POPULARITY
Misse Wester är professor på Lunds universitet på avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet med inriktning på hur människor agerar i kriser och den kriskommunikation som ges ut till allmänheten. Vi pratar om hur människor agerar i kriser, om hon anser att vi fått en ökad mental beredskap i Sverige, vilka som tyvärr är de som dör först i en krigszon och vad som är rimliga förväntningar på medborgarna från statens sida. Du hittar shownotes på https://www.hemberedskap.se/avsnitt334 Stötta oss och lyssna på extra bonusavsnitt på https://www.patreon.com/hemberedskap
Bilåkandet, flygandet, köttätandet måste minska globalt. I Östersund har 150 anställda på sju företag kommit överens om att koldioxidbanta i 59 dagar. Att CO2-banta i grupp är en metod som kan funka enligt forskare. Konsumtionens klimatskuld växer och växer och utsläppen från den är idag mångdubbelt större än vad jorden klarar av i längden. Koldioxidbudgeten krymper för varje dag och i juli 2029 är den slut enligt Mercator Research Institute."59 days challenge" i Östersund engagerar 150 personer.Det finns privata initiativ med ambitionen att leva klimatvänligare genom att minska på utsläppen. Klotet besöker Östersund där anställda på sju företag just nu minskar sina utsläpp av växthusgaser genom att sluta äta nötkött, minska på bilåkandet, matsvinnet, shoppandet och duschtiden. Den 1 juni är utmaningen "59 days challenge" över för denna gång. Första gången var 2019 när hotellet genomförde 59-dagarsutmaningen i samband med att två VM arrangerades i Östersund. Från det att det ena VM:et började och det andra hade sin sista dag var det just 59 dagar.Vad behövs enligt forskningen för att medelsvensson ska ändra sina vanor och beteenden och hur långt räcker det? Samtidigt är det de allra rikaste i världen som släpper ut mest genom sin konsumtion.Medverkande:Nicki Eby, hotelldirektör, Oliwia Frimert, receptionist, Adam Lagerblad, kökschef, Simone Engqvist, avdelningsledare på Clarion Hotel Grand i Östersund.Kristina (Kicki) Berger, regionchef, Ludde Lorentz, it-konsult på it-konsultbolaget Cygni i Östersund.Misse Wester, professor vid Lunds universitet, avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet.Carl Dalhammar, docent vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap, Lunds universitet.Yvonne Augustsson, textilsakkunnig på Naturvårdsverket.Kimberly Nicholas, professor i hållbarhetsvetenskap vid Lunds universitet.Stefan Gössling, professor i turismvetenskap vid Linnéuniversitetet.Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH, chef för forskningsprogrammet Mistra hållbar konsumtion.Stycket från Örebro teater, Nästa andetag, är skrivet av Duncan MacMillan och översatt av Joachim Siegård. Skådespelare: Maria Simonsson Thulin och Hans Christian Thulin. Reporter i Örebro: Alfred Wreeby.Dokument som nämns i programmet: Politik och styrning för hållbar konsumtion och SOU2022-15, Sveriges globala klimatuttryck.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Fruktan är ett vapen i den ryska arsenalen, enligt den svenska försvarsmakten. Hur hanterar man krigsoron i Sverige? Försvarsmakten börjar med återkommande lägesuppdateringar på grund av kriget i Ukraina och säkerhetskrisen i Europa.Det svenska samhället är inte drabbat, men många är oroliga och det psykologiska maktspelet runt kriget måste hanteras av både privatpersoner och av försvaret.Medverkande: David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan. Misse Wester, professor i riskhantering på Lunds universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund
Covidvarianten omikron sprids med raketfart och många är sjukskrivna, hemma med sjuka barn och i karantän just nu. Polisen har vittnat om att många anställda är borta och skolor har tvingats stänga på grund av situationen. Lättade karantänsregler infördes för ett tag sen för att försöka råda bot på personalkrisen. Vad händer om det skulle bli ännu värre? Är det realistiskt att oroa sig för en samhällskollaps? Hur står sig den svenska krisberedskapen? Det och mer tar vi upp i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst: Misse Wester, professor vid Lunds universitet och krisexpert. Programledare: Amanda Hemberg Lind. Kontakt: podcast@aftonbladet.se
Vågar jag vaccinera mig? Vågar jag låta bli? Kraschar börsen? Kraschar planet? Valen är många och svåra, och det är livsfarligt att leva. Betyder det att vi inte lever om vi undviker alla risker? Vågar man vaccinera sig? Vågar man inte vaccinera sig? Ska börsen gå upp eller kraschar den? Både som individer och samhälle har vi människor ständigt att förhålla oss till olika svårbedömda scenarier sannolikheter som vi ibland kallar för risk. Hur klarar vi detta och hur kan vi bli bättre på att värdera och hantera risk. Det är frågor som diskuteras i veckans avsnitt av Filosofiska rummet. Gäster är risk- och krisforskaren Misse Wester och filosofen Wlodek Rabinowicz, båda vid Lunds universitet samt Olle Alexandersson som sysslar med vuxenutbildning och forskningsfrågor för gymnasieskolan. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.
Danmark öppnar upp landet efter pandemirestriktioner. Längdskidåkaren Stina Nilsson byter sport till skidskytte. Och så pratar vi med Misse Wester, professor vid avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet.
Hon är en expert på hur vi beter oss i kris och katastrof. Misse Wester är professor i riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds universitet och många såg henne som en av experterna i SVT:s "Nedsläckt land" förra året.
I den 16:e avsnittet av Beredsam diskuterar Niklas Kämpargård och Herman Geijer med Misse Wester om hur vi beter oss i den här krisen. Hur beter sig folk i pandemier i jämförelse med andra kriser och vilka normer är viktiga att veta om? Varför älskar vi att uppröras över folk som beter sig illa, när de absolut flesta faktiskt beter sig bra. Podden stödjs av studieförbundet ABF. Musik av Häxhammaren
Att coronakrisen fått och kommer få stora konsekvenser för vårt samhälle, råder det ingen tvekan om - men - hur hanterar vi människor egentligen samhällskrisen - och hur mår vi egentligen av att hela samhället verkar gå in i något slags stabsläge? Det pratar vi om i dagens avsnitt av Aftonbladet Daily. Gäst är professor och krisexpert Misse Wester, programledare är Marcus Ulvsand. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I det elfte avsnittet av Beredsam diskuterar Herman Geijer kris och katastrofbeteenden med professor Misse Wester. Samtalet handlar om vad vi kan göra för att mentalt förbereda oss för kriser, om katastrofmytologi och förväntningar på beteenden och hur vi tolkar olika situationer olika beroende på vad vi varit med om. I avsnittet pratar vi också om elitpanik och åskådareffekten och allmänt kring beteenden vi ofta ser. Podden stödjs av studieförbundet ABF. Musik av Häxhammaren Inspelad i Soundtelling studio
Vad händer om vi blir utsatta för ett attentat och all el slås ut? Hur kommer vi agera mot varandra? Hur ska vi göra för att överleva? Hon är med i SVT:s program Nedsläckt land som expert och idag får Kalle, Hanna och David besök av professorn Misse Wester.
En malande oro för isar som smälter, översvämningar och skogsbränder. Vad ska vi göra med klimatångesten och varför är klimathotet så lätt att förneka? Dagligen kan vi se, höra och läsa om hur vi människor håller på att förstöra planeten. Hälften av befolkningen oroar sig för klimatet minst en gång i veckan. Samtidigt kan ett hot så stort som det mot klimatet vara svårt att ta in och det är lätt att man känner sig liten och maktlös. Vilka psykologiska mekanismer påverkar hur vi förhåller oss till klimathotet? Hur gör man för att förvandla sin klimatångest till något konstruktivt, något som faktiskt hjälper jorden? Och hur lever man miljövänligt utan att det känns som man måste offra allt som är bekvämt och njutbart? Gäster i programmet: Kali Andersson, psykolog specialiserad på klimatångest, Misse Wester, doktor i psykologi och gästprofessor vid Lunds universitet, Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.
Idag får vi besök av Misse Wester, professor i riskhantering och samhällssäkerhet vid Lunds Universitet. Misse slår hål på en del myter kring hur vi agerar och reagerar i en kris och hon ger, som vanligt, tre otroligt värdefulla tips vad du ska tänka på i en krissituation och hur vi på bästa sätt kan lära oss att undvika dem.
I sommarpodden går vi igenom några av de podcasts vi har spelat in under första halvan av 2017. Vi vill tacka alla våra fantastiska gäster som delat med sig av sina erfarenheter och lärt oss en massa nytt. Ett stort tack till alla ni som lyssnar och ger feedback! I detta avsnitt tar vi er tillbaka till samtal med Anna Bloth Karling, Simon Beyer, Anna Franktzen Starrin, Misse Wester, Annie Forsmark och Jenny Hagman. Nästa podcast släpps i slutet på Augusti, vi ses då och vi på Moderna Kompetenser önskar er alla en fantastisk sommar!
Misse Wester, gästprofessor vid Lunds Universitet, berättar om vår riskmedvetenhet och varför vi i vår vardag fokuserar på andra saker än terrorhot och klimatförändringar och om varför vi gör saker som vi säger att vi inte ska göra och ibland gör vi inte saker som vi säger att vi ska göra.
Krig, klimatkatastrof eller zombieapokalyps - i väntan på jordens undergång förbereder sig svenska preppers genom att lagra vatten, mat och medicin. Förr ansågs människor som bunkrade konserver och fotogen inför världens undergång som udda och konstiga, men sedan några år tillbaka har så kallade preppers blivit allt vanligare. MSB uppmanar oss medborgare att ha mat och vatten hemma så att vi kan klara oss själva i minst tre dygn vid till exempel ett större elavbrott, och många har också ett lager av batterier och stearinljus hemma. En riktig prepper går dock betydligt längre. I en liten stad i Mellansverige bor Andreas Karlsson. I källaren har han lagrat mat, vatten, bränsle och medicin som gör att han kan klara sig själv många månader i sträck om samhället skulle kollapsa. Han har skaffat gasmasker till alla i familjen och har nyligen också börjat experimentera med att konservera kött.Intresset för prepping växer och det har blivit högsta mode att inte lita på staten. Ryssland rustar, terrorattentaten kommer allt närmare och över oss alla hänger ständigt klimathotet. Samtidigt har Sverige monterat ned både civilförsvar och det militära försvaret, beredskapslagren har skrotats och samhället är på många sätt mer sårbart än någonsin. Journalisten Patrik Oksanen har nyligen startat en podd som heter Podd72 och som bland annat handlar om prepping och krisberedskap, och han ser preppern som en person som tar personligt ansvar att inte ligga andra till last om det skulle inträffa en kris.Samtidigt finns det också en slags undergångsstämning i kulturen med katastroffilmer och zombieserier på tv. Ledarskribenten Patrik Kronqvist ser den växande preppersrörelsen som en reaktion mot vår tids urbaniserade och specialiserade ideal, där preppern står för gamla tiders praktiska kunnande - en riktig prepper ska kunna klara gamla färdigheter som att jaga, bygga vindskydd och göra upp eld.I programmet medverkar också Misse Wester som är doktor i psykologi och forskare i risk- och kriskommunikation vid Totalförsvarets Forskningsinstitut, Maria Solevid som är statsvetare och undersökningsledare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet, och Fredrik Qvarnström som driver Överlevnadsbutiken, en webbutik som säljer allt från sjukvårdsmaterial och gasmasker till vattenreningsutrustning och nödmat.Programledare är Urban Björstadius och programmet produceras av Produktionsbolaget Prata AB.
Ett rådigt ingripande i rätt ögonblick kan avgöra en människas liv. Ändå tvekar många inför att gripa in och blanda sig i när man ser en okänd person som verkar vara i knipa. Rädsla för att själv råka illa ut och osäkerhet inför hur situationen ska tolkas kan vara skäl till att man bara går förbi istället för att gripa in. Forskarna kallar det för åskådareffekten, när människor väntar sig att någon annan ska ta första steget att gripa in. Men det går att öva sin förmåga till civilkurage, möt Jens Molander och Frida Ekelund som vill träna oss i att gripa in i spända situationer genom avledande manövrar. Veckans Kropp & Själ är ett direktsänt telefonväkteri där du kan dela med dig av egna erfarenheter av att gripa in eller att avstå. Ring in till det direktsända programmet på: 08 215 216, slussen öppnar tisdag kl 10.00. Eller maila oss på kropp@sverigesradio.seGäster i studion är Misse Wester, forskare i psykologi och kriskommunikation vid KTH och Brian Palmer, socialantropolog och forskare vid Uppsala universitet.
Misse Wester är doktor i psykologi och undersöker hur vi människor tänker kring risker. Hon är intresserad av allt ifrån hur vi beter oss när det börjar brinna, till hur vi resonerar om miljöfrågor. Hon är med i många tvärvetenskapliga projekt, via sina två arbetsplatser Kungliga Tekniska Högskolan och Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). Det finns många fördomar om hur människor beter sig i en krissituation eller hur de resonerar kring risker som inte alls stämmer, berättar hon. Människor är kloka, och vår första instinkt är att hjälpa andra.Förtydligande: Misse Wester är doktor i psykologi men inte legitimerad psykolog. Tobias Abrahamsson Tobias.abrahamsson@sverigesradio.se