Podcast appearances and mentions of magnus utvik

Att sätta ord på känslor och tankar är en hörnsten inom det terapeutiska arbetet. Genom att formulera sig så kan få syn på sitt känslor. Men när det talade ordet står i vägen kan man istället skriva. Det menar psykologen och författaren Jenny Jägerfeld som har ägnat sig åt terapeutisk skrivande med klienter.– Det kan var kaotiskt och oförutsägbart. Men man vågar benämna det som är det allra svåraste. Man sätter ord på det. Ibland har jag gett klienter uppgiften att skriva 4 gånger, 20 minuter om dagen. Det handlar om att skriva oavbrutet utan att lyfta pennan från pappret. Man skriver också vad man känner i kroppen. Terapeutens roll är då att hjälpa till och sortera i alla känslor. För de som känner att det kan vara svårt att prata kan det vara förlösande att få skriva.– Det ska komma från det innersta. Det behöver inte vara korrekt. Man ska bara skriva för sin egen del och försöka frigöra sig från en bedömningsinstans, säger Jenny Jägerfeld. På kvinnoanstalten Hinseberg har författaren och skrivpedagogen Magnus Utvik hållit i skrivcirklar för de intagna som resulterat i en nyutgiven antologi, Hälsningar från Hinseberg. Ju längre tiden gick så insåg Magnus Utvik att skrivandet hade ett terapeutiskt syfte och innebörd för deltagarna. – Grammatik och det som hör till andra skrivcirklar blev sekundärt på skrivarcirklarna på anstalten. Det viktiga för deltagarna var att upptäcka på vad man hade på insidan, och att bli sedd. När jag insåg detta slutade jag att försöka vara en duktig lärare och började istället fokusera på vad kvinnorna ville berätta.Jenny Jägerfeld uttrycker att skrivandet kan ge klienten/patienten en ”berättelse” av sitt liv. Det kan hjälpa de personer som känner att de har en kaotisk idé om sitt liv.– Man behöver ha en berättelse, något att utgå ifrån när man ska jobba med sig själv. I skrivandet kan man få ordning på alla dessa minnesfragmenten som upplevs som kaotiskt. Ibland spelar det inte roll att det är exakt sant. Men man får en utgångspunkt och då kan känslan av kaos upphöra. Dagboken är en form som använts inom terapeutiskt skrivande. Men det kan även visa sig ha terapeutiska funktioner att läsa någon annans dagbok. När skribenten Sara Abdollahi läste Lars Noréns dagböcker så kom hon till insikter om sig själv, trots att författaren och hon själv till synes inte hade mycket gemensamt.– Jag såg Lars Noréns texter som otrevliga och märkte att jag gillade det. Han var både kritisk och bejakande. Det kändes så ärligt och i hans texter fick jag syn på mig själv.Hon menar att det terapeutiska i skrivandet handlar om att få nedteckna det som inte sägs. – Tankarna får vandra och man får en paus från allt babbel och brus. Det är så mycket som står i vägen i samtalet för att nå något djupare. Dit når jag istället genom att skriva.Gäster i programmet:Jenny Jägerfeld, psykolog och författare.Magnus Utvik, författare och skrivpedagog som leder skrivcirkel på Hinsebergs-anstalten.Sara Abdollahi, kritiker och essäist. Reportage:Vår reporter Simon Sarnecki går i skrivterapi för den danska terapeuten Anette Aggerbeck för att se hur han själv påverkas. Dessutom möter en av deltagarna i skrivcirkeln på Hinsebergsanstalten, Judith, vars texter finns med i antologin Hälsningar från Hinseberg. Programledare: Stina Näslund.Producent: Shang Imam.

Kommunisterna i Ung Vänster har blivit riksdagsledamöter i moderpartiet. Men det verkliga problemet med Vänsterpartiet är inte vilken etikett de har just i dag, utan att de vill avskaffa all ekonomisk frihet utan att de någonsin egentligen behöver förklara hur ett sådant samhälle skulle bli. För de flesta av oss är det en mardröm, tanken på att staten har tagit över precis all kontroll över samhällets alla delar. Vi vet hur det har gått när det har försökts på andra platser. Det är inte ”gemensamt ägande” – utan själva definitionen av ”förtryck”. Vänsterpartiet har stått på förtryckets sida under hela sin historia, och det inte finns något skäl att tro att det är annorlunda nu.Så skrev jag i en artikel om Vänsterpartiet här på Rak höger häromdagen. I dagens podd följer jag upp genom att prata med författaren och litteraturkritikern Magnus Utvik, vars senaste bok – Partiet som kom in från kylan (Timbro) – handlar om just Vänsterpartiet och dess historia. Det var bland annat den boken jag läste i min research för artikeln som jag återger ovan. Magnus Utvik har själv en bakgrund som medlem i Vänsterpartiet, vilket ger boken ytterligare en värdefull dimension. Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

24 augusti. Vänsterpartiet har inte gjort upp med sin historia av stöd till kommunistiskt förtryck så mycket som sopat den under mattan, menar författaren Magnus Utvik i boken ”Partiet som kom in från kylan”. Han samtalar om socialismen nu och då med Mattias Svensson.

Vänsterpartiets nya partiledning kräver större inflytande under kommande mandatperiod. Samtidigt kritiseras partiet för att inte tillräckligt ta avstånd från sin historia och från kommunismen.  Står kritiken på goda grunder? Vad innebär Vänsterpartiets vision om det klasslösa samhället i dag? Har man gjort upp med sin historia? Och hur bör övriga partier hantera vänstern? Catarina Kärkkäinen samtalar med Magnus Utvik, författare till boken ”Partiet på kant med (v)erkligheten”, Stig-Björn Ljunggren, politisk chefredaktör på socialdemokratiska Sydöstran, och Svend Dahl.

"Jag färdas mellan nu och då" är en tjock antologi med texter om livet i Strängnäs kommun av de som bor där. Katarina Wikars åkte dit och träffade bland andra kommunförfattaren Magnus Utvik. Att hjälpa människor att uttrycka sig i skrift är ett viktigt demokratiprojekt, säger kulturchefen Christer Hermansson, som sökte pengar från Kulturrådet för att anställa en kommunförfattare. Magnus Utvik fick jobbet och har bedrivit uppsökande verksamhet för att nå dem som aldrig varit i kontakt med biblioteket. Han leder också skrivarcirklar, bland annat en på Mariefredsanstalten. - Nu har vi inte plats för alla som vill vara med och skriva, säger han. Åldersspannet på dem som är med i antologin är 18 till 94 år, och det krävs mod att skriva och låta andra läsa, menar Magnus Utvik. Både Emelie Fransson och Malin Bergman är med i antologin och ska fortsätta skriva i vår. - När min pappa var dog var det enda som var kvar på hans mobil min text, berättar Malin Bergman. Ett reportage av Katarina Wikars.

"Jag färdas mellan nu och då" är en tjock antologi med texter om livet i Strängnäs kommun av dem som bor där. Katarina Wikars åkte dit och träffade bland andra kommunförfattaren Magnus Utvik. Att hjälpa människor att uttrycka sig i skrift är ett viktigt demokratiprojekt, säger Christer Hermanson, kulturchef i Strängnäs, som sökte pengar från Kulturrådet för att anställa en kommunförfattare. Magnus Utvik fick jobbet och har bedrivit uppsökande verksamhet för att nå dem som aldrig har varit i kontakt med biblioteket.  Nu har vi inte plats för alla som vill vara med och skriva, säger han. Åldersspannet på dem som är med i antologin är 18 till 94 år, och det krävs mod att skriva och låta andra läsa, menar Magnus Utvik. Både Emelie Fransson och Malin Bergman är med i antologin och ska fortsätta skriva i vår. När min pappa var dog var det enda som var kvar på hans mobil min text, berättar Malin Bergman. HÖSTENS BÄSTA SERIEBÖCKER Jenny Teleman har botaniserat bland höstens serieböcker. Hon kommer till studion och pratar om några favoriter: Nattlampa av Jan Stenmark, Urmodern av Åsa Schagerström och Skärvor av Henrik Bromander. GRÄSROTSLITTERATUR I AFRIKA På många håll i Afrika finns en starkt rotad berättartradition och en växande litterär produktion. Ändå har afrikansk litteratur svårt att slå sig in på bokmarknaden. Det vill det litterära magasinet Kalahari Review ändra på. Genom att ge fler afrikanska författare en chans att nå läsare på sin egen kontinent hoppas man stärka den afrikanska gräsrotslitteraturen. Reportage av vår Afrikakorrespondent Samuel Larsson. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Lina Kalmteg/Maria Götselius

Magnus Utvik gästar Martina idag för att berätta om när han var med i en kommunistisk sekt på 70-talet som hette KPS (Kommunistiska Partiet Sverige). Vad är en politisk sekt? Hur lämnar man? Och vad pågår i ens huvud under tiden man är med i en sekt?

Det är skrämmande att Vänsterpartiet inte på allvar gör upp med sin historia. Det säger författaren Magnus Utvik. Han har nyligen kommit ut med boken Partiet på kant med (v)erkligheten där han granskar partiets relationer till kommunistiska makthavare och politiska dissidenter i Sovjetunionen och Östeuropa. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Missa inte ett av höstens viktigaste samtal! Magnus Utvik möter författaren, feministen och debattören Katarina Wennstam. Om #metoo, sexuella kränkningar på nätet och tonårstjejers utsatthet. Katarina Wennstam har arbetat som kriminalreporter på SVT och nominerades till Augustpriset 2002 för boken Flickan och skulden. Nu är hon aktuell med spänningsromanen ”Gänget”. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Magnus Utvik samtalar med Anders de la Motte.Anders de la Motte är en av Sveriges få deckarförfattare som arbetat som polis. Han debuterade 2010 med boken Geim som blev en stor framgång och kommer nu med sin sjunde bok: Höstdåd. Handlingen utspelar sig i ett litet samhälle i Skåne, ungefär lika litet som det författaren själv kommer ifrån, Billesholm utanför Bjuv.Hans bok Ultimatum fick 2015 deckarakademins pris för bästa svenska kriminalroman. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet av Utvik & Böcker samtalar Magnus Utvik med Åsa Erlandsson och pratar om skolattentatet i Trollhättan. Åsa är aktuell med boken "Det som aldrig fick ske – Skolattentatet i Trollhättan". Åsa Erlandsson visar hur Sverige håller på att förändras och om hur rasism, utanförskap och psykisk ohälsa kan få ödesdigra konsekvenser. Boken har kommit till genom omfattande research, unika intervjuer med människor som aldrig tidigare uttalat sig offentligt och innehåller helt nya uppgifter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sveriges främste rockjournalist Anders Tengner gästar Magnus Utvik och pratar mat och rock and roll. Våren 2017 gjorde Anders Tengner en resa till den amerikanska västkusten för att laga mat med bland annat Alice Cooper och Kiss-trummisen Eric Singer.Han är aktuell med boken Ät som en rockstjärna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det första avsnittet av Utvik & Böcker intervjuar Magnus Utvik författaren Cecilia Gyllenhammar som är aktuell med boken Sängkammartjuven. UTVIK&BÖCKER ska bli Sveriges ledande podcast om böcker. I Podden hör du samtal med spännande och aktuella författare samt får tips om de bästa böckerna just nu. UTVIK&BÖCKER är nyhetsinriktad, underhållande med ett personligt djup. Här möter du författaren utanför skrivkammaren. Podden sänds varje vecka, är 45 minuter och tar upp alla litterära genrer med samma värme och nyfikenhet. http://utvikbocker.se/   Glöm inte att prenumerera på podden! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad innebär vänsterextremism? Hur har den utvecklas de senaste decennierna? Och hur är det att själv vara med i en extrem vänsterrörelse? Magnus Utvik ger några av svaren. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Katarina Taikons barnboksklassiker Katitzi ges ut på nytt. Och det i en tid när romernas situation i hela Europa, återigen, borde ligga högt på den politiska agendan. Vi har läst första boken i Katitzi-serien tillsammans med författaren Pooneh Rohi och dramatikern Erik Uddenberg. Och missa inte vår intervju med Katarina Taikons storasyster, Rosa Taikon. Här berättar hon om verkligheten bakom böckerna, och böckernas betydelse för att förändra verkligheten. Vem läser mest i Sverige? Våra professionella läsare, kritiker, recensenter, lektörer eller lustläsare - hur många sidor handlar det om egentligen? Och hur påverkas livet av att Boken ständigt är högsta prioritet? Vi utser Sveriges Mesta Läsare, och det är någon från den bladvändande gästtrion Magnus Utvik, recensent  i SVT:s morgonsoffa, DNs Lotta Olsson och bokhorabloggaren och läsambassadören Johanna Lindbäck. V S Naipaul är där. Hanif Kureishi är där. Håkan Nesser är där. Och - Sveriges Radios kulturkorrespondent Roger Wilson är där. Var? Jo, på världens största litteraturfestival i Jaipur i Indien. Hör Roger Wilson om vilka samtal som pågår i en annan del av världen.

Katarina Taikons barnboksklassiker Katitzi ges ut på nytt. Och det i en tid när romernas situation i hela Europa, återigen, borde ligga högt på den politiska agendan. Vi har läst första boken i Katitzi-serien tillsammans med författaren Pooneh Rohi och dramatikern Erik Uddenberg. Och missa inte vår intervju med Katarina Taikons storasyster, Rosa Taikon. Här berättar hon om verkligheten bakom böckerna, och böckernas betydelse för att förändra verkligheten. Vem läser mest i Sverige? Våra professionella läsare, kritiker, recensenter, lektörer eller lustläsare - hur många sidor handlar det om egentligen? Och hur påverkas livet av att Boken ständigt är högsta prioritet? Vi utser Sveriges Mesta Läsare, och det är någon från den bladvändande gästtrion Magnus Utvik, recensent  i SVT:s morgonsoffa, DNs Lotta Olsson och bokhorabloggaren och läsambassadören Johanna Lindbäck. V S Naipaul är där. Hanif Kureishi är där. Håkan Nesser är där. Och - Sveriges Radios kulturkorrespondent Roger Wilson är där. Var? Jo, på världens största litteraturfestival i Jaipur i Indien. Hör Roger Wilson om vilka samtal som pågår i en annan del av världen.

Hur kan man bli så hjärntvättad att man slutar tänka själv? Om sekter med Magnus Utvik.

Magnus Uggla blir piskad och lär sig allt han behöver veta om BDSM. Han pratar också om politiska sekter med författaren Magnus Utvik och om USA-valet med radiokollegan Thomas Nordegren. Dessutom kommer vinnaren av bakelsetävlingen, Birgitta Wilén, på besök. Medverkande: Emma Wiklund, Mårten Castenfors, Annika von Hausswolff, Malinda Flodman, Johan Norin.

Arkitektur väcker ofta starka känslor. Titt som tätt debatteras olika miljöer och byggnader som anses fula och ibland rent av omänskliga. Säg den stad som inte har ett miljonprogramsområde, ett kalt och öde torg eller ett kontorskomplex i vad som lite föraktfullt brukar kallas modern arkitektur. Vissa miljöer och byggnader får oss att känna obehag, medan andra får oss att trivas och må bra. Nu kan modern hjärnforskning hjälpa till att förklara de här känslorna. Genom att använda sig av neurovetenskapen får arkitekterna helt nya verktyg i sitt arbete, och det visar sig då att barndomen får en central betydelse. Det vi upplever tidigt i livet påverkar nämligen hur hjärnan utvecklas, och de första fem åren är särskilt viktiga - våra tidigaste upplevelser av arkitektur väcker känslor hos oss även som vuxna. Det berättar arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson. Dessutom handlar det om den intolerans mot oliktänkande som utvecklas i grupper som vill förändra samhället. Emma Bäck är forskare i socialpsykologi vid Stockholms universitet, och hon har i sin forskning sett att personer som vill förändra de rådande samhällsstrukturerna är mindre toleranta mot andras åsikter än de som vill bevara samhället som det ser ut. Vi hör också Magnus Utvik, aktuell med boken Med Stalin som Gud, i vilken han bland annat skriver om hur de såg på oliktänkande i det kommunistiska parti han var medlem i på åttiotalet. Programledare är Urban Björstadius.

Biblioteket läser Bachi och Klassikerummet läser Platonov. ”Döda dem alla”, så heter den algeriske författaren Salim Bachis hyllade fjärde roman som kom ut i Frankrike 2006. Den handlar om det sista dygnet. Det sista innan en terrorist kliver på det transportmedel som ska föra honom mot många oskyldiga människors våldsamma slut. Jenny Teleman läste skildringen inifrån en förövare, som nu kommit i svensk översättning av Christer Olsson, och fick ingen ro. Boken saknar ett nu, en tro, en tidslinje. Huvudpersonen är tvivlare, fanatiker, nihilist och förtvivlad. Syftet med hans handling dunkel och absolut klar, döda dem alla. Författaren Magnus Utvik, aktuell med boken "Med Stalin som Gud”, om sina ungdomsår i fanatisk tro på extremvänstern och Dan Jönsson, litteraturkritiker, hjälper till med att läsa Bachi och hans huvudperson som är så rik inombords, och så fattig. Finns det några ensamma galningar, eller finns det bara sammansatta typer? Klassikerrummet handlar idag om en stor sovjetrysk klassiker som inte är så berömd och välkänd som den förtjänar, nämligen "Grundgropen"  från 1930 av Andrej Platonov. ”Grundgropen” handlar om byggandet av Sovjetunionen och speglar inte minst kollektiviseringen av jordbruket på 20-talet, om införandet av ett idealsamhälle för proletariatet. Den skildrar också den brutala utrensningen av de självägande bönderna, de så kallade kulakerna. Platonov var själv från början en hängiven kommunist som kom att bli en skarp kritiker mot den dogmatiska marxismen och Stalin. Hans romaner fick inte publiceras under hans livstid, men idag anses han vara större än Solsjenitsyn och Sjolochov och i klass med Kafka, Dostojevskij, Musil, Joyce och Beckett. Platonovs romaner översätts och publiceras först nu hos oss av ett litet svenskt kvalitetsförlag (Ersatz). I Platonovs hemland lossnade det på 80-talet när Sovjetunionen närmade sig sitt sammanbrott. Maarja Talgre diskuterar med sina gäster Tora Lane, forskare, och Kulturradions Göran Sommardal. Kajsa Öberg-Lindsten heter den djärva  och mycket skickliga översättare som vågat ta itu med Platonovs verk. Platonov är känd för sitt raffinerade språk.