Podcasts about i stockholm

I Stockholm där är man "Man" enligt Josef och Mattias älskar Ian Haugland i veckans avsnitt!Avsnittet på YouTube ► https://youtu.be/nI7hgAYYRYgBli en Synkare idag! ► patreon.com/SynkatPodcastSynkat består av:Mattias ► youtube.com/@MatinbumJosef ► youtube.com/@GlootenMaila oss på ► synkatpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad stack ut på konstscenen under 2024? Vad var bäst och varför trendade romantiken? Konstkritikerna Sonia Hedstrand och Mårten Arndtzén på radions kulturredaktion sammanfattar konståret! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens P1 Kultur medverkar Sonia Hedstrand, konstkritiker, skribent, redaktör för tidskriften Parabol och konstnär, och Mårten Arndtzén som är konstredaktör och kritiker på Kulturredaktionen i P1. I samtalet tar de upp årets främsta konsthändelser, de tristaste, de mest överskattade och de mest överraskande. Hur var konstbiennalen i Venedig och hur politiskt har konståret varit? Romantiken har på olika sätt varit ordentligt uppmärksammad, med stort fokus på jubileumsfirandet av den tyska konstnären Caspar David Friedrichs födelse för 250 år sedan. I Stockholm har Nationalmuseums utställning ”Romantiken – ett sätt att se” blivit mycket besökt, omtalad och diskuterad – är den värd allt ståhej? Det och mer därtill i P1 Kulturs årssammanfattning av konsten 2024!RADIOESSÄ: FREDSVISIONEN SOM FÖRVANDLADES TILL EN MARDRÖMSLIK DYSTOPII dagens OBS berättar konstnären Oskar Kardemark historien om Frank Capras "Lost Horizon", filmen som förstördes men skapade ett begrepp som fortsatt leva sitt eget liv.Programledare Karsten ThurfjellProducent Maria Götselius

I dagens podd pratar jag om tre olika koncept, som också hänger ihop. Vikten av att veta vad du vill, att verkligen lyssna in till dina behov och din vilja. Att kunna fatta beslut och vikten av att kunna bestämma om dig, när du behöver. Att vi kan välja att släppa taget om det vi inte längre vill ha längre i våra liv och därmed kunna välja nytt. Jag pratar också om vikten av att välja att vilja ha det du redan har, då kan vi känna en nöjdhet och tillfredställelse med det vi redan har. Utifrån det konceptet, när vi känner oss nöjda och belåtna med det vi har, så kan vi samtidigt skicka ut vår önskan och vision för framtiden. Vad längtar jag efter nu, vad mer är möjligt. Då skickar vi ut vår vision, utifrån en känsla av att redan vara tillfredsställd, inte från en känsla av brist. Det är en stor och viktig skillnad. För ingen av oss vet hur mycket tid vi har kvar. Så att leva i tillfredsställelse i att vilja ha det du redan har, samtidigt som du alltid kan bestämma om dig och göra nya visioner för framtiden. Det är det bästa sättet att både vara nöjd, tillfreds och belåten med det liv du har just nu, samtidigt som du öppnar upp för din egen utveckling och framtiden, att sträva mot din vision och din längtan. Så varmt välkommen till ett inspirerande avsnitt. Mini Retreat 30/11 I Stockholm, Möt dig själv och bli mer duOm du känner igen dig i att kanske inte riktigt veta vad du vill, vad du behöver släppa taget om och bestämma om dig kring. För att kunna skicka ut din längtan inför nästa år. Kom då och var med på min Mini Retreat. Här får du via olika mindfulnessövningar möta dig själv och ditt sanna jag. Här får du möjlighet att lyssna in till din längtan. Läs mer och anmäld dig här: https://www.ingridthorngren.se/miniretreat Varmt välkommen.Så tills vi hörs igen, tag hand om dig och din bästa vän, dig själv, Hej så länge,/Ingrid

I Stockholm skadades åtta pojkar när blixten slog ner i ett träd. Två av dem fick allvarliga skador. Nu när högskolorna får mindre pengar så har antalet utbildningar för elever med npf-diagnoser blivit färre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Stockholm skadades åtta pojkar när blixten slog ner i ett träd. Två av dem fick allvarliga skador. Nu när högskolorna får mindre pengar så har antalet utbildningar för elever med npf-diagnoser blivit färre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Juli 1955. I Stockholm skakas staden av ett chockerande fynd. En koffert hittas, innehållande kroppen av den unga Kerstin Blom. Denna makabra upptäckt sätter igång en intensiv polisjakt för att hitta den skyldige. Kerstins liv och hennes sista dagar granskas noga, och varje ledtråd undersöks för att förstå vad som ledde fram till denna brutala handling. Vem kunde ha begått ett sådant fruktansvärt brott, och varför? Nästan 10 år senare skulle den misstänkte bli gripen.Hasse Aro intervjuar författare Rolf “Roffe” Wrangnert om mordet, de ledtrådar som avslöjades, och den jakt på rättvisa som följde i spåren av ett av Sveriges mest omskakande koffertmordLyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

April 1958. I Stockholm sprids en känsla av oro när den unga flickan Berit försvinner spårlöst. Hennes försvinnande följs snart av fler liknande fall, och skräcken griper tag om staden. En mörk skugga faller över Stockholm när det visar sig att en brutal mördare, John Ingvar Lövgren, är på fri fot. Lövgren har en skrämmande metodik och verkar alltid ligga ett steg före polisen. Vem är denna man, och vad driver honom att begå sådana fruktansvärda brott?Hasse Aro intervjuar författare Rolf “Roffe” Wrangnert om försvinnandena, utredningarna och det chockerande avslöjandet som förändrade allt.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Den 12 april 1917 påbörjade Lenin en resa genom Sverige, som skulle sluta i Ryssland och i en förändrad värld. Dan Jönsson reflekterar över resan och historiens obönhörliga framfart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2017-04-12.Tidigt i april ligger den svenska landsbygden fortfarande försänkt i vinterdvala. Från tåget känns det som om det glider ihop när Skånes leråkrar, småländska höglandets torvmossar och nedre Norrlands barrskogar och myrmarker träder fram i en och samma sepiatonade gråskala med sina svarta avlövade grenverk, vissna gräsmarker och djupa plogfåror där den stålgrå himlen speglar sig i vattenpölarna. Början av april brukar vara kylig, och det var den 1917 också.I byn där jag bor passerar stambanan över Kävlingeån, när tåget rullar över bron sjunger det lite dovare i skenorna ett par sekunder, och jag tänker mig att det måste ha gjort det då också, den där kvällen den 12 april när Vladimir Lenin och hans trettioen reskamrater åkte förbi just här på väg från exilen i Zürich till Petrograd och revolutionen. Jag undrar om de lyfte blicken genom fönstret, när tåget slog till sina gnisslande bromsar och stannade till på stationen. Vad de tänkte? Vad de såg?För övrigt hade bolsjevikledaren inte tid att vara turist.Antagligen ingenting, såvitt jag förstår. Lenin hade tagit nattåget från Malmö till Stockholm och borde ha passerat här i byn vid tiotiden på kvällen. Så dags gick ett litet skånskt brukssamhälle knappt att urskilja från ett upplyst tågfönster: gatubelysning var ovanligt, och en torsdag hade nog de flesta bybor gått och lagt sig. För övrigt hade bolsjevikledaren inte tid att vara turist.Vänsterjournalisten Otto Grimlund, som var med på tåget, har berättat att Lenin under hela resan outtröttligt pratade politik och förhörde sig om läget inom den svenska vänstern. Var stod Hjalmar Branting i krigsfrågan? Hur mådde hans fängslade vän Zeth Höglund? Hur var stämningen bland vänstersocialisterna? Lenin, berättade Grimlund, vilade inte en minut, och missade heller inte tillfället att hamra in sin ståndpunkt, att den ryska revolutionen var början på en ny epok, men att den omedelbart måste övergå i en socialistisk omvälvning, och det imperialistiska världskriget i ett globalt inbördeskrig.Resan var ett våghalsigt företag. ”Om sex månader är vi antingen ministrar – eller hängda” säger vännen Karl Radek till Lenin när de går på tåget i Alexander Solzjenitsyns stora romansvit ”Det röda hjulet”. Och det är sant att det var nära ögat flera gånger. Först de schweiziska gränsvakterna, som knappt ville släppa igenom sällskapet. Så den långa väntan i Berlin när tåget hade missat färjan mellan Sassnitz och Trelleborg.I Stockholm var det slut på pengar, och Lenin och hans sällskap fick ihop till biljetterna tack vare en panikartad insamlingsaktion bland svenska kamrater, där riksdagsmannen Fabian Månsson lyckades vigga en hel hundralapp – motsvarande nästan tretusen kronor idag – av statsministern och högerledaren Arvid Lindman, på villkor att man snabbt fick Lenin ut ur landet. I Haparanda fanns en engelsk vaktpost som hoppades kunna stoppa Lenin från att passera ryska gränsen, men förgäves väntade på order. Och så vidare.Men historien är obönhörlig. Författaren Stefan Zweig, som bodde i Zürich samtidigt som Lenin, har i sin lilla bok ”Sternstunden der Menschheit” beskrivit resan genom krigets Europa som en av ”mänsklighetens ödesstunder” – tillsammans med exempelvis upptäckten av Stilla Havet och komponerandet av Marseljäsen. Zweigs historiska miniatyrer är läsvärda, inte för att de väcker frågorna om vad som kunde hänt om ödet velat annorlunda, utan tvärtom, för att de inte gör det. Historiens avgörande ögonblick är för Zweig inte de laddade vändpunkterna, utan stunderna när energin i de stora förloppen bränner ihop och kristalliseras.Skenskarvarnas jämna dunkande som sinnebild för historiens blinda urverksmekanik.Tonen är lågmält odramatisk, i avsnittet om Lenin blir de vanemässiga promenaderna mellan hemmet och biblioteket i Zürich något som förebådar obevekligheten i tågets långsamma framåtskridande mot den triumfartade ankomsten till Finlandsstationen i Petrograd. Skenskarvarnas jämna dunkande som sinnebild för historiens blinda urverksmekanik.Jag tänker att det hade varit ett perspektiv i Lenins smak. Enligt hans historiesyn drevs utvecklingen framåt av objektiva lagbundenheter, där de subjektiva faktorerna – som till exempel små ettriga revolutionärer i slitna vinterkläder – i bästa fall kunde hjälpa dialektiken lite på traven. Var de objektiva faktorerna inte på plats skulle det visa sig, och hela företaget misslyckas. För Lenin låg historien redan utsträckt framför honom, som en väg: vad det handlade om var att orientera sig och hinna före. Jag tror att vi har svårt att förstå en sådan syn idag, i vår postmoderna konsumtionskultur, präglad av individualism och konstruktivism, och med vår förkärlek för personbiografier och kontrafaktiska resonemang. För att bli meningsfull måste historien bli en berättelse, en fiktion tillrättalagd i efterhand, full av avgörande individuella vägval och dramatiska vändpunkter där allt kan hända. I själva verket kan det inte det. Så snart man fogar in de där avgörande ögonblicken i ett större sammanhang verkar de betydligt mindre avgörande.Den engelska historikern Catherine Merridale gör just det i sin intressanta bok ”Lenins resa”. Merridale gör själv om tågresan, och rensar rejält bland efterhängsna skrönor, myter och propagandalögner. Men framför allt låter hon alltså Lenins resa bli en spegling av de världspolitiska skeenden som drev fram den. Kriget, som våren 1917 var inne i ett dramatiskt skede: USA:s inträde nära förestående, Tyskland i desperat behov av avlastning på östfronten, och den ryska februarirevolutionen som plötsligt fick en separatfred att verka inom räckhåll. Lenin som satt fast i Schweiz, besluten att ta sig hem till varje pris men inspärrad av Rysslands allierade i ententen som vägrade låta honom passera av rädsla för bolsjevikernas fredslinje. Tyskland som plötsligt såg en möjlighet, Lenin som grep den.”Mina herrar, jag åker hem för att göra revolution, inte för att öppna herrekipering.”Han tog en stor politisk risk: att resa genom fiendeland var att bädda för anklagelser om landsförräderi. Det berömda plomberade tåget var därför ett oeftergivligt krav: den ryska vagnen skulle ha exterritoriell status, för säkerhets skull drogs ett kritstreck på golvet som inga tyska myndighetspersoner fick passera. Alltsammans detaljer som med tiden blev avgörande inslag i den postrevolutionära fiktion som skapade den här legenden, med alla dess svenska anekdoter. Från brakmiddagen på Savoy i Malmö till den nattliga slädfärden över Torne älv mot ryska gränsen. Och förstås det där besöket på varuhuset PUB i Stockholm, där Lenin köpte ny kostym, och någon i sällskapet föreslog att han kanske också borde skaffa sig en bättre överrock. Varpå Lenin ilsket ska ha svarat: ”Mina herrar, jag åker hem för att göra revolution, inte för att öppna herrekipering.”Så blev det. De objektiva faktorerna var på plats. De visade sig också vara på plats för det som följde: av Lenins reskamrater, skriver Merridale, försvann nästan alla inom tjugo år i Stalins utrensningar, arkebuserade eller i arbetsläger. Hundra år senare försöker vi fortfarande få ihop berättelsen, inbilla oss att den kunde tagit en annan väg, att det betydde något att historien åkte förbi just här, just oss. Men det gör det kanske inte, tänker jag där jag står i fönstret och föreställer mig hur Lenins tåg stannade till på vår station. Att han inte såg någonting berodde väl på att det inte fanns någonting att se.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturCatherine Merridale: Lenins resa – vägen till revolutionen 1917. Översättning Claes Göran Green. Historiska media.Stefan Zweigs ”Sternstunden den Menschenheit” utgavs med fem exempel i första upplagan, antalet växte så småningom till fjorton. På svenska som ”Odödliga ögonblick i mänsklighetens historia”, i flera upplagor från 1938 till 1961.

Del 1 av podden består av en intervju med Hanna Björk, hållbarhetschef på Västtrafik och har lång erfarenhet av elbussar. Ur innehållet Något om läget för elbussar i landet. Många i Skåne, Västra Götaland och Östgötatrafiken. I Stockholm kommer många under 2024. Framför allt stadsbussar. Antal elbussar i Västra Götaland. Varför elbussar? Hur går det […] Inlägget omEV #79 del 1: Om elbussar Västtrafik dök först upp på omEV.

Nu börjar den: renoveringssäsongen, med allt var det innebär. Ylva Nilsson bjuder in till samtal om drömprojekt och kreativa lösningar. Men också om ruttna bjälkar och husbockar som sätter prov på både plånbok och relation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kanske hänt något särskilt under en renovering? Ett fynd från förr bland under golvet eller något annat spännande? Som humorgruppen JLC som hittade guldtackor värda 11 miljoner kronor i ett hus de renoverade.I Stockholm föreslår Statens fastighetsverk att Kungliga Operan stängs i minst fem år och miljardrenoveras och det Östasiatiska muséet har meddelat att man kommer att hålla stängt i två år på grund av en hissreparation. Har du renoverat längre än så? Välkommen till ett Karlavagnen i ombyggnadens tecken.Renoveringsprojekt i Karlavagnen med Ylva NilssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Det räcker inte med att prata om att man ska ändra på saker, det gäller att göra det. Det säger den franske konstnären Xavier Veilhan som letar nya klimatsmarta sätt att transportera sin konst på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu har han hyrt en segelbåt och tar både sig själv, sina medarbetare och sin konst till Stockholm på det sättet. ”Det gäller att hitta alternativ till att flyga”, säger han. Resan med segelbåt till Stockholm är den första i en serie seglatser han planerar att göra till olika utställningar. I Stockholm är han aktuell på Galleri Andréhn-Schiptjhenko.Reporter: Cecilia BlombergProducent: Mårten Arndtzén

9 dagar in i ”no shopping february” och vi pratar om goda minnen när vi hittade våra favorit thrift fynd! Vad tycker vi egentligen om coastal cowboy I Stockholm och var det fel av Kim K att bära Marilyn Monroe's klänning?Följ oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie hertzberg & Joseph WilcoxOm du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Stockholm används AI sedan några månader tillbaka i mammografiscreeningen. Resultaten är bättre, köerna kortare och radiologerna nöjda. What's not to like? Vi intervjuar Karin Dembrower, bröstradiolog på Capio S:t Görans sjukhus. Karin har disputerat på ämnet AI inom mammografiscreening och fick nyligen en prospektiv studie publicerad i The Lancet, där nyttan med AI kunde visas. Sen pratar vi också om avsnittets häst, och om fenomenet anchoring bias. In och lyssna med er! Länk till artikeln i The Lancet: https://www.thelancet.com/journals/landig/article/PIIS2589-7500(23)00153-X/fulltext Länk till avsnittets häst på CMRAD: https://www.cmrad.com/cases/1505289263 Länk till artikeln om biases: www.ajronline.org/doi/10.2214/AJR.17.18907 Avsnittet presenteras i samarbete med Teleconsult. Läs mer om vad de kan erbjuda dig som radiolog, eller dig som chef på en underbemannad röntgenavdelning, på www.teleconsult.net !

Dagarna efter Hamas blodiga terrorattack på civila israeler den 7 oktober 2023 förekom det triumfatoriska propalestinska demonstrationer i städer över hela världen, också i Europa och USA. I Stockholm anslöt både västerradikala och nynazister till en Palestina-demonstration där man skanderade "krossa sionismen". Vi diskuterar traditionen av Israelhat inom vänstern och den statligt sanktionerade antisemitismen i många muslimska länder. Hur ska Sverige hantera den hos nya svenskar? Och hur har medierna lyckats med källkritiken i kriget mellan en terrororganisation och en demokrati baserad på västerländska ideal? Gäster: David Andersson, författare och redaktör Axess, Mustafa Panshiri. författare, föreläsare och poddare i Sista måltiden, Johan Hakelius, politisk chefredaktör Fokus. Programledare: Nina Solomin, kulturchef Fokus. 

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Våldsvågen fortsätter att skörda offer, och under loppet av tolv timmar har tre personer dött. I Stockholm sköts en 18-årig kille ihjäl vid en idrottsplats, mitt under pågående träningar för barn. Samtidigt växer oron i Norge för att den svenska gängkriminaliteten ska spridas över gränsen.Sen pratar vi om nättidningen Kvartals senaste granskning av den svenska litteraturen. Efter Alex Schulman-gate anklagas nu deckardrottningen Camilla Läckberg för att ha anlitat en spökskrivare. Den utpekade spökskrivaren Pascal Engman dementerar dock uppgifterna och slår tillbaka med en eventuellt spökskriven raplåt i Nöjesguiden.

Taking road safety to the next level var temat på den internationella konferensen Vision Zero som ägde rum I Stockholm den 26 och 27 juni. Vad betyder då detta i praktiken? Hur ligger Sverige till och vad behöver vi utveckla? Vad gör vi i Sverige som kan inspirera andra? Och hur ser framtiden ut inom trafiksäkerhetsområdet? För att svara på dessa frågor genom en summering av konferensen har vi i detta avsnitt med oss Malin Levin från SAFER och Peter Kronberg från Autoliv som båda deltog under konferensen i Stockholm. Intervjuade av Emelie Hedberg, NTF Väst Läs mer om konferensen

Från Almedalen 29 juni 2023 Arrangör: Journalistförbundet, Reportrar utan gränser Sverige I fjol greps ett antal journalister av polis då de bevakade klimatdemonstrationer. Polisen har också fått kritik av JO efter felaktiga ingripanden mot journalister som fotograferat skyddsobjekt. Vad ligger bakom polisens agerande och hur gör vi för att värna journalistiken i vår demokrati? Polisen har vid flera tillfällen det gånga året agerat gentemot journalister på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Några av händelserna i korthet: Under förra sommaren genomfördes ett stort antal klimataktioner runt om i landet. I Stockholm blev journalister vid två tillfällen gripna och bortförda av polis. De fick även se sin utrustning beslagtagna av polis. Vid två tillfällen under 2022 har SVT-journalister som filmat polishus i Rinkeby/Stockholm, respektive Västerås, blivit konfronterade av polis. Trots att det vid tidpunkten var tillåtet för journalisterna att filma polishusen hindrade polisen journalisterna i deras arbete och beslagtog även tillfälligt kamerorna. Enskilda felaktigheter kan förekomma inom alla organisationer, men händelserna vittnar om strukturella problem inom polisen när det gäller synen på grundlagen och journalisters rätt att verka i en demokrati. Nu måste vi gemensamt arbeta för att öka kunskapen inom polisen och motverka liknande övertramp i framtiden. Medverkande: Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet Erik Larsson, ordförande, Reportrar utan gränser Sverige Anders Thornberg, rikspolischef, Polisen Anne Lagercrantz, ordförande Utgivarna och vice vd SVT, Utgivarna/SVT Tove Carlén, moderator, Journalistförbundet

Du känner dig iakttagen och tittar upp. Det är ett rådjur som tittar på dig mitt i staden. Möt gatukonstnären Klister-Peter som ligger bakom verket och hör historien om hur en stads personlighet sakta förändras. Vad ser du när du är utomhus den här tiden på året? Förutom människor som njuter av försommaren kanske det är extra lätt att få syn på sånt som sticker ut lite från grönskan. Konstverk, placerade runt om i samhället, inte sällan utan att någon har beställt dem. Såna som oftast bara finns kvar ett litet tag innan de städas bort … I Stockholm finns det ett gatukonstverk som återkommit gång på gång i 24 års tid, en bild av ett rådjur som bokstavligt talat sett hur staden förändrats, uppklistrat på byggplank eller gatuskyltar.Under den tiden har nolltoleransen mot graffiti slopats och beställda offentliga konstverk kan i dag ha drag av graffiti och gatukonst, något som var otänkbart tidigare. Hela tiden har Rådjuret sett stockholmarna passera förbi.Vad kan Rådjuret berätta för oss? Följ med på en cykeltur runt huvudstan sett ur Rådjurets perspektiv… Ett reportage av Hedvig Weibull.

Jenny Ragnwaldh - Hållbart mode Det är dags för SWEA-podden att återigen ta oss in i en modeskapares fantastiska värld. I Stockholm arbetade Jenny Ragnwaldh som bland annat stylist och personal shopper men flytten till Asien gav henne möjligheten att starta upp sitt eget designmärke, något hon drömt om i Sverige, och hon gjorde succé i Hongkong med sina exklusiva ansiktsmasker och matchande väskor. Detta gav mersmak och idag designar hon både kläder och accessoarer för kunder i Asien. Jenny skapar sina fantastiska plagg och accessoarer av vintagetyger och tyger som är av begränsad utgåva, dessa tyger handplockar Jenny i Asien och i Europa. Genom att använda vintage och begränsade utgåvor som till exempel överblivna tyger från de stora modeskaparnas hus fokuserar Jenny på kvalitet framför kvantitet och det är ett av sätten hon använder sig av för att skapa ett hållbart mode. Hållbart mode genomsyrar hela Jennys affärsidé med allt från sina val av material till sina designs till att hennes sömmerskor har bra arbetsförhållanden. Men hur skapar man en kundkrets när man startar upp sitt företag i ett nytt land? Jenny ger oss många bra tips på detta.Vi samtalar också om hur det är att bo och arbeta i Asien och varifrån får Jenny egentligen sin inspiration till sina vackra kreationer. JR hemsida https://www.jennyragnwaldh.se/ JR Instagram https://www.instagram.com/jr_jennyragnwaldh/ Jenny Ragnwaldh Facebook https://www.facebook.com/sustainbleaccessories/   Lyssna på Jenny i P1 Sveriges radio där hon tipsar om hur man ska rensa sin garderob https://sverigesradio.se/avsnitt/595961   Inspiration Hongkong Street Style på Facebook https://www.facebook.com/jennyragnwaldhstreetstyle/   SWEA Singapore https://singapore.swea.org/   SWEA Hongkong https://hongkong.swea.org/

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. I Stockholm har ett 50-tal barn fått förebyggande behandling, efter att ett barn med bekräftad mässling vårdats på två sjukhus i regionen. Risken för ett utbrott i Sverige är låg, mycket tack vare ett starkt vaccinationsprogram, men i många av världens länder har vaccinationen av barn minskat efter pandemin.Sen pratar vi om att Fox News mest profilerade nyhetsankare plötsligt lämnar kanalen. Enligt Fox är beslutet gemensamt, men spekulationer om vad som ligger bakom det plötsliga avskedet haglar. Samtidigt är Carlson långt ifrån den enda som lämnat ett toppjobb i mediebranschen de senaste dagarna.

Detta avsnitt väckte VÅRA känslor och vi inspireras stort av varandra. Hoppas detsamma gäller er när ni lyssnar!   I detta och kommande 6 avsnitt ger vi dig massor av konkreta tips och övningar att använda för att öva upp sina exekutiva funktioner. Vi ger tips på knep för att hitta vägen fram i livet och hur du kan öva upp förmågan att bedöma till exempel armens styrka och hastighet (inte helt självklar förmåga för oss med ADHD).   Jeanette är positivt överväldigad av Annas föreläsning och om du bor i Malmö så har du också chansen på tisdag den 25 maj att få se och lyssna på Anna live. Gå in på https://www.atikko.se/event/anna-hallen-allt-hanger-ihop-25-apr-2023-1397/ för att snabbt lägga vantarna på en biljett. I Stockholm blev det utsålt så skynda dig!

I veckans Lantzkampen: Äkta paret Carina Berg och Erik Berg tävlar mot Aftonbladet-stjärnorna Jenny Ågren och Nivette Dawod. Vilken vecka vi har haft, hörni! I riksdagens debatt om vårändringsbudgeten har både kränklimanger och bildspråk flödat. I Stockholm har resenärerna väntat på pendeltåg som sällan kommer. I Ödeshög har en strutsliknande jättefågel varit på rymmen i två veckor. Allt detta, plus mycket till, är underlag för veckans nyhetsfrågesport.Njut av ronder som Rim i budgetdebatten, den nyuppfunna och kulinariskt inriktade Rätt rätt till rätt politiker och Ja/Nej eller annat. Dessutom bjuder vi för andra veckan i rad på nya favoriten Får eller forward. Det blir både klurigt och aningens uppspelt – som det ska vara. Välkomna till Lantzkampen, vecka 16!Producent: Tommie Jönsson Programledare: Annika LantzDomare: Sara Lövestam Redaktör: Anton JordåsLjudtekniker: Tor SigvardssonLantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheterSå går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering.Programledare är som alltid Annika Lantz och vår ständiga domare heter självklart Sara Lövestam!Hör du något lustigt i nyheterna som borde komma med i nästa veckas avsnitt? Mejla oss på: lantzkampen@sverigesradio.se

Starka känslor i rättegången efter mordet på Tove, pojkar åtalas efter skjutningar i Gubbängen, mord i Norsborg kan klaras upp och Räven skickar röstmeddelanden. Linus Lindahl har tillbringat veckan i Eksjö tingsrätt och bevakat rättegången mot de två kvinnor som misstänks ha mördat Tove i Vetlanda. I slutet yrkade åklagaren på livstids fängelse för 20-åringen och minst 18 år för 18-åringen.I Stockholm har det första åtalet kommit för brott under våldsvågen. Två 15-åriga pojkar åtalas för försök till mord efter två skjutningar mot lägenheter i Gubbängen den 28 december.Samtidigt har polisen slagit till mot den Kurdiska rävens misstänkta logistikcentral i Strängnäs och hittat ungefär 200 kilo narkotika. Och i ett röstmeddelande från Räven själv hörs hur viktigt Strängnäs är för honom.I april förra året sköts en 19-årig kille till döds mitt i ett bostadsområde i Norsborg i Botkyrka. Nu åtalas sex personer för inblandning.

När vi spelar in veckans redaktionspodd befinner sig Rasmus Canbäck i Georgien och berättar om situationen efter protesterna. I Stockholm sitter Brit Stakston och Martin Schibbye.

När vi spelar in veckans redaktionspodd befinner sig Rasmus Canbäck i Georgien och berättar om situationen efter protesterna. I Stockholm sitter Brit Stakston och Martin Schibbye.

Uppvuxen på barnhem och tidigt satt att försörja sig själv blev Ebbas liv kantat av sprit, prostitution och bråk med rättvisan. Hon slutade som syfilispatent, blind och psykiskt sjuk. Ebba Sarves liv började svårt och blev bara värre med tiden. Hon föddes 1895 strax utanför Gävle i en ganska vanlig arbetarfamilj, men när hon var åtta år dog hennes mor och hon hamnade på barnhem. Där blev hon kvar tills hon var femton och förväntades försörja sig själv. Hon började som piga men lämnade det livet och tog sig till Gävle där hon försörjde sig helt eller delvis på prostitution. Hon fick en liten son som hon omedelbart lämnade till ett barnhem, men när han blivit sex år ville hon plötsligt ha hem honom igen.Sonen växte upp i ett problematiskt hem och slutade själv som alkoholist och fängelsekund. Ebbas liv blev också eländigt – hennes många år på gatan hade åsamkat henne syfilis, och sjukdomen gjorde henne till slut både blind och psykiskt sjuk.- Ebba var min mormors farmor, säger släktforskaren Fredrik Mejster i Uppsala som har letat rätt på Ebbas historia och kunnat konstatera att familjens trasiga mönster bröts först med hans mormor, Ebbas sondotter.I Stockholm fanns länge två räddningshem som Frälsningsarmén drev. Där tog de emot prostituerade och hemlösa kvinnor för att ge dem en chans att lämna livet på gatan och få en praktisk utbildning. Anna Tiberg Knutas som är arkivarie på Stadsarkivet i Stockholm visar några av de tjocka liggare som beskriver kvinnorna som fått hjälp på räddningshemmen.- Det här materialet har inte varit tillgängligt hos oss förrän 2016 då det kom som en gåva från Frälsningsarmén, säger Anna Tiberg Knutas. I anteckningarna som gjordes på räddningshemmen finns långa livsberättelser om kvinnorna och av ett slag som annars kan vara svårt att hitta i traditionella arkiv. Programmet är gjort avGunilla Nordlund och Elisabeth RenströmUppläsare: Patrik Paulssonslaktband@sverigesradio.se

I Stockholm jobbar polisen på att ta fast personer som gjort flera explosioner. Inluencern Andrew Tate togs av polis med hjälp av Greta Thunberg. Politiker vill att lågstadiet ska ha längre skoldagar med mer matte och svenska. Och så kan Gävlebocken bocka av ett eldfritt år, nästan...

I Stockholm steg priserna på bostadsrätter i början av augusti. Samtidigt är det nu rekordmånga lägenheter ute till salu. Programledare: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Victor Jensen, reporter Kristian Åström, ekonomikommentator

I Stockholm steg priserna på bostadsrätter i början av augusti. Samtidigt är det nu rekordmånga lägenheter ute till salu. Programledare: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Victor Jensen, reporter Kristian Åström, ekonomikommentator

I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden? Idag är Kjell Tudare 82 men minnena när han som 26-årig ingenjör fick tillbringa flera dygn i en blöt, kall tunnel är starka. Han och kollegan Sören blev kändisar när de äntligen räddades, i vad som blev en av de första direktsända mediehändelserna.Vi fördjupar oss i den svåra konsten att bygga tunnlar i tättbebyggda områden. Hur vet man att man inte går genom "dåligt berg" så att de rasar, som på Kjells tid? I Stockholm görs den största utbyggnaden av tunnelbanan på 45 år och ett av de områden de ska igenom är just det "dåliga berget" som rasade på 1960-talet. Men den här gången ska de använda frysteknik för att ta sig igenom det området. Podden är en repris från 21 maj 2021.Medverkande Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare Lena Nordlund

Strax efter påskkravallerna då den danska högerextremisten Rasmus Paludan brände koraner i Sverige presenterade Sverigedemokraterna en rad politiska  förslag. Partiet kallar det för ”30 förslag för att möta angreppen mot Sverige” och ”Åtgärdspaket mot parallellsamhällen” – båda med punkter som skulle förändra svensk rättstillämpning i grunden. Bland annat föreslås utredning för att öppna för möjligheten att svenska medborgare ska kunna bli av med sitt medborgarskap och att hela familjer ska kunna utvisas om en familjemedlem begår grova brott. Partiet brottas samtidigt med interna bråk. I Stockholm har det varit en turbulent mandatperiod som i slutet av april kulminerade i att SD:s gruppledare i kommunfullmäktige uteslöts. Expo kunde i förra veckan berätta att det höjts flera kritiska röster mot hur SD Stockholms vallistor antogs. En del säger till och med att de antagits på felaktiga grunder och skulle kunna vara ogiltiga. I det andra avsnittet av Studio Expo fokuserar vi på Sverigedemokraterna – deras utspel och svårigheter i en alltmer intensiv valrörelse.    Programledare: Anna Fröjd Medverkande: Anders Dalsbro, Morgan Finnsiö och Erik Glaad. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjande, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

Lilla Ingrid har syfilis redan när hon föds. Ett år gammal hamnar hon på nystartade Lilla Hemmet för syfilissmittade barn. Läkaren Edvard Welander gör allt för att bota henne och stoppa smittan. Runt sekelskiftet är syfilis en vanlig och dödlig sjukdom men också skamlig. Många barn smittas i moderlivet och klarar sig inte. De överges på grund av sin sjukdom.I Stockholm finns på den här tiden många bordeller. Kvinnor som är eller bara misstänks vara prostituerade kontrolleras på besiktningsbyrån. Varje vecka ska de upp i gynstolen och den som vägrar hämtas av polis.Kvicksilverbehandling mot syfilisTill St Görans sjukhus kommer gravida och barn som smittats av syfilis. Det blir allt fler små patienter i barnsalen. Läkaren Edvard Welander börjar samla in pengar för att kunna öppna ett eget sjukhus för syfilissmittade barn. Här ska de få en långvarig behandling med kvicksilver. Det har en bakteriedödande effekt men kan samtidigt vara livsfarligt för patienten. Han kallar behandlingshemmet för Lilla Hemmet och han gör allt för att stoppa smittspridningen och rädda barnen.Programmet är gjort 2022.Reporter: Cecilia Ohlén Producenter: Ola Hemström och Sofia Kottorp Slutmix: Olle Sjöström

Monica är 17 år när hon dör i en överdos av droger från projektet. Legalförskrivningen läggs ner men påverkar svensk narkotikapolitik i decennier. Ett par läkare i Sverige får i mitten på 1960-talet tillstånd från Medicinalverket att skriva ut droger till narkomaner. Läkarna driver tesen att en mättnadskänsla kommer att infinna sig och att patienterna frivilligt kommer att trappa ner sitt droganvändande om de får tillgång till droger. I Stockholm drivs en klinik av läkaren Sven Erik Åström, där köerna ringlar långa och det som skulle vara ett försök med tio personer sväller till över hundra personer. Vissa av dem fungerar som satelliter och förser utomstående med droger. Monica är en av dem.Amfetamin, morfin och metadonTvå personer dör i överdoser med droger som skrivs ut i projektet. Först en jazzmusiker som lyckats få morfin på recept. Hör hans nära vän Göran Bergman berätta.Och så 17-åriga Monica. Hon är inte med i försöket men får droger av en person som är inskriven på kliniken i Stockholm. Hennes yngre bror, Sören Jonsson, minns sin syster och hur hennes död blev en annonskampanj mot droger.Nils Bejerot tog starkt intryck av den svenska legalförskrivningenSverige har idag några av världens strängaste narkotikalagar och i narkotikadebatten har det länge varit hårda tag och nolltolerans som gäller. Nils Bejerot, som varit tongivande för såväl den svenska debatten som lagstiftningen var motståndare till försöket.Format svensk narkotikapolitikSåväl Björn Johnsson, professor i socialt arbete på Malmö Universitet och Lena Eriksson, historiker och lektor vid Stockholms Universitet menar båda två att projektet har haft stor betydelse för hur den svenska narkotikadebatten formats när det gäller framförallt sprutbytesprogram, metadonbehandling och andra skadereducerande insatser för narkomaner.Reporter: Malin Marcko, Iris Media AB

1)Intro Christine Lagardes Numerology https://www.youtube.com/watch?v=c3OvugEbbrc2)Inledningsvis pratar Martin och Patrik om de demonstrationer som anordnades I Stockholm och Göteborg den 22:a januari vilka vi deltog i och våra upplevelser och intryck ifrån dem. Därefter låter vi Håkan Englund presentera sig och sin bakgrund och vad det var som gjorde att han började skåda världen med nya glasögon. Håkan började engagera sig relativt sent men har erfarenhet av nationella organisationer som Alternativ för Sverige (AFS) och Det Fria Sverige (DFS) Vi luftar en del kritik mot dessa rörelsers förmåga att inte kunna se att saker kan vara lika fel inom andra områden som inom deras egen intressesfär. Vidare går Håkan in på sitt nuvarande största område som är numerologi och gematri och förklarar grunderna inom dessa och drar även några exempel.3)Ljudfil från Stabsläge nr 16 med Jeff Ahl där de två ljudklippen som spelades upp hämtats från. Tidsangivelse 06.20-09.12 och 11.18-13.01. https://www.spreaker.com/user/svegot/stabslage16?utm_campaign=episode-title&utm_medium=app&utm_source=widget4)Outro 1 Nicole och Martin Hagwall med låten Dom vill ha dig. https://odysee.com/@newsef:1/domvillhadig:45)Outro 2 Martins tal på Speakers Corner Norrmalmstorg den 23:e Januari 2022. Tidsangivelse 16.08-20.30 https://www.youtube.com/watch?v=xiNOQBrtAdQ

I Stockholm har det dödliga skjutvapenvåldet ökat under de senaste åren, men i Malmö har det minskat. Hur ska det tolkas? Vi reder också ut hur stillasittande man får vara innan det blir en hälsofara. Hittills i år har ungefär en person i veckan blivit mördad i gängrelaterat våld. I Malmö har däremot antalet skjutningar minskat med två tredjedelar jämfört med ett per år sedan. Samtidigt ökar skjutvapenvåldet i Stockholm. Vad beror det på? Vilken betydelse har satsningen "Sluta skjut" i Malmö haft? Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet  gäster programmet. Mariestads kommun har som enda svenska kommun fått en inbjudan till klimattoppmötet i Glasgow. Den drygt 200 mil långa resan dit ska man göra i en vätgasbil. Vad ska man göra där och hur har man förberett sig på resan? Vi ringer upp Susanné Wallner, näringslivschef på Mariestads kommun. I förra veckan blev Arbetsmiljöverket färdig med sin inspektion av drygt 1400 svenska arbetsgivare, mer än hälften hade brister i sitt arbetsmiljöarbete. Hur lite kan man egentligen röra sig under en arbetsdag innan det blir en hälsorisk? Vad kan en arbetsgivare i dagligvaruhandeln, lokaltrafiken eller taxinäringen göra för att minska stillasittandet? Vi reder ut det med Elin Vidlund från Arbetsmiljöverket och Ing-Marie Dohrn, legitimerad sjukgymnast.Programledare: Louise EpsteinBisittare: Daniel AllingProducent: Amanda Rydman

Många kvinnor i utsatta områden går inte på mammografi. Journalister får årets Nobelpris i fred. I Stockholm kan man höra operamusik på bussen. Reportrar: Jenny Pejler och Odessa Faripour

Många kvinnor i utsatta områden går inte på mammografi. Journalister får årets Nobelpris i fred. I Stockholm kan man höra operamusik på bussen. Reportrar: Jenny Pejler och Odessa Faripour

Många kvinnor i utsatta områden går inte på mammografi. Journalister får årets Nobelpris i fred. I Stockholm kan man höra operamusik på bussen. Reportrar: Jenny Pejler och Odessa Faripour

I torsdags lanserade Fredrik Kärrholm sin kandidatur för att bli riksdagsledamot för Moderaterna. Egentligen har jag kluvna känslor. Fredrik kom som vikarie till Svenska Dagbladets ledarsida året före mig och har sedan dess varit någon jag värderat högt i svensk offentlighet. “En man huggen i granit,” som Per Gudmundson kallade honom, innan jag hade träffat honom. När jag blev tillsvidareanställd som ledarskribent på SvD var det alltid skönt att det regelbundet kom krönikor från Fredrik, eftersom det tog uppmärksamhet från mig. Hans texter var nämligen alltid vällästa, och de gjorde avtryck. Varför kluven? Jag tvivlar inte det minsta på att han skulle bli en bra riksdagspolitiker, men det finns en annan risk som jag ser det. Det är en sjuka som tycks drabba en del (ganska många) partipolitiker – tilltagande tråkighet. Oförmåga att framstå som autentiska. Om detta är självpåtaget eller påtvingat uppifrån, det vet jag inte. Men jag hoppas verkligen att detta inte drabbar Fredrik Kärrholm. Hans röst behövs i offentligheten. Med det sagt så är jag jävig, eftersom han är en vän till mig. Kanske är det därför jag bjuder in honom till podden så ofta.Nedan kan den som vill läsa intervjun i ett kortat och lätt redigerat format.Välkommen till Rak höger, Fredrik Kärrholm!– Tack Ivar!En anledning till att jag ville ha hit dig är att du har bestämt dig för att kandidera till riksdagen för Moderaterna.– Det stämmer. Just nu så pågår ett internt val i Moderaterna, kring vilka som ska representera Moderaterna och stå valbara på riksdagslistan.Hur går det här till? För oss som aldrig har varit inne i partipolitiken så är det flera led som man ska gå igenom. Vad är det för led du behöver passera för att hamna i riksdagen? – Först och främst måste man ha förutsättningar. De flesta som kandiderar till riksdagen har en lång bakgrund och har arbetat länge i politiken. Det där är egentligen inte så konstigt men det går också att ge sig in i politiken genom att ha haft ett annat tydligt samhällsengagemang och någonting att komma med. Där har jag skrivit om de här frågorna, om brottslighet, sedan jag började skriva i SvD 2012. Vi kan lägga till som en parentes att intresset då var ganska litet. Jag var en av dem som tidigt varnade för utvecklingen och blev anklagad för att vara alarmist och spela på främlingsfientliga krafter och så vidare.Det var jätteskönt när jag jobbade på Svenska Dagbladet och du skrev dina texter. Jag började lite senare som vikarie 2013 och annars var det jag som var måltavla men så fort du skrev så rasslade det till i läsningen och du blev väldigt välläst. Så du kom in och tog över som måltavla och det var skönt att du avlastade hela tiden med dina krönikor.–  Den typen av analyser och politiska förslag är helt okontroversiella idag. Verkligheten har hunnit i kapp. Nu finns det ett mönster för faktiskt förändring och det är i politiken det möjliggörs, det är i regering och riksdag som den politiska makten finns. Det är därför jag kandiderar. Jag tror att politiken blir bättre med fler poliser, åklagare och domare. Och även inom andra områden – om vi har fler ekonomer så får vi en bättre ekonomisk politik, det är min övertygelse. Jag tror att jag har mycket att komma med och det första steget i det interna valet är att bli nominerad av lokalföreningar. I Moderaterna och de flesta partier är det så att man har en riksdagslista för varje valkrets, så när man som vanlig medborgare på valdagen röstar så plockar man upp valsedeln och där står det en lång rad namn. Den listan och namnen är unika för varje valkrets. Stockholm stad är en valkrets och det är där jag bor och kandiderar. I Stockholm stad finns ett trettiotal moderata lokalföreningar och i det första steget behöver man bli nominerad av minst tre och helst föreningar. Då går man vidare till nästa steg där det sker en intern omröstning där alla medlemmar i partiet får rösta på vilka kandidater man tror på. I det tredje och näst sista steget är det en valberedning som tar fram ett förslag på en lista och slutligen är det en stämma med ombud som justerar och röstar fram den slutliga listan, som sedan skickas till valmyndigheten och därefter kan medborgarna välja och rösta på det parti de vill och även kryssa en kandidat för ett parti.Många politiker är otroligt tråkiga och inte särskilt frispråkiga. För i partipolitikens väsen finns en tanke om att du ska, jag tror att det var Anne-Marie Pålsson som var missnöjd med Moderaterna och skrev en bok som heter Knapptryckarpartiet. Det där är något som man under flera hundra år har pratat om. Grundladsfäderna i USA pratade om problemet med partier jämfört med individer som röstar med sitt samvete. Här har vi ett problem för i offentligheten är det ofta människor som uppfattas vara genuina och har sin egen agenda som folk vill lyssna på. Där har du varit en person som varit väldigt framträdande i debatten och särskilt i frågor om lag och ordning och integration. Nu när du går in i politiken, är inte risken att du blir en mycket tråkigare version av dig själv? – Jag tror inte det för det är lyckligtvis så att det jag tycker och tänker är den riktning Moderaterna har utvecklat sin politik. Det är därför jag kandiderar för Moderaterna. När det kommer till kriminalpolitiken behöver jag inte kompromissa med mina egna uppfattningar. Sen finns det ett uttryckssätt hos många politiker som kanske inte är så kittlande men det där tror jag mycket har att göra med retorisk tradition. Om vi tittar på England så visar man där att partipolitik kan vara mycket roligare. Det där har jag med mig lite från mina studier i Cambridge också. Jag hoppas inte att jag ska bli tråkigare om jag skulle få förmånen att sitta i Sveriges riksdag, och jag hoppas inte att jag ska bli mer ointressant. Jag upplever att Moderaterna idag i likhet med hur partiet har varit tidigare, är en bred kyrka där det finns en acceptans för olika åsikter. Det kanske inte alltid syns lika mycket utåt men internt så finns det en livlig debatt. Sen under Reinfeldt, där jag faktiskt var aktiv i politiken, då var det ett lite annorlunda klimat och mer toppstyrning men det var ett undantag i den moderata partihistorien, skulle jag påstå.Politik har blivit ett jobb och det häller inte bara Sverige utan i alla mogna västerländska demokratier. Det är färre som kommer från ett yrkesliv och går in i politiken. Det krävs att du har nätverk och byggt upp din bas. Nu har du varit borta från politiken ett tag – hur stora chanser har man då? Vi har sett andra exempel på människor som kommit in, Ann Heberlein kandiderade nere i Skåne till exempel. Människor som är lite mer kända i offentligheten men som misslyckats med sina kandidaturer. Har du behållit kontakter inom partiet som gör att du både kan tilltala massorna men också vara accepterad av partiet?– Det får visa sig, men det är som du säger: du kan inte storma in i lobbyn på ett företag och säga ”Jag vill sitta i ledningsgruppen” utan du måste vinna människors förtroende och visa vad du går för. Så är det även i politiken. Där får man börja i god tid innan ett val och om man inte har kontakter eller kan återuppta kontakter så får man se till att skapa dem. Träffa människor, bjuda in sig i olika sammanhang och berätta vem man är och vad man vill göra. Jag tror att väldigt många fler skulle kunna ge sig in i politiken utan att ha någon bakgrund i ungdomsförbunden, och jag tror att det skulle vara väldigt positivt. Min bild såhär långt i processen är att det är väldigt välkommet. Sen är det naturligtvis så att det finns ingen som kliver åt sidan och säger ”Varsågod, ta min riksdagsplats”. I de flesta partier så finns det väldigt många kompetenta politiker så det är en tuff konkurrens. Samtidigt är det en demokratisk process så svaret på din fråga är att det är svårt att säga, men hittills så känns det bra. En annan sak som du sa tidigare, om Anne-Marie Pålsson och Knapptryckarkompaniet – det är vissa som har kommit in i politiken från sidan och blivit väldigt kritiska men där tror jag att det hos många finns en ovana att verka i stora demokratiska organisationer. Det är inte alltid så exekutivt och saker tar tid och det kräver mycket kompromisser och stor taktkänsla. Så ja, ibland är en del kritik som framförs både mot möjligheten att engagera sig politiskt och hur partierna fungerar, är ibland lite orättvis tycker jag. Jag kanske sitter här om två år om jag blir invald, och tycker helt annorlunda. Vi kan väl boka in en uppföljande intervju! Och det här säger jag utifrån att, som jag nämnde, jag har ett preskriberat förflutet i Moderaterna. Jag var tidigare engagerad i Moderata studenter när jag studerade kriminologi vid Stockholms universitet, och jag jobbade samtidigt som polis då. Jag var tjänstledig ett tag från polisen och jobbade vid Moderaternas riksdagskansli. Så det är inte helt ogrundat det jag påstår.Som du säger så är det idag svårt att engagera sig. Många partier har utvecklats mot vad man kallar för elitpartier eller liknande, färre antal människor är engagerade och man får förlita sig mer på olika opinionsmätningar och fokusgrupper för att få reda på vad folk tycker snarare än att känna av i partiet, för partiet är inte längre den massorganisation det var. Det här är ett problem. Man brukar prata mest om det i USA, att du måste passera ”the primaries”, både för demokraterna och republikanerna och de som är engagerade i partierna är ofta antingen till vänster eller höger om gemene väljare. De mest engagerade är ofta de som har den mest radikala agendan. Jag vet inte vad jag försöker säga här – det här med att man ska gå med, jag tror också att det vore bra om människor engagerade sig mer i politiken men samtidigt så ser vi en tendens snarare åt det andra hållet, att man är engagerad till exempel genom att prata med politiker på Twitter.– Det finns en bredare trend kring det där. Det är färre som kommer på bostadsrättsföreningens stämma, det är färre som engagerar sig i idrottsföreningar, kulturföreningar, hembygdsföreningar och det är färre som engagerar sig i politiska föreningar. Jag förstår att det är många som var engagerade i politiska partiet förut. Om man hade SVT 1 och 2 och så P1, och sen hade man en familj och vänner som hade tröttnat på att man ständigt höll på att gagga om politik, ja då fick man gå till den lokala partiföreningen och prata med personer där. Men idag behöver du inte göra det. Du kan sitta bekvämt kvar i soffan och twittra. Det är en ganska naturlig utveckling men jag tror att jämförelsen med USA haltar för att vi har fortfarande ett relativt starkt föreningsliv i Sverige och det återspeglas även i politiken, där det finns mång aktiva och kloka personer. I min lokala moderatförening där jag bor på Östermalm så är ordföranden en hög chef i en stor bank, det finns väldigt många kompetenta personer som engagerar sig idealistiskt och åtminstone i Moderaterna så har jag ännu inte sett någon tendens kring att det är de mest radikala som engagerar sig politiskt. De som engagerar sig är mycket den här typiska bostadsrättsföreningsordföranden. Men det är inte omöjligt att det problemet uppstår i framtiden.Det här är egentligen ett annat problem, det är att om man pratar om de här människorna som ”de glömda” eller arbetarklassen, människor som är lågutbildade, de har försvunnit från politiken i större utsträckning än sådana som är högutbildade och högavlönade. En sak du sa var att politiker är kompetenta och att det fanns kompetenta och kunniga människor, att det är hård konkurrens.– Jag säger inte att alla politiker är kompetenta.Om man lyssnar på en partiledardebatt på SVT, och sen på en riksdagsdebatt mellan partiledare, så är det väldigt stor nivåskillnad. Det låter helt annorlunda. Jag rekommenderar de som inte har gjort det att lyssna på en debatt i riksdag i stället för på teve. En känsla man får när man ser på partiledardebatterna i teve eller korta debatter i Studio Ett, är att det är väldigt ytligt och många klyschor. Men om man lyssnar på en riksdagsdebatt så är det ofta högre nivå. Har vi en för negativ bild av våra politiker generellt?– Jag tror det. Jag tror att politiker inte alltid framställs på ett rättvist sätt. Dels genom de här tv-debatterna. Vi har alldeles för många partier i Sverige, det är åtta partier och även om man har en tvåtimmarssändning så ska man gå igenom många ämnen och det blir väldigt upphackat och kort.Så det du säger är att du vill avskaffa Miljöpartiet?– Jag har en champagne på kylning och jag har varit väldigt förutseende i det här så det är en champagne som ska lagras. Den har legat länge i mitt kylskåp och flyttat runt. Men nu hoppas jag att den ska korkas upp efter kommande val.Underbart!– Det är möjligen något ytterligare parti som skulle kunna ryka från riksdagen. Men de här debatterna, där tror inte jag att partiledarna riktigt kommer till sin rätt. Du måste förhålla dig till att det finns många tittare som har väldigt lite förförståelse och som är de mest lättrörliga väljarna. Det är en konsekvens av det höga valdeltagandet i Sverige. Mångas uppfattningar av politiker är hur de framställs i tidningar och då uppstår ett journalistiskt filter. Det fungerar så i Sverige att man måste vara väldigt försiktig när man talar med journalister. Nu har vi ett avspänt samtal här men jag blev intervjuad av Dagens Nyheter om min kandidatur och då kände jag åtminstone, det kanske är överdrivet, men att man är på helspänn. Ett felaktigt ordval kan hållas emot en och det spelar ingen roll vad du egentligen menar, har du en detalj fel och säger en sak fel så finns det många som med glädje kommer att välja att missförstå dig. Så jag tror att vi också har ett medieklimat i Sverige där politiker tvingas vara väldigt strama.Å ena sidan så uppfattar jag det som att man saknar politiker som upplevs som handlingskraftiga, självsäkra, som kan staka ut vägen och göra det som krävs. Så har vi fått en politikerstil som snarare är moraliserande och fördömande. Man säger det här klassiska, som har blivit som ett skämt, att Stefan Löfven säger att saker är oacceptabelt. Anledningen till att det blir ett skämt är att ”Okej, det är oacceptabelt så därför kommer vi med de här tre lösningarna på det”. Men i stället blir det den här reaktiva politiken som är att man vill visa att man inte heller gillar det man ser.– Det här stör mig något oerhört. Att det kommer politiska förslag efter den här typen av händelser vi har sett nu i Göteborg. Återigen, det är ingen singulär händelse. Mönstret är jättetydligt och det har varit tydligt oerhört länge. Då måste man kunna vara rakryggad och föra en politik man tror på. När en sån här händelse inträffar så förklarar man helt enkelt den befintliga politiken. Det provocerar mig något oerhört när det sker någon form av politisk kursomläggning på grund av den här typen av spektakulära händelser.Politiker upplevs som rädda för det mediala, de är rädda för att de vet att om de säger något fel, gör något fel och sen blir grillade i media så kan det kosta dem deras karriär.– Ja, så den rädslan och försiktigheten är rationell. På grund av att många i politiken har varit i politiken hela livet så är det en hel del som inte har något annat att falla tillbaka på. Då blir man beroende av att hålla sig kvar i politiken. Det kan göra att många väljer lågriskstrategier, det bidrar väl till det du beskrev tidigare, att politiken i Sverige inte känns så sexig. Jag tror att det framförallt handlar om en retorisk tradition, mer än något annat. Eller avsaknad av retorisk tradition, rättare sagt.Nu har jag sett din valfilm och du är väldigt vältalig.– Tack!Om jag ska vara lite elak så är man lite svältfödd på det efter att ha haft Stefan Löfven som statsminister i åtta år. Att prata om ”I Sverige pratar vi svenska” när vår statsminister inte kan sätta ihop en mening korrekt. En sak som jag tycker är problematisk med svensk politik är att det händer saker mot politiken så de blir nästan kränkta av verkligheten. Jag tror du tog upp det i din bok, att när man höjer straffet för vapenbrott så är det med några månader. Det du tog upp tidigare om vad man skulle behöva göra, till exempel att man inskränker offentlighetsprincipen, att alla tjänstemän har skyddad identitet. Att du gör den sortens ganska, jag vill inte säga drastiskt för det får det att låta som att det är irrationellt och det är rationellt…Men att det finns en tröghet i svensk politik som jag inte upplever att du har i hur du närmar dig de här frågorna. – Jag skulle säga att det finns en oförmåga. Ibland förundras jag över mycket av det som åstadkoms på 1900-talet i svensk politik. Man byggde ut socialförsäkringssystem, motorvägar och så vidare. Idag kan vi hålla på och debattera en enskild järnväg i tio, tjugo år. Det är också intressant det du sa, att det beskrivs som något drastiskt. Det är ett ordval som meningsmotståndare använder. Jag efterfrågar en rimlig och rättvis kriminalpolitik. Du har också rätt i att det sker ett duttande hela tiden och det där har jag upprepat till leda, så det vi behöver är ett systemskifte i kriminalpolitiken. Men jag tror också att vi behöver ett skifte i mentalitet, både hos politiker, inom rättsväsendet men också i samhället i stort. Det finns alldeles för mycket daltande och överseende som vi måste göra upp med. Det finns en del som tycker att det där låter auktoritärt och läskigt. I mitt drömsamhälle, om vi konkretiserar det, så vill jag ha fler poliser och poliser som är artiga och korrekta och vänliga mot hederliga medborgare. Det finns inget motsatsförhållande mellan att vara det och tillämpa nolltolerans och sätta hårt mot hårt. Du kan ha en trevlig polis i skärmmössa som stoppar en gosse som cyklar på torget och lägger vänligt handen på axeln och säger ”Hej lille vän, du får tyvärr inte cykla här. Du måste leda cykeln”. Du kan samtidigt ha samma polis som har befogenheter att när någon kör som en galning på strandvägen eller någon annanstans, eller spelar hög musik från sin bil, att helt enkelt beslagta den bilen utan pardon och sen får vederbörande gå hem. Då får det gärna regna. Sen har man löst alla de här ordningsproblemen. Det är inte svårare än så. Det är här jag menar att vi måste ha en annan mentalitet, lite jävlar anamma.Var det Theodore Roosevelt som sammanfattade sin vision för en amerikansk utrikespolitik ”Speak softly and carry a big stick”. Det är väldigt osvenskt numera.– Den här respektlösheten som inte bara polisen möter utan även lärare, busschaufförer, bibliotekarier, äldre i allmänhet. Den respektlösheten från framför allt från ung amen också vuxna människor, den möts man av för att man inte har en big stick. Det är det som saknas i många domäner.Det kom en bok som heter The Authoritarian Personalllity av Theordor Adorno som var knuten till Frankfurtskolan, där de försökte förklara framväxten av nazismen i Tyskland. Det de ville förklara var varför arbetarklassen i Weimarrepubliken valde nazismen i stället för kommunismen de borde ha valt, eftersom Frankfurtskolan var marxister så tänkte de så. Man utvecklade en tanke att det fanns en auktoritär personlighetstyp, en början på psykologisering. Man har utvecklat det där och det går igen idag också, det sättet att tänka på. Om man hamnar på TAN i GAL-TAN-skalan så är det att man vill ha lag och ordning. Vad är motsatsen till det? Att man gillar kaos? Eller att man vill ha en stark stat – är motsatsen att ha en stat som saknar kapacitet. Man gillar en stark ledare – vad vill man ha i stället? En helt inkompetent och svag ledare? Det låter inte heller bra. Så enligt det här sättet att tänka är det väldigt lätt att anses vara auktoritär. Sen hade de ju fel också. Arbetarklassen i Tyskland blev inte nazister utan det var medelklassen som blev det. Men det finns en tanke här, att det finns en latent auktoritär ådra i vårt samhälle. När det blir kris riskerar den att bryta fram. När man förespråkar ungefär det du och jag säger, så appellerar man till det här latenta auktoritära draget i det västerländska samhället. Det är en felaktig analys av Tyskland på 1930-talet och av vad som sker idag. Jag tror inte att människor som tycker att det här är problematiskt och som vill att man tar i, att man bekämpar gäng, plötsligt har blivit auktoritära. Jag tror fortfarande att de är liberala. Jag tror fortfarande att de är socialdemokrater. Vi riskerar inte en diktatur för att vi trappar upp bekämpningen av organiserad brottslighet.– Nej, inte heller för att vi har tydligare och fler auktoriteter i samhället. Ett samhälle mår bra av sunda auktoriteter. Rimliga, sunda auktoriteter. Det är i hög grad brist på sådana som har skapat det kaos och den gangsterkultur vi ser i stora delar av samhället, som har varit grogrunden för de här extrema problemen med brottslighet.Du tar upp det i din bok också, men den vanliga grejen som man alltid får höra och som jag tänkte att du ska få besvara nu: Det här är områden som är socioekonomiskt svaga, det är därför ett utsatt område kan tolkas på flera sätt. Mycket arbetslöshet, lägre utbildning, sämre hälsa, mer trångboddhet – är inte det förklaringen till den här kriminaliteten?– Vi vet att det är 3,2 gånger så vanligt för personer födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar att vara misstänkta för brott, jämfört med svenskfödda som har svenskfödda föräldrar. Den siffran är från Brottsförebyggande rådets senaste rapport om invandrares brottslighet. När man tar hänsyn till ålder och kön och inkomst och utbildning så sjunker överrepresentationen till 1,7. Så den gruppen och framför allt det vi pratar om är invandrartäta bostadsområden, att den gruppen begår fler brott, det är helt rätt att det till stor del beror på att de yngre har lägre inkomst och utbildning. Om man standardiserar för ännu fler faktorer så hade den där överrepresentation säkerligen sjunkit ytterligare. Det här får vissa att vilja tona ner betydelsen av invandring och kultur och man vill i stället fokusera på sociala faktorer och materiella omständigheter.Fler fritidsgårdar är det klassiska.– Ja, och apropå Alex Schulman så skrev han om den här BRÅ-rapporten precis det där med socioekonomi, han använde inte det ordet men det var den förklaringsmodellen han framförde. Men invandring och socioekonomi är inte motsatta förklaringar. Mycket av den här låga utbildningsgraden och arbetslösheten och trångboddheten, beror på ju på att vi har haft en hög invandring. Även när man försöker standardisera bort allt det här återstår det ändå en överrepresentation och den menar jag beror i hög grad på kultur. Sen tappas det ofta bort att mycket av de sociala problemen, är också en konsekvens av kultur. Med kultur menar jag beteende, mönster och värderingar och så vidare. Sen vill jag understryka, när jag håller på att problematisera kultur, att det stora problemet inte är utländska kulturer och det går överhuvudtaget inte att generalisera utländska kulturer för det är så oerhört stor skillnad mellan dels vilket land man kommer från, vilken del av det landet, vilken klasstillhörighet man haft. Det stora problemet är den här förortskulturen, gangsterkulturen som vuxit fram här i Sverige. Den är en mix av flera utländska kulturer och den har element från den svenska majoritetskulturen men framför allt från den amerikanska hiphopkulturen. Förnedringsrån, skottlossningar, bombattentaten, de grova stölderna, gruppvåldtäkter. Ingenting av det kan förklaras med materiella omständigheter. Det förklaras helt enkelt av vilken moral och vilka värderingar människor har. Vilken typ av beteende som man kan rättfärdiga för sig själv och vilket beteende som accepteras av den omedelbara omgivningen. Om du förnedringsrånar någon ökar det inte dina chanser att bli förtroendevald i Moderaterna. Vissa beteenden premieras i vissa kontexter och inte i andra.– Precis. Och då kan man säga ”Vadå, det är väl bara enstaka galningar”. Nej, vi hade en relativt känd rapartist som av olika skäl hamnade i onåd hos ett kriminellt gäng och de misshandlade honom och urinerade på honom och filmade detta och skrattade. Många av de här dåden som tidigare har betraktats som rena vansinnesdåd som utförts av personer under narkotikapåverkan eller psykos, utförs nu av flera personer i grupp, i samförstånd.Just att man lägger ut det i sociala medier är också ett tecken på att det handlar om något som man vill visa upp.– Precis, det måste förstås i en kulturell kontext. Vad är det som har gjort att den här gangsterkulturen har uppstått? Det beror såklart på att vi haft en kraftig segregation, på trångboddhet och demografi. Det har varit många unga som hängt på gårdarna och torgen och det har blivit någon form av flugornas herre i urban miljö. Det finns en växelverkan mellan det kulturella och socioekonomiska så med risk för att låta som en tråkig kriminolog, så finns det inget enkelt svar. Men man har ofta ensidigt betonat materiella omständigheter men jag menar att det är inte främst det som det handlar om.Nu är vi inne på det kanske allra svåraste. Det är en multifaktoriell förklaring. Jag följer en före detta kriminell som har begått grova brott och lämnat det bakom sig. Han har lagt upp väldigt intressanta trådar om det. Strax innan han var som mest brottsaktiv på 90-talet kom den här hiphopkulturen till Sverige och det var då man började dela upp sig i bostadsområden, det var då det började på det sättet, den typen av territoriell amerikansk kultur. Man har anammat idéer från USA och just den gatukulturen blandas med utanförskapskänslan som särskilt andra generationens invandrare känner. Det går igen i Frankrike och Storbritannien, även om de inte har lika många skjutningar och sprängdåd. I Sverige möter den en kultur som är extremt dåligt lämpad för det. Man har svårt att sätta hårt mot hårt, man tror på samtal. Jag pratade med en bekant som jobbar i frivården där de styr upp behandlingsplaner för kriminella. Hon sa att ”Man kan inte jobba längre än fem år om man inte har konstiga värderingar för det vi gör ger inget resultat. Dessutom kan man bi dödshotad och det får inga konsekvenser för den som gör det”. De kan bara säga att ”Jag var lite arg” och det är helt okej. Det är så etablerat så om du blir dödshotad av den du skrev en behandlingsplan för och går till din chef, så blir det nästan jobbigt för chefen. ”Varför är du till besvär. Det är så det är att jobba här”. Det tycker jag går igen på så många områden. Det krävs verkligen ett ändrat mindset. Om du dödshotar en polis får det en konsekvens direkt. Om du dödshotar någon som sitter på andra sidan bordet i frivården så får det en konsekvens direkt. På varenda områden måste det ske en förändring om man ska kunna få bukt med det hör.– Absolut. Det mentalitetsskiftet, att vi behöver både en starkare polis och ett starkare samhälle, det är en grundförutsättning för allt annat. Det är många som säger ”Det räcker inte” och nej, det gör det inte, men det är en grundförutsättning. Det finns inget motsatsförhållande mellan en mer repressiv kriminalpolitik och att vi jobbar förebyggande med olika sociala insatser på ett smart sätt, som angriper de här kulturella värderingsproblemen som finns.Något som är slående när man följer dig i sociala medier, du har jobbat som polis, du jobbar för ett säkerhetsföretag…– Och håller på att starta upp ett säkerhetsföretag också faktiskt, så den här kandidaturen har jag egentligen inte tid med men jag känner att de här frågorna är så viktiga. En avgörande sak som gjorde att jag kandiderade var när polismannen Andreas Danman sköts i somras. Då kände jag, nu får det vara nog. Nu måste jag göra någonting mer. Det där borde du ha inlett med! Det jag tänkte var att om man kollar på din valfilm – är du en enfrågeperson? Är det bara lag och ordning?– Nej, när jag hade ett vikariat på SvD:s ledarsida så skrev jag om alla möjliga frågor. Även när jag jobbade på Moderaternas riksdagskansli. Ett tag var jag även engagerad i kommunpolitiken i Sundbyberg och satt i kultur- och fritidsnämnden. Kulturpolitik och inte minst arkitektur ör frågor som ligger mig varmt om hjärtat. Men sen 2013, när de här problemen med brottsligheten för mig och många andra initierade blev väldigt tydliga, så har det inte funnits någon viktigare fråga att skriva om. Jag har ägnat allt mitt fokus och energi till att uppmärksamma det. Jag har inte kunnat skriva en artikel om arkitektur när vi har det här aggressiva cancern på samhällskroppen som successivt tränger in i den friska vävnaden. Jag menar att den här brottsligheten är ett akut hot mot vår demokratiska och civiliserade samhällsordning. Det kan låta som stora ord men den typen av grov organiserad brottslighet hotar vårt samhälle såsom det fungerar. Nu har verkligheten börjat hinna i kapp men jag upplever fortfarande att det saknas ett ”sense of urgencey”. Jag upplever att det är väldigt mycket politiskt taktiserande och mindre av en genuin oro över hur allvarligt läget faktiskt är. Så absolut, jag har ett brett politiskt engagemang men det överskuggas helt av den här frågan.Jag vet det för vi pratar om annat när vi pratar. Man brukade säga om George W Bush att han kunde ingenting så han fick förlita sig mycket på sina rådgivare…– Han hade pluggat juridik på Harvard så han var en dumskalle.Exakt, det var dialekten…– Jag gillade hans ”compassionate conservatism”. Jag tyckte att det var en sympatisk och rimlig inriktning och jag är väldigt ideologisk så jag sympatiserar starkt med Moderaternas liberalkonservativa utgångspunkt där min betoning kanske ligger på det konservativa det är en av anledningarna till att jag väljer att engagera mig just i Moderaterna. Inget parti är perfekt, jag hade önskat att det fanns ett Fredrikparti men Moderaterna är i grunden ett rimligt parti och jag kandiderar inte för den politik som partier har bedrivit utan för att partiet idag har den politik och den förmåga som behövs. Det säger jag också i min valfilm.Jag tycker att det känns som att jag förlorar en fri debattör till partipolitiken men jag hoppas att du lever upp till att fortsätta vara en frisk fläkt i debatten även om du ger in i det här. Det var jättekul att ha dig här!– Det lovar jag, och om jag inte lever upp till den förväntan så förväntar jag mig att du tillrättavisar mig.Då kommer jag avslöja alla hållhakar jag har på dig. Det var jättekul att ha dig här i Rak höger! Tack för att du var med och lycka till!– Det var jätteroligt, tack!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Lovisa Petterkvists I Stockholm var en stor succé när den kom ut 1892. Men boken hade en oväntad författare. I det nittonde avsnittet av bokpodden Kompisar från förr har Jonas Nordling och Joel Linderoth, chefredaktör på Land, satt tänderna i boken I Stockholm från 1892. Som författare angavs pseudonymen Lovisa Petterkvist, och många av dåtidens recensenter trodde att det var en man som skrivit boken. Men bakom täckmanteln fanns Alfhild Agrell, en firad dramatiker som försvunnit från rampljuset, och hennes comeback blev en stor succé. I podden går vi genom hennes livsöde, men framför allt diskuterar vi boken vi har läst, ett verk som har många kvaliteter värda att uppmärksamma än idag. (Och boken firar dessutom 130 år nästa år, inte 80 som vi råkar säga i upphetsningen.) Kompisar från förr är Dagens Arenas bokpodd. Där läser vi bortglömda böcker som väckt vår nyfikenhet, och pratar om dessa verk. För att alla ska kunna ta del av böckerna så väljs dessa från Litteraturbankens urval.

30 september. I Stockholm är en hög andel av de anställda i äldreomsorgen ovaccinerade. Varför är det så och vad kan man göra åt det? Äldre- och trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD) och psykiatriprofessorn Ingmar Skoog diskuterar med Maria Ludvigsson.

Vad kan vi lära oss om världen genom att läsa skönlitteratur? Malin Krutmeijer betraktar de skandinaviska länderna genom ett par amerikanska glasögon, placerade ovanpå en trave med kriminalromaner. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När den amerikanska litteraturvetaren Wendy Lesser läste sin första Sjöwall-Wahlöö-deckare förändrade det hennes syn på hela genren. Hon kände att hon verkligen hade genomlevt något tillsammans med Martin Beck, Lennart Kollberg och de andra figurerna. Det här var mycket mer än en brottsgåta som skulle lösas. Det var på 1980-talet och Wendy Lesser blev besatt, inte bara av Sjöwall-Wahlöö. I över 40 år har hon slukat skandinavisk kriminallitteratur, periodvis 4-5 böcker i veckan. Hon tyckte att hon lärde känna de skandinaviska samhällena, och för ett par år sedan bestämde hon sig för att resa hit. Resan till Sverige, Norge och Danmark är utgångspunkten för hennes bok "Scandinavian noir. In pursuit of a mystery". Lessers tanke är att utsätta sina föreställningar om Skandinavien för verkligheten. Det är en rätt komplicerad idé, inte minst om man tänker på vad som kännetecknar de skandinaviska romaner som hon fått sin bild ifrån. Inflytandet från Sjöwall-Wahlöö är fortfarande starkt, fast det gått över 50 år sedan deras första bok kom ut. De använde ju deckargenren för att skriva politiska romaner, och många av de mest framgångsrika författarna efter dem förvaltar det samhällsmedvetna arvet. Det är alltså inte realism. Kjell Eriksson, Leif GW Persson, Henning Mankell, Stieg Larsson och Jens Lapidus är några självklara namn i sammanhanget, men också exempelvis Tove Alsterdal som skrivit spänningsromaner om de som försvann i militärjuntans Argentina på 70-talet, och om Sudettyskarna under Andra världskriget. Sjöwall-Wahlöö var i sin tur inspirerade av amerikansk noir-litteratur, och den influensen har stärkts i skandinaviska deckare. Man kan också se vad jag tolkar som ett visst inflytande från superhjältegenren, med omnipotenta ärkeskurkar, overkligt stryktåliga hjältar och datasnillen och hackare i ett slags trollkarlsroller. Det här draget är tydligt i Stieg Larssons och David Lagercrantz Millennium-serie, och i Lars Keplers romaner om poliskommissarien Joona Linna, men det spökar i varierande grad i en hel del skandinavisk kriminallitteratur. Det är alltså inte realism. Det går förstås att söka samband med olika aspekter ur den sociala och kulturella värld som författarna lever och skriver i ändå. Däremot är det orimligt att förvänta sig några konturskarpa spegelbilder mellan litteratur och verklighet. Nu utgår Wendy Lesser väldigt mycket från Sjöwall-Wahlöö, vars böcker är mer realistiska, men det var ändå skönlitteratur de skrev. Dessutom kom deras sista bok ut 1975. Det har hänt en del sedan dess. Lesser hade kunnat öppna för en spännande analys av hur berättelsers verklighet och det vi själva upplevt i den fysiska världen samverkar när vi tolkar vår omvärld, men hon är ganska handfast. Hon berättar hur hon läst och förstått skandinaviska deckare, och hur hon uppfattar de skandinaviska städer hon besöker. Att hon i förbifarten döper en polis fru till Gunnar, och konsekvent kallar Helsingborg för Helsingbörg ger en extra komisk krydda. Lessers intryck är att feminismen inte haft mycket inflytande i skandinaviska samhällen. När hon ska definiera viktiga drag i skandinaviska kriminalromaner klarar hon inte riktigt att generalisera utan landar i hela 25 teman. Först kommer förstås alkohol. Lesser noterar att en del mordutredare mer eller mindre är alkoholister, som stordrinkaren Harry Hole i norrmannen Jo Nesbøs bokserie. Sjöwall-Wahlöös Martin Beck är mer måttfull, men tar ändå regelbundna turer till "the state liquor store", som Lesser tycker är oerhört exotisk. Det är överhuvudtaget tydligt att hon vet väldigt lite om det verkliga Skandinavien, men det hindrar inte att hon frejdigt tycker till om det mesta. Även om boken är lite ytlig, så är utifrånperspektivet fascinerande. Wendy Lesser noterar till exempel en stark fixering vid hem och inredning hos nästan alla skandinaviska författare. De stilbildande Sjöwall-Wahlöö beskriver i detalj hur det ser ut hemma hos brottsoffer, förövare och poliser. Lesser finner detta spännande men förvirrande. Det tar ett tag innan hon förstår att det är ett sätt att skildra personernas sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar, men hon kan ju inte koderna. Mest är hon besviken över att ingenstans i romanernas värld få möta den sparsmakade, stilrena design som hon förknippar med Skandinavien. Hon är också fascinerad av hur viktiga romanfigurernas hem är för dem. Hemmet är verkligen deras borg, och alla besökare tar respektfullt av sig skorna. Då bor romanfigurerna ändå oftast i lägenhet, vilket Lesser tycker är konstigt. Att inte äga ett eget hus är uppenbarligen ett fattigdomstecken för amerikanen. Hon verkar aldrig ha hört talas om det vi européer brukar referera till som "den borgerliga våningen", eller patriciervåningen. Riktigt intressant, och lite förvånande, är hur många tecken på misogyni hon hittar i romanerna. I den danska, svenska och norska kriminallitteraturen finns än idag väldigt få kvinnliga kommissarier och huvudpersoner. Däremot kryllar det av sexrelaterade brott mot kvinnor, och hos Sjöwall-Wahlöö pratas det ständigt om "nymfomaner". Lessers intryck är att feminismen inte haft mycket inflytande i skandinaviska samhällen. Nåja. Vad gnällde Sjöwall-Wahlöö om egentligen? Men Stieg Larssons Lisbeth Salander då? Hon representerar en "billig feminism", tycker Lesser, och där känner jag att hon gravt har missförstått sammanhanget och gjort en dålig läsning. Ser hon inte att Lisbeth Salander inte är skriven som en realistisk figur, utan som en anarkafeministisk superhjälte? Efter ungefär halva boken reser Lesser äntligen till Skandinavien, för att konfrontera intrycken från romanerna med verkligheten. Hon hyr en lägenhet i Stockholm och promenerar stjärnögd genom den svenska huvudstaden. Allt är vackert, rent, snyggt och underbart. Entusiasmen kulminerar när hon tittar på midsommarfirandet på Skansen, där hon faller i gråt av rörelse. Vad gnällde Sjöwall-Wahlöö om egentligen? För att få initierad bild av de skandinaviska samhällenas problem, har Lesser beslutat sig för att intervjua poliser. I Stockholm når hon först inte längre än till en arrogant pressavdelning. I Köpenhamn däremot får hon träffa ingen mindre än Jens Møller Jensen, som var ansvarig för utredningen av mordet på Kim Wall. Han tar omedelbart ur henne uppfattningen att det begås mord på löpande band i de skandinaviska storstäderna. Äntligen hör Stockholmspolisen av sig. Sedan blir Lesser varse den danska så kallade ghettolagstiftningen och debatten om invandrare, muslimer och integration. Hon blir uppriktigt chockerad. Upprörd drar hon slutsatsen att det i Danmark saknas kunskap om vad sådant ledde till i Tyskland på 30- och 40-talet. Lesser reser vidare till Ystad, där hon äcklas av turistindustrin kring Kurt Wallander. Oslo i sin tur tycker hon är litet och folktomt. Något stukad återvänder hon till Stockholm. Och äntligen hör Stockholmspolisen av sig. Lesser träffar Bengt, utredare på grova brott sedan nästan 40 år. Grånad, opretentiös, sensitiv och skärpt berättar han för henne om Sverige, svenskarna, brotten och mordet på Olof Palme. Han är en sann humanist. En "mensch" kallar Lesser honom. Här är han ju, känner hon, hennes älskade kommissarie Martin Beck, livs levande. Malin Krutmeijer

Helena Edlund har tjenestegjort med ISAF i Afghanistan og det var naturlig å stille spørsmålet: -Hvorfor falt Kabul? Nå står Kabul for noe mer enn bare den afghanske hovedstaden. Ordet er blitt et symbol på Vestens mislykkethet og det har fått en illevarslende klang. Afghanistan har kommet til Vest-Europa. Bare i Sverige er det rundt 70.000 afghaner. Selv kong Harald sa at nordmenn kommer fra Afghanistan. Virkelig? Tør vi ikke innrømme forskjellene, selv når de er så tydelige? Afghanistan er ikke noe land, det er en samling stammeområder. Er Vest-Europa i ferd med å anta trekk som minner om Afghanistan? Med klansystemer, parallelle strukturer, undergrunnsøkonomi, kriminalitet i ukjent skala. I Stockholm er det 250 oppklarte drap. Det er et nesten ufattelig tall. Document ønsker å bringe de nordiske land tettere sammen. I dag sa Center-leder Annie Lööf at demokratiet er truet i Vesten, av «indre fiender». Dette er det scriptet som går igjen. Mistenkeliggjøringen er generell, men skaper den uro. En leser skrev i dag og fortalte at han var blitt oppringt av politiet som hadde fått en bekymringsmelding av Kripos. Han hadde skrevet ting på nettet som ikke var bra. Hva da? Nei, det fikk han ikke svar på. «Hat» kanskje. Men hva er det? Vi har kommet ganske lang på veien mot svenske tilstander, helt på egen hånd. Videoen er klar til å sees via Rumble. Følg oss der! Følg oss på Odysee! Følg oss også på PodBean, iTunes, og alle steder podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der!

En exklusiv och dyr klocka kan signalera status och rikedom men också användas av kriminella för att tvätta pengar. I Stockholm har polisen också sett hur klockrånen går i vågor. Klockor av exklusiva märken kan vara både en statussymbol och en investering. Det är inte ovanligt att en märkesklocka som köps i början av ett år kan ha ökat i värde mot slutet av året om man bestämmer sig för att sälja den vidare. Det handlar om klockor som kan kosta hundratusentals kronor, ibland uppemot miljonbelopp eller däröver. Värdet på armbandsuren gör dem också till ett populärt byte bland kriminella. Jag har 17 stycken bekanta som han blivit av med sina klockor, säger säkerhetskonsulten Tom Schuterman. Han berättar att flera blivit rånade, till och med under pistolhot, och att det även handlar om personer som råkat ut för ficktjuvar. Men enligt Tom Schuterman kan det finnas ett stort mörkertal. Hans erfarenhet är att inte alla som blivit rånade gör en polisanmälan. I många fall är offret helt enkelt för rädd för att anmäla eftersom man är rädd för att rånarna ska söka upp dem. Att köpa en exklusiv klocka kan också vara ett enkelt och snabbt sätt för kriminella att tvätta brottsvinster från sin kriminella verksamhet. Polisen upptäckte under utredningen av bedrägerier mot äldre att det kunde gå väldigt snabbt från att pengar överfördes till ett konto till att de användes för att finansiera ett exklusivt klockklöp. Förloppet från att de här pengarna omsätts är snabba mellan 30 till 60 minuter, så har då omsatt då med uttag och exempelvis det här klockköpet, säger Peter Magnusson, förundersökningsledare vid Stockholmspolisen. Under våren 2021 har Länsstyrelsen gjort en särskild tillsyn mot butiker som säljer exklusiva klockor och smycken, med anledning av problemet med att brottsvinster "tvättas" genom att köpa exempelvis en dyr klocka. Förvaltningsrätten i Stockholm dömde tidigare i år tre urmakare att betala sanktionsavgifter på totalt 16 miljoner kronor för att de inte följt penningtvättslagen. Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén   Medverkande: Christian Alsberg, chef för utredningsgrupp på Norrmalm i Stockholm city Peter Magnusson, förundersökningsledare Stockholmspolisen Tom Schuterman, säkerhetskonsult Alexander Wallenius, spaningschef polisen Stockholm city Producent: Viktor Papini Reportrar: Jill Eriksson & Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

En exklusiv och dyr klocka kan signalera status och rikedom men också användas av kriminella för att tvätta pengar. I Stockholm har polisen också sett hur klockrånen går i vågor. Klockor av exklusiva märken kan vara både en statussymbol och en investering. Det är inte ovanligt att en märkesklocka som köps i början av ett år kan ha ökat i värde mot slutet av året om man bestämmer sig för att sälja den vidare. Det handlar om klockor som kan kosta hundratusentals kronor, ibland uppemot miljonbelopp eller däröver. Värdet på armbandsuren gör dem också till ett populärt byte bland kriminella. Jag har 17 stycken bekanta som han blivit av med sina klockor, säger säkerhetskonsulten Tom Schuterman. Han berättar att flera blivit rånade, till och med under pistolhot, och att det även handlar om personer som råkat ut för ficktjuvar. Men enligt Tom Schuterman kan det finnas ett stort mörkertal. Hans erfarenhet är att inte alla som blivit rånade gör en polisanmälan. I många fall är offret helt enkelt för rädd för att anmäla eftersom man är rädd för att rånarna ska söka upp dem. Att köpa en exklusiv klocka kan också vara ett enkelt och snabbt sätt för kriminella att tvätta brottsvinster från sin kriminella verksamhet. Polisen upptäckte under utredningen av bedrägerier mot äldre att det kunde gå väldigt snabbt från att pengar överfördes till ett konto till att de användes för att finansiera ett exklusivt klockklöp. Förloppet från att de här pengarna omsätts är snabba mellan 30 till 60 minuter, så har då omsatt då med uttag och exempelvis det här klockköpet, säger Peter Magnusson, förundersökningsledare vid Stockholmspolisen. Under våren 2021 har Länsstyrelsen gjort en särskild tillsyn mot butiker som säljer exklusiva klockor och smycken, med anledning av problemet med att brottsvinster "tvättas" genom att köpa exempelvis en dyr klocka. Förvaltningsrätten i Stockholm dömde tidigare i år tre urmakare att betala sanktionsavgifter på totalt 16 miljoner kronor för att de inte följt penningtvättslagen. Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén   Medverkande: Christian Alsberg, chef för utredningsgrupp på Norrmalm i Stockholm city Peter Magnusson, förundersökningsledare Stockholmspolisen Tom Schuterman, säkerhetskonsult Alexander Wallenius, spaningschef polisen Stockholm city Producent: Viktor Papini Reportrar: Jill Eriksson & Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

Det är bara 150 år sedan Sverige drabbades av landets sista svältkatastrof. Efter en ovanligt kall vår och sommar 1867 låg snön kvar vid midsommar på många håll i Norrland. Nästa år blev det torka i södra Sverige. Resultat blev missväxt och svält som kulminerade våren 1869.En rad meteorologiska fenomen i en olycklig samverkan gjorde våren och sommaren 1867 mycket kalla. I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader — sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket. Och frosten slog till redan i juli och förstörde de magra skördarna.Hösten 1867 gav regeringen nödlån till Norrlandslänen och nödhjälp kunde organiseras. Men den rådande ideologin och synen på fattiga gjorde att hjälpen många gånger gavs motvilligt och med förbehåll, som att bara de som kunde betala tillbaka nödhjälpen fick ta del av den.I fjortonde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro om svältåren 1867 till 1869. Han är aktuell med boken Svälten – Hungeråren som formade Sverige.Vid sidan om den statliga hjälpen genomfördes stora privata insamlingar till de nödlidande norrlänningarna i Sverige och utomlands. Bidrag i form av kontanter och livsmedel kom från Tyskland, Norge och Danmark, England, Italien, Holland, USA, Spanien, Portugal och Ryssland. Nödhjälp som skeppades uppför Norrlandskusten.Till Norrbotten och Västernorrland levererades stora mängder spannmål så att antalet som svalt ihjäl stannade vid några hundra. I Västerbotten däremot dog flera tusen människor. Värst drabbades orter som lilla Robertsfors vid kusten och Bygdeå och Burträsk, där fyra eller fem gånger eller till och med sex gånger så många dog som under normala år.Den stränga kylan följdes av torka år 1868. Men när landshövdingarna i Kronoberg, Gotland och Blekinge län i november 1868 vände sig till regeringen för att be om hjälp blev svaret nej.Den samlade statistiken visar att det 1869 dog så många som 14 000 fler svenskar än under ett normalt år, vilket gjorde detta till det utan tvekan värsta av de tre nödåren.Under åren 1867–69 dog sammanlagt ungefär 27 000 fler människor än det annars skulle ha gjort till följd av nöd och svält. Dessa nödår blev upptakten till en mass-emigration. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans avsnitt spelades in från ett hotellrum i Stockholm och en altan i Växjö. Anna träffade Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson i Stockholm igår… Anna berättar var som är på gång i partiet. Studentvecka präglar ett soligt Växjö dessa dagar. Vi ser att firandet har närmat sig det normala, men ej när det gäller utspringet på skolan. Budgetdebatten i Växjö är avklarad. I Stockholm debatterade partiledarna för sista gången före sommaren. Hur kommer Socialdemokraterna att klara debatten mellan (V) och (C)? Kunden får del av vinsten? Är det ok att dela ut vinster från kommunala bolag? Anna och Ulf förklarar den senaste diskussionen kring ämnet. Kommentera gärna podden i kommentarsfältet

I över fyra dygn var Kjell och en kollega instängda i en nerrasad tunnel under Stockholm. Vatten och slam hade forsat in, och nu satt de i en luftficka utan kontakt med omvärlden. Hur undviker vi allvarliga ras nu när så många tunnlar byggs i tättbebyggda områden? Idag är Kjell Tudare 82 men minnena när han som 26-årig ingenjör fick tillbringa flera dygn i en blöt, kall tunnel är starka. Han och kollegan Sören blev kändisar när de äntligen räddades, i vad som blev en av de första direktsända mediehändelserna. Hela Sverige hade följt dramatiken i radio och tv och när de kom upp stod en folksamling där och jublade. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i den svåra konsten att bygga tunnlar i tättbebyggda områden. Hur vet man att man inte går genom "dåligt berg" så att de rasar, som på Kjells tid? Vad finns det för tekniker att bemästra sådant. Och hur ser man till att staden ovanför inte rasar eller får nya sprickor i fasaden? I Stockholm görs den största utbyggnaden av tunnelbanan på 45 år och ett av de områden de ska igenom är just det "dåliga berget" som rasade på 1960-talet. Men den här gången ska de använda frysteknik för att ta sig igenom det området. I Oslo byggs Nordens längsta tågtunnel med jätteborr i stället för sprängning för att störa omgivningen så lite som möjligt. Och i Köpenhamn har de byggt sin tunnelbana genom mjuk sand och lera vilket är svårt på ett helt annat sätt. Medverkande: Björn Gunér, producent Programledare: Lena Nordlund Ljudtekniker: Nisse Lundin

OBS! KLIPPT VERSION!STÖTTA OSS PÅ PATREON OCH FÅ HELA AVSNITTEN - TOTALT 2H GOTT SNACK VARJE VARDAG!https://www.patreon.com/gottsnackChang Fricks eventuella stenkastande i ett eventuellt glashus,Vi Ringer Dennis i Mullsjö som har tatuerat in den lokala pizzerians eventuellt problematiska logotyp på armen, han går även med på att tatuera in gott-snack-loggan live i studion(swisha Fredrik med ditt bidrag)Nya inslaget kulturonsdag med Essy Klingberg premiäras och där avhandlas den tunna linjen mellan välskrivet och platt fall i succéserien den tunna blå linjenVi gästas även av Poeten och levnadskonstnären Elis Burreau som pratar om sin poesi, att vara en del av den nya alt-beat-generationen, att kapitalisera på sin barncancer, att avvärja clowner, att leva på stipendier, att hata Sebastian Mattson och mycket mer.Dessutom: Områden I Stockholm som börjar på HÖ, att tjata sig till ett äktenskap, de mest otrogna nationerna, hockey som kuliss, att Gunilla inte förstår engelska undertexter och mer ÄNDÅ.Som vanligt för 10$-Patrons:GOTT EFTERSNACK om Yrkestitlar med högst svansföring, folk som inte kan smälta in, Paows spruckna skärmar, Fredriks observationer av juver, Den för tidigt RYCKTA Anna Lindh, salta ringar under armarna, kubtesta chatten, topp tre män med TUNGA DUNKAR, bränna broar, den alkade våldgästen, att ta in vapen i stuion och sveriges i SÄRKLASS sämsta andedräkt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Stockholm har utlandsfödda kvinnor och familjer sedan 2017 kunnat få stöd under förlossningen av en kulturdolksdoula. Kulturtolksdoulans roll är att hjälpa familjen till ökad trygghet genom sitt aktiva doulastöd på plats under födseln och i detta ingår att doulan kan underlätta kommunikationen med vårdpersonalen. Projektet har växt genom åren, under 2020 fick 470 familjer inom regionen stöd av doulorna som i nuläget kan stödja på mer än 25 olika språk! Det finns många styrkor i kulturtolkdoulans roll och samarbetet med vårdgivarna runt den födande och i avsnittet kan du höra mer om detta!  Dagens gäst i MHV-podden är Anna Jensen, leg barnmorska och projektledare för Doula och kulturtolk Stockholm. Intervjuar gör samordningsbarnmorska Emma Lilliehöök.