Podcasts about musikmagasinet

Somrigt, enkelt och avskalat. Musik av Meredith Monk m.fl. Gäst: Shida Shahabi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Somrig och minimalistisk musik. Gäst i veckans avsnitt är tonsättaren och musikern Shida Shahabi som nyligen släppte sitt andra fullängdsalbum Living Circle.

När de bästa möter de bästa är det denna hymn som signalerar att det snart är avspark. Champions League-hymnen har blivit en modern klassiker men hur kom den egentligen till? Barocktoner med kör och orkester klingar ut över världens största fotbollsarenor precis före avspark i samband med Champions League-matcher. Är det en hymn av Georg Friedrich Händel? Svar: NEJ. Faktum är att hymnen, som är så barockinspirerad, skapades så sent som 1991. Här i det sista avsnittet av "Musik på idrottens arena" tar programledaren Bengt Skött tag i telefonluren och ringer upp mannen bakom den pampiga Champions League-hymnen. Låt oss också lyssna på både denna fotbollshymn och den stora inspirationskällan, "Zadok the Priest" av Händel. Musik av Samuel Barber och Peter Tjajkovskij finns med när vi påminner om de teman som förekommit tidigare i serien. Slutligen lyssnar vi på Radiosportens OS-referat när en viss Nils van der Poel åkte skridsko på guldmedaljnivå i Peking. Det leder så klart till det mest berömda skridskotemat inom den klassiska musiken. Om Musik på idrottens arena:I denna serie, bestående av tre timslånga program, bygger Radiosportens mångårige reporter Bengt Skött en bro mellan den smått tidlösa kulturform vi kallar klassisk musik och den, globalt sett, kolossala folkrörelsen idrott. I första avsnittet ligger huvudfokuset på olympiska invigningar, där Bengt själv ofta funnits på plats. I de andra avsnitten finns teman som konståkarnas musikval och den berömda, barockdoftande hymnen i samband med Champions League-fotboll. Till sin hjälp knyter han i ett par avsnitt kontakt med externa gäster som ger ytterligare perspektiv.

Vilken musik passar bäst till en piruett? Konståkning sätts under lupp när Bengt Skött undersöker de allra bästa kombinationerna av musik och skridskor. Vilka lysande kombinationer finns i fråga om klassisk musik och glänsande OS-framträdanden i konståkning? Det och mycket mer besvaras i den andra delen (av tre) i Radiosport-profilen Bengt Skötts sommarserie. Han gästas av den före detta elitåkaren Lotta Falkenbäck, som främst är bekant som mångårig konståkningsexpert för SVT. Här avnjuter vi musik från Bizets "Carmen", Beethovens pianovärld och mycket mer. Håller den klassiska musiken på att konkurreras ut i OS/VM-konståkningen av filmmusik och techno - eller är det tvärtom? Hur tänker åkare och koreografer när de väljer musik? Vi får även reda på hur musiken ackompanjerade piruetter innan högtalarsystem var standard i varje ishall. Om Musik på idrottens arena:I denna serie, bestående av tre timslånga program, bygger Radiosportens mångårige reporter Bengt Skött en bro mellan den smått tidlösa kulturform vi kallar klassisk musik och den, globalt sett, kolossala folkrörelsen idrott. I första avsnittet ligger huvudfokuset på olympiska invigningar, där Bengt själv ofta funnits på plats. I de andra avsnitten finns teman som konståkarnas musikval och den berömda, barockdoftande hymnen i samband med Champions League-fotboll. Till sin hjälp knyter han i ett par avsnitt kontakt med externa gäster som ger ytterligare perspektiv.

Vad är det för musik som inviger världens största sportevenemang? Och på vilken position spelar "de tre tenorerna"? Bengt Skött reder ut den klassiska musikens roll i våra största idrottsevenemang. OS brukar anses som det största som finns inom idrott, möjligen jämte fotbolls-VM. Vår ciceron i denna programserie, Bengt Skött, tar oss här med till en lång rad olympiska invigningsceremonier där han själv funnits på plats för att i Sveriges Radio P4 kommentera vad som händer. Den klassiska musiken finns alltid med som en betydelsefull del den afton när vinter- eller sommar-OS ska invigas. Här får vi lyssna på flera ljuvliga verk som förekommit när till exempel Aten, London eller Salt Lake City inför hundratals miljoner lyssnare och tittare invigt sina OS. Förutom det huvudtemat får vi veta varför Sveriges Wilhelm Petersson-Berger komponerade ett pianostycke som fick namnet "Lawn tennis". Och så speglar Bengt Skött den konsertserie som "De tre tenorerna" stod för i samband med fotbolls vm på 90- och 00-talet.Om Musik på idrottens arenaI denna serie bygger Radiosportens mångårige reporter Bengt Skött en bro mellan den smått tidlösa kulturform vi kallar klassisk musik och den, globalt sett, kolossala folkrörelsen idrott. I första avsnittet ligger huvudfokuset på olympiska invigningar, där Bengt själv ofta funnits på plats. I de andra avsnitten finns teman som konståkarnas musikval och den berömda, barockdoftande hymnen i samband med Champions League-fotboll. Till sin hjälp knyter han i ett par avsnitt kontakt med externa gäster som ger nya perspektiv.

Möt två av de främsta inom dansk konstmusik: äkta paret konsertpianisten Katrine Gislinge och tonsättaren Bent Sørensen. Med ett intensivt och passionerat förhållande till varandra och till musiken. Den danska nedstängningen under den forsta corona-perioden har nu resulterat i ett vackert musikverk, mellan vildhet och omhet, pianokonserten La sera estatica - Den extatiska aftonen (2021).Katrine Gislinge gav under pandemin konserter hemma pa flygeln for sin man for att han skulle kunna njuta av livemusik, da det offentliga konsertlivet var nedstangt. Hon spelade Beethoven, Mozart, Chopin, Schubert, Schumann m fl och Bent Sørensen horde detta och inspirerades alltsa att komponera sin tredje pianokonsert, vilken han tillagnat Katrine Gislinge. Han har tidigare tillägnat sin hustru flera andra verk.De har bada aktenskap med andra, flera barn och egna karriarer bakom sig. De fann varandra 2011 vid en musikfestival.Hur paverkar deras relation dem musikaliskt? Hur kanns det for Bent att skriva musik till Katrine och hur kanns det for Katrine att spela den? Har deras forhallande till tonsattandet och musicerandet forandrats?Om Bent Sørensen har skrivits: Hans musik paminner mig om nagot jag aldrig hort forut! Han ar en underbart poetisk kompositor vars musik svavar och flyger som hostvindar i oberaknelig skonhet!2018 vann han en av varldens framsta klassiska musikpriser, Grawemeyer Award, for sin Concerto i fem satser Lisola della Citta (On i staden), fran 2016. Verket ar for violin, cello, piano och stor orkester.En recensent skrev: Katrine Gislinges tolkningar praglas av en darrande kanslighet, dar varje liten detalj i musiken blir valdigt viktig men samtidigt samlas i en klar och framatblickande strom. I sina hander, i sin musik, lyckas hon skapa den perfekta balansen mellan det skoraste och det mest direkta, och nar man lyssnar pa henne gar man in i ett musikaliskt rum av "berusande sensualitet".Katrine Gislinge är känd för att spela den klassiska repertoaren, men hon arbetar även i många andra genrer. Hon har bl a spelat in Mozarts Pianokonserter 11, 12 och 13 med kadenser av Bent Sørensen. Tillsammans med svenska Stenhammarkvartetten.I 1999 spelade Katrine Gislinge in cd'en Piano Works pa Deutsche Grammophon och var darmed den forsta danska pianist att utge musik pa denna label.Vi far forstas i programmet lyssna pa den mycket vackra musiken.Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan

Han skiljde sig från dom andra på något sätt. Här var det en kontakt över könsgränserna och vi visste att han var på vår sida. Det var uttalat, säger Suzanne Osten, teaterregissör och kollega. Kjell Westling (19422010) var musik, han var en orkester, en multiinstrumentalist, en genreöverskridande kompositör. Han var en doldis som lyfte den progressiva musikrörelsen. En experimentell jazzmusiker. Spelman. Filmmusikskapare och teatermusiker. En arrangör som många ville arbeta tillsammans med. I två program under rubriken Musikmagasinet i P2 intervjuar journalisten Ylva Mårtens människor som stod honom nära, hans medmusikanter och medarbetare om hans musicerande ur en mängd synvinklar. I andra programmet intervjuas riksspelmannen Thore Härdelin, sångaren Fred Lane, film och teaterregissörerna Suzanne Osten och Judtih Hollander.  Ett program av Ylva Mårtens. Producent: Emmy Bergkvist Slutmix: Julia Öjbrandt. En produktion gjord av Munck för Sveriges Radio.

- Jag begriper inte hur fan han kunde få det att låta som en spårvagn, en bil eller nån som ropade på sin altsax, säger Bengt Beche Berger, trummis och en av Kjell Westlings många medmusikanter. Kjell Westling (19422010) var musik, han var en orkester, en multiinstrumentalist, en genreöverskridande kompositör. Han var en doldis som lyfte den progressiva musikrörelsen. En experimentell jazzmusiker. Spelman. Filmmusikskapare och teatermusiker. En arrangör som många ville arbeta tillsammans med. I två program under rubriken Musikmagasinet i P2 intervjuar journalisten Ylva Mårtens människor som stod honom nära, hans medmusikanter och medarbetare om hans musicerande ur en mängd synvinklar. Intervjupersonerna i första programmet är Tommy Westling, storebror och Anita Westling, Kjells fru, sångerskan och musikern Marie Selander, musikern Bengt Berger och låtskrivaren Tore Berger från Blå Tåget. Ett program av Ylva Mårtens.  Producent: Emmy Bergkvist Slutmix: Julia Öjbrandt.  En produktion gjord av Munck för Sveriges Radio.

- Jag begriper inte hur fan han kunde få det att låta som en spårvagn, en bil eller nån som ropade på sin altsax, säger Bengt Beche Berger, trummis och en av Kjell Westlings många medmusikanter. Kjell Westling (19422010) var musik, han var en orkester, en multiinstrumentalist, en genreöverskridande kompositör. Han var en doldis som lyfte den progressiva musikrörelsen. En experimentell jazzmusiker. Spelman. Filmmusikskapare och teatermusiker. En arrangör som många ville arbeta tillsammans med. I två program under rubriken Musikmagasinet i P2 intervjuar journalisten Ylva Mårtens människor som stod honom nära, hans medmusikanter och medarbetare om hans musicerande ur en mängd synvinklar. Intervjupersonerna i första programmet är Tommy Westling, storebror och Anita Westling, Kjells fru, sångerskan och musikern Marie Selander, musikern Bengt Berger och låtskrivaren Tore Berger från Blå Tåget. Ett program av Ylva Mårtens.  Producent: Emmy Bergkvist Slutmix: Julia Öjbrandt.  En produktion gjord av Munck för Sveriges Radio.

Kärleksdrömmar, svek, konventioner och patriarkat. Om författaren Mathilde Wesendonck, Richard Wagners Isolde i operan Tristan och Isolde. Finns det plats för en skapande kvinna bredvid en genial man? En relevant fråga i samband med att ett av operahistoriens mest omtalade och älskade verk, Tristan och Isolde, skapades under en himlastormande och förbjuden förälskelse mellan två kulturpersoner, Richard Wagner och Mathilde Wesendonck. Efter premiären av Tristan och Isolde skulle Richard Wagner förneka Mathilde Wesendoncks medskapande av verket. Im Treibhaus - I växthuset är titeln på en av de dikter av Mathilde Wesendonck som Richard Wagner tonsatte i sångcykeln Wesendonck-lieder. Kammaroperan Im Treibhaus skulle haft premiär juli 2020 i Vattnäs Konsertlada norr om Mora, men fick skjutas upp p g a coronapandemin och hade istället urpremiär där den 23juli 2021. Alten Anna Larsson gör Mathilde Wesendonck och tenoren Göran Eliasson gör Richard Wagner. Wagners dåvarande hustru Minna Wagner sjungs av Amelia Jacobsson och Mathilde Wesendonks make Otto Wesendonck sjunga av Ulrik Qvale. Wagners andra hustru Cosima von Bülow sjungs av Rebecka Fjällsby och Johan Rydh gör Johannes Brahms. Staffan Storm tonsatte här sin första opera och författaren Ebba Witt-Brattström debuterade som librettist.  Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan Operan sänds i sin helhet i P2, Sveriges Radio den 4 september 2021 kl 19:00.

Han har spridit fredssånger bakom järnridån, han har vandrat hundratals mil med sina sång och gång-körer runt om i Europa. Möt musiken och körledaren Anders Nyberg. Hans arbete som körledare, kompositör och arrangör har tagit honom till många platser runt om på jordklotet, till över 30 länder på sex kontinenter närmare bestämt. Han är även känd för sitt medförfattande till den internationella succéfilmen Så som i himmelen. Hans liv är fyllt av möten med människor som liksom han själv kämpar för fred och frihet genom musiken. Anders Nyberg växte upp med folkmusiken i Malung och blev ledare för sånggruppen Fjedur, som i slutet av 70-talet turnerade i Sydafrika och tog med sig hem musik därifrån som de sedan spred över världen. Under många år bodde han och hans sydafrikanska fru, fredsaktivisten och musikern Jennifer Ferguson delvis i landet. Nu mer är de bosatta i Rättvik där de fortsätter att skapa musik och projekt som kretsar kring just fred och frihet. Reporter Madeleine Drake har träffat paret på Stiftsgården i Rättvik och vi har låtit Anders och Jennifer välja låtar från deras karriärer som kretsar kring fred och frihet, som också deras samtal gör. Producent, Peter Gropman, Iris media.

Nadin Al-Khalidi trodde att hon skulle bli Bagdads Joan Baez. Istället blev hon något av en Malmös Fairuz. Hennes Tarabband har spelat med Växjös kammarorkester Musica Vitae. Vi träffar båda banden. Genrebestämningen är svår när man ska beskriva Tarabbands musik. Bandets sångerska Nadin Al-Khalidi beskriver den som ett unikt sound av pop med inslag av både jazz och nordisk och arabisk folkmusik. Eller är det helt enkelt arabisk pop från Malmö? Hur som helst är musiken enkel, rättfram och väldigt maffig och medryckande. Inte minst när de spelar tillsammans med anrika stråkorkestern från Växjö, Musica Vitae. Tillsammans gjorde de ett projekt före corona, som resulterade i en turné och en liveskiva. Vi får lyssna på delar av den och träffa Nadin Al-Khalidi och Filip Runesson från Tarabband. Dessutom hör vi Marco Mazzeo och Anna Widlund från Musica Vitae, och får smakprov från något av deras senaste verksamhet.

Mimi Terris och Jan Lundgren spelar jazz var för sig, Anna Rynefors och Erik Ask-Upmark spelar medeltida musik tillsammans, i sin ensemble Falsobordone. Mimi Terris skriver och sjunger sina egna jazzlåtar, som hon inte har något emot om de jämförs med visor eller pop. Men i årets Ystad jazzfestival sjunger hon med trumpetaren Mårten Lundgren, som arrangerat filmmusik till jazz med sin trio. En annan Lundgren, Jan, är jazzpianist och konstnärlig ledare för jazzfestivalen, och han skriver också mycket av sin musik själv. Vi får träffa dem båda, och senare även paret och riksspelmännen i Genarp Anna Rynefors och Erik Ask-Upmark, som spelar medeltida musik, senast på ett nytt album med musik från pestens tid runt år 1350. Vad som förenar musiken i första och andra delen av det här programmet är väl mest att den framförs av musikskapare verksamma i Sydsverige, närmare bestämt Skåne.

Lilla Hjärnarp i nordvästra Skåne rymmer bara 1 200 invånare, men inte mindre än två ambitiösa musikfestivaler. Vi får möta personerna bakom dem: Stefan Klaverdal med In Between och Ale Carr med Folkrot. Hur låter det när ett träd växer, när grenarna och bladen vecklar ut sig och rötterna letar sig allt längre ner i jorden? Kanske som i Mats Edéns (fiol) och Stefan Klaverdals (dator) låtar på albumet Annual Growth Rings, Årsringar. Vi får höra exempel från den och träffa Stefan Klaverdal som bor i Hjärnarp och där arrangerar musikfestivalen In Between, för musik som utforskar de vida fälten som öppnar sig mellan olika musikaliska genrer. I detta det första av tre program som presenterar sydsvensk musik och deras skapare får vi också träffa Ale Carr, riksspelman och konstnärlig ledare för den andra musikfestivalen i Hjärnarp, Folkrot. Med sina båda danska band Dreamers' Circus och Basco söker sig också han från folkmusiken ut i väglöst land.

23-åriga sopranen Karolina Bengtsson spås en lysande framtid och studerar nu vid Mozarteum i Salzburg. Kommer från en bygd i Småland, där även 1800-talets världsstjärna Christina Nilsson föddes. I programmet medverkar även Karolina Bengtssons sångpedagog, professorn och världssopranen Barbara Bonney i Salzburg, altsångerskan Anna Larsson i Stockholm, svensk-ungerska sopranen Clarry Bartha i Tyskland. Clarry Bartha är konstnärlig ledare för tävlingen Debut, samt Casting director för Festival Puccini Torre del Lago. Under större delen av 2020 och 2021 har Karolina Bengtsson fått digital undervisning  på grund av pandemin. Sopranen och professorn Barbara Bonney: - Karolina Bengtsson är så begåvad - det är inte klokt! Hon är den bästa sångerskan på Mozarteum just nu! Hennes röst är otroligt fin! Jag blir så lycklig när jag lyssnar till henne! Varje lektion är en konsert för mig. Jag sitter där och bara njuter. Ibland gråter jag. - Pandemin, med den digitala undervisningen, har paradoxalt medfört att jag kommit närmare mina elever. Genom kameran ser jag hur de använder munnen och tungan. Hur de andas och vad de tänker. Allt dessa som jag missar i ett rum när man inte är så nära. Jag tycker det här har varit helt fantastiskt! Svenska alten Anna Larsson var med i juryn i tävlingen Debut i Tyskland som Karolina Bengtsson vann: - Karolina slog juryn med häpnad redan på första provet. Det var väldigt, väldigt roligt att uppleva! Karolina är mycket trygg som sångare och sjöng t ex en svår aria ur Händels Julius Caesar. Hon gjorde det suveränt. Karolinas tilltal och stil är väldigt öppen. Det betyder naturligtvis jättemycket för Karolina att få utvecklas tillsammans med Barbara Bonney, som kan anses ha varit den absolut största i världen i sitt röstfack, lyrisk sopran! Sopranen och konstnärliga ledaren Clarry Bartha bjuder varje år in 50 sångare av ca 600 sökanden till tävlingen Debut. - Jag hörde sopranen Karolina Bengtsson för två år sedan i Salzburg och fick gåshud för denna naturlighet som hon har i sin röst, vilken har en enorm potential att utvecklas. Karolina är språkbegåvad och ärlig i sitt sätt att sjunga, vilket gjorde mig väldigt glad. Hon är så självklar och har en enormt vacker röst! - Det är väldigt inne att vara operasångare och att bli berömd. Många imiterar och vistas i det här rosa livet med applåder och blommor. Men det finns ett visst allvar hos Karolina som jag tycker om. Som alla tycker om. Hon bryr sig inte så mycket om allt omkring, och är över huvud taget inte affekterad! Det är rösten och hennes ögon! Hon har den rätta blandningen av att vara ödmjuk och att vara hungrig. Hon är öppen och väldigt klok. Nu behöver hon något att bita i. Att vara operasångare är hårt arbete! - Karolina är nu lyrisk sopran. Jag hör framtiden med stora lyriska partier; Mozart förstås, Strauss, lyriskt ryskt, lyriskt italienskt, lyriskt franskt. Kanske med åldern går hon över från en Susanna till en Grevinna. Hon har ett fokus i rösten och en silverklang som är väldigt ovanlig, och påminner litet grand om slovakiska sopranen Lucia Popp, en av mina favoritsångerskor! Lyssna på Karolina Bengtssons operadebut som Pamina i Mozarts Trollflöjten tillsammans med andra studenter på Mozarteum i Salzburg. Länken fungerar från den 25 juni 2021 kl. 19:00: https://livestream.com/unimozarteumsalzburg/zauberfloete21 Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Blockflöjtisten Katarina Widell adopterades från Seoul och bor i Kil. Toppstudent och fyrabarnsmamma. Med barock i Royal Albert Hall, turnéer med kvartetten Woodpeckers och förebild i Kulturskolan. Medverkar gör blockflöjtisterna i Woodpeckers / Hackspettorna: Katarina Widell från Seoul och Kil, Kate Hearne från Irland, Caroline Eidsten Dahl från Oslo och Pernille Petersen från Köpenhamn. Dessutom medverkar två elever till Katarina Widell: Blockflöjtsläraren Carolin Karen vid Musik & Dansskolan i Piteå och Vanja Smith i Arvika som studerar vid Musikhögskolan Ingesund. Linjen är folkmusik men Vanja spelar även barock, tidig musik och nutida musik. - Det var min mamma som hörde talas om att det fanns en blockflöjtist i Kil som kunde ge lektioner. Jag bodde då i Karlstad och tog mig till Kil för att träffa Katarina Widell. Det tar bara en kvart med tåg, så det var väldigt smidigt. Jag valde Katarina då det var skönt att få en lärare som kunde ge ännu mer inspiration. Jag såg fram emot en högre nivå i spelet, förklarar Vanja Smith. - Ja, när man börjar komma upp på den nivån att man går på folkhögskola och  musikhögskola då känns det viktigt att ha en lärare som är aktiv musiker. Som har koll på repertoar, både på nutida och på äldre musik. Katarina lägger stor vikt vid det musikaliska. Inte så mycket på att vi bara ska spela rätt toner, det som står på papperet, utan musiken som vi spelar är någonting mer. Det är atmosfären som vi skapar när vi framför någonting, och den stämningen får vara kvar under hela stycket och sedan finnas kvar även när stycket är slut, förklarar Carolin Kårén. - Katarina Widell var tillresande lärare och bodde då i Stockholm. Hälften av gångerna flög jag ner på morgonen. Så hade vi lektion mitt på dagen i några timmar. Sedan flög jag hem till Piteå. När Katarina senare flyttade till Jokkmokk åkte jag dit med buss. Det tog längre tid att åka till Jokkmokk med buss än har flyga till Stockholm. Jokkmokk ligger ju i Norrbottens län, men i Lappland. Du är ju nästan i fjällvärlden när du är i Jokkmokk, tillägger Carolin Kårén. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Barbara Hannigan: en helt naturlig sopran. Lina Nyberg: en unik personlighet! Mathias Landaeus: omedelbar som Picasso. Rosali Grankull: Punkare! Lisa Nilsson: Närvaro, djup, integritet. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. En repris från 22 november 2020.

Barbara Hannigan: en helt naturlig sopran. Lina Nyberg: en unik personlighet! Mathias Landaeus: omedelbar som Picasso. Rosali Grankull: Punkare! Lisa Nilsson: Närvaro, djup, integritet. Låtlista: Joni Mitchell, Lyle Mays, The Persuasions - Shadows And Light Album: Shadows And Light Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Asylum Records Hans Abrahamsen - Let Me Tell You Barbara Hannigan, Andris Nelsons, Bayerska Radions Symfoniorkester (München) Let Me Tell You Textförfattare: Paul Griffiths Etikett: Winter & Winter Joni Mitchell - Blue Album: Blue Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise Joni Mitchell - Little Green Album: Blue Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise Joni Mitchell - Shine Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Hear Music Lina Nyberg Tentet - The Bone Marrow Gardens Kompositör: Lina Nyberg Bolag: Hoob Records Lina Nyberg - The Skin Album: The Sirenades Kompositör: Lina Nyberg Bolag: Hoob Records Lina Nyberg, David Stackenäs, Cecilia Persson, Josef Kallerdahl, Anna-Maria Helsing, Symfoniorkestern Vid Norrlandsoperan (Umeå), Peter Danemo - The Electra Album: Terrestrial Kompositör: Lina Nyberg Bolag: Hoob Records Joni Mitchell - Amelia Album: Hejira Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Asylum Rosali Grankull - Identitetshandlingar i C-dur Norrkopings Symfoniorkester Michael Bartosch Joni Mitchell - Song To A Seagull Album: Joni Mitchell Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise Joni Mitchell, Wayne Shorter, Steuart Smith, Larry Klein - The Sire Of Sorrow Album: Turbulent Indigo Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise Mathias Landaeus piano - Signe 4ever Kompositör: Mathias Landaeus Joni Mitchell, Jaco Pastorius - Talk To Me Album: Don Juan's Reckless Daughter Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Asylum Joni Mitchell - The Silky Veils Of Ardor Album: Don Juan's Reckless Daughter Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Asylum Joni Mitchell - Big Yellow Taxi Album: Hits Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise Lisa Nilsson - När Jag Var Gift Med Herrman Kompositör: Lisa Nilsson, Mattias Torell Bolag: Playground Joni Mitchell, Wayne Shorter, Vince Mendoza - Both Sides Now Album: Both Sides Now Kompositör: Joni Mitchell Bolag: Reprise

Barbara Hannigan: en helt naturlig sopran. Lina Nyberg: en unik personlighet! Mathias Landaeus: omedelbar som Picasso. Rosali Grankull: Punkare! Lisa Nilsson: Närvaro, djup, integritet.

Denna Jämtlandsfödda artist, ordkonstnär och författare hörde sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba och resten är historia: 6 CD-skivor och tre romaner. Artisten och författaren Christina Kjellsson sjöng från det att hon var 8 månader. Hon diagnostiserades med Tourettes syndrom, och har kropps-, ögon- och tanke-ticks. Men när hon spelar, sjunger och simmar är ticksen borta. Citat ur programmet av ordkonstnären Christina Kjellsson: - Hemma i byn Handsjöbyn i Jämtland fanns det få vinylskivor på 60-talet men en som fanns i flera hem var faktiskt Miriam Makebas Pata pata. Känslan när myggfönstren blev isatta där på sommaren och fönstren var öppna och det var lite party i stugorna - att då höra Miriam Makeba - det är nu en fantastisk film att tänka tillbaka på. - Ett barn med fallenhet för musik och rytmik fastnar på Miriam Makebas kanske lite grann, jag tror att jag ÄR språk och musik på gott och ont, jag vet inget annat, det är det som är jag. - Till exempel jag kan inte jogga utan att ha musik i öronen för när jag joggar utan musik i öronen så lägger jag in ticks och rytmer i min andning, jag skapar beats i andningen, och då håller jag på att välta efter 20 minuter. Träning bygger ju på att man andas ordentligt, och börjar jag tänka på hur jag andas då måste jag nästan sluta andas, så det är bättre jag tänker på något annat. - Jag hade fördelen att växa upp på 60 och 70-talet med radiokanalen som hette P3 och som då innehöll all musik som du inte visste att ville höra. Inom tio minuter kunde du få höra Alf Hambe och Led Zeppelin och däremellan Barbro Högberg eller Flamingokvintetten - det var en sång röra och en sån underbar blandning och på det sättet fick jag höra jättemycket musik som jag inte visste att jag ville höra. Och jag fick också höra väldigt mycket som jag inte tyckte om. Ju mer jag lyssnar på musik som jag inte tycker om desto mer stärker jag min egen ton. Så jag rekommenderar alla unga som håller på att skriva låtar, lyssna på musik du inte gillar. Varför? Jo för då låter du mer som du sen. Annars låter du nästan som den du gillar. Så jag är jättetacksam till blandningen i P3 som gjorde att jag kunde få en mångfald av låtar och stilar utan att behöva anstränga mig. Idag kan du till och med välja bpm på låtarna, Lugna favoriter eller vad de heter, så du riskerar inte att råka ut för nånting du kanske skulle älska! - Jag gör alltid parallella aktiviteter, och försöker att dölja det för min omgivning ibland, för att de inte ska tycka att jag verkar nonchalant eller ointresserad. Ja, jag gör gärna flera saker samtidigt för då blir det bäst resultat. Till exempel läsa - tänka, läsa - prata, hålla på med mobilen, ha ett samtal. Det är lite svårare när man är äldre men det gör att jag har lättare att koncentrera mig. När jag sitter och skriver så behöver jag göra en massa andra saker också samtidigt, det känns bättre. - Ja, det som jag har det heter Tourettes syndrom  jag har extremt lätt att komma ihåg saker, jag har extremt lätt att komma ihåg både ord och musik. Positivt med Tourette är att jag tycker det är småkul att vara snabb i, exempelvis abstrakt begreppsbildning, då hade jag så höga värden att det inte gick att mäta medan andra gick i botten, så det är en förvirrad profil. Fördelarna är extrema, jag ser en text, den sätter sig och jag kan snabbt redigera. Jag jobbar ju också med låtskrivarkurser och kan snabbt läsa både tio och tjugo texter och se på ett par minuter vad som behövs för varje text, var behövs det nånting i just den här texten? Det är likadant  med låtar jag hör en gång, de sitter väldigt länge, ibland för livet. Jag har låtar i huvudet hela dagarna och det är jobbigt, riktigt jobbigt är det. - Men jag kan vända orden lika fort bakåt som framåt och det gör jag när jag får tråkigt. Så det är en fördel och en annan fördel är att jag kopplar kreativiteten till tourettes, mitt tourettes syndrom vill att jag ska låta, vill att jag ska skapa. I programmet hör vi utdrag ur många av Christina Kjellssons fyndiga och fina låtar. Dessutom bjuds på två alldeles färska låtar från hennes kommande sjunde CD Marken: Blå Moped och På väg till dig. Den sistnämnda skrev Christina Kjellsson när hennes mamma var teminalt sjuk. Christina Kjellsson gav 2008 ut boken Rim och Reson. Hon har i 25 år gett musikelever kurser i textbehandling och formuleringskonst. Hon har även gett ut de tre självbiografiska romanerna Solknepet (2013), Nu är jag ung hela mitt liv (2016) och Det har ar livet (2020). Huvudpersonen i dessa heter Mirjam, med j, medan Miriam Makeba stavar med i. Ur recension i Svenska Dagbladet: Christina Kjellsson är prima donna assoluta bland lite yngre svenska kvinnliga vispoeter. Texterna är fyndiga, med tankeskärpa: Slott och koja och palats/Jorden är en samlingsplats. Här har Christina Kjellson sina motsvarigheter i Stefan Sundström och Lars Demian. Christina Kjellson sjunger klockrent, med vacker röst och vitalitet i diktionen. Hon är dessutom en ypperlig gitarrspelare. Christina Kjellsson har fått SKAP-stipendium, Olrogstipendiet och Fred Åkerström-stipendiet för personer som på ett betydelsefullt sätt arbetat för att bevara, utveckla och/eller skapa svensk visa. Christina Kjellsson fick Svenska Vispriset 2015.

Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen. Tonsättaren Louise Alenius bodde under tio år i Frankrike, men är sedan några år tillbaka i Köpenhamn. I Paris komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken. -Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte förstår. Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan Silent Zone om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk. Dottern spelas av slagverkaren Ying-Hsueh Chen och hennes bror gestaltas av kontratenoren Morten Grove Frandsen. Brodern löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt. -Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius. Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k Elefantmannen, Joseph Merrick som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp. Hennes körsvit Rite of Nothing / En tom ritual uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken Søndermarken i Köpenhamn. Ett av hennes senaste stycken, Ilt / Syre, komponerade Louise Alenius till den 80 meter långa skulpturen The Wave. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid Ofelia Plads vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet Vertigo anpassade The wave till pandemin. Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre. 2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Legat på 750 000 danska kronor. Jag intervjuade isländska tonsättaren Bára Gisladóttir första gången 2013. Nu möts vi digitalt genom Skype. Hon befinner sig i det svårt coronadrabbade Reykjavik. Hon utbildade sig i komposition vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn. Kontrabasen blev hennes instrument efter studier på Nya Zeeland. Hon älskar den. Om hennes spel på kontrabasen sägs det: "Hon behandlar kontrabasen såsom Jimi Hendrix gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud.  - Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra, då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir. Hon är synestetiker och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare i starka färger för att därefter komponera stycket hon hade i sitt huvud. Det blev inte mindre än 19 nonfigurativa målningar i rött och grönt innan hon kompositionnerade stycket Rooftops of Prague! Musiken på Brimslód, hennes debutplatta från 2015, handlar om havet. Dýpi betyder djupet och här är vi på havets botten. Det är Bára Gisladóttirs favoritstycke på plattan eftersom hon gillar allt som är kallt, vått och mörkt. Hennes nya platta gavs ut 2020. Titeln är HBER, vilket betyder vinter eller ide. Bára Gisladóttirs musik har framförts av Danmarks Radios Symfoniorkester, och vokalensemble, Islands Symfoniorkester och Helsingborgs Symfoniorkester, Frankfurts Radiosymfoniker, Ensemble InterContemporain och Athelas Sinfo-nietta. Hon har dessutom fått Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Talangpris, Léonie Sonnings Talangpris och Reykjavíks Grapevine's Music Award.

Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Av Birgitta Tollan. Pamela Z lever i San Francisco och komponerar stycken för röst, live-elektronik, samplade ljud och för gestikaktiverad MIDI-controllers. Hon är pionjär inom live digital looping, röstinstallationer och utvidgade vokala tekniker. Birgitta Tollan mötte Pamela Z första gången i studion i San Francisco redan 1996. Nu "möts" de digitalt genom Zoom. Pamela Z var på fint, årslångt stipendium i Rom när coronapandemin slog till. Efter sju månader, i mars 2020, var hon tvungen att resa hem till San Francisco. Hon fick sin Bachelor i musik redan 1978. Pamela Z har turnerat i USA, Europa och Japan och har komponerat för dans, film och kammarensembler som Kronoskvartetten och Eighth Blackbird. - Rösten är allas första instrument. Du är född med det och det är gratis. Och du är född med de olika tekniker som du kan använda, skrattar Pamela Z. Ett av hennes stycken heter And the Movement of the Tongue. Debutplattan från mitten av 2000-talet bär titeln A Delay Is Better. En recensent skrev: "En skicklig sammansmältning av hennes vackra röst med eleganta elektroniska manipulationer". Den brittiska tonsättaren Juliana Hodkinson, bosatt i Berlin sedan många år, erhöll 2015 det stora danska Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat. Juliana var den första pristagaren som inte är manlig tonsättare, och inte av dansk härkomst. Prissumman var då: 80 000 Euro. Ur motiveringen: "Juliana Hodkinsons kompositioner har en särskild ömtålig känslighet och känslighet för den konkreta världen." Några av hennes titlar är Lightness för förstärkta tändstickor och Why Linger You Trembling in your Shell?, där hon, förutom klassiska instrument som violin och slagverk, använder fjädrar, äggskal och bordtennisbollar. Stycket I Greet You a Thousand Times är komponerat för symfoniorkester och elektronik Juliana Hodkinson har tidigare bott och arbetat i Danmark under några år, då hon bland annat var ordförande för Dansk Kulturfond. Hon komponerar med instrument, objekt (bl a tändstickor), elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Hon har studerat musikvetenskap och filosofi vid King's College i Cambridge och japanska studier vid University of Sheffield. Juliana är Filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Hon har undervisat i komposition och musik / media-estetik vid Köpenhamns Universitet, Technische Universität i Berlin, Högskolan för scen och musik i Göteborg och i Darmstadt. Nu är hon lektor i komposition vid Griegakademin i Bergen, Norge. Pamela Z och Juliana Hodkinson är inbördes olika och påverkade av olika länder/kulturer. De använder sig båda av instrument, objekt, live-elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Varför komponerar de musik? Hur komponerar de musik? Vad driver dem? Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Black Lives Matter - Afroamerikanska musiker. Möt dirigenten Jeri Lynne Johnson och tonsättaren och pianisten Courtney Bryan. Av Birgitta Tollan. Då en polis brutalt mördar afroamerikanen George Floyd i Minneapolis den 25 maj 2020, demonstrerar människor över hela världen i stora skaror under banderoller med texten Black Lives Matter. Frihetskämpar som Harriet Tubman, Frederick Douglass, Rosa Parks, Martin Luther King Jr, Angela Davies, Malcom X och John Lewis blir åter aktuella. Ett för många okänt ord introduceras: Juneteenth. Det är en förkortning av June Nineteenth, alltså 19 juni, en minnesdag för slaveriets upphörande. Att rasismen även finns kvar inom den klassiska och nutida konstmusiken vittnar programmets två medverkande om: tonsättaren och pianisten Courtney Bryan och orkesterdirigenten Jeri Lynne Johnson. Jag mötte båda i New York 2013 och talar åter med dem, fast denna gång digitalt p g a coronapandemin. The Big Five kallas de fem främsta symfoniorkestrarna i USA: Chicagosymfonikerna, New Yorkfilharmonikerna, Bostonsymfonikerna, Philadelphiaorkestern och Clevelandorkestern. I dessa orkestrar, med sina många hundra musiker, har jag idag räknat till tio svarta och bruna musiker varav en kvinna. För sju år sedan var det fem varav en kvinna. Jeri Lynne Johnson är med från Philadelphia. Hon bildade kammarorkestern Black Pearl Chamber Orchestra, vilken är den mest multietniska professionella orkestern i USA. Den senaste konserten spelade de då de firade sitt 10-årsjubileum den 6 mars 2020. Sedan slog coronapande-min till. - Black Pearl representerar en konstform från 1700-talet som utförs av tjugohundratalets amerikanska artister. Detta är verklighetens USA. I orkestern finns afroamerikaner, europeer, amerikaner, latinamerikaner och asiatisk-amerikaner. All musiker. Många har nyligen immigrerat från länder som Turkiet, Albanien, Kina, Sydkorea, Venezuela, Argentina, Frankrike, Storbritannien, Kanada, Jamaica och Haiti, berättar Jeri Lynne Johnson. Bokstavligt talat representerar vi hela världen, vilket är mycket viktigt för mig, säger hon. I USA har racismen långa, sega rötter och svarta kvinnor inom klassisk musik har det dubbelt svårt. När JeriLynne Johnson sökte ett visst dirigentjobb fick hon avslag med orden: -Vi gillar dig jättemycket! Styrelsen tycker om dina idéer och orkestern älskar ditt sätt att dirigera. Men - du ser inte riktigt ut som en amerikansk publik förväntar sig att en dirigent skall se ut. - I Black Pearl har vi funderat på vad konstens roll egentligen är i USA, säger Jeri Lynne Johnson. Jag tror att vi som artister inte längre kan tillåta oss lyxen att stå ovanför de politiska striderna. Jag tror inte att konsten utgör en fristad från politiken. Om vi klassiska musiker arrogant låtsas att vi står utanför den politiska världen så riskerar vi att bli irrelevanta när så faran med Covid-19 är över och vi kan möta människor som förr. Vi måste engagera oss i dessa orättvisor och använda vår tid och vår begåvning på att efter bästa förmåga stödja amerikanska demokratiska värden, anser Jeri Lynne Johnson. Jag talar med tonsättaren och pianisten Courtney Bryan i telefon från New Orleans där hon nu bor. Det tog 259 år innan hon blev första afroamerikanska kvinna som tog examen i musikalisk komposition vid Columbiauniversitetet i New York. När pandemin bröt ut våren 2020 var hon på ettårigt stipendium i Rom. Hon hade Samuel Barber Rome Prize in Music Composition och ett 2020 United States Artists Fellowship. Courtney Bryan tvingades p g a pandemin återvända till New Orleans där hon växte upp. Hon är nu lektor i musik vid Tulane University och Composer-in-Residence hos Jacksonville Symfoniorkester. Sedan hon tog examen har Courtney Bryan skrivit musik för Chicago Symphonietta, Los Angelesfilharmonikerna under Gustavo Dudamel, Louisianafilharmonikerna och musiker från Chicagosymfonikerna Courtney Bryan komponerade Yet Unheard - Ännu ohörd för sopran och orkester till minne av den 28-åriga svarta kvinnan Sandra Bland, som blev offer för polisbrutalitet. Hon dog av kvävning i ett fängelse i Texas 2017. -Det jag verkligen gillar med Black Lives Matter-rörelsen är att de som grundade den var tre svarta kvinnor, som också hade samröre med HBTQ-miljön, säger Courtney Bryan. Courtney Bryan har bl a komponerat stycket Elegi for a woman called Laura Nelson. Elegi för en kvinna som heter Laura Nelson. Laura Nelson och henne son lynchades i Oklahoma 1911. Senare såldes vykortsbilder som visade den här lynchningen. För Courtney Bryan känns underligt att vara kvinna och svart i den klassiska musikvärlden. -Men jag är van vid den här obehagskänslan, så har det varit hela mitt liv: i den klassiska musikmiljön var jag alltid den enda svarta personen och i jazzmiljön den enda kvinnan, berättar hon, som nu skriver musik till operan Awakening - Uppvaknande. Bland karaktärerna finns tre afroamerikanska kvinnliga förebilder från det förflutna: abolitionisterna och aktivisterna Sojourner Truth och Harriet Tubman samt Rebecca Cox Jackson, som tillsammans med sin livskamrat under 35 år, Rebecca Perot, grundade en kväkarförsamling som mest bestod av svarta kvinnor. De kallades The Two Rebeccas - De två Rebeccorna. Premiären av operan Awakening är planerad till hösten 2022 i Philadelphia. Librettot skrevs av poeten Sharon Strange. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Möt den exceptionelle tonsättaren Hans Abrahamsen och den unika sopranen Barbara Hannigan. Deras samarbete - en musikalisk symbios. Av Birgitta Tollan. Danske tonsättaren Hans Abrahamsen har skrivit musik under ett halva sekel. Han har bytt musikalisk estetik flera gånger och t o m haft ett över tioårigt uppehåll i komponerandet. Hans vackra sångcykel för sopran och orkester let me tell you från 2013 utnämndes av brittiska dagstidningen The Guardian till 2000-talets bästa klassiska musikstycke. Det var hans första verk för orkester och röst! Verket beställdes av Berlinsymfonikerna för den kanadensiska sopranen Barbara Hannigan. Hon tolkar i let me tell you de 483 ord som Shakespeares lät Ofelia yttra i Hamlet. Hans Abrahamsen berättar om "vit polyfoni" och om varför och hur han komponerar sin musik. Hur flätas styckena Schnee, let me tell you, Winternacht och Snedronningen in i varandra? På vad sätt är de beroende av varandra? Snedronningen, Snödrottningen, är Hans Abrahamsens första opera. Barbara Hannigan sjunger en av huvudrollerna. Librettot är baserat på danske författaren H. C. Andersens saga. Varför valde han att tolka denna saga musikaliskt? Hon berättar om hur de in i det sista, t o m under operans gång, ändradei musiken. Operan Snödrottningen sänds i P2, Sveriges Radio lördag den 5 september 2020. Hör sopranen och dirigenten Barbara Hannigan berätta om vilken fantastisk upplevelse det var att läsa partituret till let me tell you. Hennes samarbete med Hans Abrahamsen kallas en musikalisk symbios. Hur känner hon för Ofelias tragiska öde? Är det svårt att gestalta känslor i ett så högt sångregister? För let me tell you fick Hans Abrahamsen 2016 både Grawemeyer Award for Music Composition och Nordiska Rådets Musikpris. 2019 erhöll han Léonie Sonning Music Prize, som andra dansk någonsin. Barbara Hannigan erhöll Léonie Sonning Music Prize 2020, men kunde inte ta emot priset i Köpenhamn i april 2020 på grund av Coronapandemin. Hon skulle också tagit emot Glashütte Original MusicFestivalAward vid Dresden Music Festival 2020. Men även den ställdes in på grund av Cornoapandemin. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg.

I seriens sista program följer vi med Barbro Schultz Lundestam och George Kentros till New Yorks skumma källarlokaler, långt från de stora musikscenerna. Hur har stadens alternativa musikscen sett ut? I serien Från gamla till nya världen undersöker vi hur den europeiska konstmusiken färdades över Atlanten och blev amerikansk. Programledare: Carin Bartosch-Edström Producent: Sally Henriksson  Slutmix: Elin Rosenberg Från gamla till nya världen görs av Munck.

Tillsammans med Rickard Söderberg, Hans Ek och Ludwig Göransson dyker vi rätt ner i USA:s filmcentrum och filmens musik. Vilken betydelse har Hollywood haft för den amerikanska konstmusiken? Filmmusik-bonanza utlovas! I serien Från gamla till nya världen undersöker vi hur den europeiska konstmusiken färdades över Atlanten och blev amerikansk. Programledare: Carin Bartosch-Edström Producent: Sally Henriksson Slutmix: Fredrik Nordin Från gamla till nya världen görs av Munck.

Tillsammans med Anna Lindal och Carl-Johan Malmberg besöker vi Los Angeles under forsta halvan av 1900-talet. Där möter vi den enklav av europeiska musiker och forfattare som flyr nazismens Europa. I serien Från gamla till nya världen undersöker vi hur den europeiska konstmusiken färdades över Atlanten och blev amerikansk. Programledare: Carin Bartosch-Edström Producent: Sally Henriksson Slutmix: Elin Rosenberg Från gamla till nya världen görs av Munck.

Tillsammans med operasångarna Anne Sofie von Otter och Fredrik Zetterström spårar vi den amerikanska konstmusikens europeiska arv, berättar om operans intåg i USA för att slutligen landa på MET. I serien Från gamla till nya världen undersöker vi hur den europeiska konstmusiken färdades över Atlanten och blev amerikansk.  Programledare: Carin Bartosch-Edström Producent: Sally Henriksson  Slutmix: Fredrik Nordin  Från gamla till nya världen görs av Munck.

Del 5: Dabke-dans ger glädje åt alla Zinah och Osama Al-Rubaye har gift sig tre gånger. Sista gången var här i Sverige, i oktober, när Osama äntligen hade fått uppehållstillstånd. Zinah är född i Sverige med irakiska föräldrar. Men Osama är född och uppvuxen i Irak. Zinah hade precis fyllt 21 när de gifte sig. I femte och sista delen av Tre bröllop och två begravningar berättar Zinah om sitt bröllop och musikern Sam Soliman från Syrien förklarar varför ringdansen, dabke, alltid är ett måste på ett mellanösternbröllop. Ett program av Sofia Nyblom och SMT Medieproduktion.

Del 4: Psalmen beskrev pappans historia I december 2019 begravdes Josef Hammergran i ett litet kapell i Stockholm. Begravningen var katolsk, och Zoltan Pasca, hans ende son, hade bestämt att gudstjänsten skulle ramas in av den katolska dödsmässan: requiem. För Josef hade sitt ursprung i Ungern, och föddes samma år som andra världskriget bröt ut. I fjärde delen av Tre bröllop och två begravningar beskriver Zoltan Pasca begravningen av sin 80-årige far. Och kantorn Cecilia Wenker berättar om musiken som spelas på katolska begravningar. Ett program av Sofia Nyblom och SMT Medieproduktion.

Del 3: En samisk jojk-legend begravs I december 2019 begravdes Johan Märak i Jokkmokks kyrka. Han var präst, jojkare och entertainer, och han bröt ett tabu när han förde in jojken i kyrkan. I tredje delen av Tre bröllop och två begravningar möter vi änkan efter en samisk legend och kulturpersonlighet, Valborg Mangs Märak. Tonsättaren Jan Sandström berättar hur Johan Märaks jojkar letade sig in i hans komponerande, och blev en av svensk körmusiks största internationella framgångar. Ett program av Sofia Nyblom och SMT Medieproduktion.

Del 2: Klezmer och bröllopsdans Judarna är ett sjungande folk och det går knappast att arrangera ett judiskt bröllop utan musik och ringdans. Livets stora vändpunkter inramas av ritualer och musik, ofta så självklara att man nästan inte lägger märke till dem. I andra delen av Tre bröllop och två begravningar berättar Molly Urwitz och Jonatan Raber om turerna kring planeringen av ett traditionellt judiskt bröllop, mitt under corona-pandemin. Maynard Gerber, kantor emeritus, berättar hur kantorns musikaliska improvisationer i synagogan hänger ihop med klezmermusiken på festen efteråt. Ett program av Sofia Nyblom och SMT Medieproduktion.

Del 1: Wow, han kan dansa! Bröllopet är för många den största och kanske viktigaste fest man arrangerar under sin livstid. En begravning bär på minst lika mycket betydelse. Vid bägge ceremonier skapar musiken stämning och bär samtidigt på en religiös och kulturell mening. I det första avsnittet av Tre bröllop och två begravningar berättar Evangelia Mitilinou om hur hon mötte sin blivande man Kostas Tsiolis på dansgolvet - och om planeringen inför deras bröllop i Grekland. Musikern Christos Despiniadis från gruppen Taximi reder ut vad dansen betyder på ett grekiskt bröllop. Ett program av Sofia Nyblom och SMT Medieproduktion.

Möt alten Anna Larsson, dramatiska sopranen Iréne Theorin och mezzosopranen Charlotte Hellekant. En mängd av de svenska operasångarna har internationella karriärer på operahus och konsertscener världen över. Men nu, under coronapandemin, är de helt utan arbete och har strandat i Sverige. Sedan i mars månad har de fått undvara flygresor och framträdanden inför tusentals åhörare och istället åkt tillbaka till Sverige för en karantäntillvaro. Mezzospranen, operachefen och entrepenören  Anna Larsson finns hemma i huset på Lidingö i Stockholm med man och två söner. Hon undervisar sina elever genom Internet. Dramatiska sopranen Iréne Theorin står med stövlarna bokstavligt talat i gödsel och mylla och planterar potatis och nya bärbuskar vid sitt hus i Broaryd i Småland. Varje dag försöker hon sjunga höga C. Mezzosopranen Charlotte Hellekant följde den svenska våren i Stockholms skärgård, och lär sig nu en odlingsmetod som heter permakultur hållbar odling. I hennes trädgårdsland kommer det att växa flera sorters grönsaker, blommor, bär och örter. Lyssna på underbara arior från de främsta operorna och levande berättelser. Vad gör sångarna för att hålla igång sina röster? Vad tänker de om framtiden? Har operasolister och andra frilansmusiker några ekonomiska skyddsnät? Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

Musik och jiddisch. Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare. I andra programmet i serien Musik och jiddisch möter vi: Sångerskan Rebecka Gordon från Stockholm. Hennes farfar föddes i Litauen och farmodern i Lettland. Farfadern var tenor och anställdes som kantor i synagogan i Malmö. Även hennes far sjöng opera. Själv ville hon gå en helt annan väg. Det blev jazz på jiddisch och Rebecka Gordon skapade på så sätt ett eget musikaliskt rum. Hennes cd heter Yiddishn Jazz. -Bluesen finns ju i jiddischmusiken. Jag vill kombinera det här och inte bara sjunga, som det oftast blir, sentimentala jiddischsånger. Jag vill göra nåt eget av det, säger Rebecka Gordon. Studenten Sophie Pousette studerade jiddisch på distans genom Skype när hon bodde i Berlin. Hon bor nu i Stockholm. Hennes familj har avlägsna judiska rötter men ingen av dem talar jiddisch. Hennes mormors pappa föddes in i judiska församlingen i Stockholm. Hans föräldrar var invandrare från Litauen och Polen så han fick med sig jiddisch från barnsben. - Men han dog ung så varken mormor eller mormors bror hade närvaro av jiddisch eller judisk kultur när de växte upp. Jag tror att ett bra sätt att närma sig jiddisch är att börja lyssna på jiddischmusik, säger Sophie Pousette. Utan anknytning till det judiska hittade sångerskan och låtskrivaren Louisa Lyne sin konstnärliga röst i jiddisch. Hon växte upp i Härnösand, bor nu i Malmö och har sjungit på jiddisch i nästan 15 år. Hennes nya CD tillsammans med ensemblen Di Yiddishe Kapelye heter Lust. - Jag älskar sångerna och musiken, och det som finns i dem. Historierna och det nästan lite mystiska i musikskatten. Det coola med den här skivan är att den är nästa steg för hela jiddischkulturen i Sverige. Jag tar det steget nu. Under många år har vi visat upp sentimentala minnen och mycket vackra sånger och tillbakablickar. Men under de år jag varit runt och spelat har jag märkt att många, många, speciellt ungdomar och en yngre publik, är trötta på att jiddisch ständigt blir stämplad som det här mörka, melankoliska och tragiska. För det finns ju en annan del också. Glädje och nyfikenhet och kärlek och fyllor, jamen du vet liksom, vanliga saker. Vi behandlar jiddisch som ett språk som vilket som helst, säger Louisa Lyne. Israeliska tonsättaren Ella Milch-Sheriff bad Louisa Lyne framföra det  nyskrivna stycket Halbtener - Halvtoner på jiddisch. Det blev tre konserter med symfoniorkester i Israel. 2019 vann Louisa Lyne tävlingen Der Yiddisher Idol i Mexiko. Duon Ida &Louise består av göteborskan Ida Gillner, sång och sopransax och köpenhamnskan Louise Vase, sång och piano. Ingen av dem har judiska rötter men de sjunger på jiddisch. De har tonsatt dikter, Shtoltse lider, av fem judiska kvinnliga poeter från 1900-talets Montreal och New York: Anna Margolin, Celia Dropkin, Malka Heifetz Tussman, Rokhl Korn och Kadya Molodovsky. Texten till titelsången Dos Shtoltse lid är författad av Anna Margolin  som var född i Vitryssland men flyttade till Palestina där hon bodde med sin man och sin son. Men hon trivdes inte alls i det livet så att hon lämnade sin man och sin son och flyttade till New York för att skriva. Anna Margolin använde sig av ett manligt pseudonym eftersom det på den här tiden, vid 1900-talets början, endast fanns manliga kritiker som klumpade ihop de kvinnliga poeterna i begreppet poetessin, så kallade kvinnopoeter - ett nedlåtande epitet. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg

Musik och jiddisch. Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare. I första programmet i serien Musik och jiddisch möter vi ryskfödda sångerskan Sophie Milman och den kanadensiska ryskättade professorn Anna Shternshis. De har båda arbetat med den i USA Grammynominerade cd-skivan Yiddish Glory: The Lost Songs of World War II. Det handlar om försvunna sånger som sjungs på jiddisch. Texterna hittades i ett forna sovjetiskt arkiv i Ukraina. Där hade de legat sedan 1950 då folkmusikvetaren Moisei Beregovskys forskning lades i giftskåpet. Det är berättelser från judiska barn, kvinnor och män, utsatta för nazisternas ohyggligheter under andra världskriget, bland annat i koncentrationslägret Pechora i Ukraina. Även judiska, kvinnliga soldater i Röda armén skrev sånger. På Yiddish Glory sjunger och spelar excellenta, professionella musikanter; en mix av klassiska musiker och jazz- och folkmusiker. Producent är Dan Rosenberg i New York. Flera av sångerna på cdn är baserade på dåtidens populära ryska sånger, klassisk musik och judisk folkmusik. Svenska Anne Kalmering berättar om varför hon sjunger på jiddisch och hur sångerna fick henne att känna trygghet när hon var barn. Hon berättar om det så kallade Judehuset på Klippgatan på söder och framför sånger ur den nya cdn Vayter tillsammans med gruppen Stahlhammer Klezmer Classic. Där för de vidare judiska folksånger och musik i ashkenazisk och sefardisk tradition. Jag föll för de där sångerna som liten och hade liksom aldrig någon tonårsrevolt, för det var ju ganska töntigt att sjunga de där sångerna. Det var inte särskilt intressant med jiddisch. Jiddisch var det där gamla! Men det fanns också en känsla av att de få judar, europeiska judar, som hade överlevt Förintelsen var ju fruktansvärt traumatiserade. När man mördar människor dödar man också ett helt språk och kultur. Det var ingen som trodde att jiddisch skulle leva vidare, säger Anne Kalmering. Svenska Sofia Berg Böhm blev som 16-åring inbjuden att sjunga med sin farbrors Freilach Express  den första Klezmerorkestern i Sverige. De gjorde en skiva och hon sjöng på jiddisch. Sofia Berg Böhm berättar hur en musikkassett hon köpte i New York fick henne att upptäcka nya uttryck inom musik framförd på jiddisch. Den israeliska sångerskan Chava Albersteins visor handlade om ghettot i Vilna (Vilnius) och berörde kriget och längtan tillbaka och saknad efter de som gått bort. Chava Alberstein kallas Israels Joan Baez. Tack vare språkvetaren Susanne Sznajderman-Rytz gav Sverige 2000 jiddisch en minoritetsspråksstaus. Hon växte upp i en jiddischtalande familj i Sverige. Hennes far var uppvuxen i en chassidisk, alltså from, familj i Polen, i Lodz och sjöng mycket. Susanne Sznajderman-Rytz sjunger själv i programmet. En känslosam sång som pappan sjöng för henne när hon var liten. Hon berättar om vad jiddisch är för språk, varifrån det kommer och vilka som talar det idag. Jiddisch var de östeuropeiska judarnas språk. Ett vardagsspråk, till skillnad från hebreiskan som var det heliga språket för religiösa studier. Före andra världskriget talades jiddisch av runt 12 miljoner människor. I dag finns cirka två miljoner jiddischtalande i världen. Jiddisch skrivs med hebreiska bokstäver och läses från höger till vänster. Många lär sig nu språket på universitet och andra utbildningar. I judiska ortodoxa kretsar är jiddisch vardagsspråk. Hebreiska betraktas dock fortfarande som det heliga språket. Förutom i Israel finns det skolor i USA, i Paris, i Mexiko och i Australien som undervisar på jiddisch, säger språkvetare Susanne Sznajderman-Rytz. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg

I den här seriens avslutande del åker vi till Stockholm för att möta tonsättaren Andrea Tarrodi. Det blir ett samtal om själens djuphavsgravar och konstnärens roll i klimatförändringarnas tid.

Vi beger oss till Sankt Petersburg i veckans program mångmiljonstaden vid Östersjöns bortersta kust. En plats där musiken alltid stått i centrum. Hur ser dagens ryska tonsättare på klimathotet?

Med Sibelius, Tranströmer och Odysseus reser vi till Svenska Högarna där forskaren Tina Elwing berättar hur det hotade havet egentligen mår. Är det så illa som många säger? Kommer Östersjön att dö? Om ni har för vana att lyssna till sjörapporten på P1 så har ni hört namnet flyga förbi många gånger. Svenska högarna. Den yttersta remsan skärgård innan det öppna Östersjön. Det är dit vi beger oss i dagens program. En resa ut till havs. Programledare är Edith Söderström.

Den franske tonsättaren Maurice Ravel älskade att umgås men ingen kunde komma honom riktigt nära. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad var det som gjorde honom så oförmögen att knyta an till andra människor? Fanns där ett tabu han inte kunde bryta? Var det något i relationen till mamman som spökade? Om Maurice Ravels barndom vet vi mycket litet, men vi vet att han växte upp i ett borgerligt hem där det var vanligt att barnen togs omhand av andra än sina riktiga mödrar. Som vuxen valde han att leva ensam, men han var oerhört noggrann med sitt utseende och kunde missa konserter, tåg eller möten för att han inte kunde bestämma vilken slips han skulle ha på sig. Ravel föddes 1875 och dog 1937. I programmet medverkar genushistorikern Audur Magnusdottir och psykologen Egil Linge. Uppläsare som Mimi Godebski är Emelie Alm och som Alexis Roland-Manuel Morgan Larsson.  Programmet är en repris från "Musikmagasinet" i P2 den 1 augusti 2011 där det ingick i serien "Tonsättare och deras mammor". En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Idag den 27 januari för 263 år sedan föddes Wolfgang Amadé Mozart. Mycket har sagts om hans dominante pappa, men vad betydde hans mamma för honom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ja, mycket har sagts om Mozarts far, violinisten och kompositören Leopold Mozart - som förresten föddes för 300 år sedan i år - men desto mindre om hans mor Anna Maria Pertl. Under några år från det att han var i sexårsåldern åkte Mozarts far runt med sitt underbarn till son, men vad betydde det för den unge Mozart att vara skild från sin mor under långa perioder? Fick han ens vara barn? Det är frågan i det här programmet. I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Audur Magnusdottir. Uppläsare som Mozarts pappa är Tommy Johansson och som Mozarts mamma Annelie Malmborg Cooper. Programmet är en repris från "Musikmagasinet" i P2 den 15 augusti 2011 där det ingick i serien "Tonsättare och deras mammor". En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Tonsättaren Hildegard av Bingen var en av medeltidens mest inflytelserika nunnor. Hon fick starka uppenbarelser från Gud, enligt henne själv - eller för att hon som ung skildes från sin moder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är frågan i det här programmet från den 4 augusti 2011 i "Musikmagasinet" i P2, där det ingick i serien "Tonsättarmammor". Hildegard av Bingen föddes 1098 som familjens tionde barn och hade syner redan som barn. Som vuxen skrev hon ner och samlade sina syner i boken "Scivia", men hon skrev också dikter och böcker om medicin vid sidan av musik och hon bedrev politisk lobbyverksamhet. Hildegard visste redan som barn att hon skulle bli bortlämnad till ett kloster och kontakten med mamman var troligtvis inte den närmaste i den nobla familj det handlade om. I det här programmet tolkas hennes syner bland annat ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv, av psykologen Egil Linge och historikern Audur Magnusdottir. Uppläsare är Erika Libeck Lindahl. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Tonsättaren Hildegard av Bingen var en av medeltidens mest inflytelserika nunnor. Hon fick starka uppenbarelser från Gud, enligt henne själv - eller för att hon som ung skildes från sin moder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är frågan i det här programmet från den 4 augusti 2011 i "Musikmagasinet" i P2, där det ingick i serien "Tonsättarmammor". Hildegard av Bingen föddes 1098 som familjens tionde barn och hade syner redan som barn. Som vuxen skrev hon ner och samlade sina syner i boken "Scivia", men hon skrev också dikter och böcker om medicin vid sidan av musik och hon bedrev politisk lobbyverksamhet. Hildegard visste redan som barn att hon skulle bli bortlämnad till ett kloster och kontakten med mamman var troligtvis inte den närmaste i den nobla familj det handlade om. I det här programmet tolkas hennes syner bland annat ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv, av psykologen Egil Linge och historikern Audur Magnusdottir. Uppläsare är Erika Libeck Lindahl. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Stora musikpersonligheter har också varit små. Det här programmet handlar om hur ett stumt skilsmässobarn med en pådrivande pappa blev den fantastiska pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Clara Schumann (1819-1896) hette från början Wieck och fick sitt efternamn när hon gifte sig med tonsättaren Robert Schumann. I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Hanna Markusson Winkvist. Som uppläsare hörs Dan Berglund och Jonas Olofsson som Claras pappa Friedrich Wieck, Torben Kulin som Robert Schumann och Malva Sigelius Kulin som Clara Schumann. Programmet är en repris från den 7 oktober 2012 i "Musikmagasinet" i P2 som ingick i serien "Tonsättarpappor". Det sänds inför en helafton i Clara Schumanns musikvärld på Berwaldhallen i Stockholm den 23 november, en konsert som också direktsänds i P2 Live. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här sjunde delen handlar det om starka kvinnliga konstnärskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet handlar om att vara kvinna i musiklivet, om känslan av att vara inkvoterad, om att lobba för fler kvinnor i musiklivet, om att lita på sin intuition och om att bli uppskattad för sina verk utan hänsyn till det egna könet och om när det jämlika samhället ska börja - då det inte längre finns "kvinnliga" tonsättare och "tjej"-band till exempel. I programmet medverkar tonsättaren och författaren Carin Bartosch-Edström och pianisten Kristine Scholz. Olika texter läses av Marie Skönblom och en krönika görs av musikern och låtskrivaren i The Deer Tracks bland annat David Lehnberg. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 30 januari 2016. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.

Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här sjätte delen handlar det om världsmusik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här sjätte delen handlar det om vad världsmusik kan vara och hur den kan gå från att vara ett uttryck i en minoritet i ett majoritetssamhälle till att bli allmänt uppskattad och kommersiell. Det handlar också om hur världsmusik kan hota en viss politik bara genom att utvecklas på egen hand. I programmet medverkar Moriska paviljongens i Malmö vd och konstnärlige ledare Ozan Sunar, författaren och frilansskribent Per Wirtén. Texten om världsmusik läses av Marie Skönblom och en krönika görs av musikjournalisten Johanna Paulsson. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 23 januari 2016. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.

Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här femte delen handlar det om musik och krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här femte delen handlar det bland annat om hur massmördaren Anders Behring Breiviks skapade sin egen värld med musik, och hur musik kan avskärma soldater från att höra skriken av döende människor och skapa en "vi"-känsla i den egna truppen. I programmet medverkar musikern som är känd genom bland annat bandet Doktor Kosmos respektive före detta medlemmen i Vänsterpartiet Uje Brandelius - då programmet sändes första gången var Brandelius organisationschef i partiet - och musikern, kompositören och författaren Peter Bryngelsson. Texten om Vietnamrörelsens musik läses av Marie Skönblom och en krönika görs av Alice Eggers. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 4 juli 2015. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.

Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här fjärde delen diskuterar han om det finns farlig musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här fjärde delen medverkar musikjournalisten och författaren Anna-Charlotta Gunnarson, kulturjournalisten Martin Aargård. Marie Skönblom medverkar som uppläsare av några citat och en krönika görs av frilansjournalisten Jonas Bergroth. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 27 juni 2015. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.

Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här tredje delen diskuterar han om det går att starta en revolution med musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här tredje delen medverkar tonsättarna och musikerna Lise-Lotte Norelius och Ida Lundén. Några citat ur boken "Musik und politik" av den tysk-österrikiske tonsättaren Hanns Eisler läses av Marie Skönblom och en krönika görs av Dror Feiler. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 20 juni 2015. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.

Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här andra delen diskuterar han om det går att protestera mot vad som helst med musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här andra delen medverkar musikerna Nike Markelius och Stefan Sundström. Joe Hills brev läses av Marie Skönblom och en krönika görs av författaren Anna Jörgensdotter. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 13 juni 2015. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.

Vad gör musik politiskt laddad? Det frågar sig kulturjournalisten Mikael Strömberg, och i den här första delen tar han med oss till antiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den här första delen medverkar riksspelman på fiol och musikforskaren Erika Lindgren Liljenstolpe och Erling Bjurström som är professor i kulturvetenskap vid Linköpings universitet. Dikten av Sapfo läses av Marie Skönblom och en krönika görs av musikern Elin Lindfors. Programmet är en relativt tidlös repris från P2 Dokumentärs föregångare på lördagarna Musikmagasinet den 6 juni 2015. En P2 Dokumentär av Mikael Strömberg.