Podcasts about ingela lind

Ernest Thiel var Sveriges rikaste. I början av 1900-talet hade han allt och förlorade allt. I sin originella minnesbok beskriver sig bankdirektören och konstsamlaren som "ett misslyckandets geni". Ännu under första världskriget var Thiel en av landets absolut mest förmögna personer. Tillsammans med kumpanen Knut Wallenberg finansierade han Sveriges första badort av kontinentalt snitt, Saltsjöbaden, komplett med elektrisk järnväg och förnämt hotell. Liksom utbyggnaden av malmfälten i Kiruna som skulle bli hela nationens kassakista under det kommande seklet. Dessutom lät han bygga sig ett väldigt bländvitt galleri för sin konst på Djurgården i Stockholm.Tio år senare hade han förlorat alltihop. Förmögenheten försvann i den så kallade deflationskrisen, som svepte över världen under 1920-talet. Den nya hustrun dog ung och till och med galleriet fick säljas till staten.I "Vara eller synas vara" beskriver Thiel med eleganta formuleringar och en författares blick både sin uppgång och sitt fall. Framför allt går han hårt åt Knut Wallenberg, som lär ha genomdrivit att boken inte skulle ges ut förrän flera decennier efter bägge deras död. Och inte minst sig själv.Det är Kulturredaktionens Mattias Berg som har gjort den här klassikern om Ernest Thiels minnesbok. I programmet hörs även Mikael Cohen, som uppläsare av partier ur boken, samt Jussi Björling och Sylvia Lindenstrand som framför en av Thiels egna tonsatta dikter. Dessutom konstkritikern Ingela Lind i ett kort klipp ur radioarkivet.

Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén sammanfattar konståret 2021. Ännu ett år av restriktioner som drabbat konstvärlden hårt. Konståret 2021 har i likhet med scenkonsten och filmvärlden präglats av de publikbegränsningar som rått.Våra konstkritiker Mårten Arndtzén och Cecilia Blomberg har ändå lyckats ta del av en hel del konst. De rapporterar bland annat om det interaktiva konstverket Involution av konstnärsduon Lundahl och Seitl på Uppsala konstmuseum och från en utställning med den tyska konstnären Anne Imhof på Palais du Tokyo i Paris.Årets konsthändelser inkluderar utbyggnaden Liljevalchs+ i Stockholm av arkitekten Gert Wingårdh, debatten om "Vita havet" på Konstfack och kryptokonstens uppgång och fall. Dessutom minns vi två personer i konstvärlden som gått bort under året: konstnären Lars Vilks och konstkritikern Ingela Lind.Vi tipsar också om tre av årets konstböcker:"Hilma af Klint. En bioografi. Mänskligheten kommer att förundras" av Julia Voss."Brännpunkt Europa. Nysakligheter 1919-1939" av Kristoffer Arvidsson, Michael Azar, Lena Johannesson, Sacha Llewellyn, Mieke Rijnders (utgiven av Göteborgs Konstmuseum i samband med utställningen "Brännpunkt Europa" som pågick 12 juni19 september 2021)"Axel Törneman 1880-1925. Pionjär i brytningstid" av Anita Theorell och Bengt WanseliusProgramledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén sammanfattar konståret 2021. Ännu ett år av restriktioner som drabbat konstvärlden hårt. KONSTÅRET 2021Konståret 2021 har i likhet med scenkonsten och filmvärlden präglats av de publikbegränsningar som rått. Våra konstkritiker Mårten Arndtzén och Cecilia Blomberg har ändå lyckats ta del av en hel del konst. De rapporterar bland annat om det interaktiva konstverket Involution av konstnärsduon Lundahl och Seitl på Uppsala konstmuseum och från en utställning med den tyska konstnären Anne Imhof på Palais du Tokyo i Paris.Årets konsthändelser inkluderar utbyggnaden Liljevalchs+ i Stockholm av arkitekten Gert Wingårdh, debatten om "Vita havet" på Konstfack och kryptokonstens uppgång och fall. Dessutom minns vi två personer i konstvärlden som gått bort under året: konstnären Lars Vilks och konstkritikern Ingela Lind.Vi tipsar också om tre av årets konstböcker:"Hilma af Klint. En biografi. Mänskligheten kommer att förundras" av Julia Voss. Översatt till svenska av Aimée Delblanc."Brännpunkt Europa. Nysakligheter 1919-1939" av Kristoffer Arvidsson, Michael Azar, Lena Johannesson, Sacha Llewellyn, Mieke Rijnders (utgiven av Göteborgs Konstmuseum i samband med utställningen "Brännpunkt Europa" som pågick 12 juni19 september 2021)"Axel Törneman 1880-1925. Pionjär i brytningstid" av Anita Theorell och Bengt WanseliusRysk samtidslitteratur: "Debutant" av Sergej LebedevFredrik Wadström har läst en ny rysk roman som på kort tid fått stor uppmärksamhet runt om i världen och som nu kommer på svenska. Boken heter "Debutant" men den är författaren Sergej Lebedevs femte roman.OBS-essän om det barriga livet som granVem älskar granen när det inte är jul? Barnen tindrar framför den en kväll, sedan åter ut i kylan, barrlös blir den ett avskräde som ingen orkar köra till tippen. I den här essän står Katarina Wikars upp för en flockvarelse.Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Ernest Thiel var Sveriges rikaste. I början av 1900-talet hade han allt och förlorade allt. I sin originella minnesbok beskriver sig bankdirektören och konstsamlaren som "ett misslyckandets geni". Ännu under första världskriget var Thiel en av landets absolut mest förmögna personer. Tillsammans med kumpanen Knut Wallenberg finansierade han Sveriges första badort av kontinentalt snitt, Saltsjöbaden, komplett med elektrisk järnväg och förnämt hotell. Liksom utbyggnaden av malmfälten i Kiruna som skulle bli hela nationens kassakista under det kommande seklet. Dessutom lät han bygga sig ett väldigt bländvitt galleri för sin konst på Djurgården i Stockholm. Tio år senare hade han förlorat alltihop. Förmögenheten försvann i den så kallade deflationskrisen, som svepte över världen under 1920-talet. Den nya hustrun dog ung och till och med galleriet fick säljas till staten. I "Vara eller synas vara" beskriver Thiel med eleganta formuleringar och en författares blick både sin uppgång och sitt fall. Framför allt går han hårt åt Knut Wallenberg, som lär ha genomdrivit att boken inte skulle ges ut förrän flera decennier efter bägge deras död. Och inte minst sig själv. Det är Kulturredaktionens Mattias Berg som har gjort den här klassikern om Ernest Thiels minnesbok. I programmet hörs även Mikael Cohen, som uppläsare av partier ur boken, samt Jussi Björling och Sylvia Lindenstrand som framför en av Thiels egna tonsatta dikter. Dessutom konstkritikern Ingela Lind i ett kort klipp ur radioarkivet.

Vi ska i veckans Stil ta en titt på en brittisk kvinna som kan beskrivas som en sann aristokrat och en stor snobb, men också som häpnadsväckande modern Vita Sackville-West. Vita Sackville-Wests namn får kanske inte självklart klockor att klinga igenkännande idag, men om man säger såhär det är hon som ligger till grund för den idag världsberömda romanklassikern Orlando, av Virgina Woolf. En av Vita Sackville-Wests söner, Nigel Nicolson, har kallat romanen för ett av de längsta och mest fängslande kärleksbreven i historien. För Vita Sackville-West och Virgina Woolf hade en intensiv kärleksrelation som inte bara resulterade i romanen Orlando. Den gav också upphov till över femhundra brev och en till synes aldrig sinande nyfikenhet på dessa kvinnors förhållande.  Men, den historien är egentligen bara toppen av isberget. För Vita Sackville-West var själv en, vid tiden, populär författare och omsusad person. Hon var dessutom en person med en mycket framsynt syn på syn på kärlek, äktenskap och, inte minst, trädgårdar. I veckans program berättar vi mer om Vita Sackville-West och hennes liv. Vi pratar också med författaren och journalisten Ann Larås om Vita Sackville-West och maken Harold Nicolsons berömda trädgård på slottet Sissinghurst en trädgård som anses vara en av Englands allra finaste. Vi pratar också med konstvetaren Patrik Steorn om kulturtips som modevärlden kan ge oss. Och så träffar vi genus- och teatervetaren Tiina Rosenberg för att diskutera kärleksallianser. Veckans gäst är Ingela Lind, författare till boken Ta sig frihet: Bloomsburygruppen, Indien och konsten att leva.

Moderna Museet i Stockholm satsar under de närmaste åren stort på Öyvind Fahlström. P1 Kultur tar ett grepp på konstnären och utställningarna. Utställningen Manipulera världen. Aktivera Öyvind Fahlström öppnade i helgen på Moderna museet i Stockholm. Där visas viktiga pusselbitar i Fahlströms konstnärskap tillsammans med verk av 28 samtidskonstnär från hela världen och utställningen är kulmen på flera års arbete, forskning och utställningar om, kring och med Fahlströms verk på Moderna Museet. P1 Kulturs programledare Måns Hirschfeldt bjöd in konstkritikerna Maryam Fanni och Ingela Lind till ett samtal. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Gunnar Bolin

Om gentrifiering och allt det som kan hända när ett bostadsområde görs lite snyggare. Hör om varför konstnärer skulle lockas till Hökarängen i Stockholm när området blev en 50-talsidyll, om Pennygången i Göteborg där de boende riskerar flytt när hyrorna chockhöjs och om Johannesburg i Sydafrika där gentrifieringen öppnar vägarna in i den under apartheid hermetiskt slutna staden och hör om det alls är möjligt att bygga en rättvis stad. Stockholmsförorten Hökarängen var tidigare känd under öknamn som Krökarängen och Mördarängen. Nu har området rustats upp och delvis fått tillbaka sitt ursprungliga 50-talsutseende. Konstnärer har uppmuntrats att flytta till området. Allt för att göra Hökarängen mer attraktivt. Samtidigt växer oron bland dem som bott där länge för att hyrorna ska höjas och hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Hör Hökarängsborna Victor Lopez, Maryam Fanny, Solveig och Johnny. Och bostadsbolaget Stockholmshems vd Ingela Lind medger att ju bättre de lyckas göra Hökarängen attraktivt desto större är förstås risken att trycket på ombildningar ökar. Reportage av frilansreportern Johanna Langhorst. I Göteborg pågår en dragkamp mellan hyresgäster och fastighetsbolaget Stena Fastigheter om den planerade upprustningen av Pennygången i Högsbohöjd. För två år sen fick de cirka 1 500 boende på Pennygången beskedet att husen ska renoveras från grunden, de är "tekniskt slut". Renoveringen skulle innebära höga hyreshöjningar och många av de som bor på Pennygången riskerade att tvingas flytta eftersom de inte skulle ha råd att betala de nya hyrorna. Möt Yvonne Söderberg, som har bott på Pennygången i 40 år, Håkan Burden och Catharina Thörn. De vill inte flytta. Att bo kvar eller inte är ett val som de boende själva får göra, säger koncernchefen Christel Armstrong Darvik. Reportage av Jesper Lindau Det kommer att dröja länge innan bygg- och fastighetsbolag ser ett egenintresse i att ta sociala hänsyn. Det säger Susan Fainstein, professor i stadsutveckling vid Harvard-universitetet. Hon har forskat om stadsplanering och stadsförnyelse i fyra decennier och hävdar att rättvisa måste vara det övergripande måttet för hur väl en stad fungerar. Det förklarar hon i boken The Just City. Hon intervjuas av Daniela Marquardt. Staden som spänningsfält i den globala samhällsomdaningen, risken för social oro och politisk ovilja eller oförmåga att motverka de dominerande ekonomiska intressena, det är några teman vi berör i studiosamtalet. Samtalsgäster är Viktoria Walldin, socialantropolog som arbetar på White Arkitektkontor och Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet och för närvarande forskningsledare för ett projekt som för bland annat Sveriges Kommuner och Landsting ska producera Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och hållbara städer - KAIROS. Gentrifiering som något nödvändigt ont, en oundviklig utveckling eller en positiv kraft för förändring? I Johannesburg, Sydafrika, där decennier av apartheid har tvingat människor att leva åtskilda är utmaningen annorlunda. Idag strävar man efter att skapa mötesplatser, erbjuda billigt boende och säkra gator för alla. Frilansreportern Malin Olofsson tar oss med till Braamfontein ett av de områden där omvandlingen har varit tydligast. Mpho Matsipa är arkitekt, undervisar på universitetsnivå och driver det nystartade Studio X, en mötesplats för konstnärer, arkitekter och andra som vill jobba med Johannesburgs stadsutveckling. Möt också de boende Lerato Marokoane och Gauta Mofokeng. I ett annat projekt, Corridors of Freedom, strävar man efter att bygga ihop Johannesburg med de utspridda områdena dit den svarta befolkningen var hänvisad. Tom Chapman är en av arkitekterna som arbetar med projektet. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Efter åratal av infekterade stridigheter om ekonomi och besökssiffror, ledarskap och styrelse - och vad egentligen museet ska vara - har nu den gamla jugendbyggnadens samlingar hängts om av Olle Granath, tidigare chef för Moderna Museet och överintendent för Nationalmuseum. Olle Granath menar att "inget museum förmår ge en sådan förtätad bild av det förrförra seklets skandinaviska konst som Thielska" och i Nya vågen diskuterar konstkritikerna Ingela Lind, Sophie Allgårdh och Nils Forsberg om detta är lösningen för Thielska galleriet? Förre intendenten Andreas Brändström drev samtidskonstens plats på institutionen, är det slut med det nu? Vad blir Thielska då - ett museum över ett museum eller en unik plats för konst från 1800-talet slut? Vilket är det bästa sättet att använda skattemedlen på och när kommer publiksiffrorna att vända från rött till svart på lång sikt? Och, nu ger scenografen och konstnären Gunilla Palmstierna-Weiss ut sina memoarer, "Minnets spelplats", en historia som spänner över sekler där livsöden och konsten präglas av 1900-talets krig och samhällsutveckling. Hör Anneli Dufva, Sveriges Radios kulturredaktion, och Leif Zern på Dagens Nyheters kulturredaktion, om en självbiografi där kvinnohistoria, konst och kärlek - och frånvaron av den - står i fokus. Programledare: Måns Hirschfeldt producent: Maria Götselius

Hur ser långsiktigheten ut för ett storstilat konstmuseum ute på landet? Myndigheter ser fördelar med Wikipedia och ger sig själva in i uppdateringen. 13 år gamla Erik Blom går i årskurs 6 och vann i Högsta Domstolen. Vad är det som får en väldigt rik människa att bygga ett enormt konstmuseum ute i skogen, 2 mil utanför Stockholm? Hör Björn Jakobson, skaparen av Baby-Björn, berätta om varför han satsat miljoner på att bygga Artipelag på Hålludden på Värmdö. Är han en mecenat eller vill han baraskapa ett monument över sig själv? Hör även konstkritikern Ingela Lind om hur det brukar gå med storstilade projket på lång sikt. Nu ska myndigheterna börja rätta artiklarna om sig själva på Wikipedia. Hör om Riksantikvarieämbetet som anställt två så kallade "hus-wikipedianer". Men hur rimmar det med Wikipedias ambition att artiklarna ska skrivas av opartiska utomstående? Vad är det som får en ung man att överklaga ett beslut till Högsta Domstolen? Hör 13 år gamla Erik Blom som vann ett mål i HD, något som nu leder till att man kan få ut namnet på en misstänkt person redan före det att åtal väcks. Han uppdaterar "rättsbloggen", kallar sig själv för rättsreporter, föreläsare och kommunikationskonsult. Även Sven-Erik Alhem, rättslig kommentator, f d överåklagare medverkar. bisittare: Louise Epstein producent: Anders Diamant    anders.diamant@sverigesradio.se

För dig som är intresserad av författande, författarskap och läsande. Här diskuteras ny som klassisk litteratur, lyrik, analyser, litteraturens historia och bortglömda böcker. Samtidigt som man kan höra utdrag ur Virginia Woolfs dagböcker i Radioföljetongen porträtteras hon i Biblioteket.  Vem var den mytomspunna författaren som valde att ta sitt liv 59 år gammal? Bilden av en sammansatt personlighet tonar fram i dagböckerna; å ena sidan har hon ett hektiskt sällskapsliv, å andra sidan söker hon avskildheten för att kunna skriva. Emellanåt faller hon ner i djupa depressioner som gör henne oförmögen att skriva.Hela tiden finns maken Leonard, journalist och författare, vid hennes sida, för att balansera humörsvängningarna och skydda henne mot henne själv. Hon var modernisten som skapade klassiker som fortfarande läses av nya generationer. Finns det en gnutta av hennes person som inte är utforskad? Ändå känns hon märkligt oåtkomlig. Vad har hon att säga oss idag?I programmet medverkar förläggaren Elisabeth Grate  och författaren och konstskribenten Ingela Lind.Producent är Ulla Strängberg.