Podcast appearances and mentions of Johan Eriksson

Med fokus på SpaceX och deras ambitiösa planer för att skicka människor till Mars diskuterar vi de tekniska och logistiska hinder som fortfarande återstår innan en bemannad Marsresa kan bli verklighet.Vi har den stora äran att ha René Laufer, professor i rymdteknik, med oss igen. René uttrycker skepticism kring tidslinjerna för Mars-missioner och påpekar att "rymden är mycket mer komplicerad än vad många tror". Han betonar vikten av ett pålitligt transportsystem för både människor och last, och att vi måste övervinna betydande utmaningar innan vi kan påbörja vår resa till Mars.Vi träffar också Johan Eriksson, professor i statsvetenskap med inriktning på rymdfrågor och rymdpolitik, säkerhetspolitik och teknikpolitik på Södertörns högskola, och pratar om de politiska och finansiella aspekterna av rymdprogram, inklusive den senaste utvecklingen inom NASA och hur nedskärningar kan påverka framtida rymdmissioner.Rymdkapplöpningen mellan USA och Kina är också en central del av vår diskussion. Hur påverkar detta internationella samarbeten inom rymdutforskning? Har vi åkt till Mars än?Är nyfiken på rymdteknologi, rymdforskning och liv på Mars? Vi lovar en insiktsfull och underhållande diskussion som tar dig närmare svaret på frågan: Har vi åkt till Mars än? Lyssna nu för att få en djupare förståelse för hur vi kan förbereda oss för framtidens rymdresor och vad som krävs för att göra vår dröm om en Marsresa till verklighet!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Fira in det nya året med Hänt På Restaurang! Det serveras skräckhistorier från nyårsaftnar på krogen som har gått åt helvete, summeringar av året som gått och en champagneskola för de som vill lära sig att låta smarta när de pratar om bubbel! Gott nytt jävla år!Tack alla ni som skickat in veckans historier: Stefan och ett gäng anonyma inskciakre + Johan Eriksson extra på Patreon.Och extra mycket tack till er som skickat bidrag via våra Swish: Axel Skog, Malin Ervik, Kim Johansson, Jon Larsson, Anne Tysnes, Jonna Broberg, Pelle Eriksson, Helen Andersson och Erik Ekstrand! Hjältar är ni!Glöm inte att trycka på följknappen i din podspelare och gå gärna in och diskutera veckans avsnitt på våra sociala medier och om du lyssnar via Spotify kan även delta i våra olika omröstningar. Fred, kärlek och Fernet.Medverkande: Jesper Borgenstrand, Charlie Petrelius, Henrik Olsen, Sarah MansouriStöd oss på Patreon: https://www.patreon.com/HantparestaurangSwish: 1234 8689 64 - Hänt På ABFölj oss: FB: Hänt På Restaurang / Insta: Restaurangliv / TikTok: Hänt På Restaurang / Threads: RestauranglivMaila in din egen historia till: jesper@hantparestaurang.seSponsor / Annonsering: sponsor@hantparestaurang.seMusik:Henrik Olsen - HPR ThemeHarold Faltermeyer - Axel FSvullo - För Fet För ett FuckSerge Gainsbourg & Jane Birkin - Je t'aime... moi non plusBarry White & Love Unlimited Orchestra - Love's ThemeLjud från:SVT - Elaka PolisenDisney - Robin Hood Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken roll spelar psykedelika för samhället och individen? Johan Eriksson är psykolog, medgrundare av Nysnö, forskare och psykedelisk terapeut. Vi pratar om hans mångfacetterade karriärbana, psykologutbildningen, mer och mindre lyckade psykedeliska erfarenheter, vikten av set and setting, arbetet med psykedelisk terapi, regulatoriska bakslag och framgångar, och mycket mer. Följ Johans arbete på https://nysno.se och https://www.lavin.education samt senaste nytt inom psykedelika från NPV på https://www.psykedeliskvetenskap.org This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Programmet sändes första gången i februari 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren. Freuds relevans idagHur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freud för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Hur dömer författare i Advokatsamfundets rättegångsspel? Hur sker bevisvärderingen när ord står mot ord i ett mål om relationsvåld? Under Almedalsveckan i Visby anordnade Advokatsamfundet för tredje året i rad ett rättegångsspel om ett fiktivt fall med brottsrubriceringen misshandel. En man står åtalad för att ha misshandlat sin hustru. Han gör gällande nödvärn. Rättegångsspelet gav inblick i bevisvärdering och utgången skilja sig beroende på hur man värderar muntliga utsagor. Är det lägre beviskrav i mål som handlar om relationsvåld? I podden diskuterar Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander den fiktiva rättegången och utgången tillsammans med de medverkande; hovrättsrådet Mikael Swahn, advokaten Johan Eriksson ( också nämndeman i rättegångsspelet), författarna Mari Jungstedt och Johan Theorin, åklagaren Anna Svedin och advokaten ( försvarsadvokat i rättegångsspelet) Annika Nisser. På Sveriges Advokatsamfunds Youtube-kanal kan du kika på rättegångsspelet som spelades in under Almedalsveckan 2024: ...klicka här...

This week, we're sharing two segments. Addameer on Palestinian Prisoners First up, we spoke with Tala Nasser of the Palestinian prisoner human rights group, Al-Addameer which has offices in Jerusalem or Al-Quds, as well as in Ramallah. We speak about the report they released on Palestinian Prisoners day, April 17th, on the conditions of Palestinian prisoners, particularly since October 7th, 2023 including in Gaza since the invasion. More info on the group and their findings can be found at addameer.org A-Radio Berlin on new TTRPG "Oceania 2084" Then, we'll hear a segment by our comrades at A-Radio Berlin speaking with Johan Eriksson, an anarchist game designer has recently published such an RPG called “Oceania 2084“, based on George Orwell's novel “1984”. You can find more of about the game including a free austere pdf of the gameplay at jocher-symbolic-systems.itch.io , and you can hear more audios from A-Radio Berlin at aradio-berlin.org . Sean Swain's 2024 Presidential Run For the sake of anyone in the office of Attorney General of Ohio if they're listening: this segment is political satire. We feel it's necessary to make this disclaimer as they referenced a spoof press conference for Sean as governor in exile of Ohio on the January 18th, 2015 radio segment in court filings to prove how dangerous Sean is, while actually just showing how stupid hierarchs are. Midweek Release: Yaffa As In case you missed mid-week release of our interview with Yaffa As, a queer and trans Palestinian poet, author, publisher and activist living in the diaspora about two recent collections they published as well as mutual aid and fundraising to get queer Palestinians out of range of Israeli genocide. . ... . .. Featured Track: Ya Taali'een ‘ala el-Jabal (Oh you, climbing up the mountain) by Rim Banna from The Dream

En stund han aldrig glömmer – så beskriver Sveriges Grisföretagares ordförande Johan Eriksson tillfället när han nåddes av beskedet om att afrikansk svinpest upptäckts bara några mil hemifrån den egna gården. Hör honom berätta för Land Lantbruks reporter Maria Zander om arbetet med biosäkerhet på svenska grisgårdar i det här avsnittet av Lantbrukspodden.  Du möter även Karl Ståhl, statsepizootolog och professor vid Statens veterinärmedicinska anstalt, som berättar om vilka orosmoln som kvarstår.  Men först till Johan Eriksson som möter upp hemma på gården där han minns tillbaka till den 6 september i fjol. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

För att prata om Morakniv måste man åka till Mora och höra den 135-åriga historien bakom företaget av inte minst Thomas Eriksson, barnbarn till Krång-Johan Eriksson. @morakniv Lyssna på avsnittet på Spotify, följ på instagram och glöm inte att dela med dina nära och kära! #Hantverkardagboken ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@hantverkardagboken  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Tack till: ⁠⁠⁠⁠@hantverkarna_stockholm⁠⁠⁠⁠ för stödet under hela 2023.  Säsong nr 5 av Hantverkardagboken sponsras av: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Sjöbergs arbetsbänkar⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Tormek sharpening innovations ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@slojddetaljer⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@Depalmaworkwear⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠@ekorremobler ⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠@laserprosigtuna⁠⁠

1979. Lars Tingström avtjänar sitt straff i Kumlabunkern och utvecklar en djup vänskap med Christer Pettersson. Mannen som senare kom att både dömas och frias för mordet på statsminister Olof Palme. Skulle Christer Pettersson kunna ha utfört mordet på Palme som hämnd för rättsövergreppet mot Tingström? Hade Christer Pettersson motiv, möjlighet och medel? Lyssna på fortsättningen om Lars "Bombmannen" Tingström .Hasse Aro fortsätter att intervjua advokaten och författaren Per E Samuelson och även advokaten Johan Eriksson. Per berättar om Tingström och Petterssons vänskap, den teoretiska hämnden och Johan om teorierna om vapnet "Silverkillern".Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Vilka frihetsberövande påföljder bör unga lagöverträdare få? Hur väl rustad är Kriminalvården för att ta in 15-17-åringar? Vilken blir den största skillnaden mellan att Statens institutionsstyrelse eller Kriminalvården tar hand om unga kriminella? Och har samhället misslyckats om vi sätter ungdomar i fängelse? Medverkar gör advokaterna Johan Eriksson och Carla Pantzar samt justitierådet Agneta Bäcklund som är särskild utredare i Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (Ju 2021:17). Poddavsnittet modereras av journalisten Willy Silberstein. www.advokatsamfundet.se

Dagens avsnitt handlar om de psykologiska drivkrafterna bakom människans benägenhet att söka sig till auktoritära samhällen och diktatorer. Gäst är på nytt Johan Eriksson, docent i teoretisk filosofi, psykoanalytiker och legitimerad psykoterapeut. Vårt samtal utgår från den banbrytande boken ”Flykten från friheten” från 1941, skriven av den tysk-amerikanske socialpsykologen och psykoanalytikern Erich Fromm. När nazisterna kom till makten i Tyskland flydde Fromm till USA och började där undersök orsakerna till att auktoritära och odemokratiska massrörelser kunde vinna människors förtroende. Fromm menar att det i människan finns något djupt inneboende som gör att friheten skrämmer.Erich Fromms bok: https://www.bokborsen.se/?g=0&c=0&q=flykten+fr%C3%A5n+friheten&qa=&qt=&qi=&qs=&f=1&fi=&fd=&fs=&pb=&_s=created_at&_d=descKöp biljetter till Bildningskomplexet live 14 november: https://billetto.se/e/bildningskomplexet-live-mordet-pa-olof-palme-med-hans-gunnar-axberger-biljetter-882274Vill du veta mer om psykoanalytiker Johan Eriksson? Här är hans hemsida: https://psykoanalys-psykoterapi.com/Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Johan Eriksson är Sveriges bästa försvarsadvokat nio år i rad och är aktuell med debutromanen ”Tjuv och Polis”. Johan Eriksson har haft några av Sveriges största mål under sin karriär som försvarsadvokat sedan 90-talet. Under våren blev han extra uppmärksammad efter att ha företrätt en klient vars granskning, i SVT:s grävande flaggskeppsprogram Uppdrag Granskning, blev ”pausad”.     Johan gästar mig för tredje gången för att prata om den spännande debutromanen som skildrar samtiden. Och så pratar vi också om Johans roll i vårens Uppdrag Granskning-program som har ”pausats" innan sändning efter att Johan skickat ett 75-punkter långt förebyggande brev till SVT. Brevet läckte. Ledarskribenter och journalister reagerade.     Vad var syftet med brevet? Varför skickades brevet innan sändning? Var det ”stjärnadvokaten” som stoppade UG:s program? Fanns det felaktigheter? Och vem är egentligen i en maktposition i det här unika fallet?     Vi pratar om allt det och följer också upp ett par ämnen som vi diskuterade mer djupgående i våra tidigare avsnitt när Johan Eriksson gästade LoungePodden (avsnitt 99 och 51) där vi t.ex. behandlade ämnen som Rahmat Akilov, maffiabildning, gangsteradvokater och försvarsadvokatens roll i en liberal demokrati.     Det blir alltid en kunskaps-fest när Advokaternas advokat, Johan Eriksson, besöker loungen. Och jag lär mig massor. Hoppas ni gillar samtalet!   Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A     Johans tidigare avsnitt i LoungePodden: Avsnitt 51 - https://www.loungepodden.se/podcast/johan-eriksson-sveriges-basta-advokat-som-forsvarade-terroristen-pa-drottninggatan-repris/ Avsnitt 99 - https://www.loungepodden.se/podcast/99-johan-eriksson-sveriges-basta-forsvarsadvokat-forfattare/

Du tänker att du vet vem du är, men vad är egentligen det du kallar för jag? Finns det en plats i kroppen där jaget sitter eller handlar det om en känsla? Och vad händer om jaget blir suddigt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om det där som vi direkt vet vad det är, ända tills vi måste förklara det – nämligen vårt JAG. Till vår hjälp i studion har vi hjärnforskaren Predrag Petrovic som kan berätta vilka sjukdomar som gör att jaget kan hamna i upplösning. Men hur hanterar man förlusten av sitt jag? – Livet som vi kände det är inte längre där. Det uppstår en förvirring som vårt psyke avskyr, säger psykoanalytikern och filosofen Johan Eriksson.Hur går man då tillväga för att beskriva något som upplevs så flyktigt som ens jag?– Man får ha klart för sig att det här är något abstrakt som vi försöker fånga. Det går ju inte att säga att någon har en sanning om det här, säger psykologen och forskaren Kristina Elfhag.– Våra färdigheter ingår i jaget och för att bli en fungerande människa så behöver vi bygga upp vårt jag. Följ med när vi besöker spädbarnslabbet i Uppsala för att undersöka huruvida vi föds med ett jag. Vi träffar även en “Agnes” som har en sällsynt diagnos som får henne att tro att hon är död. Gäster i programmet:Predrag Petrovic, psykiater och hjärnforskare vid Karolinska institutet.Kristina Elfhag, psykolog och forskare vid Stockholms Universitet.Johan Eriksson, filosof och psykoanalytiker.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Hva vet vi om de muslimske friskolene i Sverige? Hvordan fungerer egentlig dette og hvilke utfordringer ser man i tilknytning til disse skolene? Hva innebærer det at man også har denne varianten av religiøse friskoler? I Norge så finnes det ingen muslimske friskoler mens det stadig vekk åpnes nye kristne friskoler, hva trenger vi å vite om hva som skjer over grensen? Jeg snakker med Johan Eriksson, doktorgradsstipendiat ved Umeå universitet i Sverige.

Johan Eriksson är den försvars- och brottmålsadvokat som advokaterna själva skulle anlita om det behövdes. I flera år har han blivit utsedd till ”Advokaternas advokat” och han har varit försvarare i många uppmärksammade fall - bland annat för Rakhmat Akilov i samband med terrordådet på Drottninggatan 2017. Han är också författare bakom boken ”I rättvisans tjänst: Berättelser från mitt liv som advokat”.I det här avsnittet så får vi höra om vad som krävs för att bli en absolut toppadvokat. Vi går in på retoriska knep han använder sig av i rättssalen, om hur man skapar förtroende och hur man skapar relationer. Men vi får också höra om tuffa möten med mördare, vad Johan behövt försaka för sin karriär och hur det var när han blev kallad ”landsförrädare” för att ha försvarat Akilov. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Johan Eriksson på instagramJohan Eriksson - I rättvisans tjänst: berättelser från mitt liv som advokatBöcker av Ferdinand von Schirach Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Eriksson är den försvars- och brottmålsadvokat som advokaterna själva skulle anlita om det behövdes. I flera år har han blivit utsedd till ”Advokaternas advokat” och han har varit försvarare i många uppmärksammade fall - bland annat för Rakhmat Akilov i samband med terrordådet på Drottninggatan 2017. Han är också författare bakom boken ”I rättvisans tjänst: Berättelser från mitt liv som advokat”.I det här avsnittet så får vi höra om vad som krävs för att bli en absolut toppadvokat. Vi går in på retoriska knep han använder sig av i rättssalen, om hur man skapar förtroende och hur man skapar relationer. Men vi får också höra om tuffa möten med mördare, vad Johan behövt försaka för sin karriär och hur det var när han blev kallad ”landsförrädare” för att ha försvarat Akilov. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Följ Johan Eriksson på instagramJohan Eriksson - I rättvisans tjänst: berättelser från mitt liv som advokatBöcker av Ferdinand von Schirach Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan set the business up with partner Fawaz AlRajhi in 2019 to provide international investors, typically from the GCC region, direct access to UK and European real estate investment opportunities, asset management and advisory services.   Prior to setting up the business Johan was the Head of International Real Estate at AlRajhi United, managing a multi sector real estate portfolio across the US, UK, continental Europe and the UAE. Johan has held senior positions with several real estate private equity fund managers such as Benson Elliot and Queensgate Investments, having started his career in the real estate investment banking team of Merrill Lynch in London.   I sat down with Johan to discuss a broad range of subjects which covered some of the following topics: How he got into real estate Early career moves Investing in operational real estate Market timing Why he set up the business Dealing with middle eastern investors Deal alignment Oh and one last question - who are the People, what Property, and in which Place Johan would invest should he have £500m of equity at his disposal Catch the full episode which will be live on Spotify and Apple from Thursday this week.   The People Property Place Podcast is powered by Rockbourne. Who do you want to see on the Podcast? Link in the comments below. #realestate #peoplepropertyplace #podcast #property

Cyril och Stig träffar en av Sveriges kanske mest kända försvarsadvokater Johan Eriksson som skrivit "I rättvisans tjänst". Johan Eriksson blev känd för allmänheten när han försvarade Rakhmat Akilov efter terrordådet på Drottninggatan men har också under åren arbetat med många av de allra mest uppmärksammade fallen. Det blir ett mycket intressant samtal om livet som försvaradvokat, om några av fallen han arbetat med, om rättvisa och om att vara männiksa, för som försvarsadvokat träffar du människor i utsatta situationer under väldigt speciella situationer.Foto : Fredrik Hjerling Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har pratat med Johan Eriksson, Vasaloppets VD. Vem är denna passionerade person? Hur ska man få fler kvinnliga deltagare i Vasaloppet? Organisationen jobbar hårt för det, bland annat i samarbete med #vasanförmargit. Jodå, vi har också ett förslag. Vad gör de svenska åkarna nu när det är semestermånad? Isbjörnarna höll sig tack och lov undan från Svalbard Skimarathon. Och vi har tre vinnare i FBr-tävlingen. Nej, fyra.

Johan Eriksson with Avenue Sports Management in Muskoka, ON Canada returns for a second appearance on the podcast to give the Swedish player the detailed information on how to make the transition from Swedish Junior Hockey to US and Canadian Juniors and College. In this episode we break down the different levels of junior hockey in US and Canada as well as the detailed import rules and restrictions for college.  The idea is to give the Swedish player the details they need if they are interested in making the jump across the Atlantic.

Temat för dagens samtal är psykoanalys och gäst är Johan Eriksson, psykoanalytiker, legitimerad psykoterapeut och docent i teoretisk filosofi. Med utgångspunkt i Erikssons bok ”Psykoanalysens filosofi” samtalar vi om vad som utgör Sigmund Freuds och psykoanalysens tankevärld och hur den kan ge oss djupa insikter om oss själva. Vi diskuterar också psykoanalysens relevans som terapiform idag och varför den har så svårt att rätta sig efter kraven från dagens forskning.Johan Erikssons bok: https://www.adlibris.com/se/bok/psykoanalysens-filosofi-9789188203557Johan Erikssons hemsida: http://psykoanalys-psykoterapi.com/Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Sigmund Freud är en av 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Hans teorier har också mött kritik. Vad är det som gör att hans idéer fortsätter att inspirera psykologin, forskningen och kulturen? Sigmund Freud föddes i Freiberg 1856 och flyttade som barn till Wien där han kom att tillbringa större delen av sitt liv. 1939 dog han i London dit han som jude flytt nazismen.Han blev ett världsnamn redan under sin levnad som psykoanalysens grundare. Hans teorier om det omedvetna, om bortträngda tankar och inre konflikter som genom fria associationer kunde spåras i drömmar har omfamnats och kritiserats genom åren. Freuds relevans idagHur mycket av Freuds tankegods präglar hur vi ser på människans psyke, barndomens betydelse och samhällets påverkan på människan? Hur kan vi använda Freuds för att analysera vår samtid? Vad är relevant och vad är förlegat i hans teorier?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola, Johan Eriksson , filosof och psykoanalytiker och Helena Granström, författare, fysiker och matematiker. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Han blev åtta år i rad framröstad till Sveriges främsta advokat. För allmänheten är han mest känd för att ha försvarat Rakhmat Akilov, mannen bakom terrordåden på Drottninggatan i april 2017. Dagens gäst är advokat Johan Eriksson och temat är försvarsadvokatens roll i rättsstaten. Vi samtalar bland annat om försvarsadvokatens ansvar när staten begår övergrepp mot den enskilde, risken att bli duperad av charmiga klienter och den hatstorm som följde när han försvarade terrordömda Rakhmat Akilov.Johan Erikssons bok:  https://www.adlibris.com/se/bok/i-rattvisans-tjanst-berattelser-fran-mitt-liv-som-advokat-9789100183103Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Vi har sett arkivfilmen "Harvest Time" om Neil Young och skapandet av albumet "Harvest" 1971. Men också lyssnat på Neil Youngs nya album "World Record" som släpptes förra veckan. Vad säger filmen och albumet om Neil Young som artist då och nu? Kulturredaktionens Anna Tullberg och Joakim Silverdal besöker programmet för att nysta i det.RECENSION: "ILLUMINERADE DETALJER 2" AV PÉTER NÁDASTidigare i höstas besökte den ungerske författaren Péter Nádas Stockholm, för att lagom till sin 80-årsdag ta emot det nyinstiftade Berman-priset som verkar i den judiska traditionens anda. I början av året kom den första delen av hans barndomsskildring från ett efterkrigs-Budapest ut på svenska, "Illuminerade detaljer 1". Nu är det dags för den andra och avslutande delen där han återvänder både till den infekterade familjehistorien och till de stora skeendena. Recension av kulturredaktionens Katarina Wikars.VAD BETYDER DET ATT DEBUTERA?Vad händer när man blir "författare" när man går från att skriva för sig själv, till att läsas av andra? En osynlig gräns har passerats. Vad händer där, på den knivskarpa gränsen mellan att vara outgiven och att se sitt namn på ett omslag? Reportage av Lars Hermanson, som träffat några personer som passerat just den gränsen.ESSÄ: OM FAMILJEN VI BÄR RUNT PÅ I VÅRT INREDe flesta som föds hamnar omedelbart i någon form av familjekonstellation. Hos en människa eller grupp med människor med och mot vilka världen tar form och börjar förstås. Kanske präglar det oss på ett sätt vi har svårt att förstå. Över hur det kan te sig reflekterar Johan Eriksson, psykoanalytiker och docent i teoretisk filosofi, i dagens OBS-essä.Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

Att ens ursprungsfamilj präglar tillvaron är självklart. Men kanske är denna påverkan både djupare och mer svårtydd än man kan ana. Johan Eriksson reflekterar över det psykiska livets otänkta. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under en uppsluppen middagsbjudning förra helgen kom diskussionen in på frågan om vilken som egentligen är den bästa gin-sorten. Jag argumenterade intensiv för det brittiskproducerade märket Tanqueray. När jag skulle somna på kvällen låg jag och tänkte på denna diskussion. Vad visste jag om gin? Hade jag provsmakat systembolagets utbud och efter noggrant övervägande kommit fram till att just denna sort måste betraktas som överlägsen etta? Inte alls. Handen på hjärtat kunde jag inte ens med säkerhet säga att jag överhuvudtaget hade druckit den. Men varför då denna intensiva argumentation? Jag somnade förbryllad.Med hjälp av det säregna psykiska arbete som bara det sovande tillståndet kan bereda utrymme för hade dock allt fallit på plats när jag vaknade på morgonen. För mitt inre såg jag den vackra grönskimrande flaskan i pappas barskåp och plötsligt mindes jag hur jag som 8-9 åring hörde honom i ett samtal med en arbetskollega uttala sig om Tanquerays behagligt kryddiga smak av koriander och enbär. Det var ett uttalande gjort i förbifarten och fram till denna stund visste jag inte ens om att jag hade registrerat det, men nu mindes jag tydligt hur jag som pojke liksom smakade på den ton av auktoritet och kunskap med vilken pappa levererade omdömet. Tydligen hade jag spenderat en betydande del av förra helgens middagsbjudning med att omedvetet arbeta vidare på en argumentation som min pappa i förbifarten påbörjade för över fyrtio år sedan och som jag tidigare aldrig ens har ägnat en tanke!Sedan ett antal år tillbaka arbetar jag heltid med psykoanalys och psykoterapi. Det är slående hur snabbt in i den terapeutiska kontakten som de flesta patienter börjar prata om sin ursprungsfamilj, inte sällan redan under det första samtalet, och detta utan att jag som terapeut introducerat temat. Min erfarenhet är att detta inte har sin grund i att patienterna sitter med nedärvda och freudianskt färgade föreställningar om vad terapi handlar om. Snarare tycks som att patienterna intuitivt och med sömngångaraktig säkerhet identifierat att de problem som fått dem att uppsöka en psykoterapeut har sina emotionella rötter i den gåtfulla och djupt komplexa sociala organisation som kallas för familjen.Vi tror vi vet vad en familj är för någonting. Visst, på ett plan vet vi förstås det. I Svenska akademins ordlista kan vi läsa att en familj är en grupp människor i ett hushåll, ofta enbart föräldrar och barn. På ett psykologiskt plan har vi dock inte en aning om vad en familj är för något, och detta trots att de allra flesta av oss har erfarenheten att växa upp inom ramen för en hur familjekonstellationen i det enskilda fallet än må se ut. Utan att överdriva tror jag man kan säga att ursprungsfamiljen utgör det psykiska livets otänkta, det vill säga det som utan att självt kunna tänkas, förstås och uttryckas, samtidigt skänker vårt psykiska liv den identitet, den organisation, den riktning och den atmosfär som utgör själva spelplanen för allt tänkande, all förståelse och alla försök till uttryck.Vad som primärt skiljer ens ursprungsfamilj från andra typer av sociala grupper är förstås att den består av de personer i relation till vilka jag blivit den jag idag är. De ursprungliga familjemedlemmarna är på ett grundläggande plan dem genom vilka, och med vilka, vi introducerats till och fostras in i den mellanmänskliga värld inom vilken vi utvecklat vår upplevelse av att vara en person bland andra personer. Biologiskt och socialt föds vi in i ett intersubjektivt kraftfält av mer eller mindre omedvetna begär, förväntningar, ideal, besvikelser, önskningar och föreställningar. Vår psykologiska födelse det vill säga vår födelse som subjekt eller personer med en identitet och ett rudimentärt sätt att emotionellt navigera i den mellanmänskliga världen är sedan till stora delar frukten av våra initiala och lite famlande försök att svara på de djupt gåtfulla budskap som detta kraftfält konfronterar oss med. Det är som om personligheten och dess känslomässiga repertoar antar sin grundläggande gestalt i takt med våra infantila försök att psykologiskt respondera på frågor vi som vuxna skulle kunna formulera i termer av Vilka är de här?, Vem är det de talar till?, Vad vill de ha av mig?, Vem vill de att jag ska vara?, Vad ska jag göra med allt detta?.De själsliga svaren på dessa frågor har inte sällan formen av det som inom psykoanalysen kallas för internaliseringar. Det vill säga det lilla och inte så lilla barnet svarar ofta på dessa frågor genom mer eller mindre fantasirika former av identifikationer. Barnet hämtar liksom in, och stöper sig själv i relation till, de prototypiska figurer som i dess upplevelsevärld befolkar det kraftfält som barnet fötts in i. Det utvecklade psyket antar på så vis karaktären av en inre familjekonstellation som alltså mejslats fram på basis av de krafter som sätts i spel i den yttre familjen, men som långt ifrån är en blåkopia av denna. Till exempel är de prototypiska figurerna i den inre familjekonstellationen ofta många fler och betydligt mer stereotypa än de faktiska familjemedlemmarna. En figur är kanske på ett utpräglat sätt hård och oförsonlig; en annan figur är undfallande och anpassningsbar; en tredje är liten och svag; en fjärde upplever sig helt sakna existensberättigande och en femte är djupt främmande inför det ansikte som reflekteras tillbaka i badrumsspegeln.Vi kallar det för vår emotionella repertoar, men vid närmare påseende har denna repertoar alltså formen av en inte sällan konfliktfylld ensemble av inre figurer som arbetats fram inom ramen för den övergripande atmosfär som präglade livet i vår ursprungsfamilj. När det kommer till familjen är därför gränserna för alltid porösa mellan en själv och övriga medlemmar. Vi kan ägna ett helt liv åt att försöka upprätta känslomässig distans till våra föräldrar och syskon, men inte ens när de är döda lyckas vi. Till skillnad mot de människor som kommit in i livet på ett senare stadium så utgör medlemmarna i ursprungsfamiljen inte personer bland andra personer i min värld. Snarare är de centrala och skapande delar av den värld inom vilken relationer till andra personer överhuvudtaget kan upprättas. Det är därför jag kan komma på mig själv med en så märklig sak som att på en middagsbjudning tillsammans med andra personer omedvetet ägna halva kvällen åt att energiskt försöka vinna en argumentation som min pappa i förbifarten påbörjade för över fyrtio år sedan och som jag tidigare aldrig ens har ägnat en tanke!Johan Eriksson, psykoanalytiker, psykoterapeut och docent i teoretisk filosofi

Andra avsnittet av Kvartals nya podd Djupet handlar om varför så få av de skyldiga bakom gängskjutningarna döms i domstol. Bland åklagare och poliser talas det ibland om att det krävs "sagolika skäl" för en fällande dom. Men det finns också de som befarar att de vindar som nu blåser hotar rättssäkerheten. Hur gör domstolarna när de bevisvärderar i de indiciemål som gängmorden nästan alltid blir, eftersom ingen inblandad pratar med polisen? Skulle domarna kunna arbeta på ett annat sätt? Med utgångspunkt från ett mordfall som ska tas upp i Högsta Domstolen diskuterar programledaren Jörgen Huitfeldt med fyra experter: Polisutredaren Anders Karlsson, juridikprofessorn Christian Dahlman, domaren Mirja Högström och advokaten Johan Eriksson. Två av Kvartals lyssnare medverkar också, Linnea Lindquist och Viveka Stigzelius. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andra avsnittet av Kvartals nya podd Djupet handlar om varför så få av de skyldiga bakom gängskjutningarna döms i domstol. Bland åklagare och poliser talas det ibland om att det krävs "sagolika skäl" för en fällande dom. Men det finns också de som befarar att de vindar som nu blåser hotar rättssäkerheten. Hur gör domstolarna när de bevisvärderar i de indiciemål som gängmorden nästan alltid blir, eftersom ingen inblandad pratar med polisen? Skulle domarna kunna arbeta på ett annat sätt? Med utgångspunkt från ett mordfall som ska tas upp i Högsta Domstolen diskuterar programledaren Jörgen Huitfeldt med fyra experter: Polisutredaren Anders Karlsson, juridikprofessorn Christian Dahlman, domaren Mirja Högström och advokaten Johan Eriksson. Två av Kvartals lyssnare medverkar också, Linnea Lindquist och Viveka Stigzelius.

Det har nog aldrig varit så svårt eller så roligt som det är nu att vara kommunikatör. Det menar Johan Eriksson som är dagens gäst i Kommunikationspodden.  Johan Eriksson, mångfaldig prisvinnare och idag kommunikationschef för konsultbyrån PwC gästar Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden. Kommunikation sitter ofta högt upp på agendan på företag och organisationer. Vi som representerar yrket sitter ofta i högsta ledningen vilket gör att omvärlden förstår att vi bidrar med ett värde, menar Johan Eriksson - Området har utvecklats enormt. Tänk bara vad mycket som hänt på 10 år. Mycket brus vilket ger en utmaning men också möjligheterna. Å ena sidan var det enklare förr att nå ut med något internt och alla samlades kring sina lägereldar eller att man PR-mässigt får genomslag om man finns med på Rapport 19.30. Idag finns fler möjligheter men det är svårare eftersom det är ständig konkurrens om uppmärksamheten. 

Intet, ingenstans, icke-varat. I djupet av vår existens finns denna frånvaro. Psykoanalytikern och filosofen Johan Eriksson ser det kan utgöra ett allvarligt hot mot våra jag. Men också en möjlighet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2018. Vi kommer från Ingenstans. Från den tomma rymden. Vi känner det. I djupet av vår existens känner vi att vi egentligen inte hör hemma här i livet, i världen, i varat. Vi lockades in i den här existensformen. Vi förfördes av dom som redan var förförda, dom troende. Dom som kallar sig våra föräldrar gav oss vårt namn och deras omsorger etablerade attraktionspunkter runt vilka de riktningslösa energierna, trycket från Ingenstans, började organiseras. En plats inmutades. Ett rum växte fram. Energierna banades och antog formen av det som dom troende kallar begär, drifter, affekter, viljor. En värld började etableras. Saker och ting började angå oss. Vi formades till människor som tycker, tänker, känner och värderar. Vi formades till människor som gillar träslöjd och skäms för sina trasiga täckjackor; människor som håller tummarna för att Djurgården ska vinna allsvenskan och som bråkar med försäkringsbolag, gör upp planer inför midsommar, oroar sig för klimatkrisen, detonerar hemmagjorda bomber på offentliga platser och svär över bredbandsuppkopplingen. Det mänskliga livets håll-i-gång blev vår verklighet, den verkliga verkligheten. Det är plötsligt lite läskigt att gå och lägga sig på kvällarna, att släcka ljuset och sluta ögonen. Släppa taget. Den existentiella oskulden har gått förlorad. Men ibland, kanske när vi precis ska till att trycka in portkoden eller lägga keso på en skiva mörkt bröd (grannens väckarklocka hörs genom väggen), då känner vi det att vi kommer från Ingenstans, att rottrådarna finns kvar. För ett ögonblick släpper förankringen i världen. Kontinuiteten i levandet avbryts tvärt. Vi famlar, faller. Fasan är namnlös. Förtvivlan är dödstyst. Vi känner: detta är en försmak av den katastrof som kallas för galenskap. Det är så här det är att tappa det. I bästa fall hittar vi snabbt tillbaka. Telefonen ringer. Radionyheterna pockar på uppmärksamhet. Vi är hemma igen, i den verkliga verkligheten, i livets håll-i-gång. Men långt där nere bevaras minnet av det snabba återbesöket. Det är plötsligt lite läskigt att gå och lägga sig på kvällarna, att släcka ljuset och sluta ögonen. Släppa taget. Den existentiella oskulden har gått förlorad. Vi har introducerats till vad det egentligen innebär att vara människa. Vi har introducerats till det skrämmande faktum att vår blinda förtrogenhet med oss själva och vårt liv vilar på att vi lyckas tränga bort minnet av vår egentliga härstamning. Som barn retades vi genom att fråga våra föräldrar var vi var någonstans innan vi föddes. På ytan är detta en oskyldig lek. Men alla bär vi på spåren av den prenatala tomhet varifrån vi kommer. För vissa är dessa spår så levande, bortträngningen är så skör, att de hela tiden måste anstränga sig, och då inte bara gällande olika typer av strävanden inom ramen för det mänskliga livet (där måste alla människor anstränga sig), utan anstränga sig för att överhuvudtaget ha ett liv och en värld inom vilken strävanden kan projekteras och realiseras. Dessa människor är dom ontologiskt otrygga, dom existentiellt hemlösa, dom som saknar en vilande bas för erfarenhetslivet. Dom lever sina liv jagade av en känsla av att livet och existensen i sig är en lögn. Dom lever på ett känslomässigt plan med en misstänksamhetens blick riktad mot den verklighet inom vilken den stora massans håll-i-gång utspelar sig. Världen blir en kuslig plats att befinna sig på. För dessa människor blir det ansträngande att överhuvudtaget vara människa. Dom upplever sig inte sällan som som-om-människor. Levandet faller sig liksom inte naturligt. Dom har relationer som om dom hade relationer; dom skaffar barn och gör karriär som om dom skaffade barn och gjorde karriär; dom älskar och skrattar som om dom älskade och skrattade; dom gråter och är deprimerade som om dom grät och var deprimerade. Om du frågar dom vem är du egentligen? så ser du paniken i deras ögon. Att vara är för människan att göra anspråk på att vara. I relation till människan är det därför alltid möjligt att kunna ställa ironiska frågor av karaktären finns det någon bland alla levande som verkligen lever?, Dock kan man fråga sig om inte dessa människor bör betraktas som privilegierade vittnen till ett grundläggande existentiellt villkor som gäller oss alla. I grunden är vi alla som-om-människor, de flesta av oss vet bara inte om det åtminstone inte förrän existerandet påminner oss. Att vara människa är att vara som-om-människa. Vi kommer från Ingenstans. Intet är den fond mot bakgrund av vilken vi träder fram. Det vi kallar för medvetande, psyke, det personliga varandet avtecknar sig mot bakgrund av Intets närvaro. Det är därför vi inte helt och fullt är förmögna att vara oss själva. Vi är inte identiska med oss själva i egenskap av, låt säga, arga, lyckliga, levande, välbeställda, medelklass, föräldrar, män, kvinnor, och så vidare. Intets närvaro är själva sprickan i vår existens som gör att vi på ett eller annat sätt alltid måste förhålla oss till oss själva: vi kan inte bara vara (arga, lyckliga, levande, välbeställda och så vidare), utan hur det är att vara (arga, lyckliga, levande, välbeställda) är alltid en aktuell fråga för oss implicit eller explicit. Att vara är för människan att göra anspråk på att vara. I relation till människan är det därför alltid möjligt att kunna ställa ironiska frågor av karaktären finns det någon bland alla levande som verkligen lever?, finns det verkligen någon riktig filosof bland alla filosofer?, finns det någon riktig man bland alla män?, finns det någon riktig människa bland alla människor?. Logiskt tycks detta vara meningslösa frågor. Alla människor är väl riktiga människor? Ändå hör vi att det faktiskt frågas någonting här. Livets overklighet är alltid en risk för oss. Misstanken finns alltid där: är jag verkligen arg, levande, troende, svensk, man, kär, engagerad, och så vidare? I de stunder då vår egentliga härstamning gör sig påmind och vår självklara förankring i livets håll-i-gång för ett ögonblick släpper så konfronteras vi med det faktum att vi i egenskap av mänskliga personer på ett djupt plan är främmande inför alla världsliga identifikationer. Ändå kan vi alla, åtminstone i minimal mening, fortfarande säga jag. Det är därför vi kan bli galna: jag kan förlora allt, inklusive mitt själv. Om det inte vore så om det liksom inte ingick i den mänskliga personvaron att kunna bli främmande inför existensen som helhet, inklusive sin egen existens så skulle vi inte kunna förundras över existensen, förhålla oss till den. Därmed skulle det saknas utrymme för frågor av typen varför?, det vill säga frågor efter orsaker, skäl, grunder. Att vi kommer ifrån Ingenstans, att vi inte har någon naturlig plats i existensen, och att vi i djupet av vår existens känner av detta faktum, är alltså ett villkor, inte bara för att vi ska kunna bli galna, utan också för att vi ska kunna bedriva någonting sådant som vetenskap eller filosofi Johan Eriksson, psykoanalytiker, psykoterapeut, filosof

I dagens fängslande avsnitt ska vi dricka den mytomspunna drinken Tom Collins med författaren och försvarsadvokaten Johan Eriksson, som också har försvarat Rakhmat Akilov. Det blir minst sagt ett lärorikt avsnitt där Johan tar oss igenom brott och straff, kan vi försvara drinkens betyg, kommer vi ändra vår historia och framförallt vilken annan drink rekommenderar han som sätter Guldkant på vardagen? Vi kan varken bekräfta eller dementera dagens avsnitt utan Johan's godkännande.

Var går de kriminalpolitiska skiljelinjerna mellan riksdagspartierna? Och hur går en rättegång till egentligen? Advokatsamfundet arrangerade ett rättegångsspel under Almedalsveckan med brottsrubriceringen grovt vapenbrott. I poddavsnittet medverkar Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, advokaterna Johan Eriksson, Ulrika Borg, Klas Bjuremark och Lotta Wirén samt domare Mikael Swahn och åklagare Helene Gestrin. Podden modereras av journalisten Inger Arenander. Rättegångsspelet finns att titta på här: Advokatsamfundets rättegångsspel från Almedalen 2022 www.advokatsamfundet.se

Johan Erikson lives in Welland, ON and native of Karlstad, Sweden.  In this episode we discuss the Swedish junior hockey vs. Canadian system and how players are seeking the thrill of playing in North America.

Ryssland drar sig ur samarbetet kring internationella rymdstationen ISS, enligt chefen för det ryska rymdprogrammet, Dmitrij Rogozin. Det betyder i så fall slutet för ett mer än 20-årigt fredsprojekt. Internationella rymdstationen har varit bemannad hela tiden sedan år 2000 med astronauter från hela världen. Där görs forskning i tyngdlöshet, 40 mil ovanför jordens yta.Medverkande: Christer Fuglesang, astronaut och professor i rymdfart vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator vid Sveriges Radio.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Har medier börjat granska advokater tuffare än tidigare? Är granskningen för närgången och kritisk, eller rimlig och relevant? När finns det skäl nog för namnpubliceringar i medier? Och varför utövas tillsyn över advokater av den egna kåren? Medverkar gör Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, advokaterna Johan Eriksson och Peter Danowsky, Medieombudsmannen Caspar Opitz och Lasse Wierup, journalist på Dagens Industri. Podden modereras av journalisten Willy Silberstein. www.advokatsamfundet.se

Hur svårt är det att bryta en kriminell livsstil? Och vad kan samhället göra för att underlätta en förändring? Vi träffar psykologerna David Ivarsson och Johan Eriksson som arbetar inom kriminalvården. Producerad av Novel Studios. Kontakt: morkapsyket@novelstudios.se Mer info: www.detmorkapsyket.se och www.novelstudios.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/det-morka-psyket.

Vad är egentligen forensisk KBT? Och vad är viktigt när det kommer till behandling av brottsdömda? Vi träffar psykologerna David Ivarsson och Johan Eriksson som arbetar inom kriminalvården. Producerad av Novel Studios. Kontakt: morkapsyket@novelstudios.se Mer info: www.detmorkapsyket.se och www.novelstudios.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/det-morka-psyket.

Med nu tanke på tidigare uppdrag, så belyses den genomkorrupta Svenska byråkratin.... HD-domaren Ann-Christine Lindeblad lämnar sitt uppdrag efter misstankar om snatteri i en mataffär, skriver Expressen. Hennes försvarare, advokat Johan Eriksson, säger att Lindeblad kommer att ta emot ett strafföreläggande, vilket betyder att hon har erkänt, skriver tidningen. – Hon beklagar djupt det som har inträffat. Hon har känt sig hårt pressad både i arbetet och privat den senaste tiden. Hon har beslutat att ta konsekvenserna av det här, säger Johan Eriksson. "Ann-Christine Lindeblad har vid sidan av domartjänsten en rad andra tunga uppdrag där hon är utsedd av regeringen. Hon är ordförande i Nämnden för brottsskadeersättning och samma uppdrag i Överklagandenämnden för etikprövning och varit särskild utredare och expert i ett flertal utredningar under Finansdepartementet. Hon var ordförande i 2013 års värdepappersmarknadsutredning som lämnade sitt betänkande till dåvarande finansmarknadsminister Per Bolund i januari 2015. I meritförteckningen finns också vice ordförande i Stockholmsbörsens disciplinnämnd. Enligt försvararen Johan Eriksson ska Ann-Christine Lindeblad även avveckla alla sina sidouppdrag. Ann-Christine Lindeblad är i dag sjukskriven och får stöd av sin arbetsgivare." Så hur långt är det egentligen gånget när någon som sitter i Högsta domstolen åker dit för snatteri, ur då perspektivet av att man just nu håller på och skapar den bild som skall tvinga den mest systemdresserade delen av befolkningen till eftertanke för att på så vis frambringa förtänksamhet inför vad som nu rullar in våg efter våg? #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning!  Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Hur är det att arbeta som försvarsadvokat? Och hur är det att företräda de som misstänks för grova brott? Det är exempel på frågor som stöts och blöts i det här poddavsnittet. Debatten om en polarisering mellan försvaret och åklagarsidan och varför advokater sätter in en kollega i sitt ställe – det är fler ämnen på agendan. Medverkar gör Advokatsamfundets generalsekreterare advokat Mia Edwall Insulander, advokaterna Frida Wallin och Johan Eriksson samt kammaråklagare Zilla Hirsch. Podden modereras av journalisten Willy Silberstein. www.advokatsamfundet.se

Krisen och oroligheterna mellan Judar och Palestinier i Israel diskuteras i Slaget efter tolv. I diskussionen deltar Gideon Bolotowsky, hedersordförande för den judiska församlingen i Helsingfors och Johan Eriksson som länge bott i Jerusalem och jobbat för FNs undersökningskomission om protesterna i Gaza. Debatten leds av Hasse Sundquist E-post: slaget@yle.fi

Vi träffar Johan Eriksson som är chef på Google, författare och flitigt anlitad föreläsare. I samtalet kommer vi in på hur man som individ kan bli bättre rustad för förändringar och betydelsen av det livslånga lärandet. För om det är något Johan brinner för är det just det: att vara i konstant utveckling. Och är det något han sitter på mycket tankar och idéer om är det strategier för att driva sin egen förändringsresa.   Samtalet leds av Robin Askelöf, marknadschef på Hypergene, som med podden är på ständig jakt efter nya perspektiv på beslutsfattande, verksamhetsstyrning och ledarskap.   Avsnittets boktips är "Peak : vetenskapen om att bli bättre på nästan allt : sanningen bakom 10 000-timmarsregeln"  av K Anders Ericsson och Robert Pool. I boken reder K Anders Eriksson ut begreppen kring den berömda regeln han själv myntade och som populariserades av den bästsäljande författaren Malcolm Gladwell i boken Outliers.   Kom ihåg att prenumerera på Konkurrenskraft så påminns du om när nya avsnitt finns att lyssna på - för vi har många fler spännande gäster på gång! 

Från bruket hemma i Värmland till Bilkompaniets bilhall i Mora – där "Volvo-Johan" blivit Sveriges bästa säljare, flera år i rad! Med hans härliga värmländska tar han med oss på resan i sin karriär. Säljkarriären började med att han som 32-åring fick nobben som säljare, för att han var för gammal(!). Idag har han sålt över 8000 bilar, men mest stolt är han nog över de bilar han och hans vänner byggt. Hans Dodge Charger har 200.000 träffar på Google, och Johan har gjort sig ett namn världen över. Ja, och så får vi höra lite om hans kompis Joe Biden också, missa inte!

Att vara sårbar är priset man betalar för att kunna utvecklas till en unik individuell person som upplever sig vara verklig och levande. Johan Eriksson utforskar det personliga varats mysterium. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Från och med den tid i vår psykologiska utveckling då vi i fullödig mening börjar existera som personer eller subjekt så kommer vårt levande att lyda under andra lagar än tidigare. Från denna stund drivs vi inte längre av en strävan efter att tillfredsställa våra primära behov och drifter, åtminstone inte i första hand. I stället drivs vi nu ytterst av en strävan efter att upprätthålla, försvara, utveckla och förstärka vår hårt tillkämpade och inte sällan sköra personliga identitet. I egenskap av subjekt eller personer fruktar vi inte i första hand döden, i fysisk mening, utan vad vi fruktar mest är det personliga sönderfallet att förlora vår inre organisation och vår meningsfulla förankring i existensen. Det är jobbigt att vara människa. Till skillnad mot tingen så har människan inte bara en identitet i kraft av yttre egenskaper, utan den personliga identiteten alltså den form av identitet som inte handlar om vad någonting är, utan om vem någon är, från ett första-persons perspektiv är följden av ett psykologiskt arbete. Förlusten av vår personliga identitet är därför en specifik mänsklig fara, och upprätthållandet och utvecklandet av identiteten en specifik mänsklig nödvändighet. I allt vi gör, tänker och säger står identiteten på spel, mer eller mindre dramatiskt. Medvetet eller omedvetet arbetar vi konstant med att försöka vara det som vi inom vårt kulturella och sociala sammanhang kommit att identifiera oss som män, kvinnor, föräldrar, plikttrogna, intelligenta, rörmokare, liberaler, konservativa, och så vidare. Den kanske mest berömda illustrationen av detta mänskliga predikament står att finna i Jean-Paul Sartres existensfilosofiska klassiker Varat och Intet där han i en ofta citerad passage beskriver en servitör på ett café och hur dennes manierade gester och rörelser är som ett spel i vilket servitören desperat försöker göra sig till vad han är en servitör. Servitören, konstaterar Sartre, leker sin identitet i syfte att försöka förverkliga den. Utifrån denna tanke att människan så att säga är dömd att hela tiden försöka förverkliga, bekräfta och definiera sin identitet så skulle man lätt kunna dra slutsatsen att den personliga identiteten från grunden och upp bara är en kulturell produkt, en socialt konstruerad artefakt. Att det skulle finnas ett genuint eller sant själv bakom eller bortom alla våra kreativa försök att inom ramen för ett kulturellt och socialt sammanhang försöka vara någon detta tycks vara en falsk och sentimental föreställning med sina rötter i en romantisk syn på den mänskliga subjektiviteten. Efter att under flera år har arbetat heltid med psykoanalys och psykoterapi är det dock ganska svårt att värja sig från intrycket att det kan ligga, och ofta ligger, en djup och omvälvande existentiell erfarenhet bakom det slitna uttrycket att hitta sig själv. Onekligen, säger min kliniska erfarenhet, finns det ett genuint själv att hitta eller att förlora. Att kulturella identifikationer såsom att vara man, kvinna, förälder, intelligent eller läkare spelar en väsentlig roll för utvecklandet av den personliga identiteten är tveklöst sant, men tänker man närmare på saken upptäcker man snart att en stor del av vårt moraliska och vardagspsykologiska språkbruk faktiskt skulle förlora sitt logiska spelrum om vi inte förutsatte att det finns en kärna av personligheten och den personliga identiteten som överskrider eller befinner sig bortom alla hårt tillkämpade kulturella identifikationer. Utan denna kärna så skulle det till exempel saknas logiskt utrymme för att reflektera över oss själva och vår personliga identitet i termer av sanning och falskhet. De moraliska och psykologiska problem som är centrerade kring temat autenticitet skulle inte existera. Den personliga identiteten tycks alltså inte vara identisk med summan av mina identifikationer. Jag är med andra ord inte samma sak med alla de egenskaper, intressen, verksamheter, grupptillhörigheter och värderingar som jag under olika perioder av mitt liv har investerat så pass mycket känslomässig laddning i att de kommit att bli väsentliga delar av vem jag upplever mig vara. Kärnan i den personliga identiteten befinner sig bortanför allt detta. Samtidigt utgör den inte något fullödigt vem under den personliga identiteten i högre mening, en annan och mer sann person som liksom döljer sig därbakom. Snarare bör vi förstå den som en aspekt eller en nivå: kärnan i den personliga identiteten innebär att jag bortom min upplevelse av mig själv som människa, förälder, försäkringstjänsteman eller socialdemokrat på ett direkt och intuitivt plan kan identifiera och uppleva vad som skulle kunna kallas för mitt eget unika känslomässiga idiom, alltså mitt eget unika böjningsmönster för livets alla erfarenheter och upplevelser, min egen psykologiska estetik. Tagen för sig självt har detta djupt personliga idiom mer karaktären av ett att (jag är) än ett vem (jag är), men det är ett att med en känslomässigt utstakad vem-riktning. Det pekar i riktning mot ett vem och i detta pekande sänder det liksom ut en ton tvärsigenom vårt utvecklade medvetandeliv, en ton i relation till vilken allt vem-innehåll som jag kommit att identifiera mig med kan börja klinga på skalan sant eller falskt. Detta unika idiom, denna unika psykologiska hjärtrytm, är en väsentlig och nödvändig del av den utvecklade identitetens infrastruktur, kan man säga. Och det är en del som inte kan förstås i termer av att vara ett resultat av en kulturell prestation. Det är individualitetens och individuationens mysterium, det personliga varats mysterium. Det skapas inte, det ges. Som en gåva. Och det är till sin inre karaktär aldrig re-aktivt. Det är ren spontanitet: ett inifrån kommande och djupt individuellt anspråk där vi är som mest oss själva och därmed som mest sårbara, sköra och famlande. Samtidigt måste vi, hur riskfyllt det än är, ha kontakt med detta idiom, lyssna till det och svara på det när vi skapar våra liv och våra personliga identiteter. Att vara sårbar detta är priset man betalar för att kunna utvecklas till en unik individuell person som upplever sig vara verklig och levande. Johan Eriksson, psykoanalytiker, psykoterapeut och docent i teoretisk filosofi

I september 2020 släpps dokumentärserien Estonia fyndet som ändrar allt. Upptäckten av ett tidigare okänt hål i Estonias skrov får stora politiska konsekvenser. Samtidigt ställs två ur dokumentärteamet inför rätta efter att ha dykt vid vraket. Hur långt får en journalist gå i jakten på svar? Sedan dokumentären först släpptes har rättsprocessen mot Henrik Evertsson tagit nya vändningar. Dokumentären har därför klippts om i juni 2022.Dokumentären gjordes av Siri Hill i februari 2021. Producent är Isabelle Swahn.Medverkande: Henrik Evertsson, journalist. Johan Eriksson, försvarsadvokat. Helene Gestrin, åklagare. Ester Pollack, forskare vid JMK.Övriga ljud som hörs i dokumentären är hämtade från Discovery+ dokumentärserie "Estonia - fyndet som ändrar allt", Sveriges Radio, SVT, Aftonbladet och TV4.Den 8 februari 2021 är det inte klart om domen kommer överklagas.

I september 2020 släpps dokumentärserien Estonia fyndet som ändrar allt. Upptäckten av ett tidigare okänt hål i Estonias skrov får stora politiska konsekvenser. Samtidigt ställs två ur dokumentärteamet inför rätta efter att ha dykt vid vraket. Hur långt får en journalist gå i jakten på svar? Sedan dokumentären först släpptes har rättsprocessen mot Henrik Evertsson tagit nya vändningar. Dokumentären har därför klippts om i juni 2022.Dokumentären gjordes av Siri Hill i februari 2021. Producent är Isabelle Swahn.Medverkande: Henrik Evertsson, journalist. Johan Eriksson, försvarsadvokat. Helene Gestrin, åklagare. Ester Pollack, forskare vid JMK.Övriga ljud som hörs i dokumentären är hämtade från Discovery+ dokumentärserie "Estonia - fyndet som ändrar allt", Sveriges Radio, SVT, Aftonbladet och TV4.Den 8 februari 2021 är det inte klart om domen kommer överklagas.

I september 2020 släpps dokumentärserien Estonia fyndet som ändrar allt. Upptäckten av ett tidigare okänt hål i Estonias skrov får stora politiska konsekvenser. Samtidigt ställs två ur dokumentärteamet inför rätta efter att ha dykt vid vraket. Hur långt får en journalist gå i jakten på svar? Sedan dokumentären först släpptes har rättsprocessen mot Henrik Evertsson tagit nya vändningar. Dokumentären har därför klippts om.Dokumentären gjordes av Siri Hill i februari 2021. Producent är Isabelle Swahn.Medverkande: Henrik Evertsson, journalist. Johan Eriksson, försvarsadvokat. Helene Gestrin, åklagare. Ester Pollack, forskare vid JMK.Övriga ljud som hörs i dokumentären är hämtade från Discovery+ dokumentärserie "Estonia - fyndet som ändrar allt", Sveriges Radio, SVT, Aftonbladet och TV4.Den 8 februari 2021 är det inte klart om domen kommer överklagas.

I september 2020 släpps dokumentärserien Estonia fyndet som ändrar allt. Upptäckten av ett tidigare okänt hål i Estonias skrov får stora politiska konsekvenser. Samtidigt ställs två ur dokumentärteamet inför rätta efter att ha dykt vid vraket. Hur långt får en journalist gå i jakten på svar? Sedan dokumentären först släpptes har rättsprocessen mot Henrik Evertsson tagit nya vändningar. Dokumentären har därför klippts om.Dokumentären gjordes av Siri Hill i februari 2021.Producent är Isabelle Swahn.Medverkande:Henrik Evertsson, journalist.Johan Eriksson, försvarsadvokat.Helene Gestrin, åklagare.Ester Pollack, forskare vid JMK.Övriga ljud som hörs i dokumentären är hämtade från Discovery+ dokumentärserie "Estonia - fyndet som ändrar allt", Sveriges Radio, SVT, Aftonbladet och TV4.I mars 2023 är det inte än klart om domen kommer överklagas.

I september 2020 släpps dokumentärserien Estonia fyndet som ändrar allt. Upptäckten av ett tidigare okänt hål i Estonias skrov får stora politiska konsekvenser. Samtidigt ställs två ur dokumentärteamet inför rätta efter att ha dykt vid vraket. Hur långt får en journalist gå i jakten på svar? Dokumentären gjordes av Siri Hill i februari 2021. Producent är Isabelle Swahn. Medverkande: Henrik Evertsson, journalist. Johan Eriksson, försvarsadvokat. Helene Gestrin, åklagare. Ester Pollack, forskare vid JMK. Övriga ljud som hörs i dokumentären är hämtade från Discovery+ dokumentärserie "Estonia - fyndet som ändrar allt", Sveriges Radio, SVT, Aftonbladet och TV4. Den 8 februari 2021 är det inte klart om domen kommer överklagas.

Johan Eriksson en datadriven ingenjör som brinner för att göra samhället bättre. Idag delägaren i sex olika bolag, bla en välgörenhetsorganisation, tre barn, gift med en läkare och dessutom ett högdjur på Googel. Hur skapar man sin egen livsplan och följer den? Vilken är världens mest demokratiska resurs och varför tar vi inte vara på […]

Komplexa fall i rättspsykiatrisk kontext - Forensisk KBT del 4   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: David Ivarsson och Johan Eriksson   Detta är ett klipp från avsnitt 181. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Hur ser samsjukligheten ut inom rättspsykiatrin? Hur kommer en vårdplan till? Vilken timing behövs för olika insatser? Kan man behandla patienter med KBT inom rättspsykiatrin? Kan man integrera KBT i alla led inom rättspsykiatrin som behandlingspersonal, behandlingsteamet  och omvårdnadspersonalen?   Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. David Ivarsson är legitimerad psykolog och arbetar på Kriminalvården med utbildning, handledning samt utveckling av Kriminalvårdens behandlingsprogram. Johan Eriksson är legitimerad psykolog och arbetar på Kriminalvården med utbildning, handledning samt utveckling av Kriminalvårdens behandlingsprogram.risk, behov   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 181 publicerades första gången 14 december 2020 i KBT-poddens arkiv

Johan Eriksson är leg psykolog och vice ordförande för nätverket för psykedelisk vetenskap. I det här avsnittet pratar vi om den psykedeliska renässansen. Upplevelser som får folk att förändra sina liv. Framför allt, psykedelisk integration då det är kanske den viktigaste punkten i hela upplevelsen. http://www.psykologiskintegration.sehttp://www.psykedeliskvetenskap.org