Podcasts about fruktan

Eido Al Fakir från Stockholm håller i i andakten i samband med den muslimska högtiden kring profeten Muhammeds himmelsfärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske är vår egen storhet för överväldigande att känna, särskilt när den sträcker sig bortom det vi kan förstå som människor. Med det i åtanke kan jag verkligen förstå profeten Muhammads panikreaktion vid händelsen som markerade början på hans profetskap. Han tolkade situationen som farlig, men egentligen kom han i kontakt med sitt eget ljus.Ur andaktenText:RumiMusik:Diaspora - Eido Al FakirYa Rab - Eido Al FakirProducent Marianne Greipliv@sverigesradio.se

Stor glädje bland exil-syrier, inte minst på restaurang Damascus Gate i södra Stockholm. Men är det fred eller kaos som väntar Syrien nu – och vad säger händelserna i helgen om läget för Ryssland och Iran? Flera förskolor i Umeå stoppar reflexvästar efter dödsolycka – och äntligen en julkalender med samiskt tema, men gör “Snödrömmar” rastänkande rumsrent igen? Programledare: Magnus Thorén.

Be aldrig någon lova att höra av sig efter döden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fruktan är det som uppstår i glipan mellan vad vi förväntat oss och verkligheten. Människans hjärna är en förutspåelsemaskin, måste vara det för att vi ska överleva. Om maskinen har fel står vi hjälplösa. Och den har ofta fel. De historier som då uppstår är vad vi hör om i veckans Creepypodden – om allt från löften som aldrig skulle ha avgetts till försvunna tonårskompisar.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Sveriges relation till Kina har alltid präglats av en asymmetri där det svenska intresset alltid varit större än det kinesiska. När det svenska intresset för Kina antog utopistiska mått på 1700-talet utmynnande det i det så kallade kineseriet med stort intresse för kinesiska varor och byggandet av kinesiska paviljonger. Relationerna med Kina har alltid varit grundade i handel. Och förståelsen har ofta varit bristfällig med roliga exempel som Nils Mattsson Kiöping som på 1650-talet skrev en bok som hävdade att den kinesiska muren var riven och att mongolerna störtat Mingdynastin. I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson som är docent i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Möten i monsunen – Sverige och Kina genom tiderna.Poltavafången Lorenz Lange blev i början av 1700-talet rysk resident i Kina och det första västerländska ackrediterade sändebudet dit. Han fick flera audienser öga mot öga med kejsaren och blev senare såväl tsarrysk konsul som underrättelseagent i Kina.Det svenska ostindiska kompaniet bildades 1731 och gjordes 132 expeditioner fram till 1806, vilket skapade en ny svensk “köpmannaadel”. Denna period sammanfaller med det så kallade kineseriet i Sverige och delar av Europa i mitten av 1700-talet. Nu blev importerat porslin en ny statussymbol, liksom te och det kinesiska inflytande märktes även i allt från konst till musikalisk komposition.Bild: Faktorier i Kanton I Kina med dansk, spansk, amerikansk, svensk, brittisk och nederländsk flagga från 1820. Okänd konstnär, public domainMusik: China Spirit av Gushito; Soudblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vampyrer, finns dom? Ja, om man med vampyr menar fladdermus av familjen Phyllostomatidae, eller om man ger ordet den bildliga betydelsen 'utsugare, ockrare'. Annars hamnar man i vidskepelse och övertro. Fruktan för döden har länge sysselsatt människors tankar, och i folktron florerar fantasifoster som gengångare, vålnader och vampyrer. De sistnämnda sägs vara avlidnas själar, som åter tar sina begravna kroppar i besittning och nattetid suger blod ur de sovande. I sydöstra Europa var tron på sådana väsen och spöken länge gängse, och det är också från något väst- eller sydslaviskt språk som vampyr sannolikt kommer; serbiskan brukar nämnas. Kanske rör det sig från början om en slavisk ordrot med innebörden 'trycka, pressa', och ord som skapats genom avledningar till den här roten har bland annat innebörden 'envisas, göra motstånd'. Det ryska ordet för vampyr betyder också 'motsträvig människa'. Möjligen har benämningen från början anspelat på att vampyren är en människa som inte velat stanna i sin grav. I svenskan är vampyr belagt från början av 1700-talet. På 1920-talet lånades en engelsk kortform av samma ord in: vamp, 'manslukerska; förförisk kvinna (som snärjer och suger ut män)'. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Predikan från Gudstjänsten 26/11-23

2023-08-27 Hannah Malmström - Fruktan by Tibro Pingst

Pausa utvecklingen på AI - det säger Elon Musk och andra tech-höjdare i ett öppet brev. Det handlar om system som är starkare än den senaste modellen GPT-4. Men vad innebär det här egentligen? Vad är det som man vill ska pausas? Vad är det höjdarna inom branschen är oroliga för? Och varför kommer det öppna brevet nu? Gäst: Daniel Gillblad, forskningschef på AI Sweden och forskare på Chalmers. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Pastor Christian Wendesten

Was ist Fruktan und wieso ist es so schwer verdaulich für unsere Pferde? Wie bereite ich mein Pferd auf die Weidesaison vor und warum ist eine Vorbereitung überhaupt so wichtig? Diese Fragen werden hier kurz vor Beginn der offiziellen Weidesaison beantwortet - mit toller Unterstützung von HorseVet24, dem ersten Telemedizinportal für Pferde und einem ihrer Partnertierärzte, Dr. Kai Kreling. Mira erzählt, wie die erste Dressurpferdeprüfung mit Dino lief und warum es manchmal so schwer von außen zu sehen ist, wenn er angespannt ist. Code: STABLETAINMENT2022 www.emma-matratze.de/stabletainment2022

Fruktan är ett vapen i den ryska arsenalen, enligt den svenska försvarsmakten. Hur hanterar man krigsoron i Sverige? Försvarsmakten börjar med återkommande lägesuppdateringar på grund av kriget i Ukraina och säkerhetskrisen i Europa.Det svenska samhället är inte drabbat, men många är oroliga och det psykologiska maktspelet runt kriget måste hanteras av både privatpersoner och av försvaret.Medverkande: David Bergman, doktor i psykologi och lärare på Försvarshögskolan. Misse Wester, professor i riskhantering på Lunds universitet.Programledare:Bo Torbjörn EkProgramledare:Ulrika BergqvistProducent:Carl-Johan UlvenäsAnsvarig utgivare:Nils Eklund

Sveriges relation till Kina har alltid präglats av en asymmetri där det svenska intresset alltid varit större än det kinesiska. När det svenska intresset för Kina antog utopistiska mått på 1700-talet utmynnande det i det så kallade kineseriet med stort intresse för kinesiska varor och byggandet av kinesiska paviljonger. Relationerna med Kina har alltid varit grundade i handel. Och förståelsen har ofta varit bristfällig med roliga exempel som Nils Mattsson Kiöping som på 1650-talet skrev en bok som hävdade att den kinesiska muren var riven och att mongolerna störtat Mingdynastin. I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson som är docent i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Möten i monsunen – Sverige och Kina genom tiderna.Poltavafången Lorenz Lange blev i början av 1700-talet rysk resident i Kina och det första västerländska ackrediterade sändebudet dit. Han fick flera audienser öga mot öga med kejsaren och blev senare såväl tsarrysk konsul som underrättelseagent i Kina.Det svenska ostindiska kompaniet bildades 1731 och gjordes 132 expeditioner fram till 1806, vilket skapade en ny svensk “köpmannaadel”. Denna period sammanfaller med det så kallade kineseriet i Sverige och delar av Europa i mitten av 1700-talet. Nu blev importerat porslin en ny statussymbol, liksom te och det kinesiska inflytande märktes även i allt från konst till musikalisk komposition.Bild: Faktorier i Kanton I Kina med dansk, spansk, amerikansk, svensk, brittisk och nederländsk flagga från 1820. Okänd konstnär, public domainMusik: China Spirit av Gushito; Soudblock Audio  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Diesmal beschäftigt uns ein saisonal sehr ernstes Thema: Der gefährliche Koppelgang an Sonnentagen im September und Oktober. SCHNAUB Genau Tessa SCHNAUB, dass man im Frühjahr langsam anweiden soll hat sich schon herumgesprochen. Dass auch der Herbst kritisch, weil auch hier der Fruktangehalt, als Zuckergehalt im Gras sehr hoch ist, ist vielen nicht so bewusst. Das gefährliche Fruktan kann vor allem bei Ponny- und leicht füttrigen Rassen Hufruhe auslösen. Es kann auch Durchfall oder Koliken verursachen. Ja und vereinfacht gesagt ist der Fruktangehalt immer dann hoch, wenn das Gras, etwa durch den Morgenfrost oder Temperaturen unter acht Grad Celsius gestresst sind. Umso mehr, wenn obendrein die Sonne scheint. Auch Hitze und Wassermangel strapazieren das Gras, eine typische Stresssituation für das niederschlagsarme Marchfeld. Bevor ich Euch nochmals zusammenfasse, wann weiden im Herbst besonders gefährlich ist: Hier nochmals eine Veranstaltung in eigener Sache. Am 13. und 14. November 2021 findet in der Reithalle des Festschloss Schlosshof ein zweitägiger Kurs Centered Riding – Reiten aus der Körpermitte mit Rosi Schreiber-Jetzinger statt.Wir hätten noch Restplätze zu vergeben. Bei Interesse schreibt mir an julia@auftrab.eu. Info zum Kurs findet ihr auch auf www.auftrab.eu. Von September bis April ist untertags wie nachts der Fruktangehalt hoch. Extrem hoch ist er, wenn die Sonne scheint und Frost ist. Hochist er bei bewölktem Wetter und Frost – sprich beim Morgenfrost die Pferde keinesfalls auf die Koppel lassen. Zeitlich begrenzt können sie auf die Koppel, wenn es regnet oder bewölkt und nicht frostig ist. Auch die Höhe vom Gras bestimmt den Fruktangehalt und der ist keineswegs geringer wenn die Halme kürzer sing, im Gegenteil: Je länger das Gras, desto weniger Fruktan. Da gibt es die Bierflaschen-Regel: Ist das Gras etwa so hoch wie eine Bierflasche, das sind so 20 cm, dann kann man mit dem Anweiden beginnen. Abgegraste Weiden haben einen hohen Fruktangehalt. Der ist übrigens auch umso geringer, je nährstoffreicher der Boden ist. Wer genau wissen will, wieviel Zuckergehalt in seinem Weidegras ist, für den habe ich im Internet etwas Großartiges entdeckt und auch schon erfolgreich ausprobiert: Einen Refraktometer, mit dem etwa Winzer den Zuckergehalt ihrer Trauben oder Imker ihres Honigs messen. Damit kann man auch relativ leicht den Zuckergehalt von Gras ermitteln. Die Geräte kosten bei Amazon um die 30 Euro, sind also erschwinglich. Ansonsten braucht ihr noch eine Knoblauchpresse. Und so geht´s: Man schneidet an unterschiedlichen Stellen auf der Graskoppel mit der Schere ein paar Büschel Gras ab, man sollte sie nicht abrupfen. Zuhause schneidet man mit der Schere die Halme noch in ganz kleine Stückchen, die man anschließend in die Knoblauchpresse steckt, um ein paar Tropfen Flüssigkeit auf eine Untertasse oder ähnlichem zu pressen. Dann saugt man den Grassaft mit den mitgelieferten Pipetten auf und betropft damit das Glas des Refraktometers und liest entweder digital den Wert ab oder man schaut bei den günstigeren Modellen durch den Gucker, den man gegen das Licht hält und sieht innen dann die Messskala mit dem Messwert. Ihr findet hieru ein kurzes Erklär-Video auf Youtube auf dem Auf Trab-Kanal, sowie auf Facebook und Instagram Vorsichtig auch vor giftigem Laub vor giftigen Bäumen. Viel Hörvergüngen wünschen Julia Kistner und ihre Welschies. #Auf_Trab #Refraktometer #Fruktan #Zuckergehalt #Fruktan #Hufrehe #Kolik #Durchfall

Det finns så mycket vi har att vara tacksamma för och hur viktigt det är att stanna upp och känna den tacksamheten. Förlåtelsen, friden och friheten vi fått som tillhör Jesus. Låt det sjunka in en stund. Vi kan känna fruktan ändå, men vi vet att vi inte har något att vara rädda för. Han har redan vunnit segern och vi får arbeta på uppdrag av Honom. Vilken mission! Vill du fira med oss? Ett år sedan Gud gav mig visionen och 40 år sedan Gud gav mig livet. Så tacksam för allt Han gjort sedan dess. Frukten av det, det här är bara början och jag ber och önskar att du är med på fortsättningen! Läs mer hur du stöttar på The Perfect Peace Webbsida. Gå med i Sisters Collective

En gång i tiden var Boel Bermann skribent i Super PLAY och Svenska Dagbladet. Sedan dess har hon gått över till "den andra sidan" och jobbat med PR på Paradox, Activision, Raw Fury och Fria Ligan. Dessutom är hon författare (ibland som en del av författarkollektivet Fruktan) och är för tillfället aktuell med boken Det som växer. I Tredje Gången Gillt 313 bjuder hon på lika delar skrivtips och spelminnen.

Den kanske allra starkaste kraften och motivatorn som finns här i världen är kärlek. Få saker kan mäta sig med den. När någon älskar dig så ger det både hopp och kraft. Och när någon avvisar eller förkastar dig, då kan det vara förödande. Neurologen och författaren Viktor Frankl, som föddes I början på 1900-talet, deporterades till totalt fyra olika koncentrationsläger och under de nästan 3 år som han satt fången förlorade han både sin fru och sina föräldrar. Under denna tid samlade han sina anteckningar och i dom skrev han bland annat att  ”Kärlek är det ultimata och högsta målet som man kan sträva efter.” Just på den plats där mänskligheten sjönk som lägst, där hatet riktades mot Frankl och det judiska folket, just där kärleken saknades blev den också som tydligast. Men även om människans kärlek är underbar så är Guds kärlek långt mäktigare. För Guds Fadershjärta och kärlek är den mäktigaste kraften till förvandling i hela universum. Och det handlar min predikan om idag!

Predikan av Gunnar Bergling

”Och jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet stod de som hade besegrat vilddjuret och dess bild och dess namns tal.” (Upp 15.2) Omvändelsedagarna fram till Försoningsdagen är över och Lövhyddofesten, glädjens stora högtid ligger framför oss. Mycket undervisning om den yttersta tiden har skapat fruktan i stället för glädje, tro och hopp. Sådan undervisning kommer inte från Gud. Antikrist är inte allsmäktig. Det är Jesus som har blivit given all makt. Det är honom vi ska frukta, inte antikrist. (Luk 12.4-7) Det står: ”han som är i er [Jesus] är större än den som är i världen [antikrist].” (1 Joh 4.4) De troende kommer att vinna seger över antikrist i den sista tiden. Nu ska vi i tro fröjda oss och vara glada över Guds allmakt och frälsning. (Jud v. 24-25) *** STÖD OSS: SWISH 070-551 6965 BG 609-2316 TWI Skandinavien Mer bankinfo på http://norden714.com *** GÅ MED I #Norden714, en bedjande gräsrotsrörelse, fristående från SKR och påvens inflytande, som ropar till Gud för våra länders räddning utifrån löftet i 2 Krönikeboken 7.14. *** 1. ÖVERLÅT dig till att be minst 7 minuter om dagen för ditt land. Alla kan ta 7 minuter till att be. Du kan sedan utöka den tiden allteftersom ditt böneliv växer. *** 2. ANMÄL dig på http://norden714.com Du kommer då att få aktuella böneämnen, uppmuntrande rapporter, undervisning, mm. *** 3. GÅ IGENOM en böneskola på fyra lektioner ”Hur du kan få ett starkt personligt böneliv”. Ladda ner böneskolan gratis som ljudfil samt studiebok på http://norden714.com *** PRENUMERERA YOUTUBE: https://www.youtube.com/c/LarsEnarson?sub_confirmation=1 *** ITUNES PODD: https://itunes.apple.com/se/podcast/lars-enarson-podcast/id1351844371?

Radioprofilen och programledaren för Filosofiska - och Teologiska rummet, Peter Sandberg, gick bort hösten 2019, saknad av många trogna lyssnare. På begäran återutsänder vi nu fyra av Peters program. Här kommer det fjärde, Abraham och Isak. Bibelns berättelse om Abraham och Isak (Första Mosebok 22) är en svår moralisk nöt att knäcka för teologerna. Hur ska berättelsen om fadern som uppmanas av Gud att offra sin son tolkas? Den danske filosofen Sören Kierkegaard gör i sin bok Fruktan och bävan från 1843 en analys av berättelsen. Han ställer en rad frågor om religion och etik, inte minst ställer han Abrahams mänskliga ansvar för sin son mot plikten gentemot Gud. Medverkande är KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Anita Goldman, författare och Anders Piltz, katolsk präst. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Fruktan och bävan av Sören Kierkegaard

Det här är en predikan av Anna Fenerström över temat Kärleken driver ut fruktan. WE ARE ONE CHURCH är en kyrka i hjärtat av Stockholm och vi tror på Gud, Jesus och Bibeln! Varje vecka välkomnar vi fler än tusen personer och här har människor i över 90 år tagit emot Jesus och fått sina liv förvandlade. Vill du veta mer om oss är du välkommen att besöka vår hemsida www.waochurch.com eller komma på våra gudstjänster och evenemang.

Mannen som mötte Jesus och blev botad av honom "var vid sina sinnen" (Luk 8:26-39). Folkhopen som mötte Jesus och blev hotade i sin bekvämlighet drabbades av stor fruktan. Hur vill du ha det? Vill du bli "vid dina sinnen" eller vill du drabbas av fobi?

Dubbelpredikan av Linn Lindeman och Peo Svensson, söndagen den 28 april kl 10.00

Zu Gast in dieser Episode des Pferdegewieher-Podcasts ist die Ernährungsexpertin Dr. Christina Fritz. Sie erklärt uns, wieso das Anweiden überhaupt so ein großes Thema ist. Mit dem Anweiden ist auch immer das Problem mit dem Fruktan verbunden. Was wird durch Fruktan im Pferdekörper ausgelöst? Wie kann man eine solche Reaktion vermeiden? Fressbremsen - Ja oder Nein? Was sind die Auswirkungen der modernen Fütterung. All diese Fragen werden in dieser Episode von Christina beantwortet! Wir wünschen dir viel Spaß beim Anhören!

Om fredssamtal mellan talibaner och amerikaner. Trump vill ta hem trupperna från USA:s mest seglivade krig och de afghanska kvinnorna riskerar att bli de stora förlorarna. Fred men till vilket pris? 2019 kan bli fredens år, det är dags att kriget tar slut, säger USA:s Afghanistanfödde chefsförhandlare, Zalmay Khalilzad i afghansk tv. Fredsförhandlingarna väcker en gnista hopp om fred och efter 40 års krig i olika former vore det en efterlängtad sådan för de allra flesta afghaner. Men vad är det för fredssamtal som nu förs? Och vilka tillåts sitta med vid förhandlingsbordet? USA:s president Donald Trump har länge drivit på för att få till ett snabbt avslut på det 17-åriga kriget som kostat amerikanerna både människoliv och pengar. Förhandlarna har ont om tid på sig att snickra ihop ett avtal, och när talibanerna stadigt vinner mark blir dom en viktig part i förhandlingarna. Men många är kritiska till att valda företrädare inte får något inflytande. Att man efter sex månaders samtal fortfarande har med den afghanska regeringen i förhandlingarna är väldigt oroande, säger Thomas Johnson, författare till boken "Taliban narratives" och biträdande professor på Naval Postgraduate School i Kalifornien. Att talibanerna i praktiken nu har kontroll över 50-80 procent av landet ger dom självförtroende. Dom kan sitta där vid förhandlingsbordet, samtidigt som dom attackerar amerikanska posteringar i Afghanistan, säger Waheed Mojda, som står talibanerna nära, han var diplomat under talibanregimen och är nu politisk kommentator i Kabul. Efter talibanregimens fall för snart 20 år sedan, har Afghanistan gått i en annan riktning och skrivit om sin grundlag. Kvinnor och minoriteter tillhör dom vars rättigheter nu skyddas enligt lag. Talibanerna hävdar att dom också förändrats. Men samtidigt hänvisar dom till islamsk lag och kulturella traditioner när dom blir tillfrågade om hur dom ser på kvinnans rättigheter. Och redan idag har talibaner i delar av Afghanistan återigen börjat bestraffa personer som till exempel lyssnar på musik med piskrapp. Och det finns dom som vägrar acceptera att talibanerna och USA ska diktera Afghanistans framtid. Vid ett möte i Moskva nyligen krävde en afghansk parlamentsledamot ordet Fauzia Kufi. En fred är inget värd om vi kvinnor inte längre kan andas, säger hon och riktar en uppmaning till omvärlden, och Sverige, att trycka på i förhandlingarna. Sverige har starka band till Afghanistan, vi har haft soldater på plats och är ett av de största biståndsländerna, enbart ifjol gick 1 miljard kronor i bistånd dit. Man kan tycka att det är en investering av skattemedel som vore värd att skydda? Annika Söder, kabinettsekreterare vid Utrikesdepartementet säger att I en tid då stormakterna styr, kan vi inte vara säkra på att våra värderingar verkligen kommer till rätta. Stabilitet är ett ord som används väldigt ofta nu, men stabilitet till vilket pris som helst är inte acceptabelt. I Gävleborg finns ytterligare en annan afghansk kvinnlig politiker, Azeeta Rafat som var kommunikationsansvarig hos president Ashraf Ghani innan hon sökte asyl här i Sverige. Efter fyra år utomlands får hon fortfarande samtal från bekymrade väljare som undrar hur dom ska försvara sig mot, och förhålla sig till talibanerna. Vi kan inte bara ge upp allt det vi stridit för, säger Azeeta Rafat vars liv förändrades helt när talibanerna tog makten och krossade hennes drömmar. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Massood Qiam massood.qiam@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Människans tillstånd pendlar mellan det som inte går att förstå och det som inte går att acceptera. Michael Azar spårar ödets, slumpens och rättvisans rörelser, från antiken till Philip Roth. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. (Spoilervarning för Philip Roths bok "Nemesis") Det finns en lång tanketradition som hävdar att det rättfärdiga livet utgör ett säkert värn mot ödets nyckfulla kast. När till exempel den svårt plågade Job beklagar sig över sin olycksaliga lott, svarar hans vänner att han måste ha gjort något som dragit på sig Guds vrede. Tänk efter!, säger de. När gick en oskyldig under, var gick en rättrådig förlorad?  De som plöjer ondska och sår ofärd, de får skörda det. Liknande resonemang finner vi hos Platon. I Sokrates försvarstal låter han sin mästare förklara  att det inte finns något ont för en god människa, varken i livet eller i döden. Mot sina belackare hänvisar Sokrates till en högre gudomlig rättvisa som inte bara försäkrar att dygden får sin lön, utan också att lasten får sitt straff. Några år hundra år senare uttrycker den stoiske kejsaren, Marcus Aurelius, samma känsla av upphöjdhet inför Fortunas nycker. Den rättfärdiga människan kan vara lugn, ty ödet tar inte hans liv ofullbordat. Grundtanken är att världen inte är styrd av slumpen, utan underkastad en evig moralisk ordning som garanterar att det finns en mening med, och en rättvisa i, allt som sker. Den som lyder moralens bud kan räkna med gudarnas omsorg. Den som bryter mot dem slår istället upp olyckans alla portar. I en sådan ändamålsenlig världsordning har människan i slutänden alltid sig själv att skylla för de olyckor som hon hemsöks av. När gick en oskyldig under, var gick en rättrådig förlorad? Jag tänker på denna livsåskådning när jag läser ett reportage från den lilla ö-nationen Östtimor där en viss folktro sägs göra gällande att landets krokodiler bara angriper onda människor. Förvåningen bland de troende är därför alltid lika stor när någon krokodil råkar slå sina käftar runt ett till synes oskyldigt barn. Ändå tar många gärna krokodilerna, betraktade som heliga förfäder, i försvar. Tänk efter!, säger de. När gick en oskyldig under? Var går en rättrådig förlorad!? I en sådan föreställningsvärld spelar det egentligen ingen roll hur mycket meningslöst lidande man än försöker påvisa, i form av till exempel svältkatastrofer, massakrer, barn som slukas av vilda djur eller drabbas av ebola. Svaret blir ändå att det som på ytan framstår som ohyggligt och orättvist ytterst bara är ett uttryck för en Högre Mening. Under det skenbart outhärdliga verkar gudomens mer eller mindre outgrundliga vilja. Mot denna tradition reser sig en helt annan verklighetsuppfattning som vi skulle kunna kalla för den tragiska livskonceptionen. I sin mest renodlade form ifrågasätter den alla former av gudomlig providens. Här är det tvärtom alltid fullt möjligt att de mest oskyldiga drabbas av de mest horribla av fasor, samtidigt som tyranner och seriemördare helt visst kan klara sig undan alla slags efterräkningar. Det är hos Aristoteles som begreppet tragedi får sin första mer systematiska behandling. I dramatikens värld kännetecknas tragedin av att den efterbildar händelser som väcker medlidande och fruktan. Medlidande  eftersom händelsen drabbar personer som, enligt Aristoteles, oförtjänt råkat i olycka. Fruktan  eftersom de drabbades öde likaväl kunde ha varit vårt eget. Aristoteles exemplifierar gärna med Sofokles dramer, dessa svåröverträffade studier över det fåfänga i människornas strävan. Nej, säger den grekiske tragöden, vi kan aldrig helt förstå de krafter som danar oss i det fördolda. Och åter nej, människan förmår aldrig överbrygga glappet mellan sina avsikter och resultatet av sina handlingar. I tragedin spelar det föga roll hur rent mjöl du har i påsen. Ibland kan det tvärtom vara just din renhet som leder dig mot undergången. Eftersom världen varken är god, rättvis eller förnuftig finns det inget sätt för människan att en gång för alla ta sitt öde i egna händer. Men denna tragiska livsuppfattning rymmer samtidigt en besvärande oklarhet. För vad betyder det egentligen att olyckan drabbar någon oförtjänt? Ta bara Sofokles mest berömda drama, Kung Oidipus, där en mycket svårgripbar dimension kastar nytt ljus över frågan det omedvetna. Dramats kärna ligger ju i att Oidipus trots allt bryter mot flera heliga lagar  först dödar han sin far, sedan äktar han sin mor  om än hela tiden utan att förstå att det är just detta han gör. I det ögonblick som siaren Teiresias slutligen låter kungen veta att den mördare du söker är du själv, uppdagas just den sanning som på samma gång placerar Oidipus i det outhärdliga och bekräftar den moraliska lagens outgrundliga räckvidd. [Freud] kunde aldrig helt övervinna sin misstanke att även förnuftstron vilade på ett fromt önsketänkande  Det är inte undra på att berättelsen kommit att inspirera det omedvetnas mest ihärdiga utforskare, Sigmund Freud. Historien om den arme svullfotens omedvetna brott griper enligt Freud tag i oss just eftersom Oidipus öde skulle kunna ha varit vårt eget, ty oraklet har också före vår födelse lagt samma förbannelse på oss som på honom. Enligt Freud blottar nämligen Sofokles saga hur det omedvetna driftslivet verkar som en utslagsgivande makt i allas våra öden. Så tänk efter en gång till! När gick egentligen en oskyldig under och var gick en rättrådig förlorad? Det säregna med Freud är att han å ena sidan betraktar Gud som en förtvivlad eufemism för den blinda slumpen, ett fantasmatiskt skydd som människan i sin hjälplöshet reser mot det övermäktiga ödet. Å andra sidan förstår han att det inte bara är religionen som i det outgrundligas namn håller den outhärdliga vanmakten på avstånd. Livet som sådant, säger Freud, rymmer helt enkelt alltför många smärtor och olösliga uppgifter för att uthärdas utan lindrande illusioner. Få av förnuftets förespråkare har visat sig lika tvivlande som Freud inför förnuftets faktiska möjligheter. Han kunde aldrig helt övervinna sin misstanke att även förnuftstron vilade på ett fromt önsketänkande drömmen att vetenskapen och förnuftet en dag skulle kunna betvinga det outgrundliga, avskaffa det gudomliga och slutgiltigt inrätta människans totala herravälde över ödet. När allt kommer omkring menade ju Freud att det mänskliga jaget inte ens var herre i sitt eget hus. Likt Sofokles placerar Philip Roth oss vid den mänskliga tillvarons lika outhärdliga som outgrundliga bråddjup. I den postfreudianska eran får ödets tragiska spel andra gestaltningar än i de klassiska tragedierna. I den amerikanske författaren Philip Roths roman, Nemesis, möter vi en lågmäld skildring av det sätt på vilket slumpen och döden förenar sig för att krossa den förträfflige fritidsledaren Bucky Cantor. Berättelsen börjar med att stadens judiska skolbarn börjar falla offer, en efter en, för ett våldsamt polioutbrott sommaren 1944. Den oförvitlige Bucky låter sig varken lamslås eller dras med i den allmänna hysterin. Istället kämpar han med alla sina krafter för att låta förnuftet råda och hålla hoppet levande. Det är en bitter kamp mot en övermäktig fiende och snart väntar också det brutala omslaget från mod till förtvivlan, från hopp till nederlag och från liv till död. Det visar sig nämligen att Bucky själv helt symptomfri och därigenom, naturligtvis, helt omedvetet råkat bära smittan vidare i sin egen kropp. Den fiende han bekämpat visar sig nu vara han själv. Likt Sofokles placerar Philip Roth oss vid den mänskliga tillvarons lika outhärdliga som outgrundliga bråddjup. Och likt Oidipus tvingas Bucky rasa mot sitt oblida öde när allt fler barn i hans närhet drabbas av förlamning och plågsam död. Det är den moderna tragedin i ett nötskal: i en värld utan gudomlig nåd måste Bucky tillbringa sina dagar med att hudflänga sig själv för ett brott som endast han själv kan avgöra om han begått. Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria   Litteratur Philip Roth: Nemesis (Random House, 2011 [2010]); svensk översättning: Nancy Westman, Albert Bonniers förlag, 2015. Krokodilerna i Östtimor skördar dödsoffer men får inte dödas." Henrik Brandão Jönsson, Dagens nyheter, 21/4-2018

2017-11-19 17.30 Sthlm City

19:42 no marten.gudmundhs@svenskakyrkan.

Vi pratar om marsresor och tar tempen på Melodifestivalen. KP-Lukas, KP-Jossan och KP-Ludvig berättar om sina pinsammaste misstag i KP, och vi säger hej till KP-Linus, ny reporterpraktikant på KP. Avsnitt 12 av KPodden handlar om KP 2.

Midvintermörkret är här. Tomten är inte snäll. Vi i Fruktan misstänker att du har varit stygg.  Det belönar vi med att dela julens budskap med er från Fantastisk Podd. Lyssna på Fantastisk Podd med Oskar Källner, Anders Björkelid och Fruktan-medlemmarna Boel Berman och Markus Sköld där de går vilse i vinternatten. Ett samtal om vad tomten […]

Midvintermörkret är här. Tomten är inte snäll. Vi i Fruktan misstänker att du har varit stygg.  Det belönar vi med att dela julens budskap med er från Fantastisk Podd. Lyssna på Fantastisk Podd med Oskar Källner, Anders Björkelid och Fruktan-medlemmarna Boel Berman och Markus Sköld där de går vilse i vinternatten. Ett samtal om vad tomten […]

Moskva finns en hel generation präglad av repressionerna efter 2012 års protester som ägde rum i parker, på torg och inte minst på nätet mot den sittande Putinregimen. Flera dömdes till hårda... En podcast om städer.

Illustration: Agnes Edith Lundgren Hon ser framför sig hur Frej – med sina hornbågade glasögon och väloljade skägg – utvecklar en ödesapp. Med uppgraderingar och expansioner och high scores. Ett gulligt interface med en sötsliskig maskot som enligt marknadsundersökningar ska vara välkomnande.

Illustration: Agnes Edith Lundgren Hon ser framför sig hur Frej – med sina hornbågade glasögon och väloljade skägg – utvecklar en ödesapp. Med uppgraderingar och expansioner och high scores. Ett gulligt interface med en sötsliskig maskot som enligt marknadsundersökningar ska vara välkomnande.

Illustration: Agnes Edith Lundgren De båda hade ramlat över två underliga män i färd med att släpa upp en bondflicka i en vagn. Männen hade varit klädda i vita särkar och varit utan ett enda hår på huvudet. Inte ens ögonbryn. Bleka och seniga som maskar.

Illustration: Agnes Edith Lundgren De båda hade ramlat över två underliga män i färd med att släpa upp en bondflicka i en vagn. Männen hade varit klädda i vita särkar och varit utan ett enda hår på huvudet. Inte ens ögonbryn. Bleka och seniga som maskar.

Illustration: Agnes Edith Lundgren Trädet minns hur det var att stå på en udde i det eviga havet. Barken är så grå för att dess djupa rötter en gång slogs i saltmättad jord.

Illustration: Agnes Edith Lundgren Trädet minns hur det var att stå på en udde i det eviga havet. Barken är så grå för att dess djupa rötter en gång slogs i saltmättad jord.

Illustration: Agnes Edith Lundgren Han låser inte ytterdörren bakom sig. Det har han inte gjort på år och dar. Om de vet var han bor finns det inte ett lås i världen som kan skydda honom.  

Illustration: Agnes Edith Lundgren Han låser inte ytterdörren bakom sig. Det har han inte gjort på år och dar. Om de vet var han bor finns det inte ett lås i världen som kan skydda honom.  

Illustration: Agnes Edith Lundgren Du är hennes mor, och du ska tillfredsställa hennes mest basala behov. Tro mig, det är en monumental uppgift. Du kommer att ägna all din vakna tid åt henne.

Illustration: Agnes Edith Lundgren Du är hennes mor, och du ska tillfredsställa hennes mest basala behov. Tro mig, det är en monumental uppgift. Du kommer att ägna all din vakna tid åt henne.

Illustration: Agnes Edith Lundgren    Men han förstår inte. Han ser bara den vanliga hunsade, timida flickvännen. Inte den riktiga. Den nyväckta.

Illustration: Agnes Edith Lundgren    Men han förstår inte. Han ser bara den vanliga hunsade, timida flickvännen. Inte den riktiga. Den nyväckta.

Om kapitalflykt, kålrötter och kryssningsmissiler när rysk ekonomi krisar. Gör det finansiella läget Ryssland till ett större eller mindre hot för omvärlden? Det är ekonomisk kris i Ryssland. Industriproduktionen faller, rubeln sjunker i värde och den ryska finansministern talar om ytterligare nedskärningar i den sociala sektorn. Ryssar har åter börjat demonstrera och somliga ekonomer talar om att det ryska samhället står inför kanske sin svåraste omvälvning efter att Sovjetunionen föll samman. Samtidigt har Ryssland genomfört flera stora militära operationer utomlands: Invasion och annektering av Krim, krigföring i Ukraina och massiva flygbombningar i Syrien. Rysslands militära förmåga har stärkts av ett stort upprustningsprogram, som varit ett prioriterat område i den ryska statsbudgeten. Men vad händer nu när oljepengarna inte kommer in i samma omfattning som tidigare? Kan Ryssland fortsätta att rusta? Och är ett Ryssland i ekonomisk kris ett större hot mot grannländerna än om det är rikt och välmående. Hör analyser och resonemang från Moskva, Berlin och Stockholm. I studion Susanne Oxenstierna, expert på rysk militär ekonomi på Foi, Peter Mattsson, forskare på Försvarshögskolan. Dessutom medverkar två svenskar med rötter i Ryssland - Oleg Mezjuev, på sociala medier känd som en person som ofta försvarar Putin och den ryska officiella linjen och Ekaterina Sisfontes som är kritisk till den ryska politiska ledningen.Programledare: Kajsa Boglind Kajsa.Boglind@sverigesradio.seProducent: Kristian Åström Kristian.Astrom@sverigesradio

Det tog hundra år (mest p g a dålig planering från Eriks sida) men vi har äntligen lyckats få hit Eira! Det pratas all things Trek så lite spoiler varning på typ.. .allt. Det är alltid kul när folk hör av sig så tveka inte att... Read More

I episod 121 gästas vi av Erik Odeldahl från DICE, Design Director på Mirror’s Edge Catalyst, som också är en del av skrivarkollektivet Fruktan. Det blir mycket spelsnack, men vi hinner med att också peppa inför Doctor Strange och prata den sista Starcraft-expansionen, Legacy of the Void. Panelen består denna vecka av Peter, Jonas, Niklas och Tove, och vi inleder med att prata med Erik om det efterlängtade Mirror’s Edge Catalyst: hur det nya spelet kommer att skilja sig från det gamla och hur man förvaltar arvet efter ett rosat spel. Vi benar också i Eriks nördiga intressen och det blir bland annat snack om supersvåra spel, skräcklitteratur, skrivande i skrivarkollektivet Fruktan, Vertigo-comics och svensk punk. Erik stannar kvar efter pausen, då Peter och Tove återigen peppar för Doctor Strange – det har nämligen släppts bilder på Benedict Cumberbatch i skägg från inspelningen i Nepal. Vi tar en titt i lyssnarmejlkorgen – nördiga ostar får en ny uppdatering – och en och annan utvikning kring Avengers och Star Wars kan förekomma… Därefter blir det en komplett utvärdering av BlizzCon, som Jonas har följt. Vi ger också våra intryck av den första riktiga Warcraft-trailern. Avslutningsvis har Jonas även spelat den sista Starcraft-expansionen, Legacy of the Void, och berättar om huruvida Starcraft-påsen knyts ihop efter 19 år. Tack och förlåt! Puss hej!

Fruktan för islam är stark i vissa kristna led.Var hämtar debattörerna sitt stöd för att kristendomen är utsatt för attack och hotar Sverige som kristen nation? Reportage av David Berjlund. Samtal med religionshistorikern Christer Hedin och frilansjournalisten David Berjlund. Utblick till Danmark i samma ämne. Reporter Ivar Ekman. Nyheter i korthet med Åsa Furuhagen. Stort behov av fängelseimamer i Frankrike för att svara mot ett religiöst behov, men också för att motverka radikalisering bland interner, reportage av Anna Trenning Himmelsbach. Krönika av SRs Latinamerikakorrespondent Lotten Collin. Samtal med SRs tidigare Sydeuropakorrespondent, Alice Petrén, om situationen i Italien, där rätten till abort hotas pga att allt fler i vården, med hänvisning till sin tro och sitt samvete, inte medverkar till ingreppet. Europadomstolens reprimand har inte föranlett åtgärder i landet.

Ja, ja, vi vet att det heter våld på svenska, men iTunes gillar inte när vi använder å, ä eller ö, och vår fantasi i tröttman efter bokmässan är bristfällig. Men hur som helst! Det tjugonde avsnittet av "Allt vi säger är sant" är inspelat live på bokmässan i Göteborg, och handlar om våld i böcker. Slagsmål, hot, tortyr, krossade knäskålar och psykologisk terror. Vi har läst Svensk synd, av Martin Jern, och pratar med bibliotekarien Paula "Prickiga Paula" Högström. Varför gillar man att läsa om våld? Kan det vara skadligt för unga att läsa våldsamma böcker? Och vad tipsar man om för böcker när det kommer in någon på bibblan och önskar sig en slagsmålsbok?Du kan lyssna direkt här, genom att trycka play: Eller ladda ner mp3-filen här. Vi finns också på iTunes!I avsnittet nämner vi följande titlar:Svensk synd, av Martin Jern, Rabén & Sjögren.Raseri, av Stephen King.Orange is the new black - mitt år i fängelse, av Piper Kerman, övers. Annika H Löfvendal och Jan Hultman, Norstedts.Walking dead, av Robert Kirkman, övers Sara Årestedt, Apart förlag.Deckare av Val McDermid, tex Sjöjungfrun sjöng sin sång, övers. Agnetha Rehder, Alfabeta.Hungerspelen, av Suzanne Collins, övers. Lena Jonsson, Bonnier Carlsen.Drakherren, av Josefin Ottesen, Sanoma utbildnig.Wallflower, av Stephen Chbosky, övers. Göran Fagerström, Gilla böcker.Pojken som kallades Det, av Dave Pelzer.Snart är du borta, av Hanna Jedvik, Rabén & Sjögren.Affektion, av Martin JernKrigsböcker av Alistair MacLean, till exempel Kanonerna på Navarone eller Fruktan är mitt vapen.Ondskan, av Jan Guilliou, Piratförlaget.Onanisterna, av Patrik Lundberg, Rabén & Sjögren.Jag finns, av Maja-Maria Henriksson, Natur & Kultur.Himmelstrand, John Ajvide Lindqvist, Ordfront.Lilla stjärna, John Ajvide Lindqvist, Ordfront.

Något krasar under fötterna. Han suckar. Det är chips överallt. Han minns inte att kvällen spårade ut så värst. Det måste ha skett efter att han gick och lade sig. Ibland låter han gästerna kvar ett tag till…

Något krasar under fötterna. Han suckar. Det är chips överallt. Han minns inte att kvällen spårade ut så värst. Det måste ha skett efter att han gick och lade sig. Ibland låter han gästerna kvar ett tag till…

Den tjugoandra december firar vi med ett gammalt, hederligt pengakrig. Minimalism ftw. Är det en anka? Är det en arc reaktor? Vem vet?

Den tjugoandra december firar vi med ett gammalt, hederligt pengakrig. Minimalism ftw. Är det en anka? Är det en arc reaktor? Vem vet?

Den tjugoförsta december firar vi med förbannelser och tidiga julklappar.  Ah yes. Konst. Ett mästerverk. Mina ögon gör ont ju längre jag betraktar det.

Den tjugoförsta december firar vi med förbannelser och tidiga julklappar.  Ah yes. Konst. Ett mästerverk. Mina ögon gör ont ju längre jag betraktar det.

Det var ett misstag att introducera dem. Bartendern inser sitt misstag alltför sent

Det var ett misstag att introducera dem. Bartendern inser sitt misstag alltför sent

Del sjutton av Fruktans julkalender får Multiversum att kännas litet –   skriven  av Erik Odeldahl.

Del sjutton av Fruktans julkalender får Multiversum att kännas litet –   skriven  av Erik Odeldahl.

Ett högst oväntat möte sker idag i baren.

Ett högst oväntat möte sker idag i baren.

De möts sent en kväll. Hon bär en plastkrona prydd av batteridrivna ljus. Han har brutit ett antal revben och kunde inte vara lyckligare. Dagens avsnitt skrevs med detta som soundtrack.

De möts sent en kväll. Hon bär en plastkrona prydd av batteridrivna ljus. Han har brutit ett antal revben och kunde inte vara lyckligare. Dagens avsnitt skrevs med detta som soundtrack.

Två blondiner möts på en bar i Multiversum och pratar om hur förskräckligt det är att aldrig tas på allvar.

Två blondiner möts på en bar i Multiversum och pratar om hur förskräckligt det är att aldrig tas på allvar.

Idag röker Fruktan våra vänner ner till filtret och ger oss långt in på decembernattens skuggsida, där vi möter mer och mindre väntade figurer…  

Idag röker Fruktan våra vänner ner till filtret och ger oss långt in på decembernattens skuggsida, där vi möter mer och mindre väntade figurer…  

Det är den sjunde december och mötena i Multiversum fortsätter. Vilka är det idag?

Det är den sjunde december och mötena i Multiversum fortsätter. Vilka är det idag?

Det är den sjätte december, och det här med ord kan vara svårt, men alla problem går att lösa om man bara headbangar ordentligt.  

Det är den sjätte december, och det här med ord kan vara svårt, men alla problem går att lösa om man bara headbangar ordentligt.  

Ett oväntat möte sker på en bar i Multiversum.

SVT Kulturnyheterna har besökt skrivarkollektivet Fruktan för att krypa under skinnet på trenden kollektivt skrivande. Se Kulturnyheternas inslag om Fruktan här! Läs mer om skrivarkollektivet Fruktan här! Gör skrivövningen själv! Tema: Mänskliga Monster Tid: 20 minuter Ord som ska inkluderas i texten: (minst 6/12) istapp, partikulär. titan, partikulär, vrede, kyrktorn, malström, metall, avfolkningsbygd, hjärnsläpp, tentakler, kaffesump, popcorn

SVT Kulturnyheterna har besökt skrivarkollektivet Fruktan för att krypa under skinnet på trenden kollektivt skrivande. Se Kulturnyheternas inslag om Fruktan här! Läs mer om skrivarkollektivet Fruktan här! Gör skrivövningen själv! Tema: Mänskliga Monster Tid: 20 minuter Ord som ska inkluderas i texten: (minst 6/12) istapp, partikulär. titan, partikulär, vrede, kyrktorn, malström, metall, avfolkningsbygd, hjärnsläpp, tentakler, kaffesump, popcorn

Två storheter inom filmens värld träffas på en bar i Multiversum.

Ett oväntat möte sker på en bar i Multiversum.

Två storheter inom filmens värld träffas på en bar i Multiversum.

Hur avslöjar man i biktstolen att man bär tusentals ägg i kjoltygen?

Hur avslöjar man i biktstolen att man bär tusentals ägg i kjoltygen?

Det är först när den utvalde är svag som demonen får sin chans. När de inte orkar göra motstånd längre kan den ta sig in.

Det är först när den utvalde är svag som demonen får sin chans. När de inte orkar göra motstånd längre kan den ta sig in.

I P3 Spel på söndag handlar det om den där kittlande känslan av att inte riktigt veta vad som väntar bakom nästa hörn. Panelen pratar om läskiga, rysliga och rent av skrämmande spel i P3 Spels skräckspelsspecial. Vi snackar med Thomas Grip på Frictional Games som ligger bakom Amnesia: The Dark Descent, spelet som fått även den modigaste gamer att skrika som ett litet barn. Varför vill man egentligen skrämma skiten ur sina spelare? Den spelintresserade Boel Bermann skriver skräcknoveller för podcasten Fruktan. Hon kommer till studion för att berätta hur det är att inte bara uppleva skräcken utan också skapa den. Förutom odöda clowner, gigantiska spindlar och övergivna sjukhus blir det nyheter, recensioner och Signerat Samson i P3 Spel. Söndag, 18.03 i P3.

söndag 20 november 17:00 i P1 (med repris fredag 25 nov 21:03) Bibelns berättelse om Abraham och Isak (Första Mosebok 22) är en svår moralisk nöt att knäcka för teologerna. Hur ska berättelsen om fadern som uppmanas av Gud att offra sin son tolkas? Den danske filosofen Sören Kierkegaard gör i sin bok Fruktan och bävan från 1843 en analys av berättelsen. Han ställer en rad frågor om religion och etik, inte minst ställer han Abrahams mänskliga ansvar för sin son mot plikten gentemot Gud. Medverkande är KG Hammar, tidigare ärkebiskop, Anita Goldman, författare och Anders Piltz, katolsk präst. Programledare och producent Peter Sandberg Lästips: Fruktan och bävan av Sören Kierkegaard

11 jan kl. 17.03, repris 16 jan kl 21.03 Du är din egen sanning och det är bara du själv som kan svara på meningen med livet. Så skrev den danske diktarfilosofen Søren Kierkegaard för mer än hundrafemtio år sedan. Läst idag liknar det påfallande mycket något som en väloljad livscoach anno 2009 skulle kunna haspla ur sig. Men går Kierkegaards filosofi verkligen att jämställa med första bästa personliga utvecklare? Han såg också andlighet och en personlig kontakt med Gud som människans högsta uppnåbara stadium. Men vad har Gud med mänskliga, fria val att göra? Ateism var tvärtom en grundbult i den form av existentialism som Jean-Paul Sartre formulerade hundra år efter Kierkegaard. I veckans Filosofiska rummet diskuteras ändå en möjlig existentialism för den moderna människan med utgångspunkt i den gamle dansken. Medverkar gör prästen och kierkegaardforskaren Ted Harris, som tillsammans med journalisten Ann Lagerström har författat ”Konsten att leva innerligt. Existentialism för den moderna människan”. Enligt beskrivningen från förlaget är det en bok i ”andlighet för moderna sökare”. Övriga gäster är Lone Koldtoft, kierkegaardforskare och högskoleadjunkt i danska, och Jeanette Emt, praktisk filosof. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Veckans citat: ”Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv”. - Søren Kierkegaard Boktips: Konsten att leva innerligt. Existentialism för den moderna människan. Av Ted Harris och Ann Lagerström Tänkarens mångfald. Nutida perspektiv på Søren Kierkegaard. Red. Lone Koldtoft, Jon Stewart och Jan Holmgaard. Jeanettes Kierkegaardfavoriter: Antingen - eller, Stadier på livets väg och Fruktan och bävan Lones Kierkegaardfavoriter: Sygdommen til Døden, Frygt og Bæven, samt några av hans uppbyggliga tal: Lillien på Marken og Fuglen under Himlen, Tale ved en Grav. Sekundärlitteratur: Kresten Nordentoft: Kierkegaards psykologi, Birgit Bertung: Den dialektiske svæven, Allastair Hannay: Kierkegaard. A biography, Gregor Malantschuk: Fra individ til den Enkelte. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. www.lokattmedia.se

Carl-Gustaf Severin predikar på påskdagen under påskkonferensen utifrån Psalm 91. Fruktan är nåt alla kämpar med på olika sätt men psalm 91 ger oss flera löften - du behöver inte frukta.