Podcasts about saltsj

Ernst Billgren bor i Anders Zorns gamla lägenhet, Andy Warhols inredningsstil överraskade många och Isaac Grünewald byggde en enorm ateljé i sitt hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnärshem inspirerar och fascinerar och i veckans Stil gläntar vi på dörren till tre konstnärer för att se hur de bor och bodde – Ernst Billgren, Andy Warhol och Isaac Grünewald.Ernst Billgren berättar om sin lägenhet på Södermalm i Stockholm, där både Anders Zorn och Evert Taube tidigare bott. John Peter Nilsson, intendent på Moderna Museet, tar oss med till Andy Warhols townhouse på The Upper East Side i New York. Och så besöker vi den så kallade Grünewaldvillan i Saltsjöbaden utanför Stockholm, där Isaac Grünewald bodde tillsammans med hustrun Märta Grundell, som också var konstnär.

Idag gästas Bathina av journalisten, livsstilsredaktören, longevity-coachen och mindset-experten Paulina Bylén. Paulina guidar oss genom begreppet longevity – konsten att skapa energi, klarhet, styrka och attraktivitet genom hela livet. Hon förklarar varför de flesta av oss åldras i förtid och hur vi genom att jobba med nervsystemsreglering, tarmhälsa, mindset och biohacking kan återgå till vårt naturliga tillstånd och få mer glow – inifrån och ut.Paulina berättar också om sin uppväxt präglad av både djup otrygghet och stark kärlek, hur hon själv hittade tillbaka till balans och hur hon idag hjälper andra genom personliga program, workshops och föreläsningar.Vill du testa Paulinas uppmärksammade Kallbadsworkshop – Lär dig kallbada utan panik, eller hennes Mindsetworkshop, hittar du henne på:

fWotD Episode 2848: Tesla and unions Welcome to Featured Wiki of the Day, your daily dose of knowledge from Wikipedia’s finest articles.The featured article for Thursday, 20 February 2025 is Tesla and unions.Tesla, Inc., an American electric car manufacturer, as of January 2024 employs more than 140,000 workers across its global operations, almost none of whom are unionized. Despite allegations of high injury rates, long hours, and below-industry pay, efforts to unionize the workforce have been largely unsuccessful. Elon Musk, Tesla's CEO, has commented negatively on trade unions in relation to the company. Tesla has been involved in labor disputes in the United States, Germany and Sweden, including an ongoing strike in Sweden.Tesla is the only major American automaker whose workforce is not represented by a union in the United States. None of the union drives in Tesla Fremont Factory and Gigafactory New York have been successful. In late 2023, United Auto Workers announced renewed unionization efforts. In Germany, Gigafactory Berlin-Brandenburg's non-union status and lower wages compared to industry standards has weakened the structural power of the automotive union IG Metall. Gigafactory Berlin-Brandenburg and Tesla Automation have works councils, without union collective agreement coverage. Tesla Automation signed a remuneration-related works agreement with its works council, while refusing to sign a comparable collective agreement with IG Metall. In Sweden, TM Sweden mechanics affiliated with IF Metall have been on strike since October 2023, which expanded when other Swedish, Danish and Norwegian unions joined by initiating their own solidarity strikes. This is the longest strike in Sweden since the 1938 Saltsjöbaden Agreement and still ongoing as of January 2025.This recording reflects the Wikipedia text as of 01:10 UTC on Thursday, 20 February 2025.For the full current version of the article, see Tesla and unions on Wikipedia.This podcast uses content from Wikipedia under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License.Visit our archives at wikioftheday.com and subscribe to stay updated on new episodes.Follow us on Mastodon at @wikioftheday@masto.ai.Also check out Curmudgeon's Corner, a current events podcast.Until next time, I'm generative Stephen.

Under åren 1870 till 1970 gick Sverige från att vara ett av de fattigaste länderna i Europa till det fjärde rikaste landet i världen. Sveriges industrialisering kom sent, men blev oerhört framgångsrik. Svenska innovationer skulle sprida sig över världen.Grunden var tydlig äganderätt, jordbruksreformer, allmän folkskola samt näringsfrihet.Tillväxtmaskinen började inte hacka förrän på 1970-talet när oljekrisen, skattetryck och allt fler regleringar blev början på Sveriges fall från toppen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Bergh, lektor vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har skrivit boken Den kapitalistiska välfärdsstaten.Forskningen visar att Sverige kunde kombinera effektiv kapitalism med en utvecklad välfärdsstat tack vare stabila spelregler och en rationell arbetsfördelning mellan politik och näringsliv. Flera faktorer bidrog till Sveriges ekonomiska framgång under denna hundraårsperiod:Under 1800-talet genomfördes omfattande reformer som moderniserade Sverige. En av de mest betydelsefulla var införandet av näringsfrihet 1864, vilket avskaffade gamla skråsystem och öppnade upp för entreprenörskap. Demokratins utveckling, med rösträttsreformer och en starkare riksdag, skapade också stabila institutioner som gynnade långsiktig ekonomisk tillväxt.Införandet av folkskolan 1842 och en stark satsning på teknisk utbildning, som Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan, lade grunden för en välutbildad arbetskraft. Teknologiska innovationer, som Alfred Nobels uppfinning av dynamiten och Lars Magnus Ericssons telekommunikationsteknik, stärkte Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden.Sveriges rikliga naturresurser – skogar, järnmalm och vattenkraft – spelade en avgörande roll i industrialiseringen. Tack vare export av högkvalitativt stål, pappersmassa och andra industriprodukter växte den svenska ekonomin i snabb takt. Svenska företag som SKF, ASEA och senare Volvo och Ericsson blev globala aktörer och symboler för svensk industriexport.Under 1930-talet etablerades det så kallade "Saltsjöbadsavtalet", en kompromiss mellan arbetsgivare och fackföreningar som bidrog till en stabil arbetsmarknad. Denna samförståndsanda mellan arbetsmarknadens parter, tillsammans med en stark socialdemokratisk politik, gjorde att Sverige kunde kombinera hög tillväxt med relativt små inkomstklyftor.Under 1900-talet lade Sverige stor vikt vid att bygga upp ett omfattande välfärdssystem, vilket inkluderade sjukvård, pensioner och utbildning. Detta bidrog till att stärka den sociala sammanhållningen och skapa en arbetskraft som både var frisk och välutbildad.Bild: Gjuteriet vid Bolinders kring 1890. Gjutare i Bolinders Mekaniska Verkstads vid Klara sjö på Kungsholmen i Stockholm. Stockholms stadsmuseum. Wikipedia. Public Domain.Musik: Mischief And Consequence. Av: Jon Presstone. Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här kommer det tredje avsnittet i den trilogi ingen visste att vi höll på med. Från Oppenheimer till testprogrammen för kärnvapen har det nu blivit dags för den svenska debatten om kärnvapen.Det är många författare och dokumentärmakare som har närmat sig det här spännande ämnesområdet. Men när jag och Daniel pratade ihop oss kände vi båda två att för lite uppmärksamhet har riktats mot viktiga frågor som: punktskatt på lättöl, dålig stämning i tågvagnar på Saltsjöbanan och Sveriges ÖB:s buffliga handstil.Att Sverige aldrig blev en kärnvapenmakt trots militärens stundtals ihärdiga kamp för egna bomber handlar om socialdemokratisk partipolitik, om den allmänna opinionen och om konsten att sitta lugnt i båten.Hoppas ni gillar avsnittet!Läslista:Agrell, Wilhelm, Övrig illegal verksamhet: övervakningen av de svenska kärnvapenmotståndarna 1958-1968, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1999Agrell, Wilhelm, Svenska förintelsevapen: utvecklingen av kemiska och nukleära stridsmedel 1928-1970, Historiska media, Lund, 2002Karlsson, Gunnel, Från broderskap till systerskap: det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP, Arkiv, Diss. Göteborg : Univ.,Lund, 1996Eriksson, Nancy, Nancy: Nancy Eriksson minns, Bonnier, Stockholm, 1985Sundberg, Ulf i Frankson, Anders (red.), Sverige under kalla kriget: myter och legender, Lind & Co, [Stockholm], 2021Ljudklipp av Erlander och Inga Thorsson kommer från Göran Ellungs dokumentärserie ”Tage Erlander – makten och sanningen”. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges tennislandskap ser idag olika ut beroende var i landet man geografiskt är placerad. Storstadsklubbarna lider av banbrist och långa kölistor medan landsortsklubbarna är beroende av enstaka eldsjälar som kämpar för att fylla på tennisskolorna. De senaste åren har kommersiella akademier startats upp och privattränare fortsätter bedriva verksamheter lite varstans. Var någonstans ska just din klubb placeras på den här kartan? Vad blir varje enskild förenings uppgift? Vad är ens identitet?   Det här är en serie i två delar döpt till ”Identitetskaos i svenska tennisklubbar?” I den första delen som publicerades i skriftlig reportageform på Baslinjen.com samtalade vi med Frej Johnson och Jonas Tydén från Spårvägens TK och USIF. I den andra och avslutande delen pratar vi idag i den här podden med Erik Botvidson, klubbchef i Saltsjöbadens LTK och Lennart Sjöberg, klubbchef i Danderyds TK. Tack till alla partners: * Zenniz – The Smart Tennis Solution: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠ * BROTHY - http://www.originalbrothy.com. Kod "BASLINJEN10" för 10% rabatt och koden "BASLINJENBOOST" för ett 6-pack "The Deer" vid tecknande av prenumeration. * TennisXAnalysis: ⁠⁠http://www.tennisxanalysis.com⁠⁠ * House of Bontin – Smarta destinationen för tennis och padel: ⁠http://⁠⁠⁠⁠⁠www.houseofbontin.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠ (Använd koden ”Baslinjen” för 10% på hela sortimentet förutom på Slinger Bag eller redan nedsatta priser.) * Wilson Tennis Camp: http://⁠⁠www.tenniscamp.se/⁠⁠ Besök http://www.baslinjen.com för mer content om svensk tennis!

Henry Soludde är mest känd för att ha donerat sitt mångmiljonhus på Solsidan till Mark Levengood 2004. Men han föddes i Hanviken 1934 som Henry Lindelöf och var känd för att ha drivit raggarfiket HENRYS vid Skarpnäck på 60-talet. I detta program åker hans vän Eero Lepp tillsammans med Ann Sandin-Lindgren runt Erstaviken och berättar om Henrys liv. Vi får även höra historier ur Eeros liv som växte upp i Saltsjöbaden. Den nuvarande ägaren av Soludden Sara Gardner-Hill förklarar sin kärlek till det fantastiska huset vid Soludden.

När Saltsjöbadsavtalet undertecknades i december 1938 stod Europa på randen till krig. Men i Sverige inledde fack och arbetsgivare en ny epok, där uppslitande konflikter ersattes av arbetsfred. LO och SAF visade att de kunde samverka och sluta kollektivavtal utan att staten la sig i. Något som blev grunden för den svenska modellen. Men hur såg vägen till Saltsjöbadsavtalet ut? Och fanns det ett hemligt tilläggsprotokoll?Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Irene Wennemo, tidigare statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet, statlig utredare och LO-utredare, och numera generaldirektör för Medlingsinstitutet. Några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts; ”Svensk Politik” av Per T Ohlsson, utgiven av Historiska Media; ”LO under fem årtionden” av Ragnar Casparsson, utgiven av Tiden; och ”Vi bygger landet”, av Yvonne Hirdman, utgiven av Tiden. I podden citeras också intervjuer från Sveriges Radio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssnarjuryn som utser Sveriges Radios Romanpris diskuterar de två finalisterna, röstar och ringer upp årets pristagare! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 31:a gången väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok och författare som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris 2024. Vinnaren tillkännages i P1 Kultur fredagen 19 april.Lyssnarjuryn är: Christer Gustafsson, 67, Sala, Linnea Ekström, 28, Saltsjöbaden, Lena Kronberg, 63, Lund, Maria Fabriani, 52, Boden och Sonny Kjellander, 34, Örebro.Årets nominerade romaner: ”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri, ”Tomt bo” av Sofia Stenström, ”Spindelbjörken” av Pär Hansson och ”Stacken” av Annika Norlin.Samtalsledare: Lina Kalmteg.Producent och mix: Anna Tullberg.

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar Stacken av Annika Norlin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När juryn ger sig på kollektivromanen ”Stacken” av Annika Norlin funderas det på allt från sekter, till språk som flödar som musik och en vilja att lämna det här ständigt uppkopplade samhället.För 31:a gången väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2024 tillkännages i P1 Kultur fredagen 19 april.Lyssnarjuryn är: Christer Gustafsson, 67, Sala, Linnea Ekström, 28, Saltsjöbaden, Lena Kronberg, 63, Lund, Maria Fabriani, 52, Boden och Sonny Kjellander, 34, Örebro.Årets nominerade romaner: ”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri, ”Tomt bo” av Sofia Stenström, ”Spindelbjörken” av Pär Hansson och ”Stacken” av Annika Norlin.Samtalsledare: Lina Kalmteg. Producent och mix: Anna Tullberg.

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar Spindelbjörken av Pär Hansson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Lyssnarjuryn dyker in i uppväxtskildringen ”Spindelbjörken” väcks egna barndomsminnen till liv, men också jubel över en härlig ångestfest!För 31:a gången väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2024 tillkännages i P1 Kultur fredagen 19 april.Lyssnarjuryn är: Christer Gustafsson, 67, Sala, Linnea Ekström, 28, Saltsjöbaden, Lena Kronberg, 63, Lund, Maria Fabriani, 52, Boden och Sonny Kjellander, 34, Örebro.Årets nominerade romaner: ”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri, ”Tomt bo” av Sofia Stenström, ”Spindelbjörken” av Pär Hansson och ”Stacken” av Annika Norlin.Samtalsledare: Lina Kalmteg. Producent och mix: Anna Tullberg.

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar Tomt bo av Sofia Stenström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När juryn beger sig in i Sofia Stenströms ”Tomt bo”, om en laddad mor-dotterrelation, vibrerar studion av motstridiga åsikter, klaustrofobi och plågsam identifikation, ”Det där är ju jag, så har ju jag också känt!”.För 31:a gången väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2024 tillkännages i P1 Kultur fredagen 19 april.Lyssnarjuryn är: Christer Gustafsson, 67, Sala, Linnea Ekström, 28, Saltsjöbaden, Lena Kronberg, 63, Lund, Maria Fabriani, 52, Boden och Sonny Kjellander, 34, Örebro.Årets nominerade romaner: ”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri, ”Tomt bo” av Sofia Stenström, ”Spindelbjörken” av Pär Hansson och ”Stacken” av Annika Norlin.Samtalsledare: Lina Kalmteg. Producent och mix: Anna Tullberg.

Lyssnarjuryn, som utser Sveriges Radios Romanpris, diskuterar Systrarna av Jonas Hassen Khemiri. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När juryn tar sig an den över 700 sidor långa ”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri får de ångest och andnöd av språket, identifierar sig med den nästan två meter långa huvudpersonen och gläds över en egen älskad syster.För 31:a gången väljer våra lyssnare i lyssnarjuryn vilken bok som ska tilldelas Sveriges Radios Romanpris. Vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2024 tillkännages i P1 Kultur fredagen 19 april.Lyssnarjuryn är: Christer Gustafsson, 67, Sala, Linnea Ekström, 28, Saltsjöbaden, Lena Kronberg, 63, Lund, Maria Fabriani, 52, Boden och Sonny Kjellander, 34, Örebro.Årets nominerade romaner: ”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri, ”Tomt bo” av Sofia Stenström, ”Spindelbjörken” av Pär Hansson och ”Stacken” av Annika Norlin.Samtalsledare: Lina Kalmteg. Producent och mix: Anna Tullberg.

Fem bokslukare från hela landet röstar fram vinnaren av Sveriges Radios Romanpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets lyssnarjury som utser vinnaren av Sveriges Radios Romanpris består av Christer Gustafsson, 67, Sala, Linnea Ekström, 28, Saltsjöbaden, Lena Kronberg, 63, Lund, Maria Fabriani, 52, Boden och Sonny Kjellander, 34, Örebro.Böcker är en stor del av deras liv och ger möjlighet att både fly och förstå verkligheten.Någon vill bo i ett bibliotek, en annan vill bygga sitt eget bibliotek, en tredje känner sig mindre ensam tack vare läsandet, en fjärde gillar att känna igen sig i romankaraktärer, en femte glömmer tid och rum när böckerna tar över.Årets nominerade romaner, som lyssnarjuryn läst och diskuterar under Litteraturveckan, är ”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri, ”Tomt bo” av Sofia Stenström, ”Spindelbjörken” av Pär Hansson och ”Stacken” av Annika Norlin.Reporter: Helene AlmProducent: Maria Götselius

På vintern och våren 1974 och 75 gick 350 lågavlönade städerskor på entreprenadbolaget ASAB ut i vild strejk. Det började på Domnarvets Jernverk i Borlänge, och spred sig snart till andra platser. Det blev en av de viktigaste strejkerna under 70-talet. Städerskorna utmanade inte bara kapitalet och Saltsjöbadsandan, utan också den patriarkala ordningen.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Lektorn i sociologi Eva Schmitz, vars avhandling ”Systerskap som politisk handling – kvinnors organisering i Sverige 1968 till 1982” också ligger till grund för avsnittet. Andra böcker som använts: ”Med kluven tunga – LO och genusordningen” av Yvonne Hirdman, utgiven av Atlas, ”Mjukt till formen, hårt till innehållet – LO:s kvinnoråd 1947-1967” av Ylva Waldemarson, utgiven av Atlas; ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts; ”Nu eller aldrig: en bok om 'den nya strejkrörelsen'” av Ragnar Järhult.I podden spelas också klipp ur ”Harriet, Bojjan och Ragnhild vaknar” från Jösses flickor, samt ”Det är det det handlar om” av Folket i Ton. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag pratar Livia och Matilda med Maria Trygger som är biträdande rektor på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.

Den "svenska modellen" innebär på pappret att löner och villkor förhandlas fram mellan "arbetsmarknadens parter". Men vad innebär detta egentligen? Är den modell som fastslogs vid 1938 års Saltsjöbadsavtal relevant idag, och är det verkligen demokratiskt? Med anledning av fackets konflikter Klarna, och numera Tesla, är diskussionen mer relevant än på länge. Låt oss vrida och vända på det hela på sant Svegotmanér!HELA PROGRAMMET: https://www.svegot.se/s03e51Alla våra program finns på https://www.svegot.seOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seTa del av den viktigaste kulturdebatten på https://www.sveating.seFölj oss på:X: https://www.twitter.com/radiosvegotTelegram: https://www.t.me/svegot

Den "svenska modellen" innebär på pappret att löner och villkor förhandlas fram mellan "arbetsmarknadens parter". Men vad innebär detta egentligen? Är den modell som fastslogs vid 1938 års Saltsjöbadsavtal relevant idag, och är det verkligen demokratiskt? Med anledning av fackets konflikter Klarna, och numera Tesla, är diskussionen mer relevant än på länge. Låt oss vrida och vända på det hela på sant Svegotmanér! Inlägget Facket: Arbetarnas företrädare eller den djupa statens maffia? dök först upp på Svegot.

Eero Lepp är en framgångsrik företagare i Tyresö med företaget FMA. I detta första program berättar han för Ann Sandin-Lindgren om hur hans familj flydde till Sverige från Estland under andra världskriget. Om hur han utbildade sig och fick jobb på varven i Saltsjöbaden. Hur var det att komma som litet barn på 40-talet till Sverige?

Hon är född 2006 och mäter 198 cm över marken och har nyligen blivit utsedd till en av Europas bästa kvinnliga baskettalanger och har ett rykande färskt kontrakt påskrivet med Spanska storklubben Valencia. I detta avsnitt hör ni henne berätta om sin basketresa ifrån Saltsjöbaden till Valencia, att få en spela med Svenska landslaget och sin framtidsvisioner. Känner ni igen efternamnet Trygger så är det inte så konstigt då hennes far Paul Trygger också finns med som gäst här i podden dock inte som basketstjärna men väl en världsmästare i direktförsäljning och en enormt uppskattade föreläsare/utbildare inom just det ämnet. God Lyssning.Support till showen http://supporter.acast.com/2latar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tidskoder för avsnittet:1: 0-29:07 HSB – skapelsemyten: De tidiga åren, att hitta en fiende, revolutionärt språk, trendig typografi.2: 33:20 - 1:00:40 HSB: Tillvarons totalentreprenör: Tvättmedel, Båtar och sportstugor.3: 1:00:45 - 1:29:00 HSB: Kan man tjäna pengar på bostadsrätter? Turning torso och butlersamhället.Om man cyklar över Västerbron i Stockholm – eller närmar sig Riddarholmen med båt över Riddarfjärden – och fäster blick högt upp på skärgårdsbergen som omger sjön så ska man se att där högst upp finns inte några kyrkor eller slott utan där tronar två stora bostadsområden, på Kungsklippan och Skinnarviksberget.Kvarteret Diamanten på Kungsklippan, byggt 1933, och kvarteret Marmorn, vars första delar stod klara till Stockholmsutställningen 1930. Kungsklippan och kv Marmorn. Planerade och uppförda av HSB, Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening. Det är mäktiga i sina anspråk, på varsin sida om Stockholms stadshus invigt mindre än 10 år tidigare, 1923."800 eldstäder i skyskrapor av betong", skrev DN om Kungsklippan den 11 maj 1933.Det har sagts att ingenting är så starkt som en idé vars tid har kommit. Det var HSB en gång. Så starkt för att dess idé hade kommit: Varför ska vanliga människor betala ockerhyror till fastighetsägare och hyresvärdar när de själva kan bli ägare till sina hem – tillsammans med andra?Och denna idé materialiserades, förändrades och blev någonting annat med tiden. HSB som startade som en marginell spelare, en outsider för småfolk, när bostadsrätten inte ens hade ett ordentligt lagrum. Idag verkar man i en tid då bostadsrätten är den helt dominerande marknadsformen för lägenheter i Sverige.Man börjar med att hitta en fiende i de privata fastighetsägarna, och med ett språk hämtat från den framväxande radikala arbetarrörelsen, med ord som profit och ocker, börjar man locka medlemmar som vill vända sig från egoism och in i kooperationes varma gemenskap.Det är en hundraårig resa för en kooperation som i det närmaste skulle komma att bli en stat i staten, en livets totalentreprenör.Det fanns tider när HSB inte bara byggde kooperativa bostäder utan också producerade såväl tvättmedel som båtar. Och semesterbostäder, 1929 i Årsta havsbad – "ett Saltsjöbaden för småfolket" – nio år före den första semesterlagen.Man har inte sällan i sin pragmatism gått några steg före staten.HSB började bygga miljonprogrammet innan det fanns ett miljonprogram. I bostadsbristens spår, började man i början av 1960-talet skala upp bostäderna. Grindtorp i Täby är kanske det tydligaste exemplet.När man sedan inför en concierge i Turning Torso i början av 2000-talet förebådar man möjligen det samhälle som växte fram i RUT-tjänsternas spår"?]‍ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frej Johnson är klubbchef i Spårvägens TK sedan cirka 2.5 år tillbaka. Dit kom han efter att ha jobbat i Saltsjöbadens LTK och dessförinnan i privat regi, då han bland annat startade upp en egen tennisförening. Frej är utbildare inom ledarskap och håller tränarutbildningar för Svenska Tennisförbundet. I det här avsnittet pratar vi bland annat om: - Spårvägens mål att vara Stockholms trevligaste tennisklubb - hur det var att vara egenföretagare inom tennisen - utmaningar med föreningsmodellen - anläggningsbristen och utbyggnationer - ledarskap och att se samt bry sig om alla - värderingsstyrt ledarskap Vi tar hjälp av tre ljudklipp från tidigare avsnitt: * Frans Fransson, säsong 3 avsnitt 38 * Martin Bohm, säsong 2 avsnitt 32 * Jan Gunnarsson, säsong 3 avsnitt 39 Plus mycket mer! Vill ni stötta podden så gör gärna det genom att bli patreonsupporter här: https://www.patreon.com/linuspabaslinjen Eller via Swish här: 0730240031

Sommarens frågeavsnitt nummer 2! Hur kan man inreda ett modernt, nybyggt hus? Var går gränsen mellan hemtrevligt och plotter? Och vilka 80-talsikoner måste omfamnas i ett 80-talshus? (Här går åsikterna isär men duon landar lite oväntat i Laura Ashley-land.)Kattis känner sig överkänslig mot just plotter just nu, men kommer till insikt om att det egentligen handlar om inre kaos – det har varit minst ett projekt för mycket det senaste året vilket återspeglar sig i hennes känslor för hemmet. Elin, däremot, har precis skaffat sig ett nytt: Båten Gröna faran (trots att hon lovat sig själv att aldrig mer äga en båt). Är köpet en tidsresa tillsammans med pappa eller ännu ett steg i erövrandet av Saltsjöbaden? Kanske är det både och. Dessutom: Hur kan man tänka om man lever ensam men ändå vill skaffa hus? Och varför är det dödstråkigt att matcha? Tack till Jonas Sveningsson/Brandline som klippt. Trevlig lyssning och trevlig helg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Strejker som kampmetod på arbetsplatser har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det är först med industrialiseringen som strejker och lockouter blev vanligt. Sverige har gått från att i början på 1900-talet vara ett av de mest strejkande länderna i Europa till en arbetsmarknad där strejkdagarna kan räknas på händernas fingrar.De första stora strejkerna i slutet på 1800-talet handlar om arbetarnas rätt att organisera fackföreningar. Och trots att facken ofta förlorade de första stora strejkerna lärdes sig LO av nederlagen och företagens organisationer kom med tiden att uppskatta en centraliserad motståndare.I detta avsnitt samtalar podden Historia Nus programledare Urban Lindstedt med Jesper Hamark, ekonomhistoriker verksam vid Göteborgs universitet och Högskolan i Borås. Han är aktuell med boken Strejk - Från satans svarta kvarnar till gigekonomin.När näringsfrihet infördes i Sverige 1864 fanns inte någon fackföreningsrörelse och föreningsfriheten kom inte att regleras i lagen som i Storbritannien där industrialiseringen tog fart redan i slutet på 1700-talet.De första stora strejkerna som Sundsvallsstrejken 1879 och storstrejken 1909 utlöstes av arbetsgivarnas lönesänkningar. Arbetarna förlorade båda strejkerna, men i takt med samhällets demokratisering och arbetarnas organisering blev strejkvapnet en maktfaktor. Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan arbetsmarknadens parter LO och SAF inleder en lång period där strejkerna är oerhört få och ofta avtalsstridiga.Facket förlorade storstrejken 1909, där över 300 000 arbetare gick ut i strejk i protest mot låga löner och dåliga arbetsförhållanden. På kort sikt blev det ett stort nederlag för facken, men arbetarna lärde sig med tiden.Bild: Arbetarna har samlats på Norra Bantorget för demonstration vid storstrejken år 1909. Fotograf: Malmström, Axel. Stockholms stadsmuseum, Stockholmskällan, Creative Commons. CC-BYMusik: Arbetets söner med Joel Mossberg från 1916, text Henrik Menander, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Kata Dalström utmanade både överklassen och arbetarrörelsenKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Snart är doften av cigg på våra svenska uteserveringar ett minne blott. David Nyman reflekterar över olika starka dofter som genom åren funnits så väl i det privata som i det offentliga. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-06-20.Vid Munkbron i Stockholm låg för hundrafemtio år sedan en pråm full av skit. Till denna skithög, kallad Flugmötet, kördes innehållet i alla Gamla stans dasstunnor – där låg tusentals människors exkrementer, bara ett stenkast från slottet, och stank. När högen växt sig oregerlig kom någon fattig stackare och stakade ut pråmen i Saltsjön, varpå skiten stjälptes av och processen började om. Det var ett tungt arbete, men också en trygg anställning, eftersom skit är en av människans mest pålitliga följeslagare, och vår vilja att göra oss av med den evig.Var som helst i världen där människor flyttat tätt samman har odörer varit naturliga: maten vi ätit har luktat, dassen vi gått på, husen vi bott i och människorna vi älskat. Starka lukter har, fram till våra dagar, varit konstant närvarande i både det offentliga rummet och det privata. Innan elektricitet installerades i våra hus eldade vi med ved och koks. Före bilen använde vi djur som transportmedel. Industrierna spred nya stanker, som sulfat och sulfit, över städerna. Innan vi kunde förlita oss på desinficering, pastörisering och frysning hade odörerna en funktion. Luktade ett sår illa var det infekterat. Luktade maten ruttet var den inte ätbar. Vår näsa var, liksom den varit i tusentals år, ett vitalt instrument för att definiera fara – av den anledningen blev stanken en mänsklighetens bundsförvant. Ibland, som under industrialiseringen, har den till och med varit ett tecken på civilisation, på produktion, och i förlängningen framsteg och välfärd. Men luktens betydelse och inneboende värde har förändrats i takt med den moderna erans möjligheter att slippa den.I Sverige började vi att på allvar gömma vår samhälleliga stank först kring sekelskiftet 1900. Vattentillförseln hade byggts ner i marken några decennier tidigare. Det var en helt nödvändig del av lantbrukarnationens modernisering: det installerades gasljus i gathörnen, man byggde arbetarbostäder och började leda smuts och avfall genom rör och valv. Det handlade till stor del om att stävja sjukdomar. Koleran hade skördat många offer i olika epidemier, smittkopporna kom och gick i vågor. Men det fanns fler anledningar. Sverige befann sig, i skuggan av de europeiska krigen, under lång tid i en explosiv utvecklingsfas – vi blev rika och förseddes därmed med ett val. Att befatta sig med det kroppen och tillvaron ofrånkomligen producerade hade alltid varit en fråga om pengar, och i takt med att välfärden växte fick fler de ekonomiska medlen att välja bort lukt och smuts.I dag är odörerna nästan försvunna ur stadsrummet. Doftmiljön är homogeniserad och valbar, luktsinnets status på dekis. Vissa, som den franske arkeologen Paul Fauré, hävdar att våra luktsinnen i det moderna väst är så underutvecklade att vi, som han uttryckte det, inte kan uppskatta betydelsen av lukt mer än en blind kan beskriva en färgstark scen. I modern litteratur har luktsinnet ofta fått gestalta det djuriska och vilda i människan – i Süskinds roman ”Parfymen” sniffar mördaren exempelvis sitt byte – och det är ett styvmoderligt behandlat sinne inom många vetenskapliga fält.Långt före luktutrensningen, i den förmoderna västvärlden, värderades sinnena annorlunda. Man såg doft som den faktiska essensen – bärare av den inre sanningen om ett objekt. Det var med näsan man kom i kontakt med tingens interiörer, eftersom det utanpåliggande kunde ljuga. Kanske finns i så fall en förklaring till luktsinnets dalande position att söka där. Samtidens sensoriska modell är visuell, den lutar åt integritet, presentation och ytliga interaktioner. Vi kontrollerar och är medvetet kritiska till många av våra intryck: en störande syn går alltid att blunda sig igenom, smaker passerar nästan alltid händerna innan de når munnen. Men lukten registrerar vi omedvetet, ögonblickligen och nästan skyddslöst.Dofter kan dessutom exponera oss. En lukt vi inte har kontroll över riskerar att avslöja något som vi inte är beredda att delge. Den kan på ett ögonblick trigga en psykologisk reaktion: stanken från ett kadaver väcker flyktkänslor, lukten av nybakade bullar en instinktiv trygghet. Den smygande odören från plastmattan i ett omklädningsrum kan i detalj återskapa ångesten som ackumulerades under skoltidens gympalektioner.Vår ömhet, eller motvilja, inför specifika dofter påverkar till och med lagstiftningen. Det har bland annat resulterat i det historiker kallar en ”deodorisering” av det offentliga rummet – det vill säga en utrensning av allt som luktar illa. Den successivt ökande intoleransen för dålig lukt bland de breda massorna är ett välbelagt historiskt faktum, och började redan på 1700-talet. Men de senaste hundra åren har deodoriseringen nått nya nivåer.De första kvalitativa, antiperspiranta deodoranterna kom kring förra sekelskiftet, dass och exkrementhantering försvann med vattenklosetten några decennier senare, liksom arbetsdjuren gjorde med bilens inträde. Före millennieskiftet började rökning i dessa bilar att försvinna, och på krogen förbjöds cigaretter 2005. Numera skulle den som mot bättre vetande luktade svett bland folk eller rökte framför teven snart ha förbrukat sitt sociala kapital.2019 togs nästa steg i deodoriseringen, med ett rökförbud på många platser även utomhus. Det långsiktiga huvudsyftet med förändringen var att Sverige ska bli rökfritt senast 2025. Men är det verkligen folkhälsan som har styrt lagstiftningen?Cigarettrök i offentliga rum är en lukt utom vår kontroll. Plötsligt kan mannen på busshållplatsen plocka upp en cigarett, på uteserveringen trycks tändare igång som små försåtsminor. Vi har kanske ansträngt oss för att lukta gott, och förväntar oss att gå ut på gatan och inkorporeras i ett upplyst samhälle där väldoft är en stor dygd. I stället påminns vi om att människan bara är ett djur, oförmögen att skilja sig från de andra stinkande kreaturen.Enligt den franske historikern Alain Corbin var liklukt den första odören människan rensade ut ur det offentliga rummet. Det var egentligen inte stanken i sig folk hatade, det var snarare att den påminde om deras ändlighet. Man ville helt enkelt gömma, och i förlängningen förneka, det definitiva slutet. Vad ett rökförbud utomhus kommer att ha för effekt på folkhälsan går inte att säga än. Men kanske är det inte lungcancern i sig riksdagen vill åt, utan snarare att gatorna någon gång i framtiden ska lukta så gott att vi glömmer att sjukdomen ens existerar.David Nyman, Skribent och författareLitteratur: Alain Corbin - ”The Foul & The Fragrant”Constance Classen, David Howes, Anthony Synnott - ”Aroma - The cultural history of smell”Paul Fauré - ”Parfums et aromates de l'Antiquité”

Elin och Kattis fortsätter att åka berg-och-dalbana mellan Saltis och Italien, Hökarängen och stan. För tillfället (exakt i ögonblicket då detta skrivs) har de båda landat i att gräva där de står, men efter responsen på förra veckans avsnitt gör de även ett nytt försök att gräva i sitt beteende. Handlar det om sociala medier, barndomen eller nåt mer fundamentalt? Efter ett förslag från en lyssnare ritar de upp sina egna tidslinjer från 0 till 100 år (typ). Elin tvingar Kattis att formulera en femårsplan och har själv bestämt sig för att inom tio år ta tillbaka kulturen till Saltsjöbaden (look out Gamla Enskede!). Dessutom har de fått en fråga om bästa sättet att inreda fula badrum, vilket leder till konkreta, inspirerande tips samt en utvikning om ohyra och äkta kärlek (triggervarning för dig som har krypfobi!). Avsnittet är som alltid klippt av Jonas Sveningsson/Brandline. Trevlig lyssning och trevlig helg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kattis är på väg till missionshuset och försöker stäva drömmarna om kök och biblioteket med lite mer realistiska planer. Hon börjar på dasset. För ibland är en rejäl grundstädning (och ett dyrt doftljus) faktiskt det enda som krävs för att en plats ska kännas som hemma. Och apropå hemma: Elin har fått en egen skrivarlya! Ett alldeles eget rum som hon så länge drömt om. Nu pågår inredningsplanerna för fullt för att förvandla rummet i Saltsjöbaden till en kreativ oas värdig Tove Jansson. Vilket för oss in på vårens loppisplaner: Teckningar, vaser (gärna med fot), oljemålningar, lampskärmar (fransar, tack), draperier, divaner, skulpturer (the one that got away) och det perfekta skrivbordet (men tänk på det här om du köper bilder av nakna kvinnor). Som alltid tack till Jonas Sveningson/Brandline som klippt avsnittet. Trevlig lyssning och trevlig helg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Messiah tror att folk i Saltsjöbaden alltid använt N-ordet, John har sett världens osexigaste dansmove och Klara erkänner sig besatt av Britney Spears.

Ernest Thiel var Sveriges rikaste. I början av 1900-talet hade han allt och förlorade allt. I sin originella minnesbok beskriver sig bankdirektören och konstsamlaren som "ett misslyckandets geni". Ännu under första världskriget var Thiel en av landets absolut mest förmögna personer. Tillsammans med kumpanen Knut Wallenberg finansierade han Sveriges första badort av kontinentalt snitt, Saltsjöbaden, komplett med elektrisk järnväg och förnämt hotell. Liksom utbyggnaden av malmfälten i Kiruna som skulle bli hela nationens kassakista under det kommande seklet. Dessutom lät han bygga sig ett väldigt bländvitt galleri för sin konst på Djurgården i Stockholm.Tio år senare hade han förlorat alltihop. Förmögenheten försvann i den så kallade deflationskrisen, som svepte över världen under 1920-talet. Den nya hustrun dog ung och till och med galleriet fick säljas till staten.I "Vara eller synas vara" beskriver Thiel med eleganta formuleringar och en författares blick både sin uppgång och sitt fall. Framför allt går han hårt åt Knut Wallenberg, som lär ha genomdrivit att boken inte skulle ges ut förrän flera decennier efter bägge deras död. Och inte minst sig själv.Det är Kulturredaktionens Mattias Berg som har gjort den här klassikern om Ernest Thiels minnesbok. I programmet hörs även Mikael Cohen, som uppläsare av partier ur boken, samt Jussi Björling och Sylvia Lindenstrand som framför en av Thiels egna tonsatta dikter. Dessutom konstkritikern Ingela Lind i ett kort klipp ur radioarkivet.

This week I paid a visit to Irish Michelin-starred chef and hotel manager Liam Ginnane at the splendid surroundings of Vår Gård in Saltsjöbaden to talk hospitality, kitchen work and the joys of Christmas cooking for family and customers alike. Merry Christmas and a Happy New Year from the Irish in Sweden podcast!

Carina beskriver sin resa och vikten av "lilla röda". Hur bygger man framgångsrika team och vad är det egentligen ledarskap handlar om? Lyssna in på Carina Dillmans kloka insikter.

Vår eminenta radiomedarbetare på Kulturredaktionen och Radiofyndsredaktör Karsten Thurfjell går i pension. Vi hyllar honom med ett utdrag ur hans program Elvis Presley och årets svenska högtider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I många år skrev Karsten Thurfjell fantasifulla historier om Elvis Presleys olika resor i Sverige som sändes i Kulturnytt i samband med olika högtider som Elvis Presley visade sig vara oväntat intresserad av."När Elvis Presley kom till Sverige så blev midsommar för första gången något annat än en litterär konstruktion för Elvis. Han hade förstås sett Shakespeare och läst en och annan novell av de svenska arbetarförfattarna..." Och sen bär det av till ett pensionat i Eskilstuna.Så börjar Karsten Thurfjells program "Elvis Presley och årets svenska högtider" från 1998 i uppläsning av vetenskapsradions mångårige medarbetare Rolf Herson.I detta avsnitt som också blev det sista besöker Elvis Presley Saltsjöbaden för att titta närmare på Saltsjöbadsandan och Vår gård.Intervjuare í programmets inledning är Elin Claeson.

Det är case-torsdag och Anna och Lena tar ångbåten ut i Saltsjön och nystar i mordet på en ung kvinna. Det bläddras i kartotek, analyseras läskeblask och sträcks upp en matros innan gåtan får sin förklaring. På slutet tar Lena med oss till ett helt annat element och bjuder på rövhatt!

I det första avsnittet av Opodden efter sommarsemestern rapporterar programledare Gunilla Mild Nygren och Ann-Sofi Sjöberg från Almedalen i början av juli. I avsnittet pratar de med två av parterna som har förhandlat i flera år för ett nytt huvudavtal på svensk arbetsmarknad. Undertecknat i Saltsjöbaden i juni är det historiskt. Mattias Dahl, vice vd för Svenskt Näringsliv och Camilla Frankelius, förhandlingschef för Sveriges Ingenjörer berättar mer om hur de ser på effekterna av det nya avtalet. För fler uppdateringar om omställning och svensk arbetsmarknad följ Opodden på LinkedIn.

Avsnitt 36 säger yey! men dags att fortsätta jobba för rimliga pensioner, pratar lite mer om vem som fifflar och inte med sitt boende, funderar på segrar i det nya saltsjöbadsavtalet och vad som är mest irriterande med regeringens förslag om språkkrav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Som vanligt leds podden av Linn Svansbo och Sara Karlsson.

Kattis har fått pondus och Elins kompissjälvförtroende är på topp. Är att fylla 40 det bästa som hänt oss? Vi fantiserar om cykelturer på den italienska landsbygden, tar ny plats i rummet och minglar runt hos Elin i Saltsjöbaden. För det visar sig att hennes och Alex hus är perfekt för fest – inte minst trädgården. Vilket leder till frågan: Hur tar man sig bäst an en ny trädgård eller balkong? Det vet Niclas Steeve, trädgårdsmästare och en av hjärnorna bakom Villa Sundahl Trädgård, som dyker upp som proffsig gäst i detta (ärligt talat) ganska flamsiga avsnitt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 20 augusti 1959 följer radions reporter Fritiof Haglund bärgningen i Saltsjön av det regalskeppet Wasa, 331 år sedan hon sjönk på sin jungfrufärd, den 10 augusti 1628.

Den 20 augusti 1959 följer radions reporter Fritiof Haglund bärgningen i Saltsjön av det regalskeppet Wasa, 331 år sedan hon sjönk på sin jungfrufärd, den 10 augusti 1628. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Idag ska vi träffa Åsa Hedin som för ungefär ett år sedan blev vald till ordförande för Svenska Tennisförbundet, som första kvinna någonsin. Åsa arbetar i övrigt som professionell styrelseordförande och ledamot, spelar tennis för Saltsjöbadens LTK och har en bakgrund där hon spelade tennis i USA under collegetiden samt testat på tränarrollen vid olika tillfällen. Hon sitter även med i ITF's Gender Equality Committee. I dagens samtal pratar vi bland annat om: - vad rollen som ordförande för SvTF innebär - ifall hon upplever att det är ett öppet sinne och framåtsträvande anda hos SvTF - vad man sett i de omvärldsbevakningar som gjorts under arbetet med Game Changer 2030 - varför Åsa tycker tränarutbildning är ett av våra absolut viktigaste områden att jobba med framöver Och så sätts jag på prov när Åsa kapar podden och börjar ställa frågor till mig om vad jag har upplevt framkommit under alla tidigare poddavsnitt jag spelat in... Avsnittet görs i samarbete med vår sponsor Tennisshopen.se som drivs av före detta topp 10-spelaren Magnus ”Gusten” Gustafsson samt Björn Rehnquist, vinnare av Australian Open för juniorer. Ta tillfället i akt och få 15 % på ett helt köp när du anger ”tennislinus” i webbshopskassan hos www.tennisshopen.se. Mail: linus.eriksson@tennismagasinet.se Instagram: linus.eriksson@tennismagasinet.se

Den sextonåriga Lisbet Carlsdotter som bor på Södermalmen i Stockholm är vittne i trolldomsrättegångarna och anordnare av vakstugor. Den som står på Höga-bergs-gatan med näsan åt Saltsjön kan överblicka kyrkobygget åt ena hållet och stadshusbygget åt det andra. Året är 1676 och de stockholmska häxprocesserna pågår för fullt. Där är fullt med fiskarfolk och kärringar som syr, fattigdom och elände i stormaktstidens Sverige. Trehundrafyrtiofyra år senare bör Lisbet Carlsdotter sedan länge ha försvunnit ut ur historien. Ändå gör hon sig påmind för en hobbyforskare från framtiden. Är Lisbet en riktig elaking eller ett offer för sin tid? Kan den som vill komma henne till mötes? Och hur långt kan den som intresserar sig för en historisk person gå för att förstå vad som egentligen hände? Sisela Lindbloms nya bok Brinn! är en historisk roman som utspelar sig i nuet. I händelsernas centrum står Lisbet Carlsdotter, ett av de mest aktiva vittnena i de stockholmska häxprocesserna.

Det blev nyligen uppmärksammat att Kommunal och IF metall har valt att ansluta sig till avtal som TCO och Svenskt Näringsliv kommit fram till efter vissa kompromisser. Vi tittar på vilka delar som förändrats i avtalet och diskuterar vad som kommer att hända med LO   SCB har släppt sin PSU. Partisympatier november 2020 (scb.se)   Vi tittar därför i veckans avsnitt på vilka rörelser vi kan se och vad vi kan vänta oss framöver. Vem erövrar mitten i svensk politik?   Dessutom en kort inblick i Brexit-förhandlingarna, där en hard Brexit verkar allt mer sannolik.   Har du några frågor, mejla oss gärna! Följ oss gärna på Instagram och följ oss på Facebook!

Hur var stämningen inne i rummet när Las-överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv slöts? Varför hoppade LO av och hur viktigt är det här? Lyssna på Camilla Frankelius, som förhandlade för PTK. I veckans Samhällsvetarpodden.

I förra veckan presenterades årets statsbudget, med satsningar på över 100 miljarder. Nästan en tredjedel handlar om sänkta skatter och sänkta arbetsgivaravgifter. Klassiskt borgerlig politik, enligt Centerpartiets Annie Lööf. Men vad väntar för politik fram till valet, om samarbetet med regeringen fortsätter? Centerpartiets partiledare Annie Lööf intervjuas i Ekots lördagsintervju. Analys, Ekots politikkommentator Tomas Ramberg. Sedan om relationen mellan arbetsmarknadens parter och politiken. Exptermedlaren Claes Stråth tar med oss på en resa genom tiden efter Saltsjöbadsavtalet och fram till idag - hur likt olik är idag jämfört med 30-talet? Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder

#124 Peder har fått nya klubbor från Wilson och nu ska de testas! Vi beger oss till Saltsjöbadens golfbana och går nio hål. Peder är nu en golfare! Vi pratar fettsugning och kommer såklart in på sommarens skräckresa: 100mil på vattenskoter längs Norges kust! Frågorna hopar sig, kan en val svälja en vuxen människa? Är späckhuggare havets pandor - eller är de livsfarliga? Vi glömmer själva huvudämnet... Nästa vecka tar podden semester. Eller vi får se. Vi kanske gör en. Skitsamma. Glöm inte att SUPPORTA i Acast-appen. Support till showen http://supporter.acast.com/storfrasarpodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt gästas vi av Anette Vancas Moberg. Hon är förtroendevald för Unionen vid Volvo AB och sedan 33 år anställd vid Volvo Lastvagnar AB. Vad innebär det att vara förtroendevald och att föra arbetstagarnas röst? Hur har hon upplevt dessa exceptionella Coronatider med masspermitteringar i form av korttidsarbete? Vi passar även på att spåna om framtiden och att klargöra några olika begrepp, såsom samverkan, varsel, informations- och förhandlingsskyldighet för att bara nämna några få. Vi får dessutom höra hur Anette kombinerar sitt förtroendemannaskap med sina talanger inom coaching och som skådespelare. Mycket nöje! 1938 slöts Saltsjöbadsavtalet mellan dåvarande Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Landsorganisationen (LO). Ett avtal som sedan dess har definierat spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden och som lade grunden för det samförståndsklimat som fortfarande präglar det vi kallar den svenska modellen. En modell där arbetsmarknadens parter aktivt har valt att hålla politiken utanför, bland annat för att undvika populistiska kortsiktiga beslut. Vilkas Podderier är en podd med makarna Anna och Mikael Vilkas. Anna är Mastercoach med en passion för entreprenörskap och framtidens organisation. Hon arbetar primärt med VD och ledningsgrupper i medelstora organisationer för att skapa tillväxt genom fokus, engagemang och glädje. Mikael är mediamannen med välkända speakerrösten, bakgrund inom TV, musikbranschen och med mängder av radioguld. Trummorna står i vardagsrummet och guld- & platinaskivorna pryder gästtoaletten. Framtidens marknadsföring, film & digitala kanaler är hans hemmahamn. Mycket nöje!

I panelen: Jonas Hallberg, Gabriella Ahlström och Göran Everdahl. Programmet är en sommarpodd från Spanarnas arkiv och sändes ursprungligen 1999-06-11. Spanarna har sänts sedan slutet på 80-talet och det här programmet är en sommarbonus ur Spanarnas arkiv! Vilka trender diskuterades då och vilka spaningar slog in? Här hör du ett av de tidigare programmen - närmare bestämt från 1999-06-11 när Spanarna avslutar vårsäsongen på ett fyrskepp i Saltsjön. Jonas Hallberg talar om den nya självupptagenheten. Gabriella Ahlström anar hur vår syn på vädret ger nya insikter och möjligheter. Göran Everdahl ser det hotfulla som ett nytt framgångsrecept. Alla önskar lyssnarna en trevlig sommar. Programledare: Ingvar Storm. spanarna@sverigesradio.se

I panelen: Jonas Hallberg, Gabriella Ahlström och Göran Everdahl. Programmet är en sommarpodd från Spanarnas arkiv och sändes ursprungligen 1999-06-11. Spanarna har sänts sedan slutet på 80-talet och det här programmet är en sommarbonus ur Spanarnas arkiv! Vilka trender diskuterades då och vilka spaningar slog in? Här hör du ett av de tidigare programmen - närmare bestämt från 1999-06-11 när Spanarna avslutar vårsäsongen på ett fyrskepp i Saltsjön. Jonas Hallberg talar om den nya självupptagenheten. Gabriella Ahlström anar hur vår syn på vädret ger nya insikter och möjligheter. Göran Everdahl ser det hotfulla som ett nytt framgångsrecept. Alla önskar lyssnarna en trevlig sommar. Programledare: Ingvar Storm. spanarna@sverigesradio.se

I panelen: Jonas Hallberg, Gabriella Ahlström och Göran Everdahl. Programmet är en sommarbonus från Spanarnas arkiv och sändes ursprungligen 1999-06-11. Spanarna har sänts sedan slutet på 80-talet och det här programmet är en sommarbonus ur Spanarnas arkiv! Vilka trender diskuterades då och vilka spaningar slog in? Här hör du ett av de tidigare programmen - närmare bestämt från 1999-06-11 när Spanarna avslutar vårsäsongen på ett fyrskepp i Saltsjön. Jonas Hallberg talar om den nya självupptagenheten. Gabriella Ahlström anar hur vår syn på vädret ger nya insikter och möjligheter. Göran Everdahl ser det hotfulla som ett nytt framgångsrecept. Alla önskar lyssnarna en trevlig sommar. Programledare: Ingvar Storm. spanarna@sverigesradio.se

I avsnitt #44 träffar vi Linus Kullänger som är grundare och VD för Care to Translate. Inom vården uppstår det ofta språkbarriärer mellan vårdpersonal och patienter. Detta löser Care to Translate genom sin innovativa översättningsapp som möjliggör för fler att få vård.Linus växte upp i Fisksätra och Saltsjöbaden i Stockholm, två närliggande platser men ändå extremt olika. En uppväxt som präglat honom och format ett intresse för globala frågor. Han var inne på en bana att jobba internationellt inom FN men var samtidigt intresserad av mode och jobbade under några år i butik. Efter en tid i modebranschen insåg han att han ville något helt annat, nämligen att bli läkare. Under utbildningen fann han entreprenören inom sig och engagerade sig i ideella frågor och var med och startade upp flera projekt inom olika hälsoområden.Till slut hamnade han på problemet med språkbarriärer inom vården och fick själv uppleva utmaningen under en praktikperiod i Södertälje. Care to Translate startade som en ideell organisation med senare togs steget att driva det som ett företag istället. Idag finns appen på 28 språk, har över 80.000 användare och finns i fler än 120 länder!Mer info:Hemsida: KLICKA HÄRInstagram: KLICKA HÄRLyssna på avsnitt: KLICKA HÄR See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad babblar Alex Schulman för goja egentligen? Har Sverige en "stram" migrationspolitik? Får man såga ner statyer för att man ogillar dem? Kan Linus vara tyst någon gång, och hur många gånger kan Erik spontant komma att tänka på när han var i Sälen? Dessa frågor och många fler belyses detta avsnitt av Samtidigt. Vidare diskuteras bland annat kriminalitet och sprängdåd på Östermalm och i Saltsjöbaden, primärsjukvård i praktiken, fräcka åldringsrån och Irans nedskjutning av ett passagerarplan.

Fredrik Malmstedt, var med i den ledningsgrupp på Grand Hotel i Saltsjöbaden som tog hotellet från 15 miljoner 2015 till 56 miljoner 2018. Hur gick det till? Hur gör man det? Fredrik har jobbat på Vassa Eggen, Charlie Trotter (Chicago, Eriks Bakficka, Gondolen, Ulriksdals värdshus för att nämna några restauranger. En värmlänning som mellanlandade på Gotland och som nu bor i Stockholm. Ett långt samtal om hur man bygger team, som är en av nycklarna till världsklass. Håll till godo.

Att sätta ledningsgruppen i terapi var en del av framgångsreceptet för Katarina Romell och Vår Gård. "En organisation i balans gör rätt saker och det ger resultat" säger hon. Katarina Romell har en tung meritlista med chefsjobb. Förutom starka resultat är hon känd för något såpass ovanligt som att hon låtit hela ledningsgrupper gå i terapi. Tung chefsmeritlista Hon kommer från chefsuppdrag inom Viking Line, Scandic Hotels, Visit Sweden, Radisson och Grand Hotel Saltsjöbaden dit hon nyligen har återvänt som vd. - För att vara en riktigt bra chef, säger Katarina, måste man kunna vara liten ibland och visa att det finns saker man själv inte kan. Och för det krävs självkännedom. Egen erfarenhet av utmattning Det fick hon själv erfara när hon hamnat i den berömda väggen och blev utmattad: mitt i livet med små barn och chefskarriären i full rullning. Det var då hon förstod att hon behöver kontrollera sin egen ambition och bli bättre på återhämtning. Det var också då hon började med egen terapi. Terapi ger tillit som ger lönsamhetAtt lära känna varandras starka och svaga sidor gör att man kan stötta varandra och på det sättet samarbeta bättre. Katarina beskriver hur det funkar när det är som bäst i hotell- och restaurangbranschen: - Vi gör misstag men räddar varandra så det inte drabbar kund. Hon fortsätter: - När en organisation är i balans gör människor rätt saker och det ger resultat. Man blir tolerant på ett annat sätt och kan få en större acceptans för det bagage alla har med sig. Grubbleriet om varför människor gör som de gör försvinner. Terapi för ledningsgruppen Det här ville hon använda även för ledningsgruppen på Vår Gård, en KF-ägd hotell- och konferensanläggning i Saltsjöbaden. Katarina kom på det för att hon själv gick en utbildning i KBT och ledarskap och upplevde att hela gruppen skulle ha glädje av det. I stort var ledningsgruppen nyfiken men det fanns också ifrågasättande. Men det gav resultat: de gick från 35 till 53 miljoner i omsättning på 5 år. Stora egon en risk- En bra ledare behöver jobba med att förminska sitt ego, säger Katarina. - Balansen mellan ambition och ego måste finnas. Det som ger strålglans åt en individ är inte alltid det bästa för organisationen. Ambition - med kontroll Däremot är entusiasm och lust bra. Det är bra att ha kontroll på sin egen ambition, det har Katarina själv fått uppleva. Din egen ambition kan äta upp dig om den är för hög i förhållande till tid och ork. Tillitsfulla relationer är också en viktig avlastande faktor. Frågan om varför Vad kan man göra utan att gå i terapi? Jo alla kan börja med att ställa sig själv ett antal frågor: Vet du varför du gör det du gör? Att besvara den frågan förändrar ditt ledarbeteende om du är ledare. Håll fast vid uppdraget Att hantera förändring, som det är så populärt att prata om nu, fast Katarina hellre talar om förbättring, handlar enligt henne om att veta vilket det riktiga uppdraget är om du till exempel är chef. För ibland är det som är viktigt att inte förändra, utan att hålla fast vid det uppdrag man har och den inre kompass man har valt som ledstjärna. Vår samarbetspartner Firstbeat uppmärksammar att utmattningssyndrom fortsätter att öka och vill sprida kunskap om hur man kan agera proaktivt och förebyggande. Vi kan alla bli uppmärksamma både på egna signaler och på tecken hos kollegor att något inte står rätt till. Det kan vara sånt som ökad irritation, påverkad sömn, minskad upplevd glädje och ökad frustration. Som kollega och eller chef kan tecknen vara ökad sjukfrånvaro eller att personen istället arbetar mer. Det kan vara humörsvängningar, slarv och att personen drar sig undan eller tvärtom är mer utåtagerande. Firstbeat delar här  och här med sig av tips på hur du verkar förebyggande mot att riskera att drabbas av utmattningssyndrom.

Luis, who grew up in Spain, talks a bit about his birth country Costa Rica (watch out for alligators), swimming at Saltsjöbaden (fun to swim in, hard to say) and expat superpowers!

I första avsnittet av Hallå? möter vi timvikarierna Viktor och Sofia. Sen reser vi till ståtliga Saltsjöbaden där Janno och Biggan är på väg till systembolaget. Skicka in dina förslag på vad du vill höra till @johannanordstrm och @edvintornblom

KORT VERSION - Influencern Margaux Dietz gästade det trehundraåttiotredje avsnittet av Värvet. I ett samtal om vad det innebär att jobba som influencer, Holland, släktträdet, att föda barn på Youtube, Saltsjöbaden, kommentarsfält, Teliabutiker, Arnold, investeringar, självhjälpsboken och givetvis en hel del om känslan av att lägga alla ägg i samma korg.Samtalsledare: Kristoffer TriumfProducent: Clara Åström O’MånssonDistribution: AcastKontakt: varvet@triumf.seDu hittar oss på Instagram HÄRVill du kika på Margauxs Youtubekanal kan du klicka HÄR See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Influencern Margaux Dietz gästade det trehundraåttiotredje avsnittet av Värvet. I ett samtal om vad det innebär att jobba som influencer, Holland, släktträdet, att föda barn på Youtube, villorna i Saltsjöbaden, Teliabutikerna, entreprenörblod, att älska krogen, egna talkshowformat, reklamsamarbeten, Arnold och givetvis en hel del om att alltid vara glad. Samtalsledare: Kristoffer TriumfProducent: Clara Åström O’MånssonDistribution: AcastKontakt: varvet@triumf.seDu hittar oss på Instagram HÄRVill du kika på Margauxs Youtubekanal kan du klicka HÄR See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Juristen Jakob Johansson från Stockholm är namnet på mannen som köpt in sig i Viking Line till närmare 18 procent. Han ser investeringen som långsiktig och vill se till att rederiet förblir åländskt. Dessutom snackar vi denna veckan om gamla Viking ADCC, ångfartyget Saltsjön, M/S Bohus, Povl Anker och om bussen som äntligen hittat rätt väg till Värtahamnen i Stockholm. Välkomna ombord! /Christopher & Patrik

Snart är doften av cigg på våra svenska uteserveringar ett minne blott. David Nyman reflekterar över olika starka dofter som genom åren funnits så väl i det privata som i det offentliga. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna Vid Munkbron i Stockholm låg för hundrafemtio år sedan en pråm full av skit. Till denna skithög, kallad Flugmötet, kördes innehållet i alla Gamla stans dasstunnor där låg tusentals människors exkrementer, bara ett stenkast från slottet, och stank. När högen växt sig oregerlig kom någon fattig stackare och stakade ut pråmen i Saltsjön, varpå skiten stjälptes av och processen började om. Det var ett tungt arbete, men också en trygg anställning, eftersom skit är en av människans mest pålitliga följeslagare, och vår vilja att göra oss av med den evig. Var som helst i världen där människor flyttat tätt samman har odörer varit naturliga: maten vi ätit har luktat, dassen vi gått på, husen vi bott i och människorna vi älskat. Starka lukter har, fram till våra dagar, varit konstant närvarande i både det offentliga rummet och det privata. Innan elektricitet installerades i våra hus eldade vi med ved och koks. Före bilen använde vi djur som transportmedel. Industrierna spred nya stanker, som sulfat och sulfit, över städerna. Innan vi kunde förlita oss på desinficering, pastörisering och frysning hade odörerna en funktion. Luktade ett sår illa var det infekterat. Luktade maten ruttet var den inte ätbar. Vår näsa var, liksom den varit i tusentals år, ett vitalt instrument för att definiera fara av den anledningen blev stanken en mänsklighetens bundsförvant. Ibland, som under industrialiseringen, har den till och med varit ett tecken på civilisation, på produktion, och i förlängningen framsteg och välfärd. Men luktens betydelse och inneboende värde har förändrats i takt med den moderna erans möjligheter att slippa den. I Sverige började vi att på allvar gömma vår samhälleliga stank först kring sekelskiftet 1900. Vattentillförseln hade byggts ner i marken några decennier tidigare. Det var en helt nödvändig del av lantbrukarnationens modernisering: det installerades gasljus i gathörnen, man byggde arbetarbostäder och började leda smuts och avfall genom rör och valv. Det handlade till stor del om att stävja sjukdomar. Koleran hade skördat många offer i olika epidemier, smittkopporna kom och gick i vågor. Men det fanns fler anledningar. Sverige befann sig, i skuggan av de europeiska krigen, under lång tid i en explosiv utvecklingsfas vi blev rika och förseddes därmed med ett val. Att befatta sig med det kroppen och tillvaron ofrånkomligen producerade hade alltid varit en fråga om pengar, och i takt med att välfärden växte fick fler de ekonomiska medlen att välja bort lukt och smuts. I dag är odörerna nästan försvunna ur stadsrummet. Doftmiljön är homogeniserad och valbar, luktsinnets status på dekis. Vissa, som den franske arkeologen Paul Fauré, hävdar att våra luktsinnen i det moderna väst är så underutvecklade att vi, som han uttryckte det, inte kan uppskatta betydelsen av lukt mer än en blind kan beskriva en färgstark scen. I modern litteratur har luktsinnet ofta fått gestalta det djuriska och vilda i människan i Süskinds roman Parfymen sniffar mördaren exempelvis sitt byte och det är ett styvmoderligt behandlat sinne inom många vetenskapliga fält. Långt före luktutrensningen, i den förmoderna västvärlden, värderades sinnena annorlunda. Man såg doft som den faktiska essensen bärare av den inre sanningen om ett objekt. Det var med näsan man kom i kontakt med tingens interiörer, eftersom det utanpåliggande kunde ljuga. Kanske finns i så fall en förklaring till luktsinnets dalande position att söka där. Samtidens sensoriska modell är visuell, den lutar åt integritet, presentation och ytliga interaktioner. Vi kontrollerar och är medvetet kritiska till många av våra intryck: en störande syn går alltid att blunda sig igenom, smaker passerar nästan alltid händerna innan de når munnen. Men lukten registrerar vi omedvetet, ögonblickligen och nästan skyddslöst. Dofter kan dessutom exponera oss. En lukt vi inte har kontroll över riskerar att avslöja något som vi inte är beredda att delge. Den kan på ett ögonblick trigga en psykologisk reaktion: stanken från ett kadaver väcker flyktkänslor, lukten av nybakade bullar en instinktiv trygghet. Den smygande odören från plastmattan i ett omklädningsrum kan i detalj återskapa ångesten som ackumulerades under skoltidens gympalektioner. Vår ömhet, eller motvilja, inför specifika dofter påverkar till och med lagstiftningen. Det har bland annat resulterat i det historiker kallar en deodorisering av det offentliga rummet det vill säga en utrensning av allt som luktar illa. Den successivt ökande intoleransen för dålig lukt bland de breda massorna är ett välbelagt historiskt faktum, och började redan på 1700-talet. Men de senaste hundra åren har deodoriseringen nått nya nivåer. De första kvalitativa, antiperspiranta deodoranterna kom kring förra sekelskiftet, dass och exkrementhantering försvann med vattenklosetten några decennier senare, liksom arbetsdjuren gjorde med bilens inträde. Före millennieskiftet började rökning i dessa bilar att försvinna, och på krogen förbjöds cigaretter 2005. Numera skulle den som mot bättre vetande luktade svett bland folk eller rökte framför teven snart ha förbrukat sitt sociala kapital. 2019 togs nästa steg i deodoriseringen, med ett rökförbud på många platser även utomhus. Det långsiktiga huvudsyftet med förändringen var att Sverige ska bli rökfritt senast 2025. Men är det verkligen folkhälsan som har styrt lagstiftningen? Cigarettrök i offentliga rum är en lukt utom vår kontroll. Plötsligt kan mannen på busshållplatsen plocka upp en cigarett, på uteserveringen trycks tändare igång som små försåtsminor. Vi har kanske ansträngt oss för att lukta gott, och förväntar oss att gå ut på gatan och inkorporeras i ett upplyst samhälle där väldoft är en stor dygd. I stället påminns vi om att människan bara är ett djur, oförmögen att skilja sig från de andra stinkande kreaturen. Enligt den franske historikern Alain Corbin var liklukt den första odören människan rensade ut ur det offentliga rummet. Det var egentligen inte stanken i sig folk hatade, det var snarare att den påminde om deras ändlighet. Man ville helt enkelt gömma, och i förlängningen förneka, det definitiva slutet. Vad ett rökförbud utomhus kommer att ha för effekt på folkhälsan går inte att säga än. Men kanske är det inte lungcancern i sig riksdagen vill åt, utan snarare att gatorna någon gång i framtiden ska lukta så gott att vi glömmer att sjukdomen ens existerar. David Nyman, Skribent och författare Litteratur:  Alain Corbin - The Foul & The Fragrant Constance Classen, David Howes, Anthony Synnott - Aroma - The cultural history of smell Paul Fauré - Parfums et aromates de l'Antiquité

Säsong två av Under det blå täcket är en samtalspodd framtagen av ungdomsorganisationen PeaceWorks, tillsammans med olika ungdomsgrupper i Stockholm. Till skillnad från säsong ett av Under det blå täcket är säsong två inspelad som livepodd. Inspelningarna har alltså knappt redigerats och är en direkt spegling av samtalet.  I detta avsnitt får ni lyssna på en anonym ungdomsgrupp från Saltsjöbaden. De pratar bland annat om vit feminism, huruvida alla kvinnor kan relatera till varandra och polisbrutalitet.  Podcasten har tagits fram med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Ernest Thiel var Sveriges rikaste. I början av 1900-talet hade han allt och förlorade allt. I sin originella minnesbok beskriver sig bankdirektören och konstsamlaren som "ett misslyckandets geni". Ännu under första världskriget var Thiel en av landets absolut mest förmögna personer. Tillsammans med kumpanen Knut Wallenberg finansierade han Sveriges första badort av kontinentalt snitt, Saltsjöbaden, komplett med elektrisk järnväg och förnämt hotell. Liksom utbyggnaden av malmfälten i Kiruna som skulle bli hela nationens kassakista under det kommande seklet. Dessutom lät han bygga sig ett väldigt bländvitt galleri för sin konst på Djurgården i Stockholm. Tio år senare hade han förlorat alltihop. Förmögenheten försvann i den så kallade deflationskrisen, som svepte över världen under 1920-talet. Den nya hustrun dog ung och till och med galleriet fick säljas till staten. I "Vara eller synas vara" beskriver Thiel med eleganta formuleringar och en författares blick både sin uppgång och sitt fall. Framför allt går han hårt åt Knut Wallenberg, som lär ha genomdrivit att boken inte skulle ges ut förrän flera decennier efter bägge deras död. Och inte minst sig själv. Det är Kulturredaktionens Mattias Berg som har gjort den här klassikern om Ernest Thiels minnesbok. I programmet hörs även Mikael Cohen, som uppläsare av partier ur boken, samt Jussi Björling och Sylvia Lindenstrand som framför en av Thiels egna tonsatta dikter. Dessutom konstkritikern Ingela Lind i ett kort klipp ur radioarkivet.

Den sociala dialogen i Sverige följde en lång, stundtals våldsam väg innan den landade i den konsensuskultur den svenska arbetsmarknaden är känd för idag. Några avgörande händelser ledde dit, varav en avgörande sådan är Saltsjöbadsavtalet, som slöts i december 1938 mellan LO och SAF. Samhällsvetaren Laila Abdallah berättar om dess framväxt, innehåll och resultat. 

Varje måndag väcker jag någon med en alldeles egen sång. Den här gången har det blivit dags att överraska 8-åriga Hanna i Saltsjöbaden som älskar tårtor och att trixa med tråd. Känner du nästa morgongäsp? Det kan vara precis vem som helst. Kanske en kompis, din mamma, din lärare eller varför inte dig själv?  Skriv till mig på barnmorgon@sverigesradio.se

Hm, klarar du av att klura ut svaret på Farzads fredagstävling? Det är klurigt i början, men du får fler och fler ledtrådar. Lycka till! Ett stort grattis till Goda i Saltsjöbaden som gissade rätt på gåtan och vann denna veckas tävling!

Vad i hela fridens namn är den Svenska modellen? Alla pratar om det, ingen kan säga vad det är. Är det Saltsjöbadsavtalet? Är det allt-som-är-bra-i-Sverige?

Veckans gäst är Katarina Romell, nytillträdd VD På Görvälns Slott och Huvudsta Gård. Katarina är förmodligen en av våra mest erfarna ledarna inom turist- och resenäringen och hon har bland annat haft chefsroller på Viking Line, Scandic Hotels, Visit Sweden och så har hon varit VD på SAS Radisson Strand Hotel och Grand Hotel Saltsjöbaden. Nu senast drev hon en fantastisk förändringsresa som VD på Vår Gård i Saltsjöbaden. Där fördubblade hon omsättningen fr 30 till 60 miljoner och de fick en mängd utmärkelser. Hur gick det till? Katarina är ingen vanlig ledare - första steget i förvandlingen var när hela ledningsgruppen sattes i terapi. Katarina är gift med Krögaren Melker Andersson och kan också berätta om hur det är att leva ihop med en känd person. Ja, ni hör - det här blir ett spännande samtal som inte bara kommer att handla om karriären utan också om vad som faktiskt är viktigt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En samling buddhister har samlats i en stor villa i fina Saltsjöbaden för att fira: Marie som chantar för att hitta kärleken  och buddhistledaren Fredrik, som chantade bort sin ätstörning. Svenska Soka Gakkai-buddhisterna öppnade upp sin verksamhet här i Saltsjöbaden på nationaldagen för 28 år sedan.  Då var gruppens internationelle ledare, Daisaku Ikeda, på plats för att träffa Sveriges kung och drottning, samt den då väldigt lilla svenska förgreningen av Soka Gakkai. Verkligheten i P3 besöker buddhisterna i Saltsjöbaden på årsdagen av invigningen. Reporter: Sigge Dabrowski

I veckans Stil Special ska vi glänta på dörren till några mytomspunna hus som varit bostäder åt människor som lockat till sig allmänhetens intresse, några mer välkända än andra. I programmet besöker vi bland annat den så kallade Grünewaldvillan i Saltsjöbaden utanför Stockholm en trävilla i så kallad Schweizerstil, med dekorativt utformade burspråk, verandor, balkonger och ett fyra våningar högt torn med milsvid utsikt över Baggensfjärden. Här bodde konstnären Isaac Grünewald tillsammans med sin andra hustru, konstnären Märta Grundell, från 1937 fram till parets död i en flygolycka i Norge nio år senare. Vi besöker också Rådmansgatan 72 i Stockholm. Det är ett vitt, ganska anspråkslöst hörnhus i vilket det idag bor barnfamiljer och pensionärer. Men så var det inte på 80-talet. Då hade finansmannen och konsthandlaren Fredrik Roos köpt hela fastigheten och delade ut flera av lägenheterna till vänner och bekanta. Vi tar också en närmare titt på en av Sveriges största arkitekter. Léonie Geisendorf, som gick bort för ett år sedan 102 år gammal. Hon föddes i Warszawa, utbildade sig i Schweiz och dog i Paris. Men den största delen av sitt liv bodde hon i Stockholm, och det är också där som de flesta av hennes ritningar förverkligats. Vi har besökt Villa Delin på Djursholm.

Det är 20 år sedan den brittiska prinsessan Diana avled i en bilkrasch i Paris, bara 36 år gammal. Nu ställs hennes kläder ut i London. Många betraktar henne som en modern, om än annorlunda, modeikon. Bidragande till prinsessan Dianas världsberömmelse var just hennes intresse för mode, och sätt att kommunicera med kläder på. Många betraktar henne som en modern stilikon. Om än inte alltid en konventionell sådan. Vid sin död hade prinsessan Diana även blivit en global superkändis. Till begravningen kom skådespelare som Tom Cruise, Tom Hanks, Nicole Kidman och regissören Steven Spielberg. Politiker som Henry Kissinger och USA:s dåvarande First Lady, Hillary Clinton, kom. Det gjorde även artister som Sting, Phil Collins, Diana Ross och Luciano Pavarotti. Och så var förstås modevärlden representerad. På plats var bland annat den italienske designern Valentino Garavani, Donatella Versace, Bruce Oldfield och Catherine Walker, en modeskapare baserad i London som hon kom att jobba nära med. Hon begravdes till och med i en svart klänning av hennes design. Med barnen prins William och Harry ökade prinsessan Dianas popularitet än mer och inte minskade den av att hon handfast engagerade sig i organisationer som hjälpte AIDS-sjuka, hemlösa och cancerdrabbade. Eller att hon länge fortsatte att klä sig enligt det tidiga 80-talets mode med breda axlar, stora mönster och starka färger och därmed bjärt bröt av mot de kungahuset diskreta klädkoder. Än idag har prinsessan Diana en hängiven skara fans, inte minst på Instagram. Hyllningskontona till Lady Di är många och fulla av bilder från hennes liv. Ett av de största Instagramkontona tillägnade Diana heter Princess Diana Forever och har mer än 130 000 följare. I veckans program pratar vi med kvinnan bakom kontot Noura Al Obaidli från Förenade Arabemiraten. Vi tar också en närmare titt på hur kajal och ögonbryn kan rama in ögonen. Och så besöker vi det så kallade Skilsmässoberget i Saltsjöbaden ett bostadsområde som länge varit en plats för nyblivna singlar. Veckans gäst är Cecilia Hagen, journalist och författare.

Mitt i Örebro ligger Krämaren –planerad 1954 klar 1963. Sverige har ingen tydligare avfyrningsramp för efterkrigstidens Saltsjöbadsavtal mellan konsumtion och välfärd, grosshandlarstaden kommer från... En podcast om städer.

Adam var överlägsen Elmir från Saltsjöbo.

Golf Mecca är en podcast om golf. Här snackas det golf! Vi får tips från coachen, vi analyserar tävlingar och spelare och mycket annat. Vi som snackar heter Thomas Ekholm (Club Professional på Saltsjöbadens GK) och Daniel Bäckström (Glad Amatör).

Går det att odla utan att vare sig gräva, vattna eller gödsla? I alla fall i en skogsträdgård, menar Dante Hellström som är involverad i en massa odlingar i Stockholmsområdet, däribland stadsodlingen på Naturhistoriska riksmuseet och skogsträdgården vid idrottshallen i Fisksätra. Dante undervisar även i stads- och skogsträdgårdsodling, bland annat på förskolor och Stockholms universitet, och i det här avsnittet får du stifta bekantskap med både honom och några av de växter som han anser vara skogsträdgårdens största superstjärnor. Lär dig vilka komponenter som behövs för att skapa ett eget fungerande ekosystem, vilken växt som kan användas både som spenat, sparris, broccoli och quinoa, och att en skogsträdgård – trots namnet – passar oavsett om man har en jätteträdgård eller bara någon enstaka kvadratmeter. Dante delar även med sig av receptet på jord som slår all som kan köpas för pengar, liksom av ätbara fynd som kan göras när blomsterlökarna reas ut framåt vintern. Dessutom får du en hint om vad Dante har i sina gröna drinkar, samt vad du kan göra med alla gröna plommon när du kartgallrar. Intervjun spelades in en mörknande decembereftermiddag 2015. I en solrosprydd husvagn invid Saltsjöbanans spår i Fisksätra där Dante är med och driver en plantskola.

Anna har varit ute och rest och oroar sig för läget i världen. Helena och Anna diskuterar årets julkalender och båda laddar inför jul. Helena oroar sig för att befinna sig ovanför Grönland. Anna gnäller över att Saltsjöbadsleden inte är upplyst. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dinesh Nayar har kanske inte den traditionella bakgrunden som startup-vd:s brukar ha. Han föddes av en malaysisk far och finsk mor som träffades när de jobbade på en restaurang i Saltsjöbaden på 70-talet. Men det var ändå inte krögare han … Läs mer →

Composer: Tuukka Jokilehto @tuukka-jokilehto Piece: Romance Performer: Carlos Márquez About the composer: "I live in Finland and I compose for the piano. I take a special interest in composing easy music for beginners, music that hopefully makes learning the piano interesting and fun." Composer scores available: musescore.com/user/204621 picture: Sunset, Saltsjöbaden by Sami https://flic.kr/p/7M3M4x

70 år har gått sedan den 21 september 1944 då sovjetiska trupper intog Estlands huvudstad Tallinn. Och medan järnridån delade Europa mitt itu ökade flyktingströmmen över Östersjön till Sverige. Här samlades tiotusentals balter i flyktingläger för att så småningom smälta in i det svenska samhället. Till dem hörde frilansjournalisten Dodo Parikas estniska familj som hyrde rum i en dragig och sliten Saltsjöbadsvilla fylld med estniska flyktingar. I Saltsjöbadsvillan växte Dodo Parikas själv senare upp. När han började undersöka flyktingarnas historia fann han också människor som flytt till Sverige efter krigsslutet och efter flera år i ett krigshärjat Europa. Flyktingsmugglare släppte dem i gummibåtar precis utanför svenska vatten, andra kom via Danmark. Bland dem fanns 83-årige Enn Iliste och Mai Raud-Pähn, 91. Iliste ägnade sitt svenska arbetsliv åt att rita hus till miljonprogrammet och fritiden till att katalogisera sitt liv och sina intressen i oändliga rader med pärmar. Mai Raud-Pähn blev lärare, konstvetare och aktiv i estniskt föreningsliv. Enn och Mai möttes aldrig i huset i Saltsjöbaden eftersom de inte bodde där samtidigt, men deras vägar korsas i Dodo Parikas radiodokumentär, som är ett program om flykt, anpassning och om att bli svensk. Dodo Parikas (född 1956) är frilansjournalist och författare. Detta är hans sjunde radiodokumentär och den andra med utgångspunkt i hans estniska bakgrund. Dokumentären sändes första gången 2012.

Per Hörberg och Martin Fransson samtalar om vikten av att mötas på riktigt.Något de flesta längtar efter, men alltför sällan får uppleva.De bjuder in dig till nedan event om du vill mötas på riktigt.Välkommen till en kväll där får möta andra medmänniskor på ett sätt som vi tror att de allra flesta längtar efter, men sällan får uppleva i vardagen. Inte ens med sina nära och kära.Genom att följa ett format som lägger grunden för trygghet och närvaro med sig själv och sina medmänniskor, sker möten som leder till samarbete.Det du får lära dig och ta del utav under denna kväll kan du sedan dela vidare i de sammanhang du verkar.Oktober tisdagen den 14/10Registering och mingel kl 18.00 till 18.30Storcirkel 18.30 till 20.00Vi kommer mötas påDieselverkstaden, endast 5 min från Slussen med buss eller Saltsjöbanan*. Adress: Dieselverkstaden, Marcusplatsen 17, plan 3/NAV, Sickla i Nacka. Anmälan genom att registers dig på nedan länkhttp://simplesignup.se/event/50370En symbolisk kostnad på 150 kr för omkostnader betalas via registrering 

Solsidan on komediasarja hyvinvointiyhteiskunnasta, jossa vallitsee konsensus. Ruotsalainen kansankoti ei määritelmällisesti ole luokkayhteiskunta, mutta kun Saltsjöbadenin kerma määrittelee hyvää elämää, selviää ettei siihen monilla ole pääsyä. Anna ja Alex, Fredde ja Mickan osaavat tehdä pienistä ongelmista suuria, ja jos ongelmia ei synny, paikalle marssitetaan Ove Sundberg. J.P. Pulkkisen vieraana on kirjailija Miika Nousiainen.

Kritiker: Digital radio gammal innan den införtsPrecis före midsommar tog regeringen ytterligare ett steg mot att lägga ner den vanliga FM-radion och ersätta den med digital radio. Planen är nu att FM-nätet släcks 2022.I Norge har man för länge sedan slagit in på den här vägen - men nu blinkar varningslamporna där intensivt: alldeles för få digitalmottagare har sålts. Även här hemma drar debatten igång igen och kritikerna menar att radiobranschen är på väg att tvinga oss att lägga hundratals miljoner för att skifta till en teknik som är gammal redan nu. Istället borde - enligt kritikerna - resurserna satsas på utveckling av det digitala alternativ vi redan börjat med: internet. Där anser de att framtiden finns.Reporter är Mattias Pleijel. Hör tågstäderskan berätta om olyckan och mediernas manglingSom första inslag i en serie intervjuer under sommaren träffar vår ordinarie programledare Martin Wicklin en person de flesta av oss hört talas om - men aldrig hört tala. Det handlar om den 20-åriga tågstäderskan Sara som i medier över hela världen falskt anklagades för att ha stulit och kraschat ett tåg på Saltsjöbanan i Stockholm.När hon vaknade upp på sjukhuset i april var hon världsberömd - på fullständigt falska grunder. Hon var ingen brottsling - hon var offer för allvarliga brister i säkerheten. Resan med tåget hon städade skulle ta ett par minuter - men kom att förändra hennes liv för alltid. Nu hör du henne för första gången själv berätta om mediemanglingen - och om skräckfärden.

Så kunde offret bli tjuv i tågkraschen i Saltsjöbaden Den här veckan har vi tagit pendeltåget till Saltsjöbaden och grävt i historien om det stulna tåget som kraschade rakt in i ett bostadshus - historien om ett offer som hängdes ut som en tågtjuv i medier över hela världen. Det skulle dröja tre dygn innan städerskan fick upprättelse. Mediernas reporter Katarina Andersson har tagit reda på hur det kunde bli så. Och om hur en hel journalistkår okritiskt svalde anklagelsen från SL och Arriva. Politiska spelet som gav tv-licens för datornI mitten av 1990 talet hotade radiotjänst med en snigel i ögat för dig som råkat glömma att betala din tv-licens. När SVT nästa månad lägger ut hela tablån i SVT Play och sänder alla kanalerna direkt på nätet - kommer all utrustning som du kan surfa med i princip betraktas som en tv-mottagare. Kommer radiotjänst att kräva dig på licenspengar även för surfplattan nu? Och vad är egentligen en tv? Reporter: Mattias Pleijel.Så fick Se och hör övernaturligt bra skallerKanske har det hänt att du stått där vid tidningshyllan, funderat på om du på att köpa en sån där blank tidning. Dina ögon fastnar på ett frestande omslag. Glädjebesked på Haga. Estelle får ett syskon. Victoria blir mamma i augusti. Hela omslaget präglas av kunglig mammalycka. Men sen, kanske först vid kassan när du ska betala, upptäcker du en kvinna i toppig hatt längst ned i hörnet och texten: Häxan Rosie spår kungaåret.Nyheten var ingen nyhet utan en spådom! Att ta in en spådam som hittar på skvaller som ännu inte hänt kan vara bra att ha i tider av nyhetstorka. Vi gjorde ett besök på Se & Hör för att lära oss mer om hur man kan tänka för skapa nyheter. Reporter: Martin Wicklin.

Medan järnridån delade Europa mitt itu vid andra världskrigets slut flydde tiotusentals balter från sina hemländer. Många kom direkt till Sverige över Östersjön, samlades i flyktingläger och smälte så småningom in i det svenska samhället. Till dem hörde frilansjournalisten Dodo Parikas estniska familj som hyrde rum i en dragig och sliten Saltsjöbadsvilla fylld med estniska flyktingar.   I Saltsjöbadsvillan växte Dodo Parikas själv senare upp. När han började undersöka flyktingarnas historia fann han också människor som flytt till Sverige efter krigsslutet och efter flera år i ett krigshärjat Europa.   Flyktingsmugglare släppte dem i gummibåtar precis utanför svenska vatten, andra kom via Danmark. Bland dem dem fanns 83-årige Enn Iliste och Mai Raud-Pähn, 91. Iliste ägnade sitt svenska arbetsliv åt att rita hus till miljonprogrammet och fritiden till att katalogisera sitt liv och sina intressen i oändliga rader med pärmar.   Mai Raud-Pähn blev lärare, konstvetare och aktiv i estniskt föreningsliv. Enn och Mai möttes aldrig i huset i Saltsjöbaden eftersom de inte bodde där samtidigt, men deras vägar korsas i Dodo Parikas radiodokumentär Ska vi byta till svenska nu? Om ester, exil och egensinne. Det är ett program om flykt, anpassning och att bli svensk. Dodo Parikas (född 1956) är frilansjournalist och författare. Detta är hans sjunde radiodokumentär och den andra med utgångspunkt i hans estniska bakgrund.

Den här gången i Båtlivet Saltsjöbaden utanför Stockholm. Där träffar vi stiftelsen Skota hem som arbetar med att göra båtlivet öppet även för gamla och unga med olika funktionsnedsättningar. Vi pratar om en legendar inom svensk seglig, vars guideböcker har varit till stor nytta under flera decennier. Sjöräddningssällskapet lägger till vid bryggan för att berättat om deras varsamhet och säkerhet på sjön, och så träffar vi två personer som lägger hela sin fritid på att spana på båtar - från land. Programledare är Malin Avenius och Håkan Svensson och programmet produceras av Produktionsbolaget Prata för Sveriges Radio.

Alliansregeringens retoriska figur nr 1; Man ska komma ihåg att... sprider sig nu snabbt i det offentliga samtalet. Senast i SVT:s Agenda igår, där justitiekansler Göran Lambertz använde frasen inte bara en, utan två gånger. Lambertz är med i programmet och talar ut om sina retoriska inspirationskällor. Vi undrar också: Var är brudarna? Varför hörs det bara testosteronröster i fildelningsdebatten? Vi tar hjälp av Johanna Ögren, som driver bloggen Lilla Gumman. Och Miljöpartiet - är det en estetisk katastrof, eller ett parti som attackeras av elak ryktesspridning? Vi letar efter sanningen under eftermiddagen. Bisittare idag är Saltsjöbadens Samvete i Världen - Anders G Carlsson.

Alliansregeringens retoriska figur nr 1; Man ska komma ihåg att... sprider sig nu snabbt i det offentliga samtalet. Senast i SVT:s Agenda igår, där justitiekansler Göran Lambertz använde frasen inte bara en, utan två gånger. Lambertz är med i programmet och talar ut om sina retoriska inspirationskällor. Vi undrar också: Var är brudarna? Varför hörs det bara testosteronröster i fildelningsdebatten? Vi tar hjälp av Johanna Ögren, som driver bloggen Lilla Gumman. Och Miljöpartiet - är det en estetisk katastrof, eller ett parti som attackeras av elak ryktesspridning? Vi letar efter sanningen under eftermiddagen. Bisittare idag är Saltsjöbadens Samvete i Världen - Anders G Carlsson.

Julia, Mattias och Kristoffer fortsätter serien om 1900-talet. Nu om 1930-talet. De pratar om skotten i Ådalen, Saltsjöbadsavtalet, kohandel, folkhem, funkishus, Lort-Sverige, Lasse Dahlqvist, pilsnerfilm och proletärförfattare.