Podcasts about intelligenta

Åsnan har fungerat som en symbol för dumhet och envishet, men i litteraturen kan man ana att djuret har en större betydelse än så. Torbjörn Elensky inspireras av dess konstruktiva dumhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Hur är det egentligen: är dumhet bara brist på intelligens eller är det en egenskap i egen rätt? Kan det finnas olika slags dumhet, precis som det finns olika slags intelligens? Övergripande, språklig, matematisk, social, politisk... kanske finns det även kreativ och konstruktiv dumhet, som kan leda till framsteg för mänskligheten? Kanske finns det också en viss intelligent dumhet, som den där listiga strategin för att slippa ansvar, som återfinns i uttrycket ”hacerse el sueco”, att göra sig svensk. Att göra sig svensk är till exempel att låtsas som man inte fattar för att slippa dela på notan, komma undan ansvar för något man gjort, som ett barn som gör sig tungt för att inte kunna lyftas gör sig denna variant av svensken oförstående för att inte dras in eller ställas till svars. Man kan fundera länge på varför spansktalande fått för sig att just svenskar är så funtade, men den makthavare som säger sig ha varit naiv gör sig i detta svensk, se hace el sueco.Det bästa exemplet på konstruktiv dumhet i den moderna litteraturen är nog den tappre soldaten Svejk, i den tjeckiske författaren Jaroslav Haseks roman från 1921. Svejk är tjock och trög, men alltid optimistisk och villig att stå till tjänst. Han driver sina överordnade till vansinne genom att ta deras order bokstavligt, vara orimligt plikttrogen och alltid bemöta alla klagomål med ett nöjt leende. Han är en riktig åsna, men med sin dumhet avslöjar han överhetens och hela första världskrigets absurditet. Åsna ja, djuret som förknippas med dumhet vandrar också sida vid sida med litteraturhistoriens mest berömda kloka dumbom. Sancho Panza. Panza följer sin herre don Quijote genom det tidiga 1600-talets Spanien. Riddaren av den sorgliga skepnaden, är bildad och hjältemodig, en hidalgo med ideal från medeltiden som färdas genom den spanska guldålderns Kastilien och som gång på gång måste räddas från sin egen fantasis förvrängning av omgivningen. Hans häst är en riktigt ömklig krake, men den är åtminstone en häst, så den har ett namn. Rosinante. Panzas åsna är enbart en åsna, så den har inget namn utan kallas bara rucio, grå. Den försvinner dessutom utan någon förklaring. Det finns de som trott att Cervantes sjabblade bort den i skrivandet. Men det verkar väl ganska osannolikt? Snarare ligger förklaringen i åsnans symbolik, som inte bara handlar om dumhet utan också om envishet. Den representerar det lägsta folket, de fattiga, slavarna, de som tvingas att tjäna fast de inte vill. De som genom hela historien gjort passivt motstånd genom att låtsas inte förstå order, maska och sinka och gå åt andra hållet. Försvinnandet är alltså mycket medvetet, och den namnlösa åsnan något som förbinder Cervantes roman med andra romaner.Redan de gamla romarna använde åsnan som symbol för dumhet. Quid nunc te, asine litteras doceam? löd ett uttryck. Åsna, ska jag lära dig att läsa och skriva? Den fenomenala romerska romanen ”Den gyllene åsnan” från 100-talet efter Kristus är den enda roman på latin från antiken som överlevt. Precis som i de grekiska romaner författaren Apuleius imiterar, är handlingen varierad och komplicerad. Det handlar Lucius, en ung man som är väldigt intresserad av magi och som tänker förvandla sig själv till en fågel – men istället blir till en åsna. Han upplever en mängd exotiska resor och äventyr i denna skepnad, tills han befrias av gudinnan Isis, vars kult han ansluter sig till. Det är utvikningarna som är romanens stora behållning. Den blev enormt populär när den trycktes första gången i Italien 1469. Den översattes och spreds snabbt över Europa. Den första översättningen till spanska trycktes i Sevilla redan 1513 och här gjorde den så stor succé att den gav upphov till pikareskromanerna, berättelser om personer som reser runt i Spanien och upplever det ena äventyret efter det andra. Precis som i ”Don Quijote” alltså, som kan sägas vara både kulmen på detta litterära skede och öppningen till de följande århundradenas europeiska romankonst.Litteraturen avslöjar en sanning: Åsnan är inget dumt djur, inte egentligen, tvärtom är dess envishet snarare ett uttryck för intelligens. Den vill inte lyda. Men den är en av människans verkligt gamla tjänare. Troligen först tämjd av afrikanska herdar för mer än 6000 år sedan. Man har i Egypten hittat åsnegravar äldre än pyramiderna. Josef, Maria och Jesus flydde till Egypten på en åsna, på samma djur red Jesus in i Jerusalem. Den klassiskt antika åsnan förenas med den bibliska åsnan, främst genom Det nya testamentet, men även i det gamla återkommer vårt trogna arbetsdjur, än som symbol för dumhet, än för ödmjukhet och det enkla arbetande folket. Särskilt central är legenden om Bileams åsna i fjärde Mosebok. I den är det åsnan som har förmågan att se en ängel som spärrar vägen för Bileam, som blir arg och piskar åsnan varpå denna mirakulöst får talets gåva och frågar varför Bileam slår honom. Till slut visar sig ängeln även för människan, men den enkla, dumma åsnan såg den först.Den store filosofen, diktaren och astrologen Giordano Bruno förenar den antika och den bibliska åsnan på ett sätt som verkligen skingrar alla motsägelser. I den lilla skriften ”Den pegasiska hästens kabbala” från 1585 hålls ett lovtal till den kristna ödmjukhetens åsna. Texten är full av ironiska blinkningar och vändningar och åsnan blir en samlande symbol för det kristna hyllandet av okunskap som väg till frälsning. Bruno var ingen vän av okunskap, vilket framgår med önskvärd satirisk tydlighet. Men i den senare delen av boken kommer åsnan tillbaka. Nu är det den som segrar över de mänskliga akademiernas tjockskallighet – och det visar sig att den vita bevingade hästen Pegasus, i själva verket var en åsna. Liksom Bruno själv, som på grund av sitt envetna fasthållande vid sina övertygelser väckte kyrkans missnöje och brändes på bål av inkvisitionen i Rom år 1600.Kanske är dumhet en av våra viktigaste egenskaper. För Sokrates var detta att göra sig dum ett sätt att tvinga folk att bena upp sina egna resonemang, lite som Svejk fick sina befäl att göra bort sig genom att lyda dem. Intelligenta personer kännetecknas också av sin överlägsna förmåga att försvara galna idéer med skarpare argument än mindre begåvade människor. Den intelligenta vill glänsa, ta plats, vara först med det senaste och vecklar lätt in sig i omständligt försvar för abstraktioner som leder käpprätt till helvetet. Den som är lite åsneaktig däremot låter sig inte så lätt dras med av det senaste, den bryr sig inte om flärd och prestige utan stretar på i tysthet. Det är bara en intelligent person som skulle kunna få för sig att upphöja dumheten till ideal, medan åsnan inte skulle bry sig om att den tilldelades hjälterollen. Den skulle spela svensk, göra sig tung, streta vidare i sin takt och på sin höjd skulle den le åt påståendet att den i själva verket var en Pegasus.Torbjörn Elenskyförfattare och essäistLitteraturGiordano Bruno: Den pegasiska hästens kabbala. Översättare: Gustav Sjöberg. Eskaton, 2024.Miguel de Cervantes: Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha. Översättare: Jens Nordenhök. Nilsson Förlag, 2016.

Hur kan vi göra fel på rätt sätt och lära av felen vi begår?Vi gör alla misstag och det har länge pratats om att vi ska dela med oss av dem och lära från dem. Alla nya uppfinningar präglas av försök som inte lyckas, alltså det vi kallar misslyckanden, tills man en dag lyckas. Samtidigt vill vi förstås inte sträva efter att göra fel och misstag. Att misslyckas är sällan speciellt roligt. Plus att vissa misstag i vissa branscher kan vara direkt farliga.Amy Edmonsons bok Right kind of wrong hjälper oss till att börja med att sortera begreppen.Misstag är enklare fel där vi avviker från en rutin eller på annat sätt felar fast vi vet hur vet hur vi borde ha gjort.Olyckor är mer komplexa fel där ett antal faktorer sammanfaller på ett nytt sätt.Upptäckter börjar ofta med intelligenta fel. Vi får helt enkelt oväntade resultat av att vi medvetet testar nya saker.Fel är inte alltid rättOm det finns ett rätt sätt att göra något och jag medvetet frångår det, eller inte följer instruktioner så är det klandervärt. Att göra samma misstag om och om igen, då är det inte misstag längre. Om jag däremot gör ett misstag eller fel och lär av det, är det snarare beundransvärt.I verksamheter som har stora säkerhetsrisker bör det finnas rutiner som förebygger misstag, och om de ändå sker behöver man göra en översyn av rutinerna. Ett sätt att undvika att misstag blir misslyckanden är att bygga in avstämningspunkter längs vägen i en händelsekedja.Intelligenta fel och riskerIntelligenta fel är när vi försöker uppnå ett gott syfte i en komplex och oförutsägbar situation. Resultatet blev inte det vi önskade - men vi lärde oss något på vägen.För att utveckla nya saker behöver vi ta intelligenta risker. Men eftersom människor i grund och botten inte vill göra fel och misstag behöver vi hitta rätt förhållningssätt till risken. Vi kanske kallar det hela för en pilot?Vi behöver förstå och acceptera att vi människor gör misstag och fel. När vi väl har gjort det kan vi se till att vi undviker farliga fel och blir öppna med att dela med oss både av misstagen och lärdomarna så att fler vågar fela intelligent.---Den bästa hälsan är den som blir av. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. De har allt det där du tänker dig: träningspass, program för mental hälsa, individuella hälsoplaner. Till och med företagsgym om du vill. Och så jobbar de med aktivering, så att hälsan just blir av.Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lina Hedin från Add Insight gästar podden och berättar om De senaste insikterna kring psykologisk trygghet Rätt sorts fel - Amy Edmondsons senaste forskning och boken Right kind of wrong (start 10:48) Vi pratar om enkla och komplexa misstag samt intelligenta misslyckanden. Varav de sistnämnda är de enda värda att fira.  Vi pratar om hur psykologisk trygghet möjliggör för oss att lyfta fram information som finns i det dolda. Och att det har visat sig att det rent karriärmässigt ibland är bättre att inte göra fel, än att göra rätt. Lina reder ut hur vi istället kan bli mer handlingskraftiga.  Vill du komma i kontakt med Lina och Add Insight så finns hon här: www.addinsight.se

Det småländska bolaget Netmine skapar techmagi. De ligger i framkant när det gäller att utveckla grunden för innovationer inom IoT och AI, som totalt omvandlar hur vi använder teknologi och gör vår omgivning smartare. För att prata mer om IoT och AI:s möjligheter och bolagets innovationer gästas Innovationslandet av Johan Kristins och Magdalena Hellman från Netmine.  Avsnittet spelades in 11 oktober och är ett betalt samarbete med Netmine. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.  

123. Gula Fläcken, Splinki Tinki & Intelligenta Värktabletter! by Lena & Susann Algeskär

När är människan vild och när är hon civiliserad? Venetianarnas syn på skogen på 1700-talet kan lära oss mycket om vilka vi är och kan vara. Idéhistorikern Julia Nordblad reflekterar över trädens tid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras 2020.Trädet kallades Senatorn, men eftersom det var så gammalt var det namnet förstås bara det senaste i en lång rad. När trädet en gång varit ungt hade varken kristendom eller islam funnits i världen, och när européer dök upp på den halvö på den nordamerikanska kontinenten där det levde, hade det redan stått där och långsamt låtit rötterna treva sig genom marken i tretusen år. En bra bit in på dess fjärde årtusende hade en svensk upplysningsman ordnat all världens växter och djur i ett enda system, och därmed givit trädet ett annat av dess namn: Taxodium distichum, sumpcypress.Stefano Mancuso och Alessandra Viola beskriver i boken Intelligenta växter: Den överraskande vetenskapen om växternas hemliga liv det evolutionära vägskäl som för femhundra miljoner år sedan skiljde växterna från djuren. Då föddes två radikalt olika, men båda framgångsrika, förslag på hur livet kan utvecklas och mångfaldiga sig in i framtiden. Ett stillastående och långsamt växtliv mot ett kortare, rörligt djurliv.Medan trädet i en oavbruten rörelse, decennium efter decennium, århundrade efter århundrade sträcker sig mot solen smattrar våra livstider förbi. Stater, ja hela civilisationer dyker upp och försvinner igen. Stillastående rör sig trädet förbi oss, in i framtiden.Vi lever sida vid sida genom ett helt människoliv, för trädet ett ögonblick. Trädets tid gör människan gåtfull: vilka är vi egentligen, vi rörliga, kortlivade?Många samhällen har försökt sträcka sig efter trädens tid för att säkra tillgången på timmer och bränsle. Inte hugga för tidigt, inte allt på en gång, ge sig till tåls. Genom hela moderniteten har statstjänstemän, politiker och filosofer brottats med frågan om vad som kan förmå människor att anpassa sig till den långa tiden? Svaren har varit olika, och varje samhälles förhållande till träden har därför också speglat vad det har trott om människan.I renässansrepubliken Venedig var trädens tid en ständig huvudvärk. Historiken Karl Appuhn beskriver i boken A Forest on the Sea hur Venedig byggde hela sin existens på handel och militära expeditioner sjövägen. Det var en stat vars glans och ära krävde skepp på skepp av trä, en hel skog på havet. För att garantera republikens fortlevnad byggde den venetianska politiska klassen under loppet av fyra hundra år upp ett intrikat system av lagar och institutioner för att hushålla med skogen så att det alltid skulle finnas timmer av tillräcklig storlek att bygga fartyg av.I början av 1700-talet skickade den venetianska senaten ut en skogsinspektör vid namn Leonardo Mocenigo för att inventera skogarna på fastlandet. Han gick grundligt till väga. Nöjde sig inte med att avlägga rapport om ekbeståndet, utan försökte också utveckla den politiska vokabulär han tyckte att ett samhälle behövde när det var helt beroende av en växt som tog flera århundraden på sig att bli färdig för skörd. Mocenigo hittade orden för vad han såg som principerna bakom en långsiktig skogspolitik.Genom att använda italienskans olika ord för skog illustrerade han hur skogspolitiken i grunden handlade om människan. Bosco var den skog som sköttes väl, det vill säga som brukades enligt republikens principer, med det allmänna bästa i meningen samhällets långsiktiga intressen för ögonen. Kontrasten var selva, vildmarken. Men inte vildmarken som vi tänker oss den idag, som den orörda naturen, utan vildmarken som den natur där den vilda människan fått härja och det kortsiktiga egenintresset styra. Både bosco och selva var alltså människans skogar. Den avgörande skillnaden låg inte i huruvida människan alls hade brukat naturen, utan i vem hon varit när hon gjort det. Vad hon låtit sig drivas av när hon planerat, och huggit eller avstått och låtit träden stå kvar. Hur långt framåt hon sett.Mocenigos sätt att föreställa sig relationen mellan människan, republiken och naturen var inte främmande för hans publik, alltså de venetianska senatorerna. De var vana vid att betrakta de politiska institutionerna som garanter för det långsiktiga allmänintresset. Men Mocenigos ord för skogen ställer frågor vi är mindre vana vid idag. När är människan vild och när är hon civiliserad? Vad behövs för att hålla den vilda, den kortsiktiga, människan borta från skogen?Venetianarnas framtid hängde på tillgången på högklassigt timmer och de byggde därför upp en byråkrati och ett politiskt språk som garanterade att träden fick stå i ett par hundra år. Vår framtid är beroende av riktiga skogar, för att dämpa den globala upphettningen och dess effekter, binda koldioxid och jord, rädda några av alla de arter som riskerar att försvinna för alltid. Venedigs villkor är på så sätt också vårt: utan träd ingen framtid. Kan vi lära oss något av venetianarna, deras institutioner och ord för trädens tid?Den sumpcypress som kallades Senatorn var välkänd i sin trakt i det som idag är Florida. Med sin nästan fyrtio meter höga, till stor del ihåliga stam var den ett landmärke i terrängen, liksom i människors minnen och vanor. Klockan halv sex på morgonen den sextonde januari 2012 kröp tjugosexåriga Sara Barnes in där, som hon brukade, för att i lugn och ro få röka sitt metamfetamin. Som vanligt gjorde hon upp en liten eld för att se bättre. Just den här dagen måste Sara ha varit ostadig på handen, för plötsligt hade elden spritt sig till trädets stam, och gick inte att släcka längre. När brandkåren kom brann sumpcypressen som en skorsten och var bortom räddning. Senatorn blev dess sista namn.Människan har potential för allt. Av alla rörliga livsformer är hon den rörligaste. Också hennes förhållande till tid är föränderligt. Hon kan offra vad som helst för ruset sju minuter bort, eller planera för de kommande tre hundra åren. Frågan är åt vilken människa ett samhälle anförtror skogen. Vårt förhållande till träden miljöfrågan om man så vill handlar inte så mycket om vårt förhållande till naturen som om vårt förhållande till oss själva. Vem vårt samhälle tror att människan är, och vem det gör henne till.Hur har vi det med trädens tid idag? Har vi ens ord för den? Är det selva eller bosco som Sveaskog kalhugger?Kortsynta myllrar vi kring trädens fötter, ägnar dem sällan någon uppmärksamhet. Ändå är vår tillvaro trädens och växternas verk. När de en gång i prekambrisk tid lämnade livet i havet förändrades allt. Det var de som syresatte luften, sänkte koldioxidhalten i atmosfären och temperaturen på jorden. Växterna skapade långsamt de rätta omständigheterna för en evolutionär explosion av alltmer komplexa livsformer. De genererade hela den biokemiska sfär på planetens yta där det rörliga livet kunde mångfaldigas, där människan kunde utvecklas. De skapade den enda värld vi kan leva i, den värld där solljus silas grönt och skuggor rör sig i vinden.Julia Nordblad, idéhistorikerLitteraturKarl Appuhn, A Forest on the Sea: Environmental Expertise in Renaissance Venice, Johns Hopkins University Press, 2009.Jaboury Ghazoul, Forests: A Very Short Introduction, Oxford University Press, 2015.Stefano Mancuso och Alessandra Viola, Intelligenta växter: Den överraskande vetenskapen om växternas hemliga liv, översättning Olov Hyllienmark, Bazar, 2018.Richard Powers, The Overstory, Random House UK, 2018.Rachel Sussman, The Oldest Living Things in the World, The University of Chicago Press, 2014.

Att tillverka tusentals produkter utan någon vidare analys kring eventuell försäljningspotential tycks dumt i en tid av allt mer detaljerad tillgång på data. Simon Åkerlund är medgrundare av den svenska startupen Binary Brains, som utvecklar en AI-modell för att förutspå försäljning utifrån en rad olika parametrar. Inom livsmedelsindustrin kan det handla om helgdagar, väderlek och mycket annat som påverkar utfallet. Binary Brains lösning har med andra ord stor potential att kunna reducera svinn, optimera logistikprocesser och öka lönsamheten - oavsett vilken bransch det gäller. // Inspelat under Nordic Future Food 2022 på Kistamässan. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och framtidenshallbara.se

På vilket sätt kan sensorer skapa en smartare infrastruktur för ditt företag och vara till hjälp i ert underhållsarbete? I veckans avsnitt av Logistikpodden möter vi Anna Rundgren som är COO på Brinja och jobbar med att koppla upp byggarbetsplatser.  Hon berättar allt om hur sakernas internet ger byggbranschen renare data, varför vi ska bort från manuell datainsamling och hur en enkel åtgärd som att sätta timers på sin byggbelysning gör enorm skillnad ur ett hållbarhetsperspektiv. Allt detta och mycket mer hör du i veckans avsnitt av Logistikpodden.Höjdpunkter i veckans avsnitt:01:51 Intelligenta byggarbetsplatser05:32 Var man hittar rätt teknik23:13 Samma sensorer kan ha flera användningsområden27:23 Internet of things i byggbranschen35:45 Tips för dig som vill utforska IoT Vill du veta mer om Anna och hennes arbete med Brinja? Besök Brinjas hemsida eller kontakta Anna via LinkedIn.Redigering, mix och master av https://littlecabincreatives.com

I avsnitt 62 återvänder vi kort till vinterbad, det är ju de tiderna nu. Kan det vara ett bra sätt att göra av med lite extra energi? Vi pratar sen om tillsatsen E171 (titandioxid) som EU nu förbjuder som tillsats i livsmedel efter att EFSA har gjort bedömningen att det inte kan uteslutas att ämnet kan orsaka skador på kromosomer och orsaka mutationer. Maria kommer osökt in på olika djurarters kromosomantal och om det kan vara kopplat till intelligens och sen svarar vi på flera lyssnarfrågor.  Länkar till studier och program vi pratar om i avsnittet finns på: https://www.fortasana.se/fortasanabloggen/ 

Emma berättar om viktiga faktorer på framtidens kontor. Den viktiga faktorn som kallas psykologisk trygghet och vikten av intelligenta misslyckanden. Vill du veta mer om psykologisk trygghet? Boka en föreläsning med Emma eller någon av hennes kollegor på Adinsight: https://addinsight.se/psykologisk-trygghet/

Källa för podden: https://www.enlitenpoddomit.se/e/elpoit-302 Om Shownotes ser konstiga ut (exempelvis om alla länkar saknas. Det ska finnas MASSOR med länkar) så finns de på webben här också: https://www.enlitenpoddomit.se/e/elpoit-302  Avsnitt 302 spelades in den 2:a februari 2021 och eftersom att Björn sett en artikel från 1980 om personal på ett sjukhus i Las Vegas stängdes av från jobbet för att haft vadslagning om vilka patienter som ska dö först, och därför så handlar dagens avsnitt om:   INTRO: * Johan har ätit lunch med Björn. Björn har ätit lunch med Johan också. * Vi pratar om att nätverk med kabel behöver "piggen"    * BONUSLÄNK: Thingverse - pigg till nätverkskablar, https://www.thingiverse.com/thing:4687836 * Björn har haft en bra vecka som varit intensiv med en massa avslutande på jobbet. Johan har fått tips på att köpa skruvade broddar till sina skor.    FEEDBACK OCH BACKLOG * Polstar 1 har Carplay men Polestar 2 har fortfarande inte Carplay. Kommer mid-2021   ALLMÄNT NYTT: * Vi pratar inte om redit och att vissa har tjänat pengar, och vissa har inte tjänat pengar så då blev de sura. Men David får förklara det nästa vecka... * Ladda saker med batteri remote från Xiaomi, https://www.macrumors.com/2021/01/29/xiaomi-announces-remote-wireless-charging * Från TIPS-kanalen på Discord:    * Ikea, https://www.ikea.com/se/sv/p/askvaeder-grenuttag-med-1-hal-10466475/ * Från TIPS-kanalen på Discord:    * Flash is not dead yet, https://feber.se/internet/sydafrikas-skattemyndighet-slapper-egen-webblasare/420964/   * BONUSLÄNK: Boktips: Jävla skitsystem, https://www.adlibris.com/se/bok/javla-skitsystem-hur-en-usel-digital-arbetsmiljo-stressar-oss-pa-jobbet-9789187207525     MICROSOFT * Ignite registreringen är öppen, https://register.ignite.microsoft.com/ * Det blir lättare att deploya (och till viss del hantera) Windows 10 i Intune, https://www.zdnet.com/article/microsoft-makes-available-windows-10-in-cloud-configuration-settings-for-it-admins/ * Office Lens döps om till Microsoft Lens och får nya funktioner, https://swedroid.se/office-lens-dops-om-till-microsoft-lens-far-nya-funktioner/ * Cognitive services blir bättre, och Björn är kränkt, https://azure.microsoft.com/en-us/updates/azure-cognitive-services-translator-inuktitut-language-text-translation-now-available/ * Azure Active Directory blir bättre, https://azure.microsoft.com/en-us/updates/9999-uptime-for-azure-active-directory-premium-customers-is-coming-april-1st-2021/    * BONUSLÄNK från chatten: https://public-apis.io/fun-translation-api * Dynamics 365 2021 release wave 1 plan overview, https://docs.microsoft.com/en-us/dynamics365-release-plan/2021wave1/     APPLE * Bravo Apple: iCloud Keychain kommer till Google Chrome för Windows, https://appleinsider.com/articles/21/01/27/icloud-keychain-coming-to-google-chrome-on-windows-for-the-first-time * Google kommer sluta samla reklam ID i iOS apps, https://www.macrumors.com/2021/01/27/google-to-stop-collecting-idfas-in-ios-apps    GOOGLE: * Microsoft Bing klarar av samma sak som Googles sökmotor... Enligt Australien… typ, https://www.marketwatch.com/story/if-google-pulls-out-of-australia-prime-minister-says-microsofts-bing-could-take-its-place-01612155236   FRÅN TIPS-KANALEN I DISCORD: * Ligger under "allmänt nytt" ovan.    SHUT UP AND TAKE MY MONEY: * Björns: Stream Deck * Johan: lite Intelligenta termostater     EGNA LÄNKAR * En Liten Podd Om IT på webben * En Liten Podd Om IT på Facebook * En Liten Podd Om IT på Youtube * Ge oss gärna en recension    * https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews     * https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069     LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: * Apple Podcaster (iTunes) * Overcast * Acast * Spotify * Stitcher   LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT http://discord.enlitenpoddomit.se   (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) )  

När är människan vild och när är hon civiliserad? Venetianarnas syn på skogen på 1700-talet kan lära oss mycket om vilka vi är och kan vara. Idéhistorikern Julia Nordblad reflekterar över trädens tid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Trädet kallades Senatorn, men eftersom det var så gammalt var det namnet förstås bara det senaste i en lång rad. När trädet en gång varit ungt hade varken kristendom eller islam funnits i världen, och när européer dök upp på den halvö på den nordamerikanska kontinenten där det levde, hade det redan stått där och långsamt låtit rötterna treva sig genom marken i tretusen år. En bra bit in på dess fjärde årtusende hade en svensk upplysningsman ordnat all världens växter och djur i ett enda system, och därmed givit trädet ett annat av dess namn: Taxodium distichum, sumpcypress. Stefano Mancuso och Alessandra Viola beskriver i boken Intelligenta växter: Den överraskande vetenskapen om växternas hemliga liv det evolutionära vägskäl som för femhundra miljoner år sedan skiljde växterna från djuren. Då föddes två radikalt olika, men båda framgångsrika, förslag på hur livet kan utvecklas och mångfaldiga sig in i framtiden. Ett stillastående och långsamt växtliv mot ett kortare, rörligt djurliv. Medan trädet i en oavbruten rörelse, decennium efter decennium, århundrade efter århundrade sträcker sig mot solen smattrar våra livstider förbi. Stater, ja hela civilisationer dyker upp och försvinner igen. Stillastående rör sig trädet förbi oss, in i framtiden. Vi lever sida vid sida genom ett helt människoliv, för trädet ett ögonblick. Trädets tid gör människan gåtfull: vilka är vi egentligen, vi rörliga, kortlivade? Många samhällen har försökt sträcka sig efter trädens tid för att säkra tillgången på timmer och bränsle. Inte hugga för tidigt, inte allt på en gång, ge sig till tåls. Genom hela moderniteten har statstjänstemän, politiker och filosofer brottats med frågan om vad som kan förmå människor att anpassa sig till den långa tiden? Svaren har varit olika, och varje samhälles förhållande till träden har därför också speglat vad det har trott om människan. I renässansrepubliken Venedig var trädens tid en ständig huvudvärk. Historiken Karl Appuhn beskriver i boken A Forest on the Sea hur Venedig byggde hela sin existens på handel och militära expeditioner sjövägen. Det var en stat vars glans och ära krävde skepp på skepp av trä, en hel skog på havet. För att garantera republikens fortlevnad byggde den venetianska politiska klassen under loppet av fyra hundra år upp ett intrikat system av lagar och institutioner för att hushålla med skogen så att det alltid skulle finnas timmer av tillräcklig storlek att bygga fartyg av. I början av 1700-talet skickade den venetianska senaten ut en skogsinspektör vid namn Leonardo Mocenigo för att inventera skogarna på fastlandet. Han gick grundligt till väga. Nöjde sig inte med att avlägga rapport om ekbeståndet, utan försökte också utveckla den politiska vokabulär han tyckte att ett samhälle behövde när det var helt beroende av en växt som tog flera århundraden på sig att bli färdig för skörd. Mocenigo hittade orden för vad han såg som principerna bakom en långsiktig skogspolitik. Genom att använda italienskans olika ord för skog illustrerade han hur skogspolitiken i grunden handlade om människan. Bosco var den skog som sköttes väl, det vill säga som brukades enligt republikens principer, med det allmänna bästa i meningen samhällets långsiktiga intressen för ögonen. Kontrasten var selva, vildmarken. Men inte vildmarken som vi tänker oss den idag, som den orörda naturen, utan vildmarken som den natur där den vilda människan fått härja och det kortsiktiga egenintresset styra. Både bosco och selva var alltså människans skogar. Den avgörande skillnaden låg inte i huruvida människan alls hade brukat naturen, utan i vem hon varit när hon gjort det. Vad hon låtit sig drivas av när hon planerat, och huggit eller avstått och låtit träden stå kvar. Hur långt framåt hon sett. Mocenigos sätt att föreställa sig relationen mellan människan, republiken och naturen var inte främmande för hans publik, alltså de venetianska senatorerna. De var vana vid att betrakta de politiska institutionerna som garanter för det långsiktiga allmänintresset. Men Mocenigos ord för skogen ställer frågor vi är mindre vana vid idag. När är människan vild och när är hon civiliserad? Vad behövs för att hålla den vilda, den kortsiktiga, människan borta från skogen? Venetianarnas framtid hängde på tillgången på högklassigt timmer och de byggde därför upp en byråkrati och ett politiskt språk som garanterade att träden fick stå i ett par hundra år. Vår framtid är beroende av riktiga skogar, för att dämpa den globala upphettningen och dess effekter, binda koldioxid och jord, rädda några av alla de arter som riskerar att försvinna för alltid. Venedigs villkor är på så sätt också vårt: utan träd ingen framtid. Kan vi lära oss något av venetianarna, deras institutioner och ord för trädens tid? Den sumpcypress som kallades Senatorn var välkänd i sin trakt i det som idag är Florida. Med sin nästan fyrtio meter höga, till stor del ihåliga stam var den ett landmärke i terrängen, liksom i människors minnen och vanor. Klockan halv sex på morgonen den sextonde januari 2012 kröp tjugosexåriga Sara Barnes in där, som hon brukade, för att i lugn och ro få röka sitt metamfetamin. Som vanligt gjorde hon upp en liten eld för att se bättre. Just den här dagen måste Sara ha varit ostadig på handen, för plötsligt hade elden spritt sig till trädets stam, och gick inte att släcka längre. När brandkåren kom brann sumpcypressen som en skorsten och var bortom räddning. Senatorn blev dess sista namn. Människan har potential för allt. Av alla rörliga livsformer är hon den rörligaste. Också hennes förhållande till tid är föränderligt. Hon kan offra vad som helst för ruset sju minuter bort, eller planera för de kommande tre hundra åren. Frågan är åt vilken människa ett samhälle anförtror skogen. Vårt förhållande till träden miljöfrågan om man så vill handlar inte så mycket om vårt förhållande till naturen som om vårt förhållande till oss själva. Vem vårt samhälle tror att människan är, och vem det gör henne till. Hur har vi det med trädens tid idag? Har vi ens ord för den? Är det selva eller bosco som Sveaskog kalhugger? Kortsynta myllrar vi kring trädens fötter, ägnar dem sällan någon uppmärksamhet. Ändå är vår tillvaro trädens och växternas verk. När de en gång i prekambrisk tid lämnade livet i havet förändrades allt. Det var de som syresatte luften, sänkte koldioxidhalten i atmosfären och temperaturen på jorden. Växterna skapade långsamt de rätta omständigheterna för en evolutionär explosion av alltmer komplexa livsformer. De genererade hela den biokemiska sfär på planetens yta där det rörliga livet kunde mångfaldigas, där människan kunde utvecklas. De skapade den enda värld vi kan leva i, den värld där solljus silas grönt och skuggor rör sig i vinden. Julia Nordblad, idéhistoriker Litteratur Karl Appuhn, A Forest on the Sea: Environmental Expertise in Renaissance Venice, Johns Hopkins University Press, 2009. Jaboury Ghazoul, Forests: A Very Short Introduction, Oxford University Press, 2015. Stefano Mancuso och Alessandra Viola, Intelligenta växter: Den överraskande vetenskapen om växternas hemliga liv, översättning Olov Hyllienmark, Bazar, 2018. Richard Powers, The Overstory, Random House UK, 2018. Rachel Sussman, The Oldest Living Things in the World, The University of Chicago Press, 2014.

Avsnitt 10: "Inte den mest intelligenta agenten" "Är micken på?" Frågan ställs när BaraBenpodden äntrar lirarnas nummer 10 där stabbige mittbacken Antonijo Matanovic är tillbaka tillsammans med dirigenten Christian Olsson och den finurlige yttern Daniel Andrén.Avsnittet lyfter fram- Hur stekhet är Allsvenskan nu?- Panelen tippar tabellen- Varför är Ferran ett svårdrucket vin?- Gör Rolle nån skillnad - eller är det flyt?- Sportchefernas haveri!- Klubbens haveri med processen!- Aiesh mentala haveri...- Sanas raseri mot Seb...- Bristen på disciplin hos serberna.- Strippstången i St:Pauli...- Covidskräcken för 2021!- Omgångens avgå!I ett rekordkort poddavsnitt (blott 80 minuter) blir det gött supportertjöt om detta och mycket mer. Trevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

VECKANS RUBRIKER: - Alla highlights och spel-reveals från Sonys PS5-event!
 - Bang & Olufsen + XBox = sant! 
- Mer om XBox’s framtid som konsol, samt Smart Delivery!
 - EA:s nya Star Wars-spel Squadrons som kommer i höst! 
- Star Wars Celebration skjuts upp till 2022! 
- Oscarsgalan skjuts upp 2 månader! - Biograferna börjar snart öppna upp igen! 
- San Diego Comic Con körs digitalt @ Home
 - DC anordnar egen digital mässa: DC FanDome
 - Ingen ny solo-Superman-film med Cavill?
 - Sigourney Weaver tror inte att Ellen Ripley återvänder! 
- Jurassic World: Dominion återgår till att spela in! 
- JK Rowling står fast vid sina uttalanden, får mothugg av fler Potter-skådisar! 
- Seriekreatören Denny O’Neil är död.
 - Animerad Invincible-serie från Robert Kirkman på gång!
 - Intelligenta civilisationer i galaxen? - Plus veckans födelsedagsbarn, bl a två GOTG-medlemmar!

Det har ÄNNU EN GÅNG varit mycket skitsnack därute, så Veckans Låt fick tyvärr bli ännu ett svärd att svinga mot skitsnackarnas halsar. Mycket tråkigt att det ska behöva bli så, hoppas skitsnackarna fått sig en tankeställare. Constructive Critique delas ut till en Mello-artist som har ett mycket farligt budskap. Dessutom gör segmentet Nalle Globetrotter comeback, med en liten oväntad twist. Allt detta och mycket mer i avsnitt 93 av MUSIC GÖRNINGS PODCASTER!

Vi befinner oss åter i upprustningstider. Framförallt är det nu USA och Kina som tävlar. Tyvärr är EU och Europa i sin helhet på dekis. Storbritannien är det symboliska exemplet på Europas sista försök att få vara bland de globala topp två makterna. EU har haft chansen men på många sätt rusar USA och Kina ifrån oss. Inte minst kopplat till den tekniska utvecklingen som går ”omänskligt” fort. På många sätt en utveckling som inom hälsosektorn gör stor positiv effekt medans militärens projekt kopplade till AI och robotik kan sluta i en värld som kan påminna om Matrix och Terminator. Max Tegmark borde bli en ännu kändare Artificiell Intelligens (AI)-aktivist än vad han redan är. På tok för få politiker har insett vilken enorm kraft AI utvecklingen, i kombination med att Google nu knäckt "receptet" för en fungerande kvantdator, är. Det är både fantastiskt men tveklöst också lite skrämmande att till exempel en superintelligent samling robotar inom säg 10-15 år kan dra slutsatsen att människan är det största hotet mot miljö- och klimat på jorden och därför startar en kraftfull plan för befolkningsminskning. Kan det bli så? Malcom Kyeune är en mycket klok samhällsdebattör. Hans kritik, i en krönika i senaste numret av Dagens Samhälle, av hur Arbetsförmedlingen, AF, hanteras är läsvärd. Ja, uppenbarligen kan politiken om den vill i stora frågor agera fort. Avvecklingen av AF och införandet av "Gymnasielagen" är skrämmande tydliga exempel på en dysfunktionell riksdag. Också bevis om att rikspolitiker inte kan gömma sig bakom byråkrati som ursäkt för att inte agera i för invånarna viktiga frågor. Robotar med smarta AI-system kanske helt kan ta över de arbetsinsatser som AF tidigare förväntats utföra?..... Intelligenta robotar kanske är mycket bättre på att se till människors bästa än folkvalda politiker..... Ibland är exemplen övertydliga om att det sannolikt är så. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/11/hjalpmedel-eller-vara-herrar.html?m=1

Både Åsa och Anders är växträddare. När deras sambos klagar på fula, nästintill döda växter i fönstren är de där och räddar och planterar om. Ingen växt som lever får slängas! Anders senaste räddning är en sträng Hjärtan på tråd som nu delar kruka med en basilika. Samtidigt läser Anders boken Intelligenta växter. Många försök genom åren har ägnats åt att försöka bevisa att växter känner, är smarta och intelligenta. Hur långt har forskningen kommit nu? Anders och Åsa försöker reda ut det hela och funderar samtidigt på hur man ska förhålla sig till växter. Växter som ska beskäras, sågas bort eller som håller på att dö. I podden möter vi också Bengt Brülde, professor i vardagsfilosofi samt Mimosa Pudica – ”den känsliga växten”.

Intelligenta speglar, vita lögner och konst-ig fakta. Och så drömmar om vattenland och ond bråd död. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Antalet inbrott ökar i våra fastigheter och bostäder. Med godkända lås, passersystem och samverkan kan vi vända trenden. I detta avsnitt möter vi representanter från Fastighetsägarna, försäkringsbranschen och företag som arbetar med larm och låssystem.

Rädsla hos hundar, och hundägare för den delen, är en nödvändig och naturlig funktion. Poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt svarar på lyssnarnas frågor om rädsla. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin samlar lyssnarnas frågor om rädsla och ställer de till poddens hundpsykolog Eva Bodfäldt och etologen Ingrid Tapper förklarar teoretiskt vad rädsla är. Hur vet man att det är rädsla? Vad gör det egentligen om hunden är rädd? Vilka perioder av rädsla finns det i en hunds liv? Ska man väcka en hund ur en mardröm? Eva Bodfäldt menar att hunden inte kan klara sig själv i alla lägen utan att man måste finnas där för den och förklarar hur man kan se på hunden om den är rädd. - Det vanligaste är att svansen åker ner, huvudet kan pendla fram och tillbaka och fokuset försvinner. Rädda hundar kan även bli helt stilla, kan de inte fly så kan rädslan slå över till aggression. Många gånger drar de sig undan eller klättrar på oss människor för att bli omhändertagna, menar Eva Bodfäldt. Att undvika faror är en klok strategi för alla typer av djur. Intelligenta djur lär av erfarenheter och det gör att ett ungt oerfaret djur är oftare rädd än ett vuxet som kan skilja på imaginära faror och på verkliga, menar etologen Ingrid Tapper. - Det är klokt att vara försiktig mot det man inte känner till, rädsla är en stark känsla men den har ett högt överlevnadsvärde. Hundar är ganska rädda av sig när något är för konstigt, precis som hos oss människor, säger Ingrid Tapper.

Hannah och Göran svarar på en lyssnarfråga: "Hur ökar man det intellektuella innehållet i bilderna?" See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kråkfåglar som korpar, kråkor, skator och kajor är inte bara roliga att titta på - de är också mycket intelligenta - i alla fall med fåglars mått mätt. Kråkfåglar i allmänhet är helt enkelt smarta. Hur kan det komma sig? Och hur har deras spännande sociala relationer utvecklats? Vi träffar Jan Ekman som är professor i ekologi vid universitetet i Uppsala och forskar i det här ämnet. Roliga berättelser om kråkors förhållande till såväl biskopar som ubåtar (!) förser oss lyssnare med. I mitten på 1920-talet tjänstgjorde Väinö Strömberg som matros på ubåten Sälen i Karlskrona. Väinö hade med sig en tam kråka ombord, Kraxen. Hur det gick till när Kraxen lyckades sabotera en hel militärövning hör vi Gunilla Thelander berätta om. Trollsländor blir allt fler naturvänner intresserade av. Vi har följt med entomologen Linda Strand på trollsländejakt vid Skanörs Ljung - som annars är ett eldorado för fågelskådare på hösten. En ovanlig fågelbok ska vi också presentera. Till skillnad från de flesta fälthandböcker vill den visa hur man bär sig åt för att identifiera olika fågelarter. För veckans Kråkvinkel svarade Elin Lemel. Programledare var Lasse Willén.