Podcasts about katastrofer

Detta avsvnitt av Humpodd handlar mest om den brittiska kolonialtiden i Indien och dess konsekvenser. Historikern Eleonor Marcussen visar att en naturkatastrof inte bara är en fysisk händelse utan också en mänsklig kategorisering och tolkning. Bland annat får vi veta att Gandhi attribuerade jordbävningskatastrofen i Indien-Nepal 1934 till gudomliga makter. Vi får också höra ett … Fortsätt läsa Katastrofer, kolonialism och kompetenshöjning

Nyheterna Radio 10:00

Kommer din favoritkatastrof att finnas med på veckans topplista?-----Du kan stötta Björn och Johans fikastund genom att skicka en slant till Fem i Topps Swish-nummer: 123 500 69 52Följ oss på Instagram @bragjort2000 och hitta inspiration till dina brodyrer på @brasagtifemitopp Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilket gäng i detta BEST OF-avsnitt! Den alltid roliga Patrik Larsson berättar om sin snabba viktnedgång tack vare en pulverdiet och vilka negativa baksidor det hade! Tobbe Trollkarl har varit på lyxkryssning med fri sprit med 4000 amerikaner, hur gick detta egentligen? Özz Nûjen är även han på plats och vi får höra om när han gjorde sig lustig över en man i rullstol. Dessutom Robert Aschbergs prank som höll på att sluta i slagsmål! Tack för att du lyssnar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är ett avsnitt från Spöktimmens arkiv. Vi är tillbaka med nya avsnitt den 20:e augusti igen. Förutom det släpper vi varje månad ett nytt avsnitt på Patreon, se länken längre ned. I det tredje avsnittet för säsong 9 så pratar vi om katastrofer och temat på denna del är katastrofer som händer under nöjesevenemang.Vi pratar om terrordådet på Ariana Grandes konsert i Manchester och så berättar vi om katastrofen som skedde på fotbollsläktaren på arenan Hillsborough när flera Liverpoolsupportrar på grund av trängseln förlorade sina liv.Fall: Terrordådet i Manchester & katastrofen på Hillsborough[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnkarolina@jennyborg91Facebook: SpöktimmenMail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt är ämnet Syndafloden. Hur påverkade den vår civilisation? Har vi historiskt till och med haft flera syndafloder? Katastrofer som lämnat efter sig många frågor och teorier. Vi gräver djupt i det förflutna och delar med oss av våra upptäckter till er lyssnare.

I världen pågår just nu ett femtiotal krig. Dessutom inträffar katastrofer så gott som dagligen. Vården ställs inför stora utmaningar i dessa områden, där begränsade resurser tvingar vårdpersonal att prioritera och sänka sin ambitionsnivå. Detta är ingen lätt uppgift för den som brister i kunskap och erfarenhet. Att höja kunskapsläget inom katastrofmedicin kan vara direkt avgörande för människors överlevnad och för att upprätthålla ett fungerande samhälle, berättar traumakirurgen Yohan Robinsson. Han är föreståndare för nybildade Centrum för Katastrofmedicin vid Göteborgs universitet.

[REKLAM] LYSSNA PÅ BONUSAVSNITTET HÄR: www.patreon.com/spoktimmen”Varför svänger den?” Piloten kollar hastigt upp på instrumenten. ”Svänger den av sig själv?” Förbryllad tittar piloten på attitydindikatorn och ja, mycket riktigt kan man se att planet svänger åt höger. Men varför? De tre piloterna i cockpit kliar sig i huvudet. De är mitt ute i ingenstans och autopiloten är sedan länge på och inställd på att hålla rutten stadigt rakt fram mot Hong Kong, så varför svänger de nu? Medan piloterna försöker förstå autopiloten fortsätter flygplanet svänga och de förlorar livsviktiga sekunder. Inom kort har planet svängt så pass kraftigt att den ena vingen nu pekar rakt upp och den andra rakt ner mot marken. En position de givetvis inte kan flyga i och planet störtar rakt ned. Hur kunde denna helt vanliga passagerarrutt gå så fel?I december här på Patreon pratar vi om katastrofer och temat är flygplan. Vi pratar om en olycka från 1994 som skedde efter det att den ena piloten valt att ta in sina barn i cockpit. Sen berättar Linn om två flygplan som 2002 kolliderade mitt i luften. Två fruktansvärda olyckor som inte hade skett om det inte vore för den mänskliga faktorn.Fall: Flyg 593 & Flygkollisionen 2002KontaktInstagram:@spoktimmen@linnekFacebook:SpöktimmenMail:spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den humanitære og helsemessige katastrofen som utspiller seg i Gaza preger også de vitenskapelige tidsskriftene i disse dager (1–5). Situasjonen i Sudan blir omtalt som en humanitær krise av «episke proporsjoner» (6). Resultatene av en treårig kohortstudie av lukte- og smaksforstyrrelser etter mild covid-19-sykdom er nylig publisert i JAMA (7). Er det fortsatt behov for å skjerme nosokomialt utsatte deler av befolkningen mot covid-19 (8, 9)? Er endovaskulær trombektomi det beste alternativet ved store hjerneinfarkter (10, 11)? Det foreligger nye studier på behandling av irritabel tarm (12, 13) og av kneartroser (14). Og pass på så du ikke faller for akademiske urbane myter – les litteraturlista til dagens episode nøye (15, 16)! Se litteraturlista på tidsskriftet.no: https://tidsskriftet.no/2023/11/podkast/redaktorens-hjorne-57-humanitaere-katastrofer-behandling-av-irritabel-tarm Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no. Stetoskopet produseres av Caroline Ulvin Johansson, Are Brean og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean. Jingle og lydteknikk: Håkon Braaten / Moderne Media Coverillustrasjon: Stephen Lee

Förändringar i språk går ofta oerhört långsamt. Men inte alltid. Det finns språkliga förändringar som kan ske under din livstid och omständigheter som kan skynda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – En gemensam nämnare för när språkförändringar kan gå snabbt är katastrofer, för ofta leder katastrofer till stora folkomflyttningar eller att många människor dör, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Andra faktorer som kan påverka språkförändringar är en stark ungdomskultur, mycket kontakt med andra språk och en språkvård med ambitionen att skriftspråket ska likna talspråket.Språkfrågor om språkförändringarFörändras svenskan snabbare än andra språk?Vad påverkar hur snabbt ett språk förändras?Vilka konsekvenser kan betydelseförändringar eller betydelseförskjutningar få?Zona ut eller zooma ut? Varför finns det två uttryck för att tappa fokus som låter väldigt lika men ändå är olika?Varför har betydelsen av ordet tuff förändrats?Hur ute är det att säga att något är ”så 2017”?Läs mer om språkförändringarLäs! Avhandling om reklamspråk och avlexikalisering av Einar Korpus (från 2003).Läs! Artikel om Jenny Myrendals forskning om att förhandla om ords betydelse (från 2015).Läs! Artikel Ett språk i förändring från ISOF (från 2020).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Forskning i kriser og katastrofer peger på, at vi slet ikke er så gode til at lære af kriser og katastrofer, som vi måske tror, vi er. I virkeligheden lærer vi ofte alt for lidt efter en krise. Blandt andet fordi vi har tendens til at lære noget meget specifikt om selve krisen i stedet for at blive klogere på os selv – og spørge hvorfor krisen mon ramte os så hårdt.

Sommaren har bjudit på stormar, värmeböljor, bränder och översvämningar. Hur hanterar vi alla dessa nyheter och vilka argument använder vi för att rättfärdiga att vi fortsätter släppa ut koldioxid? Men tillsammans kan vi kanske hitta kraft att ställa om. Dagens gäster är Märta Streijffert och Mirella Persson, två personer som ofta figurerar bakom kulisserna på Klimatekot.Delta i vår lyssnarundersökning! Klimatekot görs i samarbete med Umeå kommun. Avsnittet är finansierat av Tillväxtverket och Region Västerbotten med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Patrik Tapper är tillbaka med oss i studion när vi tacklar ämnet "Katastrofer"! Det blir restauranger som brinner upp, restauranger som äts upp av havet, den nya heta trenden kalamari-burgare, Steffe Starkbiras bästa brunpubar i Köpenhamn och så pratar Charlie om hur allt var bättre förr.Tack alla ni som skickad in veckans historier: Ulf S Aspengren, Eva Runesvärd, Emelie Hudatski, Filip Gleisner, Deni Aganovic, Robert Lindström (extra historia på Patreon), Nelly Serenader Östlund, Henrik Johansson och Sandra Källström!Glöm inte att trycka på följknappen i din podspelare och gå gärna in och diskutera veckans avsnitt på våra sociala medier!Fred, kärlek och Fernet.Medverkande: Jesper Borgenstrand, Charlie Petrelius, Henrik Olsen, Patrik TapperKöp HPR-merch på: Hantparestaurang.seStöd oss på Patreon: Hänt På RestaurangFölj oss: FB: Hänt På Restaurang / Insta: Restaurangliv / TikTok: Hänt På RestaurangMusik:Henrik Olsen - HPR ThemeSponsor / Anonnsering:sponsor@hantparestaurang.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De glädjefulla skriken svischar förbi från bergochdalbanan, barn med sockervadd i händerna springer skrattandes mellan attraktionerna och det nyförälskade paret kan ses strosa genom parken hand i hand. Det är en fin vårdag här i nöjesparken Six Flags Great Adventure i New Jersey i USA. Stämningen är på topp och det är många besökare här. Men så får de glada besökarna plötsligt syn på något konstigt. En 30 meter hög rökpelare kan ses stiga från spökhuset vid entrén. Dagen som skulle bli ett glatt minne får plötsligt ett abrupt slut när katastrofen är ett faktum.Fall: Katastrofen i the Haunted castle & Terrordåden i BrysselLänk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmen KontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva er en katastrofe, det vet iallefall ikke Likko. Eller gjør han det? Og hva har Gjedda glasset idag? Og hvor er glasset fra? Alt dette og antakeligvis mye annet som ikke har noe som helst med dagens tema å gjøre hører dere i denne episoden av Likkos univers MED Gjedda.Takk til alle patreons! Spesiell takk til produsentene våre: TTMXMP, DukeJarlsberg, Bjuslo, Gjøran Helge Nilsen og Tommelun.Outrolåt: FASSounds - I Will Be Here

Vi elsker tv-serier og film om massemordere, katastrofer, skrekk og pandemier. Hvorfor gjør vi dette? Reportere: Einar Espeland og ingvill Bjorland Egon Hagen har jobbet som både klinisk psykolog og nevropsykolog i spesialisthelsetjenesten og privat praksis. Han har vært forsker ved IRIS i Stavanger og ansvarlig for FOU-oppdrag både i oljesektoren og kommunal/fylkeskommunal sektor. Han har også drevet konsulentvirksomhet innen ledelse og organisasjon, og har i mange år vært studentpsykolog ved UIB og UIS. Hør episoden i appen NRK Radio

En etisk brydekamp eller akavet dans mellem dansk småbrok og verdens tunge katastrofer. Hvor går vi hen med en forkælet frustration over udsolgte fastelavnsboller, Irmas endeligt, lændesmerter og afskaffelsen af Store Bededag, når verdens store ulykker bliver smasket i hoved på os som nu jordskælvskatastrofen i Tyrkiet og Syrien? Skal vi, de forkælede, skamme os og tie med det, der klemmer i hverdagen? Lyt til episoden og bliv klog på: Hvad katastrofer siger om menneskers adfærd. Få skudt to sejlivede katastrofe-myter i sænk. Få et par bud på hvordan du etisk balancerer det etiske dilemma - og forbered dig på, at katastroferne bliver flere og flere i fremtiden. Nævnt i episoden: Kristian Cedervall Lauta: Katastrofer og hvad de kan lære os om os selvNadia Bolz-Weber

*Husk at tilmelde dig podcastens nyhedsbrev. Det gør du her: https://bit.ly/3UF8dKB* Hvad kan vi lære om menneskelig adfærd ved at studere katastrofer?En hel del, hvis du spørger juraprofessor Kristian Cedervall Lauta. Og det har jeg så gjort i sæsonens sidste episode af Adfærd.Kristian er ekspert i katastroferet og formand for forskningscentret Copenhagen Center for Disaster Research. Han er også en eminent formidler og forfatter til bogen 'Katastrofer – og hvad de kan lære os om os selv'.I dagens episode kommer vi ind på: - Hvad der egentlig kendetegner en katastrofe - Hvordan synet på katastrofer har ændret sig i de seneste 50 år - Hvilke 2 grundlæggende myter om katastrofer, du ikke skal tro på - Hvorfor corona-epidemien slet ikke burde være kommet bag på os – og hvad vi kan lære af den - Hvad der kendetegner alle katastrofer – og hvordan man som virksomhed bruger den viden til at navigere i dem - Om bureaukrati egentlig er en hjælp, når katastrofen rammer - Hvilke katastrofer der med størst sandsynlighed rammer os lige om lidt …Og hvis du tænker, at emnet er alt for nørdet til dig, så citerer jeg lige Kristian: ”Katastrofer er unikke læringsmuligheder om din organisation og dig selv. Katastrofer er en guldgrube af læring.” Lyt nu bare med, ik':-)

I Drømmenes København gennemgår Berlingskes arkitekturredaktør Holger Dahl den by, som København kunne have været, hvis de bygninger, der står i dag, blev erstattet af alle de arkitektoniske værker, der aldrig blev en realitet. KATASTROFER er Tone Ottilies afgangsfilm fra Den Danske Filmskole og for den er hun nomineret i kategorien "bedste fiktion" ved Ekko Shortlist Awards, som finder sted på lørdag. Vi ser på boykot af VM i Qatar fra andre vinkler end dem sportsjournalistikken normalt præsenterer i selskab med Lars Laursen fra tidsskriftet MÅL og digter Caspar Eric. Værter: Jesper Dein og Tore Leifer.

En øget risiko for oliespild og miljømæssige katastrofer i danske farvande. Det er konsekvensen ifølge den danske Søfartsstyrelse af den olieembargo mod Rusland, der træder i kraft den 5. december. Der vil også være en øget risiko for sikkerheden i de danske farvande generelt, og for besætningen på de skibe, der sejler med russisk olie i særdeleshed. Altså ikke kun russiske indregistrerede skibe, men alle skibe, der sejler i med russisk olie. FN's internationale søfartsorganisation, IMO, anbefaler brugen af lodser i de danske farvande. Altså en slag maritime guider der fører skibene sikkert igennem stræderne. Selv om det ikke er obligatorisk at bruge lodser, så takker langt de fleste skibe ja tak til en lods, når de fx skal igennem Øresund. Også russiske skibe. Også selv om lodser er dyre. Men det vil være forbudt når EU's embargo træder i kraft i sin nuværende form. Ifølge sanktionerne vil det nemlig fremover ikke være tilladt længere at yde maritime serviceydelser til russiske oliefartøjer. Det får den danske Søfartsstyrelse til at vurdere, at så stiger risikoen for, at skibene støder på grund og spilde der forurenende last i de danske farvande. Den risiko gælder naturligvis ikke kun danske farvande, men alle Europæiske farvande, hvor sejladsruterne fører igennem så vanskelige områder, at det er en god ide med en lods.

Så er ventetiden næsten ovre!Den helt nye sæson af Adfærd lander den 27. september i din foretrukne podcast-afspiller:-)Jeg vil blot sige, at denne sæson bliver bedre end nogensinde. Vi skal se på så forskellige emner som psykologisk tryghed, det gode parforhold og så skal vi se på, hvad vi kan lære af katastrofer. Vi skal også igennem et minitema om, hvordan man skriver bedre tekster, vi skal have en guide til den svære samtale og derudover skal vi også undersøge, hvordan vi kan leve mere og tænke mindre. Og det er bare et lille udpluk af den kommende sæson. Så husk at lytte med fra den 27. september.Her er linket til podcastens nyhedsbrev, hvor der snart kommer bonusmateriale ud: https://mortenmunster.com/podcasts/Her er linket til min YouTube-Kanal, hvor der snart kommer film med de rå interviews: https://www.youtube.com/channel/UCXmpFkyA0TXpSyTTVAVxLng

Det SPRÄTTIGA maj-avsnittet som bjuder på filmiska KATASTROFER, BESVIKELSER och MUMMAMYS! Verbala förolämpningar samsas med solsken i blick och munterhet över de små tingen i vardagen som får oss att gå "the extra mile"! Filmsnack när det är som bäst helt enkelt! Och banne mig om vi inte får in lite Mello också! Hurra! Det förlängda avsnittet (bli medlem!) bjuder på bonusrecension och extra flummerier om Sveriges kanske just nu (?) bästa tv-serie! Och så tävlingen! TÄVLINGEN! Get some!

Debuterande författaren och journalisten Karin Filén samtalar med kollegan Matilda Gyllenberg om sin bok Alla mina katastrofer, en barndomsskildring från sommaren 1986 där vi följer 12-åriga Sandras förundran över den vuxenvärld som börjar öppna sig. Samtalet handlar om tidsmarkörer, att skriva med humor och allvar, och att växa upp i en tid som kanske var friare på gott och ont. Romanens målgrupp är 9–12-åringar men alla som varit barn på 1980-talet kommer att ha stort utbyte av Karins observationer och Sandras insikter! Alla mina katastrofer utkom på Förlaget våren 2022.

Brennan Johnson gör allt han kan för att lämna Championship till hösten när hans Nottingham Forest närmar sig Premier League. Åtminstone playoff. Fulham däremot, de är sex poäng ifrån säkrad direktplats, mycket tack vare målmaskinen Aleksandar Mitrovic, som hoppar högst och träffar rätt.Veckans klubb i fokus är anrika Sheffield Wednesday, en storklubb på dekis. Men med rik historia - från ligatitlar till matchfixningsskandaler. Från populära svenskar till katastrofer. ”The Owls”, som en gång i tiden kallades ”The Blades” och spelade på Bramall Lane. Med Oskar Kiisk och Leonard Jägerskiöld Velander.Klippt av Keven Bader. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brennan Johnson gör allt han kan för att lämna Championship till hösten när hans Nottingham Forest närmar sig Premier League. Åtminstone playoff. Fulham däremot, de är sex poäng ifrån säkrad direktplats, mycket tack vare målmaskinen Aleksandar Mitrovic, som hoppar högst och träffar rätt. Veckans klubb i fokus är anrika Sheffield Wednesday, en storklubb på dekis. Men med rik historia - från ligatitlar till matchfixningsskandaler. Från populära svenskar till katastrofer. ”The Owls”, som en gång i tiden kallades ”The Blades” och spelade på Bramall Lane. Med Oskar Kiisk och Leonard Jägerskiöld Velander. Klippt av Keven Bader.

Været påfører samfunnet stadig større kostnader. Hvordan kan vi tilpasse oss fremtidens klima? Vi har en solidarisk naturskadeforsikringsordning som fungerer bra, men hvorfor vil regjeringen endre den? Denne uken lanserte Finans Norge sin årlige klimarapport. Fåne og Staavi diskuterer funnene i rapporten sammen med Hege Hodnesdal som er direktør for skadeforsikringsavdelingen i Finans Norge. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

--------------------------------------- Avsnittsguide: Avsnitt 240 - Tindersvep och katastrofer Maila in till: hallflabbenpodcast@gmail.com Hemsidan: www.hallflabben.se Håll Flabben Merchandise Youtube Nytt avsnitt släpps varje lördag kl. 09.00. ---------------------------------------- Intro: Scott Holmes - Skip In My Step Saker från avsnittet: I unironically feel bad for this man Eriks tinderstatistik

Kriser och katastrofer inträffar i våra liv. Hur tog du dig upp på fötter igen efter upplevelser som exempelvis en separation, sjukdom eller yttre omständigheter som krig eller en naturkatastrof? Idag är du välkommen att ringa till programledaren Pia Herrera och berätta om hur du hanterade en till synes omöjlig livssituation.Vilka ögonblick eller människor i din omgivning kom att bli avgörande för att du skulle kunna gå vidare i livet?Har du eller din familj erfarenheter av krig? Många av oss med rötter och med familj i Finland bär med oss en historia om krig. Kanske har ditt liv präglats av krigssituationer som påminner om det som drabbar civilbefolkningen idag i Ukraina. Ring in och berätta om dina erfarenheter i kvällens program. Eftersom det är måndag så kan du få tala finska med programledaren.Ring på telefonnummer 020 221030. Skriv gärna till oss på våra sociala medier eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.sePå måndag programleder Pia HerreraProgrammet startar ca kl. 21:40 i P4. Du kan ringa till oss på måndag redan från kl. 21.Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

Vi går igenom hela Peter Bogdanovichs (1939-2022) brokiga karriär som började hos Roger Corman med thrillern “Targets” (1968) och som fortsatte med klassiker som “The Last Picture Show” (1971), “What's up doc?” (1972) och “Paper moon” (1973) men som mot slutet kantades av en rad misslyckade produktioner, personliga tragedier och ekonomiska felbeslut. Bland annat pratas det om Streisand-kepsen, Orson Welles, “manic pixie dreamgirl", Rocky Dennis och Hugh Hefner. Vi som gör podden heter Karsten Karlsson och Henrik Harej.

Hur kommer vi att fira in det nya året? Raketer och skålande är viktiga inslag. Vi har varit aktiva under året och spelat i olika sammanhang.

Runt om i världen så finns fabriker och laboratorier som dagligen handskas med livsfarliga ämnen. Arbetsplatser där ingenting någonsin får gå fel. Men det här är ställen som drivs av människor och det vi människor ibland gör det är misstag. Jobbar du på ett vanligt jobb så är det oftast inte hela världen om du missar något litet men när din arbetsplats har livsfarliga ämnen i sin ägo så kan ett litet snedsteg resultera i en stor katastrof. Det är dags för ett avsnitt av katastrofer och den här gången har vi temat läckor.Fall: Minamatasjukan, läckan i Sverdlovsk & BhopalkatastrofenLänk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenMusik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusichttps://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode KontaktInstagram: @spoktimmen@linnkarolina@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Afsnit 2 i podcastserien om Store Nordiske Krig.

Det vrimler med krystaller i popkulturen. Alt fra Kim Kardashian og Mascha Vang til Oscar-vindende Gwyneth Paltrow bruger dem. De glinsende, farvede sten kan give dig harmoni i din hverdag og heale dig, lyder det. Men bag krystallens funklende forside falder skyggen på en industri, som bruger børnearbejdere, støtter militærdiktatur og er skyld i miljøkatastrofer. Den historie har journalist Ronja Pilgaard afdækket for mediet DanWatch. Babylon folder den ud. Vært og produktion: Ida Gaunø Redaktør: Katrine Blauenfeldt Musik: Artlist.io

I dette afsnit kan du møde filminstruktør Tone Ottilie, der har instrueret kortfilmen 'Katastrofer', om Liv, der lider af OCD og er hårdt plaget af tvangstanker om skidt og bakterier. Tone er selv diagnosticeret med OCD og fortæller her, med udgangspunkt i sin egen erfaring, hvordan hun har arbejdet med at skildre OCD på det store lærred, og hvorfor det er vigtigt at skabe mere viden i samfundet om diagnosen.  ”Lad os tale om psykisk sygdom” er lavet i et samarbejde mellem mennesker, som har eller har haft psykisk sygdom, pårørende og medarbejdere i Psykiatrien. En podcast der indeholder både personlige erfaringer og faglig viden, alt sammen med det formål at give indsigt i livet med psykisk sygdom. Vi kommer til at tage forskellige emner op om psykiatri, psykisk sygdom og det at komme sig fra psykisk sygdom, og om alle de nuancer der ligger i livet mellem sundhed og sygdom. Hvis du har spørgsmål om psykisk sygdom eller psykiatri, kan du kontakte PsykInfos rådgivning. Find informationer om rådgivningen på www.regionsjaelland.dk/psykinfo og www.psykinfo.regionsyddanmark.dk Medvirkende: Tone Ottilie, filminstruktør Journalist: Thomas Faarup Udgiver: PsykInfo Region Syddanmark & PsykInfo Region Sjælland Musik: Nicolas Doria Adet Hansen Varighed: 31 min.

Hvilke kriterier skal der til, før man har en katastrofe på hånden? Hvad er de største katastrofer, menneskeheden har oplevet? Hvad kan vi lære af de katastrofer? Vi har eksperter i studiet. Vært: Peter Lund Madsen.

Michael Veland (44) er utdannet teolog og har jobbet som mellomleder og leder i næringslivet. – Da jeg satt i bilkø på vei til jobb for å rekke en PC, skjønte jeg at alt var galt. Veland hoppet av for å satse alene i en bransje han forstår. Nå har han 16 ansatte på lønningslisten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Her i bededagsferien er det godt med en tur ud til vandkanten - og blive høj på flydende guld - nemlig rav. 72 timer som hjemløs - det er udfordringen for 7 almindelige danskere, der gik på gaden i onsdags klokken 12.00 med 107 kroner på lommen. Hvorfor? For at sætte fokus på de hjemløse i forbindelse med 25-års jubilæet af hjemløseavisen Hus Forbi. Hvad kan vi lære om os selv og samfundet under en katastrofe? Det har Juraprofessor og katastroferetsforsker Kristian Lauta svarene på i sin nye bog KATASTROFER, og hvad vi kan lære om os selv. De seneste dage har man kunne læse meget om negative renter for private bankkunder. Baggrunden er, at Nordea og Danske Bank har sænket grænsen for, hvornår deres kunder skal betale negative renter på deres formue. Men er bankerne onde? Medvirkende: Michael Møller, professor ved institut for finansiering på CBS. Kristian Lauta, juraprofessor og katastrofeforsker og forfatter til bogen "Katastrofer og hvad vi kan lære om os selv". Carsten Olesen, tømrermester og DJ og hjemløs i 72 timer. Anders Leth Damgaard, president of the Danish Amber Association.

Vad finns det för koppling mellan religion, utsatthet och ansvar i pandemitider? Vilken roll kan tro och religiösa samfund spela i kris? Hur påverkas våra matvanor och vilken betydelse får det egna odlandet? Lena Roos är religionshistoriker och professor vid Institutionen för historia och samtidsstudier vid Södertörns högskola. Hon menar att vi när vi är som mest sårbara, försöker kontrollera det som kontrolleras kan. Samtidigt blir vi mer hjälpsamma och vidgar därmed våra nätverk. Och så pratar hon om att det i brist på ritualer och tidsmarkörer, inte är konstigt alls om vi blir mer glömska. Johanna Fellenius möter Lena Roos i ett samtal inspelat på Evigheten i Uppsala.

Hvordan fungerer katastrofer til at tydeliggøre svagheder i et samfund? Og hvad kan vi lære af at opleve en pandemi i Danmark? Daniel Cesar taler med Kristian Cedervall Lauta, som er juraprofessor, formand for forskningscentret Copenhagen Center for Disaster Research og aktuel med bogen "Katastrofer og hvad de kan lære os om os selv."

Landet åbner sig, kokkene sliber knivene, og madanmelderne spidser blyanterne. Hvem skal restauratørerne frygte mest? Her på Weekendavisen har vi fået en madanmelder: forfatter og journalist Martin Kongstad. Han er gæst i ugens udgave af Avistid. For hvad har vi i vente på denne side af nedlukningen? Hvor befinder dansk madkultur sig i 2021? Kongstad har anmeldt mad i 25 år og udlægger sit syn på det kulinariske. Vi skal også høre, hvad vi har lært om Danmark under pandemien. Juraprofessor med speciale i katastroferet Kristian Cedervall Lauta er aktuel med bogen Katastrofer – og hvad de kan lære os om os selv. Han er også gæst i ugens program. Og så skal vi forstå, hvad der skal ske, nu hvor de danske tropper er på vej ud af Afghanistan efter 20 års krig, 43 faldne soldater og milliarder brugt på at skabe fred og stabilitet. Vi taler med vores korrespondent i Afghanistan, Nanna Muus Steffensen, og professor Mikkel Vedby Rasmussen om situationen. De går en weekend med solskin og et godt programmet i møde. God fornøjelse med ugens udgave af Avistid, denne uge med udlandsredaktør Anna Libak som vært. Programmet er tilrettelagt og produceret af Karen Sigrid Jacobsen og Cecilie Blomquist.See omnystudio.com/listener for privacy information.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Under nedlukningen af landet har vi kastet os over pandemiske litterære værker som Albert Camus' Pesten. Det kan være betryggende at læse om historiske pandemier, da de bl.a. minder os om, at mennesket har været gennem lignende situationer før. Mød Denise Rose Hansen, der har udgivet en antologi med internationale forfatteres corona-erfaringer. Hun giver sine bud på, hvilke erkendelser læsere kan få ved at læse litterære behandlinger af denne og andre tiders kriser. Vært er forskningsassistent Amanda Roswall.

Bjørg Elisabeth Oserud kom så vidt ut og så huset forsvinne i raset i Gjerdrum. Senere var hun med på å begrave sin nabo. Dette er en åpen og jordnær samtale om både liv og død. Hva er viktig når krisen rammer? Hvordan kom hun seg videre? Bjørg Elisabeth er tidligere sykehusprest på Ahus og var også prest i Utøya-området da den krisen inntraff.

När Andrej Tarkovskijs film Offret hade premiär våren 1986 slogs många av det profetiska. Var Tarkovskij en synsk person som förutsåg både kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och mordet på Olof Palme? I slutet av juni 1985 placerar Tarkovskij sin filmkamera på just den gata i Stockholm där den svenske statsministern mördas ett halvår senare, för att ta de scener som skildrar flyende människor och som i filmen är en del av huvudpersonens mardrömslika vision av den totala katastrofen. När Tarkovskij senare samma sommar är tillbaka på gotländska Närsholmen för att spela in den långa slutscenen i Offret där Alexander för att blidka Gud sätter eld på sitt eget hus, då går allting snett. Filmkameran hakar upp sig och branden hinner inte registreras på rätt sätt. Lars Lönroth glömmer aldrig den frostiga vårvinterdag 1985 då han som radioreporter begav sig till Austerviken vid Närsholmen på sydöstra Gotland för att intervjua de medverkande i denna svensk/fransk/engelska samproduktion regisserad av en ryss i exil. Denna Klassiker sändes första gången 2009

For 8000 år siden ble Norge rammet av en tsunami. Nå skal forskerne finne ut av hvordan det gikk med dem som overlevde katastrofen.

Raset i Gjerdrum og angrepene på kongressen setter ikke bare myndighetene og nødetatene på prøve. Journalister jobber også under stort press, men hva skjer med presseetikken under store katastrofer?Også avslutter vi vår Dagbladet-kritikk-serie med å avsløre strategien bak vanvittige korte og blinkende fargerike overskrifter. Endelig har vi fått intervju med ansvarlig redaktør i Dagbladet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi får inte glömma att det varit andra samhällsstörningar än Covid-19 under 2020, och fortsätta att förbereda oss för olika risker. Vi tar upp ett antal större händelser under året som passerat men också en del positiva saker. Gott nytt år!

I starten af december optog vi årets sidste podcast. Der så verden lidt anderledes ud, end den gør i dag. Derfor starter podcasten også med en kæmpe DISLCAIMER. Vi taler om de forestillinger, vi trods alt nåede at se, inden Danmark igen lukkende ned. Vi taler om TERNINGEKVINDEN (Teater Momentum & Sort/hvid), SYLFIDEN (Det Kongelige Teater) og DEN UTROLIGE HISTORIE OM DEN KÆMPESTORE PÆRE (Det Kongelige Teater).  Desuden har vi hilsner fra redaktionen ude i landet, der bl.a. har været forbi Aalborg Teater for at se to forestillinger én aften, kun adskilt af en kæmpe tartelet i pausen. Og så har redaktionen været forbi Teater Får302 og se KATALOG OVER KOMMENDE KATASTROFER. Hannah og Sofie fra vores Århus-afdeling har været forbi Aarhus Teater og Dramatisk Skrivekunst for at tale med Josephine Eusebius og Johanne Reynberg om deres nyfortolkninger af Stefan Zweigs erotiske noveller. Sidst men ikke mindst har Line Kirsten besøgt Vendsyssel Teater, landets sidste spillende teater i Coronaperioden, for at tale med Luise Skov og Lue Støvelbæk, der spiller teaterverdenens nok mest kendte elskende par, Romeo og Julie. Hun talte med dem blot få dage før teatret igen blev lukket ned sammen med resten af landet. RIGTIG GOD FORNØJELSE. Værter: Line Kirsten Nikolajsen og Clara Lindstrøm Gleerup  Klip og tilrettelæggelse: Line Kirsten Nikolajsen og Clara Lindstrøm Gleerup Dramatiske Skrivekunst: Sofie Risager og Hannah Ibsen Foto: Emilia Therese

Ingen av oss såg de stora strömningar under vattenytan vilka var de som i grunden skulle förändra allas våra liv. Författaren Lasse Berg har sedan mitten av 60-talet beskrivit världen för oss. Hans Kalaharitrilogi om människans evolution blev en läsarsuccé. 2015 kom han tillsammans med fotografen Carl Douglas ut med boken: Vårt inre Afrika. Upptäcktsresor. Utkom 2019 med boken Ändå inte försvunnen Om sorg, tröst och att vara människa.  Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Gigantiske tsunamier, supervulkanudbrud, meteornedslag - og trusler fra det ydre rum. Kan lovgivning hjælpe os med at håndtere de katastrofer, der truer selve menneskeheden? Hvem har ansvaret og hvem tager skylden? Kan juraen standse dommedag?Hvordan kan økonomi, litteratur og jura give os svar på hvordan verden hænger sammen? I Boblen vil vi ikke lade eksperterne sidde alene med svarene, men i stedet undersøge hvordan vores liv er formet af tanker, ideer og forestillinger fra forskellige felter. Veronika Ahrensbøll Schultz er værten, der med et glimt i øjet vil spørge: gør teorierne nogle gange mere skade end gavn?Sæson 1 handler om økonomi. "Man skal lære økonomi for at undgå, at blive snydt af økonomer" Medvirkende: Joachim Peter Tilsted og Mads Falkenfleth Jensen.Sæson 2 handler om kultur og litteratur. "Kan HC Andersen være med til at løse klimakrisen?"

Seksjonssjef Ragnhild Aalstad i Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) og fungerende administrerende direktør Ari Soilammi i Rådgivende Ingeniørers Forening (RIF) er gjester i denne episoden av byggeplassen. Vi diskuterer hvor godt forberedt bygg og infrastruktur er for å møte eventuelle fremtidige katastrofer.

I det tredje avsnittet för säsong 9 så pratar vi om katastrofer och temat på denna del är katastrofer som händer under nöjesevenemang.Vi pratar om terrordådet på Ariana Grandes konsert i Manchester och så berättar vi om katastrofen som skedde på fotbollsläktaren på arenan Hillsborough när flera Liverpoolsupportrar på grund av trängseln förlorade sina liv.Fall: Terrordådet i Manchester & katastrofen på HillsboroughKontaktInstagram: @spoktimmen@linnkarolina@jennyborg91Facebook: SpöktimmenMail: spoktimmenpodcast@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Helena von Zweigbergk: TV, vardag, katastrofer. Po Tidholm: Traktor för tanken. Maja Aase: Män är också människor. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag, ge oss sina framtidsvisioner och ta sig an uppdraget att tvinga nuet att utmana framtiden. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Hvorfor skal en IT-chef afbryde strømmen i sin organisation? Hvordan kan terrorangrebet 9/11 forstås ud fra en meningsskabelsesmodel? Hvad er forskellen på ’simpel’, ’kompliceret’, ’kompleks’ og ’kaotisk’? Kan man beskytte sin organisation for meget?Og hvad har alle disse spørgsmål overhovedet med hinanden at gøre? Det får du at vide i denne måneds udgave af Ledelsesalmanakken.I denne måneds podcast har vi allieret os med Danmarks eneste katastrofehistoriker og ekspert i krisehåndtering og -ledelse, Rasmus Dahlberg, for at forsøge at nærme os svar på tre interessante spørgsmål - nemlig: Hvad er en krise? Hvordan kan vi blive bedre til at forstå de kriser, vi havner i, og handle på en reflekteret måde? Og hvad kan vi som medarbejder eller leder lære af kriser og katastrofer i en almindelig organisatorisk hverdag eller kritisk situation?For at svare på spørgsmålet om hvordan vi kan blive bedre til at forstå og håndtere kriser, introducerer Rasmus én af sine favoritmodeller, nemlig meningsdannelses-modellen Cynefin, udviklet af Dave Snowden. Modellen skal forstås som en ramme, vi kan vælge at opfatte verden ud fra og skabe mening i, når der er flere veje at gå og mange tolkninger af dét, vi står midt i.Cynefin betyder på walisisk ”et sted med mange tilhørsforhold”, og modellen belyser blandt andet, hvordan man kan håndtere en kaotisk situation - et kaotisk system - hvor de mange elementer alle har forskellige tilhørsforhold, konstant er i foranderlig bevægelse og dermed ikke kan forstås til fulde. Spænd selen og lyt med på en katastrofal podcast.God lyttelyst!Vært: Anne-Mette SteinmeierMånedens gæster: Katastrofehistoriker(en) og mangeårig kriseøvelses og –ledelsesekspert, Rasmus Dahlberg.Titelmusik: “Idéer ad omveje” af Asbjørn Busk Jørgensen

Et sammendrag af Nattevagten

I eftersnack så diskuterar vi som vanligt det senaste avsnittet och den här gången blir det alltså katastrofer. Då säsongen börjar gå emot sitt slut så blir faktiskt detta det näst sista avsnittet för säsongen. KontaktFacebook: SpöktimmenInstagram: @spoktimmenMail: spoktimmenpodcast@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Just nu befinner vi oss mitt i en pandemi och i en sådan krissituation reagerar vi alla olika. För några av oss är behovet av stöd och hjälp extra stort. Filip Arnberg forskar om katastrofpsykiatri.

I detta avsnitt så pratar vi om den värsta seriemördaren som finns. En ostoppbar kraft som utan samvete mördar tusentals människor, växter och djur och som när hon far fram lämnar förödelse bakom sig. I denna del av katastrofer så pratar vi om några av de fruktansvärda dåd som moder natur utfört.Fall: Tsunamin 2004 & Kärnkraftsolyckan i FukushimaLänk majblomman: https://majblomman.se/insamling/spoktimmen/Musik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusiccreativecommons.org/licenses/by/3.0/KontaktFacebook: SpöktimmenInstagram: @spoktimmenMail: spoktimmenpodcast@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I senaste avsnittet av Farmaceutpodden möter ni Lennart Dencker, professor emeritus emer. i farmaceutisk toxikologi. Lennart har ägnat mycket av sin forskning åt att studera toxiska verkningsmekanismer för såväl retinoider som vissa tungmetaller.  Neurosedyn (talidomid), kommer oundvikligen på tal och vi pratar om varför så många barn drabbades innan åtgärder togs. Hur påverkades läkemedelsforskningen efter detta?  Lennart berättar också om en annan stor läkemedelskatastrof kopplad till en aktiv substans som ansågs förebygga habituella aborter (upprepade missfall) och vilka de allvarliga följderna blev.  Hur bra är egentligen djurförsök på att förutsäga fosterskadande effekter? Hade forskningen idag kunnat förutsäga riskerna med talidomid? Vad har bisfenol A (BPA) och fytoöstrogener gemensamt? Detta och mycker mer får ni höra om i detta avsnitt. Idag är Lennart pensionär men nyligen skrev han boken "Inte så farligt som många tror: Katastrofer och svensk kemofobi". Boken är informativ och bjuder på intressant läsning. Den rekommenderas varmt till dig som gillade det här avsnittet och vill lära dig mer om ämnet.    

Veckans Off Limits jämför Coronaviruset med tidigare katastrofer och Jonas nyser okontrollerat

Vem ska man luta sig mot under katastrofen? Tidigare var svaret kanske staten, men idag ska var och en vara preppare. Juristen Tormod Otter Johansen funderar på om det inte finns en tredje väg. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen 2017. På spårvagnen ställer Göteborgs stad en rättfram fråga: Klarar du dig i tre dygn? Det sakliga och optimistiska svaret som förväntas är ja. Jag behöver bara skaffa ett par vattendunkar, tjugofem konserver, ett trangiakök, batterier och lite andra grejer. Om du tar ditt samhällsansvar och klarar dig i 72 timmar vid en kris, så kan samhällets resurser användas till de mest nödställda. När jag hämtar barnvagnen i källaren passerar jag ett litet inramat papper daterat 27 januari 1956. Besiktningsbevis för skyddsrum. Walter Syrén intygar å civilförsvarschefens vägnar att allt är i sin ordning. 90 personer kan inhysas här nere. Drygt 60 år senare är det svårt att avgöra om skyddsrummet är berett att ta emot 90 personer. Här står mest cyklar mellan de kala betongväggarna. Men en gång lovade staten att här fanns skydd när kriget kom. Jag börjar läsa boken A paradise built in hell Ett paradis byggt i helvetet  som handlar om gemenskaper som uppstår vid katastrofer. Författaren Rebecca Solnit inleder med att fråga: Vem är du? Vilka är vi? I tider av kris är detta frågor på liv och död. Men Solnits bok är ingen dystopisk undersökning. Trots kriser och katastrofers urskillningslösa fasor, ser hon ett ljus i mörkret. Med exempel från den stora jordbävningen i San Francisco 1906 till orkanen Katrina visar hon hur människor i katastrofer mer än något annat är motståndskraftiga, rådiga, generösa, empatiska och modiga. Katastrofforskning sedan andra världskriget och framåt har visat hur allt från bombningar till översvämningar svetsar människor samman. Scenen där människor springer, skriker, slår ner och stjäl från varandra upprätthålls i vårt gemensamma medvetande mot all empiri som visar på motsatsen. Hon slår också hål på myten att människor behöver kontrolleras och att polisiära och centralstyrda åtgärder är det viktigaste i en kris. Tvärtom gör de som i normala fall styr samhället ofta mer skada än nytta i sitt behov att kontrollera okontrollerbara skeenden. Människor som organiserar sig själva är de som räddar flest och hjälper bäst. Många funderar över behovet av att klara sig själv. Som tidigare konstaterats i OBS finns ett ökande intresse bland de superrika att skaffa sig tillflyktsorter på avlägsna öar. Nya zeeländska medborgarskap och bunkrar med överlevnadsutrustning har blivit alltmer populärt bland de rikaste cheferna i teknikföretagen. Som barn drömde jag ofta själv om ett eget skyddsrum. Det skulle vara rätt litet, men fullt av konserver och torkad proviant. Jag skrotade omkring på bergsknallen bakom huset och funderade över luftintag och sötvattensförsörjning. Hur länge skulle jag behöva vara där inne? 3 dygn, 3 månader? Den gången handlade mina och andras rädslor mest om radioaktivt nedfall från kärnvapen. Idag, i teveserier och när jag surfar runt hos de företag som säljer bunkrar, handlar det mer om rädslan för andra människor. Vapenskåp och öppningar för gevär finns som tillval. En kollega mailar en utlysning av forskningspengar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har avsatt medel för forskning om Civilt försvar med nya förutsättningar. Som ett eko av den gulnade papperslappen och kalla krigets beredskap i min källare skriver myndigheten: Vi måste fortsätta att tänka i nya banor konceptuellt kring området civilt försvar snarare än att försöka återskapa det tidigare totalförsvaret. [Med] respekt för det som varit behöver vi troligen söka nya och innovativa lösningar för att klara av att skapa ett modernt civilt försvar. Så det är inte bara jag som oroar mig, tydligen. Vi verkar ha gått från ett samhälle där staten försäkrade medborgarna om sin förmåga att skydda dem, till ett samhälle där var och en förväntas klara sig själv. Sedan 2002 har inga nya offentligt finansierade skyddsrum byggts. Endast 7 av 10 miljoner invånare ryms i de skyddsrum som finns. De beredskapslager av livsmedel som fanns under kalla kriget har nu också helt avvecklats. Utgångspunkten idag är att individen står för sin beredskap. Men individen kan inte vara svaret här. Och individen är inte heller varken problemet eller faran. MSB ställer några avslutande frågor i sin utlysning: [F]örsvar handlar även om tillit och trovärdighet, inte bara kapacitet och förmåga. Exempelvis hur vi får människor att känna sig trygga. Hur skapar vi förtroende hos allmänheten, utifrån dagens hot och utmaningar? Hur försvarar vi demokratiska fri- och rättigheter? Är det i själva verket det som är civilt försvar idag? Jag tänker, kanske är det inte förtroendet för staten, kommunerna och myndigheterna vi alla behöver? Att jag tar hand om mig och staten tar hand om de andra. De där 25 konservburkarna är säkert bra att ha. Men de behöver ju inte bara vara till mig och min familj. Det måste vara viktigare att vi kan känna förtroende för varandra. I varje fall inte hindra den naturliga impulsen att handla solidariskt för våra nästa. Solnit går till och med så långt att hon ser löftet om utopiska gemenskaper realiserade i de helveten som katastroferna innebär. Katastrofen gör alla grundläggande behov akuta och ger oss därmed chansen att mötas i solidaritet och känna en ny frihet. Vardagens långsamma katastrofer och avstånden mellan oss sveps bort av det omedelbara. Solnits första exempel är den på alla sätt vanliga människan, Anna Amelia Holshouser, som i ett gathörn i ruinerna av San Fransisco 1906 syr ett tält av filtar och startar ett soppkök. Först finns där bara en tallrik att äta på, men efter att spisar och husgeråd samlats in ser hon och andra till att ett par hundra personer om dagen kan äta sig mätta. Samhället har kollapsat, men under dess hierarkier visar sig ett annat samhälle. När den vanliga ordningen faller samman skapas en ny frihet, där människor kan mötas och agera på nya sätt. I dessa katastrofgemenskaper bör vi sätta vår tillit, enligt Solnit. Det finns knappast någon väg till ett nostalgiskt beredskapssamhälle där den offentliga förvaltningen står redo att möta varje kris. Men vi bör inte bli små individuella krismyndigheter med skyddsdörrar och trangiakök. Likt larmade villor ökar den inre otryggheten, stiger bara rädslan för våra grannar längs den vägen. Säkerheten blir trygghetens fiende. Men det nyttar inget till att vi passivt väntar på att hemska saker skall hända. Katastrofer inträffar ändå förr eller senare. Genom att förbereda oss som grannar och medmänniskor, kan vi börja skapa katastrofgemenskaper redan nu. Solnit påpekar hur vi knappast går mot en tid av färre katastrofer. Klimatförändringarna i kombination med global och lokal ojämlikhet slår redan hårt mot människor över hela klotet. Vi kan ta itu med de långsamma katastrofer av ojämlikhet vi lever igenom. En tredje väg bortom staten som Farbror Stark eller var och en sig själv nog. Där vi ställer varandra frågan: Klarar vi oss i tre dygn? Och om vi börjar förbereda oss för det, kan vi kanske just där skymta en ny samhörighet. En kommande gemenskap. Tormod Otter Johansen, jurist. Litteratur: Rebecca Solnit: A Paradise Built in Hell: The Extraordinary Communities That Arise in Disaster Penguin Books 2010. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Forskningsutlysning: Civilt försvar med nya förutsättningar https://www.msb.se/sv/Om-MSB/Forskning/Utlysningar/Avslutade-utlysningar/Forskningsutlysning-civilt-forsvar/ http://www.72timmar.se

I midten af 1600-tallet sker der noget i hovedstaden der skal vende op og ned på livet i byen. Den enevældige konge og hele hans hof gør København til hovedresidens og med dem følger landets rigeste og mægtigste mænd. Paradoksalt nok, rammes København samtidig af voldsomme katastrofer som pest, brande og bombardementer. Katastrofer der kommer til at sætte et uudsletteligt aftryk i byen, på både godt og ondt. Medvirkende: Vært, produktion og tilrettelæggelse: Simon Brun Andersen. Medvirkende: Museumsinspektør Jakob Ingemann Parby. Musik: Miccel Mohr. 

I det elfte avsnittet av Beredsam diskuterar Herman Geijer kris och katastrofbeteenden med professor Misse Wester. Samtalet handlar om vad vi kan göra för att mentalt förbereda oss för kriser, om katastrofmytologi och förväntningar på beteenden och hur vi tolkar olika situationer olika beroende på vad vi varit med om. I avsnittet pratar vi också om elitpanik och åskådareffekten och allmänt kring beteenden vi ofta ser. Podden stödjs av studieförbundet ABF. Musik av Häxhammaren Inspelad i Soundtelling studio  

I det 102:a avsnittet av Källarpodden pratar Nisse, Nygren och Totte om: • Storföretag i Hudiksvall • Skvaller om storföretag i Hudiksvall • "No nutshave november" • Nygrens obotliga sjukdom • Totte recenserar en bil och vinner ett fett pris • Nisse pratar om den danande, ekonomiska krisen! Allt detta och mycket, mycket, MYCKET mer i veckans avsnitt! Bli Patreon: http://xn--kllarpodden-l8a.se/page/stotta-kallarpodden/ Youtube: https://www.youtube.com/channel/UCMKc7v2KVTfS_AF1t_JUPBQ Källarpoddens hemsida: http://xn--kllarpodden-l8a.se/ Vill du/ni kontakta oss med ett ämne att prata om eller en annan synpunkt så kan du höra av dig till oss på sociala medier eller på kallarpodden@gmail.com

Utroskap, slåsskamp, dødsfall og smaken av krigsrasjonert kattekjøtt. Nasjonalbibliotekets brevsamling gir mange innblikk i livets skyggesider: forfattere og kunstnere som i mørke øyeblikk har delt sorger, spredt trusler og varslet katastrofer. Gisken Armand, Mads Ousdal, Øystein Røger, Nader Khademi, Henrik Rafaelsen og Anne Krigsvoll levendegjør brev om sorg, sinne, krig og kriser fra blant andre Edvard Munch, Lise Lindbæk, Jens Bjørneboe og Sigrid Undset. Programleder Kari Slaatsveen leder oss gjennom kvelden. I programserien «Levende brev» inviterer Nasjonalbiblioteket til opplesninger av brev fra den norske kulturhistorien. Først tok vi kjærligheten, denne gangen er det katastrofen som står for tur. Henrik Rafaelsen leser brev fra Anton Johansen Nader Khademi leser brev fra Edvard Munch Gisken Armand leser brev fra Lise Lindbæk Mads Ousdal leser brev fra Valentin Hegersborg Øystein Røger leser brev fra Jens Bjørneboe Anne Krigsvoll leser brev fra Sigrid Undset See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad matar du din hjärna med? Rädsla eller tillit? I dagens poddavsnitt pratar vi om negativt tänkande, rädslor och hur man lär sig skapa nya tankemönster.   Spelades in den 14 januari 2019   För info, kontakt eller samarbeten- maila  info@astridochlovisa.com   www.astridochlovisa.com www.inspiritalacademy.com   Lovisa Dynér- Intuitiv vägledare och Law of attraction Coach  www.lovisadyner.com Astrid Mellgren-Life Coach och ansiktszonterapeut på Amellagrace- Heart, Mind & Face www.amellagrace.se   Följ oss på Instagram och Facebook: Lovisa Dynér Amellagrace   Producent: Astrid Media Produktion www.astridmediaproduktion.com Musik: Astrid Mellgren aka m/s Astrea All rights reserved

Det krävs iskyla att välja bort en skadad. En kyla en läkare måste äga i katastrofer. För alternativet vore värre. Johan von Schreeb är kirurg och docent i internationell hälsa och leder kunskapscentrum för katastrofmedicin på Karolinska Institutet där han ger kurser och forskar om hur katastrofhjälp kan förbättras. Han har arbetat världen runt i katastrofdrabbade länder och för 25 år sedan var han en av grundarna av svenska Läkare Utan Gränser. Många arbetsdagar spenderas på resande fot i katastrofer och med undervisning. Samtidigt är en av de bästa platser han vet hängmattan vid sportstugan i Stockholms skärgård. Förutom familjeliv ägnas övrig tid åt att driva konstgalleriet Candyland tillsammans med en grupp konstnärer. I boken Katastrofdoktorn och sitt Sommarprogram från 2017 reflekterar han över utmaningarna med och drivkraften bakom sitt arbete. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Att vara mitt i en hatstorm, katastrofen i Fångarna på Fortet, den stora fördelen med elaka skämt, urspårade firmafester, Özz tourettes och mycket mer!Gäst är ÖZZ NÜJEN som är superaktuell med turnén "Världens historia"! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 24 mars 2015 så nåddes världen av nyheten att ett passagerarplan på väg från Spanien till Tyskland hade flugit in i en bergvägg, men hade det verkligen varit en olycka?Fredagen den 13 januari 2012 så sjönk det italienska kryssningsfartyget Costa Concordia utanför Italiens kust, en olycka som inte hade behövt kosta människor deras liv.Dessa två katastrofer pratar vi om i dagens avsnitt. Fall: Germanwings 9525, Costa ConcordiaTips hos Viaplay: Black Panther, Svartsjön KontaktFacebook: SpöktimmenInstagram: @spoktimmenSnapchat: spoktimmenMail: spoktimmenpodcast@gmail.comMusik”Nikol S. & Symphonic band – The shadows of horror (symphonic song)” av Nikol S. (Luna sounds)creativecommons.org/licenses/by/3.0/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Katastrofer, krig och lidande har varit människans eviga följeslagare. Nyheterna är fyllda med både natur- och humanitära katastrofer. Men hur kan en allsmäktig Gud tillåta allt lidande? Människor och tro handlar denna vecka om människans lidande och ansvar och Guds menig med allt ont som ständigt drabbar oss. Vi har med oss Sveriges Radios utrikeskorrespondent Peder Gustavsson som rapporterar om den senaste katastrofen med jordskalv och efterföljande Tsunami i Indonesien och hur människor tänker kring tro direkt under och efter katastrofen. Från Texas USA berättar Fernando Arias hur människor som drabbats av orkanen Harvey tänker ett år efter att deras hus blivit förstörda och deras liv slagits i spillror. Har de tappat sin tro eller har den tvärtom förstärkts? I studion sitter teologen Francis Jonbäck som berättar om teodicéproblemet och hur kristna tänkare sett på begreppet meningslöst lidande och det klassiska Teodicéproblemet som behandlar problemet med att förklara Guds existens närmare bestämt hur Gud kan vara både god och allsmäktig när det finns ondska och lidande . Pella Larsdotter Thiel är ekolog och startat Omställningsnätverket där hon bl. a jobbar med  ekopsykologi. Hur ser hon på sambandet mellan Gud miljöpåverkan och naturkatastrofer? Som aktivist vill hon att vi människor ska sluta se oss som herrar över planeten och börja ge naturen rättigheter, bara så kan vi överbrygga klimathot och klimatpåverkan. Bernt Hermele, författare och journalist har intervjuat Förintelseöverlevare - hur kan man bli människa igen efter att man förlorat alla sina anhöriga? Finns tron på Gud kvar när Han tittade bort när oändligt många människor led under andra världskrigets fasor? Programledare Åsa Furuhagen Producent Antonio de la Cruz

Vilka katastrofer kan drabba oss och hur kan vi vara förberedda? Programledarna pratar med Mikael Wirén, sedan länge engagerad i Försvarsutbildarna. Han har blivit inkallad vid flera stora naturkatastrofer i Sverige. Gunnar Fredriksson var stationsansvarig för brandstationen när skogsbränderna startade utanför Kårböle. Studiogäster: Kristina Henriksson som har testat att leva utan el och vatten i tre dagar och Lina Ringberg, beredskapssamordnare i Malmö stad. Miffopoeten S.T.I.C.S skapar poesi.

Vilka katastrofer kan drabba oss och hur kan vi vara förberedda? Programledarna pratar med Mikael Wirén, sedan länge engagerad i Försvarsutbildarna. Han har blivit inkallad vid flera stora naturkatastrofer i Sverige. Gunnar Fredriksson var stationsansvarig för brandstationen när skogsbränderna startade utanför Kårböle. Studiogäster: Kristina Henriksson som har testat att leva utan el och vatten i tre dagar och Lina Ringberg, beredskapssamordnare i Malmö stad. Miffopoeten S.T.I.C.S skapar poesi.

Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Filosoffen Anders Fogh Jensen samler i denne podcast-serie en række optagelser fra oplæg, han har holdt. Optagelser, som han ønsker at dele med dig. Fælles for oplæggene er, at de handler om noget, det ene og det andet. Mere information om Filosoffen kan findes på www.filosoffen.dk eller på www.dannelsesrejser.dk.

Vilka katastrofala hot står mänskligheten inför? Heja Framtiden möter Carin Ism, Executive Director på Global Challenges Foundation, som guidar oss genom framtidens 10 största risker. Hon är dessutom svensk ordförande för rörelsen Effektiv Altruism, där man hela tiden strävar efter att göra gott för så många som möjligt - ofta flera generationer framåt. I slutändan handlar Carins filosofi om hur vi kan bli bättre som individer genom att hjälpa planeten och våra medmänniskor på bästa tänkbara sätt. Då kan vi också bygga en vackrare framtid tillsammans. Lyssna och förändras! Programledare: Christian von Essen. Läs mer på www.hejaframtiden.se

I det sista avsnittet för säsongen så pratar vi om katastrofer. En fruktansvärd och dödlig olycka och ett välplanerat terrordåd.Fall: Branden i Grenfell Tower, Terrordådet på DrottninggatanKontaktFacebook: SpöktimmenInstagram: @spoktimmenSnapchat: spoktimmenMail: spoktimmenpodcast@gmail.comMusik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusic”Nikol S. & Symphonic band – The shadows of horror (symphonic song)” av Nikol S. (Luna sounds)”Come out and play” av DesperateMeasurezcreativecommons.org/licenses/by/3.0/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kristian Cedervall Lauta er adjunkt ved det Juridiske Fakultet og forsker til dagligt i ret og katastrofer. Kristian deltager i en række tværfaglige og internationale projekter, og udgør sammen med Professor Morten Broberg den daglige forskningsledelse i det tværdiciplinære stjerneprojekt Changing Disasters. Derudover er han medstifter af det inter-institutionelle forskningscenter COPE; dansk repræsentant i det nordiske centre of excellence NORDRESS; samt COST-netværket Disaster Bioethics. Kristian Cedervall Lauta taler som fredagstaler bl.a. om, hvad en kastastrofe er, om man kan være ansvarlig for en naturkatastrofe, og hvorfor. Talen er nr. 40 i rækken af Fredagstalere, og fandt sted i Carlsberg Akademi d. 4. december 2015 Teknik, produktion, speak og musik: Anders Lundager Madsen

Folk er opptatt av kriger og katastrofer og heftige hendelser. Derfor er historie så spennende! Vi får besøk av Marlen Ferrer, som er forfatter og historiker. Hun kommer til oss for å snakke om vår facinasjon for kriger og katastrofer - og om formidling.

Det blåser kring Nordea - hur hårt slår kritiken? Folkaktierna med H&M i spetsen backar. Hur illa är läget? Hör också om balansgången mot normalränteläge och om hunden som finns begraven hos Trump. Programledare: Hanna Malmodin Gäster: Peter Malmqvist, chefsanalytiker Remium Johan Prane, reporter Ekonomiekot Medverkande: Eva Ossiansson, doktor i Marknadsföring Handelshögskolan Göteborg Röster i programmet: Stefan Ingves, riksbankschef Natali Phalén, generalsekreterare för Institutet mot mutor Producent: Anders Wennersten Tekniker: Stina Fagerberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se

På Nordiska Akvarellmuseet visas samtida japansk konst i utställningen "Spirits of nature". Parallellt åkte P1 Kulturs reporter Viveca Bladh till Japan och barnteaterfestivalen Ricca Ricca Festa. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Mattias Berg

Hur kan ny teknik och digitalisering stoppa terror och katastrofer? Terrorforskaren Hans Brun gästar Digitalisterna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Psyken går i spagaten når man har ett ben i krig og katastrofer, og ett ben i bortskjemte Norge. Samtidig trer meningen med livet veldig tydelig frem, og størst av alt er kjærligheten.

Klimathot, krig och flyktingströmmar - vi lever allt mer under hoten av kommande katastrofer. Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på scen. Klimathotet, ekonomiska kriser, flyktingströmmar och orkaner idag nås vi blixtsnabbt av katastrofnyheter från världens alla hörn. Anders Ekström är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och forskar om hur bilder och berättelser om katastrofer har sett ut och förmedlats genom historien, och han säger att det idag finns en slags stämning i samhället att vi lever vi i en katastrofernas tidsålder.Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på en scen. Teateruppsättningarna med Pippi är hittills ganska outforskade trots att de påverkade Astrid Lindgrens senare böcker om Pippi Långstrump. Det säger Martin Hellström, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö och aktuell med boken Pippi på scen.Programledare är Urban Björstadius.

Ett oerhört långt 13e avsnitt!!! Eftersom avsnittet är så långt är avsnittsbeskrivningen jättekort. Det handlar om katastrofer, stora och små.

”Katastrofer er spændende at forske i, fordi de får os til at se ting, som ellers er skjulte. De viser os ting som vi skal lave om, men som vi ikke kunne se uden katastrofen”. Sådant lyder det fra katastrofeforskerne Isak Winkel Holm og Kristian Cedervall Laut her 10 år efter at orkanen Katrina hærgede New Orleans.

Innhold: Oktoberfest. Gjett kunstverket! Torfinns reportasje om frost i natt. Ansgar Waldemarsen om los Tudor Lerkelommeland. Katastrofer som kommer. Radiogram: Fluesopp og fleinsopp; Angående radiokonkurransen; Vil du følge meg hjem?; Utsetting av hummerteiner. Takk for oss! I dagens bonus blir det avspilling av podkastrelatert radiogram, vi får besøk av Njord Røv, diskuterer kirkevalg, forteller om svensk-danske gårdshunder og kofferter som får juling på fly. Velbekomme! Legg igjen din beskjed til Lønsj på 73881480 Lønsj på Facebook: https://www.facebook.com/lunsjnrkp1 Lønsj på Twitter: https://twitter.com/NRKlunsj Epost: l@nrk.no

Idag var det katastrof igen men vilken dag är det inte det? Katastrofer finns alltid runt omkring oss. Du är en katastrof. Jag är en katastrof. De är katastrof. Ni är katastrof. Vi är katastrof. Jag vet inte vad jag ville komma med det här. Jag ville ju bara skriva en beskrivning och så blev det så här.

Moa har upplevt många traumatiska händelser i sitt liv. Det handlar om sjukdom, död och våldsbrott. Nu är hon 70 år och det mesta är lugnt omkring henne. Hon borde kunna andas ut, men det går inte. Hon är spänd och orolig, hoppar högt när telefonen ringer, ständigt beredd på det värsta. Hon känner sig helt slut och måste stålsätta sig för att inte bryta ihop. Moa ringer till Radiopsykologen med sin känsla av att ha fastnat i den här katastrofberedskapen. Hur ska hon få tillbaks glädjen och energin i livet? 

Fredrik Furtenbach förklarar hur det stora hotet mot regeringens budget kanske inte är SD utan världsekonomin, och Tomas Ramberg menar att en bra kris inte är nåt som Magdalena Andersson ska slösa bort. Sen pratar vi om invandringspolitik och statsvetarprofessorn Marie Demker förklarar varför Ramberg har fel om vad som kommer hända med moderaternas åsikter i frågan. Henrik Torehammar ber Emil Källström (C) om ursäkt men lyckas eventuellt ge sig på Hans Linde (V).

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Atomfrykten brer seg - ikke bare i Nord-Korea og i Midt-Østen. -Det er på høyt tid å få kampen for et totalforbud mot atomvåpen øverst på dagsorden igjen, sier Jonas Gahr Støre. Katastrofer som terror, ulykker og naturkatastrofer får mye medieomtale, som igjen kan utløse god støtte. med krisepsykologer etc. Anderledes da for de som mister et barn i sykdom eller selvmord. Hvordan er det å være foreldre da? Hvorfor kan vi ikke si "neger" om svarte? Ved å ta ordet "neger" ut av det norske språket fordi noen bruker det som et skjellsord, lar vi rasistene bestemme bruken og dermed betydnningen av ordet, hevder gjest i Verdibørsen...

Katastrofer tycks dras till Carolina Norén. På väg till Göteborg och den andra deltävlingen i Melodifestivalen är det inte riktigt någonting alls som fungerar... Carolinas krönika: 20110210 Carolinas krönika 20110210