Podcast appearances and mentions of marie samuelsson

W 2003 roku, Jan Erik kontaktuje się w policja. Jego partnerka nie wróciła do domu na noc, a nikt z jej znajomych nie ma pojecia gdzie sie podziewa. Po kilku dniach poszukiwań, tajemnicze zaginięcie 27 latki, matki dwójki małych dzieci staje się tematem numer jeden. Co mogło się stać? Gdzie jest Marie Samuelsson? Zdjecia do sprawy: https://www.instagram.com/kryminalnaskandynawia PayPal: http://paypal.me/kryminalna Patronite: https://patronite.pl/kryminalnaskandynawia Źródła odcinka: “Svenska Fall” - TV3 “Bakom Galler” - podcast https://www.expressen.se/ https://www.siljannewsvast.se/vansbro/jan-erik-brandt-nekas-tidsbestamt-straff-for-mariemordet/ https://www.expressen.se/ https://www.aftonbladet.se/ Diverse sökningar via google Muzyka: "Humanity" by Scott Holmes. Lockdown by Sascha Ende® Link: https://filmmusic.io/song/7658-lockdown License: https://filmmusic.io/standard-license Cinematic Suspense Series Episode 006 by Sascha Ende® Link: https://filmmusic.io/song/6308-cinematic-suspense-series-episode-006 License: https://filmmusic.io/standard-license The Gigantic Epic Day After Tomorrow by Sascha Ende® Link: https://filmmusic.io/song/413-the-gigantic-epic-day-after-tomorrow License: https://filmmusic.io/standard-license The Zone by Sascha Ende® Link: https://filmmusic.io/song/270-the-zone License: https://filmmusic.io/standard-license Abschied (Romeos Erbe) by Sascha Ende® Link: https://filmmusic.io/song/3148-abschied-romeos-erbe- License: https://filmmusic.io/standard-license

I andra delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. "Den sjätte utrotningsfasen". Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan. Om sjätte "massdöden" inträffar blir spåren av vår civilisation osynliga och inom ett århundrade är allting täckt av frodig grönska. Vi förlorar den biologiska mångfalden i världen så snabbt att det redan nu talas om "den sjätte utrotningsfasen". Den första fasen inträffade för ungefär 440 miljoner år sedan. Den kanske mest kända fasen ägde rum för cirka 65 miljoner år sedan. Forskarna menar att en meteor då slog ner ungefär där Mexico ligger idag. Detta medförde att dinosauerna dog ut. Marie Samuelsson komponerade Fem årstider för stråkorkester (Musica Vitae), dikter och ljudlandskap. Hon använder sig av inspelade ljud av storm och regn och inlästa dikter av Mimmi Palm. Marie Samuelsson har jordklotets klimatförändringar och stigande temperatur i åtanke. Värmeböljor, skyfall och insekter blir fler i Norden, samtidigt som träd och andra växter frodas i varmare och längre säsonger. En femte årstid kanske? Malin Bång tilldelades 2018 det mycket prestigefyllda orkesterpriset för bästa komposition vid Donaueschinger Musiktage. Året innan komponerade hon kudzu /the sixth phase/ - om den sjätte massdöden. Kudzo är namnet på en japansk klängväxt som spridit sig över jorden. Satsen Jasmonate är uppkallad efter växternas varningssignaler som skickas ut då deras närmiljö blir allt sämre. Växterna bildar nätverk och har en stark kommunikation mellan sig. I stycket figurerar även bambu, en av världens mest snabbast växande växter. Cellon representerar bambuns rötter och gitarren bambuns stjälkar eller stammar. Spelar gör Curious Chamber Players. - Vi människor är helt beroende av växter och skulle snart dö ut om växterna försvann, säger Malin Bång. Benjamin Staerns första symfoni heter Polar Vortex - Polarvirvlar. Detta är ett väderfenomen som orsakar dramatiska väderförhållanden, som till exempel över 50 graders kyla, vulkaniska eller meteoritiska utbrott, extrem värme eller stormar. Polar Vortex är en klanglig resa i tre satser om väderförhållanden jorden runt - det är musik med inre bilder. Titeln på de tre satserna i symfonin är Frozen City, Northern Lights och Volcanic Eruption. Musiken är som frusen arkitektur, säger Benjamin Staern. Norrköpings Symfoniorkester spelar.   2017 var Ylva Bentancor inbjuden att skriva ett ljudkonstverk på 60 minuter för documenta 14, en av världens största utställningar för samtida konst. Titeln blev World Disorder - Oordning i världen. Ylva Bentancor förklarar: "Titeln är väldigt viktig. Vad jag visste var att det skulle ha med oordning att göra, en önskan att få säga att allt jag vill med min ljudkonst är att säga att den här världen är korkad, den vill att vi ska vara korkade och vi kommer att förstöra den medan vi följer korkade människors korkade regler. Och samtidigt ville jag lyfta fram hur obeskrivligt vacker världen kan vara." Kjell Perder är aktuell med stycket Now or Never! tillägnat klimataktivisten Greta Thunberg och inspirerat av den framväxande klimatrörelsen, till stor del ledd av helt unga människor. Detta är musik för diskantkör, blandad kör och kammarorkester (Västerås Sinfonietta). Texten består av korta citat ur bl a Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962 och bl a parollerna #fridaysforfuture, #extinctionrebellion. De 280 unga sångarna skanderar: Enough is enough, global warming must stop! Nu är det nog, global uppvärming måste stoppas!"

I andra delen av Musik och klimat möter Birgitta Tollan tonsättare som skriver musik utifrån klimatkrisen och den globala uppvärmningen. Den sjätte utrotningsfasen. Även tonsättare har berörts av klimatkrisen och den globala uppvärmningen och skrivit musik utifrån den känslan. Om sjätte massdöden inträffar blir spåren av vår civilisation osynliga och inom ett århundrade är allting täckt av frodig grönska. Vi förlorar den biologiska mångfalden i världen så snabbt att det redan nu talas om den sjätte utrotningsfasen. Den första fasen inträffade för ungefär 440 miljoner år sedan. Den kanske mest kända fasen ägde rum för cirka 65 miljoner år sedan. Forskarna menar att en meteor då slog ner ungefär där Mexico ligger idag. Detta medförde att dinosaurierna dog ut. Marie Samuelsson komponerade Fem årstider för stråkorkester (Musica Vitae), dikter och ljudlandskap. Hon använder sig av inspelade ljud av storm och regn och inlästa dikter av Mimmi Palm. Marie Samuelsson har jordklotets klimatförändringar och stigande temperatur i åtanke. Värmeböljor, skyfall och insekter blir fler i Norden, samtidigt som träd och andra växter frodas i varmare och längre säsonger. En femte årstid kanske? Malin Bång tilldelades 2018 det mycket prestigefyllda orkesterpriset för bästa komposition vid Donaueschinger Musiktage. Året innan komponerade hon kudzu /the sixth phase/  om den sjätte massdöden. Kudzo är namnet på en japansk klängväxt som spridit sig över jorden. Satsen Jasmonate är uppkallad efter växternas varningssignaler som skickas ut då deras närmiljö blir allt sämre. Växterna bildar nätverk och har en stark kommunikation mellan sig. I stycket figurerar även bambu, en av världens mest snabbast växande växter. Cellon representerar bambuns rötter och gitarren bambuns stjälkar eller stammar. Spelar gör Curious Chamber Players.  Vi människor är helt beroende av växter och skulle snart dö ut om växterna försvann, säger Malin Bång. Benjamin Staerns första symfoni heter Polar Vortex Polarvirvlar. Detta är ett väderfenomen som orsakar dramatiska väderförhållanden, som till exempel över 50 graders kyla, vulkaniska eller meteoritiska utbrott, extrem värme eller stormar. Polar Vortex är en klanglig resa i tre satser om väderförhållanden jorden runt det är musik med inre bilder. Titeln på de tre satserna i symfonin är Frozen City, Northern Lights och Volcanic Eruption. Musiken är som frusen arkitektur, säger Benjamin Staern. Norrköpings Symfoniorkester spelar. 2017 var Ylva Bentancor inbjuden att skriva ett ljudkonstverk på 60 minuter för documenta 14, en av världens största utställningar för samtida konst. Titeln blev World Disorder Oordning i världen. Ylva Bentancor förklarar: Titeln är väldigt viktig. Vad jag visste var att det skulle ha med oordning att göra, en önskan att få säga att allt jag vill med min ljudkonst är att säga att den här världen är korkad, den vill att vi ska vara korkade och vi kommer att förstöra den medan vi följer korkade människors korkade regler. Och samtidigt ville jag lyfta fram hur obeskrivligt vacker världen kan vara. Kjell Perder är aktuell med stycket Now or Never! tillägnat klimataktivisten Greta Thunberg och inspirerat av den framväxande klimatrörelsen, till stor del ledd av helt unga människor. Detta är musik för diskantkör, blandad kör och kammarorkester (Västerås Sinfonietta). Texten består av korta citat ur bland annat Rachel Carsons bok Tyst vår från 1962 och parollerna #fridaysforfuture, #extinctionrebellion. De 280 unga sångarna skanderar: Enough is enough, global warming must stop! Nu är det nog, global uppvärmning måste stoppas!"

Fiolens värld är full av myter. Här finns virtuoserna och de dyrbara Stradivariusarna. Hur är det att spela på en 1600-talsfiol? Och varför skulle dagens gäst ta med sig tystnaden till en öde ö? Anna Lindal är professor i musikalisk gestaltning vid Stockholms konstnärliga högskola. Hon var den första kvinnliga konsertmästaren i Kunglig Filharmonikerna, har uruppfört flera svenska violinkonserter och spelar på sin mormors italienska fiol. Musik av bland annat J S Bach, Marie Samuelsson, W A Mozart och Igor Stravinsky. I Instrumentalisterna lär vi känna instrumentets uttryck och hemligheter. Och vi gräver i alla sorters frågor: Finns det något bäst-före-datum för cellister? Varför är kontrafagotten orkesterns umami? Hur låter det när du utövar mindfulness med din hammondorgel? Producent: Marie Wennersten Programledare: Sara Norling

Ryms i en bra frasering. Idogt arbete, musikstycke för musikstycke. Ett samtal mellan olika röster. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Unge cellisten Jakob Koranyi har fått en rad utmärkelser och lovordats för sin vackra celloton och tekniska behärskning. I år debuterar han i Lincoln Center i New York och turnerar i USA. Min musikaliska röst ryms inom en bra frasering vid en lyckad konsert. Rösten är separerad från det intellektuella arbetet när jag övar, förklarar Koranyi. Cellon förknippas ofta med melankoli och innerlighet. Ja, mörkret tilltalar mig mer än ljuset i musiken. Min röst har en mer inåtvänd än utåtriktad musikalitet och det är lätt att spela Schubert men svårare med Beethoven, berättar Jakob Koranyi.   Tonsättaren Marie Samuelsson har en lång verklista och spelas av de största svenska symfoniorkestrarna. Hon komponerade bl a nu en opera med libretto av författaren Kerstin Ekman. Min egen musikaliska röst byggs upp genom idogt arbete, musikstycke för musikstycke. Min musik är ordlösa samtal mellan människa och natur, människa och stad, människa och liv. Rit och nutid samsas och tidskänslan är central. Musiken får en fysisk direkthet, liksom rockmusik, säger tonsättaren Marie Samuelsson, som spelade och sjöng i det legendariska bandet Elegi på 80-talet. Det gäller att vara modig och inte ge efter för kritik eller andras åsikter. Hellre då köra på än mer med det egna uttrycket, tipsar Marie Samuelsson.   Kontrabasisten Mattias Hjort är ansvarig för Jazz- och improvisationsutbildningen vid Malmö Musikhögskola. Han ser sig som en trädgårdsmästare, vars uppgift är att ge näring och stöd åt varje student, varje individ, för att hon/han skall nå sitt musikaliska mål och finna sitt eget uttryck i musiken. Härmande och tävlan kan vara en motkraft mot att utveckla en unik, egen musikalisk röst, säger Mattias Hjort. Att söka inspiration är däremot oerhört viktigt. Studenten bejakar sin egen musikaliska röst, och blir samtidigt medveten om mångfalden av andras uttryck. Musicerandet blir ett samtal, förklarar Mattias Hjort.   Spellista: Rotationer Marie Samuelsson Helsinborg Symphony Orchestra, Hannu Lintu Airdrum Phono Suecia PSCD 147   First Run Mattias Hjort, kontrabas. Lisbeth Diers. Triple Bass Fantasy A Secret Sign Kopasectic Productions KOPACD 028   Sonata In C For Cello And Piano_ Scherzo-Pizzicato Britten Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano CAPRICE CAP 21767   Sonata For Piano And Cello In E Minor Op. 38 Allegro Non Troppo Brahms Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano CAPRICE CAP 21767   Sonata For Piano And Cello In E Minor Op. 38_ Allegretto Brahms Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano CAPRICE CAP 21767   Cello Sonata Capriccio Ligeti Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano CAPRICE CAP 21767   Sinfonia Concertante, sats 1 Prokofjev Jakob Koranyi, cello. Gävle symfoniorkester. Henrik Schaefer, dir Inspelad i Gävle 2008   Sonata In C For Cello And Piano: Marcia Britten Jakob Koranyi, cello. Peter Friis Johansson, piano CAPRICE CAP 21767   Mat Marie Samuelsson Elegi            Slick/Musiklaget   Lufttrumma III Marie Samuelsson Norrköping Symphony Orchestra, Tuomas Ollila Airdrum Phono Suecia PSCD 147   Sorgestråk Marie Samuelsson Caput Ensemble. David Curtis, dir Nordiska Musikdagarna Reykjavik 2006   Singla Marie Samuelsson Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir. Inspelad av SR P2   Signal Marie Samuelsson Stockholms Saxofonkvartett Caprice CAP 21517   Sweet Drops Cennet Jönsson Mattias Hjort, kontrabas. Cennet Jönsson Quartet Antelope Dance Kopasectic Productions KOPACD 020   Final Play Loïc Dequidt Mattias Hjort, kontrabas. Loïc Dequidt Quartet Nomade Kopasectic Productions KOPACD 022   Amhara Loïc Dequidt Mattias Hjort, kontrabas. Loïc Dequidt Quartet Nomade Kopasectic Productions KOPACD 022   Brief Excursion Plunge Mattias Hjort, kontrabas. Plunge with Bobo Stenson, piano Origo Kopasetic Productions KOPACD 025

En söndagkväll för ganska precis 40 år sedan på Jarlateatern i Stockholm sattes den svenska punkvågen i rullning. Några år senare hade den lagt sig. Men hur har idealen förvaltats i konsten efter det? Det var den 15 maj 1977 som det amerikanska bandet Ramones ställde sig på Jarlateaterns scen i Stockholm en konsert som slutade med att teatersalongens stolar rycktes loss och kastades upp på scenen och 500 svenska punkare föddes i ett slag. I alla fall är det så det har beskrivits av somliga som var där. Men på några korta intensiva år hade det mesta sedan blåst över. Men musiken hade ett enormt inflytande och gör-det-själv-inställningen som var en av punkens viktigaste artistiska credon spred sig till sist långt utanför treackordsmusiken. Gunnar Bolin har träffat två konstnärer från olika fält som båda påverkades starkt av punken och den efterföljande new waven, författaren Aris Fioretos och kompositören Marie Samuelsson. Fioretos var i sin ungdom redaktör för punktidningen, eller fanzinet som man sade, Noncha allt! Och Samuelsson spelade i bandet Elegi. Gunnar Bolin gunnar.bolin@sverigesradio.se

Tonsättaren Marie Samuelsson och författaren Kerstin Ekman: dilemmat krig och omvårdnad i operan Jorun orm i öga. Anna-Lena Laurin och Anders Bergcrantz om improvisation i ett genomkomponerat stycke. I program tre i serien Dilemma samtalar författaren Kerstin Ekman och tonsättaren Marie Samuelsson om sin helaftonsopera Jorun orm i öga, en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska Eddan. Hur gestaltar operan dilemmat mellan krig och omvårdnad med de fornnordiska, ofta våldsamma, hjältedikterna som fond?Tonsättaren Anna-Lena Laurin och jazztrumpetaren Anders Bergcrantz luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Författaren och librettisten Kerstin Ekman har ett otal antal romaner bakom sig. Hon är en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit flera stora litterära priser, som Augustpriset två gånger och Pilotpriset. 1953, som 20-åring, studerade Kerstin Ekman Fornisländska och blev helt tagen av Eddadikterna. Ekman upptäckte en kvinnlig skald och inspirerades till att själv dikta om Jorun, som kallades Orm i Öga eftersom hon efter svåra upplevelser hade fått ett skarpt uttryck i ögonen. - Efter att ha suttit ensam i 50 år, och pulat och hittat på berättelser, betvivlade jag min förmåga att samarbeta. Men det har gått bra och varit upplivande för mig! Jag kommer att sakna det när det är slut, berättar Kerstin Ekman, som kan identifiera sig starkt med det allmänkvinnliga stoffet i librettot. Under tidig medeltid fanns det en skaldekvinna som hette Jorun, fast man vet mycket litet om henne. Det lilla fragment som finns kvar handlar om motståndet mot det manliga våld som ofta skildras i krig- och hjältebragder. Där finns ett kväde som handlar om en kvinna som övervinner sin egen sorg genom att hjälpa en barnaföderska. En annan slags hjältinnedikt som handlar om medmänsklighet och omvårdnad. - Där finns ett intressant dilemma, förklarar tonsättaren Marie Samuelsson. Visst existerar våldet men mänskligheten går vidare genom omvårdnad och medmänsklighet, vilket gör att historien går att knyta an till nutiden. Marie Samuelssons har tonsatt en mängd musikstycken och har fått både Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset och är nu vice preses i Kungliga Musikaliska Akademin i Stockholm. Operan Jorun orm i öga hade premiär den 19 juli 2013 på Vadstena Slott. Musiken framförs av tolv musiker, fyra sångsolister och 12 korister. I instrumenteringen kommer bl a att finnas en teorb, en långhalsad luta som är försedd med 6-8 extra bassträngar. - De två spelplatserna, den mytologiska och den  verkliga, skiljer sig åt musikaliskt, berättar Marie Samuelsson. I den verkliga världen är tonspråket mer lyriskt, rytmiskt och rakt. Medan musiken i sagovärlden är klangbaserad och abstrakt. Det har varit mycket roligt att tonsätta den otroligt fina texten av Kerstin Ekman. Kerstin Ekman, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personid=5378 Kerstin Ekman, Nordisk Kvinnolitteraturhistoria: http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/ekman-kerstin Marie Samuelssons hemsida: http://www.mariesamuelsson.se Marie Samuelsson, Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se/upphovsman/marie_samuelsson Tonsättaren Anna-Lena Laurin och jazztrumpetaren Anders Bergcrantz luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Efter många års jazzäktenskap samarbetar de nu inom nutida konstmusik. Hon tonsätter och han improviserar solon. Efter flera årtionden som jazzsångerska och pianist skriver Anna-Lena Laurin nu orkestermusik. Flera svenska symfoniorkestrar har spelat hennes verk Iphigenia, Persephone och The Painter. Jazztrumpetsolisten Anders Bergcrantz är en av Anna-Lena Laurins favoritimprovisatörer. Han är en av våra internationellt mest ansedda jazzmusiker och har spelat i bl a Carnegie Hall och Sweet Basil med giganter som Victor Lewis, Adam Nussbaum, Dave Liebman, Mike Brecker och Richie Beirach. - I solot i stycket Painter med Norrlandsoperans Symfoniorkester, låter Anders som en fyllebult. Jag älskar hur vulgär han är och att han som solist uttrycker komplexa känslor, inte bara vackra. Det handlar om att förmedla och att berätta med tonalitet, med sound, med frasering och med timing på trumpeten, förklarar Anna-Lena Laurin. Anders Bergcrantz spelar aldrig en ton för mycket. Han älskar att ha luft i det som är runt omkring honom. - En stor orkester som fyller hela lokalen och fyller människornas sinnen med musik gör att jag som solist har ett stort fundament och en solid grund att stå på, säger Anders Bergcrantz, som känner sig väldigt fri när han spelar med så många musiker. - Även om jag i Anna-Lenas stycken spelar med total avsaknad av jazzlicks eller jazztiming så är jag jazzmusiker även tillsammans med en symfoniorkester. Som förresten har en tillvaro som inte går att jämföra med livet som jazzkatt. Gagerna, omhändertagandet, de fina konserthusen. Allting är väldigt safe. Och det är fantastiskt! Anna-Lena Laurins hemsida: http://www.vanguardmusicboulevard.com Composer Anna-Lena Laurin, facebook: https://www.facebook.com/pages/Composer-Anna-Lena-Laurin/169779229847310 Anders Bergcrantz hemsida: http://andersbergcrantz.com Anders Bergcrantz, Fan Page Facebook: https://www.facebook.com/pages/Anders-Bergcrantz-Fan-Page/211877835572527 Musiklista;Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 01 The Painter, I. Cypresses Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz Liveinspelning 01 Paths of Sorrow (Sorgestråk)       Marie Samuelsson Caput Ensemble. David Curtis, dir Nordiska Musikdagarna Reykjavik 2006. Commissioned by NOMUS SR Inspelning                  Bastet Solgudinnan Marie Samuelsson Anna Lindal, Violin. Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir Live SR Bastet Solgudinnan Marie Samuelsson Anna Lindal, Violin. Kungliga Filharmonikerna. Mats Rondin, dir Live SR Röstens dotter Tommie Haglund Markus Leoson slagverk. Joachim Gustafsson, dirigent Hymns to the Night Phono Suecia PSCD CD 18 Mrs Hope Anna-Lena Laurin Anna-Lena Laurin, sång, piano. Anders Bergcrantz, trumpet Sapphire Anders Bergcrantz Richie Beirach, piano. Anders Bergcrantz, trumpet In this together 01 The Painter, I. Cypresses Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Norrlandsoperans Symfony Orchestra, jazz trio. Conductor: Per-Otto Johansson Liveinspelning 05 The Painter, V. Twilight Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Norrlandsoperans Symfony Orchestra, jazz trio. Conductor: Per-Otto Johansson Liveinspelning Iphigenia Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Kungliga Filharmonikerna. Thomas Søndergård, dir P2 Live 20110610 1930 Iphigenia Anna-Lena Laurin Anders Bergcrantz, trumpet. Richie Beirach, piano. Kungliga Filharmonikerna. Thomas Søndergård, dir P2 Live 20110610 1930

I serien "Musik och kropp" möter du tonsättaren Marie Samuelsson och danska komponisten och sångerskan Trinelise Væring. De tillhör en rar skara, nämligen kvinnliga tonsättare. De som har kvinnokropp har fortfarande en underordnad position vid utbildningarna i komposition. Föreningen Svenska Tonsättare har 18 procent kvinnor. Bland Musikaliska Akademins svenska ledamöter är kvinnorna knappt 28 procent. Vid Musikhögskolan i Stockholm studerar 12 kvinnor och 26 män. Vid Högskolan för scen och musik i Göteborg är siffrorna 9 män och 4 kvinnor. Vid jazz- och rocklinjen på Musikhögskolan i Örebro studerar 14 män och 2 kvinnor. Marie Samuelsson är tonsättare och hon har fått Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset. Om henne har skrivits: En av Sveriges mest mystiska samtidsminimalister och När Samuelssons orkestermusik är som bäst är den vacker men skrämmande, månghövdad som en hydra. Som punkmusiker i gruppen Elegi under 1980-talet var hon en av de kvinnor som kraftfullt tog sig både ton och plats på musikscenerna. Jag letar efter vad kvinnans kraft skulle kunna vara inom ljudande musik. Faktum är att jag arbetar i en konstform där det hittills funnits väldigt få kvinnor, säger Marie Samuelsson, som vill bryta sig loss från samhällets begränsande, oskrivna normer och regler om hur en kvinna skall bete sig. Underordning och underdånighet är inget för henne. För att finna en musikalisk drivkraft knyter hon an till den kvinnokraft som hennes kvinnliga släktingar haft. Varför är kvinnokraften så undanträngd i vår kultur, frågar sig Marie Samuelsson och letar i gamla myter och bilder. Violinkonserten Bastet Solgudinnan är inspirerad av den egyptiska myten om Bastet, dotter till solguden Ra och barnens beskyddare och vän. Hennes Fear and Hope för orkester är komponerad till demokratikämpen Aung San Suu Kyi i Burma/Myanmar. Operan Jorun orm i öga skrev Marie Samuelsson tillsammans med författaren Kerstin Ekman. Operan handlar om kvinnors födande och kvinnors sexualitet i utvidgad bemärkelse, att vi inte enbart är objekt utan tänkande varelser, säger Marie Samuelsson. Jag har en kropp som har och har haft speciella upplevelser och erfarenheter av emotioner, strukturer, normer och stereotyper. Det är svårt att ringa in, men det har naturligtvis påverkat min musik att jag är kvinna. Samtidigt är det väldigt härligt att vara tonsättare och sitta och skriva musik. Det är nästan genusbefriat! Jag möter andra av olika kön. Det kan vara medmusikanter eller de som spelar min musik, säger tonsättaren Marie Samuelsson i programmet. Dagens Nyheters recensent kallar violinkonserten Bastet Solgudinnan vansinnigt vacker där solostämman uppstår som en gåtfull ljusreflex ... Ett sfinxartat väsen som i Anna Lindals händer blir allt mer lockande och mångtydigt allteftersom konserten expanderar. Trine-Lise Væring är dansk sångerska, komponist och textförfattare inom jazz och rock/pop. Sedan starten av 1990-talet har hon gett ut nio cd-skivor. På sex av dem är hon kapellmästare, sångare, kompositör och arrangör. På de första plattorna sjöng hon jazz med sin make, jazzmusikern Fredrik Lundin, och de svenska jazzmusikerna Bobo Stenson och Palle Danielsson. Men så plötsligt gav hon 2008 ut cd:n Lystfisker. På omslaget poserar Trinelise Væring med bara ben endast iklädd en Fendergitarr av typen Telecaster. Hon gör ett lappkast från sofistikerad jazz till kvaltetspop och rock. Det finns en massa dogmer inom jazzen vad gäller improvisation. Jag stod på scen och sjöng i början och i slutet av varje låt och däremellan spelade killarna sina solon, säger Trinelise Væring i programmet. Hon ville skriva egna sånger, berätta dem på sitt modersmål, spela elgitarr och ha ett tyngre beat. Improvisation är inget mål i sig för henne. Rockmusik är mer taktil. Jag älskar dess grovhet och var trött på jazzens elegans. Med elgitarren får jag en mer fysisk, kroppslig känsla och jag är mitt inne i bandet istället för att vara frontfigur. Det är kul att vara one of the boys och vara sysselsatt när de andra spelar solo istället för att sitta på en stol och vänta på min tur, skrattar Trinelise Væring. 2011 gav hon ut cd:n Umanérlig där hon själv smakfullt sitter nästan naken på omslaget. Hennes låttexter finns skrivna på den bara huden. Min idé med att ha orden målade på min hud kommer ur tanken att du kan se att språket också kommer ur kroppen, säger Trinelise Væring. En video som gjordes i samband med plattan Umanérlig blev först försedd med en varning av YouTube. Det var låten Lille Stripper Lilla Strippa, som gav upphov till rabaldret och iTunes vägrade skriva ut titeln på hennes låt, som kallades Lille St... Trinelise Væring arbetar nu med Fredrik Lundin i Offpiste Gurus. I projektet Oh Purity, som är både musik och film, samarbetar hon med Jonas Berg och de norska Barokksolisterna. Hon är nominerad till det danska Gaffa-priset som Årets kvinnliga artist med motiveringen: Kombinationen av de djupt fascinerande kompositionerna/sångerna och det kompetenta uppträdandet gör Oh Purity till en i danska sammanhang unik utgivning.Musiklista:BODY AND SOULJohnny Green,Frank Eyton/ Edward Heyman/ Robert SourBillie Holiday/ Harry Edison/ Ben Webster/Jimmy Rowles/ Barney Kessel/ Red Mitchell/Alvin StollerVERVE00383, 589 932-2IT WASN'T YOUJonas Berg,Trine-Lise VaeringOh Purity/ JoakimMilderGATEWAY MUSIC29073, OH PURITY2014Lufttrumma IIIMarie Samuelsson,Norrköping Symphony Orchestra, Tuomas OllilaPHONO SUECIA, PSCD 147 Bastet SolgudinnanSamuelsson, Marie,Kungl Filharmoniska Orkestern (Stockholm) /Rondin, Mats Fear And HopeSamuelsson, Marie,Kungliga Filharmonikernas Orkester, Stockholm / Rondin, Mats Jorun orm i ögaMarie Samuelsson,Kerstin EkmanMonica Danielson M Fl David Björkman, DirROTATIONERMarie Samuelsson,Hannu Lintu /Helsingborgs SymfoniorkesterPHONO SUECIA00408, PSCD 147 MATAnna-Pia Kutzner / MarieSamuelsson,Anna-Pia Kutzner / Marie SamuelssonElegi (Sv)MNW 01371, MNWCD 182Fanfar till livetMarie Samuelsson,Gävle Symfoniorkesters BrassTHE SHIFTING OF THE WINDSFredrik Lundin,Trine-Lise VaeringTrine-Lise Vaering / BoboStenson / Mads Vinding / Alex RielSTUNT09237, STUCD19807 Far mor og børnTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD01En Kærlig HandTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD02Lille StripperTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD02Lille StripperTrinelise Væring,Trinelise VæringTrinelise VæringWord For Words Records, WWCD02SHADOWDANCINGJonas Berg,Trine-Lise VaeringOh Purity / Joakim MilderGATEWAY MUSIC 29073, OH PURITY 2014NO OFFENCETrine-Lise Vaering,Trine-Lise VaeringOh Purity / Joakim MilderGATEWAY MUSIC 29073, OH PURITY 2014

I serien "Musik och kropp" möter du tonsättaren Marie Samuelsson och danska komponisten och sångerskan Trinelise Væring. De tillhör en rar skara, nämligen kvinnliga tonsättare. De som har kvinnokropp har fortfarande en underordnad position vid utbildningarna i komposition. Föreningen Svenska Tonsättare har 18 procent kvinnor. Bland Musikaliska Akademins svenska ledamöter är kvinnorna knappt 28 procent. Vid Musikhögskolan i Stockholm studerar 12 kvinnor och 26 män. Vid Högskolan för scen och musik i Göteborg är siffrorna 9 män och 4 kvinnor. Vid jazz- och rocklinjen på Musikhögskolan i Örebro studerar 14 män och 2 kvinnor. Marie Samuelsson är tonsättare och hon har fått Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset. Om henne har skrivits: ”En av Sveriges mest mystiska samtidsminimalister” och ”När Samuelssons orkestermusik är som bäst är den vacker men skrämmande, månghövdad som en hydra.” Som punkmusiker i gruppen Elegi under 1980-talet var hon en av de kvinnor som kraftfullt tog sig både ton och plats på musikscenerna. – Jag letar efter vad kvinnans kraft skulle kunna vara inom ljudande musik. Faktum är att jag arbetar i en konstform där det hittills funnits väldigt få kvinnor, säger Marie Samuelsson, som vill bryta sig loss från samhällets begränsande, oskrivna normer och regler om hur en kvinna skall bete sig. Underordning och underdånighet är inget för henne. För att finna en musikalisk drivkraft knyter hon an till den kvinnokraft som hennes kvinnliga släktingar haft. – Varför är kvinnokraften så undanträngd i vår kultur, frågar sig Marie Samuelsson och letar i gamla myter och bilder. Violinkonserten Bastet Solgudinnan är inspirerad av den egyptiska myten om Bastet, dotter till solguden Ra och barnens beskyddare och vän. Hennes Fear and Hope för orkester är komponerad till demokratikämpen Aung San Suu Kyi i Burma/Myanmar. Operan Jorun orm i öga skrev Marie Samuelsson tillsammans med författaren Kerstin Ekman. – Operan handlar om kvinnors födande och kvinnors sexualitet i utvidgad bemärkelse, att vi inte enbart är objekt utan tänkande varelser, säger Marie Samuelsson. – Jag har en kropp som har och har haft speciella upplevelser och erfarenheter av emotioner, strukturer, normer och stereotyper. Det är svårt att ringa in, men det har naturligtvis påverkat min musik att jag är kvinna. – Samtidigt är det väldigt härligt att vara tonsättare och sitta och skriva musik. Det är nästan genusbefriat! Jag möter andra av olika kön. Det kan vara medmusikanter eller de som spelar min musik, säger tonsättaren Marie Samuelsson i programmet. Dagens Nyheters recensent kallar violinkonserten Bastet Solgudinnan vansinnigt vacker ”där solostämman uppstår som en gåtfull ljusreflex ... Ett sfinxartat väsen som i Anna Lindals händer blir allt mer lockande och mångtydigt allteftersom konserten expanderar”. Trine-Lise Væring är dansk sångerska, komponist och textförfattare inom jazz och rock/pop. Sedan starten av 1990-talet har hon gett ut nio cd-skivor. På sex av dem är hon kapellmästare, sångare, kompositör och arrangör. På de första plattorna sjöng hon jazz med sin make, jazzmusikern Fredrik Lundin, och de svenska jazzmusikerna Bobo Stenson och Palle Danielsson. Men så plötsligt gav hon 2008 ut cd:n Lystfisker. På omslaget poserar Trinelise Væring med bara ben endast iklädd en Fendergitarr av typen Telecaster. Hon gör ett lappkast från sofistikerad jazz till kvaltetspop och rock. – Det finns en massa dogmer inom jazzen vad gäller improvisation. Jag stod på scen och sjöng i början och i slutet av varje låt och däremellan spelade killarna sina solon, säger Trinelise Væring i programmet. Hon ville skriva egna sånger, berätta dem på sitt modersmål, spela elgitarr och ha ett tyngre beat. Improvisation är inget mål i sig för henne. – Rockmusik är mer taktil. Jag älskar dess grovhet och var trött på jazzens elegans. Med elgitarren får jag en mer fysisk, kroppslig känsla och jag är mitt inne i bandet istället för att vara frontfigur. Det är kul att vara ”one of the boys” och vara sysselsatt när de andra spelar solo istället för att sitta på en stol och vänta på min tur, skrattar Trinelise Væring. 2011 gav hon ut cd:n Umanérlig där hon själv smakfullt sitter nästan naken på omslaget. Hennes låttexter finns skrivna på den bara huden. – Min idé med att ha orden målade på min hud kommer ur tanken att du kan se att språket också kommer ur kroppen, säger Trinelise Væring. – En video som gjordes i samband med plattan Umanérlig blev först försedd med en varning av YouTube. Det var låten Lille Stripper – Lilla Strippa, som gav upphov till rabaldret och iTunes vägrade skriva ut titeln på hennes låt, som kallades Lille St…... Trinelise Væring arbetar nu med Fredrik Lundin i Offpiste Gurus. I projektet Oh Purity, som är både musik och film, samarbetar hon med Jonas Berg och de norska Barokksolisterna. Hon är nominerad till det danska Gaffa-priset som Årets kvinnliga artist med motiveringen: ”Kombinationen av de djupt fascinerande kompositionerna/sångerna och det kompetenta uppträdandet gör Oh Purity till en i danska sammanhang unik utgivning”.

Ett samtal med Marie Samuelsson, tonsättare och vice preses i Musikaliska Akademien.

I program tre samtalar författaren Kerstin Ekman och tonsättaren Marie Samuelsson om sin nyskrivna helaftonsopera Jorun orm i öga, en originalberättelse inspirerad av kvinnorna i den poetiska Eddan. Hur gestaltar operan dilemmat mellan krig och omvårdnad med de fornnordiska, ofta våldsamma, hjältedikterna som fond. Manus och produktion, Birgitta Tollan Författaren och librettisten Kerstin Ekman har ett otal antal romaner bakom sig. Hon är en av våra mest lästa svenska 1900-talsförfattare och hon har erhållit flera stora litterära priser, som Augustpriset två gånger och Pilotpriset. 1953, som 20-åring, studerade Kerstin Ekman Fornisländska och blev helt tagen av Eddadikterna. Ekman upptäckte en kvinnlig skald och inspirerades till att själv dikta om Jorun, som kallades Orm i Öga eftersom hon efter svåra upplevelser hade fått ett skarpt uttryck i ögonen. - Efter att ha suttit ensam i 50 år, och pulat och hittat på berättelser, betvivlade jag min förmåga att samarbeta. Men det har gått bra och varit upplivande för mig! Jag kommer att sakna det när det är slut, berättar Kerstin Ekman, som kan identifiera sig starkt med det ”allmänkvinnliga” stoffet i librettot. Under tidig medeltid fanns det en skaldekvinna som hette Jorun, fast man vet mycket litet om henne. Det lilla fragment som finns kvar handlar om motståndet mot det manliga våld som ofta skildras i krig- och hjältebragder. Där finns ett kväde som handlar om en kvinna som övervinner sin egen sorg genom att hjälpa en barnaföderska. En annan slags hjältinnedikt som handlar om medmänsklighet och omvårdnad. - Där finns ett intressant dilemma, förklarar tonsättaren Marie Samuelsson. Visst existerar våldet men mänskligheten går vidare genom omvårdnad och medmänsklighet, vilket gör att historien går att knyta an till nutiden. Marie Samuelssons har tonsatt en mängd musikstycken och har fått både Bo Wallnerpriset och Kurt Atterbergpriset och är nu vice preses i Kungliga Musikaliska Akademin i Stockholm. Musiken till operan Jorun orm i öga är ännu inte inspelad. Operan har premiär den 19 juli 2013 på Vadstena Slott. Musiken kommer att framföras av tolv musiker, fyra sångsolister och 12 korister. I instrumenteringen kommer bl a att finnas en teorb, en långhalsad luta som är försedd med 6-8 extra bassträngar. - De två spelplatserna, den mytologiska och den  verkliga, skiljer sig åt musikaliskt, berättar Marie Samuelsson. I den verkliga världen är tonspråket mer lyriskt, rytmiskt och rakt. Medan musiken i sagovärlden är klangbaserad och abstrakt. Det har varit mycket roligt att tonsätta den otroligt fina texten av Kerstin Ekman. Kerstin Ekman, Albert Bonniers förlag: http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personid=5378 Kerstin Ekman, Nordisk Kvinnolitteraturhistoria: http://nordicwomensliterature.net/sv/writer/ekman-kerstin Marie Samuelssons hemsida: http://www.mariesamuelsson.se Marie Samuelsson, Gehrmans Musikförlag: http://www.gehrmans.se/upphovsman/marie_samuelsson Tonsättaren Anna-Lena Laurin och jazztrumpetaren Anders Bergcrantz luftar dilemmat att improvisera i ett genomkomponerat stycke där alla andra musikers insatser är noterade och bestämda på förhand. Efter många års jazzäktenskap samarbetar de nu inom nutida konstmusik. Hon tonsätter och han improviserar solon. Efter flera årtionden som jazzsångerska och pianist skriver Anna-Lena Laurin nu orkestermusik. Flera svenska symfoniorkestrar har spelat hennes verk Iphigenia, Persephone och The Painter. Jazztrumpetsolisten Anders Bergcrantz är en av Anna-Lena Laurins favoritimprovisatörer. Han är en av våra internationellt mest ansedda jazzmusiker och har spelat i bl a Carnegie Hall och Sweet Basil med giganter som Victor Lewis, Adam Nussbaum, Dave Liebman, Mike Brecker och Richie Beirach. - I solot i stycket Painter med Norrlandsoperans Symfoniorkester, låter Anders som en fyllebult. Jag älskar hur vulgär han är och att han som solist uttrycker komplexa känslor, inte bara vackra. Det handlar om att förmedla och att berätta med tonalitet, med sound, med frasering och med timing på trumpeten, förklarar Anna-Lena Laurin. Anders Bergcrantz spelar aldrig en ton för mycket. Han älskar att ha luft i det som är runt omkring honom. - En stor orkester som fyller hela lokalen och fyller människornas sinnen med musik gör att jag som solist har ett stort fundament och en solid grund att stå på, säger Anders Bergcrantz, som känner sig väldigt fri när han spelar med så många musiker. - Även om jag i Anna-Lenas stycken spelar med total avsaknad av jazzlicks eller jazztiming så är jag jazzmusiker även tillsammans med en symfoniorkester. Som förresten har en tillvaro som inte går att jämföra med livet som jazzkatt. Gagerna, omhändertagandet, de fina konserthusen. Allting är väldigt safe. Och det är fantastiskt! Anna-Lena Laurins hemsida: http://www.vanguardmusicboulevard.com Composer Anna-Lena Laurin, facebook: https://www.facebook.com/pages/Composer-Anna-Lena-Laurin/169779229847310 Anders Bergcrantz hemsida: http://andersbergcrantz.com Anders Bergcrantz, Fan Page Facebook: https://www.facebook.com/pages/Anders-Bergcrantz-Fan-Page/211877835572527

Musikmagasinet Klang! En egen röst, program 5. Medverkande: cellisten Jakob Koranyi, tonsättaren Marie Samuelsson och kontrabasisten Mattias Hjort - ansvarig för Jazz- och improvisationsutbildningen vid Malmö Musikhögskola. Vad är ett eget uttryck, en egen röst i musiken? Har den egna rösten mindre svängrum inom vissa genrer än andra? Och får alla ha en egen röst? Manus, produktion och programledare: Birgitta Tollan.