Podcast appearances and mentions of hanna sahlberg

Peking utnyttjar en mer USA-skeptisk omvärld och tar plats i de geopolitiska luckor som Trumps framfart i världspolitiken lämnat öppna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Donald Trump vill dra USA ut ur WHO går Kina istället in med mer pengar. När Trumps tullar ger forna rivaler gemensamma problem kan Peking knyta nya band. Kommer Kina dessutom bli en mer aktiv biståndsgivare nu, när Trump monterar ner det amerikanska biståndet? Radiokorrespondenterna Kina ringar in nya luckor som Trumps politik skapat och som Peking nu kliver fram för att fylla. Samtidigt går Kina om USA i popularitet och Kinas kommunistparti kan skörda frukten av en mer Kina-vänlig omvärld.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinareporter. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese Rosenvinge

Joakim Medin grips i Turkiet för vad han har skrivit i Sverige. Kulturnytts Anna-Karin Ivarsson pratar med Sveriges Radios kinareporter Hanna Sahlberg om pressfrihet och tankar kring självcensur när hon bevakar enpartistaten Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

The US embassy has sent letters to its suppliers among them Stockholm City Council's planning office asking about diversity, equity and inclusion programs that violate US anti-discrimination law. We hear from Stockholm vice mayor Jan Valeskog. And: A man suspected of spying on members of Sweden's Uyghur diaspora on behalf of China was himself a leading figure in the community. Swedish Radio's China reporter Hanna Sahlberg has been following the case.Also: Linköping plans to put a begging ban in place this summer, citing links to organised crime. We hear from journalist Jenny Grentzelius at P4 Östergötland.Presenters: Michael Walsh and Dave RussellProducer: Kris Boswell

Donald Trump vill införa tullar på all film skapad utanför USA för att rädda en döende filmindustri. Samtidigt har Kina flaggat för att förbjuda visning av amerikansk film. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör ett samtal med kulturjournalisten Hynek Pallas, Hanna Sahlberg, Kinareporter på Sveriges Radio och USA-korrespondent Roger Wilson om vilken roll amerikansk film har idag, om filmen som geopolitisk spelpjäs och vad Trumps utspel egentligen grundar sig i.Psykiatripatienters konst visas i ny utställning”Lillhagenmålarna” kallades de patienter på Lillhagens sjukhus för psykiatrisk vård som under några decennier deltog i institutionens konstnärliga verksamhet. Nu visas verken upp i utställningen ”Lillhagen i färg” på Göteborgs stadsmuseum.”En flickas krigsdagbok” – möt verklighetens VeraI dagarna är det 80 år sedan Tyskland kapitulerade och andra världskriget var över. I boken ”En flickas krigsdagbok” får vi möta flickan Vera och hennes bror Jan när de försöker navigera mörkläggning, oroade föräldrar, ransoneringskort och packa paket till frysande barn i Finland. Möt författaren Jessica Bab och verklighetens Vera, idag 92 år gammal.OBS-essä: Ann-Helen Meyer von Bremen om kossanNär uroxen en gång tämjdes kan det ha varit för de fruktade hornen, och kossan blev snart människans mest värdefulla följeslagare. Men numera är kon ofta inte bara en hornlös mjölkmaskin utan ses rentav som ett hot mot vår existens. I dagens essä från Obs följer författaren och deltidsbonden Ann-Helen Meyer von Bremen kossans väg in i fabriken.Programledare: Lisa WallProducenter: Eskil Krogh Larsson och Oscar Kangro

Ett smakprov på Sveriges Radios nya utrikespodd Radiokorrespondenterna Kina. Med Björn Djurberg, Moa Kärnstrand och Hanna Sahlberg. Premiär 5 maj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Björn DjurbergMedverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent och Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Producent: Therese Rosenvinge

Handelskartan ritas om. Men var hamnar EU när Trump trappar upp tullkriget mot Kina? Hör om nya öppningen mot Peking och om EU:s jakt på nya marknader. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är Kina EU:s vän eller fiende när handelskriget trappas upp? När Spaniens premiärminister Pedro Sanchez besökte Peking och träffade Xi Jinping förra veckan förordade han en ”balanserad relation” mellan EU och Kina. Samtidigt finns en oro att Europa nu kan bli dumpningsplats för billiga kinesiska varor tillverkade och avsedda för den amerikanska marknaden. Och vad händer med Bryssels nya riskmedvetna Kina-linje när den ekonomiska stressen ökar? EU ser sig också om efter andra potentiella marknader i ljuset av att USA vänder sig inåt, samtidigt som hoppet ännu lever i Europa om en förhandlingslösning med Vita huset. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Hosuk Lee, handelsexpert och analytiker vid den Brysselbaserade tankesmedjan European Centre for International Political Economy samt vid London School of Economics. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Xi Jinping har stöpt om Kina och vill se en ny världsordning. Hör om Xis väg till makten och hur Donald Trump kan ge Kina mer spelrum och inflytande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under det senaste decenniet har Xi Jinping tagit Kina tillbaka till ett utpräglat kontroll- och övervakningssamhälle. Han har cementerat sin maktposition och gjort sig av med fiender. Men varifrån kommer Xi Jinping och varför blev just han det kinesiska kommunistpartiets generalsekreterare och därmed Kinas högsta ledare? Konflikt berättar om Xis väg till makten, hur han förändrat det kinesiska samhället och hur han vill förändra världen. När USA under Trump nu drar sig undan internationella samarbeten kan det ge utrymme för Kina att kliva fram, och redan idag syns hur Kina med framgång kan samla ett stort politiskt stöd i omvärlden. I avsnittet hör du Sveriges Radios nuvarande och tidigare Kinakorrespondenter göra nedslag som beskriver Xi's Kina. Följ med Moa Kärnstrand till turistbutikerna i Peking där det är svårt att köpa Xi-souvenirer. Följ med till Toronto i Kanada där Hanna Sahlberg möter en barnfamilj som lämnat Kina på grund av den ökade repressionen under Xi och hör Björn Djurberg, en av få som på senare år kommit nära Xi.Reportrar: Moa Kärnstrand, korrespondent i Peking. Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter och tidigare korrespondent i Peking och Björn Djurberg, tidigare Kinakorrespondent. Medverkande: Malin Oud, direktör för Kinaprogrammet vid Raoul Wallenberg institutet (RWI). Oscar Almén, forskare och Kinaexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Adrian Geiges, journalist och författare och tidigare Kinakorrespondent för tyska Stern. Zinn, tidigare verksam vid en organisation för kvinnors rättigheter i Kina och Zhou, tidigare byggnadsingenjör i Kina (båda nu i Toronto). Qin och Joe, cafébesökare i Toronto.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent: Therese Rosenvingetherese.rosenvinge@sr.seLjudtekniker: Emilia Ström

Mineralet grafit har hamnat i centrum för framtidens gröna industri. Och ett mystiskt importstopp har riktats just mot Sverige. Det här avsnittet sändes första gången den 27 september 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare Kinakorrespondenterna Hanna Sahlberg och Björn Djurberg tar oss med på en resa till Bryssel, Berlin och Luleå i jakt på svar om varför Kina verkar ha slutat sälja grafit till just Sverige. Allt börjar med att de upptäcker ett misstänkt handelshinder som anmälts till EU-kommissionen.Samtidigt skakas batteritillverkaren Northvolt av sin djupaste kris hittills. Företaget är på flera sätt beroende av både råmaterial och teknik från Kina. Finns det något samband mellan grafitstoppet och Northvolts problem?Medverkande: Emma Själin, Public Affairs manager på det australiensiska gruvbolaget Talga, Pär Weihed, prorektor vid Luleå Tekniska universitet, Olof Gill, EU-kommissionens talesperson i handelsfrågor, Shruti Kashyap vid analysbolaget Benchmark Mineral Intelligence, Reinhard Bütikofer, tidigare EU-parlamentariker för tyska partiet Die Grünen, De Gröna, Tobias Persson, analytiker på myndigheten Tillväxtanalys.Reportar: Björn Djurberg och Hanna Sahlberg, tidigare Kinakorrespondenterbjorn.djurberg@sr.se, hanna.sahlberg@sr.seTekniker: Fabian BegnertProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent och text: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Europa sitter i en rävsax. Kina har kontroll över viktiga metaller som behövs för vår gröna omställning. En beroendeställning till Kina som påverkar hur vi ska hinna få fram egen grön teknik. EU ser riskerna med Kinas dominans och vill satsa på utvinning av egna metaller. Men planerna möts av folkliga protester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serbien skakas av högljutt motstånd. Ett projekt att utvinna litium i den frodiga Jadardalen har fått många att se rött. Hur ska Europa säkra metalltillgången när konkurrenten har en annan syn på folkligt motstånd? Kapplöpningen för att få kontroll över omställningen riskerar att offra platser och människor på vägen. En tävling om resurserna som Kina kan vinna, vilket kan få omvälvande konsekvenser för storpolitiken i framtiden. I Klotet hörs: Milan Djelevic, SR Östeuropakorrespondent, Hanna Sahlberg, SR tidigare Kinakorrespondent, Olof Martinsson, geolog, Luleå universitetProgramledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Mineralet grafit har hamnat i centrum för framtidens gröna industri. Och ett mystiskt importstopp har riktats just mot Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tidigare Kinakorrespondenterna Hanna Sahlberg och Björn Djurberg tar oss med på en resa till Bryssel, Berlin och Luleå i jakt på svar om varför Kina verkar ha slutat sälja grafit till just Sverige. Allt börjar med att de upptäcker ett misstänkt handelshinder som anmälts till EU-kommissionen.Samtidigt skakas batteritillverkaren Northvolt av sin djupaste kris hittills. Företaget är på flera sätt beroende av både råmaterial och teknik från Kina. Finns det något samband mellan grafitstoppet och Northvolts problem?Medverkande: Emma Själin, Public Affairs manager på det australiensiska gruvbolaget Talga, Pär Weihed, prorektor vid Luleå Tekniska universitet, Olof Gill, EU-kommissionens talesperson i handelsfrågor, Shruti Kashyap vid analysbolaget Benchmark Mineral Intelligence, Reinhard Bütikofer, tidigare EU-parlamentariker för tyska partiet Die Grünen, De Gröna, Tobias Persson, analytiker på myndigheten Tillväxtanalys.Reportar: Björn Djurberg och Hanna Sahlberg, tidigare Kinakorrespondenterbjorn.djurberg@sr.se, hanna.sahlberg@sr.seTekniker: Fabian BegnertProgramledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Under några febriga veckor 1968 organiserar sig ett 100-tal unga vänsterextremister i hemliga celler i Stockholm och Uppsala. Målet är att genomföra en väpnad revolution i Sverige. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Inspirationen kommer från Maos kommunistiska Kina där allt som anses borgerligt skall rensas ut. Medlemmarna bryter kontakten med sina familjer, barn separeras från sina föräldrar och rebeller som inte lever upp till de strikta reglerna fängslas.Kommunister som skulle göra revolution Channa, Kenneth, Gittan och Hans är studenter som söker sig till rebellrörelsen med drömmar om att göra världen bättre. Under loppet av några månader radikaliseras de och blir extremister beredda att ta till våld för sin politiska övertygelse. Rebellrörelsen styrs av den så kallade centralstyrelsen och medlemmarna kontrolleras genom förnedring och sadism. Den väpnade terror de är redo att ta till för att göra revolution riktas istället in mot dem själva.Medverkande:Channa Bankier: var med i rebellrörelsen.Gittan Jönsson: var med i rebellrörelsen.Kenneth Wadström: var med i rebellrörelsen.Hans Seyler: var med i rebellrörelsen.Hanna Sahlberg: fd. Kinakorrespondent, Sveriges Radio.En dokumentär av: Lovisa Haag.Producent: Tove Palén.Dokumentären är producerad 2024.

De senaste veckorna har flera fall av misstänkt kinesiskt spionage avslöjats i Europa. Hör om hur EU vill möta Kinas hemliga påverkan och pressa Kina om stödet till Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinas president Xi Jinping är på sällsynt resa i Europa och besöker tre väl valda länder – Frankrike, Serbien och Ungern. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen är i sin tur inbjuden av Emmanuel Macron och det är inte en slump att Xi besöker Paris, Belgrad och Budapest men lämnar Bryssel därhän. Hot om handelskrig överskuggar Xis möten i Europa och Europa vill försöka förmå Kina att sluta stötta Rysslands krig. Kina riktar in sig på europeiska politikerSamtidigt kommer avslöjandena om misstänkt kinesiskt spionage i Europa på löpande band just nu. Europeiska politiker och institutioner utgör nya måltavlor, vilket kan ses som en ny strategi när Kina vill påverka i Europa. EU har på senare år tagit i hårdare mot Kina och Europa vill bli mindre beroende av jätten i öster. För Peking syns nu mer stå på spel i Europa. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Hanna Sahlberg, tidigare Kinakorrespondent och Tobias Andersson Åkerblom, grävande reporter på Göteborgs-Posten. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Kinas politiska elit samlas i Peking, i vad som brukar kallas för ett låtsasparlament. Den tröga ekonomin överskuggar folkkongressen samtidigt som Kinas aktiemarknad har upplevt ett historiskt ras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur utländska investerare på sistone börjat ompröva sin syn på Kina och dess speciella aktiemarknad. Enligt Johan Hagbarth, global aktiestrateg på SEB, ser placerare nu oftare till alternativet att helt ställa sig utanför Kinas aktiemarknad. Den senaste tidens enorma tapp, som skapat krisrubriker världen över, vittnar om ett lågt förtroende för Kinas marknad och för företagens förmåga att skapa långsiktig tillväxt. Oförutsägbarheten och bristen på transparens för kanske tankarna till ett casino snarare än en traditionell börs. Xis maktspel på folkkongressenTrots den tröga ekonomin och problemen på aktiemarknaden presenterade Kinas premiärminister Li Qiang ett djärvt BNP-mål för 2024 när årets folkkongress inleddes på tisdagen. Men frågan är om målet på 5 procents tillväxt kommer att kunna nås givet de enorma utmaningar som världens andra största ekonomi brottas med. Tydligt är i vilket fall att premiärministerns roll tonas ner på årets folkkongress, något som kan ses i ljuset av hur Xi Jinping koncentrerar alltmer makt runt sig själv. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Tilde Lewin, Asienkorrespondent för SVT. Johan Hagbarth, investeringsstrateg på SEB. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stillberg

I Stilla havet pågår en maktkamp mellan stormakterna Kina och USA där små önationer spelar en allt större roll. Hur märks upprustningen på öarna och hur påverkas de av Kinas växande militär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bortom Sydkinesiska havet bland paradisöar och turkost vatten, pågår en maktkamp mellan Kina och USA i Stilla havet. Den militära upprustningen är påtaglig på många av öarna i området, samtidigt som relationen till Kina ser olika ut beroende på vart man befinner sig.Relationen till Taiwan spelar även en allt större roll där Kina vill se ett avståndstagande till demokratin, något som vissa önationer inte vill gå med på. Palau med runt 20 000 invånare, är en av dem som försöker att stå emot stormakten Kina. Men hur märks stormakternas närvaro på Palau och vad har ön för relation till Kina idag? Hur ser Kinas inflytande egentligen ut?Önationer byter diplomatiska relationerMen det finns andra önationer som väljer att värna om vänskapen med Kina. Salomonöarna, nordost om Australien, har tidigare skrivit på ett säkerhetsavtal med Kina och officiellt bytt diplomatiska relationer från Taipei till Peking. Vad spelar det här skiftet för roll för regionen och kan fler nationer vara på väg att gå samma väg? Upprustningen pågår även på flera andra håll i Stilla havet. På ön Guam rustar USA upp, likaså även i Japan och Taiwan. Vad kan vi vänta oss härnäst från dessa öar, ska historien från andra världskriget upprepa sig?Medverkande:Axel Kronholm, Sydostasienkorrespondent med från Palau.Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator. Björn Djurberg, programledare.Tekniker Linus Sjöholm.Cecilia Corfitsen, producent.

Heter det mandarin eller kinesiska? Hur stor är en kinesisk skrivmaskin och varför är det inte fler i Sverige som pratar kinesiska? Lyssna på Kinapoddens språkspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinesiska är ett av världens största språk med många olika grenar och dialekter. Hör om hur språket är uppbyggt och hur kinesiskan näst efter engelskan dominerar på nätet. Där utvecklas språket snabbt och censuren pushar hela tiden fram nya ord och uttryckssätt. Samtidigt driver det kinesiska kommunistpartiet ett politiskt projekt som går ut på att likforma Kina och få alla att prata ”rikskinesiska”. I Hongkong och Taiwan har språket också blivit ett sätt att distansera sig från Peking och markera sin identitet. Lär dig kinesiska på 3 månader – eller inteHur många tecken behöver man kunna för att läsa en kinesisk dagstidning och hur lång tid tar det egentligen att lära sig? Finns det några smarta genvägar? Hör också om toner, tangentbord och tungvrickare när Kinapodden svarar på lyssnarnas frågor om det kinesiska språket. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Göran Sommardal, sinolog och översättare.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Therese Rosenvinge.Tekniker: Andreas Ericsson

Kinapodden är på plats i Taipei inför lördagens presidentval på Taiwan. Utfallet kan få stor betydelse för relationen till Kina och påverkansförsöken beskrivs som omfattande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bjudresor, deepfakes och ryktesspridning på nätet. På Taiwan är påverkansförsök från Kina ett stort samtalsämne inför valet på lördag och aktiviteterna beskrivs som mer intensiva än vid tidigare val. Samtidigt märks militära aktiviteter nära Taiwan och i sitt nyårstal nyligen sade Xi Jinping att en ”återförening” över sundet är historiskt oundviklig. Hör om hur Taiwan hanterar situationen och hur pressen från Kina märks och upplevs på plats i huvudstaden Taipei.Tuff eller mjuk mot Kina – nu väljer Taiwan vägTre kandidater gör upp i presidentvalet på lördag: Hou You-yi, Lai Ching-te och Ko Wen-je. Och även om det sittande regeringspartiets kandidat Lai Ching-te ligger bäst till enligt den senaste opinionsmätningen är utgången långt ifrån given. Valet kan få stor påverkan på omvärlden då det till stor del handlar om vilken linje gentemot Kina som ska gälla framöver. Kinapodden ringar in hur kandidaterna profilerar sig i Kina-frågan, hur de uttrycker sig i valrörelsen och vilka andra frågor som engagerar väljarna. Inför valet har också valsystemet som sådant kommit att debatteras på Taiwan, bland annat att det är praktiskt svårt för många unga rösta.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Ida Pettersson, boende i Taipei. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

Nyårsspecial. Hör om jätteklivet där Taiwan lämnade militärdiktaturen bakom sig och hur dagens system står pall mot kinesiska påverkansoperationer. Taiwan är idag den högst rankade demokratin i Asien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Taiwan är en av världens mest hyllade demokratier. I exempelvis Global Democracy Index, som är en av de största mätningarna, placerar sig Taiwan efter de nordiska länderna, men före länder som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Japan. Taiwan beskrivs också som en “fullvärdig demokrati”. Hör om vad det här betyder i praktiken och hur Taiwan, som höll sitt första demokratiska presidentval 1996, på så kort tid kunnat skaka av sig militärdiktaturen och nå dagens topposition i de internationella demokratimätningarna. Stor risk för kinesisk påverkanMen att fungera som en fullt utvecklad demokrati intill Kina kommer också med unika utmaningar. Så som risk för påverkansförsök och desinformation. Taiwans förmåga att stå emot ett informationskrig blir extra aktuell nu i valtider. Slutligen i Kinapoddens nyårsavsnitt summerar Björn Djurberg sina år som korrespondent i Peking. En tid som kom att präglas av den strikta covidpolitiken i Kina med omfattande nedstängning av samhället. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap och demokratiforskare vid Göteborgs universitet.Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Julspecial. Spänningarna runt Taiwan är en stor riskfaktor för världen idag. Men hur blev det så? Hör berättelsen om Chiang Kai-shek, Maos rival som förlorade Kina men lade grunden för dagens Taiwan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under jul och nyår berättar Kinapodden om Taiwans historia och hur det gick till när Taiwan blev en stötesten mellan världens supermakter. Hör om hur Taiwan gick från piratnäste till handelsknutpunkt och senare ockuperades av Japan. Kina är vid samma tid instabilt och splittrat och 1927 bryter det kinesiska inbördeskriget ut. Mao Zedongs kommunistparti segrar överraskande och general Chiang Kai-shek som tidigare styrt Kina tvingas ge upp och retirera. Hör om Chiangs hastiga flykt till Taiwan och om skatterna han tog med sig. Under många år höll Chiang Kai-shek och hans närmaste liv i en dröm om att en dag återvända och ta tillbaka kontrollen över fastlandet. Avgörande vändning när USA byter fotUnder efterkrigstiden är Chiang Kai-shek en diktator som styr Taiwan med järnhand. Perioden benämns ofta som ”den vita terrorn” och den unga demokrati som Taiwan utgör idag försöker på olika sätt göra upp med den mörka sidan av sin historia. Revanschen mot ärkefienden Mao kom aldrig, utan istället byter USA fot och upprättar diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina. Resten av världen följer efter USA och skiftet lägger på många sätt grunden för den världsordning vi ser idag. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator och Peter Sivam, studierektor för kinesiska vid Lunds universitet. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Hanna Melander

Det första fysiska toppmötet mellan Kina och EU på fyra år har hållits i Peking och det var tydligt att en av parterna var mer mån än den andra om att få till en god stämning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agendan på mötet var intensiv, med allt från handelsunderskott och strafftullar till hur Kina i praktiken stöttar Rysslands invasion av Ukraina.Men medan EU-topparna reste till Peking utan stora förhoppningar, och G7-landet Italien nu definitivt meddelat att man vill dra sig ur prestigeprojektet ”Den nya Sidenvägen”, drog Xi Jinping i stället till med önskemål om fördjupat samarbete.Programledare: Karin TöttermanGäst: Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator och Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Producent: Anna LiderotTekniker: Ove Smedberg

Om 45 dagar väljer Taiwan en ny president. Hör om hur hotet från Kina dominerar valrörelsen, vad som står på spel för världen och varför oppositionen kallar valet för ett val mellan krig och fred. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Presidentvalet på Taiwan äger rum den 13 januari och drygt 19 miljoner taiwaneser får då gå och rösta. Tre kandidater gör nu upp om väljarnas förtroende och frågan om vilken väg Taiwan ska gå när det gäller relationen till Kina genomsyrar valrörelsen. Det sittande partiet DPP:s huvudkandidat står för en mer självständighetssträvande och hård hållning gentemot Kina, medan oppositionen utmanar med vad de själva beskriver som en mer balanserad linje. Hör om hur utfallet i presidentvalet kan få en stor påverkan på världspolitiken och världsekonomin och hur Peking kan tänkas reagera beroende på vem som vinner.Jämnt race – trots kollaps för oppositionenKinapodden guidar genom det taiwanesiska politiska landskapet och ringar in de viktigaste namnen att hålla koll på. Den senaste veckan har mycket handlat om oppositionspartiernas misslyckade försök att gå ihop till ett gemensamt alternativ. I direktsänd TV kollapsade samarbetet. Men utmanarna är inte uträknade och det ser i nuläget ut att kunna bli en tuff slutspurt för sittande DPP:s toppnamn Lai Ching-te, idag vicepresident på Taiwan. Dessutom i avsnittet om det mystiska virusutbrott i Kina som gav dramatiska rubriker världen över förra veckan och om varför Kina plötsligt slopar krav på visum för medborgare från flera europeiska länder.Rättelse 29/11: I den ursprungliga versionen av avsnittet sades felaktigt att KMT:s presidentkandidat Hou You-yi tidigare varit medlem i DPP. Den felaktiga uppgiften har tagits bort.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Hör om Kinas dramatiska förändring under Xi Jinping och hur han kunnat skaffa sig tillsynes total kontroll över det kinesiska samhället. På 10 år har Xi cementerat sin egen makt och rensat ut kritiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinapodden summerar Xi-erans första tio år och tecknar bilden av en kinesisk ledare som stöpt om systemet i grunden och som nu sitter påtagligt ensam i toppen. Hör om hur Xi Jinping, steg för steg, skaffat sig en allomfattande makt över det kinesiska samhället och hur livet förändrats för alla som lever i det. Hur oantastlig är Xi idag och kommer han att kunna behålla sin makt livet ut? Hör också om varför den totala Xi-dominansen blir en svaghet för kommunistpartiet och en riskfaktor för världen.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Ola Wong, kulturredaktör på Kvartal. Moa Kärnstrand, tillträdande Kinakorrespondent.Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

En av Kinas tyngsta maktspelare under 2000-talet, Li Keqiang, är död. Han var Kinas premiärminister under ett decennium. Men Xi's närmste man anses inte alltid ha varit lojal. Hör om hur Li Keqiangs död kan påverka Xi och maktbalansen i Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent och Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Producent: Therese Rosenvinge

Kinesiska spioner jagas i västvärlden. Vi gör nedslag i Storbritannien och Nya Zeeland. Samtidigt trappar Kina upp sin spionjakt, med en ny spionlag och en kampanj om att ange misstänkta personer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya Zeeland pekar i en rapport från i somras ut Kina som ett av de främsta underrättelsehoten mot landet. Det är nytt att Kina pekas ut explicit. Hör Axel Kronholm från Auckland om vilka exempel som kommer fram och om Nya Zeelands svåra balansgång när det gäller Kina. I Storbritannien brakade en högljudd Kinadebatt loss för en månad sedan när det blev känt att en tjänsteman vid det brittiska parlamentet gripits, misstänkt för spioneri för Kinas räkning. Storbritannien har generellt intagit en hårdare och med vaksam linje mot Kina på senare tid. Men i debatten finns också röster som varnar för en farlig paranoia. Hör Pontus Mattsson från London. Så uppmanas befolkningen i Kina att delta i spionjaktenSamtidigt trappar Kina upp sin jakt på utländska spioner. Hör om den nya spionlagen som trädde i kraft i somras och hur den tillämpas. Samtidigt lanserade Kina en omfattande kampanj där befolkningen uppmanas ange personer som verkar misstänkta. Hanna Sahlberg har tittat på filmen. Hör även om en av Kinas största influencers, ”läppstiftskungen” Li Jiaqi. Han har omkring 75 miljoner följare på e-handelsplattformen Taobao, men har på sistone hamnat i digital onåd. Händelsen sätter fingret på ett hårt klimat i sociala medier och på hur pass skör en kändisframgång i Kina kan vara. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Axel Kronholm, Asienkorrespondent på plats i Nya Zeeland. Pontus Mattsson, Londonkorrespondent. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker Brady Juvier

Nya turer i Kinas fastighetskris. Evergrandes aktie handelsstoppades och det finns uppgifter om att företagets ledning bevakas av polis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Anders JelminGäster och röster i programmet:Hanna Sahlberg, KinakommentatorPär Ivarsson, chef Ekonomiekot

Nya turer i Kinas fastighetskris. Evergrandes aktie handelsstoppades och det finns uppgifter om att företagets ledning bevakas av polis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Anders JelminGäster och röster i programmet:Hanna Sahlberg, KinakommentatorPär Ivarsson, chef Ekonomiekot

Kina drömmer om världsherravälde över elbilsmarknaden. Men Bryssel skickar en skarp varning till Peking och vill utreda strafftullar. Bäddar elbilsracet för handelskrig mellan EU och Kina? Det var i sitt årliga linjetal häromveckan som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen aviserade en utredning av strafftullar för elbilar från Kina. I Bryssels ögon ägnar sig Kina åt fulspel med marknadsförstörande subventioner. Kina å sin sida svarar med att anklaga EU för hyckleri och protektionism. Hör om hur de kinesiska elbilarna pressar den europeiska bilindustrin, men varför kanske ändå inte alla i Europa vill se handelshinder i första taget. Delar av den europeiska bilindustrin är redan långt integrerad med Kina och ovanpå det äger Kina en stor del av världens nu så hett eftertraktade batteritillverkning – i sig ett starkt trumfkort för Peking.Så bra är de kinesiska elbilarnaHör också motorjournalisten Daniel Östlund om hur det är att sitta bakom ratten i de kinesiska elbilarna. Nervösa automatiska säkerhetsfunktioner är ett särdrag som sticker ut, tycker Daniel Östlund efter att provkört en lång rad modeller. Men Kina ligger långt fram, utvecklingen går snabbt och bortom den nuvarande elbilsbubblan lär de kinesiska elbilarna vara i Europa för att stanna.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Östlund, motorjournalist på Teknikens värld.Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Kinas handel med Ryssland slår nya rekord och Kina blir allt viktigare för den ryska krigsekonomin. Samtidigt har ett klipp med en kinesisk operasångare i Mariupol väckt stor ilska i Ukraina. Väst lägger sanktion på sanktion för att torrlägga den ryska krigskassan. Men där västvärlden lämnat har Kina klivit in och Kina handlar nu med sin krigande granne som aldrig förr. Den totala handeln mellan Ryssland och Kina har ökat med 36 procent under det här årets sju första månader jämfört med samma period 2022. Hör om Kinas sug efter rysk olja till reapris och om de tekniska komponenterna från Kina som kan användas i Rysslands krig.Xi som metallgubbe på gågata i MoskvaI Ryssland välkomnas nu kinesiska turistgrupper utan visum och på en gågata i Moskva står två stora metallfigurer föreställandes Xi Jinping och Vladimir Putin. Att Kina tagit flera stora kliv på den ryska marknaden efter den fullsakliga invasionen syns även i försäljningen av nya bilar. Kina har tagit över flera bilfabriker i Ryssland där det tidigare tillverkades europeiska modeller. Hör även i Kinapodden om Kinas försvarsminister Li Shangfu som inte synts till på två veckor. Efter att utrikesminister Qin Gang försvann i somras och sedan ersattes väcker den nya ministerfrånvaron frågor om vad det är som just nu pågår i kommunistpartiets toppskikt.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tobias Karlsson

Påven besökte Mongoliet och uppmanade kinesiska katoliker att vara goda medborgare. Vad pågår mellan Vatikanen och Peking? Dessutom Kinas nya karta som väcker vrede i Asien och Xis bojkott av G20. Vatikanen är mån om sin Kinarelation och vill ha en fungerande länk till de uppskattningsvis 12 miljoner katoliker som finns i landet. Samtidigt har kommunistpartiets kontroll och grepp om religionsutövningen hårdnat under Xi Jinping och när det kommer till den katolska kyrkan vill Peking ha inflytande över biskopsutnämningar. Hör om det hemliga avtalet som sedan 2018 är tänkt att reglera relationen mellan Vatikanen och Kina och vad parterna kan tänkas vilja få ut på respektive håll. Vatikanen är det sista europeiska landet som formellt erkänner Taiwan, vilket är ytterligare en ingrediens i maktspelet mellan den Heliga stolen och Peking.Så provocerar Kina sina grannar med ny kartaKinas årliga karta har fått flera grannländer att se rött. Land- och havsområden som inte tillhör Kina har markerats som kinesiska. I Indien kopplas kartsläppet ihop med det förestående G20-mötet i Delhi och i indiska medier anklagas Kina för att sabotera mötet. I veckan blev det också bekräftat att Xi Jinping inte kommer att delta på toppmötet i Delhi. Hör om de tänkbara motiven från Xi Jinpings sida. Är det i solidaritet med Putin som Xi stannar hemma, är det på grund av skaldjursbojkotten mot Japan eller är dissen snarare att betrakta som en maktdemonstration med udden riktad mot USA och Joe Biden?Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Fredrik Fällman, sinolog vid Göteborgs universitet. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tobias Karlsson

Deflation, fastighetskris och arbetslöshet. Hör om Kinas ekonomiska problem och vilka dominoeffekter som når Europa och Sverige. Dessutom utvidgning av Brics och anti-japansk skaldjursbojkott. Fastighetsmarknaden har gått från motor till sänke för den kinesiska ekonomin. I Kina håller folk hårt i pengarna just nu och det står klart att den snabba återhämtning av ekonomin som många såg framför dig efter covid-restriktionerna har uteblivit. Hur kommer det sig? Kommunistpartiet är påtagligt stressat över situationen och har bland annat lagt locket på om ungdomsarbetslösheten. Kritik av den ekonomiska politiken censureras och blockeras. Xis drag mot väst på Brics-mötetNär Brics-länderna samlades till toppmöte i Sydafrika nyligen bjöds ytterligare 6 länder in till samarbetet. Draget ligger väl i linje med Xis plan att etablera ett starkare block som geopolitisk motvikt till väst och G7. Men frågan är om Brics blir starkare eller mer splittrat om de nu inbjudna länderna ansluter? Vi pratar också om den anti-japanska fisk- och skaldjursbojkott som just nu blåses upp stort i kinesiska statsmedier och i den statliga propagandan. Bakgrunden är Japans beslut att släppa ut kylvatten från kärnkraftverket Fukushima och trots att FN-organet IAEA gett klartecken och meddelat att vattnet är ofarligt fortsätter Kina anklaga Japan för att förgifta omvärlden. Den hätska tonen känns igen från förr.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Frédéric Cho, företagsrådgivare och vice ordförande för Sweden-China Trade Council. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Matilda Eriksson

I Kina sänks nu räntan för att elda på ekonomin samtidigt som centralbanken i väst höjer räntan för att bromsa. Kina har deflation och Sverige inflation. Vad påverkar den kinesiska ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Björn Djurberg, kinakorrespondent och Hanna Sahlberg, kinakommentator

I Kina sänks nu räntan för att elda på ekonomin samtidigt som centralbanken i väst höjer räntan för att bromsa. Kina har deflation och Sverige inflation. Vad påverkar den kinesiska ekonomi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Björn Djurberg, kinakorrespondent och Hanna Sahlberg, kinakommentator

Sommarspecial - Maten som bygger Kina: Det finns fler grisar i Kina än i något annat land på jorden. Kina har den största fläskmarknaden i världen och den största grispopulationen på jorden – över 450 miljoner grisar i dagsläget. Hör om Kinas sofistikerade varningssystem som håller fläskmarknaden i schack och varför mat och politik går han i hand.Medverkande:Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Tekniker: Christer TjernellProgramledare: Axel KronholmProducent: Marina Nilsson Malmström

Kinas djurmarknader pekades tidigt ut som källa till covid-19. Nu är de öppna igen. Flera utredningar har försökt ta reda på källan. Vetenskapsvärlden lutar i stort lutar mot ett naturligt ursprung för viruset, men den amerikanska federala polismyndigheten FBI vill inte utesluta att det skulle kunna vara en läcka från ett viruslabb. Hör det vi vet om uppkomsten och varför de omdiskuterade marknaderna åter har öppnat.Medverkande:Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Tekniker: Hanna MelanderProgramledare: Axel KronholmProducent: Marina Nilsson Malmström

Harmlös videoapp eller en trojansk häst från kommunistpartiet? Hör om skandalomsusade appen TikTok. Med över en miljard användare globalt är appen en av de största sociala medie-plattformarna som finns. Men den har också pekats ut som en säkerhetsrisk och statsanställda i flera länder har förbjudits att använda den. Kinapodden dyker ner i debatten om hur farlig appen egentligen är och kopplingarna till kinesiska staten.Medverkande:Sven Carlsson, teknikreporter på Ekot. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator.Tekniker: Christer TjernellProgramledare: Axel KronholmProducent: Marina Nilsson Malmström

Både Peking och Taipei närstuderar Rysslands invasion av Ukraina och anpassar sina militära förmågor. Taiwan vill nu satsa på ett igelkottsförsvar för att kunna avvärja ett kinesiskt angrepp. När Taiwan nu snabbar på tillverkningen av stridsrobotar och Kina satsar på att bli mer självförsörjande, då är det bland annat lärdomar från kriget i Ukraina som ligger bakom besluten. För Taiwans del används kriget i Ukraina för att öka mobiliseringsgraden hos befolkningen, men lärdomar därifrån har också fått regeringen i Taipei att ompröva vilka militära förmågor som behöver stärkas och vilka sårbarheter som behöver täppas igen. Hör om den taiwanesiska strategin att förvandla ön till en ”igelkott” och hur Taiwan hoppas att det ska kunna avskräcka Kina. Därför är USA:s löften fortsatt vaga USA:s löften om att hjälpa Taiwan i händelse av en invasion är samtidigt luddiga och militäranalytiker pratar om ”strategisk tvetydighet” från amerikanskt håll. Hör också om incidenten där ett amerikanskt och kinesiskt militärfartyg var nära att kollidera nyligen. Hanna Sahlberg är på plats i den taiwanesiska staden Tainan och ger oss en rapport därifrån. Hör om en metoo-våg på Taiwan, som bland annat skakar det styrande partiet DPP och där flera kända personer pekas ut. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Johan Englund, analytiker och Asienkännare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Programledare: Axel KronholmProducent: Therese RosenvingeTekniker: Behzad Mehrnoosh

Den som får inblick kan utveckla djupare förståelse för ett främmande samhällssystem, men inte nödvändigtvis sympati. Ola Wong skriver om kommunistpartiets chefsideologs resa till USA och två aktuella böcker från de tidigare Kina-korrespondenterna Hanna Sahlberg och Tania Branigan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör om ståuppkomikern som riskerar fängelse efter ett skämt om armén. Fallet visar hur censuren hårdnar i Kina. Så hur är det att vara komiker i diktaturen och finns det en framtid för humorscenen? Även om humorbranschen i Kina länge kämpat mot en strikt censur så har storstädernas ståuppklubbar trots allt varit en sällsynt oas där man kunnat tänja på gränserna lite mer. Men ett aktuellt fall sätter skräck i branschen. Komikern Li Haoshi drog nyligen ett skämt på en klubb i Peking. Skämtet filmades och spreds och agenturen som representerar komikern får nu böta över 20 miljoner kronor. Li Haoshi själv riskerar fängelse och har tvingats till avbön för sina ord.Komikern Danay om sin tid i Kina: ”Du har inte en chans”Kinapodden gästas av ståuppkomikern Danay Kidane som innan pandemin var med och drev en ståuppklubb i Shanghai. Där fick han snabbt lära sig hur censuren fungerar i praktiken och vilka ämnen som är strängt förbjudna att skämta om i Kina. Hans klubb var framgångsrik, men en dag dök myndigheterna upp och stängde ner hela stället. Samtidigt har ståupp på några år exploderat som bred TV-underhållning i Kina och det finns mycket pengar i branschen. Nu frågar sig många om det skojats färdigt eller på vilka sätt humorscenen kan överleva.Medverkande: Danay Kidane, komiker. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese RosenvingeTekniker: Behzad Mehroosh

Så hände det till slut, Xi talade i telefon med Zelenskyj. Hör om hur ländernas relation bakåt i tiden skapar dilemman för Kina. Samt om Ukrainas strategier för att hålla Kina-dörren öppen. Det kan vara årets mest upphaussade telefonsamtal – den första kontakten mellan Kinas och Ukrainas ledare sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Xi Jinping och Volodomyr Zelenskyj talade i nästan en timme förra onsdagen och samtalet har av Zelenskyj beskrivits som ”meningsfullt” och ”rationellt”. Vi analyserar vad som sades, betydelsen av samtalet och omvärldens reaktioner. Hör vidare om handeln och utbytet mellan Ukraina och Kina och hur den tidigare ganska tajta relationen kan påverka utvecklingen nu.Ukrainas strategier för att hålla liv i relationen till Kina Lubna El-Shanti berättar om hur folk i Ukraina sett på Kinas agerande hittills under det ryska invasionskriget samt vad ukrainska bedömare ser för tänkbara utfall när det kommer till Kina. Uppenbart är att Ukraina och Zelenskyj adresserar Kina med mycket respekt och att Ukraina nu ser det som viktigt att hålla liv i en dialog med stormakten i öster. Mycket handlar det förstås om att stävja vad som vore ett ukrainskt skräckscenario – att Xi tippar över helt mot Ryssland och börjar stötta Putin med vapen. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Programledare: Axel KronholmProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jakob Lalér

Vapen, tech-krig och filmcensur. Peking markerar mot Seoul på flera sätt och i Sydkorea ses Kina som ett växande hot på sikt. Dessutom om det kinesiska utspelet som gjorde forna Sovjetländer rasande. Kinas ambassadör i Frankrike ifrågasatte tidigare Sovjetstaters självständighet när han fick en fråga om annekterade Krim. Vad menade han, egentligen? Och vad säger uttalandet om Kinas hållning när det kommer till Ukraina? Vidare om Sydkorea, granne med Kina och lierat med USA. President Yoon Suk-Yeol är just nu på besök i USA och träffar president Joe Biden. Vi pratar om hur det nya säkerhetsläget runt Kina fört Sydkorea närmare både USA och Japan och hur Seoul retat upp Peking rejält om Taiwan. I Sydkorea blir attityderna gentemot Kina alltmer negativa och Kina ringas nu av vissa politiska läger i Sydkorea in som ett större hot än Nordkorea på längre sikt. Sydkoreansk kultur gillas – men censurerasSamtidigt gör sydkoreanska trender alltjämt stort avtryck i Kina. Oavsett om det handlar om mode, skönhetsprodukter eller kultur. Men sydkoreanska filmer och TV-serier stoppas av kommunistpartiets censurapparat och hajpade sydkoreanska fenomen som till exempel serien Squid game får därmed begränsad spridning hos den breda allmänheten i Kina.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel KronholmProducent: Therese RosenvingeTekniker: Jakob Lalér

Medan EU skärper tonen mot Kina anklagas Frankrikes president Emmanuel Macron för att gå Pekings ärenden. Hör om hur Europas våndor över sina potentiellt farliga förbindelser med Kina. Det stormar rejält i Europa runt Emmanuel Macrons relation till Kina, efter en resa till Peking. Med tanke på kriget i Ukraina och Kinas relation till Ryssland borde Macron aldrig ens ha åkt, menar kritikerna. Det blev inte heller bättre av Macrons uttalanden om Taiwan, där han säger att Europa inte ska trassla in sig i kriser som inte är Europas – och inte heller bara följa USA. Hör om varför sådana utspel får Europa att se rött, och hur Frankrike uppfattas i en tid då EU försöker riskminimera i sitt förhållande till Kina. Hör också om vikten av presenter – och hur man överträffar en gåva i form av en levande häst.Slut på tennisbojkott mot KinaDamernas professionella tennistour, WTA, har avstått från att tävla i Kina sedan 2021, efter att spelaren Peng Shuai vittnat om sexuella trakasserier från en högt uppsatt kinesisk politiker. Men nu är bojkotten avslutad – hör om varför det bara var en tidsfråga.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent.Programledare: Axel KronholmProducent: Anna RoxvallTekniker: Tor Sigvardson

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin. Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Medverkande:Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator. Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America

Allt färre länder erkänner Taiwan. Senast att svänga var Honduras, som nyligen bytte fot och valde Peking istället. Samtidigt är president Tsai Ing-wen i USA för att säkra upp deras viktiga stöd. Och så var de bara 13. Fler är det inte som erkänner Taiwan nu, efter att Honduras nyligen svängde och upprättade diplomatiska relationer med Kina. Honduras följer Nicaragua som gjorde samma sak i slutet av 2021 och totalt har Taiwan förlorat nio allierade sedan 2016. Hör om vad som ligger bakom och hur Kina vinner över allierade till sin sida. Trenden reser frågan hur bräckligt omvärldens stöd för Taiwan är och sätter ljus på vilken betydelse de formella diplomatiska erkännandena har. Inrikespolitiskt i Taiwan är de internationella banden och hur Kina ska tacklas en stor fråga inför presidentvalet nästa år. Därför har Taiwan blivit viktigare för västÄven om de formella erkännandena blir färre har det uttalade stödet och engagemanget för Taiwan från västvärlden, och främst då USA, blivit starkare på senare år. Ett av Taiwans geopolitiska trumfkort är den högteknologiska i tillverkningen av halvledare och därtill anses Taiwan viktigt av såväl ideologiska som militärstrategiska skäl. Även EU uttalar stöd för Taiwan och i veckan besöker EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Frankrikes president Emanuel Macron Kina. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Jerdén, forskare och chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina vid UI. Programledare: Axel KronholmProducent: Therese RosenvingeTekniker: Adam Alvin

Vladimir Putin har rullat ut röda mattan för Xi Jinping. Besöket kan ses som ett bestämt långfinger åt väst, samtidigt som nya avtal undertecknades. Xi hade även med sig sin fredsplan för Ukraina. Det var Xi Jinpings första besök i Moskva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Besöket mynnade ut i nya samarbetsavtal och därtill diskuterades bland annat en ny gasledning från Ryssland till Kina. För Putins del var besöket en viktig propagandauppvisning, men än en gång blev det tydligt hur Kina utnyttjar att handelspartnern Ryssland är internationellt isolerat. Tonen var ömsesidigt vänskaplig, men främst var det Putin som smickrade och berömde Kina i det gemensamma uttalandet.Putin välkomnar Kinas fredsplan för UkrainaKinapodden skärskådar det gemensamma uttalandet som kom ut från mötet. I uttalandet tas Kinas så kallade fredsplan för Ukraina upp, en plan som Putin framhöll ligger i linje med Rysslands synsätt. I övrigt befäster texten att Kina och Ryssland ska ha ett fortsatt brett och strategiskt samarbete inom såväl handel som militär. Kina beskrivs som blomstrande och Rysslands som stort och starkt. Hör även om den senaste tidens medieuppgifter om förtäckta vapenleveranser och om hur Kina ställer sig till ICC:s arresteringsorder mot Putin.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker Jacob Gustavsson

Kina har fått ärkefienderna Saudiarabien och Iran att bli sams. Kan fredsmäkleri bli en paradgren för Kina? Hör om det viktigaste från folkkongressen och om Björn Djurbergs ministermöte i Taiwan. Det blev många prestigepoäng för Kinas avgående utrikesminister Wang Yi när Saudiarabien och Iran skakade hand framför smattrande kameror i Peking. Hör om Kinas fredsmäklarambitioner och vad som ligger bakom. Samtidigt i dagarna har Kina erbjudit Sri Lanka att skriva av skulder, vilket kan vara en vändning i den lånepolitik som vi är bekanta med när det gäller Kina. Det vanliga har annars varit att erbjuda nya lån när länder inte kan komma ur skuldfällan. Xi Jinpings tredje mandatperiod inleddKinas nationella folkkongress har avslutats i Peking. Hör om de viktigaste besluten och om skådespelet då Xi valdes om som Kinas president med röstsiffrorna 2952 mot 0. Kinapodden ringar in de viktigaste besluten. Det mesta var bestämt på förhand men den kinesiska statens stora årliga sammankomst bjöd ändå på några snackisar och överrraskningar. Hör också om Björn Djurbergs möte med Taiwans utrikesminister och hur det var att kallprata när bandspelaren var avstängd. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Naila Saleem, Sydasienkorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Produent: Therese Rosenvinge Tekniker: Monica Bergmark

Kina viftar med fredsplaner och fördömer västvärldens Kalla kriget-mentalitet. Så hur vill Kina egentligen att världen ska se ut? Kina är på utrikespolitisk offensiv. Xi Jinping nöjde sig inte med att lansera en fredsplan för Ukraina samma vecka kom också ett globalt säkerhetsinitiativ med världsfred som yttersta målsättning. Vi ska titta närmare på de här utspelen för att försöka förstå hur Kina ser på världen, och vad som är fel med den.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Lena Bejerot Tekniker: Adam Alvin

Trots det ryska anfallskriget i Ukraina visar Kina upp sig i gemensamma militärövningar med Ryssland och Kina har ökat sin import av rysk energi. Hör om vänskapspakten mellan Xi och Putin. Xi Jinping och Vladimir Putin har talat med varandra flera gånger under det gångna året och även träffats. Putin har uttryckt uppskattning över Kinas balanserade linje i fråga om Ukraina och Kina har bidragit till den ryska krigskassan genom att köpa ännu mer rysk olja och gas. Hör om varför Xi vägrar dumpa Putin och om vad Kina får i utbyte. Vill framträda som fredsmäklareBakåt i tiden har Kina och Sovjetunionen ofta stått varandra nära, men det finns även flera historiska kapitel av splittring och kyla mellan länderna. Kina har ett starkt strategiskt intresse av att hålla sig väl med Ryssland, vilket är en förklaring till Kinas balansgång när det kommer till Rysslands krig. Kina vill samtidigt värna sina viktiga handelsrelationer till EU och har hittills inte stöttat Ryssland med vapen. I dagarna besöker den kinesiske toppdiplomaten Wang Yi Moskva och Kina säger sig vilja lägga fram en fredsplan. Ukraina uppfattar dock knappast Kina neutral aktör i dagsläget givet de ryska banden. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Monica Bergmark

USA har skjutit ner fyra föremål, men de senaste tre rörde sig inte om kinesiska spionballonger säger Vita huset. Den diplomatiska iskylan är ändå ett faktum och USA straffar Kina med nya sanktioner. Kinapodden reder ut de senaste turerna i ballongkrisen och pratar om hur det i USA blivit inrikespolitiskt allt viktigare att visa sig tuff mot Kina. Efter förra veckans anklagelse om kinesiskt spionage med ballonger har USA fortsatt skicka upp stridsflyg för att skjuta ner okända objekt över Nordamerika. Det hela framstår dock plötsligt som överilat, sedan USA själva gått ut och sagt att de senaste tre föremålen inte kommit från Kina. Kina har samtidigt anklagat USA för att kränka kinesiskt luftrum med spionballonger, något USA förnekar. Var kommer detta att sluta och vad blir nästa steg om spänningarna fortsätter att trappas upp mellan stormakterna?USA:s straff mot Kina efter ballongdramatUSA har ovanpå det höjda tonläget även infört nya sanktioner mot sex kinesiska företag. Hör om hur detta påverkar Kina samt vilka strategier Kina använder mot företag i väst istället för direkta sanktioner. Vi dyker även ner i en ny pandahistoria. Jättepandan Le Le dog nyligen på ett zoo i Memphis och nu ska ett kinesiskt expertteam resa till USA för att utreda dödsorsaken.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Ginna Lindberg, USA-kommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin

USA:s nedskjutning av den kinesiska misstänkta spionballongen markerar ett nytt diplomatiskt lågvattenmärke. Samtidigt ökar rivaliteten i Stilla havet och små önationer hamnar mitt i stormaktskampen. Djärvt spionage eller århundradets forskningstabbe? Turerna runt den kinesiska ballongen resulterade i ett inställt statsbesök och en punkterad relation mellan Washington och Peking. Initialt reagerade Kina med något så ovanligt som ett beklagande, nästan ursäktande, uttalande. Därefter sa det pang och den nedskjutna ballongen fick Kina att byta fot och gå i taket. Hanna Sahlberg och Björn Djurberg lotsar oss genom ballongintermezzot och vad händelsen kan innebära på längre sikt. Stormaktskamp och upprustning i Stilla havetPå Salomonöarna utspelar sig under tiden vad som kan beskrivas som ett koncentrat av de båda stormakternas tilltagande rivalitet. Tio månader efter säkerhetspakten mellan Kina och Salomonöarna är det kinesiska inflytandet tydligt i den lilla önationen. I veckan avsattes en Kinakritisk politiker och journalister på Salomonöarna vittnar om påtryckningar. USA har svarat med att återetablera en ambassad efter trettio år och i huvudstaden Honiaras hamn vägrar kinesiska fartyg att ankra upp sida vid sida med den australiska kustbevakningen. USA har på sistone etablerat flera nya militära fotfästen i regionen, vilket ytterligare understryker den geopolitiska dragkampen i Stilla havet. Medverkande: Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Maria Stockhaus

Kinas befolkning minskar för första gången på 60 år. För Kina innebär befolkningstrenden en lång rad problem. Hör om stressen, pressen och pengarna som får Kinas 80-talister att rata familjelivet. Det är en historisk vändpunkt, nyheten förra veckan att befolkningen i världens ännu folkrikaste land har börjat minska. Om bara några månader, i april 2023, väntas Indien gå om Kina och bli världens folkrikaste land. Experter bedömer att Kinas befolkning kan minska med över 100 miljoner fram till år 2050 och frågan är vad detta betyder för ekonomin, jobben, välfärden och för Kinas position i världen.Kinesiskt livspussel ses som hinderKommunistpartiet vill få fler unga att föda fler barn. Men många unga kineser ser ett livspussel som står i vägen. Hör om hur dyra bostäder, omöjliga hämtningstider och skolpress. Arvet efter ettbarnspolitiken spelar också in. Vid sidan om befolkningstrenden pratar vi också om helgens nyårsgala på kinesisk TV. Ett utmärkt arrangemang för den som vill få syn på de statligt sanktionerade trenderna i Kina. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Maria Stillberg

Konflikt möter de unga kineserna som vågar stå upp mot regimen och trotsa censuren. Hur stort hot är de egentligen för kommunistpartiets auktoritära styre? Bilden av Kinas nollcovidpolitik krackelerar Sedan coronavirusets utbrott har kommunistpartiet förmedlat bilden av nollcovidpolitiken som en framgångssaga i förhållande till hur övriga världen hanterade smittspridningen. Men parallellt med att den smittsamma Omikron-varianten började spridas i början av året så började bilden av Kinas strategi krackelera. När Omikron nådde Kinas största stad och ekonomiska centrum, Shanghai, infördes en extremt hård och lång lockdown, och la grunden för ett växande missnöje med nollcovidpolitiken.Protesterna tar fart efter tragedi i Ürümqi Efter en brand i ett bostadshus i Ürümqi i Xinjiang, där vittnen talar om att dörrar låsts med hänglås och blockerats i covidpolitikens spår, uutbröt protester på flera håll i Kina. En av de mest högljudda protesterna hölls i Shanghai, Konflikt får unika röster inifrån protesten, där en av de mest högljudda demonstranterna greps av polis.Regimkritiker och tidigare protestledare i exil känner hopp "Det känns som en revolution" säger Zhou Fengsuo, som var med och ledde protesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Nathan Law, som hade en framträdande i demokratiprotesterna i Hongkong, pekar på vikten att demonstranterna är teknikkunniga för att kunna undgå censuren och hålla liv i motståndet mot Xi Jinping och kommunistpartiet. Men han vet också att det kostar att stå upp mot regimen, det är hans egen berättelse ett bevis på.Uigurer i Sverige hoppas på att uigurernas förtryck inte glöms bort Konflikt träffar Ahmed Tursun i Sverige vars syster bodde i det bostadshus som började brinna i Ürümqi och som blev den tändande gnistan till protesterna. Uigurer i Sverige hoppas att uigurerna inte glöms bort när kineser i andra regioner kräver mer frihet.I Peking vågar få prata om protesterna När radions korrespondent försöker prata med Pekingbor om protesterna är de flesta väldigt försiktiga. Det finns ett visst missnöje med nollcovidpolitiken, men också förståelse. Medverkande: Zhou Fengsuo, en av ledarna i protesterna vid Himmelska Fridens torg, Nathan Law, regimkritiker från Hongkong i exil, Björn Cappelin, Utrikespolitiska Institutet, "Thomas", demonstrant som greps i Shanghai, Ahmed Tursun, uigur vars syster bodde i bostadshuset som började brinna i Ürümqi, Nijat Turcun, ordförande för uiguriska utbildningsföreningen, "Amina", uigur i Sverige, Pekingbor mflProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Fernando Arias, Lotten Collin, Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, Simon LeplâtreTekniker: Jacob GustavssonProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se