Podcasts about Knivsta

I dagens avsnitt får vi höra den knasiga sagan "Hunden som kunde allt", önskad av Mia, 5 år från Knivsta. Följ med och träffa Baxter - en helt unik hund som kan både prata, gå på två ben och skriva! När det visar sig att han är lika smart som en människa får han börja i skolan tillsammans med barnen Lucia och Emir. En varm och rolig berättelse om att vara annorlunda, våga lära sig nya saker och att vänskap kommer i alla former - även fyrbenta! Som alltid bjuder vår kära Aida på spännande fakta. Idag om bowling! Så häng med på ett klurigt äventyr där både hundar och människor får lära sig nya tricks! God natt och trevlig lyssning. Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Veronika har opplevd mye uforklarlig, men alt toppet seg da hun besøkte Noors slott i Knivsta. Hvem var gjenferdet som besøkte henne på rommet, og hva ville han? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 08.00

Fritte berättar om när han gick på en informationsträff om homosexualitet anordnad av RFSL i Knivsta. Stötta oss genom patreon.com/fyrameter Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av Uppsalas främsta lokala vänsterpodd är fokus på postpolitiska populistpartier. Hanna tittar på hur Uppsala ska bli en mer social stad medan David vänder blicken mot Knivsta och deras lokala parti Knivsta.nu.

Så här inför sista söndagen på kyrkoåret passar Magnus på att samtala med Johannes Sköldengen, präst i Knivsta pastorat. Ett personligt samtal där både Magnus och Johannes bjuder på tankar om kyrkoåret, dess rytm och högtider,  vilan att få bli buren av en ordning,  favoritsöndagar såväl som svåra teman och texter. Hur låter vi kyrkoårets olika tider färga av sig på våra predikningar? 

En pedagogisk läs- och skrivutredning hjälper till identifiera vilka pedagogiska insatser på skol-, grupp- och individnivå som möter elevens behov. Frågeställningen i en läs- och skrivutredning kan också ge svar på om svårigheterna handlar om generella läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. I det här samtalet deltar Sara Rådbo, specialpedagog som arbetar övergripande i Knivsta kommun med just pedagogiska utredningar av läs- och skrivsvårigheter och Ylva Schön, rådgivare och talesperson på SPSM med lång erfarenhet av pedagogiska utredningar kring läs- och skrivsvårigheter. Samtalsledare är Erika Bergman, pressekreterare på SPSM.

Faster Gun blev 15 år gammal. Men i en stad som vill stå på de svagas sida, är de offentliga påminnelserna om vad som hände på Umedalens sjukhus få, konstaterar Mårten Arndtzén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Listan är på fjorton rader och skriven på linjerat papper. En stycke kappa, fyra par byxor, tre stycken nattlinnen, ett par skor och så vidare. Och längst ned: daterad den 27 januari 1947. Umedalens sjukhus.Ett par veckor tidigare hade flickan som skrevs in tillsammans med de här sakerna firat sin elvaårsdag på Margarethahemmet för bildbara, fallandesjuka barn i Knivsta. Hon hette Gun Dagny Arndtzén och var min pappas storasyster. En av fyra, faktiskt, vilket anges som ett av skälen för ”intagning å anstalt” i det läkarutlåtande som bifogas ansökan till Margarethahemmet, sommaren 1944.”Föräldrar småbrukare med egen stuga, ett rum och kök. Svårigheter under dessa omständigheter att ha patienten hemma” står det. Men någon misär var det inte frågan om. I en social utredning som görs i slutet av 1940-talet konstateras att hemmet är rent och snyggt, barnen bra klädda och föräldrarna duktiga och skötsamma. ”Ej tattarsläkt”.Men Guns anfall var periodvis både frekventa och allvarliga, och på den här tiden betraktades epilepsi som en mentalsjukdom - insania epileptica. Möjligen hade hon också vissa sociala svårigheter, även om hennes storasyster Karin inte alls kände igen att Gun skulle varit ”elak mot kamraterna”, som det står i utlåtandet, när jag tog upp saken med henne för några år sedan.Hur patienten påverkades av att bli hämtad med bil och, ensam, körd de sextiosex milen från Storseleby i Västerbottens inland till Margarethahemmet i Uppland vet vi inget om. Hon var åtta år och ingenting tyder på att hon någonsin återsåg någon i sin familj. Men det var det första hon bad om, när hon några år senare överfördes till Umedalens mentalsjukhus i Umeå: ”Ville till sitt hem, då hon ändå var så nära hemma”, som det står i journalen.Jag var i ungefär samma ålder som Gun när jag kom till Umeå, drygt tre decennier senare. 1980 flyttade min familj från Västerbottens inland till residensstaden vid kusten, precis som många andra gjort och skulle göra. 80-talet var en expansiv period, inte minst för kulturlivet här. Nästan 20 år före Richard Florida lanserade Åke E. Andersson, professor i regionalekonomi vid Umeå universitet, begrepp som ”Den kreativa regionen” och ”K-samhället”, där kommunikationer, kunskap, konst och kreativitet stod för nycklarna till framtiden. Politiken lystrade.1987 utvidgades universitetet med en konsthögskola och jag skrev in mig på A-kusen i idéhistoria, utan en tanke på vad det skulle leda till för slags försörjning. Så bortglömda var redan de knappa omständigheter som hade tvingat mina farföräldrar att sätta ett av sina barn på anstalt.Umeås kulturliv kännetecknades, och gör det fortfarande tror jag, av progressivitet och kanske en viss präktighet. I vilken annan svensk småstad var 90-talspunkarna både veganer och nykterister? Umeandan manifesterar sig i den offentliga utsmyckningen också: 2019 fick Umeå Sveriges första kommunala #metoo-monument, när Camilla Akrakas metallicröda puma placerades på Rådhustorget mitt i stan, vrålande mot himlen. Ett stenkast från Knutte Westers mer stillsamma bronsskulptur på busstorget, föreställande två barnhemsbarn i Riga, en pojke och en flicka, försjunkna i sig själva och någonting vagt fågelformat de håller i sina kupade händer.Där står Umeå: på de utsattas och bortglömdas sida. Eller?Flickan i Westers skulptur ser ut att vara i samma ålder som faster Gun var när hon dog, hösten 1951. Drygt tre och ett halvt år tillbringade hon på Umedalens sjukhus, och någon rolig tid var det inte av journalen att döma. När jag läser den ser jag sköterskor i stärkta uniformer som snörper på munnen framför mig. De epileptiska anfallen upphör så gott som helt men Gun mår inte bra på sjukhuset och ligger det mesta av tiden på den heloroliga avdelningen.Det här är under de år Umedalen blir ledande i landet på att utföra lobotomier: efterkrigstidens progressiva men experimentella, psykiatriska kirurgi, belönad med Nobelpriset 1949. Ingreppets tydligaste effekt var att patienterna blev mer lättskötta, vilket ibland också var det uttryckliga motivet för det. Majoriteten av dem som lobotomerades var kvinnor, och ingrepp förekom på både epileptiker och barn. Drygt 7 procent avled under eller till följd av operation. 1951 utfördes 162 lobotomier på Umedalen.Men inte på Gun, som i stället avled till följd av akut lunginflammation. Vilket hon 1951 faktiskt var ensam i Sverige om att dö av, som kvinna i åldersgruppen 15–19, enligt Statistiska Centralbyrån. Någon av de stränga sköterskorna kanske glömde att stänga ett salsfönster? Vad vet jag. Faster Gun blev 15 år gammal.Mentalsjukhuset stängdes i slutet av 1980-talet, men jag minns den kusliga laddning som svävade över Umedalen, namnet och platsen. Det hade ingenting med Gun att göra: eftersom familjen inte talade om henne, blev jag inte medveten om att hon funnits förrän långt senare. Men det var bland annat för att tvätta bort dårhusstämpeln som en skulpturpark började anläggas här på 90-talet. I dag står ett fyrtiotal permanenta skulpturer här, några av internationella stjärnor som Louise Bourgeois, Anish Kapoor och Jaume Plensa.Men trots att samtidskonsten länge älskat att gräva i det förflutna, och gärna just där den står, så påminner bara något enstaka verk i parken uttryckligen om den vård som bedrevs här, och inte ett enda om lobotomierna och deras offer. Det hade nog stått i strid med parkens syfte att – i K-samhällets anda – öka områdets attraktivitet för barnfamiljer och företag. Kanske är människor som lider av schizofreni, och som utgjorde majoriteten av de som lobotomerades här, inte en tillräckligt röststark eller politiskt intressant grupp för att motivera ett minnesmärke? Det skiljer dem visserligen inte från Vipeholmsanstaltens så kallat ”sinnesslöa” patienter - som har tillägnats såväl en uppmärksammad gobeläng av Ann Böttcher som en minnessten på Norra Kyrkogården i Lund. ”Var resan stormig huru skön är hamnen” står det på den.Min farfar blev inte särskilt gammal, men farmor överlevde Gun med ett drygt halvsekel. Faster Karin, som var varmt religiös, berättade för mig om en händelse som möjligen var ett tidigt tecken på den demens som skulle prägla de sista åren i hennes mammas liv. Det var så att hon började gå runt och leta, öppna garderober och titta bakom dörrar, som om hon tappat bort någonting. Men vad? Det kunde hon inte säga. Till slut tog Karin mod till sig och frågade rakt ut om det var Gun mamma sökte efter? Ja. Det var det. Men hon är i Himlen nu, sa Karin. Är det så? Då är det bra, sa farmor och slutade leta. Mårten Arndtzén

Robert Aschberg har blivit blåst på 20 miljoner av Tore Ferdinand Pettersson. Han vill ha tillbaka sina pengar och ställer ett ultimatum. Två veckor senare hittas Tore Ferdinand skjuten i ett skogsområde utanför Knivsta.  För att få full tillgång till den här podden och alla andra program vi gör på Third Ear Studio - bli betalande prenumerant. Gå in på www.thirdear.studio och välj själv vilken poddspelare du vill lyssna i. Become a member at https://plus.acast.com/s/uppgangochfall. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt är vi så glada och stolta över att presentera vår allra första gäst! Nämligen Madelene Granath som engagerat sig i hästfrågor inom Knivsta kommun. Hennes mål är att sätta hästen på kartan i kommunen. Allt ifrån trafiksäkerhet, ridvägar m.m. Hör hennes engagemang och låt inspireras i hur man kan gå tillväga i sin egen kommun.   Följ gärna podden på sociala medier! Facebook: https://www.facebook.com/Livetmedhast Instagram: https://www.instagram.com/livetmedhastpodden

Det är snart ett nytt år och det gamla ska summeras! Tjejpodden går igenom kärleksåret och diskuterar vilka som varit årets par, årets verk, årets kulturbråk, och minns märkliga nyårsfester. Nanna Olasdotter Hallberg och Moa Wallin ringer ut det gamla och ringer in det nya.

Ny statistik om hur vi flyttar visar att folk drar från Bengtsfors och Lomma men lockas till Knivsta och Göteborg. Varför bor du där du bor? Och hur hamnade du där? Statistikmyndigheten (SCB) presenterade precis nya siffror kring vart vi flyttar i Sverige. Fler flyttar från än till Stockholmsområdet visar de, och många vill till Göteborg och Malmö. Viss magnetism också i Knivsta verkar det, men motsatt effekt på skånska Lomma som bryter trenden efter många år av inflyttande nu vill folk därifrån istället. Dalsländska Bengtsfors är det också många som lämnar. Hur kommer det sig att du bor just där du gör? Var det ett aktivt val att flytta dit eller råkade bara bli så? Vad är fördelarna och baksidorna med ditt område? Har du bott där jämt eller är alldeles nyinflyttad? Eller är du kanske på väg därifrån, och vart ska du då?Karlavagnen onsdag leds av Christian Olsson och drar igång 21:40 i P4. Var med och gör programmet genom att ringa 020 22 10 30 från kl 21, eller maila karlavagnen@sverigesradio.se. Välkommen in i Sveriges största samtalsrum!

Kalle, Hanna, Anders och Johan i Protestera snackar om produktiviteten under 22 år som band, Operation, Kalmar, trummaskinsturnéerna, mardrömmen i Knivsta, punkscenen -99, Björsared, brexit, Alhambra och Ernst-Kirchweger-Haus. Vidare till penisar i Schweiz, Anarkopunk vs. ABBA-core, EU-toppmötet i GBG, punk, fanzines, stalinister i Close-Up, punkstoo, framtidsplanerna, Halvfabrikat och riktiga turnéer.

I avsnittet fokuserar vi på digitaliseringsarbetet i Knivsta kommun tillsammans med Åsa Spolander och Anette Ask. De berättar om möjligheter och utmaningar med samverkan med andra kommuner på strategisk och operativ nivå. Medverkande: Åsa Spolander, digitaliseringschef och Anette Ask, verksamhetsutvecklare, Knivsta kommun Programledare: Anders Nordh, SKR Tid: 28:15

Nu presenteras vinnarna av årets Nobelpris, Många visar sin sorg efter att två poliser och en konstnär dött efter en bilolycka, och Knivsta vill införa barnpanel.

Efter en virusinfektion kommer symptom som utmattning, hjärndimma och smärta. Det här gäller både ME och postcovid så vad kan forskningen kring sjukdomarna lära av att jämföra dem? Nu pågår jämförande vetenskapliga studier av postcovid- och ME-patienter. Här finns en unik möjlighet att följa en patientgrupp med en ny sjukdom som följer på en virusinfektion, menar professor Jonas Bergquist vid Biomedicinskt Centrum vid Uppsala Universitet. Kerstin Heiling, ordförande för Riksförbundet för ME-patienter menar att postcovidforskningen kan hämta mycket existerande kunskap från ME-forskningen, till gagn för båda patientgrupperna. I programmet medverkar också läkaren och ME-patienten Hanna Fries. Medverkande: Hanna Fries, ME-patient Knivsta; Jonas Bergquist, Professor analytisk kemi och neurokemi Biomedicinskt centrum Uppsala universitet; Kerstin Heiling, ordförande Riksförbundet för ME-patienter. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

I oktober 2019 spred sig nyheten om att rapparen Alex Ceesay var efterlyst. Anledningen var för ett mord som inträffade i Knivsta där en man hittades död - skjuten i huvudet.Efter en månad på rymmen greps han och häktades för mordet som han sedan blev frikänd för.I det här första avsnittet av två ,delar Ceesay om händelserna före och efter mordet samt hans livsresa, både personligt och konstnärligt.Gillar du det vi gör och vill stötta med en engångssumma så swishar du på: 123 64 508 86 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I oktober 2019 spred sig nyheten om att rapparen Alex Ceesay var efterlyst. Anledningen var för ett mord som inträffade i Knivsta där en man hittades död - skjuten i huvudet.Efter en månad på rymmen greps han och häktades för mordet som han sedan blev frikänd för.I det här första avsnittet av två ,delar Ceesay om händelserna före och efter mordet samt hans livsresa, både personligt och konstnärligt.Gillar du det vi gör och vill stötta med en engångssumma så swishar du på: 123 64 508 86 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Titeln är INTE referens till en dokumentär barnbok som Fritte lånade på barnbiblioteket i Knivsta hösten 1979, utan detta handlar om en dramatisk händelse som ägde rum på Konstgjutarvägen natten mellan den 1 och 2 januari 2021.Vi reder också ut skillnaden mellan den amerikanska och den svenska punkscenen, samt tar heder och är av en ny patreon. Stöd oss via patreon.com/fyrameter See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

There will be no change of the agreement to get four tracks on the railway to Stockholm. What does that mean to Knivsta.

Whats is happening in politics in Knivsta recently?

Den har kallats en av de fräckaste kupperna i svensk kriminalhistoria. Genom att kapa en bankdator är någon svindlande nära att komma över ett mångmiljonbelopp. Nu börjar jakten på bedragarna. I augusti 2007 drabbas Swedbank i Knivsta av ett bedrägeriförsök i mångmiljonklassen. Åklagare Thomas Bälter Nordenman och kriminalinspektör Klas Eriksson dras in i ett omfattande arbete med att försöka nysta upp alltihop. Man trodde inte att det var sant, det var som hämtat från en Hollywoodfilm helt enkelt, säger Thomas Bälter Nordenman. Programmet är gjort  2015 Tomas Magnusson.

På sin korsvandring genom Sverige får Alf Lax stöd av olika personer i initiativet "Gå för Sverige". Syftet är att synliggöra korset och prata om Jesus med svenskar de passerar. På sträckan mellan Knivsta och Märsta anslöt rapparen Sebastian Stakset.

What is happening in Knivsta politics during the Corona pandemytime

Predikan av Pontus Adefjord i S:ta Birgittakyrkan första söndagen efter trefaldighet 2020. Tema: Vårt dop.

Predikan av Johannes Sköldengen i S:ta Birgittakyrkan Heliga Trefaldighets dag 2020. Tema: Gud - Fader, Son och Ande.

Predikan av Samuel E Lilja i S:ta Birgittakyrkan pingstdagen 2020. Tema: Den heliga Anden.

Predikan av Karin Andersson i S:ta Birgittakyrkan söndagen före pingst 2020. Tema: Hjälparen kommer.

Predikan av Samuel E Lilja i S:ta Birgittakyrkan Kristi himmelsfärds dag 2020. Tema: Herre över allting.

Predikan av Anders Johansson i S:ta Birgittakyrkan den 10 maj 2020. Tema: Att växa i tro.

A story about what is happening in Knivsta during the Covid 19-pandemic

Predikan av Martin Valman i S:ta Birgittakyrkan den 26 april 2020. Tema: Den gode herden.

Predikan av Karin Andersson i S:ta Birgittakyrkan den 5 april 2020. Tema: Vägen till korset.

Predikan av Johan Norberg i S:ta Birgittakyrkan den 10 april 2020. Tema: Korset.

Predikan av Johan Norberg i S:ta Birgittakyrkan den 9 april 2020. Tema: Det nya förbundet.

Predikan av Samuel E Lilja i S:ta Birgittakyrkan den 12 april 2020. Tema: Kristus är uppstånden.

Predikan av Rolf Ström i S:ta Birgittakyrkan den 19 april 2020. Tema: Påskens vittnen.

Predikan av Anders Johansson i S:ta Birgittakyrkan den 29 mars 2020. Tema: Försonaren.

Some episodes from the political life in Knivsta with surroundings in winter 2020

Han är ståupparen med rötterna i den kungliga huvudstaden med ett stort himmelsblått hjärta sedan barnsben. Möt Fritte Fritzson i veckans avsnitt av Blått snack. Fritte berättar varför det blev MFF och om den egna illustra karriären som målvakt i Knivsta. Vi får också reda på varför Peter Abelsson lirade boll med Fritte under sin aktiva karriär. Detta och mycket mer i veckans avsnitt. Varmt välkomna till 2017 års första Blått snack där du möter Fritte Fritzson.

Dialogue with citizens in komplex matters and some happy moments for the people in Knivsta

A short summary of whats happening i Knivsta municipality

Här berättar jag litet inifrån om livet i politiken i Knivsta från januari-början av mars 2019. Välkommen att lyssna.

Hallå där alla NHL galningar! I veckans avsnitt så har Patrik och David ett låååångt uppsnack inför trade deadline. Vi får höra vilka lag pojkarna tror kommer att vara buyers respektive sellers, vi får också höra vilka spelare som vi tror kommer att bytas bort innan trade deadline är över och var de kommer att hamna. Hur kommer det att påverka deras värde i Fantasysammanhang? Hur går det för Patrik med 5 nya frågor från det omåttligt populära frågesportspelet You Crash The Game? Det är ju lite av generalrepetition inför SM i hockeykunskap som David arrangerar på lördag efter att NHL-timmen har haft sin livepodd på O'Learys 12, varmt välkomna dit också!   Det visar sig också att David spionerar på Patrik i smyg...? Eller hur kommer det sig att han har varit i Patriks hemby Knivsta annars kan man undra? Patrik berättar hur man också kan tänka när man vill "fylla på" spolarvätska "i" sin bil på en bensinstation, det vill ni inte missa!   Följ oss på Facebook och Instagram där vi gärna svarar på frågor och tar emot feedback samt förfrågningar på ämnen vi kan ta upp. Du kanske behöver hjälp med något som har med ditt Fantasylag att göra? Vi ställer gärna upp med våra 5 cent!   info@veckansnhl.se

Snackas det mer skit i småstäder? När handlar Fredrik Wikingsson? Skulle Miss Li spela i Lane? Kan vi prata om Knivsta?

Sarwar är född och uppvuxen i en by i bergen i Afghanistan, som barn vallade han får. Nu bor han i Knivsta där han går i skolan och väntar på besked om han får stanna i Sverige eller inte. Det är hösten 2017. I dokumentärserien Ett nytt Sverige följer nio P4-kanaler ett antal personer som på olika sätt berörs av migrationsfrågan. Sarwar är en av dem. Reporter: Ulla de Verdier

Sarwar är född och uppvuxen i en by i bergen i Afghanistan, som barn vallade han får. Nu går han i skolan i Knivsta och väntar på besked om han får stanna i Sverige eller inte. Det är december 2017. I dokumentärserien Ett nytt Sverige följer nio P4-kanaler ett antal personer som på olika sätt berörs av migrationsfrågan. Sarwar är en av dem. Reporter: Ulla de Verdier

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat att stillahavsön Nya Kaledonien kommer folkomrösta om utträde ur Frankrike, hembygdsförening i Knivsta vill ersätta sönderplogad busskur i betong med en timrad i trä samt Hanif Bali lämnar Moderaternas partistyrelse och slutar twittra. http://radio.bubb.la/2018-03-20/

I semifinal 2 möts Almtunaskolan 5B från Uppsala och Högåsskolan 5A från Knivsta. För Högåsskolan svarar Nike och Måns, för Almtunaskolan Tim och Tea. Programledare Mattias Persson, domare Johan Thorstenson.

Högåsskolan 5A från Knivsta möter Domarringen 5C från Uppsala. Programledare är Mattias Persson, domare Johan Thorstenson. För Högåsskolan svarar Nike och Måns, för Domarringens 5C är det Adam och Thea vid mikrofonen.

Den tredje oktober i år följde Emil med Ulf Swenson för att pröva på lite hederligt ideellt naturvårdsarbete. Tillsammans med en röjsåg tog de sig ut till en utav häcköarna i fågelsjön Trunsta träsk för att röja bort vegetationen där. Lite senare gick de till betesmarkerna i Gredelby hagar, direkt söder om träsket, för att bränna ner en hög med ris som legat sedan vårens röjningar av buskar och småträd. Här får du höra Ulfs berättelser om hur det är att jobba med ideell naturvård, varför de har valt just den här platsen och hur det hela började. Ulf och Trunstagruppen tar gärna emot hjälp av intresserade, sök på Facebook efter "Trunstagruppen i Knivsta" för att ta kontakt. I avsnittet hör du låten "Roads that burned our boots" (CC BY) av artisten Jahzzar nedladdad från freemusicarchive.org.

Föräldralösa Sarwar växte upp i en bergsby i Afghanistan där han som barn arbetade med att valla får. Han kom till Sverige för att söka asyl och nu bor han på ett HVB-hem i Knivsta, går i skolan och väntar på att få besked från Migrationsverket. Det är våren 2017 och Sarwar tränar thaiboxning. I dokumentärserien Ett nytt Sverige följer nio P4-kanaler ett antal personer som på olika sätt berörs av migrationsfrågan. Sarwar är en av dem. Reportrar: Ulla de Verdier och Tova Kurkiala Medbo

När jag kom hem hade Neymar rymt. Men jag hittade honom, han hade fastnat på en flaska olivolja i köket. 8-åriga Hilma i Knivsta hittade en snigeln som hon provade att ha som husdjur i några dagar.

i veckans pod säger Tobias att Gabriel liknar en knölval och någon är riktigt upprörd på sveriges Hiphop värld. Gabriel befinner sig plötsligt mitt i ett terrordåd i Paris, samtidigt som Tobias har en mindre lyckad tur till Knivsta. Wella får en sång och Gabriel en nya utmaning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sarwar växte upp i en bergsby i Afghanistan. Som barn vallade han får. Nu bor han i Knivsta och drömmer om att bli tandläkare. Han älskar fotboll och hatar krig. I dokumentärserien Ett nytt Sverige följer nio P4-kanaler ett antal personer som på olika sätt berörs av migrationsfrågan. Sarwar är en av dem. Reportrar: Tova Kurkiala Medbo och Ulla de Verdier

Han är ståupparen med rötterna i den kungliga huvudstaden med ett stort himmelsblått hjärta sedan barnsben.  Möt Fritte Fritzson i veckans avsnitt av Blått snack. Fritte berättar varför det blev MFF och om den egna illustra karriären som målvakt i Knivsta. Vi får också reda på varför Peter Abelsson lirade boll med Fritte under sin aktiva karriär.  Detta och mycket mer i veckans avsnitt. Ciceroner i den himmelsblå världen är som vanligt Retro FM:s Hasse Strandberg och Skånesports Ole Törner. Varmt välkomna till 2017 års  första Blått snack där du möter Fritte Fritzson.

Efterfrågan på energismarta bostäder växer, och passivhus byggs nu på många håll runt om i landet. Knivsta är en av de kommuner som satsar extra mycket på det miljövänliga byggandet – med gott resultat.

Den har kallats en av de fräckaste kupperna i svensk kriminalhistoria. Genom att kapa en bankdator är någon svindlande nära att komma över ett mångmiljonbelopp. Nu börjar jakten på bedragarna. I augusti 2007 drabbas Swedbank i Knivsta av ett bedrägeriförsök i mångmiljonklassen. Åklagare Thomas Bälter Nordenman och kriminalinspektör Klas Eriksson dras in i ett omfattande arbete med att försöka nysta upp alltihop. Man trodde inte att det var sant, det var som hämtat från en Hollywoodfilm helt enkelt, säger Thomas Bälter Nordenman.Programmet är gjort Tomas Magnusson.thomas.magnusson@sverigesradio.se

Ibland kan en flytt på några mil innebära en total förändring av människans liv. Så var det för Charlotta som i mitten av 1800-talet bröt upp från sin gård och flyttade in till lärdomsstaden Uppsala. Flytten för Charlotta var bara några få mil i geografin men steget var långt ändå; från landsbygden och jorden till staden och studierna där hennes söner skulle få studera vid Universitetet.Hennes radikala beslut har färgat hennes efterkommandes liv och tankar. Det menar hennes barnbarns barnbarn Stefan Torssell.- Man diskuterar ju ofta om det är arv eller miljö som påverkar oss. Men jag har förstått att vi har ytterligare en faktor och det är en familjeidé, säger han.  - Familjeidén är osynlig, men vi får den itutad i oss. Jag fick den från min morfar, som antagligen fick den från sin far som väl fick den från Charlotta.  I vårt fall handlade det om att man ska göra sin plikt, att det ska vara ordning och reda, och man ska vara krävande -  mot andra men också mot sig själv.Charlotta, det var Stefans morfars farmor, och Stefan och jag träffas på den plats där hon bodde, som ung och nygift. Det är en vacker vit gård med en gammal och en relativt ny flygel på ömse sidor av gårdsplanen. En gång i tiden var gården omgärdad av skogar ängar och fält, idag ligger den mitt i det lilla samhället Knivsta, just där den gamla landsvägen gick mellan huvudstaden Stockholm och lärdomsstaden Uppsala.- Det här är Särsta värdshus, som på den tiden hette Segersta. Hit kom Charlotta i slutet av 1830-talet. Hon var dotter till gästgivardottern från Märsta Ny, och gifte sig med Carl Fredrik som hade samma bakgrund. De flyttade in och drev jordbruk, fick en stor kull med barn. Ett av dem, en dotter dog 1851, och samma år dog Carl Fredrik i en olycka. Han körde häst och vagn, men körde i diket och fick hästen över sig.    - Många år senare fick jag höra av en släkting som viskade fram att han nog hade druckit sprit! Det var en familjeskandal!    Men familjens sorger var inte slut, för ytterligare något år senare dör också den äldsta dottern.  - Och det var då Charlotta fattade sitt beslut.Vi går in i den gamla gården där Stefans anmoder en gång styrde och ställde. En hel del är förändrat och moderniserat, idag är håller man kurser och konferenser här. Vi slår oss ner i den gamla salongen och pratar om Charlottas beslut att lämna allt detta invanda. Vid tiden för hennes uppbrott hade industrialiseringen startat och jordbruket börjar tappa något i betydelse, och Stefan Thorsell tror att Charlotte förstått vad det skulle innebära för förändringar redan när hon var ung.- Hon förstod att gården inte skulle räcka till alla hennes söner, hon måste hitta på något. Stefan har gjort sig en bild av hur Charlotta, redan när hon var liten och gick och serverade på föräldrarnas värdshus, förstod att det var en ny tid som bröt in.    - Hon måste hört folk tala om hur städerna växte och om jorden som inte längre skulle kunna föda alla som förr.Men Charlotta bröt inte bara upp från gården, hon bröt också med den konvention som rådde i tiden när hon valde att fortsätta leva ensam sedan hennes make hade dött.Hon tog med sig sina fem egna söner, och dessutom sin egen systers yngste son till det hus som hon köpte i Uppsala. Vid flytten var den äldste av pojkarna sexton år och den yngste 6.- Syskonbarnet Carl-Ture har skrivit brev om hur de hade det. Han skrev att sämjan mellan barnen var god, men det var hård drill och disciplin som gällde, det var kallt i rummen där de fick sitta och studera.Charlottas söner utbildade sig i yrken som, visserligen var teoretiska, men som ändå i mångt och mycket hade med praktiska saker att göra inom industri och jordbruk. En blev lantmätare, en lantmästare, båda yrken kopplade till familjens gamla liv med jorden. Men en son bytte inriktning, tog ett steg bort från jorden och blev med tiden professor i medicin. Också i generationen efter vad det den praktiska nyttan som var viktigast.Man skulle kunna tänka sig att Charlottas barn och deras efterkommande blev inbitna akademiker allihop, och det var visserligen sant för några, men riktigt så rak var ändå inte vägen. Stefan menar att Charlottas tankegods, det som hon lämnade i arv, innebar att studier visserligen var bra och eftersträvansvärt, men de måste ju leda till något praktiskt till bättre kunskaper om hur jorden ska brukas, eller till förståndiga ingenjörsinsikter. Att studera kunde vara roligt, det förstod nog inte Charlotta.- Jag tror aldrig att Charlotta såg utbildning som ett intellektuellt nöje, utan det var ett redskap för att nå de mål man vill. Vet man inte vad man ska bli så ska man arbeta.Charlotta själv levde resten av sitt liv mitt i Uppsala, hon var 80 år när hon dog. Systersonen Carl-Ture skrev ett brev där han beskrev begravningen, och det handlade om hur trevligt de hade haft de hvad de åto och hur de åkte med häst och vagn men inte ett ord om Charlotta.- Jag tror att de var rädda för henne. Inte ett ord av saknad finns det i brevet. Jag tror att jag är den person på denna jord som kanske saknat henne mest.Spår av studenter i arkiven Studentlivet i Uppsala har lämnat många spår. Och de allra flesta handlingarna finns bevarade på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva.Marta Ronne är litteraturvetare och har bland annat undersökt hur universiteten skildras i skönlitteraturen. Hon har plockat fram mängder av handlingar som berättar om studentlivet förr, både från nationerna men också universitets egen dokumentation, som till exempel matriklar universitetskataloger och inte minst seminarieprotokoll där man kan följa hur enskilda studenter resonerade i olika frågor under lektionstid.- Man kan se konkreta personer träda fram. Till exempel om man läser i ett seminarieprotokoll om handlade om ex barockens litteratur, så står det prydligt angivet vem som pratade under lektionen. Det kan står att kandidat Andersson reser frågan om något och som kandidat Åhlander svarar på. Och att ex fröken Andersson begär ordet och håller ett kort anförande om något.Marta tar fram en nationsmatrikel från Göteborgs nation 1886-1905. Studenterna var förr liksom nu anslutna till nationer som knöt ihop studenter från samma geografiska område. I den här matrikeln kan man läsa om de anslutna studenterna, var de var födda, vilket län de kom från, vad fadern arbetade med, vilket läroverk de fått sin undervisning vid mm. - Sen har man också noterat vad personen fick för anställning, berättar Marta Ronne. Karl Harald Ölander född 1866 i Kristiania. Fadern arbetare. Erhållit undervisning vid Göteborgs högre latinläroverk 1880 till 1887. Blev folkskollärare i Göteborg 1895.Jonas Vilhelm Lindskog född 1869. Fadern provinsialläkare. Erhållit undervisning vid Göteborgs allmänna läroverk. Avlade medicine kandidatexamen i Stockholm november 1892. Död 1901.Frans Gerhard Torén född 1868 i Göteborg. Fadern bleckslagare. Fortsatte sina studier vid Göteborgs Högskola och emigrerade till USA.- Ända in på i början av 1900-talet så fanns det i universitets- och nationsandan något liknande "In loco parentis", man var nästan som ställföreträdande förälder. I Nationsmatriklarna kan man följa studenterna och Marta Ronne säger att det fanns en känsla av ibland livslång tillhörighet bland studenterna.- Det noterades inte bara vad studenterna fick för anställning utan även om de avled som unga.Vid förra sekelskiftet sörjde familjerna i första hand för pojkarnas utbildning. Och det var framförallt föräldrarna som sörjde för deras utbildning. - Den fattiga studenten är ingen myt och i romanen "Tre terminer" av Fritiof Nilsson Piraten är det väl beskrivet. Där fadern specificerar alla utgifter som han tänker sig att sonen kommer att ha. Problemet var att livet inte såg ut så för de manliga studenterna eftersom studentlivet var kryddat med allehanda nöjen, som att dricka portvin och umgås med kamrater. Dels har vi den allvarsamma delen av försörjningen som handlar att klara av hyran för sitt rum, kunna köpa kurslitteratur och vara anständigt klädd. Detta skulle pengarna hemifrån räcka till, men det gjorde de ofta inte, berättar Marta Ronne.- Och då ska man komma ihåg att många studenter kom från ytterst obemedlade familjer och därför var det ganska vanligt att studenter gav lektioner för exempelvis borgerskapets barn.Från mitten av 1800-talet och fram till förra sekelskiftet fanns det en sorts låne- och växelindustri bland studenterna. - De lånade pengar av varandra och skrev på varandras växlar och många gick runt och bar på ganska stora skulder. Men Marta Ronne säger att hon inte hört talas om någon kvinnlig student som skulle ha givit sig in i det, utan det var männens studentliv som krävde större tillgångar. Det här kan man utläsa i memoarer och minnen som studenterna skrivit. Marta tar fram en svart vaxad anteckningsbok från sitt eget nationsarkiv; Sörmlands - Närkes arkiv. - De här anekdoterna behöver inte nödvändigtvis vara sanna, men de hjälpte till att bygga upp bilden av studentkulturen och studentromantiken. Det handskrivna häftet Marta tagit har namnet "Hågkomster" och är skriven av F T H Hagberg. Där finns bland annat berättelsen om konditorn Aron Fors.Marta Ronne har tillsammans med sin man Erik Ronne skrivit studenthistoriska artiklar i studenttidningen Ergo. Länk till den sidan finns nedan.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Peter Öberg och Tommy Engman slaktband@sverigesradio.se  

Den har kallats en av de fräckaste kupperna i svensk kriminalhistoria. Genom att kapa en bankdator är någon svindlande nära att komma över ett mångmiljonbelopp. Nu börjar jakten på bedragarna. I augusti 2007 drabbas Swedbank i Knivsta av ett bedrägeriförsök i mångmiljonklassen. Åklagare Thomas Bälter Nordenman och kriminalinspektör Klas Eriksson dras in i ett omfattande arbete med att försöka nysta upp alltihop. Man trodde inte att det var sant, det var som hämtat från en Hollywoodfilm helt enkelt, säger Thomas Bälter Nordenman.Programmet är gjort Tomas Magnusson.thomas.magnusson@sverigesradio.se

I dagens radio bubb.la avhandlades Bitnations nylanserade projekt för att hjälpa flyktingar med blockkedjeteknik, gentrifiering av Södermalm och Knivsta, biståndsmiljarder till socialdemokratisk propaganda, poesiskandal när yellowfacekupp avslöjar PK-kulturens hyckleri, PewDiePie sopar banan med gammelmedia och når 10 miljarder spelningar, dagens avsnitt av Frihetsfaxen rekommenderas och ännu en gång sätter vi tänderna i Hans Rosling och hans illa dolda teknokratiska agenda. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-109/

NUNNA. Pojken var på väg ut i skogen för att lägga sig ner och dö i snön. Han orkade inte längre vänta på uppehållstillståndet. I syster Karins Sommarprogram får vi höra om några av alla de hundratals människoöden som passerat klostret i Alsike genom åren. Klostret som i årtionden varit en fristad för människor i nöd. I klostret blandas religionerna. Här har under åren firats slutet på den muslimska fastemånaden ramadan, judiska ljusfesten chanukka och här har arrangerats hinduiskt bröllop. Syster Karin berättar i Sommar i P1 om det självklara med att öppna dörren och hjälpa de som behöver. Det handlar också om hennes egen resa, från gatumusikant och tågluff till beslutet att gå i kloster, vilket hon beskriver som att hoppa bungyjump. Om livskvalité, inre frid, beslutet att avstå från egna barn och om hur en hund kan bli ett sätt att prata om en saknad pappa. Om Syster Karin Nunna, 57 år. Uppväxt i Södertälje, bosatt i Alsike Kloster, Knivsta. Mottagare av priset ”Årets livsgärning” på Svenska Hjälte-galan 2014. Gick i kloster när hon var 25 år och har sedan 1983 varit nunna i Alsike. Klostret har i snart 40 år tagit hand om flyktingar i nöd. Klostrets tre Helgeandssystrar tilldelades 2012 Ickevåldspriset av Kristna Fredsrörelsen. Klostret uppmärksammades stort i media 1993 i samband med en razzia då polisen med våld förde bort gömda flyktingarna därifrån. En händelse som i efterhand kommit att kallas ”den svarta onsdagen”. Hundratals flyktingfamiljer har passerat klostret genom åren. En del har stannat några timmar, andra i flera år. Producent: Anna-Brita Lindqvist

Johan Spångberg från Knivsta gjorde ett tappert försök, men räckte det hela vägen mot Adam?

Parallel Dub...with tracks by.... Jean Paul Dub, Glockwize, Liquid Stranger, Run DMC, ORBiTE, Psymbionic, Misael Gauna, Atomic Reactor, Iphaze, El Hajin. 00:00  New Step, by Jean Paul Dub. France. [Vaticaen] 03:25  Shake Down, by Glockwize. Ohio, USA. [Dubstep.net] 07:09  Crush Groovin, by Liquid Stranger vs Run DMC. Scottsdale, USA. [Soundcloud] 12:02  Parallels (ORBiTE Remix), by Psymbionic. Knivsta, [...]

I denna första del av Odden on tour så sitter Eskil och Kjällman på SJ pendeln mot Stockholm. De diskuterar gårdagens bravader och rövhålet på jorden Knivsta

Jag har alltid vetat att jag är ett Guds barn, säger 16-åriga Minna som tillhör den laestadianska församlingen i Knivsta. Tillsammans med bästa kompisen Mikaela går hon på ungdomskvällar, söndagsgudstjänst, bjudningar och storsamlingar. Hela deras fritid går i princip åt till att göra saker med församlingen. Men så går Minna och Mikaela inte heller på bio, lyssnar inte på musik och dansar inte. Det rekommenderas inte av församlingens predikanter eftersom det kan leda till synd och föra en längre bort från Gud. Att komma till himlen är det viktigaste i livet.

Jag har alltid vetat att jag är ett Guds barn, säger 16-åriga Minna som tillhör den laestadianska församlingen i Knivsta. Tillsammans med bästa kompisen Mikaela går hon på ungdomskvällar, söndagsgudstjänst, bjudningar och storsamlingar. Hela deras fritid går i princip åt till att göra saker med församlingen. Men så går Minna och Mikaela inte heller på bio, lyssnar inte på musik och dansar inte. Det rekommenderas inte av församlingens predikanter eftersom det kan leda till synd och föra en längre bort från Gud. Att komma till himlen är det viktigaste i livet.

Trädgårdsmästaren och trädgårdskonsulten Henrik Morin jobbar för att öka kunskapen om ormbunkar. På 1990-talet konstaterade han att både utbud och kunskap om ormbunkar i Trädgårdssverige hade stora brister. Detta jämfört med till exempel Schweiz och Österrike där odlingsförhållanden ofta kan påminna om Sverige. Han började satsade på ormbunkar i sin plantskola och delar idag med sig av sina kunskaper i Odla med P1. Norrlägen och lite tråkiga delar av trädgårdar och parker kan bli mycket fina med hjälp av ormbunkar som trivs i både skuggiga och fuktiga lägen. Sofia Eskilsdotter satsar på mossor i sin trädgård i Knivsta. Veckans ogräs