Podcast appearances and mentions of karl hallding

Rysslands invasion av Ukraina har fört säkerhet högt upp på agendan. Samtidigt utmanas globaliseringen. Vilka spelregler gäller i ett nytt säkerhetspolitiskt läge? Hur kan innovation bidra till ett säkert samhälle?  Lyssna på ett samtal mellan Björn Fägersten, forskare vid Utrikespolitiska institutet, Annika Söder, tidigare kabinettsekreterare och Karl Hallding, chefsanalytiker på Vinnova. Vi möter också Max Valentin, vd för Fabel, om innovation i krigets Ukraina   Samtalet leds av Liselott Bergman

The three major powers at the centre of COP26 - China, India and the USA, have differing perspectives on the link between climate and security. Yet how does this impact their climate policy? What are the drivers behind the ways the different countries think about the relationship between security and the environment? How does this impact the vital cooperation needed to make COP 26 a success? Recorded just as COP 26 was getting underway, the third episode of this five-part mini-series on Climate Change and National Security focuses on these questions. Dr Duraid Jalili from the King's Environmental Security Research Group and Professor Matt McDonald from the University of Queensland, speak to leading climate security experts including Erin Sikorsky, Director of the Center for Climate and Security and the International Military Council on Climate and Security, Dhanasree Jayaram, Assistant Professor in the department of Geopolitics and International Relations at the Manipal Academy of Higher Education in India, and Karl Hallding, Senior Research Fellow at the Stockholm Environmental Institute. In this honest discussion, reveals where the governments are going wrong the experts reflect on the barriers and obstacles of different climate security approaches as well as emerging opportunites. Including whether China's Belt and Road initiative is actually as ‘green' as they claim, how territorial contestations undermine climate cooperation and how bringing a climate lens to security can help strengthen relationships with partners and allies.

Världens klimatöde hänger på om länder som USA och Kina lyckas ställa om. Vilka ekonomiska åtgärder är på gång, vilka blir konsekvenserna och vilka kan funka? Programledare: Hanna Malmodin Röster och medverkande i programmet:  Karl Hallding, forskningsledare Stockholm Environment Institute Björn Djurberg, Kinakorrespondent Sveriges Radio Jens Magnusson, chefsekonom SEB Li Shuo, Greenpeace Kina Fredrik Gisselman, handelspolitisk utredare Kommerskollegium Aaron Cosbey, utvecklingsekonom The International Institute for Sustainable Development Joe Biden, USA:s president  Ursula van der Leyen, EU-kommissionens ordförande Producent: Olof Wijnbladh Tekniker: Matilda Eriksson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Inför klimatmötet i Glasgow har även statsminister Stefan Löfven börjat använda Kinas kommunistpartis fras om att hitta ”vinna-vinna”-lösningar. Men vad är Xi Jinpings klimatlöften värda om grön utveckling i själva verket innebär storskaliga satsningar på kolkraft? Kommunistpartiets strategi är inte någon win-winsituation för vare sig klimatet eller demokratiska värderingar, skriver Karl Hallding, forskningsledare vid Stockholm Environment Institute. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

USA är tillbaka med höjda klimatmål men nu krävs att Kina växlar upp om världen ska klara klimatutmaningarna. USA och Kina måste kunna prata klimat trots att det är så spänt mellan dem. Klarar de det? Lyssna på Radiokorrespondenterna med Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Anders Turesson, fd svensk chefsförhandlare i internationella klimatfrågor och Karl Hallding, forskningsledare på Stockholm Environment Institute.

Snabbare och tidigare än många trott sker nu en minskning av användningen av kol i både Europa och USA. Under 2019 har den här för klimatet positiva trenden varit stark. Europas största kolanvändare, Tyskland, minskade koleldningen med mer än 20 procent jämfört med 2018. I andra länder har det skett en regelrätt kollaps av användningen av kol, en utveckling som överraskat såväl analytiker, som ägarna till de idag alltmer förlustbringande kolkraftverken. Ett av företagen i kolbranschen är svenska Vattenfall som fortfarande äger flera kolkraftverk i Tyskland, bland annat det gigantiska Moorburg i Hamburg, som bara ett par år efter starten går på begränsad kapacitet på grund av bristande lönsamhet vissa perioder. I USA gick kolanvändningen ned med 18 procent under förra året, enligt analysföretaget Rhodium Group. Det är den största minskningen på ett år i historien, och minskningen sker samtidigt som president Donald Trump försökt hålla kolindustrin under armarna på olika sätt. Raset för kolanvändningen ledde till en minskning av klimatutsläppen från kraftsektorn med 10 procent, men USA:s totala utsläpp ökade ändå. Samtidigt som kolindustrin brottas med lönsamhetsproblem i västvärlden, fortsätter expansionen i Asien, i både Indien och Kina. Och för Afrika söder om Sahara talar vissa bedömare om en boom för kol Starkt kolberoende Australien brottas just nu med värre och mer omfattande skogsbränder än på länge, och där skärps nu den interna debatten om det klimatskadliga kolet. Att sluta elda kol beskrivs ofta som avgörande för hur det ska gå med klimatet. Det finns flera sorters fossila bränslen, men utsläppen från just kol är mångdubbelt större, än de från olja och naturgas. Så vad kommer att hända med kolförbränningen? Vissa forskare och debattörer efterlyser nu ett totalt stopp för koleldning i världen. Men vilka är utsikterna för det? I veckans Klotet handlar det om kol och nedgången för det som ibland kallats för det svarta guldet. Gäster i programmet är Mikael Höök, forskare inom globala energisystem på Uppsala Universitet, och Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment Institute, SEI. Programledare: Marie-Louise Kristola

Är Greta Thunberg på väg att ta båten och segla åt fel håll?  Kolet fortsätter att bolma längs de nya Sidenvägarna. Kinesiska staten injicerar pengar i kolkraft till sina partnerländer och Karl Hallding på Stockholm Environment Institute förklarar varför vi borde rikta blicken österut i stället för västerut när vi våndas över klimatförändringarna. Direkt från Tibets glaciärer kommer forskaren Chen Deliang, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet och ordförande vid ICSU, International Council for Science. Han ger oss en rapport om hur snabbt isarna smälter på hög höjd och om hur det var att växa upp i kulturrevolutionens Kina. Till min talkshow kommer också Ola Wong tillbaka, en riktigt bra och bitsk bisittare som också gjort många år i den kinesiska smogen.

I jämförelse med Donald Trumps USA framstår Kina ofta som en ansvarstagande aktör vad gäller miljö- och klimatfrågor. Men hur påverkas egentligen omvärlden av Kinas ekonomiska expansion? Vad betyder den kinesiska globala satsningen på infrastruktur och handel för natur, biologisk mångfald och de globala utsläppsnivåerna av koldioxid? I det tredje avsnittet av Sidenvägspodden utforskas dessa och andra frågor tillsammans med Karl Hallding, forskningsledare vid Stockholm Environment Institute (SEI). Sidenvägspodden är UI:s nya poddserie om Kinas globala ambitioner. Den drivs i samarbete med Stockholm Observatory for Global China och Kinakännaren Ola Wong som är programledare. I sju avsnitt intervjuar Ola experter från olika discipliner och ämnesområden för att utforska Sidenvägsinitiativets dimensioner. Sidenvägspodden är en del av 'Global China Series'. Läs mer här: www.ui.se/english/research/asia/sogc/

Framtiden har alltid varit oviss, men kanske aldrig så oviss som nu. Det menar Karl Hallding som jobbar på Stockholm Environment Institute (SEI) där han är senior research fellow och co-director på forskningsprogrammet Mistra Geopolitics. Hör honom resonera kring avstannandet av den globala tillväxten och att ”the great acceleration” nu kanske har brutits och vad dessa enorma trendbrotten i så fall kan innebära. Hur anpassar vi oss till en allt mer oviss framtid där vi inte längre kan förlita oss på hur det har varit? Geopolitiska förändringar och utmaningar diskuteras liksom faktumet att omställningen till en hållbar värld även kommer att medföra förlorare, bland annat i form av fossila industrier, hur hanterar vi dem? Och hur kan Sverige komma att drabbas av klimatförändringarna? Signaturmelodi: Claes Bonde

Samtidigt som president Trump den 2 juni beslutade att USA lämnar Parisavtalet, så bildade Kina och EU en allians för att leda den globala omställningen till fossilfri energi. Tillsammans ska de bägge parterna till fullo uppfylla klimatavtalet. Det finns ingen back att lägga i när det gäller energiomställningen. Ingen bakdörr ut från Parisavtalet, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid en gemensam presskonferens.   Men skillnaderna i klimatpolitik är stor mellan de två parterna i den nya klimatpakten. Medan EU:s utsläpp successivt har minskat under 2000-talet, har Kinas rusat i höjden. Kinas starka ekonomiska utveckling under knappt två årtionden bygger på en kraftig utbyggnad av energikrävande industri. Till exempel gick Kina från att år 2003 vara världens största importör av stål till att bara tre år senare vara världens största stålexportör. Idag står Kina för 30 procent av de globala koldixidutsläppen och EU för 9 procent. Kina ett också ett land med begränsad yttrandefrihet, bland annat för invånare som lider av sjukdomar som har orsakats av landets dåliga miljö.   Är Kina en bra klimatpartner för EU? Klotet frågar energiminister Ibrahim Baylan, som nyss träffat Kinas energiminister vid en stor energikonferens i Peking. Frågan ställs även till kinaexperten Karl Hallding, forskare Stockholm Environment Institute, Erika Bjerström, utrikeskommentator SvT och Svante Axelsson, regeringskansliet, tidigare generalsekreterare vid Svenska Naturskyddsföreningen. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från 14 juni.

Ekonomiekot lördag handlar om utvecklingen på världens energimarknader. I USA har Donald Trump sagt att han ska rädda kolindustrin. Samtidigt har Kina blivit världsledande på solenergi. Gäster är Semida Silveira, professor i energisystemplanering på KTH, Maria Malmkvist, vd på Energigas Sverige och Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment Institute. Programledare: Claes Aronsson

Åt vilket håll går utvecklingen i Kina? Hur varmt är det på sommaren? Är det svårt eller lätt att bevaka Kina? Ring in din Kina-fråga i direktsändning 08-22 45 00. Idag kan du som lyssnar ringa in i direktsändning. Hanna Sahlberg är ju som bekant Sveriges Radios Kinakorrespondent, som förutom Kina också bevakar Nord- och Sydkorea, Japan och Taiwan. Hela veckan har vi pratat om Kina på olika sätt, men vad tycker du att vi har missat att ta upp? Ta chansen och ring in till programmet och ställ din fråga till Hanna!Hur är det med kinesisk opera? Hur ser kineser på resten av världen? Vad går bäst att odla i pekingska köksträdgårdar? Hur ser den feministiska rörelsen ut i Kina? Inga frågor är för små eller stora.För att få svar på lyssnarnas frågor har Hanna bjudit in en panel till dagens talkshow. Till studion kommer Karl Hallding, forskningsledare på Svenska Miljöinstitutet. Och liksom igår har vi med oss Tilde Lewin, frilansjournalist och tidigare Pekingbo, från Göteborg. Dessutom medverkar Michael Schoenhals, professor i kinesiska. Ring in i direktsändning: 08-22 45 00. Telefonslussen öppnar 14:30.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Hanna Sahlberg Producent: Nina Kruse

Vi har släppt ut, nu får ni betala. -- Det var inte Kinas fel att klimatmötet i Köpenhamn misslyckades. Avtalet gav inte Kina och övriga u-länder rätt till mer än 2 ton koldioxidutsläpp per person år 2050 och då kan de inte nå upp till den rika världens levnadsstandard, hävdar forskaren Karl Hallding, på Stockholm Environment Institute. Hör honom berätta mer om det politiska spelet kring klimatet. Dessutom direktrapport från det pågående toppmötet i Mexico och reportage från Kina och USA. Programledare: Marie-Louise Kristola.

grönt hopp eller brun dystopi? Vad händer om både klimatforskarnas värsta farhågor slår in och resursforskarna får rätt i att oljan är på väg att ta slut? Hittills har de inte pratat med varandra, men i Klotet gör de nu det utifrån fyra framtidsscenarior. - Problemet är att politikerna hittills bara diskuterar om "grönt hopp" och att ny miljöteknik ordnar allt. Men det finns lika mycket forskningsstöd för att den globala temperaturen stiger snabbt och samtidigt oljepriserna rakar i höjden, säger Karl Hallding på Stockholm Environment Institute. Programledare: Marie-Louise Kristola