Podcasts about pionj

I badkaret på ett utbränt hus i utkanten av delstaten Washington, USA, hittas den 31-årige nazisten Robert Jay Mathews kvarlevor den 8 december 1984.  Under 30 timmar hade Mathews barrikaderat sig i huset och hållit poliserna som omringat huset stången genom att själv frenetiskt skjuta tillbaka. För den dogmatiskt och passionerat övertygade nazisten var det inte ett alternativ att överlämna sig. När bygganden tillslut fattade eld på grund av beskjutningen valde han döden och runt halsen på den utbrända kroppen i badkaret hittade poliserna en medalj som visade hans medlemskap i den mytomspunna terrorsekten som han själv grundat och som blivit känd som the Order. Vilka var The Order och vad ville de? Vad har Mathews dödsdag kommit att betyda och hur kommer det sig att The Order blivit svensk nazisms viktigaste inspirationskälla?  Gäster i studion är Expos reporter Anders Dalsbro och Jonathan Leman, researcher och utbildare. Programledare: Anna Fröjd --- Läs mer: The Order – terror på export till Sverige (Anders Dalsbro, 2025): https://expo.se/fordjupning/the-order-terror-pa-export-till-sverige/  Expo wiki – Ledarlöst motstånd: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/ledarlost-motstand/  Expo wiki – Vitt ariskt motstånd (VAM): https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/vitt-ariskt-motstand-vam/  Våldsprofet för en hotad vithet (Daniel Vergara, 2019): https://expo.se/fordjupning/sjalvforsvarsprofet-for-en-hotad-vithet/  Studio Expo – 100 år av svensk nazism – Del 1: Pionjärerna: https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-pionjarerna/  Studio Expo – 100 år av svensk nazism – Del 2: Övervintrarna: https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-overvintrarna/  Studio Expo – 100 år av svensk nazism – Del 3: Raskrigarna: https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-raskrigarna/  Studio Expo – 100 år av svensk nazism – Del 4: Gatuaktivisterna: https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-gatuaktivisterna/  Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare här: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Ett avsnitt om bilens tidiga historia i Sverige. Redan för mer än två hundra år sedan försökte man att ta fram ett fordon som skulle gå av sig själv utan dragdjur. Pionjärerna var många, trots att bilen av de allra flesta sågs som ett onyttigt fartvidunder som skrämde folk och fä. Hur togs bilen emot i Sverige vid sekelskiftet 1900? Och vilka källor hos Riksarkivet kan berätta om bilens historia? Josefin Daddono samtalar med Jim Hedlund, bägge vid Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_The Upper Hand - Nico Dickens

Den är först på plats. Skuggar och skyddar tills känsligare växter kommer ikapp. Då drar den sig tillbaka. Björkens liv är förhållandevis kort. Om du jämför med ekens. Vi har älskat björken men också ogillat den. En hel generation björk har rensats ut från våra skogar. Men vi gillar dess ljushet och lätthet, de vita stammarna eller varför inte de räkröda? Åsa och Stina berättar björkens historia. Botanisten och trädexperten Henrik Sjöman beskriver björkens variationer, möjligheter och omöjligheter som trädgårds- och stadsträd.

Den franska plastikkirurgen Suzanne Noël lade under det tidiga 1900-talet grunden till fettsugning och förfinade det vi idag kallar för minilyft. Hon var samtidigt en mycket hängiven feminist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.Att hålla i minne är att kvinnor, rent generellt, inte hade särskilt många rättigheter vid den tiden. Eller rösträtt, för den delen. Det beviljades först 1944 i Frankrike, nästan sist av alla länder i Europa. Kvinnor utan säkrad inkomst i form av äkta man eller arv hängde med andra ord länge löst i Frankrike. Att som medelålders kvinna bli avskedad om arbetsgivaren ansåg att man såg för trött, sliten eller gammal ut var inte ovanligt – och ofta en katastrof om man blev lämnad eller änka.Det var ett system som ville Suzanne Noël ville ändra på, på flera sätt. Hon lobbade bland annat för att arbetande kvinnor inte borde betala skatt, eftersom de saknade många av de rättigheter männen hade, som rösträtt. Hon bar alltid en brosch med orden ”je veux voter”, jag vill rösta. Hon påpekade ofta det skeva i att kvinnor tjänade långt mindre än män för samma jobb. Senare kom hon att bli en drivande kraft i det kvinnliga nätverket Soroptimist International.I veckans program träffar vi den svenska soroptimisten Sandra Gonzalez Sköld. Tillsammans med psykologen och författaren Björn Hedensjö reder vi ut varför snygga människor ofta tillskrivs goda egenskaper. Och så berättar vi om den franska konstnären ORLAN som i början av 1990-talet chockade världen genom att använda plastikkirurgi som konstnärlig metod.Gäst i studion är Caroline Hainer, kulturjournalist och författare.Programmet är en repris från 23 augusti 2024.

I år är det 100 år sedan det första svenska nazistpartiet bildades. Trots vetskapen om nazismens fruktansvärda konsekvenser har nya anhängare fortsatt att attraheras av dess rasism och antidemokratiska idéer. 100 år av obruten nazistisk organisering. Det är en brokig historia fylld av våld, terror och gatuaktivism. Men även valsatsningar och entreprenörskap. Mängder av partier och organisationer har bildats och försvunnit. Det har varit otaliga interna strider och fraktionsbildningar, men även återkommande enhetsförsök. Expo kommer i fyra avsnitt att berätta om den här heterogena rörelsens utveckling och olika faser från de första partibildningarna till dagens slagsmålsklubbar.   Vi har nu kommit fram till 2000-talet. Ett mord i Salem som får stora delar av den svenska nazistmiljön att enas och under det nya millenniets första decennium genomförs flera samlande demonstrationer innan konflikter och interna strider återigen sätter stopp för sammanhållningen.  Det fjärde och avslutande avsnittet i serien om 100 år av svensk nazism handlar om vår samtida nazistiska historia — där det parallellt med partisatsningar går att se hur lösare nätverk och lokala aktivistgrupper slår igenom. Det är en trendkänslig, internationellt uppkopplad och snabbt skiftande miljö som jämte nazismen ger plats för identitärer, nyfascister, fria nationalister, realister, alt-right-aktivister, medborgarjournalister och aktivklubbar. Och återigen är våldet den nazistiska idévärldens följeslagare — med bombattentat, mord och skoldåd.  Hur kan vi förstå det myller av organisationsformer vi ser växa fram under 2000-talet? Hur utnyttjar extremhögern den digitala revolutionen? Och hur påverkar miljöns nu nästan 100 åriga historia den samtida nazismen? Vi är framme vid smörgåsbordsnazismen och de så kallade ensamagerande terroristernas epok. Gäster i studion är Daniel Poohl, vd på Expo och Anders Dalsbro, reporter på Expo. Programledare: Anna Fröjd --- Läs mer: Studio Expo: 100 år av svensk nazism – Del 1 av 4: Pionjärerna https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-pionjarerna/  Studio Expo: 100 år av svensk nazism – Del 2 av 4: Övervintrarna https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-overvintrarna/ Studio Expo: 100 år av svensk nazism – del 3 av 4: Raskrigarna https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-raskrigarna/  #4-2023 Tidskriften Expo, 100 år av svensk nazism: https://expo.se/lar-dig-mer/tidskriften/hundra-ar-av-svensk-nazism/  Expo wiki – Nationalsocialistisk front (NSF): https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/nationalsocialistisk-front-nsf/  Expo wiki – Nordiska förbundet: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/nordiska-forbundet/  Expo wiki – Nationaldemokraterna: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/nationaldemokraterna/  Expo wiki – Nordiska motståndsrörelsen (NMR): https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/nordiska-motstandsrorelsen-nmr/  Expo wiki – Alt-right: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/alt-right-rorelsen/    Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/ Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

I år är det 100 år sedan det första svenska nazistpartiet bildades. Trots vetskapen om nazismens fruktansvärda konsekvenser har nya anhängare fortsatt att attraheras av dess rasism och antidemokratiska idéer. 100 år av obruten nazistisk organisering. Det är en brokig historia fylld av våld, terror och gatuaktivism. Men även valsatsningar och entreprenörskap. Mängder av partier och organisationer har bildats och försvunnit. Det har varit otaliga interna strider och fraktionsbildningar, men även återkommande enhetsförsök. Expo kommer i fyra avsnitt att berätta om den här heterogena rörelsens utveckling och olika faser från de första partibildningarna till dagens slagsmålsklubbar.  I avsnitt tre har vi kommit fram till perioden 1980 till 1999. En tid när den nazistiska rörelsen genomgår en föryngring och radikalisering. Skinnskallar, vit makt-musik och drömmar om ett raskrig präglar miljön och de svenska nazisterna hämtar sin inspiration från förebilder i USA och Storbritannien. Perioden inleds med att flera nazistkopplade personer ställs inför rätta för en rad våldsdåd och hot och avslutas med fler uppmärksammade mord.  Hur kom det sig att nazismens idéer återigen kunde locka unga? Hur kan vi förstå den radikalisering rörelsen genomgår? Och hur såg egentligen relationen ut mellan nazisterna, BSS och det nybildade Sverigedemokraterna? Gäster i studion är Anna-Lena Lodenius, journalist specialiserad på extremism och Daniel Poohl, vd på Expo.  Programledare: Anna Fröjd --- Läs mer: Studio Expo: 100 år av svensk nazism – Del 1 av 4: Pionjärerna https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-pionjarerna/  Studio Expo: 100 år av svensk nazism – Del 2 av 4: Övervintrarna https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-overvintrarna/ #4-2023 Tidskriften Expo, 100 år av svensk nazism: https://expo.se/lar-dig-mer/tidskriften/hundra-ar-av-svensk-nazism/  Mytkollen: Våldsprofet för en hotad vithet (Vergara, 2019): https://expo.se/fordjupning/sjalvforsvarsprofet-for-en-hotad-vithet/ Mytkollen: Myten om ett folkmord på vita har blivit ett mantra (Vergara, 2019): https://expo.se/nyhet/folkmordet-har-blivit-ett-mantra/ Salemmarschen år för år: https://expo.se/nyhet/salemmarschen-ar-for-ar/ Expo wiki - Vitt ariskt motstånd: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/vitt-ariskt-motstand-vam/ Expo wiki - Turner diaries: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/turner-diaries/ Expo wiki - Ledarlöst motstånd: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/ledarlost-motstand/ Morden i Malexander en symbol för polishat (Sidenbladh, 2021): https://expo.se/nyhet/morden-i-malexander-en-symbol-for-polishat/   Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/ Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

Idag gör jag något jag aldrig riktigt gjort förut – jag tar ett omtag och berättar hela historien om hur jag skapade Sveriges första (och enda) branschorganisation för influencers, Influencers of Sweden (InoS). Från mina första stapplande steg som bloggare 2001 till den blygsamma idén om att professionalisera influencerbranschen i Sverige. Det är en resa om att utmana normer, om små steg som ledde till stora förändringar, och om att bygga en gemenskap i en växande bransch. Jag delar med mig av höjdpunkter som vår kampanj mot smygreklam, konferensen BBCON och vad det betydde att bli en röst för en helt ny yrkesgrupp. Men också om de tuffa stunderna – som att behöva prioritera min egen hälsa och ta det svåra beslutet att släppa taget om något jag älskat. Det här är min berättelse – en ärlig och personlig reflektion om att våga drömma stort, kämpa för förändring och veta när det är dags att gå vidare.

I år är det 100 år sedan det första svenska nazistpartiet bildades. Trots vetskapen om nazismens fruktansvärda konsekvenser har nya anhängare fortsatt att attraheras av dess rasism och antidemokratiska idéer. 100 år av obruten nazistisk organisering. Det är en brokig historia fylld av våld, terror och gatuaktivism. Men även valsatsningar och entreprenörskap. Mängder av partier och organisationer har bildats och försvunnit. Det har varit otaliga interna strider och fraktionsbildningar, men även återkommande enhetsförsök. Expo kommer i fyra avsnitt att berätta om den här heterogena rörelsens utveckling och olika faser från de första partibildningarna till dagens slagsmålsklubbar.   I förra avsnittet fick vi höra historien om de första svenska nazistpionjärerna. Men den nazistiska historien slutar som bekant inte vid krigsslutet 1945. Trots en omvärld som förfasas över Hitlerregimens mördarmaskineri och med de ledande nazisterna inför rätta så fortsätter den svenska rörelsen sin verksamhet. Det sker dock allt som oftast i det dolda. Men planer smids för en väg framåt. Vi har nu kommit fram till del två: efterkrigsnazisterna (1945—1979). Runt om i Europa försöker vid den här tiden de nazister och fascister som vägrar ge upp sin kamp istället att omorganisera. Ska rasfrågan fortsätta vara rörelsens ledstjärna eller finns det andra vägar att gå? Här kommer en svensk att få en för utvecklingen viktig internationell roll. Många av övervintrarna tonar ned sin nazism, men i mitten av 1950-talet presenterar sig ett parti som inte döljer sin ideologiska hemvist. Hur ändrade nazistmiljön karaktär efter kriget? Vilka strategier hade de för att återlansera sina idéer? Hur gick det till när Sverige och Malmö blev den europeiska extremhögerns viktigaste mötesplats? Och vilken betydelse har den här generationen av nazister kommit att få för nästa generation av aktivister? Gäster i studion är Heléne Lööw, docent i historia specialiserad på nazism och extremism i Sverige samt Anna-Lena Lodenius, journalist specialiserad på extremism.  Programledare: Anna Fröjd --- Läs mer: Studio Expo: 100 år av svensk nazism – Del 1 av 4: Pionjärerna https://expo.se/podcasts/100-ar-av-svensk-nazism-pionjarerna/  Expo wiki – Nysvenska rörelsen: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/nysvenska-rorelsen/  Malmörörelsen (Erik Sidenbladh, 2012): https://expo.se/nyhet/malmororelsen/  SNF: Extremhögerns Gubbmaffia (Expo, 1997): https://expo.se/nyhet/snf-extremhogerns-gubbmaffia/  Daniel Poohl: Allvarligt, Kamprad (2011): https://expo.se/nyhet/allvarligt-kamprad/  Expo wiki – Riksfronten: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/riksfronten/  Sveriges första nazistledare (Magnus Säll, 2022): https://expo.se/fordjupning/sveriges-forsta-nazistledare/ Nazismens teoretiker (Expo, 1996): https://expo.se/nyhet/nazismens-teoretiker/ #4-2023 Tidskriften Expo, 100 år av svensk nazism: https://expo.se/lar-dig-mer/tidskriften/hundra-ar-av-svensk-nazism/  Studio Expo #79 - Antisemitismen 85 år efter novemberpogromen. Gäster Mathan Shastin Ravid & Morgan Finnsiö https://expo.se/podcasts/antisemitismen-85-ar-efter-novemberpogromen/     Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/ Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

I år är det 100 år sedan det första svenska nazistpartiet bildades. Trots vetskapen om nazismens fruktansvärda konsekvenser har nya anhängare fortsatt att attraheras av dess rasism och antidemokratiska idéer. 100 år av obruten nazistisk organisering. Det är en brokig historia fylld av våld, terror och gatuaktivism. Men även valsatsningar och entreprenörskap. Mängder av partier och organisationer har bildats och försvunnit. Det har varit otaliga interna strider och fraktionsbildningar, men även återkommande enhetsförsök. Expo kommer i fyra avsnitt att berätta om den här heterogena rörelsens utveckling och olika faser från de första partibildningarna till dagens slagsmålsklubbar.   I det här första avsnittet ska vi titta närmare på den svenska nazismens pionjärer och åren fram till krigsslutet 1945. En period där svensk nazism ser dagens ljus och agerar i skuggan av Hitler. Och ett krigsslut som ändrar allt.  Vilka var de centrala aktörerna? Hur togs de emot av sin samtid? Och hur såg relationen till Hitlertyskland och fascismens Italien ut? Gäster i studion är Heléne Lööw, docent i historia specialiserad på nazism och extremism i Sverige samt Anna-Lena Lodenius, journalist specialiserad på extremism.  Programledare: Anna Fröjd --- Läs mer: Sveriges första nazistledare (Magnus Säll, 2022): https://expo.se/fordjupning/sveriges-forsta-nazistledare/ Nazismens teoretiker (Expo, 1996): https://expo.se/nyhet/nazismens-teoretiker/ #4-2023 Tidskriften Expo, 100 år av svensk nazism: https://expo.se/lar-dig-mer/tidskriften/hundra-ar-av-svensk-nazism/ Studio Expo #79 - Antisemitismen 85 år efter novemberpogromen. Gäster Mathan Shastin Ravid & Morgan Finnsiö https://expo.se/podcasts/antisemitismen-85-ar-efter-novemberpogromen/    Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/ Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Hjärtat såg länge som centrum för tanke och känsla, medan vi idag pekar på hjärnan. Katarina Bjärvall funderar på om det inte ligger något i den gamla sanningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publiceras först 2019-06-19.Mitt är ditt och ditt är mitt och aldrig jag lämnar det åter. Det gnistrar och glöder, flammar och falnar och svalnar. Det viskar, talar, ropar och jublar, det sjunger och har hunger, det rister och brister, kvider och svider och lider. Och förstås smärtar.Ja, hjärtat rimmar och dess rytm pulserar och inspirerar, så till den grad att om varje metaforiskt uttryck som belamrar hjärtat vägde ett gram skulle organet bli så tungt att det bröt igenom jordskorpan och rasade rakt ner till jordens – hjärta.Men de känslor som hjärtat symboliserar är inte bara metaforer och klyschor. Brustet hjärta, broken heart syndrome eller som det heter med en medicinsk term lånad från japanskan, takotsubo, är ett verkligt sjukdomstillstånd som ibland förväxlas med hjärtinfarkt och som kan utlösas av sorg eller av traumatiska upplevelser.Jag tänker på det när jag läser Mimi Swartz bok ”Ticker”, om några konkurrerande amerikanska stjärnkirurgers kamp om att bli först med att presentera ett fungerande konstgjort människohjärta. De verkar alla drivas av en grundtanke att fortsatt liv, oavsett vilka förödmjukande och smärtsamma former det tar sig, alltid att föredra framför döden. För någon är den besattheten grundad i en förälders alltför tidiga död i en hjärtsjukdom, andra verkar vara mer av Macchiarinikaraktärer – eller åtminstone okonventionella. Och man får väl medge att hjärtkirurg är ett speciellt yrke, "man vill ju inte att den som sätter kniven i ens hjärta ska sakna självförtroende", som Swartz skriver.Att operera ett hjärta som slår i bröstkorgen är ingen lätt match ens för en specialist – någon har liknat det vid att sittande på hästryggen försöka knacka loss ädelstenar ur en klippa. Ja, plus då det faktum att en människa dör om du slinter.Hjärtkirurgins kamp för att rädda livet på människor vars hjärta slutgiltigt skurit har naturligtvis ett spår som har varit mer framgångsrikt än utvecklingen av ett konstgjort hjärta: transplantation. Pionjärtransplantatörerna på 60- och 70-talen hade en hel del emot sig. För att sjukvården skulle få tillgång till levande hjärtan att transplantera måste dödsbegreppet ändras. I Sverige skedde det 1988, efter intensiv debatt. Sedan dess kan en människa klassas som död när hjärtat fortfarande slår, förutsatt att alla hjärnfunktioner sedan minst två timmar är konstaterat fullständigt borta.Andra tidiga invändningar hade mer med hjärtats symbolkraft att göra. Blir inte en man feminin om han tar emot ett hjärta från en kvinna, frågade sig hjärtsjuka män i Texas.Motståndet lade sig. Hjärttransplantationer utförs idag på löpande band, eller i alla fall i den takt som tillgången på organ tillåter. Runt 50 000 människor världen över – men framför allt i de rika länderna – står på väntelista, men bara ungefär 2 500 hjärtan transplanteras varje år.Hjärtsjukdomar tar livet av fler människor än cancer och behovet av alternativ till transplantationer är stort. Den som uppfinner ett konstgjort hjärta kan ha goda skäl att hoppas på ett Nobelpris i medicin – eller i alla fall gränslös rikedom och avund.Det konstgjorda hjärta som beskrivs som mest lovande drivs av magnetism, inte av plutonium som var tanken ett tag. Det fungerar utan puls och trycker alltså fram blodet i ett oavbrutet flöde, utan minsta da-dunk i bröstkorgen, något experterna inte är helt på det klara med vad det kan medföra. Den enda person som har fått ett sådant hjärta inopererat tillfrisknade aldrig utan dog i sin hjärtsjukdom efter fem veckor på ett amerikanskt sjukhus.Man kan förstås fråga sig: Är det etiskt rätt att investera så mycket tid, pengar och kunskapsenergi i något som kan föra tankarna till Frankensteinkirurgi? Hjärtsjukdomar är mycket lönsamma att förebygga. Men den lönsamheten gynnar samhället och dess invånare, inte med-tech-företagen och läkemedelsindustrin. Det är onekligen en komplikation i en tid då gränserna mellan å ena sidan forskning och sjukvård och å andra sidan läkemedelsförsäljning har upplösts.Och vad händer om välbärgade västerlänningars redan långa medellivslängd förlängs med ytterligare år – eller årtionden? Vilka sättningar skapar det i pensionssystemen och andra välfärdsmekanismer? Och vilka demenssjukdomar dyker upp i hjärnan hos människor som bär dessa konstgjorda hjärtan?Men den fråga som griper mig allra mest är en annan: Vad händer med en människa som bokstavligen förlorar sitt hjärta? Blir hen hjärtlös? Kan hen fortfarande till exempel känna kärlek? Sådana frågor kan verka retoriska men det är de alltså inte.I det antika Egypten ansågs hjärtat viktigare än hjärnan för att härbärgera människans känsloliv och personlighet, inte metaforiskt utan fysiskt. Och egyptierna var på rätt spår, för hjärtat har känslor.Hjärtat ruvar i bröstkorgens bo som en liten vaktel eller en vildkanin – och lika lättskrämt. Om ett barn i vägkanten gör en ansats att springa ut i gatan framför bilen kan jag känna ett verkligt fladder mot revbenen. Hjärtsjukdomar ökar under krig och naturkatastrofer. Lögndetektorer mäter bland annat hjärtverksamhet.Hjärtmuskeln, stor som din egen knytnäve, är ett arkitektoniskt perfekt miniatyrbyggnadsverk, utrustat med både el- och rörsystem, mångfärgat i brunt, rött, gult och ljusblått och byggt för att klara ungefär ett slag i sekunden, nästan 100 000 slag per dygn eller över tre miljarder slag under sin livstid.Av BBC-dokumentären Heart vs Mind av David Malone framgår att färsk brittisk forskning har upptäckt att runt hjärtats högra förmak finns också neuroner, som liknar hjärnceller, placerade. För mig, som varit uppmärksam på mitt hjärtas känslor i många år, är detta rön så häpnadsväckande att jag måste se dokumentären tre gånger för att helt ta in det.Hjärnan kommunicerar med hjärtats så kallade hjärnceller och med resten av hjärtat via elektriska impulser som får hjärtat att exempelvis slå snabbare. Men kommunikationen är dubbelriktad – signaler från hjärtats neuroner går också tillbaka till hjärnan. En studie visar att amygdalan, det organ i hjärnan som kontrollerar känslor av rädsla och obehag, aktiveras mer när det intryck som triggar känslan ges i takt med testpersonens hjärtslag än om det ges i otakt med hjärtslagen. Slutsatsen är att hjärncellerna i hjärtat påverkar hjärnan.Men dödsbegreppet då, undrar jag. När en person förklaras död trots att hjärtat fortfarande slår, vilken roll spelar hjärtats hjärnceller då? Bara frågan verkar kunna väcka ett instinktivt motstånd mot transplantationskirurgi. Men den besvaras av forskningen: hjärtats hjärnceller fungerar aldrig på egen hand. De agerar alltid i samspel med amygdalan och andra delar av hjärnan. När de delarna är utslagna har hjärtats hjärnceller förlorat sin funktion.Men den här forskningen, i gränslandet mellan kardiologi, neurovetenskap och psykologi, är inte helt obanad terräng. Forskarna söker sig fram, långsamt och prövande, i de marker poesin, visdiktningen och den litterära prosan sedan länge utforskat. Det värmer mitt hjärta att inse det.Katarina Bjärvalljournalist och författare

I Geflepodden #418 avhandlas förlusten mot mardrömsmotståndaren Örgryte. En svag första halvlek (trots tidig ledning), en bättre andra halvlek och enkla mål diskuteras. Vi pratar även om nyförvärvet Samos insats och att trots förlust och mörkt tabelläge känna att det finns saker att bygga vidare på. Sist blickar vi framåt mot den tuffa bortamatchen mot Degerfors. Isak försöker se ljuset, men verkligheten kommer ikapp. Trevlig lyssning!

Den franska plastikkirurgen Suzanne Noël lade under det tidiga 1900-talet grunden till fettsugning och förfinade det vi idag kallar för minilyft. Hon var samtidigt en mycket hängiven feminist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Suzanne Noël var världens första kvinnliga platstikkirurg. Denna fransyska var inte bara en kvinnlig pionjär inom yrket, i vilket hon för övrigt excellerade, hon lade grunden till fettsugning och förfinade det som vi idag kallar för ”minilyft”, det vill säga små men effektiva ingrepp från vilka man snabbt repar sig.Suzanne Noël var dessutom en hängiven feminist. Hon ansåg att det var mer än okej för mogna kvinnor att fixa till sina fejs med hjälp av kirurgi. Hon menade att det bidrog till kvinnor kunde fortsätta jobba, och därmed försörja sig. Män som beskrivit dem som ”för gamla” och ”för trötta” och gett dem sparken på grund av deras fårade pannor och hängande ögonlock hade då inget att sätta emot. Här kom istället erfarna kvinnor som såg pigga och utvilade ut.Att hålla i minne är att kvinnor, rent generellt, inte hade särskilt många rättigheter vid den tiden. Eller rösträtt, för den delen. Det beviljades först 1944 i Frankrike, nästan sist av alla länder i Europa. Kvinnor utan säkrad inkomst i form av äkta man eller arv hängde med andra ord länge löst i Frankrike. Att som medelålders kvinna bli avskedad om arbetsgivaren ansåg att man såg för trött, sliten eller gammal ut var inte ovanligt – och ofta en katastrof om man blev lämnad eller änka.Det var ett system som ville Suzanne Noël ville ändra på, på flera sätt. Hon lobbade bland annat för att arbetande kvinnor inte borde betala skatt, eftersom de saknade många av de rättigheter männen hade, som rösträtt. Hon bar alltid en brosch med orden ”je veux voter”, jag vill rösta. Hon påpekade ofta det skeva i att kvinnor tjänade långt mindre än män för samma jobb. Senare kom hon att bli en drivande kraft i det kvinnliga nätverket Soroptimist International.I veckans program träffar vi den svenska soroptimisten Sandra Gonzalez Sköld. Tillsammans med psykologen och författaren Björn Hedensjö reder vi ut varför snygga människor ofta tillskrivs goda egenskaper. Och så berättar vi om den franska konstnären ORLAN som i början av 1990-talet chockade världen genom att använda plastikkirurgi som konstnärlig metod.Gäst i studion är Caroline Hainer, kulturjournalist och författare.

I dagens avsnitt möter jag Susanne Najafi, entreprenören som har startat fler än tio bolag, omsatte över 100 miljoner som 31-åring och är utsedd till en av Sveriges mäktigaste investerare. Med investmentbolaget BackingMinds utmanar hon det traditionella riskkapitalet och bevisar att man kan generera avkastning och samtidigt driva förändring. Susanne har tagit emot utmärkelser som Årets Pionjär av Hans Majestät Kung Carl XVI, Årets Ledare, Topp 40 under 40 och Sveriges främsta serieentreprenör.Vi går in på Susannes spännande karriärresa, skidolyckan som förändrade hela livet och hur BackingMinds sticker ut på marknaden. Jag är otroligt inspirerad av Susanne och hoppas att ni ska gilla avsnittet lika mycket som jag.KontaktSusanne https://www.instagram.com/susnajafi/ Sanja https://www.instagram.com/sanjategeltijaa/ En timme med… https://www.instagram.com/entimmemed/ Producent: Sofia Haag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Susanne Najafi är en framstående svensk serieentreprenör och grundare av venturekapitalbolaget BackingMinds. Hon har ett stort personligt engagemang för att demokratisera tillgången till kapital och för att stödja nästa generations innovatörer. Susanne har grundat inte mindre än tio företag och nådde en omsättning på över 100 miljoner kronor vid 31 års ålder. Hennes insatser har gett henne flera utmärkelser, inklusive Årets Pionjär av Kung Carl XVI Gustaf och erkännanden som Sveriges främsta serieentreprenör av Dagens Industri. Missa för all del inte det här intressanta samtalet! Följ VD-podden i din poddapp så missar du aldrig ett nytt avsnitt. Får vi fler poddföljare kan vi tillsammans hjälpas åt att växa podden och fortsätta producera avsnitt med nya intressanta gäster. Prenumerera på Arash nyhetsbrev! Signa upp idag och få koll på det senaste inom ledarskap, tech, AI och marknadsföring.

Vad som händer och tillåts på fotbollsplanen berättar om hur samhället förändrats. Thomas Steinfeld funderar över några avgörande förändringar i avgörandets historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.För nästan sextio år sedan, den 24 mars 1965, mötte den tyska fotbollsklubben FC Köln engelska klubben Liverpool FC i kvartsfinalen av Europacupen för mästarlag – föregångaren till Champions League. Lagen drabbade samman för tredje gången. Hemma- och bortamatcherna hade spelats utan mål. I Rotterdam, på neutral mark, skulle ett avgörande tvingas fram. Men efter förlängning stod spelet fortfarande oavgjort, två mot två. Domaren tog då en liten rund träskiva, med en vit sida för Köln och en röd sida för Liverpool och kastade den upp i luften. Efter den långa matchen bestod spelplanen dock mestadels av lera. Skivan blev stående i gyttjan. Först vid andra försöket visades den röda sidan upp och Liverpool utsågs till segrare. ”Om man skulle ha använt sig av straffsparksläggning, skulle det hela haft en mening”, klagade Kölns tränare efteråt, ”det skulle haft någonting med fotboll att göra. Men att singla slant? Det är helt enkelt ofattbart.” Minst två saker kan man lära sig av denna historia. För det första att ett spel visserligen är ett spel, men att det i slutet handlar om hur det avgörs. För det andra att inte bara spelet, utan också själva avgörandet har en historia. Varför skulle annars slantsinglingen kännas så hopplöst förlegad? Den bryter mot alla föreställningar om att en vinst ska bero på en prestation. Och visst måste slumpens dom fortfarande accepteras inom samhället – men det sker inte utan en allmän tilltro till att det brukar gå rätt till.Till fotbollen hör en egen vetenskap, full av anekdoter, full av äventyr och märkliga öden, men också full av filosofiska eller till och med mystiska idéer om kroppslighet och strategi, tro och lojalitet, vilja och styrka. Ur denna vetenskaps bibliotek sticker en liten bok ut. Den tyske litteraturprofessorn Ansgar Mohnkerns skrift ”Einer verliert immer”, ungefär: Det är alltid en som förlorar, handlar om just avgörandet, och bara om det. Dess historia berättas genom tre exempel: Det första är slantsinglingen i Rotterdam, där belöningen för en överlägsen prestation ersattes av ett slags gudsdom. Det andra fallet är finalen i Europamästerskapen 1976, där Förbundsrepubliken Tyskland mötte Tjeckoslovakien. För första gången i fotbollens historia avslutades vid detta tillfälle en stor turnering med en straffsparksläggning: Tyskland förlorade, efter att anfallaren Uli Hoeneß skjutit bollen upp i natthimlen.Före spelet hade arrangörerna funderat på om lagen i händelse av oavgjort skulle mötas ytterligare en gång. Förbundsrepubliken motsatte sig en sådan lösning. Man ville inte att finalen skulle dra ut på tiden och alltså bli mindre spännande. Och vad man då fick, var visserligen spännande. Men att avsluta med straffar förändrade inte bara avgörandet, utan hela spelet. Ty vid en straffspark står inte lag mot lag, utan en enstaka människa mot en enstaka människa: en individ, som helt på egen hand måste rå om sitt öde. Denna individ är skytten, inte målvakten som får stå i sitt lilla hus så som han – eller hon – alltid står i – målet. Därför är det bara skytten som vid en straffsparksläggning kan bli en ”tragisk hjälte” och aldrig målvakten. Och därför täckte Uli Hoeneß sitt ansikte med händerna när han missade målet: Förtappad för evigt, ville han inte längre vara sig själv.Så som slantsinglingen står för ett samhälle med fasta institutioner som tålde tillfälliga avbrott genom slumpen, står straffsparksläggningens framkomst för ett samhälle där alla gemensamma ansträngningar slutar i frågan om en individ lyckas eller inte. Visst går hela historien i de västliga länderna i samma riktning, från starka traditioner till en allt vassare konkurrens, från välfärdsstaten till ett nyliberalt system, eller vad man nu vill kalla den pågående oordningen. Fotbollshistorien gick alltså vidare, framför allt på individens vägar, med figurer som Zlatan Ibrahimović eller Ronaldo, Kylian Mbappé och Erling Haaland: med spelare alltså, som i det närmaste kan bli själva spelet, ibland som samspelare, men ibland nästan utanför det egna laget. Pionjären för dessa undantagsspelare var en argentinsk mittfältsspelare, Diego Maradona. I avgörandets historia levererar han det tredje fallet.I världsmästerskapet 1986, I kvartsfinalen, möttes Argentina och England. Spelet avgjordes av Maradona, med två mål. Det första bröt mot spelets regler: Ett par meter framför målet lyfte den lilla spelaren bollen över den långa målvakten, med handen. Domaren missade det grova brottet, som sedan, i berättelse efter berättelse, förhöjdes till en akt av en mytisk rättvisa. Det hände, trots att det aldrig skulle hända, i en anarkins triumf över all ordning. Och fyra minuter senare sköt Maradona ett mål till, efter en spurt över mer än halva fältet där han spelat bort den ena motståndaren efter den andra, för att till slut, fallande, putta bollen i målet. Ingen norm var bruten, det andra målet var ett mirakel i lag och ordning. Den totala friheten var kort, och vad som följde var en lydnadens virtuositet.Fotbollen är den mest populära bland de många idrotter som gjort krig till ett spel. Alltid skall motståndet elimineras, terräng skall vinnas och fiendens positioner skall erövras. Visserligen sublimeras kriget i spelet, motsättningen förfinas, förhöjs och våldsamheterna reduceras till ett minimum, för det mesta. Men detta gör inte kriget till något fiktivt. I yrkeslivet och vardagen har man vant sig vid att beslut inte bara fattas, utan att man förhandlar och förmedlar, tills alla sidor är någorlunda överens. Inom fotbollen, mitt i samhället och ändå fjärran det vanliga livet, är det annorlunda, innefattande en grymhetens estetik, tårar och förtvivlan, sår och slagsmål.Var det finns en vinnare, finns också en förlorare, även om man ibland kan vinna – eller förlora – med ett oavgjort resultat. Dessutom tillhör det varje mästerskapen, att varje vinnare alstrar förlorare. Och för var och en av dessa förlorare upplevs nederlaget inte bara i spelet, utan också i det verkliga livet.Och avgörandets historia tog förstås en ny vändning efter att mirakelmännen – de som ensamt kan avgöra en match – börjat framträda. Nu var det själva avgörandet som kunde bli historiskt. Och i dessa individer döljer sig en förhoppning om att bara vinna, där själva tävlingen förpassas till en inre kamp, utan yttre motståndare. ”Competition is for losers” som den tillhörande parollen lyder. Att singla slant däremot, bjöd på en äkta chans.Thomas Steinfeldförfattare och professor i kulturvetenskapLitteraturAnsgar Mohnkern: Einer verliert immer. Betrachtungen zu Fußball und Ideologie. Turia und Kant Verlag, Wien 2023.

Om inte jag gör det, så gör någon annan det. Det personliga ansvaret tycks ha förlorat sin poäng i vår tid, men kanske är det precis då moralen blir relevant, funderar författaren Helena Granström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången 2018.Homo homini lupus est.Människan är människans varg; det gamla latinska ordstävet har i vår tid fått en förnyad, och kanske än mer skrämmande, innebörd.Med undantag för klimatförändringarna – som i och för sig är människans verk, men ett oavsiktligt sådant – är de allvarligaste hoten mot människan skapade av henne själv, inte omedvetet utan tvärtom målinriktat och metodiskt. I flera fall är de största farorna för den mänskliga civilisationen också nära förbundna med dess uttalade mål. Dystopin är inte en motpol till utopin, bara en lätt förvanskning av den.Avancerad artificiell intelligens är ett sådant exempel, en teknologi som vissa menar kommer att kunna lösa klimatfrågan och andra problem som vi inte klarar av på egen hand, och på sikt till och med hjälpa oss att kolonisera universum – men som samtidigt befaras kunna utradera inte bara mänskligheten utan också allt annat biologiskt liv från planeten, om vi inte lyckas hantera den rätt. Medvetenheten om att AI-forskning medför en sådan allvarlig existentiell risk är spridd, också bland de forskare som själva driver utvecklingen. Trots det höjs i princip inga röster för att forskningen på detta område omedelbart bör upphöra, inte ens från dem som finner det osannolikt att missöden ska gå att undvika.Varför inte? Svaret är enkelt: Helt enkelt för att det inte längre är ett alternativ. Dynamiken är densamma som för entydigt destruktiva tekniker som kärnvapen och biologiska stridsmedel, eller för den mer tveeggade möjligheten till genmodifiering av människan: Den som behärskar tekniken vinner makt, och att som person, organisation eller nation avsäga sig den makten innebär bara att man placerar den i händerna på någon annan – och kanske mindre ansvarsfull – aktör. Om detta var sant redan tidigare, under det 1940-tal då det amerikanska Manhattan-projektets forskare lyckades bli först med att konstruera en fungerande atombomb, är det giltigt i än högre grad inom den globaliserade världsordning som råder idag. En nation som med hjälp av etiskt tvivelaktig vetenskap och teknik skaffar sig politiska eller ekonomiska fördelar, kan snabbt komma att behärska världen.När amerikanerna fällde atombomben över Hiroshima hade den tyske fysikern Werner Heisenberg 25 år av intensiv atomforskning bakom sig. Det var resultatet av hans och andra atomfysikers arbete som nu brände människor till döds, slet dem i stycken, förvandlade dem till aska. Men begreppet skuld var, menade Heisenberg, trots det ”inte direkt applicerbart, även om vi alla var länkar i den kedja av orsakssamband som ledde fram till denna stora tragedi.” Såväl teknikutveckling som vetenskap är historiska processer i vilka individen är utbytbar. Hade Einstein inte upptäckt relativitetsteorin hade någon annan gjort det, och hade inte Heisenberg själv och hans kollegor genom sin forskning bidragit till att lägga den teoretiska grunden för kärnvapen hade någon annan varit där för att fylla hans plats. ”Av det skälet kan den individ som gör en avgörande upptäckt inte sägas ha mer ansvar för dess konsekvenser än alla de andra personer som kunde ha gjort den.Pionjären har bara blivit placerad på rätt ställe av historien, och har inte gjort något mer än att utföra den uppgift han blivit ålagd.” Och detta, tillägger Heisenberg, är det värsta av allt: Insikten om hur oundvikligt alltihop faktiskt var. Mer än hundratusen människors plågsamma död finns med andra ord härbärgerad redan i den teoretiska atomforskningen, eftersom den förr eller senare kommer att leda fram till kunskap som möjliggör bomben, en kunskap som i sin tur kommer att driva någon till att konstruera denna bomb, vilket så småningom kommer att få någon att använda den. Genom forskning görs tekniken möjlig, och så snart den är möjlig är den också nödvändig.Därmed kan forskarens moraliska ansvar i synnerhet, och kanske till och med det personliga ansvaret i allmänhet, i viss mening sägas vara avskaffat i det moderna samhället. Detta inte av ideologiska skäl, utan av praktiska: De krafter som människan i och med byggandet av en teknologisk civilisation har satt igång har visat sig starkare än hennes moral, starkare än hennes politik, ja, starkare än hon själv. Kanske är den vetenskapliga och teknologiska utvecklingen inte oundviklig i något principiellt avseende, men i praktiken tycks den numera fullständigt ohejdbar.Det dilemma som möter den moraliskt sinnade forskaren liknar i många avseenden det som vi alla står inför idag, i relation till de klimatförändringar som inom en nära framtid kommer att bli förödande om utsläppen av växthusgaser inte upphör. Och den kapitulation som de flesta av oss väljer att möta det med, är också besläktad med den som Heisenberg ger uttryck för: Vi som utnyttjar vårt historiska privilegium att leva på ett ohållbart sätt kan inte sägas ha mer ansvar för konsekvenserna än alla de andra personer som kunde ha gjort det, om de bara hade haft chansen. Och dessutom är våra egna handlingar, de förändringar som vore möjliga för att själva att åstadkomma, så små att de saknar betydelse. Begreppet skuld är, säger vi oss, inte direkt applicerbart.Utifrån ett sådant perspektiv snöps kraften hos varje individuell handling redan innan den har hunnit utföras: Vad spelar det för roll om jag slutar flyga och köra bil, om ingen annan gör det? Vad spelar det för roll om jag sopsorterar, blir vegan och slutar nöjesshoppa, när alla andra fortsätter som förut? Det enkla svaret är förstås: Ingen roll alls. Och därmed verkar saken vara avgjord. Moral och personligt ansvar tycks ha spelat ut sin roll.Men frågan är om det inte förhåller sig precis tvärtom: att det är just i ett sådant här läge som moralen som idé blir verkligt betydelsefull. Ju mer svårgripbara effekterna av den enskilda människans agerande blir, och ju otydligare hennes möjligheter att påverka, desto viktigare blir en känsla för rätt och fel som åtminstone till viss del är oberoende av den enskilda handlingens konsekvenser. På samma sätt som begrepp som värdighet, godhet och respekt hämtar dessa kategorier sin näring från någonting som ligger djupare än de omedelbara effekter som ofta kan vara både oöverblickbara och svåra att förutse.När vi värderar handlingar med deras hjälp, värderar vi inte bara handlingarnas konsekvenser, utan också hur de formar den individ som begår dem. Kanske var atombomben oundviklig, och kanske var den enskilda forskarens roll i dess tillkomst fullständigt utbytbar. Men när Manhattanprojektets vetenskapliga ledare, fysikern Robert Oppenheimer, ser bomben detonera är det han, och ingen annan, som – med hans eget citat ur den hinduiska skriften Bhagavadgita – ”har blivit döden, världarnas förstörare”.Kanske – eller rentav troligen – kommer vi att misslyckas med att dämpa klimatförändringarna och annan mänsklig förstörelse av planeten; kanske kommer vi till sist att gå under i en värld som vi själva slagit i spillror. Och kanske kan ingen av oss göra någonting för att förhindra det.Betyder det att vi lika gärna kan fortsätta som hittills, och acceptera att historien har gjort oss till ”världarnas förstörare” – i en mindre storslagen, men minst lika reell bemärkelse som Oppenheimer? Inte om vi tror att begrepp som godhet, värdighet och vördnad äger någon mening, inte om vi tror att det har betydelse att kunna se oss själva i ögonen och säga: Jag levde så gott jag förmådde. Det – åtminstone det – står ännu i vår makt.Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik

Redan i slutet av 1800-talet förstod Svante Arrhenius att människan värmer upp jordklotet. Under ett år räknade han för hand och skapade världens första klimatmodell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I serien Klimatinsikten från 2020 berättar vi historien om hur kunskapen om klimatförändringen växte fram. Första delen tar dig 200 år bakåt i tiden. Det var då forskare förstod att något i atmosfären håller kvar värme. Det som vi idag kallar växthuseffekten.Den svenske forskaren Svante Arrhenius var sedan först med att foga ihop kunskapen om klimatet till en teori, som står sig än idag. Men han var inte det minsta bekymrad över uppvärmningen – tvärt om välkomnade han den.I programmet medverkar Henning Rodhe, professor vid meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, och Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan.Programmet är en repris från 27 jan 2020.ProgramledareMalin AveniusProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.seLjudteknikerOlof Sjöström

I vårt mest pionjäriga avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Daniel Sidebäcks begäran – igenom P 10:s pionjärsoldater. Kaboom! Per är den som fått ta sig an denna digra uppgift. Det blir en massa mys om saker som sprängs, folk som hanterar saker som sprängs och hur de som hanterar saker som sprängs organiseras och framrycker till de kan spränga något. Mattis agerar bisittare och gubbfrustar åt att det sprängs.Stort tack till Daniel! Detta är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktstyrka. Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalisten och skriftställaren Anders Johnson gästar podden och berättar om sin bok Kerstin Hesselgren – hälsovårdsapostel och riksdagspionjär. Kerstin Hesselgren var en framstående socialliberal politiker i början av 1900-talet och den första kvinnan i riksdagens första kammare. Hon arbetade med folkhälsofrågor och intresserade sig för människors kost och levnads­vanor. Vi diskuterar vilka spår som finns i dag av Hesselgrens arbete och hur närgången man kan och bör vara när man ska hjälpa utsatta grupper.

"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag. Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.Programmet är en repris från 15 maj 2023.Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.

I avsnittet möter vi Elina Berglund Scherwitzl, vd och medgrundare av preventivmedelsappen Natural Cycles. Ursprungsidén till Natural Cycles föddes när partikelfysikern Elina själv letade efter ett effektivt och mer naturligt alterntiv till hormonella preventivmedel. I avsnittet berättar Elina om sin tid som forskare på Cern där hon var med och upptäckte Higgs-partikeln 2012, hur synen på femtech, alltså teknik som fokuserar på kvinnors hälsa, har förändrats under det senaste decenniet och hur det kändes att hamna mitt i en mediestorm när Natural Cycles-appen anmäldes till Läkemedelsverket. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I avsnittet möter vi Elina Berglund Scherwitzl, vd och medgrundare av preventivmedelsappen Natural Cycles.Ursprungsidén till Natural Cycles föddes när partikelfysikern Elina Berglund Scherwitzl själv letade efter ett effektivt och mer naturligt alterntiv till hormonella preventivmedel. I avsnittet berättar Elina Berglund Scherwitzl om sin tid som forskare på Cern där hon var med och upptäckte Higgs-partikeln 2012, hur synen på femtech, alltså teknik som fokuserar på kvinnors hälsa, har förändrats under det senaste decenniet och hur det kändes att hamna mitt i en mediestorm när Natural Cycles-appen anmäldes till Läkemedelsverket. Svenska Snillen är en podcast som lyfter fram svenska ingenjörer och uppfinnare, vars innovationer bryter ny mark. Vi berättar om de ambitiösa rebellerna som vågar gå sin egen väg med en idé som förändrar branscher, vårt samhälle och vår vardag. Svenska Snillen är en produktion från Sveriges största tekniktidning Ny Teknik i samarbete med Sveriges Ingenjörer.Kontakt med Ny Teknik: redaktionen@nyteknik.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I månadens avsnitt intervjuas Jonathan Kirby. Jonathan är en av grundarna av Live it, ett företag som är marknadsledande inom upplevelsepresenter och erbjuder hundratals upplevelser i samarbete med landets bästa arrangörer. År 2016 omsatte bolaget hela 100 miljoner kr, men efter en tid av ändrade omständigheter gjorde Jonathan en exit och sålde bolaget.        

"Den svenske indianen", flickan som var med när Abraham Lincoln dog, den svenskamerikanske tidningskungen som byggde ett slott i Minneapolis och så Gustaf II Adolfs universitet. Vi följer spåren i svenskbygderna fram till idag. Inget annat område i USA lockade svenska utvandrare som de delar av Minnesota dit den förste svensken, Jacob Fahlström, kom på 1810-talet. Han hade så nära kontakter med ursprungsbefolkningen att han kallades "den svenske indianen". Vår reporter Mats Carlsson-Lénart söker spåren efter honom och de som kom efter honom. Vi besöker the American Swedish Institute i Minneapolis där besökare kan ta del av svensk och svenskamerikansk kultur, och Gustavus Adolphus college, som länge var en isolerad läroanstalt enbart för svenskamerikaner, men som med tiden öppnat sig för alla som vill komma och studera, och där det svenska arvet är en viktig del.Medverkande: Elisabet Skoglund, frivilligarbetande och Bruce Karstadt, chef, the American Swedish Institute, Minneapolis; Kjerstin Moody, associate professor, Skandinavienstudier; Glenn Kranking, associate professor historia; Philip Bryant, associate professor engelska och Afrikastudier; Sophie Martinez, student; Thomas Young, ansvarig för kontakter med och samarbeten i Sverige; David Jessup, historielärare; Cerise Metz, student, alla vid Gustavus Adolphus College, St Peter, Minnesota.I programmet hörs också delar ur Sven Jerrings intervjuer med amerikasvenskar från 1937.

Ali Ghoce är vd och grundare av last mile-företaget Gordon Services som bedriver hemleveranser av kyld mat och läkemedel. Sedan starten 2015 har företaget växt till en omsättning på över 400 miljoner och når nu 19 miljoner kunder runt om i Norden. Från att ha kommit till Sverige från Iran som nioåring driver Ali idag ett branschledande företag inom sin nisch och har mottagit priset som Årets Pionjär av Sveriges konung. Anmäl dig gärna till Arash nyhetsbrev och få koll på det senaste inom ledarskap, tech och marknadsföring: https://bit.ly/3BOS2CI

Det här är berättelsen om en frispråkig indiepionjär som gått från dyrkad till cancelled. Sommaren 1992 har varit ovanligt regnig i London, men lördagen den 8 augusti lyser solen över de 30 000 konsertbesökarna i Finsbury Park. Operarösten dånar när Morrissey gör entré på scen. Hans blå jeans är rätt tajta och en den glänsande guldskjortan är uppknäppt ända till naveln. Men publiken är måttligt imponerad. Det är det kultförklarade ska-popbandet Madness som står bakom festivalen Madstock, och Morrissey har blivit inbjuden i sista stund. Den forne The Smiths-frontmannen har därför inte särskilt många supportrar framför scenen. Istället består publikhavet den här dagen till stor del av högerextrema skinheads. Men det är först under andra låten som stämningen blir riktigt dålig. För plötsligt plockar Morrissey upp en brittisk flagga från scengolvet, som han dansar runt med och sveper över sina axlar. Ute i publiken blandas burop med homofoba glåpord, och föremål slängs upp på scenen. Skinheadsen tycker inte att det passar sig att den queera Morrissey sveper in sig i deras Union Jack.Spelningen leder till nattsvarta rubriker i den brittiska musikpressen, men fokus ligger inte på det faktum att Morrissey häcklats och utsatts för homofobi. Istället handlar artiklarna om att Morrisseys flörtande med högernationalistisk estetik gått för långt.P3 Musikdokumentär om Morrissey är berättelsen om britten som på 80-talet revolutionerade popmusiken och gjorde sig känd för att alltid sparka uppåt, men som på senare år anklagats för motsatsen.Dokumentären är gjord av Joanna Korbutiak i januari 2023 Producent Siri Hill Exekutiv producent Hanna Frelin Tekniker Fredrik Nilsson.Medverkande: Andres Lokko, Jasmine Rhya Rosenlund och Lovisa Sandberg.Ljudklippen i dokumentären kommer från Top of The Pops (BBC 1983), The One Show (BBC 2009), Granada Report (1984), Jools Holland (BBC 1995), Guitar Interactive Magazine (2013), AP (1984), Radio X (2018), Larry King (2015), Front Row (BBC Radio 2009), The Importance of Being Morrissey (2002), konsertfilmen Wolverhampton 88 , Youtubekontona Rolling Rockvideos och Sam Esty Rayner.

Gudstjänst tillsammans med Pionjärkyrkan - 29 januari 2023 by EFS Helsingborg

Pionjären Margaret Sanger är sjuksköterskan som i början av 1900-talet kämpar för att legalisera familjeplanering och myntar begreppet födelsekontroll. Hon fängslas och arresteras flera gånger för att ens prata om preventivmedel offentligt. Men ger aldrig upp drömmen om ett piller som ska frigöra kvinnan.

I en tid då insekter ansågs uppstå spontant ur smuts var Maria Sibylla Merian en av de allra första att dokumentera metamorfosen. Hon var på 1600-talet en pionjär i att dokumentera och avbilda växter och insekter tillsammans och lade grunden för en ekologisk syn på naturen. Men hur gick hennes egen livsresa? Och hur använde sig Maria Sibylla Merian av konsten som ett sätt att förstå världen?

Med livet som insats för den norska oljan. Hör Anders och Ulf om tiden som djuphavsdykare i Nordsjön på 70-talet där kollegorna dog som flugor. Djuphavsdykning är ett livsfarligt jobb men på 70-talet kunde man dyka på Nordsjön med bara ett sportdykarcertifikat. Säkerheten var inte viktigast. Det var den nyupptäckta oljan.Men oljan behövde komma in till land och för det behövdes pipelines, som svetsades av djuphavsdykare. Dykarna som lämnades kvarHundratals meter ner under vattenytan blev unga människor levande försökskaniner. Dödsfall av kollegor blev en del av arbetet - ändå valde många att fortsätta.Pionjärdykarna i Nordsjön är berättelsen om Anders Lindahl och Ulf Fredriksson. Två av de få svenskar som var med och skapade Norges oljerikedom. Två av dem som har överlevt.En dokumentär från 2012.Reporter: Martin Johnson

Jag möter Maj Doris Rimpi hemma hos henne i Parenjárgga vid Stora Lulevattnet och hon bjuder in mig i hennes livs resa. Vi rör oss från föräldrahemmet ut i världen via skådespeleri, bildandet av den första fria samiska teatergruppen Dálvadis, slöjd och modevisningar. Vidare genom politiskt arbete, statens förtryck, kampen om land och vatten, reflektioner om klimatförändringar och framtiden, innan vi landar igen i hemmets lugna vrå där hagarna står redo för vinterns renhjord.  Gillar du avsnittet? Dela gärna på sociala medier och skriv en recension på iTunes, det gör att fler hittar podcasten. Följ Samesystrar på Facebook och Instagram för senaste uppdateringar. På hemsidan samesystrar.se finner du mer information om podden också.

Om vi blir fler som utvecklar hållbara koncept och idéer samt sprider dessa kan exponentiell klimatomställning uppstå. Författaren Rebecka beskriver hur.

I dagens podd har jag ett samtal med Anna Rylander Eklund, organisationsforskare på Chalmers, om ett av mina favoritämnen, nämligen om managementpionjären Mary Parker Follett som redan för 100 år sedan formulerade en ledarskapsfilosofi som fortfarande idag framstår som banbrytande och kanske ännu mer modern än mycket av det som kommer från dagens agila gurus. Annas aktuella forskningsprojekt handlar om hur Mary Parker Folletts filosofi kan användas av dagens organisationer. Innan vi kör igång samtalet med Anna vill jag tipsa dels om min egen bok Ut ur boxen – förändringsledning på riktigt – där det inledande kapitlet handlar om Mary Parker Follett och om Sonders hemsida sonder.se där det finns en stor mängd material för de företag som vill utveckla sina styrformer och organisationer i riktning mot självledarskap och agila organisationer. Ett boktips får vi också av Anna – boken Aktivist för mångfald och integration: Pionjären Mary Parker Follett av Gunnela Westlander. Länkar till var du kan köpa böckerna finns i avsnittstexten. Nu över till samtalet med Anna Rylander Eklund, mycket nöje! Boken Aktivist för mångfald och integration: Pionjären Mary Parker Follett: https://www.pricerunner.se/pl/802-2000193657/Boecker/Aktivist-foer-maangfald-och-integration-pionjaeren-Mary-Parker-Follett-(Inbunden-2016)-priser Boken Ut ur boxen – förändringsledning på riktigt: https://www.pricerunner.se/pl/802-2001921077/Boecker/Ut-ur-boxen.-Foeraendringsledning-paa-riktigt-priser Om Anna Rylander Eklund: https://research.chalmers.se/person/annaryl Sonders inspirationsmaterial och seminarier: https://www.sonder.se/inspiration/

Han har jobbat med annonser inom det digitala men såg efter ett tag storheten med annonsering på Amazon och har de sista åren helt fokuserat på e-handelsjätten.Med det blev han en pionjär när det gäller annonsering på Amazon och har varit med om hela resan och utvecklingen från när man bara fick göra automatiska annonser, till videoannonser och DSP (Amazon Demand Side Platform).Han har sålt för över 10 miljarder kronor med hjälp av annonser på Amazon och då räknar han inte in DSP, som är en avskild modul när det gäller annonsering på Amazon.I dagens avsnitt av Amazon-podden så får vi höra om George Meressas spännande framgångssaga när det gäller annonsering på Amazon, hur viktiga video-annonser på Amazon är och varför Amazons Demand Side Platform är så viktig, samt vilka resultat du kan få med DSP.Han går också in på de största utmaningarna med annonsering på Amazon och vad du behöver för att lyckas. George är en av talarna på amaNordic den 7 oktober och kommer i detalj att visa exakt vad de gör som är så framgångsrikt med Amazon DSP, så att du som deltar på eventet kan lära dig från Georges framgångar och implementera det i din egen Amazon-affär.Han kommer visa hur du med DSP kan ta fram din kund-avatar, vad dina kunder gillar för typ av produkter och hur du kan tillvara på den informationen för att annonsera mot helt rätt målgrupp i helt rätt tid, för en extremt hög konvertering.Han kommer också visa hur du faktiskt kan göra DSP genom vanliga annonser på Amazon (Sponsored Ads) och därmed öka dina marginaler med 4%.George är oerhört generös med den information han delar med sig av och är en väldigt uppskattad talare på de stora Amazon-event han talar på.Han kommer också visa på hur framtiden inom annonser på Amazon kommer att se ut.Som du märker finns det otroligt många anledningar att skaffa en biljett till amaNordic, fysisk eller digital. Och George är bara en av talarna som kommer sprida en enorm kunskap på amaNordic. Se till att du tar del av den kunskapen genom att säkra din plats på: https://amanordic.com/tickets/ 

Berättelsen om en av musikhistoriens första kvinnliga rocklegender. Hon som levde för scenen och sin publik men som kände sig oändligt ensam när strålkastarna slocknade. Det är högsommar i Monterey, Kalifornien 1967. I år är det premiär för festivalen Monterey Pop och på scenen står Janis Joplin.Hennes långa bruna hår ligger utsläppt över axlarna. På sig har hon en ljusgul stickad klänning och utsvängda byxor i samma gula färg. Det här är Janis och hennes band Big Brother and the Holding companys största och hittills viktigaste spelning.Mycket, nej allt står på spel. Tänk att hon, Texas-tjejen från landsbygden, som för bara ett år sen harvade runt med en akustisk gitarr på små caféer i San Francisco nu står här framför tusentals människor och i sällskap med artister som Jimi Hendrix, The Who och The Mamas and the Papas. Publiken har ingen aning om vad de har att vänta och när Janis spruckna, innerliga röst skär igenom tystnaden är det som att tiden står still.Janis Joplins karriär ska precis snurra igång och där och då gör hon något som ingen har gjort förut.Där och då skapar hon musikhistoria.  P3 Musikdokumentär om Janis Joplin är en berättelse om en av musikhistoriens första kvinnliga rocklegender. Hon med den spruckna rösten som ekar än i dag. Hon som levde för scenen och sin publik men som kände sig oändligt ensam när strålkastarna slocknade.Dokumentären är gjord av Siri Hill sommaren 2022. Producent Hanna Frelin. Exekutiv producent Anna Johannessen. Tekniker Fredrik Nilsson. Programmet görs av produktionsbolaget Tredje Statsmakten Media.Medverkande: Navid Bavey och Caroline af Ugglas.Biografin Love, Janis (2005) av Laura Joplin är en av de främsta källorna i programmet.Ljudklipp i dokumentären kommer från ABC TV, The Dick Cavett Show, KTVU, Sveriges Radio, WDR, Rock and Roll hall of fame samt dokumentärfilmerna Janis (1974), Janis: Little girl blue (2015), Monterey Pop (1968) och Woodstock (1970). 

Som 25-åring landade Shori Zand på Arlanda efter att ha flytt sitt hemland Iran. Det dröjde inte mer än några veckor innan hon satt i skolbänken, fast besluten att skapa sig ett liv i sitt nya hemland. Under två decennier har hon genomfört saker som de flesta skulle säga är omöjligt med hennes bagage. Under resan har hon blivit motarbetad och underskattad men Shori har alltid kommit igen, starkare och bättre. 2015 sålde hon sitt livs verk, vårdkoncernen Avesina, för 200 miljoner med ambitionen att investera i andra entreprenörer. Vi pratar om hur man går stärkt ur att systematiskt motarbetas, hur man hanterar andra kvinnors härskartekniker, och hur man använder ilskan som drivkraft. Shori berättar om hur framgång kan leda till att man förlorar vänner och hur hennes söner ställde upp villkorslöst när hon behövde det som mest. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Problematiska Lindome! Mimmo Criscito i Amerika! Spurs-silly med Jimmy Jonevret! Pionjären Sven Botman! Stiltjet i Manchester! Trippelschnitzel! Sommar-Tutto!!! Inlägget 628. Under parasollet dök först upp på Tutto Balutto.

Problematiska Lindome! Mimmo Criscito i Amerika! Spurs-silly med Jimmy Jonevret! Pionjären Sven Botman! Stiltjet i Manchester! Trippelschnitzel! Sommar-Tutto!!!Inlägget 628. Under parasollet dök först upp på Tutto Balutto.

Problematiska Lindome! Mimmo Criscito i Amerika! Spurs-silly med Jimmy Jonevret! Pionjären Sven Botman! Stiltjet i Manchester! Trippelschnitzel! Sommar-Tutto!!!Inlägget 628. Under parasollet dök först upp på Tutto Balutto.

Hela Det Aeroba Huset har varit på Sollentuna GP i olika kapaciteter och upplevt både toppar och dalar. Kalle har arbetat på sitt epitet som "superhare", Olof har persat och Elmar har missat friidrottsårets enda huligan. Vi pratar om de bästa resultaten, diskuterar tävlingsprogram och reder (kanske) ut vem som har löpar-Sveriges vassaste spurt. I "Det Aeroba Huset Minns" hör vi historien om Grete Waitz, en sann pionjär som utmanade synen på vad kvinnliga idrottare klarar av. Greta Waitz medaljer och resultat kan vi räkna och ranka, men vad hon betydde för kvinnlig löpnings framtid är större än vad siffror och statistik någonsin kan beskriva

Justice for Conference League! Jurgen Klopps totala ledarskap!  Pionjären Erik Hamrén! Förtrollade Real Madrid! Carlo Ancelottis storkuk! Yaya Tourés förbannelse! Fotbollshistoriens minsta marginal! Grande Klas Ingesson!  Inlägget 611. The African Curse dök först upp på Tutto Balutto.

Justice for Conference League! Jurgen Klopps totala ledarskap!  Pionjären Erik Hamrén! Förtrollade Real Madrid! Carlo Ancelottis storkuk! Yaya Tourés förbannelse! Fotbollshistoriens minsta marginal! Grande Klas Ingesson! Inlägget 611. The African Curse dök först upp på Tutto Balutto.

Justice for Conference League! Jurgen Klopps totala ledarskap!  Pionjären Erik Hamrén! Förtrollade Real Madrid! Carlo Ancelottis storkuk! Yaya Tourés förbannelse! Fotbollshistoriens minsta marginal! Grande Klas Ingesson! Inlägget 611. The African Curse dök först upp på Tutto Balutto.

Det här är bonusmaterial till poddserien Pionjärerna, en poddserie producerad av Full rulle tillsammans med STIL. Här är hela intervjun med Wenche Willumsen – en av de pionjärer som var med och definierade personlig assistans och Independent Living i Sverige.Tack Anders Åstrand för musik och Tomas Bolin för ljudbearbetning. Och stort tack till Wenche Willumsen!Full rulle är en podcast av Tobias Holmberg och Emma Åstrand.

Det här är bonusmaterial till poddserien Pionjärerna, en poddserie producerad av Full rulle tillsammans med STIL. Här är hela intervjun med Susanne Berg – en av de pionjärer som var med och definierade personlig assistans och Independent Living i Sverige.Tack Anders Åstrand för musik och Tomas Bolin för ljudbearbetning. Och stort tack till Susanne Berg!Full rulle är en podcast av Tobias Holmberg och Emma Åstrand.

Att säga att deckare är populära idag är en ordentlig underdrift. Brott och ond bråd död dominerar bokmarknaden och fyller streamingtjänsterna. Men deckaren är inget samtidsfenomen. Pionjärverken skrevs redan vid mitten 1800-talet och en första guldålder kom på 1920- och 30-talen. Decennierna därefter vidgades genren till att bli den breda kriminallitteratur som idag definierar fältet. Varför är vi så fascinerande av mordgåtor? Finns det vissa ingredienser som en deckare inte kan vara utan? Hur kommer det sig att kvinnliga författare varit så framgångsrika i genren och redan på 40-talet kunde lyfta abortfrågan i mordintrigen? Hur mår egentligen den svenska deckarforskningen? Och varför finns det renar på omslagen till Jens Lapidus italienska översättningar? Bildningspodden försöker lösa gåtan bakom deckarens vindlande historia och måttlösa popularitet. Gäster i studion är Carina Burman och Karl Berglund. Carina Burman är författare och docent i litteraturvetenskap, som just nu skriver på en essäsamling om kvinnliga författare under deckarens guldålder. Karl Berglund är litteraturforskare vid Uppsala universitet och disputerade 2017 på avhandlingen "Mordens marknad: Litteratursociologiska studier i det tidiga 2000-talets svenska kriminallitteratur". Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfrida Andrées fotspår och berättar här om hennes kamp, livet igenom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elfrida Andrée kämpade för kvinnors rättigheter och för allas rätt till musik. Hon föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet är en repris från den 6 mars 2016 då det hade rubriken "Att leva är att kämpa – Elfrida Andrée del 2/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfrida Andrées fotspår och berättar här om hennes kamp, livet igenom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elfrida Andrée kämpade för kvinnors rättigheter och för allas rätt till musik. Hon föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet är en repris från den 6 mars 2016 då det hade rubriken "Att leva är att kämpa – Elfrida Andrée del 2/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfridas Andrées fotspår och börjar i hennes barndoms Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Andrée föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet är en repris från den 28 februari 2016 då det hade rubriken "Kära Gamla Visby - Elfrida Andrée del 1/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och hon var tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfridas Andrées fotspår och börjar i hennes barndoms Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Andrée föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet är en repris från den 28 februari 2016 då det hade rubriken "Kära Gamla Visby - Elfrida Andrée del 1/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.