Podcasts about parisavtalet

Donald Trump är tillbaka och USA drar sig ur Parisavtalet. Och i EU tycks klimatarbetet vara uppe för diskussion igen. Nu vill Frankrike, Tyskland och det stora högerblocket pausa flera viktiga klimat- och miljöregler i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ytterhögern i EU vill gå ännu längre och riva upp Den Gröna Given. Men går det att bromsa eller svänga av från den inslagna vägen? I Klotet hörs: Andreas Liljeheden, SR Brysselkorrespondent, Jytte Guteland, tidigare EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, Nina Ekelund, Hagainitiativet.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Även om den gröna omställningen får sig en törn när USA lämnar Parisavtalet går den inte att stoppa. Trycket från näringslivet och medborgarna att ställa om energisystemen blir för stort, enligt docenten i miljövetenskap. Mikael Karlsson beklagar att Sverige har släppt ledartröjan, hittar på och dribblar med siffror som liknar Donald Trumps alternativa fakta. Foto: Tobias Sterner

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trump har börjat skriva under presidentordrar i en rasande fart. Det handlar om allt från att dra sig ur Parisavtalet till att skjuta upp Tiktokförbudet.Apropå Tiktok – lite senare snackar vi om folk som erkänt hemligheter i klipp på appen, precis innan den skulle förbjudas. Men nu när Tiktok är tillbaka är frågan om det blir lite pinsamt för de användare som delat med sig av hemlisar.

Förra året var det varmaste kalenderår som hittills har uppmätts och första gången som den globala årsmedeltemperaturen låg mer än 1,5 grader över förindustriell nivå. Vad får det här för betydelse framöver? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2024 präglades av flera extrema väderhändelser, inte minst översvämningar och värmeböljor. Förra året hade en global medeltemperatur som var 1,6 grader över den förindustriella nivån. Det konstaterar klimattjänsten Copernicus i en rapport som släpps idag.Har uppvärmningen accelererat? Vilka faktorer kan förklara rekordtemperaturerna 2024? Och hur påverkar det här Parisavtalet, där världsledare kommit överens om att sträva efter att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader?Medverkar i programmet gör Erik Kjellström, professor i klimatologi och oceanograf Ola Kalén. Båda arbetar på SMHI.Programledare:Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sverigesradio.seProducent:Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Den 11 november startar FN:s stora klimatkonferens, COP29, i Baku, Azerbajdzjan. Men vad gör man egentligen på konferensen – och är den verkligen så viktig? Det är precis vad avsnitt 142 av Global podd handlar om. Tillsammans med två gäster som själva ska delta i COP reder Global Bar Magazine ut just detta. Från de 28 tidigare sammanträdena har två stora dokument; Kyotoprotokollet och Parisavtalet formats. Men även om länderna har lovat anta och ratificera avtalet finns inga juridiska efterföljder, så vilken betydelse har egentligen dessa avtal? Och än idag, nio år efter Parisavtalets uppkomst är länderna inte helt överens, akter ur avtalet förhandlas fortfarande på klimatkonferenserna och i år är inget undantag. Vem som står värd för mötet varierar mellan och inom de fem olika FN-regionerna. Och i år är det Östeuropas tur. Mitt under brinnande krig behövde Ukraina och Ryssland enas om ett land i deras egen region att infinna sig i. Resultatet blev Azerbajdzjan. Allt detta för att under konsensus kunna besluta om en bättre framtid för vår planet. Det är en till synes krånglig del av den internationella politiken som Global Podd nu ska tackla. I avsnittet ryms stora som små frågor; vilka har egentligen makten, hur tas besluten på plats och hur tar man sig egentligen igenom de långa dagarna av förhandlingar? Medverkande: Siri Ankarfors, Sveriges ungdomsdelegat, LSU Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen Programledare: Josefine Norin, Global Bar Magazine.

Den senaste mandatperioden i EU har varit en händelserik sådan, åtminstone om man har på sig klimatglasögonen. Dels antogs en klimatlag där medlemsländerna bl.a. åtar sig att minska växthusgasutsläppen med 55% till 2030 jämfört med 1990 års nivåer — och dels beslutade man om Fit for 55, det omfattande lagstiftningspaketet som ska möjliggöra att målen nås. Med bara veckor kvar till ett nytt EU-val tog vi hjälp av nationalekonomen John Hassler att bena ut Fit for 55. John är professor vid Stockholms universitet och fick i höstas i uppdrag av regeringen att ta fram en rapport om hur svensk klimatpolitik kan anpassas i ljuset av Fit for 55. I avsnittet går John igenom vad han upplever är kärnan i Fit for 55: en åtstramad och breddad utsläppshandel. Han argumenterar för att EU — givet att Fit for 55 genomförs — kan anses “göra tillräckligt för att begränsa utsläppen av koldioxid i enlighet med Parisavtalet”. Avslutningsvis pratar vi om de krav som ställs på Sverige och om vad John anser vara de viktigaste åtgärderna i hans rapport till regeringen. Om du gillade avsnittet med Henrik kan vi även rekommendera följande avsnitt: Björn Sandén, Om energiomställningen under 2023 Jytte Guteland, Om klimatpolitik i EU Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Sverigedemokraternas toppkandidat om varför och hur han vill riva upp EU:s klimatpolitik och begränsa EU:s makt och om vilka han vill samarbete med efter valet den 9 juni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Charlie Weimers var tidigare kristdemokrat men bytte parti till Sverigedemokraterna 2018. Året därpå blev han EU-parlamentariker för Sverigedemokraterna och är nu partiets toppkandidat inför Europavalet den 9 juni.Vill riva upp klimatpolitikenAlla länder som skrivit under Parisavtalet har förbundit sig att begränsa jordens uppvärmning till väl under två grader och att öka sina klimatambitioner efter hand. För att leva upp till Paris-avtalet har EU beslutat att unionen ska vara klimatneutral till 2050 och att utsläppen ska ner med 55 procent till 2030. Charlie Weimers har tidigare sagt att han vill riva upp EU:s stora klimatpaket Fit for 55 under nästa mandatperiod. I Ekots lördagsintervju säger han att EU:s klimatmålen är för högt ställda och att de behöver ses över.”För det första är inte målen realistiska, det är nästan inga länder som kommer att klara dem och de flesta kommer i praktiken att ignorera de här målen”, säger Charlie Weimers.Han tycker också att man bör se över om EU:s åtaganden gentemot Paris-avtalet kan klaras på andra sätt än genom den nuvarande klimatpolitiken, tex genom att EU betalar för att minska utsläppen i länder utanför EU och han vill att EU ska verka för ett globalt utsläppshandelssystem.Programledare: Men vi har ju förbundit oss, även från Europas håll, att uppnå vissa mål i Parisavtalet, då låter det som att du vill att det som Europa ska göra, de målen ska ändras? ”Jag är övertygad om att de kommer att ändras, därför att de inte är realistiska”Och du vill det också?”Ja, jag vill inte avindustrialisera Europa.”, säger Charlie Weimers.Bland de delar av klimatpaketet han vill dra tillbaka finns förbudet mot att sälja bensin- och dieselbilar från 2035. ”Jag är ju inte ensam om den uppfattningen, Moderaternas systerparti i Tyskland, CDU, de går till val om att riva upp förbudet mot förbränningsmotorer. Ute på kontinenten mullrar det i den här fråga”, säger Charlie Weimers.Men att ändra EU:s klimatpolitik är ingen enkel sak. Det skulle kräva att kommissionen först väljer att lägga fram nya lagförslag om att riva upp det klimatpaketet de nyligen fått igenom – efter år av förhandlingar – och att alla 27 medlemsländer och EU-parlamentet går med på det.Mer nej i SD:s EU-strategiCharlie Weimers vill att Sverige ska byta EU-strategi. Dels vill han att Sveriges regering ska bli tuffare i förhandlingarna med de andra medlemsländerna och oftare lägga in veto, och dels vill han i EU-parlamentet bygga allianser med parlamentariker från andra partier för att stoppa alla förslag som handlar om att fördjupa EU-samarbetet.I EU-parlamentet ingår Sverigedemokraterna idag i partigruppen ECR. Men enligt en granskning som nyhetssajten Europaportalen har gjort så röstar Sverigedemokraterna oftare som partigruppen ID, som ligger till höger om ECR, och där bland annat AfD, Alternativ för Tyskland ingår. Men Weimers säger att han inte vill ingå i ID, som han tycker är för pro-ryska, utan att han vill hellre samarbeta med EPP, där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna ingår.Gäst: Charlie Weimers (SD), toppkandidat till EU-parlamentetProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Susanne PalmeTekniker: Heinz Wennin Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 15 mars.

Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vikten av att nå framgång i förhandlingarna mellan världens länder för att få ner halterna av växthusgaser i atmosfären är mer akut än någonsin för att försöka dämpa effekterna i form av skyfall, livsfarliga värmeböljor och smältande isar. Mötet har nått halvtid. Frågan är om det går att få fram ett avtal som gör att Parisavtalet ännu går att hålla.Medverkande:Mattias Frumerie - Sveriges chefsförhandlare Björn-Ola Linnér - klimatpolitikforskareAlice Gimbro Frisk - ungdomsdelegatAdrienne Sörbom - professor i sociologi vid Stockholms universitetEmma Modéer Wiking - hållbarhetschef Business SwedenNiklas Zachrisson - Programledare:Anders Wennersten - Producent:

Allt fler vill betala sig ur sin klimatskuld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parisavtalet skärpte kraven på alla världens länder att få ner sina utsläpp för att rädda klimatet - men det går trögt. Enligt FN senaste siffror är 1,5 gradersmålet redan är kört, och vi kan vara på väg mot en ökning på uppemot 3 grader till seklets slut. Hur ska vi då lösa det här? Allt fler länder och företag sätter stor tilltro till klimatkompensation - ett sorts avlatsbrev där man kompenserar för sina egna utsläpp genom att köpa utsläppsminskningar från någon annan. Att ha kakan och äta den. Men funkar det verkligen? P3 Dystopia reder ut en snårig marknad där länder, företag och kändisar handlar med krediter värda flera ton minskade koldioxidutsläpp.

Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De globala utsläppen ökar. Skulle utsläppen minska om länderna gör det som de har som mål enligt klimatplanerna (NDC)? Vi hör med forskaren som läst alla NDCer minst två gånger, Maria Jernnäs i Linköping. Och på flygande fot inför det kommande COP-mötet är Sveriges chefsförhandlare, Mattias Frumerie; vi fångar honom i Singapore.Det fanns kompromissvilja och lösningsorientering när Linköpings universitet lajvade klimatmöte.Vetenskapsradion Klotet var med när Linköpings universitet lajvade klimatmöte och 19 studenter på en dag förhandlade fram ett dokument om finansieringsfonden för skador och förluster på grund av klimatförändringarna. Ett sätt att förstå trögheten i klimatarbetet är att själv sätta sig som förhandlande part, säger studenterna i Norrköping. Att medverka i rollspel är också något som de tunga förhandlarna gör inför de riktiga klimatmötena.COP28 startar 30 november. Då ska världens nationer mötas i Dubai för att förhandla klimatfrågor. Dubai ligger i Förenade Arabemiraten som lämnade in en uppdaterad klimatplan, en NDC, i somras. En NDC - Nationally Determined Contributions - är ett dokument som ska lämnas in till FN och uppdateras vart femte år enligt Parisavtalet. I en NDC beskriver ett land sin ambition för hur det ska bidra till att begränsa den globala temperaturökningen.Parisavtalet fastslår att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna. Under COP26-mötet i Glasgow bestämdes det även att länder uppmuntras se över och skärpa sina utsläppsmål till 2030 och uppdatera sina mål inför COP27 i Sharm el-Sheikh i november 2022. Men inför COP27 hade endast 24 parter skickat in uppdaterade klimatplaner. Medverkande i rollspelet:Östtimor och de minst utvecklade länderna (LDC) : Melina Egelrud, David Karlsson och Lina Swartling.USA: Michelle Rosblad och Linnéa Åkesson.Kina plus G77: Carissa Luz Bolanos Lagu, Angelica Sandberg och Lea Ljungqvist.Saudiarabien plus övriga arabländer: John Nordberg och Matilda Svärdström.EU: Camille Wang, Jesper Halvarsson och Amanda Axelsson.Maldiverna och låglänta önationer: Moa Markus och Tuva Karhu.Ordförande: Marcus Eriksson, Kristian Lindblom och Josefine Asp.Lärare: Mathias Fridahl, docent och Mattias Hjerpe, docent, Linköpings universitet.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Kan europeiska villaägare se fram emot en framtid med gratis, förnybar energi året runt? Ja, det är alla fall visionen som det tyska bolaget 1KOMMA5° arbetar för att nå - i linje med Parisavtalet. David Sätterman är COO i den nordiska verksamheten, och i det här avsnittet beskriver han hur sol och vind i kombination med smart hårdvara och mjukvara potentiellt kan revolutionera villamarknaden. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Ny FN-rapport: Målen i Parisavtalet hotade redan inom fem år. Delar av utrikesutskottet i Ukraina. Peter Moberger jobbade som kirurg i Donetsk. Kornknarren - en hotad art. Mördarjakt i El Salvador. Med mera.

Hur förändras relationen mellan Sverige och Norge när Sverige går med i Nato? Börjar det bli dags för Norge att gå med i EU? Och hur länge ska Norge pumpa upp ny olja och gas? Jonas Gahr Støre har varit statsminister i Norge sedan 2021. Han är partiledare för Arbeiderpartiet och leder en regering tillsammans med Senterpartiet. Tidigare har han bland annat varit utrikesminister i Jens Stoltenbergs regering. I Ekots lördagsintervju välkomnar Jonas Gahr Støre att Finland nu blir medlem i Nato efter Turkiets ratificering under torsdagen, och han tror att Sverige kommer att bli medlem till Nato-mötet i Vilnius i juli, eftersom Sverige uppfyller alla krav. ”Sverige och Finland uppfyller kriterierna, det är färdigpratat”, säger Jonas Gahr Støre.Ökat samarbete med Sverige När både Finland och Sverige gått med i Nato hoppas Jonas Gahr Støre att det militära, ekonomiska och politiska samarbetet mellan länderna kommer att öka, exempelvis när det gäller industrierna som ingår i den gröna omställningen i norr. "När Norge nu ser att vår grannrelation till Ryssland har kylts ned och kommer att ha låg aktivitet de närmsta åren så har min signal som statsminister varit att vi ska öka intensiteten i samarbetet med Sverige och Finland i norr", säger Jonas Gahr Støre. Europas största gasleverantör Under det senaste året har Norge fått en viktigare roll som gasleverantör till Europa, när de flesta länder stoppar eller begränsat sin gasimport från Ryssland. Norge gjorde enorma vinster på sin gas under 2022 eftersom priset steg kraftigt som följd av Rysslands krig i Ukraina. Nyligen kom FN:s senaste klimatrapport som visar att utsläppen av växthusgaser måste minska mycket drastiskt om världen ska ha möjlighet att nå klimatmålen i Parisavtalet. Hur länge tänker då Norge fortsätta att pumpa upp olja och gas? Ett par decennier till, är statsministerns svar, och det är inte aktuellt att sätta något slutdatum. Gäst: Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och partiledare för ArbeiderpartietProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Carina Holmberg, Sveriges Radios korrespondent i Norge Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på Jonas Gahr Støres statsministerkontor i Oslo fredag den 31 mars 2023.

Veckans IPCC-rapport är den tyngsta hittills från FN-panelen men hur ser Martin Kinnunen (SD) på rapportens slutsatser? Och vad vill Sverigedemokraterna göra för att minska Sveriges utsläpp? En av regeringens stora utmaningar är att minska Sveriges koldioxidutsläpp för att nå såväl de nationella- som EU:s klimatmål. De innebär bland annat att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären ska vara noll senast 2045 och att utsläppen ska ha minskat med 63 procent jämfört med år 1990 redan år 2030.– Vi har starka och ambitiösa klimatmål, säger Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).Men Sverigedemokraterna, regeringens samarbetsparti, står inte bakom de svenska klimatmålen utan vill istället rikta fokus mot att få ned utsläppen i andra länder, inte minst i Kina och Indien.– Det viktigaste är att se hur vi från svensk sida kan påverka utsläppen på global nivå, säger Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson.Ett annat klimatmål som Sverige skrivit under, som en del av Parisavtalet från 2016, är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader - ett mål som forskare menar blir allt mer omöjligt att uppnå. Och Sverigedemokraternas Martin Kinnunen håller med:– Det ser fullständigt orealistiskt ut att nå just nu. Nu ligger vi snarare på en bana mot någonstans mellan 2-3 grader, säger han.Men är det inte ett problem att vi ser ut att missa målet?– Jag tror absolut att vi kommer ha bra möjligheter att komma närmare 2-gradersmålet men det hänger på teknisk utveckling och det hänger på om länderna verkligen kommer att göra det de har lovat.Hot om regeringskrisEtt av Sverigedemokraternas viktigaste vallöften till väljarna innan valet förra året var att sänka priset vid pump. Både bensin och diesel skulle bli billigare genom lägre moms, sänkt skatt och inte minst genom att reduktionsplikten, den andel biodrivmedel som måste blandas i bensin och diesel, skulle sänkas. Men priset på drivmedel har hittills inte sjunkit så mycket som Sverigedemokraterna lovade i valrörelsen.– Det är beklagligt att vi inte lyckats få till en större sänkning, konstaterar Kinnunen (SD).Hur hederligt var det att ge ett löfte till väljarna som ni inte kunde hålla?– Det är en avvägning där mellan att vara tydlig mot väljarna samtidigt som det är marknadskrafter och råvarupriser och så vidare som påverkar. Så det är komplext.Men förhandlingarna om vilken nivå som ska gälla för reduktionsplikten framöver, från och med 1 januari 2024, pågår fortfarande för fullt i regeringskansliet. Sverigedemokraterna hoppas att den ska sänkas ”till EU:s lägstanivå" men vad som egentligen är EU:s lägstanivå tolkas olika av de fyra Tidöpartierna. En siffra som brukar nämnas är sex procent för diesel, till skillnad från dagens 30,5 procent men enligt Sverigedemokraterna innebär EU:s lägstanivå istället noll procent, dvs att reduktionsplikten slopas helt, och nu hotar man med regeringskris om partierna inom Tidöavtalet inte kommer överens.– Vår utgångspunkt är att vi ska komma överens, men det är klart att det kan bli problem om vi inte gör det, säger Kinnunen (SD).Samtidigt konstaterar forskning att det är svårt att nå målen om minskade utsläpp utan mer biodrivmedel och att reduktionsplikten är avgörande för att nå Sveriges klimatmål.– Det pågår ett beredningsarbete i regeringskansliet där man försöker titta på de här frågorna men det är också svårt idag att veta konsekvenserna av att misslyckas med att uppnå kraven, säger Martin Kinnunen (SD).Skydda den svenska naturenFör Sverigedemokraterna är det viktigt att skydda den svenska naturen och miljön, det säger Martin Kinnunen (SD). Samtidigt har de röstat fram en budget som kraftigt skär ner på naturskötsel. Hur går det där ihop?– Det man ska komma ihåg är att miljöbudgeten de senaste 20 åren har svällt något otroligt och jag tror inte att det har resulterat i särskilt mycket bättre naturskydd. Vi kan inte bara fortsätta att öka skydd mer och mer, det kommer att påverka våra möjligheter till utveckling om vi fortsätter på den linjen så det är rimligt att börja dra ner här och det är rimligt att börja se över en hel del byråkrati och regleringar, säger Kinnuen (SD).RegeringssamarbetetDet har gått drygt fem månader sedan riksdagsvalet i september. Sverigedemokraterna ingår inte i regeringen men är genom Tidöavtalet högst delaktig i det politiska arbetet på regeringskansliet.– Vissa veckor är det lite sämre stämning och vissa veckor är det bättre stämning, så det går lite upp och ner, men generellt kan man säga att vi har kommit överens och att samarbetet går framåt, säger Kinnunen (SD).Och en fråga som varit omdebatterad inom regeringssamarbetet är huruvida Sverigedemokraterna kommer att delta i förhandlingarna om den nya klimathandlingsplan som regeringen ska ta fram under mandatperioden. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har inte velat ge ett tydligt besked om Sverigedemokraternas delaktighet men enligt Kinnunen (SD) är det självklart att partiet ska vara med i diskussionerna.– När departementet är färdiga, då lämnas arbetet vidare till samordningen och där kommer vi att vara delaktiga.Martin Kinnunen (SD) är också tydlig med att nuvarande samarbetsform inte är långsiktigt hållbar. Enligt honom kommer Sverigedemokraterna att ingå i regeringen framöver.– Så måste det bli. Det här var ett acceptabelt första steg men det är komplicerat att bedriva ett samarbete på det här sättet. Det är komplext att dels vara med i processerna i regeringskansliet och dels bedriva oppositionspolitik. Så det här är ett första steg men det är inte långsiktigt att organisera styret av Sverige på det här sättet, säger Martin Kinnunen (SD). Gäst: Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson Programledare: Pontus Mattsson Kommentar: Annika Digréus, miljö- klimatreporter på EkotProducent: Felicia HassanTekniker: Maria StillbergIntervjun spelades in fredag den 3 mars kl 10.00.

Hur kan vi inte ha gjort mer för att minska utsläppen? Trots över 30 år av kunskapspåfyllnad om människans påverkan på jordens temperatur fortsätter klimatutsläppen att öka globalt. 1988 bildades FN:s klimatpanel IPCC och två år senare kom forskarna med första utvärderingsrapporten - en sammanställning av klimatforskningen. 1992 var året då klimatkonventionen kom till, ett ramverk för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna; Parisavtalet 2015 är en del av konventionen. FN:s första klimatmöte var 1995 i Berlin, följt av årliga "Conferences Of the Parties", konferenser mellan parterna, ”COP:ar" i olika värdländer. 90-talet startade med uppkavlade klimatärmar men vad hände sen?Mycket snack och lite verkstad medan utsläppen ökat och klimatförsenarna fått råda.1988 samlades forskare som svensken och klimatpionjären Bert Bolin och politiker som norska statsministern, tidigare miljöministern Gro Harlem Brundtland till möte i Toronto. Mötet slutade i en rekommendation att minska växthusgasutsläppen med 20 procent till 2005. Klotets reporter försöker hitta uppföljande journalistik om det missade målet 2005. Men hittar inget om att utsläppen istället hade ö k a t med över 25 procent till 2005. Vad gjorde makthavarna under de här åren av möten och missade utsläppsminskningsmål?Medverkande:Henning Rodhe, professor emeritus vid Stockholms universitet i kemisk meteorologi.Björn-Ola Linnér, professor vid Tema Klimatförändring, Linköpings universitet.George Monbiot, journalist, aktivist, kolumnist i The Guardian.Martin Hultman,docent i teknik-, vetenskaps- och miljöstudier vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Mathias Fridahl, docent och klimatpolitikforskare vid Linköpings universitet.Litteratur som nämns i programmet:Sex grader - vår framtid på en varmare jord, av Mark Lynas, översatt av Stefan LindgrenClimate obstruction How denial, delay and inaction are heating the planet av Kristoffer Ekberg, Bernhard Forchtner, Martin Hultman, Kirsti M. JylhäSkriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

I Sverige pågår i likhet med på flera håll i Europa pilotförsök med så kallade energigemenskaper. Tanken är att skynda på den gröna omställningen genom att gå samman just med närboende och investera i exempelvis solceller för att producera egen el och dela den med varandra. Klotets reporter Daniel Värjö besöker ett av projekten på Gotland där intresset är mycket stort för att på sikt genom detta sänka elkostnaderna. -Vår energigemenskap är som en lokal manifestation av Parisavtalet. Så säger, Wolfgang Brunner, en av eldsjälarna i gotländska Östergarnslandet.Projekt som detta pågår även i större skala i tätortsbebyggelse, som i Hammarby Sjöstad i Stockholm. Men samtidigt som EU trycker på för satsningar som dessa, så finns kritik mot att Sverige hindrar utvecklingen genom att inte snabbare införa direktiven.MedverkandeIngemar Hemph och Sven-Erik Darvelid – boende i bostadrättsföreningen Vidimus gårdWolfgang Brunner - projektledare för energigemenskap på gotländska ÖstergarnslandetGunnar Bendelin - vd för Nygarn UtvecklingJörgen Lööf - vd för ElectriCityFredrik Envall – forskare vid Linköpings Universitet på energigemenskaperClaes Vendel Nylander - jurist vid EnergimarknadsinspektionenMagnus Jennerholm - Energicentrum, Region GotlandKalle Blomberg - vd Gotlands elnät ABSara Sällström – reporter Vetenskapsradion

I veckans avsnitt berättar Johanna om en spaning från ett seminarium där det pratades om biologisk mångfald och att det håller på att tas fram ett avtal likt Parisavtalet men inom just biologisk mångfald. Dessutom pratar vi såklart om börsen just nu och frågar oss om det blir ett tomterally eller inte. Delikat lyssning på er, Johanna & Nicklas

Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och packningar. Men ingen vet hur mycket. Kaliber granskar de dolda utsläppen. Runtom i Sverige läcker den kraftiga växthusgasen metan ut ur ventiler och otätheter. Men ingen vet hur mycket.Kaliber har undersökt ett 20-tal anläggningar som använder naturgas, vilket till allra största delen är metan. Det är kemiindustrier, stålindustrier och raffinaderier. Och det är bara ett par av dem som anger några utsläpp av metan alls. Ytterligare en anläggning anger siffror från en mätning som gjordes för tolv år sedan.Men utsläppen är större i verkligheten. Kalibers granskning visar att metanutsläppen från de största gasnäten och från de raffinaderier och industrianläggningar vi har undersökt motsvarar 65 000 ton koldioxid, vilket motsvarar ungefär vad 35 000 bilar släpper ut på ett år.Metanmätningar vid GasumVid Gasums gasterminal i Nynäshamn står Samuel Brohede. De ska mäta metanutsläpp med drönare, ett samarbete med Chalmers Tekniska Högskola för att utveckla den här nya metoden.På en sådan här anläggning finns det ett stort antal möjliga läckagepunkter, säger han.   Varenda ventil kan i princip läcka. Det handlar alltså om små utsläpp på flera ställen, som tillsammans blir större, ofta dolda utsläpp.Mäter man inte, så vet man inte. Alls.Vid anläggningen i Nynäshamn har de inte mätt tidigare på grund av att de tagit över anläggningen nyligen, för två år sen. Men i Lysekil har de gjort mätningar, trots att de inte måste. Det tycker företaget är viktigt, säger Benny Johansson på Gasum. Ursprungligen så var det miljöskäl. Men med priser som varit sista året så kommer även ekonomiska skäl in. För är väl ingen som undgått att se att naturgaspriserna har haft en enorm spik över sommaren.Sverige skrivit på metandeklarationFlytande gas, LNG, kommer med fartyg till Gasums två terminaler i Nynäshamn och Lysekil. Den allra största delen av naturgasen kommer till Sverige i en pipeline. Nordion, som driver gasnätet, gör mätningar varje år och söker och åtgärdar läckor löpande och har på så sätt fått ned läckagen från gasnätet med nästan en tredjedel på bara ett par år.Genom det här systematiska arbetet har vi nått väldigt bra resultat när det gäller metanutsläppen, säger Saila Horttanainen, kommunikationschef på Nordion.I klimatmötet i Glasgow förra året presenterades ett avtal - Global methane pledge - den globala metandeklarationen, som nu 130 länder har skrivit på, däribland Sverige. Målet är att utsläppen av metan ska minska snabbt med 30 procent till 2030. För att Sverige ska klara att minska utsläppen av metan så mycket, och dessutom på kort tid, så behöver vi öka takten rejält, säger Mats Björsell på klimatanalysenheten Naturvårdsverket.Ja, det behöver vi absolut. Det pyser och läcker lite här och där i olika typer av anläggningar som använder naturgas eller biogas också för den delen. Problemet hittills har varit att hitta läckorna.Inte krav att mäta och rapportera utsläppenFöretagen har inte några krav på att mäta hur stora utsläppen av metan är eller rapportera utsläppen. Sara Mälbrink jobbar med miljötillsyn på raffinaderier och förbränningsanläggningar på Länsstyrelsen Västra Götaland:Nej, det har det ju inte gjort. I alla fall inte de här raffinaderierna. Och så har de inte haft krav på sig att göra det. Och de har inga villkor i sina tillstånd som säger hur mycket metan som de får släppa ut. Det pyser även från gasnätet. Johan Skansing är chef för drift underhåll på Gasnätet Stockholm. Här är läckagen omfattande. Förra året var det en fjärdedel av gasen i stadsgasnätet som läckte.Ja, men så, det är ett utsläpp som ska ner. Metan, det är en växthusgas, den ska inte läcka ut, vi ska ju använda den och det är därför vi jobbar med våra renoveringsplaner, våra framtidsplaner. Vi har ju ett mål om att läckagefritt nät 2040, säger Johan Skansing.Hållbarhetschefen Eric Zinn jobbar på Göteborg Energis anläggning Gasendal, en anläggning som läckte ut metan motsvarande 83 ton koldioxid förra året. Det stämmer ja, precis. Och all verksamhet har ju lite läckage då, så även vår verksamhet, Gasendal läcker en del metan, säger Eric Zinn.David Bastviken, professor i miljövetenskap vid Linköpings universitet betonar allvaret:Om vi underrapporterar och därför inte vidtar de åtgärder som skulle behövas. Då förvärrar vi klimatkrisen på sikt.Så det här är nåt som Sverige måste få koll på? Ja, Sverige och alla andra länder. Det är viktigt. Det är centralt för att uppfylla Parisavtalet att minska utsläppen.

Det ser inte ljust ut för klimatet. 1,5 gradersmålet som sattes i och med Parisavtalet verkar faktiskt helt gå i stöpet. Istället är jorden på väg mot 2,5 eller 3 graders uppvärmning innan århundradets slut. Skogsbränder, översvämningar, smältande isar och extrem hetta kommer alltså bara att bli vanligare. Finns det någon chans att vi kan stoppa uppvärmningen? Vad är egentligen bäst att göra? Hur blir Sveriges klimatarbete när regeringen har lagt ner miljödepartementet och klimatet istället inordnas under klimat- och näringslivsdepartementet? Klimataktivister som kastar soppa på tavlor, är det en effektiv väg att gå? I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om 1,5 gradersmålet som allt mer framstår som en utopi. Gäst: Jonathan Jeppsson, klimatkolumnist Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

För att vi ska nå klimatmålen behöver alla dra sitt strå till stacken. Alla från politiker till näringsliv och konsumenter måste fatta kloka och välavvägda beslut. Mycket görs, men varför går omställningen så långsamt? Och hur skapar vi förutsättningar för att målen i Parisavtalet ska kunna nås? Mikael Karlsson är universitetslektor i klimatledarskap vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Vad har Magdalena Andersson lovat Vänsterpartiet? Hur ska Socialdemokraterna se till att Sverige lever upp till målen i Parisavtalet? Och varför kommer Socialdemokraternas hårda tag mot gängkriminalitet först nu? I Svenska Dagbladets Utfrågningen intervjuar Erik Nilsson och Inger Arenander de åtta partiledarna inför valet den 11 september.

Vill Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson lämna Parisavtalet? Anser han att IPCC har rätt i sin bedömning att jorden befinner sig i en klimatkris? Och ska artificiell intelligens stoppa skjutningarna? I SvD Utfrågningen intervjuar Erik Nilsson och Inger Arenander de åtta partiledarna inför valet den 11 september. Producent: Martina Pierrou Exekutiv producent: Erik Hedtjärn Ansvarig utgivare: Anna Careborg

Ovanligt väder blir allt vanligare, från stora skyfall till långvarig torka med sinande brunnar etc. Men frågan är hur mycket vanligare det är? Om det vanliga vädret blir mer extremt, hur mycket mer extremt måste då det mer extrema vädret bli? Och vad kan vi förvänta oss i framtiden.Gäst i veckans “Perspektiv” är Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI i Norrköping. Han arbetar med kunskapen om vad som styr klimatet, hur det varierar och hur det kan simuleras med avancerade klimatmodeller.De blev ett samtal om tidsserier och växthusgaser, om varför råden till gamla måste klimatanpassas och hur vi nu börjar se att försäkringsbolagen vägrar försäkra vissa skador. Och så frågade jag honom hur han ser på sannolikheten att vi håller oss inom 1,5 grader och därmed klarar Parisavtalet, samt om klimatet kommer bli “normalt igen” inom vår livstid?Bokrekommendationer:Monitor - En varmare värld - Claes Bernes . IPCC:s sjätte utvärderingsrapport (AR6) och de tre huvudrapporterna. 1. Den vetenskapliga grunden. 2. Att begränsa klimatförändringarna. 3. Effekter-anpassning och sårbarhet.Sammanfattning för beslutsfattare + gemensam rapport från IPCC/IPBES + KVAs Vetenskapen säger: om klimatetVår tid är nu – 10 hoppfulla perspektiv på klimatkrisen - Svante Axelsson Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden"Perspektiv "är en podd från Vad Vi Vet. Prenumerera på podden för att lära dig något nytt varje vecka. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Huawei och 5G-auktionen är ett pågående rättsfall som styrs av ett investeringsskyddsavtal. Det finns ca 2700 investeringsskyddsavtal i världen, Sverige har ett 50-tal bilaterala avtal. Internationellt debatteras avtalen, men i Sverige är det tyst. Just nu pågår ett arbete med att se över ett av avtalen, Energistadgefördraget. Tanken är att det i framtiden bättre ska reflektera klimatmålen i Parisavtalet, men risken är att det istället blir en bromskloss för klimatanpassningen. Det är bara ett av många problem med investeringsskyddsavtal, säger Henrik Horn, professor i internationell ekonomi och forskare vid IFN. Det är dags att riva upp eller göra om investeringsskyddsavtalen, säger han.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor. Enligt satellitbilder som granskats av New York Times har flera av kropparna på gatorna i den ukrainska staden Butja legat där i veckor, vilket motbevisar Rysslands utspel om att mördandet i staden utförts av ukrainska radikaler, som man hävdat. Samtidigt säger Ukrainas försvarsminister att våldet i Butja bara är toppen av ett isberg.FN:s klimatpanel IPCC har presenterat vad som kan var en sista rapport innan världen passerar 1,5-gradersmålet, som världens länder i Parisavtalet lovade att hålla sig under fram till 2030. I nuvarande utsläppstakt passeras det målet om åtta år, vilket skulle ge katastrofala konsekvenser. Men enligt rapporten finns det fortfarande verktyg att ta till för att undvika mardrömsscenariot.

I detta avsnitt gästas vi av Therese Knapp som är pressekreterare på Coop.  Vi diskuterar hur mat och klimat hänger ihop – såklart! Vad har livsmedelssektorn för ansvar när det kommer till de globala utsläppen, hur jobbar Coop för att få ner sina utsläpp så att de ligger i linje med Parisavtalet och hur tänker de kring klimatneutralitet och sitt bidrag till att Sverige ska kunna nå målet om klimatpositivt 2045? Vi får höra om Coops nya, väldigt ambitiösa klimatmål och hur de förra året tog fram hållbarhetsdeklarationer på över 12 000 varor för att förenkla det komplexa och hjälpa oss konsumenter att förstå hållbarhetsavtrycket på de varor vi köper. Vi diskuterar konsumentmakt och hur roligt det är kunna välja smart när vi köper vår mat! Therese hjälper oss i djungeln av märkningar och certifieringar och ger oss tre enkla tips på vad du som konsument kan göra för att sänka dina klimatavtryck. Trevlig lyssning!

Inför klimatmötet COP26 i Glasgow har plötsligt en rad politiska makthavare börjat tala om Parisavtalet och om behovet av att begränsa ökningen av medeltemperaturen till 1,5 grader fram till år 2100. Samtidigt beräknar en FN-rapport att den globala medeltemperaturen är på väg mot en ökning med 2,7 grader i slutet av detta århundrade.

Victor Malm på Expressen tycker kulturjournalistiken varit naiv i bevakningen av gangsterrap. Behövs en ny typ av journalistik? Dessutom djupdyker vi i fjärde generationens kärnkraft. Vad är det? Victor Malm på Expressen tycker att kulturjournalistiken varit för naiv i bevakningen av artister med kopplingar till kriminella gäng. Behöver journalistiken förändras? Hur då? Hur gör man kulturjournalistik som inte skiljer på verk och person? Vi gästas av musikjournalisten Tali da Silva från SVT Kulturnyheterna och Victor de Almeida från youtubekanalen Dialogiskt. Till år 2050 väntas elförbrukningen fördubblas i Sverige. Ett förslag till att uppnå Parisavtalet är en utbyggnad av kärnkraften med vad som kallas "fjärde generationens kärnkraft". Vad är det egentligen? Finns det några sådana reaktorer i världen idag? Hur fungerar de? Christian Ekberg, professor i industriell materialåtervinning och kärnkemi på Chalmers medverkar för att lära oss mer. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

Hör Marie-Loiuse Kristola berätta om sitt oväntade år som Sveriges Radios första klimatkorrespondent. Det blir besök hos familjer drabbade av översvämningar i Frankrike, promenad i brandhärjade skogar i Portugal och rundresa i EU:s nya gröna huvudstad Lahti i Finland. Under året som gått har USA gått med i Parisavtalet igen och satt fart på klimatarbetet. Och även EU har uppdaterat sin klimatpolitik ordentligt. Och så om sommarens många klimatrelaterade och i många fall oroande rekord. Programledare Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sr.se  Producent Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sr.se Här finns alla reportage och nyheter av klimatkorrespondenten samlade.

Storskaliga projekt vill plantera 1000 miljarder träd för att bidra till att lösa både klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Men det finns risker och det måste göras på rätt sätt. Runt om på jorden planeras storskalig plantering av 1000 miljarder träd i flera olika projekt globalt, i EU och i länder som Etiopien, Nya Zeeland och Storbritannien. Syftet är att med naturens hjälp fånga in och binda stora mängder koldioxid ur atmosfären och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Enligt FNs klimatpanel IPCC är det en av de viktigaste åtgärderna globalt för att minska mängden koldioxid i atmosfären, begränsa temperaturökningen och klara Parisavtalet. Men samtidigt måste trädplantering görs på rätt sätt för att gynna lokalbefolkning, öka den biologiska mångfalden och hindra att öknar breder ut sig. Görs det på fel sätt kan det istället leda till ökade livsmedelspriser, fattigdom och istället försämra den biologiska mångfalden. Omfattande trädplantering är en fråga som visar hur komplext det kan vara att rädda klimatet, men som också kan vara en lösning på flera problem. Programmet är en repris från 3/3. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Daniel Värjö

Hållbara investeringar och Clean Tech-bolag är sommarens andra tema. Vi pratar med hållbarhetsinvesteraren Johan Svantesson på Norron Asset Management och Paretos analyschef Johan Spetz. FN:s klimatmål, EU Taxonomin och Parisavtalet avhandlas och vi får höra exempel på 8 Clean Tech-bolag. Aktiecase: Renewcell, Minesto, Cortus, Lindab, ÅF och Pexip Bolag vi hör: Hexicon, fd VD Henrik Baltscheffsky Powercell, IR Mårten Wikfors Azelio, VD Jonas Eklind SaltX, VD Carl-Johan Linér Arise, CFO Linus Hägg Minesto, VD Martin Edlund C-Green, VD Erik Odén Cortus, VD Rolf Ljungren ”Informationen i denna podd ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.” http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf

Är miljörörelsen för kategoriskt emot vissa tekniska lösningar utan att lyssna på forskningen? Måste vi ibland offra natur för klimatomställningen? Ja, det tycker i alla fall gästen för detta avsnitt, den gröna liberala skribenten Elias Rosell. Vi pratar om GMO, kärnkraft, målkonflikter och jag relaterar det till tillväxtfrågan. I introt pratar jag om att minskade metanutsläpp kanske är vår enda chans att klara Parisavtalet. Och det har mer med livsstil än teknikomställning att göra, som jag ser det. Bilden är ett montage, bild t.v. av Eric Ray https://tinyurl.com/dzdmzuct

I veckans avsnitt pratar vi lite vaccinationsläget där det bubblar upp ett orosmoment i Indien, nämligen- B.1.617 varianten som kom snart efter den Storbritanniska varianten. Och apropå förra avsnittet ska prata om att det kanske behövs en förskjutning mellan företag respektive stater för att kunna lösa denna typ av problematik!   Om problemet att med det nuvarande kapitalistiska systemet vs världsomfattande vaccinering: Mariana Mazzucato, Jayati Ghosh and Els Torreele on waiving covid patents | The Economist  Du hittar kan läsa mer om People´s Vaccine här: COVID-19 People's Vaccine | Oxfam (oxfamamerica.org)  Läs om Indiens kamp mot Covid-19: India is struggling with a catastrophic second wave | The Economist    Vi pratar också om at EU har beslutat om taxonomi. Det är ett klassifikationssystem som är tänkt att vara ett rättesnöre så att vi kan nå Parisavtalet som ska vara uppfyllt 2050. Detta verkar splittra EU. Det skapar också vissa tankar kring vad EU vill vara för ett typ av projekt.  Hur har Biden klarat sig sina första 100 dagar?    Om detta kan du läsa mer om EU:s taxonomi här: https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/sustainable-finance/eu-taxonomy-sustainable-activities_en …Och om Bidens 100 första dagar här: https://www.c-span.org/video/?511121-1/president-biden-addresses-joint-session-congress&live   Har du som lyssnar en spaning? Hör av dig till oss: Andrakammarenpodcast@gmail.com  Ig: Andra kammaren FB: Andra kammaren  Glöm inte att prenumerera på podden i er poddläsare!   

Bli rik samtidigt som du jobbar för en friskare planet och ett bättre samhälle genom att investera i hållbara aktier och fonder. Lingyi Lu, hållbarhetsansvarig på den finansiella rådgivaren Söderberg och Partners, förklarar hur våra sparpengar kan förändra världen. Grönt är skönt och här för att stanna. Fondtips, aktieinspo och hållbarhet explained i detta klimatkramande avsnitt. Det har varit ett ökat intresse för hållbara investeringar på börsen med både aktier och fonder som skjutit i höjden. Är vi inne i en grön bubbla?– Både ja och nej. Vi ser ett tydligt ökat intresse för hållbara investeringar, men frågan är om marknadens prissättning motsvarar deras verkliga värde. Det beror i sin tur på vad konsumenter är villiga att betala och på vilket stöd de kan få från regeringar och så vidare. Risken är att marknaden är lite väl optimistiska och att omställningen inte sker så fort som man tror. Å andra sidan finns det också en koldioxidbubbla av strandade tillgångar. Om världens länder ska leverera på Parisavtalet måste utvinningen och användningen av fossila bränslen minska drastiskt. Det innebär att investerare i olja, gas och fossila bränslen riskerar att se en tredjedel av sitt värde gå upp i rök. Så man kan säga att det finns en brun bubbla också. Hur vet man att en fond är hållbar?– Jag tycker det är relevant att fråga sig vad man själv tycker är hållbart. Vilken aspekt som är viktigast för en själv, är det miljö eller sociala frågor. Vill man göra skillnad med sina investeringar eller ska de kännas bra i magen. Helst vill man såklart ha båda. Om man fokuserar mycket på att ta bort branscher kan man gå miste om möjligheten att påverka bolag och bolagsledningar att ta ansvar för koldioxidutsläpp.– Det finns ett jättebra verktyg som heter Hållbarhetsprofilen. Det är ett självrapporteringsramverk där fondbolagen själva har fyllt i vad det är de gör, både gällande välja in hållbara bolag och att påverka bolag i en hållbar riktning. Hur mycket kan man tjäna på att i nvestera hållbart? – Det som är intressant med coronaåret är att hållbara investeringar gått bättre än ohållbara motsvarigheter. Oavsett tillgång eller region. Vad gör det för skillnad för världen att man investerar hållbart?– Jag tänker att det är den samlade kraften hos dina och mina sparpengar som gör skillnad. Precis som rörelsen som Greta startade fick politiker att vakna upp, så kan våra pengar signalera till kapitalförvaltarna och bolagen om vilka produkter som är attraktiva – att hållbarhet är nyckeln till framgång. Om man inte bedriver bolaget eller fonden hållbart så kommer man inte finnas länge till. Man blir omodern. Vi kan t ex påverka genom att välja ett hållbart pensionssparande. Bolagsledningarna inser säkert också själva att de behöver göra något åt sina ohållbara verksamheter. De väntar på ett tecken, och det tecknet blir starkare ju fler som väljer hållbart. Vad för fonder och aktier kan vara värda att spana in? Det och mycket mer spännande grönt snack i Smarta cash #17 Hållbara investeringar med Lingyi Lu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Storskaliga projekt vill plantera 1000 miljarder träd för att bidra till att lösa både klimatkrisen och krisen för biologisk mångfald. Men det finns risker och det måste göras på rätt sätt. Runt om på jorden planeras storskalig plantering av 1000 miljarder träd i flera olika projekt globalt, i EU och i länder som Etiopien, Nya Zeeland och Storbritannien. Syftet är att med naturens hjälp fånga in och binda stora mängder koldioxid ur atmosfären och samtidigt gynna den biologiska mångfalden. Enligt FNs klimatpanel IPCC är det en av de viktigaste åtgärderna globalt för att minska mängden koldioxid i atmosfären, begränsa temperaturökningen och klara Parisavtalet. Men samtidigt måste trädplantering görs på rätt sätt för att gynna lokalbefolkning, öka den biologiska mångfalden och hindra att öknar breder ut sig. Görs det på fel sätt kan det istället leda till ökade livsmedelspriser, fattigdom och istället försämra den biologiska mångfalden. Omfattande trädplantering är en fråga som visar hur komplext det kan vara att rädda klimatet, men som också kan vara en lösning på flera problem. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Daniel Värjö

Oljeindustrin höll andan. Miljörörelsen jublade. Men hur progressiv blev egentligen Bidens klimatpolitik? Joe Biden gick till val på att stoppa olje- och gasutvinning på statlig mark och han skrev raskt under Parisavtalet som nybliven president – men han har också godkänt ett 30-tal oljeborrningar. På en kvart får du reda på vad Joe Bidens gjort under sin första tid som självutnämnd klimatpresident – och om han lever han upp till sina löften.

I senaten i USA har det blossat upp interna stridigheter och Biden behöver göra både höger- och vänsterfalangen nöjda.   Bidén genomför nu  dessutom ett historiskt expansivt återhämtningsprogram. Kritiker menar att det kan leda till överhettning av ekonomin, andra menar att det kan få USA på fötter igen. Ser vi ett paradigmskifte framför oss?   Vi berättar också vad det innebär att Biden återgår till Parisavtalet.    Israel är ett av de länder som lyckats allra bäst. Men med det framkommer ett etiskt dilemma.  Ett land som inte lyckats lika bra med vaccinationen av sina medborgare är Kanada. Premiärminister Justin Trodeau får lida för att ha lagt ribban högt. Vad innebär det för hans möjligheter till nyval?    Har du några frågor till Andra kammaren mejla oss gärna på: Andrakammarenpodcast@gmail.com.  Följ oss gärna på Instagram och följ oss på Facebook, prenumerera och recensera oss hemskt gärna på Itunes eller i din poddspelare.    Tack Vincent Vega för "March Short" som används som vinjett och "Military Drums" som används som jingel. 

Klimatdom Frankrike. Krav på negativt coronatest för inresa i Sverige. Intresset för att fixa upp ödehus och gamla gårdar verkar öka under pandemin. Sommarens OS i Tokyo och Eurovision, hur ska dessa stora evenemang genomföras i praktiken? Covidläget i Tanzania. Brittiska mutationen kommer breda ut sig i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten. Kvinnornas situation i Jemen under kriget. Efter avslöjanden om bankernas investeringar i fossilbolag kommer nu krav på att regeringen borde reglera verksamheten för att nå Parisavtalet.

Klimatdom Frankrike. Margreth Weivers död. Krav på negativt coronatest för inresa i Sverige. Covidläget i Tanzania. Efter avslöjanden om bankernas investeringar i fossilbolag kommer nu krav på att regeringen borde reglera verksamheten för att nå Parisavtalet. Brittiska mutationen kommer breda ut sig i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten. Intresset för att fixa upp ödehus och gamla gårdar verkar öka under pandemin. Kvinnornas situation i Jemen under kriget. Sommarens OS i Tokyo och Eurovision, hur ska dessa stora evenemang genomföras i praktiken?

Nyheter på engelska från den engelskspråkiga världen. Joe Biden är ny president i USA och har lovat att de ska gå med i Parisavtalet igen. Vissa tycker att det är bra, andra hävdar att det förstör för amerikanska företag. London har problem med luftkvaliteten - det är extra problematiskt för människor med astma.

Nyheter på engelska från den engelskspråkiga världen. Joe Biden är ny president i USA och har lovat att de ska gå med i Parisavtalet igen. Vissa tycker att det är bra, andra hävdar att det förstör för amerikanska företag. London har problem med luftkvaliteten - det är extra problematiskt för människor med astma.

Nyheter på lätt engelska från den engelskspråkiga världen. Joe Biden är ny president i USA och har lovat att de ska gå med i Parisavtalet igen. Vissa tycker att det är bra, andra hävdar att det förstör för amerikanska företag. London har problem med luftkvaliteten - det är extra problematiskt för människor med astma. Musikkassetter, ett nygammalt sätt att lyssna på musik!

Nyheter på lätt engelska från den engelskspråkiga världen. Joe Biden är ny president i USA och har lovat att de ska gå med i Parisavtalet igen. Vissa tycker att det är bra, andra hävdar att det förstör för amerikanska företag. London har problem med luftkvaliteten - det är extra problematiskt för människor med astma. Musikkassetter, ett nygammalt sätt att lyssna på musik!

Donald Trumps 1461 dagar som USA:s president har präglats av riksrättsåtal, upptrappade konflikter, mediekrig och ett utträde ur Parisavtalet. Polariseringen i det amerikanska samhället är djupare än på mycket längre. Statsvetaren Claus Stolpe gästar VBL:s nyhetspodd för att summera och analysera Donald Trumps tid vid makten. 

Det är fem år sen Parisavtalet slöts, men fortfarande ökar utvinningen av kol och olja, och enorma lån från banker världen över gör det möjligt. År 2015 enades världens länder i Paris om att hejda den globala uppvärmningen. Samtidigt planeras för omfattande ny utvinning av olja, kol och gas. Tolv av de största nya projekten inom fossil energi kan tillsammans göra det omöjligt att nå 1,5 graders-målet, om de genomförs. Ett av de tolv projekten handlar om att leta olja i norska Arktis, något som svenska storbanker lånat ut pengar till. Men behöver bankerna ta ansvar för klimatet? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Daniel Värjö, Carina Holmberg, Kristofer Dittmer och Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Under 2020 kom en rad nyheter som tyder på att en omställning av energiproduktionen i klimatvänlig riktning är på gång. Samtidigt var året det varmaste som uppmätts i Sverige. Parisavtalet fyllde fem år och arbetet där rullar på trots att årets planerade uppföljningsmöte ställdes in. Danmark bestämde sig för att sluta leta olja i Nordsjön, LKAB annonserade en jättesatsning på fossilfri järnframställning, och EU satsar på vätgas. På andra sidan Atlanten byter USA inställning till klimatet i och med presidentskiftet, och går med i Parisavtalet igen. Men året var rekordvarmt i Sverige och härjades världen över av just sådana översvämningar och bränder som är att vänta i en varmare värld. Koldioxidhalten i luften stiger fortfarande. Kommer vi att hinna bromsa uppvärmningen? Vi samtalar med Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola om ljusa och mörka framtidsutsikter i klimatfrågan. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent marie-louise.kristola@sverigesradio.se  Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Eric Swalwell kritiseras av Republikanerna för sin plats i underrättelsekommittén; Protester mot New Yorks planer på ny nedstängning av restaurangbranschen; Coronapaket godkänt av Kongressen; Krav på Gavin Newsoms avgång i Kalifornien; Dr Deborah Birks påkommen för corona-hyckleri; Dr Anthony Facui vaccinerar sig mot Corona i livestream; A.O.C i luven på Ilhan Omar om vaccinprioritering; A.O.C vill att Pelosi och Chuck Schumer ska lämna politiken; Fox News slog alla möjliga tittarrekord; Ted Cruz vill rösta ner Iranavtalet och Parisavtalet i Senaten; Kongressen har avsatt 1,4 miljarder dollar för muren mot Mexiko; Ilhan Omar skyller faders Coronadöd på Trump; Polis i Phoenix offentliggör genast film på dödsskjutning; 15% av poliserna i Burlington, Vermont har sagt upp sig; Alla blickar fortfarande riktade mot Georgias senatsval; Biden lovordar Operation Warp Speed; Rysslands hackning större än man först förstått; Kalifornien kommer att tappa platser i Kongressen på grund av utflyttningen; Biden kan komma att bli tuffare mot Kina när det kommer till mänskliga rättigheter; Kongressen stöder inte defund the police. -------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Hur väl ligger svenskt bistånd i linje med Parisavtalet om klimat från 2015? Mats Hårsmar, EBA, berättar om en ny underlagsrapport på ämnet, med inriktning på det multilaterala biståndet. Ulrika Åkesson, Sida, har granskat samma sak fast bilateralt. Men går alltid klimatanpassning hand i hand med fattigdomsbekämpning - eller kan det finnas målkonflikter? Programledare: Nina Solomin

Det har i veckan gått fem år sedan Parisavtalet undertecknades. Vad har hänt sedan dess, vad krävs för att vi ska uppnå målen – och hur gör vi för att inte deppa ihop totalt? Avsnitt 41 av Global Podd handlar om mat, makt och konsumtion –  och vad som krävs av oss för att nå de mål som sattes upp i Paris för fem år sedan. Medverkande: Hedda Ljunggren, student, som nyligen skrev en uppmärksammad - och arg – debattartikel i Aftonbladet. Roberto Rufo, projektledare för Consupedia, en plattform för att granska var maten kommer ifrån Ulrika Modéer, tidigare statssekreterare på UD, idag biträdande chef på UNDP. Programledare: Ylva Bergman och David Isaksson.  

Vi lyser upp i vintermörkret genom att prata om Volkswagen ID3 och kommande ID4! Vi pratar om Sveriges största industrisatsning genom tiderna - LKAB ska göra stål- och järnproduktion helt koldioxidneutralt! Och Volvo gör slut med sin största återförsäljare.… också har i breaking news…. Bilar med sladd kan verifiera att det blir Joe Biden som blir president i USA!

EU är den kanske viktigaste globala spelaren i klimatarbetet. I avsnitt 16 av Planet & Politik djupdyker vi i unionens nya klimatlag och vilka mål som bör gälla för att klara Parisavtalet. Europaparlamentarikern Pär Holmgren sätter oss in i det hela! Dessutom pratar vi om detta med negativa utsläpp, om CCS och så vidare. Och om vilket drama som utspelade sig när Pär blev attackerad av kossor på en gård utanför Köping!

I snart fyra år har president Donald Trump avreglerat USA:s miljö- och klimatpolitik. I Ekots special tittar vi på konsekvenserna i USA och för omvärlden för just miljön och klimatet - hur skiljer sig presidentkandidaterna? I will not sacrifice tens of millions of jobs, thousands and thousands of companies, because of the Paris Accord. It would be so unfair, sa Donald Trump. We have to move toward a net zero emissions. First place to do that by the year 2035 is in energy production. By 2050 totally, sa Joe Biden. Donald Trump och Joe Biden i slutdebatt inför presidentvalet. Joe Biden vill investera i förnybar energi som en hälsofrämjande lösning för klimatet som ska ge nya jobb, medan Donald Trump framhåller att USA ska lämna det för landets konkurrenskraft så ofördelaktiga Parisavtalet. I programmet tar vi en titt på vad Donald Trumps miljö och klimatpolitik betytt i USA. Och beroende på vem som vinner, vilken inriktning kan amerikanerna vänta sig? Donald Trumps inställning är att klimatförändringen inte påskyndas av mänsklig verksamhet och att riskerna överdrivs. I september, diskuterade han till exempel bekämpningen av de stora bränderna i Kalifornien, och fick höra om vikten av att följa klimatvetenskapens råd och inte stoppa huvudet i sanden. If we ignore science, we are not gonna succeed in protecting Californians. - Okey, it will start getting cooler. You just watch. "Okej det blir kallare, vänta och se" var svaret från Donald Trump. För drygt fyra år sen 2016, i North Dakota, utspelade sig en av USA:s hårdaste miljökonflikter på senare år, när Sioux-folket i Standing Rock protesterade mot bygget av oljeledningen Dakota Access Pipeline. Oron var stor för miljöriskerna när oljeledningen skulle korsa Missourifloden, där de hämtar dricksvatten. Men protesterna hjälpte inte. I början av 2017 blev en av Donald Trumps första president-order att ledningen skulle byggas. Donald Trumps miljöpolitik präglas framförallt av att miljökrav på företag och exploatörer tagits bort, eller mildrats. Enligt New York Times har ca 70 avregleringar på miljö och klimatområdet genomförts under Trump, och ytterligare runt 30 förbereds. Det rör sig bland annat om reglering av luftföroreningar, exploatering och utvinning, infrastruktur, djurskydd, giftiga ämnen och säkerhet, där miljökraven har anpassats i syfte att gynna företagen och underlätta utvinning av råvaror. En som länge följt USA:s klimatpolitik är forskaren Marcus Carson, verksam vid Stockholm Environment Institutes huvudkontor i Stockholm. The policies that they have enactened have weakened the environmental regulation in a way that have consequences for climate change. Some more directly, some more in long term. Trumps avregleringar i miljölagstiftningen får konsekvenser på kort eller lång sikt, säjer han. En av Donald Trumps avregleringar innebär att han öppnat upp tidigare skyddade områden, en del där urbefolkningen bor, för exploatering. It is quite a large expansive land, and believed to have a lot of of coal, oil and gas on it. What Trump has done is shrink that space dramatically, and open up areas to extraction, whether it is coal oil or gas. I Standing Rock rann oljan genom ledningen år 2018 när Sveriges  Radios korrespondent Fernando Arias besökte reservatet. Kommunpolitikern Brandon Muai tyckte ändå att protesterna varit viktiga. Vi skyddade inte bara för egen del utan för kommande generationer, sa Brandon Maui. I dag, två år senare, har oljekranen stängts igen. Vissa av president Trumps beslut om exploatering har fått bakläxa i domstol, enligt Marcus Carson. De hade för bråttom, nu måste de börja om och följa reglerna, säger Marcus Carson. Ett annat exempel på Trumps mildrade miljöregler rör utsläpp av kvicksilver, något som gynnar USA:s kolkraftverk. Men kolkraften har samtidigt fått det allt svårare under Trumps presidenttid. Kolets tillbakagång beror framförallt på att USA blivit självförsörjande på inhemsk skifferolja, säger Marcus Carson. Utvunnen genom fracking, den omstridda metod när kemikalier pumpas ner i berggrunden, för att pressa upp gas och olja till markytan. Men skulle Joe Biden vinna presidentvalet så innebär det fortsatt fracking. Dock ingen ny utvinning på federal mark. Biden ser skifferolja som en övergångslösning, medan förnybar energi utvecklas. Joe Biden går till val med en fras som han upprepar i sina tal. Build Back Better. Build Back better, en plan med två "trillions", d v s miljoner miljoner dollar, till ekonomisk återhämtning, där energimixen år 2035 ska vara förnybar och med sikte på netto-nollutsläpp 2050 i USA. Som, enligt Joe Biden, uppskattas av såväl miljögrupper som arbetare. This is plans endorsed by every major environmental group and every labour group. Labour. Because they know the future lies in us bein able to breathe, and the know that good jobs are in there. The fastest growing industry in America is solar energy and wind. Donald Trump är inte övertygad om solenergi - ännu. I love solar. But solar doesn´t have it yet. It is not powerful yet to really run our big beautiful factories that we need to really compete with the world. Joe Biden vill hålla USA kvar i Parisavtalet, och vill att klimatfrågan ska genomsyra det internationella samarbetet. När Marcus Carson på Stockholm Environment Institute jämför de båda kandidaterna ser han en som ser framåt och en annan som ser bakåt. Trump påminner om USA:s blomstrande 50 och 60-tal,driven av fossil energi, enligt Marcus Carson, medan Bidens vision gäller en ekonomi vi inte sett än, med ren energi och välbetalda jobb, säger Marcus Carson. Efter fyra år med Donald Trump har hans reformer ännu inte börjat verka fullt ut. Det tar tid för företagen att t ex starta utvinning. Men blir det fyra år till, så kommer USA se fler av Trumps planer verkställas. Om Joe Biden vinner har han lovat vända politiken. Han kan snabbt ändra vissa beslut genom presidentorder, säger Marcus Carson. Men ska Joe Biden få igenom sitt paket Build Back Better, behöver han stöd i senaten och representanthuset. Vi pratar om valet, där prognoser är en sak. Ofta styr vädret valdeltagandet. I år finns en helt ny faktor - pandemin, säger Marcus Carson, forskare vid Stockholm Environment Institute.

Nu satsas miljarder på att stötta coronakrisdrabbade ekonomier. Hälften av pengarna skulle räcka för att få oss på god väg mot att bromsa klimatuppvärmningen, enligt en ny studie. Kanske kan de göra det samtidigt? Världen över satsar regeringar på stimulanspaket för att lindra de ekonomiska effekterna av coronapandemin. Enligt en studie i tidskriften Science uppgår den samlade summan till ungefär 12,2 biljoner dollar. Det betyder 12,2 tusen miljarder dollar. Det skulle gå att hålla världens uppvärmning på en nivå som är i linje med Parisavtalet för betydligt mindre summor. Nu blir det viktigt för den fortsatta utvecklingen hur pengarna används för att stötta fossilindustrin eller sätta fart på övergången till förnybart, som sol- och vindenergi. Vi hör Thomas Sterner, professor i miljöekonomi och Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent marie-louise.kristola@sverigesradio.se Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Det stundande presidentvalet i USA har beskrivits som det viktigaste någonsin för klimatet. Vad stormakten USA väljer att göra på klimatområdet får betydelse för alla i världen. Vem som blir näste president i USA kommer att bli avgörande för vad som händer med jordens klimat. Samtidigt som tiden för att lösa klimatkrisen krymper har USA och Donald Trump aviserat att landet ska lämna Parisavtalet. Det kan ske redan dagen efter presidentvalet den 3 november. Den andre kandidaten, Joe Biden, vill däremot att USA stannar i avtalet. Donald Trump å sin sida pekar på kostnader med en klimatomställning. Och de amerikanska väljarna tycks vara mer fokuserade på andra frågor. Vilken väg ska USA välja? Hur ser alternativen ut? Och hur påverkar det oss i resten av världen? Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Marcus Hansson och Kristofer Dittmer Producent: Mona Hambraeus

Robert Slorach förvaltar den nya fonden Swedbank Robur Transition Energy och i detta avsnitt pratar vi om energitransformationen som bara har börjat. Behovet av förnybar energi är enormt och Slorach berättar att den internationella byrån för förnybar energi, Irena, beräknar att det krävs investeringar på 1000 000 miljarder kronor i förnybar energi för att nå målen i Parisavtalet. Var kommer pengarna gå? Slorach har delat in bolagen i tre områden; energigenerering, elektrifiering och energibesparing. Enligt Irna kommer 25% kommer gå till energigenerering, 25% till elektrifiering och 35% till energibesparing. Hur navigerar man bland alla de bolagen som gärna vill förknippas med förnybar energi? Vad letar Slorach efter för bolag? Hur skulle han ranka sol, vind och vatten? Vad tycker han om vätgas? Vi pratar även om bolag som jobbar med energibesparing och offshore-vind samt oljejättarnas arbete med att ställa om. På tema sol gillar Slorach de kinesiska bolagen Flat Glass och Xinyi Solar som gör glaset till solpanelerna. På temat energibesparing har han investerat i Rockwool och Kingspan. Disclaimer: ”Informationen i denna podd ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.” http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf

Det blir ideologipodd i det nionde avsnittet av Planet & Politik. Lorentz och Klara Lidman recenserar de gröna partiernas globala manifest. Klara inser att de gröna plagierat FN och ger tips på hur man ska hantera känslan av hopplöshet kring att nå Parisavtalet. Lorentz ger en trepunktslista om varför grön ideologi kanske är unik ändå. Länk till manifestet: https://www.globalgreens.org/globalcharter

Varför är 2020 ett så centralt år för internationellt klimatarbete och hur påverkas det av coronapandemin? Hur mycket går att göra digitalt och vad händer när USA lämnar Parisavtalet? Sofie Berglund intervjuar forskarna Gunilla Reischl och Elin Jakobsson om pandemins effekter på klimatåret 2020. Läs också artikeln på samma tema i Utrikesmagasinet: https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2020/juni/coronakrisensatter-kappar-i-hjulet-for-klimatarbetet/

Kommer flyktingströmmar öka framöver på grund av klimatförändringar? Vad händer i frågan på internationell nivå och vilka politiska utmaningar medför klimatdriven migration? Det och mycket annat svarar forskaren Elin Jakobsson på i detta avsnitt av the UI Podcast. År 2020 är ett avgörande år ur en klimatsynpunkt. I flera klimatavtal är 2020 centralt för att vända utsläppskurvan och slutföra regelramen för att kunna uppfylla Parisavtalet. Misslyckas minskningen av de globala utsläppen av växthusgaser står vi inför en rad utmaningar, både lokalt och globalt. I den här podcastserien ser vi närmare på aktuella frågor inom klimat, energi och säkerhet.

I dagens avsnitt tar vi oss an klimatfrågan - en av vår tids stora ödesfrågor. Det är samtidigt också en fråga där både politiker och nyfrälsta aktivister sätter sin tilltro mer till fina målsättningar än konkreta åtgärder. Vi tar avstamp i ett antal lokala miljömål i Umeå och går sedan vidare till det internationella Parisavtalet.

Vi är tillbaka!! I dagens 12e avsnitt har vi Thomas Sterner som gäst, professor i miljöekonomi vid Göteborgs Universitet. Vi pratar om vad som står i Parisavtalet och hur det kommer sig att exempelvis Norge öppnar nya oljefält och Kina bygger nya kolkraftverk fast de har skrivit under avtalet som uppmanar till motsatsen. Sen pratar vi om för- och nackdelar med handelstullar i syfte att minska klimatpåverkan. I slutet försöker vi låta hoppfulla och pratar om vad vi kan göra för att rädda världen (dvs typ inget förutom att mest bara hoppas att USA byter president).

Utsläppen av växthusgaser ökar och tidsrymden för att hejda jordens uppvärmning vid 1,5 grader krymper. Det är läget när FN:s klimatmöte hålls i Spaniens huvudstad Madrid. Men varken forskarnas varningar eller Greta Thunbergs växande följarskaror verkar ha fått årets förhandlingar att gå lättare. Tvärtom rapporteras nu att de kärvar svårt. Att USA är på väg att lämna Parisavtalet har lett till att en del länder nu tycks mindre benägna att gå framåt, rapporteras inifrån förhandlingsrummen. Det är något av en besvikelse, säger Stina Bagge som är ungdomsorganisationen Push representant på Madrid-mötet. Samtidigt har frågan om hur länder som drabbas av skador på grund av klimatförändringar ska ersättas, seglat upp starkare än någonsin. Nu kräver utvecklingsländerna kompensation. Kan EU presentera något som kan lösa upp knutarna i förhandlingarna? Förhoppningar finns om att EU-toppmötet i slutet av veckan ska kunna presentera något. Värdlandet Spanien har fått fler värmeböljor och sommarsäsongen förlängd med runt en månad på bara 40 år, enligt landets motsvarighet till SMHI, och nu oroas man för hur turisterna ska finna hettan uthärdlig. Veckans Klotet sänds direkt från klimatmötet i Madrid. Programledare: Marie-Louise Kristola

Nu pågår uppladdningen inför FN:s klimatmöte i Madrid, som inleds i början på december. Greta Thunberg är på väg över Atlanten och alla länders förhandlingsdelegationer förbereder sig. Klotets reporter följer med Sveriges chefsförhandlare bakom kulisserna för att höra hur han laddar upp. Det som formellt ska förhandlas i Madrid är detaljer i reglerna kring Parisavtalet. Avtalet slöts 2015, trädde i kraft 2016 men kommer att börja gälla praktiskt först nästa år 2020. Det är också nästa år som länderna måste komma med nya löften om utsläppsminskningar. De löften om att minska utsläpp som getts hittills räcker bara till att hejda uppvärmningen vid drygt tre grader, så om två-gradersmålet, eller 1,5-gradersmålet, ska kunna nås krävs mer. Eftersom USA drar sig ur Parisavtalet ställs ännu mer hopp till att EU ska agera draglok i klimatförhandlingarna. Samtidigt sliter EU med inre motsättningar i klimatfrågan, och länderna har, trots stora ansträngningar det senaste året, ännu inte lyckats enas om ett mål om att unionen ska bli klimatneutral och nå nettonoll-utsläpp till 2050. Så hur ska EU lyckas ta sig an förväntningarna? Parallellt med mötet planerar ungdomsrörelsen med Greta Thunberg i spetsen stora demonstrationer, och demonstranternas rop ekar nu ända in i förhandlingslokalerna. Hur påverkar det ökande trycket från ungdomsrörelsen utgången av mötet? Gäster i Klotet är Sveriges vice chefsförhandlare Christoffer Nelson, och Björn-Ola Linnér, professor vid Linköpings Universitet, med fokus på klimatpolitik. Hör också Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden. Programledare: Marie-Louise Kristola

Dom Daniel Kindberg, USA drar sig ur Parisavtalet, utsatta handlare i otrygga områden, förbifart Stockholm, Advokatsamfundet, braindrain i Grekland och Arbetsförmedlingens framtid.

Flyget är en av de branscher som växer snabbast i världen. I Sverige står den idag för lika stora koldioxidutsläpp som från all personbilstrafik. Om alla i världen skulle flyga lika mycket som vi svenskar skulle utsläppen utgöra 25% av jordens totala koldioxidutsläpp och då är inte "höghöjdseffekterna" medräknade. Flygbranschen fick ändå carte-blanche från Parisavtalet. Flygbränsle är till största delen helt undantaget från beskattning och branschens egna initiativ CORSIA, avser endast klimatkompensation för ökningen av flygtrafiken fr o m 2020. (Klimatkompensation kan du höra mer om i avsnitt: #2 - Klimatkompensation, en bluff?) I det här avsnittet granskar vi siffrorna, tittar på "alternativen" och försöker sammanfatta vad som gäller. Läs mer på www.thefuture.se

Hur ska EU hantera de utmaningar och den nya internationella ordning man står inför, där stormakterna USA och Kina drar åt olika håll? Hur kan EU hävda sig när handelspolitik och teknikutveckling blir politiska vapen? Kommer EU att kunna staka ut en egen väg? Handelskonflikten mellan USA och Kina försätter EU i en komplicerad situation. De internationella avtalen om Irans kärnenergiprogram och klimatmålen i Parisavtalet erkänns inte längre av alla undertecknande stater, och därmed undergrävs den internationella världsordningen. Kinas växande geopolitiska roll genom sidenvägsinitiativet och ett vingklippt WTO är andra nya förutsättningar för EU:s tillträdande kommissionärer och EU-parlamentariker. Hur bör EU utveckla sina egna instrument och institutioner för att handelspolitiken ska kunna sammanstråla med utrikespolitiken och de nya premisserna i världspolitiken? Talare: Björn Fägersten, programchef Europa, Utrikespolitiska institutet Lena Sellgren, chefsekonom, Business Sweden Sakke Teerikoski, vice ordförande, Utrikespolitiska förbundet Moderator: Ylva Pettersson, programsamordnare, Utrikespolitiska institutet Seminariet anordnades i samarbete med Utrikespolitiska förbundet (UFS).

Denna veckan gästas Klimatsmartpodden av Victoria Lidén som jobbar som hållbarhetsanalytiker på Öhman fonder. Vi pratar om hur finanssektorn arbetar med hållbarhetsfrågor, vilka kriterier en grön fond ska uppfylla, Principles for responsible investment, Parisavtalet och mycket mer. Följ med Moa & Jenny i Klimatsmartpodden och bli lyckligare, smartare och hållbarare! In på Instagram och följ @klimatsmartpodden för veckans utmaning och våran klimatresa…! Välkomna hit! Music: New Happy Day By Fennec Beats Fennecbeats – Ne..

Dagens podd handlar alltså om fundamentet för omställningen av våra samhällen för att rädda miljön och framtiden för våra barn och barnbarn. Samtidigt som investeringar i förnybara energikällor ökar kraftigt ökar också energikonsumtion snabbt. Går det verkligen att nå en punkt där fossilbaserad energi minskar tillräckligt snabbt för att utsläppen ska minska tillräckligt för att åtminstone 2% målet i Parisavtalet ska kuna nås. Till vår hjälp idag har vi professor Tomas Kåberger från Chalmers som forskar om  energiteknisk utveckling och marknadsvillkor

Utsläppen av klimatgaser måste minska snabbt för att bromsa klimatförändringarna, enligt vetenskapen. I Klotet svarar kandidaterna till EU-parlamentet hur de kommer att agera i klimatpolitiken. Mer än 75 procent av EU:s koldioxidutsläpp kommer från energisektorn.  För att få ner utsläppen behövs det politiska beslut inom de närmaste åren som banar väg för ett fossilfritt energisystem, enligt forskarna. Till 2050 bör nästan alla utsläpp vara borta, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Därför beskrivs årets val till EU-parlamentet som ett val för klimatet. Sveriges kandidater till EU-parlamentet lyfter fram olika lösningar: både kärnkraft och helt och hållet förnybara energikällor. Hur ska just deras politik leda till att utsläppen minskar? I Klotet svarar också energi- och klimatforskare på  vad som krävs för att EU-länderna ska kunna ställa om till fossilfritt energisystem. EU-kommissionen har föreslagit en strategi för en klimatneutral ekonomi som gör att målen i Parisavtalet ska uppnås till år 2050. Enligt avtalet ska den globala uppvärmningen hållas väl under två grader. Det är en utförlig långtidsstrategi som har godkänts av parlamentet och stöds av åtta länder, däribland Sverige. Under kommande mandatperiod ska övriga 20 medlemsländer ta ställning till om strategin ska bli hela unionens mål. I så fall kommer parlamentet att få en viktig roll när strategin för 2050 ska omsättas till praktisk politik med konkreta åtgärder. I programmet medverkar Annika Ström Melin, journalist med fokus på EU-politik, och Mikael Karlsson, docent i miljövetenskap vid KTH, tidigare aktiv inom miljörörelsen i EU. Programledare är Mona Hambraeus.

I det här tredje avsnittet har vi oceanografen och klimatologen Céline Heuzé som gäst. Hon berättar om hur starkt Arktis påverkas av den globala uppvärmningen och vikten av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Céline berättar också om hur hon ska tillbringa sommaren på en isbrytare i Arktis på en stor forskningsexpedition. Sen pratar vi lite om hur deppigt det är att vara klimatforskare – att veta om de dramatiska följderna av uppvärmningen men att alldeles för lite görs för att begränsa uppvärmningen, att gråta när Trump drar sig ur Parisavtalet och att känna att hela ens arbete är meningslöst… Men vi lovar också (lite) hoppfullhet.

Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande.   På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner.  Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget.  För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år. Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs? Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 24 april.

Hur mycket mindre koldioxid måste vi släppa ut för att klara tvågradersmålet? I tiotalet svenska städer är utmaningen konkret, tack vare en lokal koldioxidbudget. Och siffrorna är minst sagt utmanande. På Uppsala universitet finns ett forskarteam, ledda av professor Kevin Anderson, som har räknat ut koldioxidbudgetar för ett tiotal frivilliga kommuner.  Hur stor förändring krävs av politikerna och invånarna för att klara budgetens utsläpp? Klotets reporter Marie-Louise Kristola åkte till Skellefteå i Västerbotten, som just har börjat med sitt budgetarbete. En stad som idag är helt beroende av tung industri och flyg Skellefteå är en stad på gång. Man hoppas att Northvolts stora batterifabrik ska ge tusentals nya jobb. Befolkningen förväntas öka. Och koldioxidutsläppen ska samtidigt minska från dagens 660 000 ton med 16 procent per år fram till år 2040, enligt forskarnas budget.  För att klara det skulle till exempel alla fordon i kommunen behöva byts ut mot elfordon. På bara ett år. Hur ska det gå till att följa koldioxidbudgeten? Och vad säger kommuninvånarna om de förändringar som krävs? Programledare är Mona Hambraeus.

Ordet hållbarhet har förmodligen inte gått någon förbi idag och i de flesta diskussioner och artiklar på temat återkommer samma begrepp, organisationer, ord och rapporter. Dagens gäst, journalisten Jon Röhne, hjälper oss att bringa lite klarhet i bland annat Kyotoprotokollet, Parisavtalet, Agenda 2030 och FN:organet IPCC och deras uppmärksammade rapporter. Häng med - nu börjar vår resa mot mer hållklarhet!Kom i kontakt med Jon: jon.rohne@aktuellhallbarhet.seLäs mer från Aktuell Hållbarhet: https://www.aktuellhallbarhet.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?   Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i runt 100 länder världen över till fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska. Hennes krav är att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader. Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.   Men samtidigt når halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen. Vad krävs för att protester och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker Jagers, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och Åsa Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från 13 mars.

På fredag strejkar ungdomar för klimatet världen över, inspirerade av Greta Thunberg. Och nya initiativ för tuffare klimatpolitik bildas. Vad krävs för att protester ska leda till politiska reaktioner?   Fler än 1000 aktioner för klimatet förbereds i över 100 länder världen över till nu på fredag den 15 mars. Svenska Greta Thunbergs skolstrejk inspirerar ungdomar världen över att protestera mot att ledande politiker inte agerar tillräckligt kraftfullt för att utsläppen av koldioxid ska börja minska. Hennes krav är att svensk politik ska leda till att Sverige klarar sina åtaganden enligt Parisavtalet, som säger att den globala uppvärmningen ska hållas väl under en temperaturökning på två grader. Utöver skolungdomarnas strejker så formas nya initiativ: bankanställda bildar "Bankers for climate", studenter i bland annat Frankrike och Sverige har manifesterat att de inte kommer att jobba i företag som inte har ett seriöst klimatarbete, konserthus slutar flyga in artister, universitet byter ut kött mot vegetarisk mat vid seminarier, bara för att nämna några exempel.   Men samtidigt når halten koldioxid i atmosfären nya rekordnivåer och visar inga tecken på att minska. Och från de politiska ledarna hörs få svar på ungdomarnas och andra medborgares krav på en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen. Vad krävs för att protester och folkrörelser ska leda till politiska reaktioner? Klotet frågar Sverker Jagers, föreståndare för "Center for collective action research" vid Göteborgs universitet, och Åsa Wettergren, professor i sociologi vid samma universitet. Programledare är Mona Hambraeus.

Nu har snart ännu ett år med klimatångest passerat. Men i helgen kom länderna till slut överens ändå under FNs klimatmöte i Polen om hur Parisavtalet 2015 ska tolkas. Ett steg framåt, så istället för klimatdepp blir det klimatpepp i Karlavagnen. Vad har du gjort under 2018 för klimatet? Är det här året du har tänkt till lite extra och faktiskt gjort en liten eller stor förändring i ditt liv? Har du haft en konsumtionsfri månad? Åkt mer tåg och elcykel? Odlat din mat själv? Satt upp solceller eller uppfunnit något eget fiffigt? Eller märks det i paketen under årets julgran? Under året ju flera forskare varnat för att inte ens tvågradersmålet, som länge varit gränsen för att rädda planeten, räcker längre. Så nu vill vi ha in tips på hur vi - alla - kan dra vårt strå till stacken. Har du på riktigt förändrat något i din livsstil för att bidra till en bättre miljö? Vad blev vändningen för dig och vad har du gjort, stort som smått? Ring Pernilla Arvidsson i kväll och klimatpeppa! Ring 099-110 90. Vi drar igång 21.40 och slussen öppnar redan vid 21. Men du kan förstås mejla redan nu till karlavagnen@sverigesradio.se. Karlavagnen karlavagnen@sverigesradio.se

I december 2018 samlas beslutsfattare från hela världen i Katowice, Polen för COP24 med ambitionen att fastställa reglerna för implementeringen av Parisavtalet. Mot bakgrund av IPCC:s 1,5 gradersrapport och de begränsade framstegen i de förberedande mötena i Bonn och Bangkok tidigare i år är det mycket som står på spel. Klimatarbetet kräver ett generationsöverskridande synsätt med ett aktivt engagemang från alla delar av samhället. Det politiska arbetet för att rädda klimatet förutsätter att unga ges inflytande i beslutsfattandet. Tydligare former krävs för att göra deras röster hörda och för att ta vara på deras engagemang. Hur kan unga personer bli inkluderade i klimatpolitiska processer? Hur kan de på ett effektivt sätt använda sin energi och styrka för att nå resultat? Välkommen till ett seminarium där Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund inleder samtalet, följt av en panel som diskuterar kunskap och verktyg som kan påverka klimatarbetet. Talare: Per Bolund, Finansmarknads- och konsumentminister, biträdande finansminister Panel: Karolina Eklöw, Forskningsassistent, SIPRI och styrelseledamot PUSH Sverige samt Global Shapers Stockholm Matilda Axelson, Doktorand inom Industriell innovation och fossilfria affärsmodeller, Institute for European Studies (IES) vid Vrije Universiteit Brussel (via länk) Anna Axelsson, Policyrådgivare Klimat, Diakonia Moderator: Noura Berrouba, Styrelseledamot European Youth Parliament (EYP) och LSU- Sveriges Ungdomsorganisationer, ledamot i det rådgivande organet till Forum för miljösmart konsumtion, Vice ordförande Global Shaper Stockholm Detta seminarium genomförs med stöd av Sida genom Forum Syd.

Samma vecka som EU äntligen antog en klimatlag som bygger på Parisavtalet pratar jag och Britta om vår klimatångest. Vi inser att vår kunskap är grund, att frågan är stor och komplex och att vår ångest kommer av att vi faktiskt inte riktigt vet hur vi ska leva mer klimatsmart. För omställningen kan ju inte bara handla om att skippa de tre B:na, Bilen, Biffen och Bostaden. 

Brasiliens nya president, Jair Bolsonaro, hotar med att dra landet ur Parisavtalet och öka exploateringen i Amazonas. Vad kan göras för att förhindra det? Många av förslagen Bolsonaro kommit med under valrörelsen strider mot folkrättsliga och miljömässiga juridiska regler. Ska FN träda in, eller måste medborgarna själva ställa sina regeringar inför rätta för att klimatarbetet ska bli gjort?  Programmet direktsänds med Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, och Mathias Fridahl, forskare på internationella klimatförhandlingar. Marie-Louise Kristola marie-louise.kristola@sverigesradio.se

Världen är idag beroende av olja, både i form av energi och som beståndsdel i nästan allt vi har runt oss i vår vardag; möbler, kläder, mediciner, mat, plast, leksaker, datorer, telefoner, asfalt, däck och så vidare. Men om vi ska nå Parisavtalet och hålla oss under två graders global uppvärmning jämfört med förindustriell tid så måste vi sluta avvända olja och andra fossila bränslen. Men hur ska det gå till och är det ens möjligt? Varmt välkomna att lyssna på ett mycket intressant och lärorikt samtal med Joseph Samec som är professor på institutionen för organisk kemi på Stockholms universitet och även grundare till företaget RenFuel som producerar biobränslen från lignin. Signaturmelodi: Claes Bonde

När når Parisavtalets mål och hur minskar vi CO2-utsläppen med 70% till 2030? Vilken roll spelar elbilen i vår hållbara framtid? Lyssna på 5 minuter om hållbarhet med Olle Johansson, vd på Power Circle (som är elkraftbranschens intresseorganisation).

Vi har redan passerat 1 grads global uppvärmning jämfört med förindustriell tid. Om vi ska ha en chans att nå Parisavtalet, att hålla den globala uppvärmningen väl under 2 grader, så måste vi agera omgående och omfattande. Trots det går det trögt att komma överens om och hitta lösningar på de gemensamma och akuta utmaningarna världen står inför. Olle Torpman jobbar på filosofiska institutionen på Stockholms universitet där han bland annat forskar och undervisar om miljöetik. Olle menar att oenigheten kring klimatfrågorna till stor del beror på att vi har olika grundsyn i moralfrågor, vad vi värnar och värdesätter. Frågor som varken vetenskapen eller politiken kan svara på. Här behöver vi istället ta hjälp av etiken. Vad är viktigt egentligen? Om vi diskuterar dessa grundläggande värderingar och får en förståelse för varandras värdegrunder så kan vi hitta kompromisser som vi kan enas om. Som när världen mycket framgångsrikt enades om gemensamma insatser för att minska hålen i ozonlagret. Detta gäller även på nationell nivå. Där Olle också tycker att det saknas ideologiska och värdemässiga analyser efter de politiska debatterna exempelvis i tv. Ofta kommenteras debatterna av en retoriker eller kanske en ekonom. Men det är sällan som en expert kommenterar om debatten gick i linje med respektive partis värdegrund och ideologi. Vad står egentligen varje parti för? Och vad vill de uppnå? Det är frågor som väljarna vill veta och frågor som partierna hade tjänat på att analysera och tydligt kommunicera. Lyssna på ett mycket intressant, tankeväckande och högst aktuellt samtal med Olle Torpman. Signaturmelodi: Claes Bonde

Trump har aviserat att USA ska lämna Parisavtalet, men Kalifornien har valt en helt annan väg. Mattias Goldmann, vd på tankesmedjan Fores, diskuterar vad som sker i den bilburna delstaten, hur Vita huset ser på det och om Sverige har något att lära. Har du tips på teman eller gäster? Maila till kongressen.podd@gmail.com eller @kongressenpodd på Twitter.

Den 12 december, två år efter Parisavtalet, arrangerar Frankrike ett toppmöte om klimat och miljö med fokus på finansiering: One Planet Summit. Vi frågade Mattias Goldmann, chef på tankesmedjan Fores och mycket insatt i Frankrikes miljöarbete, vad han har för förväntningar på mötet.

Sverige har som mål att bli ett fossilfritt land senast år 2045 och därmed bli ett av de första fossila välfärdsländerna i världen. För att nå det målet så har Sveriges riksdag röstat igenom ett klimatpolitiskt ramverk med nya klimatmål samt en klimatlag som träder i kraft den 1 januari 2018. Ett av klimatmålen är att utsläppen från landets inrikes transporter, exklusive flyget, ska vara 70% lägre till år 2030 jämfört med år 2010. Detta mål, liksom de övriga klimatmålen, är nödvändiga att nå om vi ska kunna leva upp till Parisavtalet. Men hur ska vi nå det? Och vad görs redan i dag? Lyssna på ett inspirerande och informationsrikt samtal med Svante Axelsson som är nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, ett regeringsinitiativ med syftet att öka tempot i klimatarbetet. I samtalet lyfts både uppmuntrande berättelser så väl som utmaningar fram. Signaturmelodi: Claes Bonde

Det är klart den gör! Men på vilket sätt? Och hur länge? Ja, hur kommer det bli, på hundra års sikt? För barnen. Och barnbarnen. Vart är vi på väg? Det är en fråga som intresserat människan i alla tider. Alltifrån spågummor till framtidsforskare….och det populära P1-programmet Spanarna, som vaskar fram utvecklingstrender ur det pågående vardagsmyllret. Micke intar direkt det dystopiska spåret! Klimatkrisen, jordens uppvärmning, ökenutbredning, havsnivåökning, klimatflyktingar, trängsel, konflikter, strider, förintelse. Och inte nog med det! Antibiotikans slarvanvändande gör den snart verklingslös. Vi kommer dö av banala infektioner. Samtidigt som nya muterade virus och bakterier “anfaller”! Och snart har vi den “artificiella intelligensen” här i full blom. Skapad av oss, men kommer vi att bli dess slavar? Är ai-robotarna nästa steg i jordens artutveckling? STOPP!! Nästan skriker Nicke, och beskriver en lugnande tilltro till människans såväl godhet som begåvning. -Nyligen skrev nästan alla världens länder under Parisavtalet. En mycket bra början. Snart är fossila bränslen utfasade. Länder som Tyskland och Kina bryter ny lovande mark! -Javisst! Fyller Perre i, som bekänner sig till “singulariteten”, den accelererande tekniska utveckling….som gäller allt dåligt, såväl som det GODA! Han ser en kapplöpning i forskningsvärlden. Visst är det intressant!! Följ S64’s machetesvingande in i framtiden. Den är här redan i morgon, men hur ser den ut om 100 år? Ungefär som idag, tror Nicke. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Samtidigt som president Trump den 2 juni beslutade att USA lämnar Parisavtalet, så bildade Kina och EU en allians för att leda den globala omställningen till fossilfri energi. Tillsammans ska de bägge parterna till fullo uppfylla klimatavtalet. Det finns ingen back att lägga i när det gäller energiomställningen. Ingen bakdörr ut från Parisavtalet, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid en gemensam presskonferens.   Men skillnaderna i klimatpolitik är stor mellan de två parterna i den nya klimatpakten. Medan EU:s utsläpp successivt har minskat under 2000-talet, har Kinas rusat i höjden. Kinas starka ekonomiska utveckling under knappt två årtionden bygger på en kraftig utbyggnad av energikrävande industri. Till exempel gick Kina från att år 2003 vara världens största importör av stål till att bara tre år senare vara världens största stålexportör. Idag står Kina för 30 procent av de globala koldixidutsläppen och EU för 9 procent. Kina ett också ett land med begränsad yttrandefrihet, bland annat för invånare som lider av sjukdomar som har orsakats av landets dåliga miljö.   Är Kina en bra klimatpartner för EU? Klotet frågar energiminister Ibrahim Baylan, som nyss träffat Kinas energiminister vid en stor energikonferens i Peking. Frågan ställs även till kinaexperten Karl Hallding, forskare Stockholm Environment Institute, Erika Bjerström, utrikeskommentator SvT och Svante Axelsson, regeringskansliet, tidigare generalsekreterare vid Svenska Naturskyddsföreningen. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från 14 juni.

President Trump drog sig ur klimatavtalet, påhejad av evangelikala kristna. Andra religiösa grupper protesterar högljutt. Samtidigt kämpar enskilda människor med sin existentiella klimatskuld. Orkar man leva med full insikt i faran för klimatet? Behövs klimathopp - eller är det snarare klimatpanik som krävs? Veckan efter USA:s presidents beslut att dra sig ur Parisavtalet, tar Människor och tro upp klimatet som politisk, religiös och existentiell fråga. Martin Gelin, journalist och författare till bland annat boken Den amerikanska högern, intervjuas om förnekandet av klimatkrisen bland evangelikala kristna. Påve Franciskus betonar i stället människans ansvar för klimatet. I Människor och tro hör vi konstnären Lars Gerdmar, som på onsdag möter påven för att lämna över en ikon som tar fasta på naturens okränkbarhet. Vår reporter Alexandra Sandels har besökt miljökämpen Maria Korpskog i Bagarmossen och talat om skuld, ångest och hopp i klimatets tecken. Irans parlament och Ayatollah Khomeinis mausoleum har drabbats av dödsskjutningar, som IS tagit på sig skulden för. Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi, kommenterar händelseutvecklingen. Danska Folketinget beslöt förra veckan att avveckla lagen mot hädelse, efter ett åtal mot en man som bränt upp Koranen. Sveriges radios korrespondent Margita Boström rapporterar om hur hädelselagstiftningen är aktuell även i bland annat Indonesien och Pakistan. Författaren Ernst Brunner intervjuas av programledare Tithi Hahn om boken "Darra. Om Swedenborg". Ett porträtt av 1700-talsteosofen Emanuel Swedenborg som trodde sig kunna tala med änglar och andar. Veckans utrikeskrönika kommer från Maria Persson Löfgren i Moskva och handlar om den avslappnade inställningen till Ramadan bland huvudstadens muslimer.

I veckans avsnitt gästas Peter och Jon av komikern Adeel Faqih. Vi snackar om USA:s utträde ut Parisavtalet och dess påverkan på klimat och jobbmöjligheter. Och - att Naomi Klein tydligen förutspått en hel del av det här. Jon berättar om en kollega som förlorat närminnet. Är minnesförlust lite som en semester från sig själv? Dessutom snackas det om vilka sorts människor som går på inspelningar av tv-program, om smink som matchar ens kön och en ny ung schackmästare från Baltimore. Plus grym musik! Brapp! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Esplanad har träffat Mattias Goldmann, VD på Fores och på 2030-sekretariatet. Vi diskuterade varför de tre B’na bilen, bränslet och beteendet är viktigast att arbeta med, vilka verktyg som finns inom de två första och varför det sistnämnda, beteendet inte fått lika stor plats. Dessutom pratade vi om förslaget till Sveriges nya klimatlag och vad det faktiskt kommer att innebära framöver. När vi spelade in avsnittet hade Trump ännu inte gått ut med att USA lämnar Parisavtalet om klimatet, vilket sedan skedde 1 juni. I studion finns Caroline Ljungberg och Christian Dymén.   

Hejsan Hoppsan I dagens avsnitt kikar vi en del på reaktionerna på Trumps utträde ur Parisavtalet, vi pratar om elaka malware på Android och soekulerar lite i WWDC Vi hinner precis somvanligt med en pryllista Nu kör vi Mats & Johan

Allt om Trumps stora möte i Harrisburg - om avskyn för medierna, synen på dom första 100 dagarna, målet att riva upp Parisavtalet, Inger Arenander svarar på frågan om det blir krig i Nordkorea. Medverkande: Ginna Lindberg, ekots utrikeschef, Inger Arenander, SR:s Washingtonkorrespondent, Fernando Arias, SR:s New Yorkkorrespondent. Programledare: Sara Stenholm Pihl.

Specialavsnitt miljörätt! Vi gästas av Jonas Ebbesson - Justin Trudeau av miljörätten - och ÄNTLIGEN får vi rätsida på massa saker. T.ex. kan Trump skita i Parisavtalet? (Och by the way: Vad är Parisavtalet?), lite om klimatjuridik och utsläppsrätter. Har miljörätt något med mänskliga rättigheter att göra? Och så juridikglosor på F.    Tack Familjens jurist, Delphi och G&D!

Den 7:e november 2016, började COP22, klimatförhandlingarna i Marrakech. De pågick fram till den 18 november. Med anledning av detta så gjorde jag en intervju med Filip Lövström, deltagare från NGO:n “Push Sverige“. Filip och hans kollegor reste till Marrakech med tåg för att deltaga i förhandlingarna. Filip beskriver vad som hänt sedan Paris i fjol, att mycket fokus kommer att ligga på finansieringsfrågor och hur det finns ett visst glapp mellan den vetenskapliga kunskapen och den politiska viljan. Däremellan har vi vår framtid. Parisavtalet, som trädde i kraft den 4 november i år, stipulerar att vi skall begränsa uppvärmningen till 2 grader C med sikte på max 1,5 grad. Som det ser ut idag, om nationerna följer sina INDC (Intended Nationally Determined Contributions), så kommer vi dock snarare at hamna på drygt 3 graders uppvärmning. Det motsvarar nära nog en istid, men åt andra hållet. Jag berör det här och en del andra saker som tipping points, återkopplingar mm. Jag tar även upp finansieringsfrågorna. Enligt Parisavalet så skall den rika delen av världen skrapa ihop 100 miljarder dollar, årligen, för att finansiera anpassning och andra klimatrelaterade åtgärder för de fattiga nationerna. Det här har ju inte riktigt gått så smidigt som löftena utlovade. Det är mycket pengar. Men tycker man att 100 miljarder USD låter mycket så kan man jämföra det med de ca 500 miljarder dollar som världen subventionerar fossila bränslen med årligen. Mänskligheten har en hemläxa att göra. Stranded assets, grundstötta tillgångar. “Det finns mer fossilt kol tillgängligt än vad mänskligheten kommer att kunna använda.” Det här sade Bert Bolin, klimatforskare och en av grundarna till FN:s klimatpanel, IPCC, redan 1974. Det är fortfarande sant. Vem sitter med Svarte Petter? Efter att jag gjorde intervjun så har Donald Trump valts till "president elect". Det är inte så at than har fått flest röster, Hillary fick 1,5-2 miljoner fler, men deras system med elektorer gör att man kan bli president genom att vinna i rätt delstater. Trump kom att prägla förhandlingarna i Marrakech, men inte så mycket i linje med han egna idéer om klimatet, utan snarare genom att ena delegaterna om vikten av samarbete.  

I dag, 7 november 2016, börjar COP22, klimatförhandlingarna i Marrakech. Förhandlingarna pågår fram till den 18 november. Med anledning av COP22 så publicerar jag en podcast, den första med en intervju med Filip Lövström, deltagare från NGO:n "Push Sverige". Filip och hans kollegor reser till Marrakech för att deltaga i förhandlingarna. Det skulle inte behöva vara en speciell grej med det, men de åker tåg (tre dagar) mellan Sverige och Marocko. Intervjuvn gjordes i torsdag då de gjorde ett tågbyte i Lyon, Frankrike. Filip beskriver vad som hänt sedan Paris i fjol, att mycket fokus kommer att ligga på finansieringsfrågor och hur det finns ett visst glapp mellan den vetenskapliga kunskapen och den politiska viljan. Däremellan har vi vår framtid. Det finns också en hel del saker kvar att förhandla om, Parisavtalet är ett ramverk. Detaljerna skall fyllas i följande förhandlingar. Filip förklarar hur varje land kommer att redovisa och uppdatera sina åtaganden med hänvisning till hur klimatet utvecklar sig. Vill man följa Filip och hans kollegor så kan man göra det med #PushSverige på Twitter, Facebook, Instagram och Snapchat. De driver också en blogg som heter Pushtocop.org. Parisavtalet, som trädde i kraft den 4 november, stipulerar att vi skall begränsa uppvärmningen till 2° med sikte på max 1,5°. Som det ser ut idag, om nationerna följer sina INDC (Intended Nationally Determined Contributions), så kommer vi dock snarare at hamna på drygt 3 graders uppvärmning. Det motsvarar nära nog en istid, men åt andra hållet. Jag berör det här och en del andra saker som tipping points, återkopplingar mm i dagens podcast. Jag tar även upp finansieringsfrågorna. Enligt Parisavalet så skall den rika delen av världen skrapa ihop 100 miljarder dollar, årligen, för att finansiera anpassning och andra klimatrelaterade åtgärder för de fattiga nationerna. Det här har ju inte riktigt gått så smidigt som löftena utlovade. Det är mycket pengar. Men tycker man att 100 miljarder USD låter mycket så kan amn jämföra det med de ca 500 miljarder dollar som världen subventionerar fossila bränslen med årligen. Mänskligheten har en hemläxa att göra. Stranded assets, grundstötta tillgångar. "Det finns mer fossilt kol tillgängligt än vad mänskligheten kommer att kunna använda." Det här sade Bert Bolin, klimatforskare och en av grundarna till FN:s klimatpanel, IPCC, redan 1974. Det är fortfarande sant. Vem sitter med Svarte Petter? Ytterligare podcasts kommer dels att handla om COP22, dels om andra ämnen i stil med det som jag tidigare skrivit om här på bloggen martinhedberg.se. Bloggen har funnits i drygt åtta år och vi har publicerat närmare 1400 artiklar. Till dessa finns det ca 16.000 kommentarer. Om du har några tips eller frågor som du anser att vi skall ta upp så kan du posta dem till mig på martin(at) swc.se. Du kan skicka dem antingen som vanlig text eller som en ljudfil. Det senare blir givetvis givande i samband med att jag besvarar frågor och kommentarer i kommande podcast. Martin

Kina och USA ratificerar Parisavtalet, regeringen satsar miljarder på klimatet och Finland ställer krav på importerade jordbruksprodukter. Supermiljöpodden diskuterar även tvåtydiga siffror om Sveriges utsläpp från elproduktionen och cyklistens vardag i storstan. Välkommen!

Markus Ekelund vd på 2050, en organisation som vill hjälpa företag att göra hållbara affärer på en planet i balans. Vi träffades på 2050s kontor i Gamla stan i Stockholm i slutet av maj. Det blev ett samtal om vilka utmaningar svenska företag står inför med tanke på klimatförändringarna, vad ett företag egentligen kan göra som vill bli mer hållbart och vad Parisavtalet innebär för näringslivet. Markus har märkt en stor förändring i företagens attityd på sistone. I en undersökning som 2050 gjorde tillsammans med sjunde AP-fonden, visade det sig att en majoritet av företagen vill se hårdare miljölagstiftningen eftersom de menar att det skulle gynna deras affärer. Nu tar Klimatpodden semester. I slutet av augusti är vi tillbaka igen så nu får du gott om tid att lyssna på alla avsnitt med alla fantastiska gäster! Musik: La premiere page av Circus Marcus, The Waltz of Lost derams av Fivos Valachis och A Painted beauty av Chad Lawson.

Lagom till säsongsavslutningen av Supermiljöpodden presenterades den nya energiöverenskommelsen i Sverige där fem riksdagspartier gått samman för att skapa en gemensam energipolitik. Men innebär överenskommelsen ett steg framåt eller kanske ett tillbaka på vägen från ett förnybart samhälle? Detta tillsammans med biologiskt mångfald i staden, infrastruktur för elbilar och ratificeringen av Parisavtalet diskuteras i det 13e avsnittet av Supermiljöpodden med Ellen Palm och Vera Telemo.

I veckans avsnitt, som görs i samarbete med Naturskyddsföreningen, pratar Mattias Axelsson om Parisavtalet.