia Friedrich Von Claudia Friedrich.

Året är 1940 i Sverige. Statsminister Per Albin Hansson ringde Karl Gerhard och ville att han skulle ta bort kupletten Den ökända hästen från Troja från revyn Gullregn som man spelade år 1940. Regeringen hade fått påtryckningar från "nazisterna i Tyskland". Karl Gerhard vägrade att stryka numret och fortsatte att sjunga den. Därefter försökte utrikesminister Christian Günther förmå honom att sluta sjunga Troja. Günther hade inte hört sången så Karl Gerhard sjöng den för honom på hans ämbetsrum och han gillade den men bad ändå Karl Gerhard att sluta med den i revyn. Strax efteråt så kom två polismän och delgav Karl Gerhard ett skriftligt förbud på att framföra Den ökända hästen från Troja. Nästa kväll när kupletten skulle framföras så var det två civilklädda poliser i lokalen och Karl Gerhard ansåg sig tvingad att stoppa framförandet. Han läste istället upp beslutet att stoppa kupletten och pekade på de två närvarande poliserna och sa ett de var från Hästapo. Makten hade talat och censuren segrat ! #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 0761-182568 (mottagare Caroline) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Heute vor 150 Jahren fand Heinrich Schliemann den „Goldschatz des Priamos“. Er dachte, der Schatz gehöre dem in Homers Sagen beschriebenen Herrscher über Troja. Heute wissen wir, dass der Schatz viel älter ist und aus der Bronzezeit stammt. Und es gibt neue Erkenntnisse zu der genauen Herkunft des Goldschmucks. Jochen Steiner im Gespräch mit Ernst Pernicka, wissenschaftlicher Direktor des Curt-Engelhorn-Zentrums Archäometrie

Kup se ksiazkę: zarubieza.pl/ksiazka Zapraszam na moje soszjale, gdzie wrzucam dodatkowe materiały: https://www.instagram.com/zarubieza/ https://www.facebook.com/Za-Rubie%C5%BC%C4%85-109949267414211/ I jeszcze twitter: https://twitter.com/mioszszymaski2 Jeśli chcesz wesprzeć moją twórczość, to zapraszam tutaj: https://patronite.pl/miloszszymanski buycoffee.to/miloszszymanski

I Poptillægget i denne uge tager vi dig med tilbage til den originale krig - nemlig krigen mellem Troja og Sparta, for vi har været i teatret og se 'Iliaden'. Men det er ikke den eneste sagnomspundne myte, der dukker op i kulturen og popkulturen for tiden. Hvorfor virker myterne stadig? Vært: Felix Thorsen Katzenelson Panel: Caroline Enghoff, bibliotekar, litteraturanmelder og oldtidskundskab-nørdLea Marie Løppenthin, forfatter og mytebruger Producer: Sille Westphal

19 januari. Med referenser till hästen från Troja kunde Karl Gerhard med svenska nazister skoja. Om Gerhards samtidskommentarer, aversioner och tonläge samtalar Mattias Svensson med Kalle Lind, aktuell med en biografi om Karl Gerhard.

Var Troja en grekisk stad eller något helt annat? Och stämmer det att Habsburgarna gifte in sig med varandra tills de dog ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.