POPULARITY
Hej kära lyssnare. Det senaste avsnittet laddades tyvärr upp i dubbel hastighet. Detta var Teodors fel. Här kommer det hursomhelst i normal speed. Det handlar om kortromanen Klostret, som är helt ok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
David och Teodor snackar om kortromanen Klostret. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Så kommer der Halløj i Klostret, når vi dykker ned i forestillingen "Sister Act".
Benediktinermunken Christopher Jamison blev bekant för många genom BBCs tv-program ”Klostret” och ”Tystnaden”. Genom sina uppskattade böcker ”Rummet inom dig” och ”Lyckan kommer” har han också visat sin förmåga att förmedla klostervisdom för vardagslivet och att kommunicera andliga insikter på ett tillgängligt sätt. I sin nya bok, ”Nådens språk”, visar Jamison hur det sätt på vilket vi lyssnar, talar, läser och skriver kan vara kanaler för nåd och kärlek. I det föredrag vi här ska få ta del av tar Jamison bland annat Shusaku Endos roman ”Tystnaden” och Marilynne Robinsons roman ”Jack” som exempel för att visa hur nåden kan verka i våra liv. Föredraget följs av ett samtal med jesuitpater Dominik Terstriep.
Julie Bundgaard er tilbage i krimiland, og hun får igen hjælp af forsker og forfatter, Christian Holtet, til at se nærmere på nogle af datidens kriminelle handlinger. I trettende afsnit ser Julie og Christian nærmere på en sag, hvor de to ledende nonner i Sankt Josefsordenen bliver forgiftet og alle pile peger mod en af ordenens egne nonner.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin. Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen? Och nu råder det brådska och möjligheter i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark
En inte helt lättsmält historia om dödsdömda nunnor baserad på verkliga händelser blir till ljuvaste musik i Francis Poulencs händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tillsammans med operatenoren och kulturmångsysslaren Rickard Söderberg diskuterar producenten och programledaren Britta Svanholm Maniette den sanna berättelsen om när sexton nunnor steg upp på schavotten och mötte sin skapare under franska revolutionen. Men vad är det för musik som Poulenc väljer att sätta till denna makabra historia? Är det någon skillnad på vad de kände för 200 år sedan och vad vi känner idag när vi hör operan? Och vad luktar egentligen karmelitsystrarnas egen parfym?
En inte helt lättsmält historia om dödsdömda nunnor baserad på verkliga händelser blir till ljuvaste musik i Francis Poulencs händer. Tillsammans med operatenoren och kulturmångsysslaren Rickard Söderberg diskuterar producenten och programledaren Britta Svanholm Maniette den sanna berättelsen om när sexton nunnor steg upp på schavotten och mötte sin skapare under franska revolutionen. Men vad är det för musik som Poulenc väljer att sätta till denna makabra historia? Är det någon skillnad på vad de kände för 200 år sedan och vad vi känner idag när vi hör operan? Och vad luktar egentligen karmelitsystrarnas egen parfym?
En inte helt lättsmält historia om dödsdömda nunnor baserad på verkliga händelser blir till ljuvaste musik i Francis Poulencs händer. Tillsammans med operatenoren och kulturmångsysslaren Rickard Söderberg diskuterar producenten och programledaren Britta Svanholm Maniette den sanna berättelsen om när sexton nunnor steg upp på schavotten och mötte sin skapare under franska revolutionen. Men vad är det för musik som Poulenc väljer att sätta till denna makabra historia? Är det någon skillnad på vad de kände för 200 år sedan och vad vi känner idag när vi hör operan? Och vad luktar egentligen karmelitsystrarnas egen parfym?
Har dit øje også i et splitsekund fanget de gamle ruiner, der ses lige nord for afkørsel 39 ved motorvej E20 ved Slagelse? Hvis svaret er ja, så har stedet måske vakt din historiske nysgerrighed. Og har du aldrig fået læst op på sagen, så er der meget at hente.For selvom der ikke er meget tilbage af Antvorskov Kloster og Slot rummer stedet store fortællinger fra Danmarks middelalder og renæssance. Klostret blev grundlagt helt tilbage i 1100-tallet af Johanitterordenen, hvis hvide kors på rød baggrund menes at have givet inspiration til Dannebrog, og i løbet af middelalderen voksede Antvorskov sig stort og fik et meget stort gods. Men i 1500-tallet skabte johanittermunken Hans Tausen ballade ved at prædike den lutheranske lære på Antvorskov, og da Reformation kort efter var en realitet, mistede klostret sin betydning og overgik til kongemagten. Den festglade Frederik 2. satte pris på stedet og de omkringliggende skove, der var velegnede til jagt. Han gjorde det gamle kloster til kongeligt slot, satte et gigantisk spir på kirketårnet, og da han stillede de kongelige træsko i 1588, opholdt han sig på Antvorskov.Frederik 2.s død blev dog enden på stedets storhedstid. Hans efterfølger Christian 4. satsede på andre besiddelser på Sjælland og i løbet af hans lange regeringstid begyndte stedet at forfalde. I dag står kun få ruiner fra det gamle middelalderkloster tilbage, men kender man historien om stedet, er det let at forestille sig Antvorskov med riddermunke eller en Frederik 2. på vej på jagt. Man skal bare knibe øjnene en smule sammen - med mindre man altså sidder bag rettet ude på motorvejen. Så hold blikket på vejen!Serien er tilrettelagt af Tine Kirkensgaard Hansen, Ida Østergaard, Kristian Jensen, Marcus Grønbech, Hans Erik Havsteen og Anders Olling.
Henrik är en av de omkring 1000 intagna som sedan starten sökt sig till klostret på Kumla. Han gick från grovt narkotikabrott till att avlägga tystnadslöfte som ett sätt att sig ut kriminalitet. Kumlas kloster, innanför fängelsets murar 2006. Henrik som dömts för grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott söker sig till Klostret, mest för att han är så less på den vanliga fängelsematen. Men när han väl kommit dit får han frågan om vem han är, på riktigt. Så att då när ja fick den här frågan liksom wow. Det är ju det jag har sökt. Omkring 1000 intagna har sedan starten 2001 sökt sig till Kumlafängelsets kloster. Där avlägger man tystnadslöfte och får tid att arbeta med sig själva och förändra tankemönster. Men de knökfulla svenska fängelserna har lett till att klostret stängts ner. Något som Sebastian Stakset, även känd som Sebbe Staxx, tycker är synd. De här morötterna försvinner och piskorna blir fler. Vi behöver förvandla hjärtan. Hårda hjärtan blir mjuka. Sebastian har självt levt ett liv i kriminalitet men lämnade det när han blev frälst. När jag fick uppleva förlåtelse, när jag fick uppleva kärlek, att det fanns en Gud som älskade mig då hände det någonting med mitt hjärta. P3 Krim - om andligheten, religionen och det tidigare klostret på Kumlas roll för dömda brottslingar Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén Medverkande: Henrik, tidigare intagen på Kumla Lars-Gunnar Skogar, pastor missionskyrkan Sebastian Stakset, musiker Lena Roxell, kriminolog Martin Lardén, chef för behandlingsprogram för intagna på Kriminalvården Producent: Viktor Papini Reportrar: Jill Eriksson & Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15
Henrik är en av de omkring 1000 intagna som sedan starten sökt sig till klostret på Kumla. Han gick från grovt narkotikabrott till att avlägga tystnadslöfte som ett sätt att sig ut kriminalitet. Kumlas kloster, innanför fängelsets murar 2006. Henrik som dömts för grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott söker sig till Klostret, mest för att han är så less på den vanliga fängelsematen. Men när han väl kommit dit får han frågan om vem han är, på riktigt. Så att då när ja fick den här frågan liksom wow. Det är ju det jag har sökt. Omkring 1000 intagna har sedan starten 2001 sökt sig till Kumlafängelsets kloster. Där avlägger man tystnadslöfte och får tid att arbeta med sig själva och förändra tankemönster. Men de knökfulla svenska fängelserna har lett till att klostret stängts ner. Något som Sebastian Stakset, även känd som Sebbe Staxx, tycker är synd. De här morötterna försvinner och piskorna blir fler. Vi behöver förvandla hjärtan. Hårda hjärtan blir mjuka. Sebastian har självt levt ett liv i kriminalitet men lämnade det när han blev frälst. När jag fick uppleva förlåtelse, när jag fick uppleva kärlek, att det fanns en Gud som älskade mig då hände det någonting med mitt hjärta. P3 Krim - om andligheten, religionen och det tidigare klostret på Kumlas roll för dömda brottslingar Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén Medverkande: Henrik, tidigare intagen på Kumla Lars-Gunnar Skogar, pastor missionskyrkan Sebastian Stakset, musiker Lena Roxell, kriminolog Martin Lardén, chef för behandlingsprogram för intagna på Kriminalvården Producent: Viktor Papini Reportrar: Jill Eriksson & Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15
Våp, styrka och en hel massa snygghet, andar och förvirring i en sto mix. En av oss är lyrisk och gillar boken men en av oss är.. mindre nöjd. Och vi analyserar underkläder, snus och kaminer när Den Heliga Solens orden än en gång bevisar sig vara... sämst.Var med och sponsra podden så vi kan fortsätta göra den. Vi vill podda om alla Margits böcker. Du sponsrar oss bäst på: https://www.patreon.com/isfolketForumet finns här: http://shailina.se/Isfolket/index.phpDet här är en podcast av Dan Hörning och Anna Erlandsson.Lyssna på vår andra podd Hard Nerd Cafe där vi poddar om nördigheter: https://player.fm/series/hard-nerd-cafeAnnas blogg: http://setsunaceras.blogspot.comAnna på Twitter: https://twitter.com/AnnaCerasAnna på Instagram: https://www.instagram.com/setsunaceras/Dan på Twitter: https://twitter.com/danhorningDan på Instagram: https://www.instagram.com/dan_horning/Dan på Facebook: https://www.facebook.com/danhorningofficiell/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Hon var supernunnan på medeltiden som byggde kloster och skrev både böcker och musik. Men man trodde också att hon kunde göra fantastiska saker, som att prata med Gud och skrämma bort onda andar.
Hon var supernunnan på medeltiden som byggde kloster och skrev både böcker och musik. Men man trodde också att hon kunde göra fantastiska saker, som att prata med Gud och skrämma bort onda andar.
I det här avsnittet besöker vi Julita Gård som har anor från järnåldern och Julita kloster från 1180 talet som låg där herrgården ligger idag. När Gustav Wasa kom till makten så gick klostret ur tiden. Klostret huserade i 350 år på Julita Gård. Gustav Wasa ätten är kvar gården en bit in på 1600 -talet. Sen flyttar Mattias Palbitzki (adelssläkt) in med sin fru på Julita gård och blir kvar på gården i tvåhundra år. Tobakskungen Johan Bäckström köper Julita gård 1877 och sonen Löjtnanten Arthur Bäckström ärver gården 1902. Arthur lever sitt både i Stockholm och på Julita gård, han blir aldrig gift och får inga barn. Han lever för sitt kära Julita och sina hundar. Han har ett stort umgänge och gillar ha middagar och tillställningar på Julita. Arthur har även ett stort intresse av konst- och kulturlivet. Han förändrar en hel del under sin tid på Julita där han bla monterar ner hus från bygden och uppför dem på Julita skans där han även bygger ett museum och en kyrka. Innan Arthur lämnar jordelivet så donerar han Julita Gård till Nordiska Museet. Maria Ingras och Susanne Yderbo tar med oss på en tur genom Julita gårds historia - nutid. Så häng med!
Klostret är inom räckhåll och ättlingarna har ett sista val att göra när en oväntad gestalt dyker upp på en ännu mer oväntad plats.
Veckans te är en ny bekantskap som ingen av de båda herrarna druckit tidigare. Efter en noggrann genomgång tar Johan över showen. Han har nämligen fått tillbaka läslusten och berättat mer än gärna om boken han läser, ”The Bullet Journal Method”. Sedan pratar vi lite mer Bullet Journal samt om veckans ämne veckogenomgång, och lite mer Bullet Journal. Veckans te: Klosterblandning Länkar David Stiernholm på Instagram: “Nej, det är inte en ny lösning på problemet med distraktioner i öppet kontorslandskap. Det är inte heller en praktisk huv som helt stänger…” (https://www.instagram.com/p/BYXxreUDqTx/) Maria Gustavsson (@mikumaria) • Foton och videoklipp på Instagram (https://www.instagram.com/mikumaria/?hl=sv) Waterwood Neewer NW 35 Microphone Suspension Boom Scissor Arm Stand Holder with Shock Mount/Adjustable: Amazon.de: Musical Instruments (http://amzn.de/dp/B00DY1F2CS/?tag=pmp02-21) The Bullet Journal Method: Track the Past, Order the Present, Design the Future: Amazon.de: Ryder Carroll: Fremdsprachige Bücher (http://amzn.de/dp/0525533338/?tag=pmp02-21) The Bullet Journal Method: Track the Past, Order the Present, Design the Future (Audio Download): Amazon.de: Ryder Carroll, Penguin Audio: Bücher (http://amzn.de/dp/B07J1X3H1M/?tag=pmp02-21) The 5AM Club: Own Your Morning. Elevate Your Life. (Audio Download): Amazon.de: Robin Sharma, Adam Verner, HarperCollins Publishers Limited: Bücher (http://amzn.de/dp/B07J4QKTDC/?tag=pmp02-21) PROJO - The Project Journal by Claire — Kickstarter Getting to Know…Trigg – Nero’s Notes Kontakt och cred Jingle skapad av Jim Jonsson på JTunes Productions (http://jtunesproductions.se/) Logo av Kjell Högvik Hansson (http://hogvik-hansson.se/kjell/) Hemsida utvecklad i samarbete med Cay Lundén på ComArt (http://comart.se/) Johan Gustaphzon Appleyra (http://www.appleyra.wordpress.com/) Twitter @gustaphzon (https://www.twitter.com/gustaphzon) Johan Gustaphzon på Instagram (https://www.instagram.com/jgustaphzon/) Martin Lindeskog TeaBookSketches | The process of cultivating a tea book (http://teabooksketches.com/) Twitter @lyceum (https://www.twitter.com/lyceum) Martin Lindeskog på Instagram (https://www.instagram.com/lyceum/) Produktiviteet Ansök till vår Slackgrupp (http://goo.gl/forms/ISF3G3echu) Maila oss (mailto:produktiviteet@gmail.com) Produktiviteet på Twitter (https://www.twitter.com/produktiviteet) Produktivitéet på Facebook (https://www.facebook.com/produktiviteet) Produktivitéet på Instagram Produktiviteet Podcast - YouTube Produktiviteet.se – Produktiva tedrickare (http://produktiviteet.se/) Lämna gärna ett omdöme på iTunes (https://itun.es/se/J2srcb.c) Produktivitéet är inspelat med Ringr och redigerat i Ferrite Recording Studio Support this podcast
Maria Turtschaninoff är en av Finlands mest framstående fantasyförfattare. Hennes författarskap har hyllats världen över och hon har jämförts med flera internationella mästare i genren, bland dem Ursula K. Le Guin. Turtschaninoffs romanserie om det Röda Klostret har hittills utkommit i tjugotvå länder. 2014 belönades hon med Finlandia Junior för Maresi. Breven från Maresi är hennes sjunde roman. Nu berättar hon hur hon skapar sina världar. Hon är rädd att "Me too" -kampanjen följs av bakslag men hävdar att vi alla måste kämpa för en bättre värld. Hon förespråkar ett jämlikt samhälle där alla tillsammans kan arbeta för det goda. Hon berättar att hon inte medvetet skriver samhälleliga texter, utan att hon främst tar del av tidens anda som sedan siprar in i hennes texter. Men mest av allt förespråkar Maria högläsning och tipsa goda läsvärda böcker för oss. Språk: Svenska
I det 20:e avsnittet av 100%-podden möter du Nina Granbom som gick med trasiga fötter mot ett öppet hjärta och som i dag leder pilgrimsvandringar och verksamhet på Klostret i Kalmar, dit även Charlotte Rudenstam blivit inbjuden för att tala om skam och sexualitet.
NUNNA. Pojken var på väg ut i skogen för att lägga sig ner och dö i snön. Han orkade inte längre vänta på uppehållstillståndet. I syster Karins Sommarprogram får vi höra om några av alla de hundratals människoöden som passerat klostret i Alsike genom åren. Klostret som i årtionden varit en fristad för människor i nöd. I klostret blandas religionerna. Här har under åren firats slutet på den muslimska fastemånaden ramadan, judiska ljusfesten chanukka och här har arrangerats hinduiskt bröllop. Syster Karin berättar i Sommar i P1 om det självklara med att öppna dörren och hjälpa de som behöver. Det handlar också om hennes egen resa, från gatumusikant och tågluff till beslutet att gå i kloster, vilket hon beskriver som att hoppa bungyjump. Om livskvalité, inre frid, beslutet att avstå från egna barn och om hur en hund kan bli ett sätt att prata om en saknad pappa. Om Syster Karin Nunna, 57 år. Uppväxt i Södertälje, bosatt i Alsike Kloster, Knivsta. Mottagare av priset ”Årets livsgärning” på Svenska Hjälte-galan 2014. Gick i kloster när hon var 25 år och har sedan 1983 varit nunna i Alsike. Klostret har i snart 40 år tagit hand om flyktingar i nöd. Klostrets tre Helgeandssystrar tilldelades 2012 Ickevåldspriset av Kristna Fredsrörelsen. Klostret uppmärksammades stort i media 1993 i samband med en razzia då polisen med våld förde bort gömda flyktingarna därifrån. En händelse som i efterhand kommit att kallas ”den svarta onsdagen”. Hundratals flyktingfamiljer har passerat klostret genom åren. En del har stannat några timmar, andra i flera år. Producent: Anna-Brita Lindqvist
När Anna Dunér för 20 år sedan besökte sin farmor, fann hon i en bokhylla en inbunden blå bok med handskrivna brev. Breven var från Annas farmors mor Dorotea Sellman, eller Doris som hon kallades. Hon hade skrivit dem hem till sina föräldrar när hon under två år vistades i den katolska klosterskolan Zangberg i södra Tyskland. Doris familj var katolsk, en av inte särskilt många sådana i det sena 1800-talets Stockholm. Familjen hade därtill tillräckligt gott om pengar för att kosta på sina barn en god utbildning. Att det blev just en klosterskola berodde bland annat på familjens långa katolska tradition berättar Anna Dunér. Släkten hade varit katoliker på båda sidor sedan många generationer, vilket var– och är- unikt. Att skickas iväg Doris till en klosterskola i två år var givetvis ett sätt att verkligen väcka tron hos Doris, säger Anna Dunér. Doris var född i Sverige. Hennes pappa hade invandrat från Tyskland, och han gifte sig med en katolsk svensk flicka. Familjen hade det gott ställt, annars hade vistelsen i Tyskland knappast varit möjlig. -Men Doris var också ganska busig, berättar Anna. Hon hade emellanåt lite svårt att hålla betygen i Uppförande och ordning på topp. På en bild som har tagits av Doris och hennes två svenska väninnor i klosterskolan ser man hur Doris klippt lugg– ett mycket djärvt grepp vid den tiden. -Systrarna på skolan undrade vad Doris mamma skulle tycka när hon kom och hämtade sig dotter. Doris kämpar trots allt på med sina betyg och sitt uppförande. -Ledaren för skolan ”Bonne Mêre” som hon titulerades, tyckte att Doris var en smula lättsinnig, säger Anna Dunér. Skolan som Doris placerades på var förvånansvärt modern i sin pedagogik. -Jag hade nog fördomar om 1800-talet, medger Anna Dunér, som blev glatt överraskad över allt som Doris fick lära sig. -De hade givetvis en hel del regler på skolan, men det verkar som att systrarna är helt medvetna om att det måste finnas en bra balans mellan vad man får och inte får göra. -Allt för mycket regler gör bara att eleverna struntar i att följa också de viktiga reglerna. Man satt inte bara i klassrummen och studerade utan när man skulle studera stjärnorna så gick man ut på natten och tittade på himlen. Skolan var också noga med att flickorna skulle röra sig mellan arbetspassen, så att de inte blev stela och fick ont. Och det var inte bara hårt studerande på skolan. När det ställs till fest så görs det med besked, breven berättar om champagne och tårta i övermått. När Anna Dunér läste breven från Doris och började planera för att ge ut dem i bokform, tog hon kontakt med klosterskolan. -Jag använde den adress som Doris skrev på sitt allra första brev när hon kommit dit. Och brevet kom faktiskt fram, trots att adressen var över 100 år gammal! berättar hon. Klostret driver inte längre skola, men det finns kvar och tar emot gäster som vill få en periods lugn och ro. Och de hade fortfarande kvar en del gammalt arkivmaterial, så därifrån fick Anna kopior av betygen som Doris och hennes väninnor fick. Doris kom hem efter två år. Doris var nästan vuxen när hon kom hem. Hon gifte sig med tiden och fick två barn, varav den ena var Anna Dunérs farmor. Boken med Doris brev heter ”Tänk kära föräldrar” och är utgiven på Fredestad förlag, Katolska arkiv När Anna Dunér behövde gå till arkiven så hade hon hjälp av Lars Hallberg. Han är arkivarie på Riksarkivet och en av dem som vet mest om att söka i svenska katolska källor. I Eugeniakyrkans arkiv mitt i Stockholm finns bland annat den allra äldsta svenska katolska kyrkolängden. Stockholms katolska församling var den första i Sverige efter reformationen, den bildades 1784. Tre år tidigare hade det så kallade Toleransediktet skrivits, en lag som gjorde det möjligt för utlandsfödda av katolsk tro att utöva sin religion i Sverige. Det hade varit betydligt svårare tidigare berättar Lars Hallberg. -I princip fick man ju hålla religionsutövningen inom sitt eget hus. Gjorde man bara det och höll sig stilla och inte höll några samlingar så gick det ju bra. Däremot var man långt in på 1700- talet tvungen att döpa barnen lutherskt, berättar Lars Hallberg. Det finns rätt mycket rättsprocesser i Stockholms domböcker bevarade när katoliker försökt att ge sina barn en katolsk uppfostran. Ibland tog man till och med ifrån dem barnen, berättar Hallberg. Och ofta skickades barnen utomlands för att få en katolsk uppfostran. Den allra äldsta längden, från 1799, över katolska kyrkans medlemmar är helt enkelt en längd i alfabetisk ordning. Man förstår att ambitionen har varit att skriva in katoliker också från andra städer men faktum är att de bara fanns i enstaka antal– det var i storstäderna katolikerna samlades. Den katolska kyrkans dödböcker innehåller ofta hela små nekrologer över de personer som avlidit. Lars Hallberg visar mig en dödbok från sent 1800-tal där finner vi en inklistrad lapp, en liten tidningsnotis. Den handlar om en cirkusartist, en konstberidare vid namn Baptist Schreiber, som avlidit och som följts till graven av sin familj och alla cirkusens medlemmar. Tidningsnotisen klippts ut och klistrats in i dödboken berättar en del av det som prästen annars skulle berättat i dödboken, här fick han det gratis. I en annan notis i dödboken handlar det om en kvinna som avlidit i ”alkoholismus”, delirius tremens. Det är påfallande hur rakt på sak allting är skrivet. -Ja, det är jesuiter som har fört böckerna här, och de ägnat sig inte år några förskönande omskrivningar, säger Lars Hallberg. Det var tidigt jesuiter som kom att förestå Eugenia- församlingen i Stockholm, och i den kanske allra mest spännande delen av katolska kyrkans arkiv blir det ännu tydligare hur rakt på sak de formulerar sig. Det handlar om det så kallade kuvertarkivet. En stor kartong är fylld av små bruna kuvert där prästerna har skrivit ner uppgifter om medlemmar i den katolska församlingen. I kuvertarkivet finner vi snart en hel liten berättelse om en italiensk gipsgjutare som visserligen var gift och hade barn, men som ändå stack iväg till Norge och Göteborg och sedan kom tillbaka till Stockholm med sin nya familj. Det här arkivet är en hel liten guldgruva för släktforskare med alla sina små anteckningar och berättelser om församlingsmedlemmar, nedtecknade av prästerna. Men också i det katolska arkivet märker man av att släktforskare går allt mindre till arkiven till förmån för att forska hemma från datorn – haken är ju bara att den här sortens extramaterial aldrig hamnar bland det som scannas och filmas för datorläsning. Så även om intresset för släktforskning i sig är stort så är intresset för pärlor som kuvertarkivet mycket mindre än det förtjänar -Det är inte alls så stort längre, de flesta nöjer sig med att söka på nätet, och då går man ju också miste om de guldgruvor som ligger i arkiven och väntar, konstaterar Lars Hallberg. Betyg och uppsatser i de svenska arkivens gömmor I en välfylld arkivkorridor visar hon Härnösands Allmänna Läroverks arkiv. Där finns allt från gamla inbunda böcker till moderna arkivkartonger. Arkivet innehåller till exempel elevmatriklar över de elever som var intagna, betygs- och examenskataloger samt uppsatser som eleverna skrev. Louise Nyberg är arkivarie på Landsarkivet i Härnösand. Hon berättar att Härnösands Allmänna Läroverk föregicks av Trivialskolan. Namnet kommer från latinets trivium som kan översättas med ordet vägskäl eller tre vägar som möts. Och det var just tre ämnen som möttes i undervisningen i Trivialskolan. De var vad vi idag skulle kalla basämnen; grammatik, retorik och dialektik. Vissa skolor hade dessförinnan ämnena latin, räknekonst och sång som basämnen. På måfå drar Louise Nyberg ut en äldre bok innehållande gymnasiehandlingar från 1845- 46. Där står det om ynglingen Leonard Åkerblom som 1840 togs in som student vid läroverket endast tio år gammal. -Det var vanligt att eleverna var unga. Jag har sett att de är allt från tio till 25 år, berättar Louise Nyberg. Eftersom Härnösand var en sk lärdomstad och den enda i Norrland, kom elever långväga till staden för att studera. Några bodde hos släktingar, men många inackorderades hos änkor som förutom boendet också skötte mathållningen för eleverna. I de personregister som sammanställts på senare tid kan man se vilken ålder eleverna hade när de började skolan, var de kom från och om de avled under studiegången. Lousie berättar att hon brukar visa studenter som kommer på studiebesök de uppsatsämnen som studenter förr skrev. Hon tar igen på måfå fram en mapp med studentuppsatser från 1933. Ämnena är bland annat ”Jesus och bönen”, ”Några kvinnogestalter skildrad i svensk diktning”, ”Den svenska arbetarklassens väg till polistiskt inflytande” samt ”Vilka äro Sveriges viktigaste exportartiklar och vart går de”. Nästan var tionde elev dog Förvånansvärt många elever dog under studietiden. Det kunde vi se i det personregister som Louise Nyberg visade på Landsarkivet i Härnösand. Thord Bylund, som tidigare var arkivlektor vid Landsarkivet i Härnösand, har forskat i Läroverkets arkiv och bekräftar att många elever dog under studietiden. -Ungefär var tionde elev på Härnösands Allmänna Läroverk dog under studietiden på 1800- talet. Anledningarna var naturligtvis många. I de fall Thord Bylund följt upp i kyrkböckerna visades det sig att många drunknade. Det berodde dels på att simkunnigheten var dålig och att många transporterade sig via vattenleder. Men det var också ett sätt att dölja självmorden som var skambelagda. Många elever dukade också undan i sjukdomar, ibland enkla förkylningar. Eleverna bodde i dåligt uppeldade hyresrum. Ofta var det änkor som inackorderade eleverna i kost och logi. Vilka familjer skickade då sina barn till Härnösands Läroverk? Ungefär en tredjedel var klassiska bondestudenter och hade allmogebakgrund, berättar Thord Bylund. En tredjedel kom från prästhem och resten tjänstemanna och köpmannahem. Få studenter kom från hantverkarhem.