Podcasts about karim jebari

Petter om Yasins inställda spelning på Brännbollsyran. Allt om slumpen med filosofen och framtidsforskaren Karim Jebari. Hannas gamla hångel med Bylla till Eminem. P3 Nyheters Maria Bornhöft om partiledare under 30, är det ovanligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hanna Hellquist & Petter Hallén

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Trumps återkomst till Vita huset, AI: s allt större inflytande i vår vardag, ökad osäkerhet i världen och människans förhållande till djur och natur. Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I USA installeras Donald Trump för andra gången som president. I flera år har den liberala demokratin varit på nedgång och mer auktoritära styren kommit till makten, vilket fått filosofer och många andra att diskutera demokrati och kunskap. Är det nya frågor som väcks nu när Trump tar makten med Musk vid sin sida?EU:s klimattjänst Copernicus har konstaterat att förra året blev det varmaste hittills som man har uppmätt. Tankar om människans förhållande till djur och natur väcks i takt med nya kunskaper om djurs känslor och medvetande, och vi ser också ett ifrågasättande av människans överordning och exploatering av naturen. Håller gränsen mellan människan och djuren och naturen på att delvis suddas ut?Vart kommer AI-utvecklingen föra oss 2025? AI har tagit kliv in i mångas vardag, samtidigt fortsätter forskare att varna för att AI kan komma att ta över och förgöra människan, senast nobelpristagaren i fysik, Geoffrey Hinton. Är frågan om AI som ett existentiell hot fortfarande lika stor?Och är nytändningen för romantikens idéer ett svar på vårt behov att fly från förnuftstro och materialism och istället söka meningen inom konsten, oss själva och naturen?Karim Jebari, Cecilia Sjöholm och Johan Brännmark spanar in i det nya årets med filosofins glasögon. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

AI är kanske ett av vår samtids mest fascinerande, avgörande och skrämmande fenomen. Men vad är egentligen artificiell intelligens? Hur stor är sannolikheten att mänskligheten utmanövreras av AI och hur rädda bör vi egentligen vara? Allt detta diskuterar våra programledare på djupet. Till sin hjälp har de Olle Häggström, professor i tillämpad matematik på Chalmers samt Karim Jebari, filosof och verksam vid institutet för framtidsstudier.

Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.” Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.” Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.” Katarina Hillertz, IT-jurist ”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.” Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.” Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitetProducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Vad vill du fråga din döda mormor? En Facebookprofil räcker för att kunna skapa AI-kopia av en bortgången person en som går att kommunicera med. Tekniken finns, men är vi beredda på konsekvenserna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. AI-utvecklingen går fort. Det behövs inte mycket text, ljudklipp, foton eller filmsnuttar från sociala medier för att avlidnas digitala kvarlevor ska kunna användas till att skapa AI-chatbotar eller avatarer som kan erbjudas efterlevande. Möjligheterna att hantera dödas digitala spår väcker etiska, politiska och ekonomiska frågor.Vem ska få bestämma över dödas persondata, som saknar det skydd vi har så länge vi lever? I programmet hörs forskarna Carl Öhman, Uppsala universitet, Stefan Larsson, Lunds tekniska högskola som nyligen skrivit en artikel om nekrorobotikens etik och Karim Jebari, Institutet för framtidsstudier.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Nyligen kom nyheten att den första patienten som fått chippet Neuralink inopererat i hjärnan kan styra en datormus med sina tankar. Många forskar idag på olika typer av hjärnchip, också i Sverige. Men vad ska tekniken användas till? Hur fungerar det och vad är teknikens potential? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande; Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet för framtidsstudier, Anna Herland, professor i nanobioteknologi på KTH och KI och Jens Schouenberg, professor i Neurofysilogi vid Lunds universitet.Ljudtekniker Elvira BjörnfotProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingertblenda.klingert@sr.se

Översvämningar och torka, smältande isar och kollapsande. Å ena sidan skulle man vilja dra täcket över huvudet och å andra sidan skulle man ju vilja göra någonting. Men har vi något personligt ansvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan inleddes den stora miljökonferensen COP28 i Dubai och nyligen kom nya mycket dystra uppgifter från FN:s miljöorgan om att världens länder måste minska sina utsläpp betydligt snabbare än vad de lovat. 2023 blir för nionde året i rad världens varmaste år hittills, enligt Meteorologiska Världsorganisationen.Veckans avsnitt av Filosofiska rummet ställer frågan: vilket ansvar har vi som individer för att rädda jorden från klimatkatastrofer? Det kvittar väl hur ”lilla jag” beter mig? Ja, det finns faktiskt argument för det synsättet. I det här avsnittet får du veta att du i princip kan tuta på som vanligt med dina resor och din konsumtion; vad du gör spelar ingen roll för hur mycket olja som bränns. Men detta är en omdiskuterad hållning och den kommer inte att stå oemotsagd.Ett samtal mellan klimatforskaren Kimberly Nicholas, filosofen Karim Jebari och klimatpsykologen Frida Hylander. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av 2022 sa regeringen ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett beslut som har ett tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot? Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. – Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. – Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. Gäster i studion:Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet. Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent, Shang Imam

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Programmet sändes första gången 29 november 2020. Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt. Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt. Programledare: Tithi HahnProducent Marie Liljedahl

Karim Jebari dök upp i min twitterfeed med en tråd om ekofascism. Det var en lång tråd men den gick inte att sluta läsa. När jag läst klart den började jag följa honom och till min förvåning och glädje fanns det fler trådar - mååååånga fler.Vårt samtal tar avstamp i ekofascismen men vi hinner, som vanligt, prata om mycket mer. När jag har en äkta framtidsforskare på tråden så passar jag naturligtvis på att fråga om hur framtiden kommer se ut.Länkar:Karim på twitterInstitutet för framtidsstudier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Filosoferna Åsa Wikforss, Karim Jebari och Lena Halldenius i samtal om vad vi tar med oss från 2022 och filosofiska frågor för 2023. 2022 var året då vi släpptes åter ut i det fria efter år en lång tid av restriktioner på grund av covid-pandemin. Kort därefter invaderade Ryssland Ukraina och Europa upplevde återigen krig och stora flyktingströmmar. Inflationen blev större än på 30 år, klimatåtgärder ställdes mot ekonomin, samtidigt som forskarna kom med nya klimatlarm. I USA upphävde Högsta domstolen den grundlagsstiftade aborträtten. AI blev allt mer avancerat och frågan om AI kan ha ett medvetande blommade upp när en dataingenjör på Google stängdes av från sitt arbete när han påstod att deras konversations-AI LaMDA hade utvecklat ett medvetande. Och djur som rymde och till med sköts till döds väckte frågor om djurens rättigheter.Filosofi 2023Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid, vilka trender kan vi se inom filosofin och vilka kan bli de stora filosofiska frågorna 2023? Medverkande:  Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, Lena Halldenius, docent i filosofi och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och Karim Jebari filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Vi lever i en katastrofkapitalism menar Naomi Klein, ett ekonomiskt system som skapar kriser och katastrofer som hotar våra liv, vårt fortbestånd och ekosystemets överlevnad. Ställda inför en samlad polykris; en samverkad ekologisk kollaps, ekonomisk kris, globala krig, pandemier, resursbrist och skenande levnadsomkostnader behöver vi desperat motstrategier. Hur formulerar vi ett alternativ som försvarar, befriar och utvecklar livet - både det mänskliga och ekologiska. Vad finns det för tendenser i dagens katastrofbekämpning som pekar på ett bortom. Nick Dyer-Witheford lyfter fram biokommunism är ett sätt att tänka sig dessa omsorgsprojekt som skapar en biopolitik, en livsvårdande och reproduktiv politik underifrån. Panelsamtal från SocForum 2022 med Shabane Barot, Jesper Nilsson och Karim Jebari som gäster. Läs mer: Nick Dyer-Witheford: Biocommie - Power and Catastrophe https://projectpppr.org/populisms/biocommie-power-and-catastrophe Platforms, Populisms, Pandemics and Riots (PPPR): https://projectpppr.org/ Nick Dyer-Witheford: Commonism - allmänningar som strategi https://tidningenbrand.se/brand/nummer-1-2010-det-gemensamma/commonism-allmanningar-som-strategi/ Adam Tooze: Welcome to the world of the polycrisis https://www.ft.com/content/498398e7-11b1-494b-9cd3-6d669dc3de33 Naomi Klein: The shock doctrine - The rise of disaster capitalism https://naomiklein.org/the-shock-doctrine/

Idag om Nordkoreas successionsordning, vitt snus i Holland, om det är omoraliskt att kolla på fotbolls-VM och Nalle Puh som skräckfilm. Kim Jong-Uns dotter Kim Ju-Ae visades upp på statlig tv i samband med en provskjutning av en ny långdistansrobot. Vad berättar det om Nordkoreas successionsordning att ett av Kim Jong-Uns barn nu är offentligt? Vi frågar Asienkännaren Niklas Swahnström.Sedan går vi till botten med vad vitt snus är och om det är farligt. Detta eftersom holländsk polis nu varnat befolkningen för att lockas ned i fördärvet av de lockande nordiska nikotinprodukterna. Med oss är överläkaren Matz Larsson.Sedan försöker vi svara på frågan: är det omoraliskt att kolla på fotbolls-VM. Thomas hoppas på ett nej eftersom det är kul med fotboll. Med oss är filosofen Karim Jebari. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

Det finns forskare som ser en stor risk att mänskligheten går under inom detta sekel. Vore det bra för den övriga skapelsen om människorna försvann? Hur långsiktiga bör vi vara i vårt beslutsfattande? I mitten av november blev vi åtta miljarder människor på jorden och under vår relativt korta tid på den här planeten har vi roffat, skövlat och förstört.En del forskare bedömer att det finns en avsevärd risk för mänsklighetens undergång redan under detta sekel. Det förklarar Oxfordfilosofen Hilary Greaves som forskar vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm och tidigare var chef för Global Priorities Institute i Oxford.Och om vi har ett perspektiv på en miljon år blir då vår tids krig, klimatförändringar och tragedier bara små krusningar på ytan till livets stora hav, som filosofen Nick Bostrom har uttryckt saken?I det här avsnittet möter vi, förutom Hilary Greaves, Signe Savén, filosof vid Lunds universitet och Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier.Producent Thomas Lunderquist, research Paulina Witte, programledare Lars Mogensen

Amerikanska politikern med det DJ-klingande namnet Nancy Pelosi är i Taiwan, pissig service, framtidsforskaren(!) Karim Jebari gör den ständigt deppige diskussionen om klimatkrisen LITE roligare det är inte kört! Djur-Ted är i studion och pratar om att äta sjusovare, djur som går vilse och varför han aldrig hälsar på Johannes på stan! Programledare: Johannes Cakar och Nanna Olasdotter Hallberg

Vi tar en titt på svenssonlivet utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Karim Jebari, filosof och forskare vid Framtidsinstitutet är gäst. Nu är det slutlekt - eller? "Nu är det slutlekt", det sa infrastrukturministern Tomas Eneroth i förmiddags och syftade på elsparkcyklarnas framfart på gångbanor. Men vad gäller efter den första september? Dessutom: nyhetsspaningar och annat. Programledare: Susanna Dzamic Bistittare: Kalle Lind

Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna. Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politikNär man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle? Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.  Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlLästips: Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red) Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari Feminsm - Lena Gemzöe Politikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld

Hämnden har funnits med människan i alla tider och är en grundpelare i många berättelser. Den finns också i vår vardag, både som realitet och i våra fantasier. Hur kommer det sig att vissa personer agerar på sin hämndlystnad och andra inte? Planerar du hämnd  gräv två gravar är ett ordspråk som förklarar hur destruktiv hämden är. Hämnd tenderar att förgöra den som hämnas och den som blir offer för hämnden. Suzanne Kaplan är psykolog och skrivit boken Hämnd eller uppgörelse. Vissa har lättare att ta till hämnd eller fantisera om det. Dels kan man bära på en sårbarhet från tidigare i livet, att man blivit nedtryckt av föräldrar eller mobbad i skolan. Man bär på en revanschlystnad och då är man beredd att trycka till den som kränkt en på något sätt, säger hon.Hon säger att kärnan i att vi så lätt dras till hämndfantasier är att vi är väldigt känsliga för att inte känna oss i balans med oss själva. Vi reagerar lätt på småsaker utan att tänka. Det kan vara på jobbet och i relationer. Hämnden må vara ljuv i stunden men i det långa loppet löser den ingenting.  Det är en kortvarig tillfredställelse, inget permanent som gör att man mår bättre. Det finns den klassiska idén: När man väl hämnas finns det dåliga kvar. Hämnden är inte lösningen på det ursprungliga problemet, säger filosofen Karim Jebari. Han nämner också vikten av att förstå skillnaden mellan straff och hämnd.  Det är en viktigt filosofisk poäng. Hämnd är alltid personlig, medan ett straff är opersonligt. I ett rättsystem finns ingen personlig relation mellan domaren och den straffade, säger han. Gäster i programmet: Karim Jebari, filosof, Suzanne Kaplan, psykolog och Amir Rostami, kriminolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. Repris från 19 sept 2021. Nyligen sa regeringen ja till ett slutförvar för använt kärnbränsle. Ett beslut som har ett tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv.Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021?Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi.Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Dagens gäst är framtidsfilosofen & forskaren Karim Jebari som tar upp bland annat de stora framstegen inom teknologin år 2021, men även motgångarna som klimathoten. Hans speicalområden, transhumanism, går vi även djupt in, men vad är transhumanism? Kommer jordens undergång ens ske och när kommer våra tankar om framtiden att bli verklighet? Svaren och mycket mer får du i dagens gästpodd. Programledare: David Druid, Linnea Wikblad & Kodjo Akolor. 

Natten går tunga fjät, eller more like, morgonen när David Druid och Linnea Wikblad pratar Luciaminnen som ni lyssnare som skickat in. Tack för det! Och vi gillar att battlas i Morgonpasset, så lyssnare får battla om vem av Druid, Wikblad eller Akolor som är bäst, med hjälp av era donationer. Ytterligare tack för det! Dagens gäst är framtidsfilosofen Karim Jebari som tar upp årets största tekniksprång, klimathot och jordens framtid. By the way, fortsätt att donera till vår bössa, för DEN SKA IN! Programledare: David Druid, Linnea Wikblad & Kodjo Akolor.

Beslut som vi fattar idag styr livsvillkoren för framtida generationer. Beslut om klimat, kärnavfall, genförändringar och annat som påverkar djur människor och natur i tusentals år. I Sverige ska vi fatta beslut om slutförvaringen av kärnavfallet. Ett beslut som har tidsperspektiv på 100 000 år. Gentekniken har gett oss nya möjligheter att gå in och ändra i arvsmassan och på så sätt kunna aktivt förändra förutsättningarna för framtidens liv. Det blir ett slags nekrokrati, när vi är döda och våra beslut bestämmer livet för dem som kommer efter oss. Hur kan vi ta ansvar för framtidens värld när vi fattar beslut idag? Hur mycket är ett liv idag värt jämfört med ett liv 1000 år bort? Vad har vi för skyldigheter mot livet på jorden år 4021? Filosofiska rummet gästas av filosoferna Karim Jebari och Orri Stefánsson och Linda Soneryd, professor i sociologi. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Filosofiska rummet bad filosoferna Karim Jebari, Fredrik Svenaeus och Lyra Koli att välja tre böcker som ska inspirera till läsning och filosofiska samtal i sommar. Sommar innebär oftast långledighet och tid för läsning. I veckans Filosofiska rummet har våra gäster valt tre mycket olika böcker men som alla inspirerar till filosofiska samtal. Fredrik Svenaeus har valt Peter Godfrey-Smiths "Metazoa: Animal Minds and the Birth of Consciousness" som väcker frågor om vad det innebär det vara vid medvetande och på vilket sätt  olika djurs livsformer kan bidra till förståelsen av vad medvetande är och hur olika nivåer av medvetande kan urskiljas? Lyra Koli har vänt tillbaka till Karin Boyes relativt okända bok För lite som ställer en fråga som en gång var central inom filosofin: Hur ska man leva? Vad är det goda livet? Varför väljer människor att vara olyckliga, och att göra sig mindre än de är? Karim Jebari har valt Isabel Wilkersons bok Caste där Wilkerson plockar upp begreppet kastsystem men befriar det från kopplingen till Indien och omvandlar det till ett analytiskt verktyg som hon använder för att förstå den amerikanska södern och tredje riket.  Funkar det att göra så?  Vad får det för följder för analysen om man anlägger systemperspektiv istället för ett individuellt perspektiv på rasism och diskriminering? Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Det är bättre att människor mår bra än att de mår dåligt. Så enkelt skulle utilitarismen kunna sammanfattas. Men räcker det för ett heltäckande moraliskt ramverk? Och vad blir det egentligen för konsekvenser av att prioritera lycka över allt annat? Vi diskuterar hur lycka ska mätas, om man får sno folks organ och vad som är en utilitaristisk politik. Med hjälp av begrepp som vaniljutilitarism, effektiv altruism och kategoriska imperativ nystar vi veckans avsnitt kring vad utilitarismen är och om de kan försvaras.  Gäster är Caspian Rehbinder, arbetsmarknadsansvarig på Timbro och rektor för Stureakademin, och Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier. Programledare är Amanda Broberg.

Hur skapas rasistiska fördomar om människor? Varför kan personer som aldrig träffar svarta människor, och bara ser stereotyper på TV, odla rasistiska fördomar? Jag pratar med Karim Jebari, som är forskare på Institutet för framtidsstudier. Vi pratar om psykologin bakom rasism. Karim berättar om "implicit bias", alltså omedvetna fördomar, och varför människor som jobbar med att anställa folk måste vara medvetna om det här.

Vilken betydelse har representativitet för demokratin och ett jämlikt samhälle? I USA har Biden format sin regering med visionen om att den ska se ut som USA. Här på SR har ett upprop utifrån tankar kring representativitet och hur den påverkar journalistiken satt igång en debatt. Vi ser även att näringslivet allt oftare anammar vikten med representativitet i bolagsstyrelser. Vad kan jag som människa representera? Ger en större representation per automatik fler perspektiv? Om vi fixerar oss på bakgrund, finns det en risk att vi splittrar samhället istället för att skapa gemenskap? Medverkande i programmet denna vecka är Elin Naurin, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Insitutet för framtidsstudier, Torbjörn Elensky, författare. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl Texter och böcker som nämndes i programmet: Hanna Pitkin "The Concept of Representation" Jane Mansbridge "Rethinking Representation" Jane Mansbridge "Political representation" Jämlikhetsdata; Kunskapshöjande åtgärder om afrofobi. En pilotstudie

En helt ny trio i form av Ayan, Vendela och Ahmed är i studion idag! Vi pratar om britter som rymmer i Schweiz och efterlysta backpackers i Australien. Dessutom blir det trendspaningar inför 2021 och snack om framtiden tillsammans med Karim Jebari, filosof vid institutet för framtidsstudier på KTH.

Med bara några dagar kvar av 2020 blickar Ayan, Vendela och Ahmed in i framtiden tillsammans med filosofen Karim Jebari. Vilka spår kommer pandemin lämna kvar 2021 och om vi blickar ännu längre fram, varför kommer det troligtvis finnas fler kvinnor än män i framtiden?

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt.  Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt. Programledare: Tithi Hahn Producent Marie Liljedahl

Emma har preppat med quiz och kompisar när Christopher fyller år! Martin Sköld och Emil Persson kommer och firar hans stora dag. Framtidsforskaren Karim Jebari reder i om det snart går att streama musik direkt till hjärnan.

Hur säkrar vi framtidens energiförsörjning när världen mer och mer elektrifieras? För att lära sig mer om energifrågan har Kjell bjudit in filosofen och framtidsforskaren Karim Jebari. Karim menar bland annat att det inte finns någon grön energi, men däremot finns det bättre och sämre material som vi måste lära oss mer om. Producent-Jakob har ringt arkeologen Anders Högberg för att få svar på frågan hur vi kommunicerar med kommande generationer kring det farliga kärnavfallet.

Den tredje delen av Människor och tros sommarserie om en ställföreträdande Gud handlar om idoler. Efter en mycket speciell vår världen över, blev bland annat vårt förhållande till auktoriteter av olika slag aktuellt. Vilka tyr vi oss till när det är kris, om vi inte vänder oss till en gud? Och vad säger det om oss? Serien består av fyra delar, denna den tredje delen handlar om Idoler. Om människorna vars konst berör oss, inspirerar oss och får oss att känna oss lite mindre ensamma. I Edgar Mannheimers reportage möter vi en av arabvärldens absolut största artister, sångerskan Om Khalsuum. Trots att hon dog för 45 år sedan är hon fortfarande väldigt närvarande i Egypten och många arabers liv. I det efterföljande samtalet med filosofen Karim Jebari och prästen och chefredaktören Helle Klein pratar vi om vilket värde en vägledare som inte vet något alls om vem jag är, kan ha, och om vilka krav man kan ställa på att idoler lever upp till rollen som förebilder för många. Programledare: Linda Thulin Reporter: Edgar Mannheimer. Producent Antonio de la Cruz

Den andra delen av Människor och tros sommarserie om en ställföreträdande Gud handlar om längtan efter en guru. Efter en mycket speciell vår världen över, blev bland annat vårt förhållande till auktoriteter av olika slag aktuellt. Vilka tyr vi oss till när det är kris, om vi inte vänder oss till en gud? Och vad säger det om oss? Serien består av fyra delar, denna den andra delen handlar om Gurus. Många svenskar har genom åren åkt till Indien för att hitta en egen andlig ledare, en yogi. I Lollo Colmars reportage hör vi flera av dem, som berättar om både positiva och negativa erfarenheter. I det efterföljande samtalet med filosofen Karim Jebari och prästen och chefredaktören Helle Klein, pratar vi om varför människor söker sig till yttre auktoriteter i ställer för sina egna inre. Och om vilken funktion vardagslivets gurus i form av terapeuter, personligare tränare och livscoacher kan ha. Programledare: Linda Thulin Reporter: Lollo Collmar Producent Antonio de la Cruz

Den första delen i Människor och tros sommarserie Ställföreträdande Gud handlar om längtan efter en Landsfader, eller varför inte en Landsmoder? Efter en mycket speciell vår världen över, blev bland annat vårt förhållande till auktoriteter av olika slag aktuellt. Vilka tyr vi oss till när det är kris, om vi inte vänder oss till en gud? Och vad säger det om oss? Serien består av fyra delar, den här delen handlar om Landsfadern. Kan en stadsepidemiolog bli en landsfader? Och stämmer det som en psykolog föreslår i Thella Johnsons reportage: att mordet på statsminister Olof Palme gjort att Sverige blir som en föräldralös nation i kristider? Panelen, bestående av filosofen Karim Jebari från Institutet för framtidsstudier, och Helle Klein, präst och chefredaktör på tidningen Dagens Arbete, reagerar på reportaget och funderar bland annat kring den ökade vurmen för auktoritära ledare. I det inledande reportaget medverkar: Yukiko Duke, författare och Japankännare, Ainur Elmgren, historiker och serietecknare Programledare: Linda Thulin Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz

Den sista delen av Människor och tros sommarserie om en ställföreträdande Gud handlar om influerare eller influencers som det också heter. Efter en mycket speciell vår världen över, blev bland annat vårt förhållande till auktoriteter av olika slag aktuellt. Vilka tyr vi oss till när det är kris, om vi inte vänder oss till en gud? Och vad säger det om oss? Serien består av fyra delar, denna den sista delen handlar om det relativt nya fenomenet Influencers. I Antonio de la Cruz och Sofia Bjurs reportage möter vi unga, företrädesvis kvinnor, som berättar om vilka influencers de följer och varför. Vi fördjupar oss också i definitionen av en influencer. I det efterföljande samtal pratar filosofen Karim Jebari och prästen och chefredaktören Helle Klein om vilket tomrum detta snabbt växande fenomen fyller, och vilka risker som kommer med det. Programledare: Linda Thulin reporter: Antonio de la Cruz och Sofia Bjurs producent Antonio de la Cruz

I filosofiska vardagsrummet hör vi influencern Nicole Falciani och Junior Brielles David Röhdin svara på moraliska dilemman, Kodjo och Jörgen pratar med forskaren Karim Jebari och AI och ansiktsigenkänning och Hanna får en mini-rättsundersökning av Stefan Björnstam.

Kodjo och Jörgen får besök av speljournalisten Effie Karabuda som berättar om nya spelet The Last of Us 2, det har fått toppenbetyg av kritiker, men sågas av spelarna, varför är det så? De får även besök av forskaren Karim Jebari och berättar om ansiktsigenkänning, hur fungerar tekniken bakom och vad är egentligen pros and cons? Dessutom reder Kodjo ut hur det ligger till med My Little Pony Bro's - dvs Bronies!

Välkommen till Bubblan - en perplex podcast från Folkteatern Gävleborg. Att vara i en teaterprocess är att vara i en bubbla. Man avskärmar sig mer och mer från världen runt om kring ju närmare premiären man kommer. Tankarna kretsar helt kring pjäsen. Men plötsligt sprack den här bubblan. Och ersattes av en helt annan bubbla, en helt annan typ av avskärmning. Och det är väl så det är att om du kommer ut ur en bubbla så hamnar du alltid i en annan. Här samlar vi samtal och tankar om livet bakom kulisserna på en teater och på så vis du får en unik inblick i hur teaterföreställningen Perplex växer fram. Om allt från samhällsanalys och filosofi till hur det känns att spela i en viss tröja! Gäst: Karim Jebari Röster i programmet: Lars Bringås, Erik Uddenberg, Anna-Karin Berglund, Peter Oijens och Björn Johansson.

Under coronapandemin är det mycket som har varit osäkert - vi vet varken hur dödligt viruset är eller hur vi bäst stoppar smittspridningen. Trots att vi saknar grundläggande fakta så behöver våra myndigheter och politiker välja väg och bestämma hur vi ska hantera viruset. I dagens avsnitt pratar vi om hur man kan resonera när man ska fatta beslut, trots stor osäkerhet. Gäst i avsnittet är Karim Jebari, programledare är Marcus Ulvsand. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi kommer fram till att mars är lika trist som februari och en censurerad story på Instagram leder oss in på Hannas drömman. En annan man, Elon Musk, är huvudperson i nya P3 Podden P3 ID och Axel Winqvist som har gjort podden kommer till studion för att testa hur mycket Elon Hanna och Jörgen har i sig. Vi pratar även om Elons galnaste idéer tillsammans med filosofen och framtidsforskaren Karim Jebari.

Filosofisk salong med skribenten Alexandra Pascalidou och Karim Jebari, filsofie doktor och forskare. Kan man älska fö rmycket? Och vad är den starkaste drivkraften, optimism eller pessimism? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är kärnkraften lösningen på vårt beroende av fossil energi? Eller skapar den bara långsiktiga problem med gammal teknik? Expressens Matilda Nyberg intervjuar Karim Jebari, filosof och forskare vid institutet för Framtidsstudier i Stockholm, om vilken roll kärnkraften spelar, har spelat och kan komma att spela i klimatfrågan. Överdriver många riskerna med kärnkraft? Är det till och med så, som Karim tror, att katastrofen i japanska Fukushima kan vara skälet till att vi inte når de globala utsläppsmålen?

I veckans Människor och tro ska vi prata om när Gud dog eller fördrevs av människan och inte längre är den självklara mittpunkten i vårt samhälle så som det tidigare har varit i historien. Men hur dog Gud? Dog han i förintelselägren? Eller kanske i det sovjetiska kommunistsystemet? Dödade den patriarkaliska guden den kvinnliga i kampen om att vara den enda guden i en monoteistisk tro? Eller var det helt enkelt så som Nietzsche sa att det är vi människor som har mördat Gud? Konsekvensen av människans fördrivning av Gud har lett till att vi i Sverige räknas som ett av de mest sekulariserade länder där endast drygt 20% av befolkningen sägs tror på en Gud. Det är inte längre Gud som står för våra beslut utan det är människan som numera är i centrum. Att göra något till Guds ära är inte längre rimligt.  I dagens Människor och tro får vi höra leg, psykoterapeuten, teologen och katoliken Iréne Nordgren berätta om fördrivningen av den kvinnliga gudinnan. Författaren och journalisten Bernt Hermele berättar om hur överlevare från förintelsen ser på Gud. Vänsterpartisten och doktoranden i semitiska språk Sam Carlshamre delar med sig av sina kunskaper om De gudlösas förbund en ateistisk grupp i forna sovjetunionen. I programmet medverkar också filosofen Karim Jebari från Instituten för framtidsstudier som reder ut vad Nietzsche egentligen menade med att Gud är död och hur det påverkat hela vårt tänkande. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Julia Baylan och Edgar Mannheimer

Karim Jebari är filosof och forskare vid Institutet för Framtidsstudier i Stockholm, där han har skrivit en hel del om existentiell risk, ny teknik, AI, etik och superintelligens. Han hävdar bland annat att vi INTE bör försöka kommunicera hejvilt med eventuella rymdvarelser eftersom det innebär en potentiell risk för mänskligheten. Han menar dessutom att klimatkrisen är en politisk fråga som inte bör läggas på individen. Lyssna på hur Karim resonerar och hur man kan angripa stora problem ur en filosofisk vinkel. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på: http://www.hejaframtiden.se

Jorden blir allt varmare. Om undergången redan har påbörjats, hur ska vi tänka på framtiden?  Det ser mörkt ut för mänskligheten. Vi hör ständigt nya larm om stigande temperaturer, smältande permafrost och tipping points utan återvändo. Ändå pekar mycket lite på att världens ledare skulle vara på väg att lösa klimatkrisen. Kanske har undergången redan börjat. Vad gör vi om ingenting finns att göra? Hur förhåller vi oss till en framtid som betyder slutet? Det är en fråga som idag sysselsätter filosofer som Roy Scranton, vars uppmärksammade essä Learning to Die in the Anthropocene kommer på svenska till våren. I Filosofiska rummet diskuterar vi undergångens innebörd med filosofen Karim Jebari, verksam vid Institutet för Framtidsstudier, Pella Thiel, ekolog och ordförande i Omställningsnätverket och Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Vad kan vi lära om oss själva genom att vara med hundar och är det sunt att umgås med någon som alltid ska göra som man säger?   Människan och hunden har levt sida vid sida i tusentals år. Genom åren har hunden formats efter våra behov och önskemål. Den har skyddat oss, vallat vår boskap, hjälpt oss jaga och hållit oss sällskap. De senaste decennierna har det också blivit allt mer vanligt att hunden används inom vården. Assistanshundar utbildas för att hjälpa till med allt från att ge lugn och trygghet och skapa rutiner för personer med psykisk ohälsa, till att hjälpa personer med epilepsi, läsa av och varna dem så långt som 40 min innan de får ett anfall. I USA har är det vanligt att man förser psykiskt traumatiserade krigsveteraner med speciellt tränade hundar. Många veteraner med PTSD kan ha svårt att röra sig ute bland folk av rädsla för att drabbas av ångestattacker och då kan hunden finnas där som ett stöd. Den kan också väcka sin ägare ur hemska mardrömmar. Gäster i programmet: Åsa Nilsonne, psykiater och professor emerita i medicinsk psykologi vid Karolinska institutet, Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Ideologier utmanar varandra och utvecklar andra. Ett steg vidare från humanismen finns transhumanismen. Det är inte bara en ideologi, utan en värderingssamling, eller rörelse som förespråkar användandet av teknik för att förbättra människans villkor och egenskaper. Filosofen Karim Jebari förklarar dess innebörd.

Under sändningen äger Mångfaldsparaden som arrangörerna beräknat kan få ett tusental deltagare rum här i Almedalen i Visby. Igår störde nazistiska Nordiska motståndsrörelse Annie Lööfs partiledartal. Polisen befarar konfrontation. Var går gränsen för yttrandefriheten för den som vill begränsa andras yttrandefrihet och avskaffa demokratin. Vi samtalar med Elisabeth Åsbrink, författare och Karim Jebari, filosof. Det blir också rapport från Almedalens mest omdiskuterade event, det politiska dj-battlet och de många roséminglena. Och så får vi lyssna till haikudikter från Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas kulturpolitiska talespersoner. Gunilla Carlsson, S och Aron Emilsson, SD, framför seriens sista haikuer. Eftersom det är säsongsavslutning för programmet i dag så har vi bjudit in Gotlandssonen Göran Ringbom. "Jag vet inte om jag lyckas övertala honom att sjunga min favoritlåt Snabbköpskassörskan", säger Thomas Nordegren.  Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jon Jordås

I det här specialavsnittet ska vi titta in i framtiden och försöka ta reda på vad vi kommer behöva. Programledaren Malin Åkersten träffar forskaren Karim Jebari från Institutet för framtidsstudier som specialiserat sig på framtidens teknologi och hur den kan komma att påverka samhället. Vi får också höra Anders Landén - redaktör för boken Älskade prylar som har fördjupat sig i företagaren och visionären Clas Ohlson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Skänker pengar till tiggare eller avstår från att säga sanningen till den som blir ledsen och sårad. Hur gör du när du är god? Människor och tro i P1 bjuder in till samtal med lyssnarna. Vad är en god gärning för dig? Är det avsikten eller resultatet som räknas? Kommer godheten inifrån eller kanske ifrån ovan? Samtalet leds av Människor och tros programledare Åsa Furuhagen och i panelen finns Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier och författaren Anita Santesson. Hur känner man igen äkta godhet? Samira Othman i Bangkok står för veckans utrikeskrönika. Telefonslussen öppnar kl. 14 den 21 juli på nummer 08 22 45 00. Det går också bra att mejla frågor på mot@sverigesradio.se.

Vad väntar runt hörnet? Hur ser våra tankar kring framtiden ut? Programledarna Nancy och Sebbe äter frukost, spelar musik och pratar med lyssnare och experter om temat. Studiogäst: Martin Hallberg, ljuddesigner och Karim Jebari, filosof. Krönikör: S.T.I.C.S - Sounds That Inspire Conscious Souls, Poetry Slam SM-mästare.

Vad väntar runt hörnet? Hur ser våra tankar kring framtiden ut? Programledarna Nancy och Sebbe äter frukost, spelar musik och pratar med lyssnare och experter om temat. Studiogäst: Martin Hallberg, ljuddesigner och Karim Jebari, filosof. Krönikör: S.T.I.C.S - Sounds That Inspire Conscious Souls, Poetry Slam SM-mästare.

Vi människor lever allt längre. I Japan finns det 60 000 personer som är runt 100 år och befolkningen minskar fort. Så vem ska ta hand om de äldre? På konstgjord väg resonerar man i Japan, där man kommit långt med robotar inom vården. Men vad är de etiska aspekterna och utmaningarna med robotar inom äldrevården? Följ med frilansjournalisten Jon Thunqvist till ett äldreboende i Tokyo där roboten Pepper leder gympapass för boende och robotsälen Paro erbjuder sällskap. Studiouppföljning med Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier kan robotar även vara ett verktyg för att klara den framtida äldrevården i Sverige?   Sufister under attack i Pakistan  I förra veckan dödades minst 88 personer när en självmordsbombare slog till mot en folkhop i en sufisk helgedom i Pakistan. Attacken skedde i staden Sehwan i Sindh-provinsen, och var riktad mot muslimer som besökte den medeltida sufipoeten Lal Shahbaz Qalandars gravhelgedom. Sufismen, som har sina rötter inom den muslimska mystisken, har en lång tradition i Pakistan och har miljontals följare i landet. Men den senaste tiden har sufisterna utsatts för flera attacker från fundamentalistiska grupper. I November skedde en blodig attack mot ett annat sufiskt tempel och i somras sköts den kände sufiske sångaren Amjad Sabri till döds i Karachi. Hur ser framtiden ut för landets sufister? Studiosamtal med Pakistankännaren Sten Widmalm.   Svenska kyrkan och samerna- vad blir nästa steg i försoningsprocessen?  Kyrkans förtryck av samiskt språk, kultur och identitet går långt tillbaka i historien. Förra året kom en vitbok som gjorde upp med övergreppen. Nu på torsdag hålls ett symposium i Stockholm om kyrkans vitboksprojekt och dess konsekvenser. På symposiet presenteras även texter som ska kunna användas i den fortsatta försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och samerna. Men hur ser vägen till försoning ut? Vad är metodiken och vilka är kraven från ett samiskt perspektiv? Sylvia Sparrock, ordförande i Samiska rådet som och Eva Nordung Byström, biskop i Härnösands stift i Svenska kyrkan gästar Människor och tro.  

Gentekniken går framåt med stora kliv. Snart kan vår natur befolkas av nygamla arter som inte skådats på jorden sen urminnes tider. Ett Europa med vidsträckta landskap och med vilda flockar av utdöda djur som återskapats eller räddats från utrotning: mammutar, ullhåriga noshörningar, uroxar En artrikedom lika stor som i afrikanska nationalparker. En utopi eller något som faktiskt är fullt möjligt? I boken Mammutens återkomst beskriver vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt försöken att återskapa djur som varit utdöda med hjälp av banbrytande genteknologi. En vetenskaplig dröm som går i uppfyllelse eller ett skräckscenario där människan gjort sig själv till en Gud, som skapar en monstruös natur? Medverkande: Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och biolog, Love Dalén, professor i genetik vid Naturhistoriska Riksmuseet och Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Mammutens återkomst av Torill Kornfeldt.

Karim Jebari, forskare i filosofi, menar att hunden är en slav i dagens samhälle och berättar hur de i teorin kan bli fullvärdiga medborgare med rösträtt. Hör även när Cuba prövar på agility. Programledarna Maria Hedqvist och Gurgin diskuterar olika etiska uppfattningar kring hundens värde och hundens status i det moderna samhället. Går det att göra tamdjuren till fullvärdiga medborgare? Det svarar Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för Framtidsstudier.Djur utsätts för onödigt lidande och man kan skulle i teorin kunna använda sig av avel för att göra det möjligt för tamdjur att delta i bl.a. demokratiska val menar Karim Jebari.  - Djuren har byggt det här samhället med sina kroppar. Tama djur är slavar men är även medlemmar i våra familjer och det finns starka band mellan ägare och hund, säger Karim Jebari.Hör även när Maria Hedqvist och Cuba möter agilitytävlaren Frida Granström för att få tips för vad man bör tänka på när man ska börja träna den populära hundsporten agility där hund och förare tillsammans ska klara en hinderbana på kortast möjliga tid.

Karim Jebari, Dorna Behdadi och Stefan Fölster resonerar om vad den nya och allt smartare tekniken innebär för vår tillvaro. Självkörande bilar och obemannade drönare. Det är två exempel på nya saker som håller på att utvecklas till att bli alltmer skickliga på att utföra sina uppgifter utan att den mänskliga faktorn lägger näsan i blöt. Men vem är ansvarig om de själva klantar till det - om den självkörande bilen krockar eller den obemannade drönaren bombar civila?Den nya tekniken skapar nya förutsättningar för vår tillvaro, och väcker inte bara etiska frågor. Filosoferna Dorna Behdadi och Karim Jebari, samt nationalekonomen Stefan Fölster, aktuell med boken Robotrevolutionen, diskuterar den framtid som redan är här med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

Om livet i sig är gott, då är väl ett längre liv bara desto godare? Ann Heberlein, Karim Jebari och Nils-Eric Sahlin diskuterar. Seriösa forskare hävdar att den första 150-åringen redan är född. När nu ett människoliv alltså kan komma att förlängas dramatiskt så borde vi kunna skjuta ifrån oss den hemska tanken på döden under en längre tid, och i förlängningen kanske helt och hållet. Men om åldrande är en sjukdom som den medicinska vetenskapen kan bota, väcks en annan fråga: Vill vi leva för evigt?Detta diskuterar etikforskaren och författaren Ann Heberlein, medicinetikern och filosofen Nils-Eric Sahlin och filosofen Karim Jebari med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

Vad betyder Franciskus besök i USA för landets katoliker och kan påven påverka amerikansk politik? Samtal med Inger Arenander, SRs korrespondent i Washington och dominikanersyster Madeleine Fredell. Krönika av Thella Johnsson, SRs korrespondent i Helsingfors. Om den goda viljan, spelar det roll vilka bakomliggande skäl vi har för att hjälpa? Samtal med religionshistorikern Christer Hedin, fil dr Karim Jebari och Boel Skoglund, diakon i Svenska kyrkan. Nyheter i korthet med Simon Sarnecki. Upptrappade motsättningar mellan president Erdogan och Fetallah Gülen. Kan det påverka valet i november i Turkiet? Samtal med Tomas Thorén, frilansjournalist i Istambul. Den koptiske påven Tawadros ll på Sverigebesök. Hur navigerar han som ledare för en religiös minoritet i dagens Egypten? Reportage av Simon Sarnecki och samtal med Håkan Sandvik, präst i Svenska kyrkan.

Vi bryr oss mest om våra närmaste och startar gärna krig med alla andra. Vi tänker kortsiktigt, kan bara planera för den närmaste framtiden och för det som ligger närmast framför näsan. Det fungerade förr, i småskaliga samhällen, men hur ska det gå i den globaliserade byn där det tekniska framsteget gjort det möjligt, för att inte säga troligt, för oss att ta kål på varandra och oss själva många gånger om? Åt skogen, är tesen. Människans moraliska utveckling har rent evolutionärt inte hängt med. Kanske måste vi hjälpa moralen på traven, biokemiskt? Eller måste vi politiskt tvinga människans räckvidd tillbaka ner till det lokala planet? Meningarna krockade när filosoferna Ingmar Persson och Karim Jebari och humanekologen Alf Hornborg tänkte högt, inför publik på Moriska paviljongen i Malmö 2011, under ledning av Lars Mogensen. 

Konstsäsongen har just börjat och vi tar pulsen på galleriscenen. Nobelpristagaren Patrick Modiano roman Horisonten, kommer på svenska den här veckan. Hur förhåller den sig till hans tidigare? Och så har vi träffat Kungliga Operans nytillsatta husfilosof Karim Jebari. Konstsäsongen har just börjat. Hur ser det ut på gallerierna? Kan man säga något om tendenser och trender? Vilka frågor upptar bildkonsten just nu? Kritiken kopplar greppet på galleriernas säsongsstart som också kan ställas mot den allt proffsigare Vårsalongen på Liljevalchs. ”Horisonten”, en ny roman av Nobelpristagaren Patrick Modiano kommer på svenska den här veckan. På sedvanligt vis rotar berättarjaget i det förflutnas irrgångar, denna gång minnet av en ungdomsförälskelse. Hur sällar sig Horisonten till Modianos övriga verk? Och så har vi träffat Kungliga Operans nytillsatta husfilosof Karim Jebari. Vad gör man på denna post? Medverkande: Sophie Allgårdh, konskritiker på bland annat Svenska Dagbladet Anders Karnell, konstpedagog och kritiker på Nöjesguiden Anna Tullberg, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Programledare Gunnar Bolin Bisittare Anneli Dufva Producent Karsten Thurfjell

Karim Jebari. Doktorand vid Institutet för framtidsforskning i Stockholm. Den tekniska utvecklingen av datorer går inte bara snabbare och snabbare, datatekniken är också på väg att flytta in i den mänskliga hjärnan. Redan i dag kan vi med implantat i hjärnan stimulera mänskliga sinnen och hämma neurologiska sjukdomar tack vare datateknik. Men hur långt kan vi utveckla tekniken innan den påverkar våra känslor, tankar och värderingar? Mänskligheten konfronteras inte bara med stora existentiella utmaningar när jordens resurser avtar och klimatet förändras. Vi står också inför etiska dilemman när tekniken bokstavligen flyttar in i våra hjärnor och påverkar våra sinnen. Filosofen Karim Jebari är humanist, men har forskat vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Ämnet för hans forskning är så kallade hjärnmaskingränssnitt, alltså själva kontaktytan mellan den programmerade datorn och den mänskliga hjärnan. I denna intervju berättar han om sin forskning, som är en slags filosofisk science fiction, och... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är Christopher Nolans nya film Interstellar ett inlägg i miljödebatten eller ren rymdunderhållning? En kulturskorrepondent, en kulturjournalist och en filosof utreder saken i Kino. Kinoredaktionen tillbringar veckan på Stockholms filmfestival och vi har sett filmer om allt från slutna herrklubbar i Lone Scherfigs The Riot Club till rasism i universitetsmiljö i Justin Simiens  Dear White People. Vi ska också prata om Christopher Nolans rymdäventyr Interstellar, ett exempel på hur populärkulturen tar sig an miljöfrågan med Roger Wilson, Hanna Fahl från Dagens Nyheter och filosofen Karim Jebari. Och så har vi varit på dokumentärfilmfestivalen CPH:DOX i Köpenhamn och sett filmen ”The Ceremony” - ett porträtt av den 83-åriga Catherine Robbe-Grillet, författaren och skådespelerskan som utvecklat den sadomasochistiska leken till konst. Sveriges Radios Danmarkskorrespondent Anna Landelius har träffat regissören Lina Mannheimer som blandar det dokumentära med iscensättningar av maktlekarna. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj

Om hur vi hanterar utmaningarna i ett samhälle där människor kommer från hela världen. Ska man släta över eller göra ursprunget mer synligt? Hur länge är man annorlunda och jämfört med vad? Hör om Rummet som blåst nytt liv i rasfrågan, om tysk vånda över gästerna som blev kvar och röster från USA om nödvändigheten att tala med främlingar. Under det gångna året har diskussioner om fördomar och stereotyper, om rasism och vem som har rätt att tala om att vara diskriminerad tagit allt större plats i det offentliga samtalet. Det har handlat om barnböcker och maktstrukturer, om hur vi ser på människor som inte ser ut som vi och inte minst detta vi, vilka är det? Hur kvalificerar man in hos dem? Och vem avgör det? Röster som inte hörts förut, perspektiv som tidigare inte rymts i de breda medierna och nya begrepp som rasifiering får allt större spridning. Vad handlar det om? Och vad beror det på? Det vill vi ta reda på mer om i dagens Konflikt. Med oss för att prata om utmaningarna i dagens mångkulturella samhällen, där människor bedöms och döms ut på grund av sin hudfärg har vi Karim Jebari forskare i filosofi vid forskningsstiftelsen Institutet för Framtidsstudier, Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist, aktuell med en dokumentärfilm om rasbiologiska institutet i Uppsala och Paulina de los Reyes, professor i Ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Vi bad frilansjournalisten Johanna Langhorst söka svar hos några av de tongivande rösterna i debatten om rasifiering - ett begrepp som tidigare mest använts inom den akademiska världen men nu har populariserats och används i mycket vidare kretsar. Men vad betyder det egentligen? Hur ser egentligen den officiella indelningen av folk ut? Det som verkar vara ett grundläggande behov av att kategorisera, att sortera, det gäller ju inte bara individer, utan även stater. Skälen att göra det, både för och emot, är lika varierande i dagens moderna, mer komplexa myndighetssamhällen som på kultursidorna, men då kallas det inte kulturdebatt, utan statistik. Konflikts Ivar Ekman tog reda på mer. Hur länge och hur långt tillbaka ska ursprunget fortsätta att bestämma vem jag är idag och vilka möjligheter jag har framöver?Vi ska till Tyskland där man fortfarande brottas med hur man ska benämna gästarbetarna som kom 60-talet. Idag lever närmare tre miljoner människor med turkisk bakgrund i Tyskland, barn och barnbarn till dem som enligt planen bara skulle stanna så länge de kunde jobba och sedan återvända till sina hemländer. De är födda i Tyskland men fortfarande markerar man deras avvikande ursprung. Hör tyska journalisten och författaren Hatice Akyün, som är innerligt trött på alla etiketter. Det går väl knappast att tala om rasdiskriminering utan att beröra USA. Dödsskjutningen av Michael Brown i staden Ferguson i augusti var bara ytterligare en i raden av händelser där polisen anklagas för övervåld mot afroamerikaner. I onsdags hände det igen. En vit polisman sköt ihjäl en svart man i St Louis. Motsättningar mellan vita och svarta, och hur USA hanterar arvet efter slaveriet och segregationen har länge varit den stora utmaningen för hur vi ska åstadkomma ett enat samhälle. Det säger professorn i politisk filosofi vid Princeton-universitetet, Danielle Allen. På grund av de stora migrationsströmmarna från Latinamerika och Asien pågår en gigantisk demografisk förändring som ställer oss inför helt nya utmaningar, menar Allen. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Marie Nilsson Boij

Inget sätter sådan fart på en film som att plötsligt låta rollfigurerna förflyttas till en annan tid. Men hur kreddigt är det där enkla dramaturgiska knepet egentligen? Kino ger sig ut i tidsresornas förvirrande värld. Vi reder ut förhållandet mellan tid och rum med filosofen Karim Jebari, pressar filmaren Lena Koppel på de största dramaturgiska fallgroparna när man börjar leka med tiden på film och försöker övertala regissören Henrik Hellström om att hans bioaktuella film The quiet roar ÄR en tidsresefilm. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Jenny Aschenbrenner

Seminarium om nyhetsförmedlingens begränsningar. Lars Mogensen samtalar med Åsa Wikforss, Petter Beckman, Karim Jebari och med publiken om hur och varför det uppstår luckor i mediernas rapportering. En inspelning från Studio 5 i Radiohuset i Stockholm onsdag 12 februari 2014. Panel: Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Petter Beckman, chefredaktör för gratistidningen Södra Sidan i Skärholmen med omnejd och författare till Utanför nyhetsmallen (Sim(o), 2011). Karim Jebari, doktorand vid KTH i filosofi med inriktning på teknisk utveckling och tillämpad etik. Programledare: Lars Mogensen (Filosofiska Rummet i P1 mm) Onsdag 12 februari direktsände Sveriges Radio Medieormen detta seminarium från Studio 5 i Radiohuset i Stockholm. Diskussionen tar avstamp i boken "Vad får vi inte veta? - Luckor i nyhetsmediernas rapportering" som getts ut av Sim(o) - institutet för mediestudier. Detta är poddversionen av seminariet och flera synpunkter om dessa frågor tas gärna emot i kommentarsfältet eller på Twitter.

Svårt handikappade människor sockerförgiftas för att förstå sambandet mellan karies och sötsaker. Sydamerikanska soldater injiceras med syfilis utan att de får veta det, för få fram medicin mot sjukdomen. Många experiment som utfördes fram till mitten av 1900-talet ser vi idag som grymma och helt oetiska. Samtidigt har många av de tidiga experimenten bidragit till mycket av dagens kunskap och vissa hävdar att den medicinska etiken nu blivit så strikt att den hindrar den medicinska utvecklingen. Dagens program handlar om gamla synder och nya dilemman när det gäller att testa ut nya behandlingar på försökspersoner. Gäster är bland annat Niels Lynöe, professor i medicinsk etik och filofofen Karim Jebari.

Bör staten vara färgblind, eller behöver vi statistiken för att motverka rasism och främlingsfientlighet? Diskussion mellan statsvetaren Andreas Johansson Heinö, filosofen Karim Jebari och socialpsykologen Lasse Dencik. SCB för demografisk statistik över personer med utländsk bakgrund. Det bör de sluta med, anser statsvetarna Marie Demker och Andreas Johansson Heinö. I en artikel i DN i juli argumenterade de för att staten bör vara ”färgblind”, i bemärkelsen inte göra skillnad på människors ursprung. Annars befästs en skadlig syn på svenskhet. Karim Jebari, doktorand i praktisk filosofi, svarade: ”Genom att förhålla oss till världen som den faktiskt är, snarare än hur den borde vara, kan vi förändra den till det bättre.” Hör Andreas Johansson Heinö, Karim Jebari och Lasse Dencik diskutera Sveriges färgseende med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Lästips: Andreas Johansson Heinö: Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen Karim Jebaris blogg: http://politiskfilosofi.com/ Lasse Dencik: ’Transformation of Identities in Rapidly Changing Societies’, in Carleheden, M. & Jacobsen, M. (eds.) The Transformation of Modernity, London: Ashgate 2001; och ´Individers identiteter i højforanderlige samfund' i Lasse Dencik: Mennesket i postmoderniseringen – om barndom, familie og identiteter i opbrud, Værløse: Billesø & Baltzer, 2005.

Aron Flam presenterar Den sminkade apan, ett program om människans dumhet och hur människan kan förbättras. Med sig har han David Druid och de pratar med filosofen Karim Jebari och trummisen Harry Wallin. Dessutom Mot Bättre Vetande, av och med Erik Norberg, Emma Lilliestam och Victor Eriksson.

PROGRAMMET ÄR EN REPRIS FRÅN I VÅRAS Hur länga ska du leva? är frågan för dagen. Programmet handlar om vad som styr människors åldrande och om varför vi åldras på olika sätt. Vi träffar Tord Lyseving som är frukterian och tänker bli 138 år gammal och Karim Jebari, filosofen som tänker bli 10 000 år. Bara den som lever får se hur rätt de får, men än så länge kan vi fundera på vad man hittills vet om människans absoluta maxålder. Ett som är klart är i alla fall att allt fler människor kommer att uppleva sin 100-årsdag. Därmed blir det också allt viktigare att lösa hur man ska kunna bli så pass gammal utan krämpor och värk. Kropp & Själ åker till Leeds där professor John Fisher och hans kollegor håller på att ta fram "reservdelar" för att vi ska kunna leva 50 aktiva år efter 50-årsdagen. Det handlar om konstgjord vävnad som ska kunna ersätta uttjänta kroppsdelar och hålla oss på banan i decennier. Övriga gäster i programmet är Brun Ulfhake, professor vid Karolinska Institutet och Lars Wilhelmsen, professor emeritus vid Göteborgs universitet.

PROGRAMMET ÄR EN REPRIS FRÅN I VÅRAS År 2012 är en rökare inte bara någon som röker. En rökare får räkna med att bli ifrågasatt för sitt beteende hela tiden, en rökare är en person som inte vet sitt eget bästa, en rökare har liv på sitt samvete och kan bli nekad operation på grund av sin rökning. Dagens program diskuterar hur attityden mot rökare har förändrats och hur det påverkar viljan att röka. Har man rätt att bestämma över sin egen hälsa, och varför är just rökning det av alla destruktiva beteenden som utomstående anser sig ha rätt att klaga på? Knappast någon har väl missat att rökning är skadligt för hälsan, men de argumenten biter inte alltid, rökning ökar till exempel bland tjejer i 15-års åldern. Inom populärkulturen har bilden av rökaren förändrats radikalt sedan 50-talet, från att skildra en glamorös livsstil till att förknippas med utslagen underklass. Vi träffar Ulrika Torell, forskare i kulturhistoria som har studerat hur rökning framställs i veckopress och reklam. Även antirökkampanjerna har genomgått en förändring. På 70-talet var den försiktig och försynt, på 90-talet var det istället skrämselpropaganda som gällde med affischer på död lungvävnad och cancersvulster. Margareta Haglund har arbetat mot rökning i över 30 år. Författaren Stig Larsson håller på att trappa ner rökningen, det är svårt men nödvädigt efter att han blev mycket sjuk. Gäster i programmet är Hans Gilljam, ordförande för Läkare mot Tobak, Peter Wirbing, beroendeterapeut samt filosofen Karim Jebari.

Hur länga ska du leva? är frågan för dagen. Programmet handlar om vad som styr människors åldrande och om varför vi åldras på olika sätt. Vi träffar Tord Lyseving som är frukterian och tänker bli 138 år gammal och Karim Jebari, filosofen som tänker bli 10 000 år. Bara den som lever får se hur rätt de får, men än så länge kan vi fundera på vad man hittills vet om människans absoluta maxålder. Ett som är klart är i alla fall att allt fler människor kommer att uppleva sin 100-årsdag. Därmed blir det också allt viktigare att lösa hur man ska kunna bli så pass gammal utan krämpor och värk. Kropp & Själ åker till Leeds där professor John Fisher och hans kollegor håller på att ta fram "reservdelar" för att vi ska kunna leva 50 aktiva år efter 50-årsdagen. Det handlar om konstgjord vävnad som ska kunna ersätta uttjänta kroppsdelar och hålla oss på banan i decennier. Övriga gäster i programmet är Brun Ulfhake, professor vid Karolinska Institutet och Lars Wilhelmsen, professor emeritus vid Göteborgs universitet.

År 2012 är en rökare inte bara någon som röker. En rökare får räkna med att bli ifrågasatt för sitt beteende hela tiden, en rökare är en person som inte vet sitt eget bästa, en rökare har liv på sitt samvete och kan bli nekad operation på grund av sin rökning. Dagens program diskuterar hur attityden mot rökare har förändrats och hur det påverkar viljan att röka. Har man rätt att bestämma över sin egen hälsa, och varför är just rökning det av alla destruktiva beteenden som utomstående anser sig ha rätt att klaga på? Knappast någon har väl missat att rökning är skadligt för hälsan, men de argumenten biter inte alltid, rökning ökar till exempel bland tjejer i 15-års åldern. Inom populärkulturen har bilden av rökaren förändrats radikalt sedan 50-talet, från att skildra en glamorös livsstil till att förknippas med utslagen underklass. Vi träffar Ulrika Torell, forskare i kulturhistoria som har studerat hur rökning framställs i veckopress och reklam. Även antirökkampanjerna har genomgått en förändring. På 70-talet var den försiktig och försynt, på 90-talet var det istället skrämselpropaganda som gällde med affischer på död lungvävnad och cancersvulster. Margareta Haglund har arbetat mot rökning i över 30 år. Gäster i programmet är Hans Gilljam, ordförande för Läkare mot Tobak, Peter Wirbing, beroendeterapeut samt filosofen Karim Jebari.

Magnus Uggla tar hand om barnen på sitt helt egna sätt när P4:s barnhelg kickstartar på fredagseftermiddagen. Vi får veta vad kidsen tycker om Halloween, fiskgratäng och Tintin. Dessutom tar Magnus examen i sin engelskkurs med Morty. Medverkande: Tina Nordström, Ludwig Smedberg, Karim Jebari, Mårten Castenfors, Chris Billowes, Morty McCarthy, Mathilda Stenman, Tilde Bygdås Björk, Petter Fristedt, Staffan Eklundh, Lova Mc Knight, Ulrika Örn

Vi bryr oss mest om våra närmaste och startar gärna krig med alla andra. Vi tänker kortsiktigt, kan bara planera för den närmaste framtiden och för det som ligger närmast framför näsan. Det fungerade förr, i småskaliga samhällen, men hur ska det gå i den globaliserade byn där det tekniska framsteget gjort det möjligt, för att inte säga troligt, för oss att ta kål på oss många gånger om? Åt skogen, är tesen. Människans moraliska utveckling har rent evolutionärt inte hängt med. Kanske måste vi hjälpa moralen på traven, biomedicinskt? Eller måste vi politiskt tvinga tillbaka människans räckvidd till det lokala planet? Meningarna krockar när filosoferna Ingmar Persson och Karim Jebari och humanekologen Alf Hornborg tänker högt, inför publik på Moriska paviljongen i Malmö, under ledning av Lars Mogensen.

Samtidigt som svenska kyrkan tappar medlemmar kallar allt fler människor sig för andliga. Att en ny typ av andlighet tar form i väst konstateras i flera studier, bland annat i brittiska The Spiritual revolution och i svenska Demoskops Tro och andlighet i Sverige. Man talar om google-buddhism som ett exempel på hur vi idag plockar från etablerade religioner och skapar en ny, privat andlighet. Är de gamla religionerna hotade av nyandligheten? Och hur kommer då andligheten att se ut om trettio år? I sista delen av Det nya paradiset blir vi visionära. - Dansen ger mig min livsglädje, min andlighet och min kraft att leva, säger 23-åriga Simone Grind. Hon och hennes vänner lever för elektronisk dansmusik och gemenskapen kring den. - Genom att leva långsamt kan vi börja se det som finns runt om oss, naturen och varandra, säger långsamhetskonsulten Tomas Moberg. Kan långsamhet vara vägen till en fördjupad andlighet? I studion diskuterar prästen Ted Harris, filosofen Karim Jebari och författaren Anita Goldman hur andligheten kommer se ut i framtiden och om gammelreligionerna kan uppdateras för att nå de andliga sökarna på 2000-talet. Programledare är Ami Hedenborg.