Podcasts about kunskaper

Ylva Wegler arbetar med sorgeterapi, hypnos och transformativ coachning. Under en förlossningsdepression som varade i fem år, förlorade hon viljan att leva och en inre resa tog sin början som resulterade i kunskaper om människans enorma potential. Kunskaper hon idag använder för att optimera mina klienters liv. Och hon delar generöst med sig av sitt liv och sina erfarenheter. Ylva är också initiativtagaren till bokserien Mirakelkur för själen, och till eventet Mirakeldagen som alltid infaller 11/11 på Oscarsteatern, vilket vi också pratar om.   Gilla och dela gärna avsnittet på sociala medier och till vänner, samt följ podcasten på Facebook; Instagram och Bloggen skriv gärna dina funderingar och kommentarer i kommentarsfältet under avsnittet på dessa medier.

Nyheterna Radio 12.00

I veckans (förinspelade) avsnitt får Lisa visa prov på sina kunskaper om landet hon just nu befinner sig i, Kina. Vi kör också en ny åsiktsmaskin där vi ger vår syn på ämnen som ni lyssnare har önskat. Det blir Asllanis klubbval, säsongens bästa och sämsta tröjor, det nya CL-formatet och mycket mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kunskaper om huruvuda målen med biståndet har uppnåtts, och vad som fungerat och inte fungerat, är helt fundamentala. Det är mycket som står på spel - många miljarder i skattemedel, men framför allt minskad fattigdom och förtryck i världen. Men vad är resultat inom biståndet? Vad finns det för information och hur får man fram den? Uppfyller Sidas och regeringens resultatredovisning sina syften och vilka är förbättringsmöjligheterna? Tre av EBAs utredningssekreterare reder ut frågorna: Markus Burman, författare till rapporten "Vad säger Sidas årsredovisning om biståndets resultat. Exemplet sysselsättning" samt Númi Östlund och Helena Hede Skagerlind, båda författare till rapporten "Det är resultatet som räknas: För en bättre resultatredovisning av biståndet"

Utrustning som man köper bör funktionstestas, kunskap som man skaffar bör prövas, kropp och sinne bör regelbundet utmanas för nya insikter.  Vi pratar om olika preppertester som vi genomfört, varför vi tycker de har varit så viktiga för vår hemberedskap, och ger förslag på vad du skulle kunna pröva och öva för att bli en bättre prepper. Du hittar eftersnack på detta avsnitt på https://www.patreon.com/hemberedskap Shownotes och länkar till medverkande ljudklipp på https://www.hemberedskap.se/avsnitt326

Fördolda kunskaper, hemliga läror och system.Häxgruppen firar sabbaten Beltane och vårblot.Magi och det Astrala planet och de olika krafterna man arbetar med som magiker.Att vara eklektisk häxa.Betydelsen av att ha rätt avsikt i det andliga och mediala arbetet.Med mera…Vi önskar er en fin vecka!Camilla och Vivi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Engelskans världsherravälde har en blodig historia, men språket fortsätter att ta över världen. Och symbolen för förtryck används nu som en väg till befrielse, konstaterar Per J Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Varje vinter lockas hundratusentals bokläsare till den indiska ökenstaden Jaipur för den stora litteraturfestivalen. Mängder med indiska och andra språk finns representerade när allt från lokala författare till Nobelpristagare från Afrika, Europa och Amerika sammanstrålar i ett sammelsurium av diskussioner och framträdanden. Men med få undantag är språket på scenerna engelska.Det kan låta förvånande i en före detta brittisk koloni, man skulle ju kunna gissa att detta var en plats där dominansen för de forna översittarnas språk ifrågasattes.Anledningen är förstås att engelskan likt sina föregångare grekiskan, feniciskan, arabiskan och latinet erbjuder kommunikation över språkgränserna. Samtidigt var de ju dessa tungomål ett hinder för folkligt deltagande, eftersom de stängde ute alla de som inte behärskade de lärdas språk. Samma sak i dagens Indien där befolkningsmajoriteten exkluderas när såväl den ekonomiska och kulturella eliten som juristerna i landets högre domstolar kommunicerar på engelska.Att engelska fick ärva titeln som lingua franca handlar framförallt om att det brittiska imperiet kontrollerade en fjärdedel av världens landmassa. Och att USA efter andra världskrigets slut och avkolonialiseringen axlade rollen som världsmakt.Engelskan blev snabbt den globala marknadsekonomins förstahandsval. Dessutom på flera fronter: i populärkulturen, det politiska systemet, den internationella föreningsvärlden och affärsvärlden. För att inte tala om akademin. Som Rosemary Salomone påpekar i boken ”The Rise of English”: av världens hundra viktigaste vetenskapliga tidskrifter är alla engelskspråkiga.Och så verkar det förbli under lång tid framöver. Kineserna har gjort tafatta försök att introducera mandarin i de länder i Afrika där man utövar inflytande. Det har inte slagit väl ut, av det enkla skälet, menar Salomone, att det kinesiska språket inte bär på ett löfte om frihet, utan förknippas med politiskt förtryck. Franskan behåller fortfarande visst grepp om de före detta kolonierna i Nord- och Västafrika, men förlorar sakta men säkert mark, eftersom engelskan gör framsteg även där. Och de antivästliga idéströmningarna i Ryssland, Kina och den muslimska världen visar att det verkar fungera utmärkt att vara i opposition till västerländska värderingar i allmänhet och USA:s utrikespolitik i synnerhet och samtidigt omfamna engelskan.Frågan är om sättet att formulera tankar och idéer skiljer sig åt beroende på vilket språk man tänker, skriver och pratar på. Den brittiska parlamentarikern Thomas Babington Macaulay ansåg i alla fall det. I mitten av 1800-talet talade han nedsättande i om de asiatiska kulturspråken och menade, i tidstypisk chauvinistisk anda, att engelskan passade bättre för avancerade tankar. Han ville anglifiera den indiska tjänstemannaklassen för att få den att tänka, som han såg det, mer förnuftigt och rationellt, alltså mer engelskt, och därmed minska klyftan mellan kolonisatörer och undersåtar. På så sätt ville han skapa en ny hybridklass som etniskt sett är indisk, men i alla andra avseenden – smak, tyckande, moral och intellekt – är fullblodsengelsk.Av samma skäl vill Indiens premiärminister 180 år senare få landets juridiska system och politiska och ekonomiska elit att återgå till hindi. För kommunicerar man på ett indiskt språk så tänker man, resonerar premiärministern, på ett mer indiskt vis, och det stärker den indiska kulturen och den nationella gemenskapen.Att val av språk påverkar tänkandet håller många aktivister och författare längst ner i det indiska kastsystemet med om. Men de å sin sida välkomnar engelskan. De anser nämligen att den är mindre förtryckande än hindi och sanskrit, som de ser som brahminernas, den högsta kastens, alltså den religiösa elitens, språk.Radikala dalitaktivister har resonerat att engelsmännen har förtryckt dem dubbelt, det vill säga politiskt och ekonomiskt, men att de hinduiska politiska ledarna gör det trefalt. För de har ju såväl statsapparaten och den nedärvda feodala makten som det religiösa förtrycket i sin hand. Dessutom betraktar de engelsmännens förtryck som historia, medan brahminernas pågår här och nu.Därför är det kanske ändå inte så förvånande att ställningstagandet för engelskan får stöd även bland de intellektuella på Jaipurfestivalen. Det är de som vill hindra asiatiska, afrikanska och karibiska författare från att skriva på engelska som ger uttryck för en kolonial attityd – och inte tvärtom, sas det till exempel från scenen ett år. Och när jag på 2023 års upplaga av festivalen träffade Nobelpristagaren Abdulraznak Gurnah och frågade varför han inte skrev sina böcker på swahili, hans modersmål under uppväxten på Zanzibar, gav han följande svar:Om jag hade skrivit på swahili hade risken varit stor att jag utsatts för censur från de auktoritära ledarna som då styrde i Östafrika. ”Engelskan”, sa han, ”gav mig frihet”.Språk är inte bara ett sätt att kommunicera. Det handlar som framgår också om makt och social status. Den indiske dalitförfattaren Chandra Bhan Prasad har sagt att om ett barn i en fattig familj lär sig engelska, så skapar det samma välstånd som om det hade fått ärva 50 hektar jordbruksmark.Kunskaper i engelska kan i världens fattigaste länder kort sagt vara en biljett ut ur fattigdomen och in i medelklassen. De engelskspråkiga privatskolorna i New Delhi, Karachi och Nairobi kostar en rejäl slant, vilket inte behöver vara ett absolut hinder, inte ens för de fattigaste. För föräldrar i städernas slum tar stora lån för att finansiera sina barns skolgång. Ett rationellt beslut, eftersom barn som behärskar detta världsspråk har ljusare framtidsutsikter än de som inte gör det. Det gäller också i Mellanöstern, där tjänstemän som kan skriva på engelska generellt sett har högre lön och bättre karriärmöjligheter.Samtidigt använder politiska motståndsrörelser språket för att få världens blickar på sig. Under arabiska våren 2011 formulerade aktivister slagord på engelska i stället för på arabiska eller franska, som ju fler i den närmaste omgivningen hade förstått. De motiverade det med att ”… det är så här vi gör för att påverka världsopinionen”. Samma strategi användes under protesterna mot militärkuppen i Mynamar tio år senare.Men kanske har engelskans mångtydiga segertåg över världen aldrig illustrerats tydligare än på de plakat som demonstranter i Bangladesh huvudstad Dakha höll upp när den amerikanska presidenten besökte landet strax efter millennieskiftet:”Bill Clinton, go home – and take us with you!”Per J Anderssonförfattare och resejournalist

Som virtuell assistent behöver vi vara kunniga på mycket men inte allt. I detta avsnitt berättar jag om de delar jag tycker är viktigast att ha kunskaper inom. Några mer än andra. Är du sugen på en ny karriär? Gör vårt test och se om du passar att bli en VA - ⁠https://esbacademy.se/quiz⁠

Gäst Britt-Marie JemthBritt-Marie berättar om en esoterisk utbildning som hon går just nu.Vad innebär hemliga läror och fördolda kunskaper?Mysticismen Att komma i kontakt med kunskapen bortom det vi vet eller tror oss veta inom det andligaVikten av självrannsakan och att använda sig av rätt avsikt i sitt magiska och andliga arbeteVad innebär det att jobba med magi och den astrala världen?Vi pratar även om hypnosVi önskar er en fin vecka!Camilla och Vivi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter rivstarten på börsen i början av året med en uppgång på drygt 9 procent de första två veckorna har vi sett en betydligt lugnare utveckling och befinner oss nu på något lägre nivåer. Med en höst i antågande och flera utmaningar i den finansiella världen är det läge att se över sin portfölj – och de möjligheter vi faktiskt har. Vi har listat 9 möjligheter du kanske inte visste att du har på börsen, vilket kan ge dig den perfekta nystarten inför en osäker höst. Kunskaper som kan vara guld värda.

Boken heter "Ekologi - en introduktion" och gäst är forskaren och författaren Håkan Pleijel.Ekologi handlar om sambandet mellan organismer och deras miljö. Om hur växter och djur påverkas av varandra och av dess omgivning. Att naturen är en sammanhängande väv av beroenden. Kunskaper i ekologi ger oss förståelse för vilka konsekvenser olika miljöförändringar får och hur vi bör umgås med naturen för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad är ekologi? Hur hänger växter, djur och människor ihop? På vilka sätt är människan beroende av både växter och djur för vår överlevnad på jorden? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 4 av 4Katastrofala mediumutbildningar där man vill kontrollera människor. Ett medium får dela väldigt djupa och svåra saker med människor och vilken kunskap har dessa medium. Andlighet - Dimensionell kunskap - Dimensionsvandring är vårt signum2023 - rensa upp i röran?Vill du sponsra Kosmiska samtal podcast och den kunskap vi förmedlar gör du det genom att Swisha 1230079061 Sinnligkunskap skriv Kosmiska samtalGod lyssningSolkarina & David****************************David kontaktinformation: davidgrahn@yahoo.comSolkarina kontaktinformation: solkarina@sinnligkunskap.comSolkarina på sociala medierInstagram: http://www.instagram.com/solkarina.se Youtube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskapFacebook: https://www.facebook.com/SinnligkunskapHemsidor:www.solkarina.sewww.sannessens.sewww.medireiki.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt så gästar totalsegraren av Nationella Touren oss, Isak Andersson. Vi får oss en del skratt och det visar sig även att han och Tommie kanske har en poddplan på G, "Kärlekspodden". Trevlig lyssning!PodcastKedja Ut - En Podcast Om Discgolfhttps://play.acast.com/s/Kedja-UtPatreonShow your support on Patreon:https://www.patreon.com/kedjautContactGive us feedback, send an e-mail to:kedjaut@gmail.comSocial MediaInstagram: https://www.instagram.com/kedjaut/Facebook: https://www.facebook.com/kedjaut/Thank you for listening! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tredje och sista avsnittet om selektiv mutism.  I det här samtalet utgår vi från äldre elever med selektiv mutism, om hur du som pedagog man kan jobba med bedömningssituationen hos de här eleverna. Om vikten att ge ett bra stöd och så bra det går också bedöma deras kunskaper. Deltar gör Liselott Glassel och Annette Ekenberg, båda rådgivare på SPSM. Samtalsledare är Erika Bergman. pressekreterare på SPSM.

Vilka föreningar kan en reporter vara med i? Och hur är det med journalisters utbildning? Det snackar vi om i vår mediepodd Den Svenska Modellen. I det fyrtiosjunde avsnittet diskuterar chefredaktörerna Jörgen Huitfeldt och Jonas Nordling om journalisters delaktighet i civilsamhällets olika organisationer. Dessutom dryftas om svenska journalister är välutbildade eller ej. Den Svenska Modellen är en podd om journalistik och medier som produceras i samverkan mellan Dagens Arena och Kvartal.

Duka fram frukosten, höj volymen, öppna upp kryssplanen och utmana dina vänner i musik tillsammans med P3:s Jörgen Lötgård! Klockan 10 drar vi igång själva krysset. Om du vill vara med och tävla om FINA priser måste du skicka in din lösning senast lördag 6 februari kl 23.59.

Emma är lotta i Östgöta-Tjust lottakår. I september tog hon på sig samordningsrollen från kårens håll när Norrköpings kommun bad om hjälp i coronapandemin. Kåren tog över koordineringsansvaret för kommunens insats Medborgarstöd som hjälpte personer i riskgrupp att handla mat och hämta mediciner. Emma, tillsammans med ett gäng lottor, ansvarade för att skicka beställningen som individen gjort till rätt matbutik och vidare till de som skulle hämta upp beställningen och leverera till beställaren. Kunskaper från stabsarbete var en framgångsfaktor i att snabbt kunna organisera om och skapa effektivitet i insatsen.  Länktips hittar du på avsnittets webbsida

Dagens gäst är Ola Ekman. Ola är idag verksam på Chalmers, där han har varit med och grundat programmet “Master of Entrepreneurship, som erbjuds Chalmerister och Handelsstudenter i Göteborg. Dessutom driver han flera välgörenhetsprojekt där han hjälper människor att växa och få möjlighet till ett bättre liv, bl.a. en skola som han driver i Kigali, Rwanda. Ola lyfter gärna fram betydelsen av akademiska kunskaper med och att jobba på sin personliga utveckling och ledarskap.

Prästen Lauri Pihlajamaa (1932 - 21.03.2020) flyttade med sin familj från Finland till Sverige år 1975. I sitt yrke som präst kom han att bli en uppskattad arbetskamrat. "Han var en fantastisk pappa." Så minns dottern Kristiina Mellin sin far Lauri Pihlajamaa På fritiden läste och lärde sig Lauri Pihlajamaa mycket om den finska kyrkans historia. Kunskaper som han sedan dokumenterade i flera böcker. Han arrangerade körresor till utlandet och språkkurser i tyska för sina församlingsmedlemmar i Finska kyrkan i Stockholm. Aktiviteter som många uppskattade. Lauri Pihlajamaa berättade i en intervju i Sveriges Radio år 2002 om den finska församlingens historia i Stockholm. Dottern Kristiina Mellin, Lauris syster Liisa Anjum och kollegorna Eila Kastu och Maija Toivola berättar om arbetet och vänskapen med kollegan Pihlajamaa. "Jag känner mycket trygghet när jag tänker på min pappa. Han var en principfast, väldigt trygg och balanserad person. Han utstrålade lugn. Ibland kunde han vara ganska fåordig. Vi andra tillfällen kunde han vara en mycket bra historieberättare", säger dottern Kristiina Mellin. Diakon Eila Kastu var Lauri Pihlajamaas arbetskollega. "Första gången jag besökte en döende person var Lauri med mig. Han var min medvandrare. Vi gjorde ibland hembesök hos församlingsmedlemmar. Han gav mig trygghet i de arbetssituationerna." Maija Toivola, diakoniassistent i Finska församlingen i Stockholm, minns Lauri Pihlajamaas humoristiska sida.  "Han var stark i sin tro. Han var modig. Han hade humor och glimten i ögat. Jag tyckte att han var en gentleman. Han var välklädd. Jag förknippar honom med en rock och en halsduk som satt perfekt." Reportrar:  Maria Repitsch maria.repitsch@sverigesradio.se  Jorma Ikäheimo jorma.ikaheimo@sverigesradio.se  Ljudmixning: Emilia Martin

Vi pratar om vikten av att förstå sig själv, om hur ovisshet skapar oro och understimulans. Vi pratar om varför vi kan känna att allt ansvar ligger på oss. 

Här berättar jag varför jag tycker vi ska sluta klaga på läkare och sjukvården och istället börja se vilken olika kunskap vi har. Vilket ansvar har vi själva - egentligen? Ställer vi för höga krav på kunskapen hos en yrkesgrupp?*******Solkarina som delar erfarenheter med Reiki har praktiserat Reiki sedan 1990 och arbetar med den klassiska japanska Reikin.www.solkarina.sewww.reikitidningen.se*******Solkarinas Sinnligkunskap andliga poddDagliga meditationer med Solkarina*******Kontakt solkarina@sinnligkunskap.comMusik: Mikael Jonsson mikael.t.jonsson@icloud.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lyckad integration är omöjlig utan goda kunskaper i svenska. Som jag tjatat om det genom åren. Jag har argumenterat för en betydligt bättre integrationspolitik i många år. Och fört fram tydliga konkreta förbättringsförslag. Inte minst är det dags att sluta mesa och ställa tydliga krav i utbyte mot allt stöd vi ger till invandrare som fått rätt att stanna i Sverige men som inte är självförsörjande. Det gemensamma samhället har ett stort ansvar att erbjuda förutsättningarna för att lära sig svenska. Det är dock ett stort ansvar på invandrade att också anstränga sig maximalt för att lära sig det svenska språket. Alla inser att det nästan är omöjligt att få ett jobb i Sverige utan att kunna lite svenska. Och den som kan allt bättre svenska har allt större förutsättningar att bli självförsörjande. Det är hög tid att ändra Socialtjänstlagen så att vi kan villkora möjligheten till försörjningsstöd. Villkora till faktiska kompetenskrav. Jag bryr mig inte om att människor år efter år deltar på SFI om de aldrig lär sig ok svenska. Vi måste få villkora försörjningsstöd till faktiska kompetensförflyttningar samt till faktiska arbetsresultat. Det är mycket rimligt och dessutom bättre än nu för alla. Bara exemplet med alla tolkar idag är provocerande. Varför erbjuder vi gratis tolkning till människor som varit över tio år i Sverige? Är jag en hemsk människa nu? Tvärt om! Det är alla mesar som är hemska! De bidrar inte till vettig integration och de bidrar inte till en ekonomiskt hållbar framtid. Nedan artikel från valrörelsen 2014 exemplifierar väl hur uselt ledarskapet inom framförallt partier i liberala förpackningar tacklat språkets centrala roll för bättre integration. https://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/centerns-utspel-forsvarar-samarbete-3337362.aspx Hamid Zafar är en klok man, och kompetent om tillståndet i skolan. Han är också en modig debattör i PK Sverige. Hans tydliga och skarpa krönikor inger hopp. Björn Ranelid beskriver nedan tydligt hur viktigt det är att lära sig rimlig svenska i Sverige. Människor som bott i Sverige i tjugo, trettio och fyrtio år och har bristfälliga eller rent av dåliga kunskaper i det svenska språket får snäva ramar när de söker arbete. De har svårt att klara av korrespondens med olika myndigheter och de bör kunna läsa och förstå information från lärare som undervisar deras barn. Det är ett enormt handikapp i många avseenden som är värre än en amputerad arm eller förlorad syn på ett öga. Kunskaper och färdigheter i svenska i skrift och tal för individer som bor och arbetar i Sverige kan inte nog betonas. Betydelsen och vikten av detta kan inte värderas i pengar. http://stefanhanna.blogspot.com/2020/01/spraket-centralt.html?m=1

27. Kunskaper före resultat! Summerar höstlovscamperna i Norge, Trelleborg och Hässleholm med 100 ungdomar som tränat med mig och Swetec. Lite tankar för spelare, tränare och föräldrar som man kan tänka på om man vill ungdomarnas bästa och framtiden. HÅLLTIDER1.26.875 Ishockey tankar4.54.551 Redskapet - klubban, hur använder man den bättre.16.38.750 Fysträningen påverkan för resultatet23.25.375 Tänk på kostens påverkan i resultatet.27.50.005 Summera avsnittet Hoppas ni gillar oss på podbean, acast, sportify och iTunes. om ni vill ta upp något så skicka mail till podden@swetecgym.se Tack för du lyssna.

Erik spelade in ett samtal under pausen där Daria inte helt hänger med på noterna

Vivi berättar om sitt liv med en psykisk sjuk mor, sin barnhems- & fosterhemsplacering och om livet med en missbrukare. Hur det har format hennes lärdomar, insikter, känslighet och medialitet. Om att lyfta sig över smärta och bitterhet och finna sin väg till healande. Kram Vivi & Camilla Podden finns även på: iTunes, Spotify, acastContinue Reading See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vägar Till Lärande 7 - Visa Sina Kunskaper by Natur & Kultur

...för vi utgör snart en fjärdedel av befolkningen. Och alla slåss om våra röster i valet, samtidigt som man föser oss åt sidan. Sverige är “sämst i klassen” i Norden. Knappt några över sextio återfinns i riksdag och partitoppar. Så, “vid sextifem...kan du hälsa hem”! Va? Nu när vi bara blir äldre, piggare och vitalare. Därför - är det dags att höja rösten och ta plats! Äldreboenden ska bli (och heta) “pensionat” . Pensionärer ska kallas “passionärer”. Så långt låter allt bra. Men…..gratis golfkurser, bättre, billigare och mer gofika, fria halvårsvistelser vid Medelhavet, slottsstek varje söndag…. En rad populistiska förslag förvandlar plötsligt detta möte till en “polsk riksdag”. Kan man överhuvudtaget klumpa ihop pensionärer i en enda grupp, som en flock med samma passionerade intressen? Tveksamt. Men - man kan slåss för hela det “erfarenhetskapital” som äldre besitter. Kanske betrakta det som “grått stålull”. Hövdingar att vända sig till. Kunskaper och erfarenheter som sätter dagsaktualiteter i ett större perspektiv, så att dom yngre slipper “uppfinna hjulet på nytt”....hela tiden. Och som därmed, kort sagt, driver på utvecklingen mot ett bättre samhälle - för alla! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Allt fler åldras hemma idag och flyttar till ett särskilt boende först sista tiden i livet. Trots det saknas kunskap om palliativ vård på boendena något som ny forskning vill förändra. Att se en nära anhörig försvinna framför ögonen på en i livets slutskede är något många behövt genomleva. Både för den döende och för de anhöriga behövs kunskap, förståelse och samtal för att göra den situationen mindre smärtsam och ångestfylld. Nu pågår ett forskningsprojekt som ska förbättra vården i livets slutskede på äldreboenden i Sverige. I programmet hörs: Eva Persson, anhörig, Gerd Ahlström, professor i omvårdnad vid Lunds universitet, Carl-Johan Furst, professor i palliativ medicin vid Lunds universitet, Jan Nilsson, sjuksköterska i Lunds kommun. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

I en fortsatt stark marknad tittar vi på möjligheter med defensiva optionsstrategier på börsen. Vi tar även pulsen på risknivåerna och ser ett par ovanliga rörelser i vissa aktier som skvallrar en del om läget just nu. Kunskaper alla investerare har nytta av!

Optionspodden är tillbaka! Vi kollar det aktuella marknadsläget och ser vad volatiliteten säger oss om risken och framför allt oron i marknaden just nu. Kunskaper alla investerare bör ha innan man agerar på börsen. Vi tar även upp frågor om optioner som inkommit till oss. Detta och som vanligt mycket mer!

Det är dags att sluta tala om olika, tydligt avgränsade språk, säger vissa forskare. Elin Grelsson Almestad funderar på hur nationalspråksideologin fungerar i ett modernt land. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Alla som lever i Sverige ska kunna svenska. Så löd rubriken till de förslag som Socialdemokraterna la fram i april 2018. Samtliga förslag som rörde behovet av att stärka svenskkunskaper, och avkräva dem, hos nyanlända till Sverige. Under sommaren 2018 la Moderaterna liknande förslag om språkkrav och Socialdemokraterna tillsatte en i raden av alla utredningar kring SFI-utbildningen som gjorts de senaste decennierna. Decennier då språkkunskaper och medborgarskap diskuterats flitigt. Kunskaper i svenska är centralt för deltagandet i det svenska samhället och för att komma ut i arbetslivet. Det är samtliga inblandade i diskussionen ense om. Men är det verkligen självklart att alla i ett land måste kunna majoritetsspråket? Stämmer det med dagens verklighet? Vad spelar egentligen, det tidigare så kallade, nationalspråket för roll idag? I sin bok "Språkpolitik" från 2018 berättar Olle Josephson om hur idén om ett nationalspråk växte fram. Tanken på ett gemensamt språk för alla medborgare inom en stat, den så kallade nationalspråksideologin, genomsyrar Europas historia sedan renässansen, som innebar ett genombrott för folkspråken då de protestantiska reformatorerna översatte Bibeln till folkspråk och Dante lyfte fram italienskan framför latinet. Men det var genom Franska revolutionen och upplysningen som den demokratiska tanken om ett gemensamt medborgarspråk verkligen fick genomslag. Upplysningsfilosoferna argumenterade för det rationella i ett gemensamt och precist språk att använda för att styra staten. Nationalspråksideologin har sedan dess framhållits av såväl John Stuart Mill som Marx och Engels och i grunden finns en demokratisk idé; landet ska styras av folket och för att genomföra den uppgiften behöver folket ett gemensamt språk. I praktiken har nationalspråksideologin varit betydligt svårare att genomföra. Det vi kallar svenska eller för den delen italienska, tjeckiska eller nygrekiska är ju i själva verket resultatet av århundraden av standardiseringsarbete, korrekthetsdebatt, dialektstrider och språkvårdande institutioner där folkspråk, talspråk, dialekter och språkliga varieteter kompromissats, blandats eller strukit på foten för att skapa ett standardiserat skriftspråk. om vi inte längre kan tala om en språklig gemenskap byggd på nationalspråket, vad återstår då? Nationalspråket har med andra ord alltid haft en dubbel natur; å ena sidan ett demokratiskt medborgarspråk för att alla ska kunna ta del av samhällsinformation och göra sin röst hörd, å andra sidan ett disciplineringsinstrument gentemot dialekt- och minoritetsspråkstalare. Arbetet med att skapa nationalspråk har inneburit att språkliga och kulturella minoriteter osynliggjorts och förtryckts, både i Sverige och andra delar av Europa. Under 1900-talet växte därför kampen för språkliga rättigheter och idén om rätten till sitt modersmål och minoritetsspråk fick fäste i språkpolitiken. Inte minst i Sverige, som bland annat tidigt var ute med modersmålsundervisning, med en forskningsunderstödd övertygelse om att flerspråkighet är bra för den kognitiva utvecklingen och underlättar inlärningen även i andra ämnen. Såväl forskare som politiker är alltså ense om att flerspråkighet är positivt, inte bara i Sverige utan numera på många håll i världen. Men själva tanken om ett gemensamt nationalspråk utmanas ändå sällan, trots att världen förändrats och våra möjligheter med omvärlden ser helt annorlunda ut idag än när idén om och behovet av nationalspråk uppkom. Så kallad diglossi är vanligt, det vill säga där olika former av ett språk eller olika språk används i skilda situationer. Exempelvis är engelskan idag det dominerande språket inom viss forskning och vissa yrkesgrupper. Likaså är parallellspråklighet, att flera språk kan användas inom samma domän, vanligt förekommande på till exempel arbetsplatser där både svenska, engelska och kanske även fler språk såsom tyska används. En enkät från 2010 med närmare 100 svenska ingenjörer vid nio stora företag rapporterade att 75 procent uppgav sig skriva på engelska ett par gånger i veckan eller mer. Vi lever idag, ofrånkomligen, i ett mångspråkigt samhälle. Lägg därtill de modersmål och språk som talas i Sverige genom migration och myllan av språk växer rejält. Det enda legitima studieobjektet är den språkande människans bruk av språkliga resurser i specifika situationer Den danske språkforskaren Jens Normann Jørgensen studerade under tjugo års tid danskar med turkiskfödda föräldrar. När projektet inleddes refererade de inblandade forskarna till olika språk i sina analyser, men fann det föga fruktbart tillslut. Det var helt enkelt omöjligt att säga om informanterna skrev och talade med varandra på danska, turkiska eller engelska. Huvudsaken var att de gjorde sig förstådda. Utifrån detta drog Normann Jørgensen slutsatsen att vi i stället för att tala om olika språk borde tala om språkliga element; element som får sin betydelse beroende på vilka värden, platser och talare som de associeras med. Han menade att begrepp som danska och svenska är en abstraktion, det går inte att dra en exakt gräns för var språket börjar och slutar. Även den belgiska språksociologen Jan Blommaert argumenterar för att det är dags att sluta tala om olika, tydligt avgränsade språk. Genom globalisering och inte minst nya medier och kommunikationsvägar har den språkliga förändringen accelererat och språken börjat influera varandra i en takt som gör att vi måste börja se på språk på ett annat sätt. Det enda legitima studieobjektet är den språkande människans bruk av språkliga resurser i specifika situationer. Hur vi ser på dessa resurser skiljer sig åt i tid och rum. Användningen av arabiska signalerade på 1950-talet lärdom, medan det idag snarare signalerar eller indexerar, som är det begrepp som Blommaert använder flykting. Användningen av engelska indexerar olika saker beroende på om det exempelvis används av en forskare som håller en föreläsning eller en charterresenär som beställer drinkar. Men om vi inte längre kan tala om en språklig gemenskap byggd på nationalspråket, vad återstår då? Christopher Stroud, professor i transnationell flerspråkighet vid Stockholms universitet, har lanserat begreppet språkligt medborgarskap. Byggt på erfarenheter från Sydafrika och Moçambique, föreslår han att de som bor i ett land ska ges tillgång till sådana språkliga resurser att de kan hävda sig som medborgare och inte marginaliseras av språkliga skäl. Det kan betyda både nationalspråk, modersmål och/eller engelska. Poängen är att enskilda individer inte längre ska förknippas med ett särskilt språk utan ges tillgång till de språkliga resurser som krävs för dem. Strouds begrepp ligger långt ifrån den realpolitiska retoriken, men desto mindre långt ifrån verkligheten där språkgemenskaper uppstår på andra språk än nationalspråk, samhällsinformation finns tillgänglig på flera språk och tolkar används inom de områden där det behövs. Frågan inför den framtida språkpolitiken rör därför kanske snarare hur vi ska hitta ett sätt att organisera utbildningsväsende, stat och myndigheter utan ett självklart nationalspråk, än hur vi ska få alla att tala det. Elin Grelsson Almestad, författare   Litteratur Jan Blommaert: The Sociolinguistics of Globalization. Cambridge University Press, 2010. Fatima Grönblad: Gott och blandat. Språktidningen, augusti 2012. Olle Josephson: Språkpolitik. Morfem, 2018. Jens Normann Jørgensen : Polylingual Languaging Around and Among Children and Adolescents i International Journal of Multilingualism. Volym 5, 2008. Christopher Stroud: Linguistic Messianism: Multilingualism in Mozambique i Sociolinguistics in African Context: Perspectives and Challenges (red.AugustinEmmanuel Ebongue,Ellen Hurst,Springer). Springer, 2017.

Varför det, när vi snart utgör en fjärdedel av befolkningen och alla slåss om våra röster i valet. Samtidigt som man föser oss åt sidan. Sverige är “sämst i klassen” i Norden. Knappt några över sextio återfinns i riksdag och partitoppar. Så, “vid sextifem...kan du hälsa hem”! Va? Nu när vi bara blir äldre, piggare och vitalare. Därför - är det dags att höja rösten och ta plats! Äldreboenden ska bli (och heta) “pensionat” . Pensionärer ska kallas “passionärer”. Så långt låter allt bra. Men…..gratis golfkurser, bättre, billigare och mer gofika, fria halvårsvistelser vid Medelhavet, slottsstek varje söndag…. En rad populistiska förslag förvandlar plötsligt detta "partimöte" till en “polsk riksdag”. Kan man överhuvudtaget klumpa ihop pensionärer i en enda grupp, som en flock med samma passionerade intressen? Tveksamt. Men - man kan slåss för hela det “erfarenhetskapital” som äldre besitter. Kanske betrakta det som “grått stålull”. Hövdingar att vända sig till. Kunskaper och erfarenheter som sätter dagsaktualiteter i ett större perspektiv, så att dom yngre slipper “uppfinna hjulet på nytt”....hela tiden. Och som därmed, kort sagt, driver på utvecklingen mot ett bättre samhälle - för alla! All you need is love! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Knepen för att bli en kroppsnöjd prick hittar ni här! Trädgårdsarbeten av olika slag, kränkta män och en cyklist, en med sömnsvårigheter men med djupa kunskaper om varför fåglar kvittrar. Fantastiska träningsupplägg, recept och mentalt dravel - Håll till godo, avsnitt 32 är levererat

...för vi utgör snart en fjärdedel av befolkningen. Och alla slåss om våra röster i valet, samtidigt som man föser oss åt sidan. Sverige är “sämst i klassen” i Norden. Knappt några över sextio återfinns i riksdag och partitoppar. Så, “vid sextifem...kan du hälsa hem”! Va? Nu när vi bara blir äldre, piggare och vitalare. Därför - är det dags att höja rösten och ta plats! Äldreboenden ska bli (och heta) “pensionat” . Pensionärer ska kallas “passionärer”. Så långt låter allt bra. Men…..gratis golfkurser, bättre, billigare och mer gofika, fria halvårsvistelser vid Medelhavet, slottsstek varje söndag…. En rad populistiska förslag förvandlar plötsligt detta möte till en “polsk riksdag”. Kan man överhuvudtaget klumpa ihop pensionärer i en enda grupp, som en flock med samma passionerade intressen? Tveksamt. Men - man kan slåss för hela det “erfarenhetskapital” som äldre besitter. Kanske betrakta det som “grått stålull”. Hövdingar att vända sig till. Kunskaper och erfarenheter som sätter dagsaktualiteter i ett större perspektiv, så att dom yngre slipper “uppfinna hjulet på nytt”....hela tiden. Och som därmed, kort sagt, driver på utvecklingen mot ett bättre samhälle - för alla! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Leder kunskaperna skolan ger om rasism automatiskt till uppslutning kring demokratiska värden? Det diskuterar vi med Ylva Wibaeus, Stockholms universitet och Hugo Wester, Skolverket. Samtalet spelades in i Skolverkets monter under Mänskliga rättighets-dagarna 2015.

Leder kunskaperna skolan ger om rasism automatiskt till uppslutning kring demokratiska värden? Det diskuterar vi med Ylva Wibaeus, Stockholms universitet och Hugo Wester, Skolverket. Samtalet spelades in i Skolverkets monter under Mänskliga rättighets-dagarna 2015.

Varför behöver hälso-och sjukvården öka kunskapen om hbtq och hur kan den kunskapen bidra till att inte diskriminera och exkludera människor? Lyssna på Kristina Blidner, Enhetschef på enheten för hälsofrämjande och förebyggande i Göteborg när hon berättar hur de arbetar med att bli mer normmedvetna i sin arbetsgrupp. Medverkar gör även Maja Österlund, hbtq-samordnare på Socialstyrelsen som ger tips på hur denna kunskap kan användas i vardagen. Samtalet leds av Ola Billger, kommunikationschef på Socialstyrelsen. (180209)  

En Podcast som ger dig de verktyg du behöver för att lyckas på börsen. Lyssna till Carl Björkegren som ger dig tips och trix med 20+ års erfarenheter från aktie- och optionsmarknaden. Kunskaper alla borde ha! Gäst i studion: Tomas Bernholm, Nasdaq Stockholm.

Goda skördar i sju år som följs av sju magra år. Det är bra att vara förberedd. Farao såg hur sju kor ”betade i vassen”. Nästa gång du ser någon som hämtar näring från läsning av Bibeln, Swedenborg eller andra källor, så gissar jag att den människan ”betar i vassen”, dvs skaffar sig nyttiga, andliga, inspirerande kunskaper som är bra att ha när man senare hamnar i svåra lägen i livet.

Bland unga mellan 15 och 24 år var arbetslösheten över 22 procent i september 2012, enligt SCB. Av dem var 53 000 studerande på heltid. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström säger att det behövs mer kunskaper om vad samhället faktiskt kan erbjuda.

Den här onsdagen hade vi tema 90-tal. E-type svängde förbi studion och vi testade hans kunskaper om decenniet.