Podcast appearances and mentions of katarina gunnarsson

Gudabenådad stilist. Självbekännelseromanens urmorsa. Rapportör från skymningslandet. Från utskälld till aktad. Nu skulle hon ha fyllt 100 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kerstin Thorvall gick från älskad ungdomsboksförfattare till att förorsaka moralpanik med Det mest förbjudna på sjuttiotalet. Strax före 70 blev hon hyllad för trilogin som börjar med När man skjuter arbetare. Kanske var det alltid samma historia som hon berättade, om mamman som förbjöd glädjen, om den sinnessjuka pappan, om flickan som inte fick en hundvalp, om Arvet. Som gammal skrev hon debattartiklar och böcker om svensk åldringsvård, om att inte stå ut och ringa psykjouren varje eftermiddag.Tillsammans med författarna Isabelle Ståhl, Göran Greider och Anneli Jordahl läser Katarina Wikars Kerstin Thorvalls romaner Det mest förbjudna från 1976, När man skjuter arbetare från 1993 och Upptäckten från 2003.Vi hör också Kerstin Thorvall ur radioarkivet samtala med bl.a. Katarina Gunnarsson och Fredrik Grundel, Henrietta Hultén, Kerstin Wixe, och Henrik Tideman.

Hör reportaget om de skånska orternas utmaningar med segregation och trasiga hus som ingen vill bo i. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Östra Göinges små samhällen i Skåne tampas med socioekonomiska utmaningar. Otryggheten ökar, flera hus är förfallna och arbetslösheten är hög.Borde dessa orters miljonprogramprojekt rivas, varför förfaller de vackra gamla trähusen och är kanske just de gamla husen glesbygdens räddning?Följ med Ekots reporter Katarina Gunnarsson på en resa genom Hanaskog, Glimåkra och Simontorp i Östra Göinge.

Ring P1 från Malmö med frågor från lyssnarna till Ekots reportrar Katarina Gunnarsson och Simon Andrén som länge bevakat kriminalitet ur olika perspektiv. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Petra Quiding Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Under året som gått har det slagits rekord i antal skjutningar i Sverige. Våldsamma manliga könsstereotyper lyfts fram som en av förklaringarna till den pågående våldsspiralen. Många orsaker till våldsspiralen har uppmärksammats i debatten. Gangsterrappen, segregation, fattigdom och behov av tidiga diagnoser för barn i riskgrupper.I Botkyrka kommun har ett våldspreventivt handlingsprogram kommit att genomsyra hela kommunens arbete och där lyfter man fram våldsamma manliga könsstereotyper som ytterligare en förklaring.  En våldsspiral som ibland går från far till son och som kan brytas om det fångas upp i tidig ålder.Katarina Gunnarsson träffar Hamid som blev slagen som barn och som under tio år levde ett kriminellt och våldsamt liv. (Hamid heter egentligen någonting annat). Katarina Gunnarsson katarina.gunnarsson@sverigesradio.se

I riksdagsvalet 2018 röstade man i valdistriktet Nyatorp i Halmstad nästan på decimalen som slutresultatet för riksdagsvalet. Katarina Gunnarsson har pejlat stämningen i Sveriges mest typiska valdistrikt inför valet. Nyatorp består av tvåvåningshus, villor och flerfamiljshus som liknar miljonprogrammens fastigheter ett Sverige i miniatyr.

Krigsbrottsdomen i Ukraina, torv byts mot sol i Finland, Sveriges största innovationstävling, debatt om mensledighet, Macchiarinirättegången avslutas, valsatsningen - På partiernas hemmaplan. där vår reporter Katarina Gunnarsson besökt Djursholm som är Moderaternas är största parti, relationen mellan Ryssland och Turkiet och varningar för växande hungersnöd i spåren av Ukrainakriget.

I Moderaternas starkaste valdistrikt i Djursholm är frågor om lag och ordning viktiga. Ekots reporter Katarina Gunnarsson besökte Robert Swartling i M:s starkaste fäste Djursholm södra. Moderaterna är stora i Vellinge, Askim Göteborg och på Östermalm men allra störst är man i Djursholm. Här, i valdistriktet Djursholm södra, röstade 56 procent på Moderaterna i förra riksdagsvalet. Frågor om brott och straff är viktiga politiska frågor för Robert Swartling. Som många av de som sympatiserar med moderaterna oroar han sig för gängkriminalitet, segregation och att han upplever att Sverige utvecklas i fel riktning. Samhällsutvecklingen gör att jag tänker rösta på Moderaterna. Det här är del sex av åtta i Katarina Gunnarssons serie På partiernas hemmaplan. Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden. Reporter: Katarina Gunnarsson

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Friskolor- Familjefejden om vita guldet. Skogsägarnas ansvar. Ingvar Oldsberg är död. Riksbanken kommer med nytt räntebeskedet. Katarina Gunnarsson besöker de platser där partierna har störst stöd. Hur stor makt ska experter ha över straffens längd?

I valdistriktet Donsö-Vrångö i Göteborgs skärgård röstade 39 procent på Kristdemokraterna i riksdagsvalet, och kristendomens plats i Sverige är en viktig valfråga på Donsö. Sverige Radios reporter Katarina Gunnarsson har besökt ön där invånarna ser sig som ett strävsamt folk som har formats av havet, religionen och av de många rederierna. Hör lokalpolitikern Marianne Bergman (KD) och även Hellen Trägård, Ulla-Britt Antonsson och Erik Antonsson, som är engagerade i den lokala missionsförsamlingen på Donsö. Det här är del fem av åtta i Katarina Gunnarssons serie "På partiernas hemmaplan". Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden.

I valdistriktet Donsö-Vrångö i Göteborgs skärgård röstade 39 procent på Kristdemokraterna i riksdagsvalet, och kristendomens plats i Sverige är en viktig valfråga på Donsö. Sverige Radios reporter Katarina Gunnarsson har besökt ön där invånarna ser sig som ett strävsamt folk som har formats av havet, religionen och av de många rederierna. Hör lokalpolitikern Marianne Bergman (KD) och även Hellen Trägård, Ulla-Britt Antonsson och Erik Antonsson, som är engagerade i den lokala missionsförsamlingen på Donsö.Det här är del fem av åtta i Katarina Gunnarssons serie "På partiernas hemmaplan". Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden.

I valdistriktet Donsö-Vrångö i Göteborgs skärgård röstade 39 procent på Kristdemokraterna i riksdagsvalet, och kristendomens plats i Sverige är en viktig valfråga på Donsö. Sverige Radios reporter Katarina Gunnarsson har besökt ön där invånarna ser sig som ett strävsamt folk som har formats av havet, religionen och av de många rederierna. Hör lokalpolitikern Marianne Bergman (KD) och även Hellen Trägård, Ulla-Britt Antonsson och Erik Antonsson, som är engagerade i den lokala missionsförsamlingen på Donsö. Det här är del fem av åtta i Katarina Gunnarssons serie "På partiernas hemmaplan". Hon har besökt platserna i landet där de olika riksdagspartierna har sina absolut starkaste fästen. Där träffar hon väljarna och frågar dem om vad de ser som de viktigaste frågorna inför valet och framtiden.

Socialdemokraternas största valdistrikt är Herrgården i Rosengård. Nästan 80 procent röstade på S. Dündar Güngur (S) ser möjligheterna i Herrgården, t ex rustas gårdarna upp. Var har de olika riksdagspartierna sina absolut starkaste fästen? Hur ser de här platserna ut? Och vad tycker människor som bor där är viktiga frågor? Katarina Gunnarsson har ställt de här frågorna i åtta reportage, i serien "På partiernas hemmaplan".

Runt Möllevången i Malmö ligger de fem distrikt där Vänsterpartiet är som störst. Mellan 41 och 46 procent valde V i riksdagsvalet. Enligt Daniel Sestrajcic (V) vill man här leva som man lär. Var har de olika riksdagspartierna sina absolut starkaste fästen? Hur ser de här platserna ut? Och vad tycker människor som bor där är viktiga frågor? Katarina Gunnarsson har ställt de här frågorna i åtta reportage, i serien "På partiernas hemmaplan".

När våren kommer passar många på att städa sina hem och röja i förråd. Men alla vill inte det. Ingas släkting hade sparat det mesta, och nu när hon är död får andra röja. Katarina Gunnarsson träffade Inga för ett samtal om att spara eller slänga. Reporter: Katarina Gunnarsson katarina.gunnarsson@sverigesradio.se

En 22-årig man misstänks ha knivhuggit sju personer i Vetlanda, en onsdagseftermiddag i februari. Ekots reporter Katarina Gunnarsson beger sig till stadens resecentrum för att försöka förstå vad som ledde fram till attacken. Hör båda delarna av reportaget här. Katarina Gunnarsson katarina.gunnarsson@sverigesradio.se

Intresset för att renovera gamla hus och förfallna gårdar ökar. Under pandemin har många familjer börjat ifrågasätta sina livsmönster, och sett nya möjligheter till pendling och hemarbete. Kristina och Martin är två av alla som köpt en gammal gård. Under flera år har intresset för att renovera ödehus och gårdar växt. Det märks inte minst genom alla de tidningar, tv-program och grupper på sociala medier som handlar om hur man kan rädda gamla hus och ödegårdar. Längtan efter att kunna bo i ett gammalt hus en bit utanför stan och pendla till jobbet bara någon dag i veckan har blivit en dröm för många. Något som också syns i mäklarstatistiken. Ekots reporter Katarina Gunnarsson besökte en gammal gård i Uppland.

I det här avsnittet i serien om yttrandefriheten och om medierna medverkar journalisten Per Brinkemo. Han berättar om den helt nya nättidningen Bulletin, där han har börjat arbeta. Om sina två böcker om klaner och hur de, liksom hur frågan om klaner och kulturkrockar, har behandlats av medierna. Samt varför han anser att journalister numera måste vara mer pålästa och bildade än tidigare. Dessutom medverkar den flerfaldigt prisbelönta radiojournalisten Katarina Gunnarsson. Hör henne berätta om reportaget som gjorde att hennes TV-karriär fick ett mycket abrupt slut.

Nya restriktioner i England efter en allt mer accelererande Coronasmitta. Här vår korrespondent Daniel Alling. Donald Trump talar i natt viktiga delstaten Florida. Christian Helin låg nedsövd i 38 dagar i våras. Hör honom och hans fru berätta om hur det var då och hur det är nu, Katarina Gunnarsson har träffat dom.

Förra veckan begravdes den tolvåriga flickan Adriana, som blev skjuten utanför en hamburgerrestaurang i Botkyrka. Och den senaste tiden har politiker nämnt henne i olika utspel, och en partiledare har även talat om en "Lex Adriana". Men hur tänker de som bor i Alby nu när det gått en tid? Ekots reporter Katarina Gunnarsson har gått i tolvåriga Adrianas fotspår. Det handlar om rädslan för våldet och skjutningar i Botkyrka, och om oron det skapar bland föräldrar med tonårsbarn. Hur ska föräldrar i området skydda sina ungdomar? Katarina Gunnarsson katarina.gunnarsson@sverigesradio.se

Hennes son blev brutalt rånad och rånarna har aldrig tagits fast. Rånaren la armen om honom och pratade. Helt plötsligt blev han nedsparkad bakifrån. Katarina Gunnarsson katarina.gunnarsson@sverigesradio.se

Madde såg sin 15-årige son på tv-programmet Efterlyst. Sonen hade begått ett personrån mot en annan ung person. Det är en berättelse både om en förälders reaktion på ett barns brott  och om det sociala arvet. Katarina Gunnarsson katarina.gunnarsson@sverigesradio.se

De senaste två åren han antalet personrån ökat i Sverige enligt Brottsförebyggande rådets statistik. Förnedring och kränkning blivit en allt vanligare del av rånen, hävdar tre poliser i Haninge, som under 25 år förhört ungdomsbrottslingar och deras offer. Katarina Gunnarsson katarina.gunnarsson@sverigesradio.se

EU-kommissionärer tvingas avgå. Förslag om att slopa antiken i grundskolans läroplan. Nyval i Österrike. The Beatles "Abbey Road" fyller 50 år. Ericsson tvingas betala 12 miljarder kronor i böter för mutor. Katarina Gunnarsson går tillbaka tjugofem år i tiden till parabolerna i Råslätt. Whistleblower-rapport publicerad i USA. Vår politikreporter är på Centerstämman. Live från årets bokmässa i Göteborg där demokratin fyller 100 år.

Direktsänt aktuellt magasin. Donald Trump försökte förmå främmande makt att påverka presidentvalet 2020 i samtalet med Ukrainas president, vi hör vår korrespondent om de senaste turerna. Vi hör också från bokmässan i Göteborg och reportage signerat Katarina Gunnarsson.

1999 skedde den första vågen av mobiltelefonsrån. Vår reporter Katarina Gunnarsson ser tillbaka på 20 år av personrån. Kom rånoffren över kränkningen? I 25 år har Katarina Gunnarsson arbetat på Sveriges radio och gjort reportage från bruksorter och förorter. Men de allra äldsta reportagen har hon förvarat i sin egen källare. I över 20 år har banden legat där. De har utsatts för vatten läckor och mögelangrepp. Nu har Katarina Gunnarsson tagit med de 300 gamla reportagen till rummet på radion. För hon har bestämt sig för att återigen söka upp människorna på de gamla banden från 1990-talet. Hör del 2 av Katarina Gunnarssons röstskatt.

Ekots reporter Katarina Gunnarsson har efter 25 år gått igenom sina äldsta inspelade intervjuer. Nu möter hon människorna igen. I 25 år har rullbanden legat i en källare men trots vattenläckor och mögelangrepp finns rösterna kvar. Den prisbelönta reportern Katarina Gunnarsson har gått igenom sina 300 äldsta inspelningar och räddat rösterna. Nu möter hon återigen människorna som hon intervjuade för 25 år sedan. Hör Katarina Gunnarssons röstskatt  premiär tisdag 9/4. Lyssna här, där poddar finns eller i Studio Ett.

För 25 år sedan var Katarina Gunnarsson en av de första reportrar som intervjuade den då okända tonåringen Dogge. Nu söker hon upp Dogge och hans mamma igen. I 25 år har Katarina Gunnarsson arbetat på Sveriges radio och gjort reportage från bruksorter och förorter. Men de allra äldsta reportagen har hon förvarat i sin egen källare. I över 20 år har banden legat där. De har utsatts för vatten läckor och mögelangrepp. Nu har Katarina Gunnarsson tagit med de 300 gamla reportagen till rummet på radion. För hon har bestämt sig för att återigen söka upp människorna på de gamla banden från 1990-talet. Hör del 4 av Katarina Gunnarssons röstskatt.

För 23 år sedan intervjuade Katarina Gunnarsson Ahmet Önal om att det då bara var en procent av gruppen med turkisk bakgrund som studerade på universitetet. Nu hörs de igen när 23 år har gått. I 25 år har Katarina Gunnarsson arbetat på Sveriges radio och gjort reportage från bruksorter och förorter. Men de allra äldsta reportagen har hon förvarat i sin egen källare. I över 20 år har banden legat där. De har utsatts för vatten läckor och mögelangrepp. Nu har Katarina Gunnarsson tagit med de 300 gamla reportagen till rummet på radion. För hon har bestämt sig för att återigen söka upp människorna på de gamla banden från 1990-talet. Hör del 1 av Katarina Gunnarssons röstskatt.

För 23 år sedan sade Güley Kücükgöl att hon kände sig som en fågel i en bur som trodde att hon alltid skulle leva instängd på den turkiska gården i Jordbro. Nu träffar Katarina Gunnarsson henne igen. I 25 år har Katarina Gunnarsson arbetat på Sveriges radio och gjort reportage från bruksorter och förorter. Men de allra äldsta reportagen har hon förvarat i sin egen källare. I över 20 år har banden legat där. De har utsatts för vatten läckor och mögelangrepp. Nu har Katarina Gunnarsson tagit med de 300 gamla reportagen till rummet på radion. För hon har bestämt sig för att återigen söka upp människorna på de gamla banden från 1990-talet. Hör del 1 av Katarina Gunnarssons röstskatt.

Aarhus hosted the constructive journalism conference in October 2017. One of the speakers was Katarina Gunnarsson, a Swedish radio journalist. She is a real storyteller and loves to catch in-depth stories from people, their lives and the simple ups and downs in every day life. Author: Melanie Raidl, www.planetmundus.com

Alexander Bards hyllning av drogen extacy i Sommar 2002, Lubbe Nordströms skildring av Lortsverige 1938 och Lis Asklunds granskning av Eugeniahemmet 1959 är några exempel på radioprogram som upprört under de 90 år som Sveriges radio sänt. Vad finns det då som upprör och skapar debatt i dagens radioutbud? Sommar i P1 är ett av radions mest hårdbevakade program. Sen starten 1959 har programmet anmälts till granskningsnämnden (eller radionämnden som den hette förr) otaliga gånger. Däremot har programmet bara fällts två gånger. Finns det några mer eller mindre uttalade regler för vad en sommarvärd inte får säga? Och vad gäller för socialreportaget? När Lis Asklunds reportage om missförhållandena på Eugeniahemmet, en institution för handikappade barn, sändes i radion 1959 upprördes känslorna hos såväl politiker och myndigheter som allmänheten. Inte över hur barnen hade det utan för att radion ägnade sin programtid åt kritisk granskning av en statlig institution. Radion skulle förmedla kunskap, inte ifrågasätta och svartmåla som Lis Asklund beskylldes för. I dag vore det tvärtom närmast tjänstefel att inte granska och berätta om missförhållanden. Men vilka svårigheter möter dagens socialreporter? Finns det ämnen som är svåra att hantera? Hör Sommars chef Bibi Rödöö, Sveriges radios jurist Josefin Sandstedt och Ekots samhällsreporter Katarina Gunnarsson i ett samtal om radio som upprör. Programledare Rigmor Ohlsson.

Samtidigt som många unga varken hittar jobb eller studerar, främst i utsatta stadsdelar, vittnar landets högstadieskolor om dalande betyg i just flera av de särskilt utsatta bostadsområdena. Marcus Eriksson och Katarina Gunnarsson besökte Arabyskolan i Växjö, en högstadieskola som nu lägger ner efter år av dalande resultat.

Katarina Gunnarsson och Marcus Ericsson, Ekots reportrar bakom reportageserien "Det delade Sverige", introducerar serien i ett podsamtal.

I Hässleholmen hoppas många av de boende få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt som kommer och går. Nu senast var det arbetsmarknadesprojektet Kedjan. Men trots att projektet Kedjan kostade 130 tusen per deltagare gick de flesta av deltagarna ut i samma arbetslöshet igen efter projektet. Hur kommer det sig? Våra reportrar Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson åkte till Hässleholmen i Borås för att lägga ett pussel av förklaringar. Lunchresturangen Guldkanten i Borås är stadens första sociala företag. För kvinnorna, som jobbar där, är osäkerheten stor om företaget kommer att kunna finnas kvar. Sociala företag, med syfte är att skapa jobb åt långtids arbetslösa, fortsätter att växa i landet. I dag finns det minst 300 sociala företag i Sverige, enligt Tillväxtverket, som ännu inte hunnit registrera alla. Många som arbetar med hitta arbeten åt personer med funktionshinder eller med språksvårigheter, ser sociala företag som ett alternativ till långvarigt socialbidragsberoende. Kritikerna menar att de sociala företagen, som under uppstartsåren får statligt stöd för att täcka lönekostnaderna, snedvrider konkurrensen. Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson besökte lunchresturangen.

Utanförskapsstödet på 200 miljoner kronor på två år, regeringens satsning för att stärka landets mest utsatta stadsområden, ska delas av 15 utvalda stadsdelar på olika håll i landet. Summan är trams, menar den socialdemokratiske politikern Petter Löberg i Hässleholmen i Borås. Målen med stödet är att minska arbetslösheten, ge fler unga behörighet till gymnasiet och se till att färre människor behöver socialbidrag, eller försörjningsstöd, som det heter numera. I Hässleholmen hoppas många av de boende få jobb genom alla de integrations- och arbetsmarknadsprojekt, som kommer och går. Arbetsmarknadsprojektet Kedjan var det senaste, men trots att projektet  kostade 130 000 per deltagare, gick de flesta ut i samma arbetslöshet igen efter projektet. Hur kommer det sig? Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson åkte till Hässleholmen i Borås för att lägga ett pussel av förklaringar. Reportaget följs av ett samtal med integrationsminister Erik Ullenhag.

Skillnaderna mellan grundskolornas genomsnittliga resultat har enligt Skolverket fördubblat de senaste åren. Arabyskolan har uppmärksammats av Skolverket, som en av åtta särskilt utsatta skolor och här har betygen sjukit dramatiskt de senaste åren. Förra året gick bara 50 procent av eleverna ut med fullgoda betyg. Många elever väljer bort skolan och nu när vårterminen är slut stängs den och eleverna får flytta till andra skolor. Och det är inte den första skolan som läggs ner på grund av detta. I flera särskilt utsatta bostadsområden, där snittbetygen varit mycket låga har man valt att lägga ned skolan i det utsatta området. Så har skett i Rosengårdskolan i Malmö, Jordbromalmskolan i Jordbro, i Bredbyskolan i Rinkeby. Många anser att det beror på det fria skolvalet. Reportage av Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson. 17-timmen Dagens fråga: Vilka konsekvenser har det fria skolvalet fått för dina barn? Klockan 15.00 i eftermiddag kan ni dessutom chatta med våra reportrar.

Andersberg i Halmstad låg tills alldeles nyligen på regeringens lista över särskilt utsatta bostadsområden, men nu har man lyckats vända den nedåtgående spiralen. Det kommunala bostadsbolaget har de senaste fem åren satsat 200 miljoner kronor på att rusta upp husen och ett projekt för grannsamverkan har minskat känsla av otrygghet. Under hösten har vi här i Studio Ett sänt fem fördjupande reportage från några av de mest utsatta områdena i Sverige. Områden som regeringen bland annat uppmärksammats i sin så kallade rapport om de så kallade Nystartszonerna. Reportagen har visat att den segregation som tidigare bara fanns i de stora städerna, nu också återfinns i bostadsområden på mindre orter. I Nävertorp Katrineholm, Kärna ängar Borlänge, Lagersberg Eskilstuna och Skäggetorp i Linköping. Hör reportage av våra reportrar Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson.

I Europa talar man om dem som NEET, en förkortning av "not in employment, education or training", eller inte i i jobb, utbildning eller i praktik. I universitetsstaden Linköping, som har ett relativt gott arbetsmarknadsläge, har ungdomsarbetslösheten ändå fördubblats de senaste tio åren. Fler hamnar också undan radarn från myndigheterna. I P1-morgon kunde vi igår berätta om de mellan 16 och 20 år som varken går i skolan eller jobbar, och som kommunerna har ett lagligt ansvar för att informera sig om och ha kontakt med. Men det finns en liknande grupp unga över 20 som ju inte ligger under något kommunalt informationsansvar, en betydligt större grupp, och där mörkertalen också är stora. Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons reportage.

Kommuner saknar överblick över vad unga, som varken jobbar eller går i skolan gör, trots att lagen kräver kommunal tillsyn och uppföljning. Ola i Linköping fastnade hemma i över ett år utan att göra något. Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons reportage från Linköping, där ungdomsarbetslösheten fördublats på 10 år. 

Det har gått några veckor sedan den fjärde skottlossningen på kort tid skedde mitt i Eskilstuna på öppen gata. Unga män har skadats allvarligt vid tre tillfällen. Oron bland de boende i de utsatta stadsdelarna är påtaglig. Louis Adel i Nyfors i Eskilstuna säger att han tänker flytta. Skjutningarna i Eskilstuna uppges vara kopplade till en uppblossad konflikt mellan rivaliserande kriminella gäng i staden. Enligt Eskilstunapolisen är konflikten långt från över. Oron bland de boende i de utsatta stadsdelarna är påtaglig, en oro som även rör samhällsutvecklingen, där allt fler går utan arbete. Efter reportaget diskuterar Christer Öhman vid Sörmlandspolisen och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi, utvecklingen. Reportage: Marcus Eriksson och Katarina Gunnarsson.

Eskilstuna är en av de städer i Sverige, som betalar ut mest försörjningsstöd fördelat på antalet boende, just nu. Förra året var det enligt kommunen 3 000 kronor per invånare. Samtidigt är det många som inget hellre vill än att få arbeta. Personer som är långvarigt beroende av socialbidrag fortsätter att öka i landet. Förra året var det över 100 000 personer som fick försörjningsstöd i tio månader eller längre. Det är en ökning med nästan 30 procent på fem år. Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson rapporterar från Eskilstuna.

Lagersberg i Eskilstuna är ett av de områdena i Sverige, som enligt Sveriges Radios specialbeställda siffror från SCB, har en växande andel barn med risk för att hamna i så kallad barnfattigdom. Gruppen har ökat i stadsdelen, från 60 till 87 procent under de senaste tio åren. I sörmländska Eskilstuna finns sex bostadsområden med stor fattigdom och de olika stadsdelarna i Eskilstuna glider isär allt mer socioekonomiskt. Vår reporter Katarina Gunnarsson åkte dit för att möta människor för att försöka förstå varför det blivit så i den gamla industristaden. Reportaget är en del i Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons rapportering hösten 2012 från utsatta områden i landet. Områden där arbetslösheten är skyghög och många istället tvingas leva på socialbidrag och områden där barnen inte klarar skolan.

I Katrineholm bor det många somalier och ytterligare 300 barn väntas komma till staden det närmaste året. Det sammanfaller med att det höstterminen 2012 startas en friskola i staden, en skola dit över 90 procent av barnen med svensk bakgrund har sökt sig. Att man väljer bort de invandrartäta skolorna är förödande för segregationen i Katrineholm, hävdar kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström. Han varnar för att det växer fram nya "fattigområden" även i små städer som Katrineholm. Regeringen har i sin utredning om Nystartszoner bland annat pekat ut bostadsområden i Borlänge, Eskilstuna och Borås som särskilt utsatta. Katrineholm är på väg att få ett sådant område. Katarina Gunnarsson och Marcus Erikssons reportage.

Seminarium från Sveriges Radios scen i Almedalen 2012 Saudi-affären och Matens Pris - Sveriges Radio har under året presenterat en rad avslöjanden som fått stort genomslag. Ekot fyller under året 75 år. Möt några av de journalister som ligger bakom de avslöjande reportagen som uppmärksammats genom åren. Hör seminariet Saudi-affären och metoder för avslöjande journalistik från tisdag: 3 juli 2012 kl 17:00 - 17:30 , Sveriges Radios scen i Almedalen, Donnerska husets stengård Medverkande: Rolf Stengård, Journalist, Sveriges Radio, Katarina Gunnarsson, Journalist, Sveriges Radio, Daniel Velasco, journalist Sveriges Radio, Cecilia Roos, Moderator, Sveriges Radio.