Podcasts about skillnaderna

Buster berättar om sina storartade framtidsdrömmar, men Lojsan är tveksam. Skillnaderna i föräldraskap, busters skönhetsingrepp, och om att ta för sig i sovrummet diskuteras, och de frågar sig vad som hade hänt om de gör slut egentligen. Eller är det kanske dags att testa att swinga ändå?Följ oss på instagram @lojsanbuster för att ta del av allt vi pratar om i podden och mer därtill! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans gäst i Techrekpodden: Johan Olsson, CIO på Svensk Travsport Vad händer när man går från börsteknik på Nasdaq till att digitalisera Sveriges travbanor? Johan Olsson har svaret. I det här avsnittet får vi följa hans resa från OM:s disruptiva dagar till dagens tekniklyft inom travsporten. Vi pratar om: Teknikskiftet som ska modernisera ryggraden i svensk travsport Skillnaderna mellan svensk och amerikansk organisationskultur Hur man bygger effektiva team kring värdeströmmar Cybersäkerhet i en bransch där realtidsdata är affärskritiskt AI-verktyg och varför en CIO inte ska vara ett hinder Dessutom: Johan delar sina tankar om ingenjörstänk, varför man inte ska förälska sig i sin teknikstack – och vad han lärde sig om ledarskap från sina år på King och Nasdaq. Ett avsnitt för dig som gillar teknik, transformation – och lite oväntade karriärvägar. Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller Executive Search eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

I detta avsnitt av MTM (MÅL TILL MÅL) gästas vi av Petar Peric, en av Sveriges främsta futsalspelare som representerar Söder Futsal i Svenska Futsalligan (SFL) – den högsta ligan i Sverige! ⚽

35 år efter murens fall stormar det i den tyska inrikespolitiken. Skillnaderna mellan landets östra och västra delar består – samtidigt som framgångarna för ytterkantspartierna AfD och BSW gäckar det politiska etablissemanget. – Östtyskarnas historiska erfarenheter beaktas inte tillräckligt, säger sociologiprofessor Steffen Mau. Av Joakim Hugert Lundberg Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.Tio år äldre än genomsnittetGenomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.Långt liv även i SverigeI Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.Programmet sändes första gången 13 juni.Reporter Sara HeymanSara.Heyman@sverigesradio.seProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Katten är vårt populäraste husdjur, men ses också allt oftare som en mördarmaskin och artutrotare. Ann-Helen Meyer von Bremen frågar sig vad kraven på att tämja katten egentligen handlar om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Sommaren 1969 hade jag fått mitt livs första två tama kattungar att leka med. Det var något helt annat än de halvvilda lagårdskatterna som aldrig gick att klappa. Så bröt den ena kattungen benet och morfar skulle i vanliga fall ha slagit ihjäl den, man gick inte till veterinären med katter, knappt ens med hundar, men nu fanns ett gråtande barnbarn att ta hänsyn till. Morfar ringde veterinären och fick rådet att gipsa benet med glasspinnar. Finette, som katten hette, blev något hjulbent men levde ett aktivt kattliv tills hon blev 16 år gammal.Det vi inte förstod då var att vi tog klivet in i ett modernt synsätt på katten. Finette fick visserligen på många sätt leva ett fritt kattliv, men hon fick också bo inomhus om nätterna, äta särskild kattmat och finna sig i att bli körd i dockvagn. Katten har tassat bredvid människan under tusentals år och är numera vårt vanligaste husdjur, ändå har den aldrig anpassat sig på samma sätt som hunden, kon, hästen, fåret, hönan och de andra husdjuren har gjort. Den amerikanska evolutionsbiologen Jonathan B. Losos menar till och med att katten inte kan anses som helt domesticerad. Skillnaderna mellan tamkatten och den nordafrikanska vildkatten, som anses vara alla tamkatters ursprung, är små, betydligt mindre än mellan hunden och dess vilda förfader. Tamkatten har dock förändrats på några områden för att kunna leva ett mer människonära liv. Tarmarna har blivit längre för att kunna smälta även vegetabilier, de områden i hjärnan som styr rädsla och aggressivitet har minskat och kurrandet och jamande har ändrats till en frekvens som vi människor gillar.Katten kommer och går som den vill, låter sig ibland klappas, ibland inte, är en ivrig jägare även om matte serverar delikatesser och bestämmer själv kärlekspartner och därmed över sin egen evolution. En gränsöverskridare, mellan det vilda och tama, men också mellan vår värld och andra världar, som varit gudomlig i vissa kulturer och en djävulens representant i andra. I det forna Egypten sågs katter som magiska lyckobringare som till och med uppnådde helig status och tillbads. Kopplingen till det gudomliga berodde till stor del på Bastet. Hon började sin gudinnekarriär som krigsgudinna med lejonansikte men fick senare kattansikte och blev då skyddsgudinna för kvinnor, barn och katter och med ansvar för allt som gör livet kul som sång, musik, dans, sex och festligheter. Å ena sidan var det dödsstraff för den som dödade en katt, även om det var en olycka, å andra sidan kunde katter avlivas och mumifieras av religiösa skäl. Enorma mängder kattmumier offrades till Bastets tempel, där det också etablerades kattuppfödningar, en mer brutal variant av vår tids blomsterbutiker i närheten av kyrkogårdar. Av alla de kattmumier som senare upptäcktes vid utgrävningar och plundringar, är bara ett litet antal bevarade. Merparten har blivit vägfyllning eller gödning.I Norden drogs Frejas vagn av katterna Hogni och Tovner. ”Bullret” från deras tassar användes för att tillverka repet Gleipner som till slut band Fenrisulven och för alltid gav katten dess ljudlösa gång. Förutom kattbuller bestod repet också av kvinnoskägg, bergens rötter, björnsenor, fiskens andedräkt och fågelspott. Katten har haft rollen som trickster, gett både tur och otur och än idag lever detta kvar när vi ibland spottar tre gånger för en vägkorsande svart katt.Mycket tyder på att katten tidigt uppskattades som sällskapsdjur, men också som jägare. Nu är jaktinstinkten allt mer en belastning. Samtidigt som nätet svämmar över av gulliga katter, betraktas de också som mördarmaskiner och artutrotare. En internationell forskningsstudie från 2023 beräknade att tamkatter äter drygt 2 000 olika arter av fåglar, kräldjur, små däggdjur, insekter och amfibier, varav ett par hundra anses hotade. I Sverige uppskattas våra 1,44 miljoner tamkatter och ett oklart antal förvildade katter tillsammans döda drygt 13 miljoner fåglar, det vill säga fyra procent av alla fåglar som finns här under sommaren. En uppmärksammad vetenskaplig artikel föreslog att tamkatter inte borde få vistas utomhus, eftersom katter har för stor negativ påverkan på den övriga naturen. Forskare i Polen vill klassa den som en invasiv art och även i Sverige har kattens eventuella invasiva status prövats av Artdatabanken, trots att det finns arkeologiska lämningar som visar att husdjuret funnits här under dryga 2 000 år och inte direkt kan ses som någon nykomling. Katten klarade sig denna gång.Lösningen på Misses glupande aptit är att begränsa Misse själv. I vissa delar av Australien finns olika restriktioner som kastrering, maxantal katter per hushåll och förbud mot ett fritt uteliv. I USA lever redan 90 procent av alla katter sina liv inomhus. I tyska staden Walldorf har katterna de senaste åren fått tillbringa sina somrar inlåsta för att skydda en hotad lärka, vilket lett till starka protester från tyska djurskyddsorganisationen Deutscher Tierschutzverbund, som anser detta vara kattplågeri. Även i Sverige har kraven på kattägare ökat i form av id-märkning, registrering, kontroll av fortplantningen med mera.Sannolikt fällde halvvilda lagårdskatter betydligt fler byten förr då det inte alltid var självklart med regelbundna mattider hos människorna. Dagens minskade populationer av fåglar kan heller inte skyllas på katten, utan på att lantbruket och skogsbruket har förändrats radikalt och ger mindre utrymme för många arter. Kanske handlar de ökade kraven på att tämja katten inte om vare sig katten eller det vilda djurlivet, utan om oss människor? Det verkar finnas något provocerande i kattens starka integritet.När katten ska omskolas till att vara enbart kärleks- och mysproducent, passar inte rollerna som magiker eller jägare. Det levande gosedjuret får inte vara för självständigt och inte som tidigare stå med en tass i det tama och en i det vilda. Och tassens klor måste också klippas om livet levs i mjuka soffor. I USA är det till och med vanligt med amputation av klorna, något som är förbjudet i Sverige om det inte finns hälsoskäl. Precis som vi människor har blivit allt mer specialiserade, i våra yrken, ja i hela våra liv, ska nu också katten följa efter. Men även om vi gärna vill sortera in vår omgivning i olika fack, är det kanske nu som vi behöver gränsöverskridare mer än någonsin. Den mångfacetterade katten är en ständig påminnelse om att även vi människor har betydligt fler egenskaper och färdigheter som vi kan odla, om vi tillåter oss det. Och att vassa klor är viktiga för att leva ett fritt och mångsidigt liv. Och för att klättra högt upp i träden.Ann-Helen Meyer von Bremenjournalist och författare. LitteraturJonathan B Losos: The Age of CatsArie Trouwborst, Han Somsen: Domestic Cats (Felis catus) and European Nature Conservation Law—Applying the EU Birds and Habitats Directives to a Significant but Neglected Threat to Wildlife. Journal of Environmental LawA global synthesis and assessment of free-ranging domestic cat diet, Christopher A. Lepczyk et al. Nature Communications.https://www.tierschutzbund.de/ueber-uns/aktuelles/presse/meldung/erneute-kritik-an-ausgangssperre-fuer-katzen-in-walldorfGlobal patterns in threats to vertebrates by biological invasions. C. Bellard,P. Genovesi and J. M. Jeschke. The Royal Society. https://doi.org/10.1098/rspb.2015.2454

2–0-förlusten mot Sandviken innebar att konkurrenterna närmade sig BoIS i superettans toppstrid. Efter uppehållet har det bara blivit fem poäng av femton möjliga. Finns anledning till oro i de randiga leden? Det är ett av ämnena som Mattias Hjälm och Sebastian Rönström avhandlar i veckans avsnitt av Landskrona BoIS-podden – som också innehåller: • Skillnaderna mellan premiärsegern och bortasmällen mot Sandviken. • David Edvardssons flytt till Tromsö. Hur ska BoIS knäcka nöten, och vilken är den bästa interna lösningen? • Cupmötet med överlägsna Falkenberg. • Nyckelmatchen mot Roar Hansens formstarka Varberg. • Constantino Capotondi. • Transferfönstrets sista dagar. Behöver Billy Magnusson agera?

Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även hemma i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.Tio år äldre än genomsnittetGenomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.Långt liv även i SverigeI Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.Reporter Sara HeymanSara.Heyman@sverigesradio.seProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Vi välkomnar TV4-journalisten Siavoush Fallahi tillbaka till Studio Allsvenskan!"Sia" ska både göra Champions League-finalen, men även EM i Tyskland i sommar. Hur går förarbetet till det till? Och hur stort blir det?Vi pratar en hel del om EM. Skillnaderna mot Qatar-VM, fotbollsfesten och vilka som går in som favoriter samt med fiaskostämpel.Dessutom pratar vi en del om svenska landslaget under Jon Dahl Tomasson. Hur länge ska vi vänta på att få se det nya Sverige?Och självklart snackar vi en del om Allsvenskan, Malmö FF, Lucas Bergvall med mera.Missa inte!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johanna Andrén, Marknadschef på Tre Sverige, berättar bland mycket annat om: - Hur hon tar fram en marknadsstrategi - Hur hon arbetar med “wildcards” i sin övergripande kampanjplan - Varför marknadsföringen alltid måste vara relevant för varumärket - Skillnaderna mellan Sverige och Kanada utifrån ett marknadsförings- och chefsperspektiv - Varför en inhousebyrå kan vara en väldigt sårbar lösning - Att komma igång och använda AI - Vikten av att förankra marknadsföringen och kampanjer internt - Varför TV-serien “All or Nothing: Arsenal” är otroligt inspirerande för chefer Varmt välkommen att lyssna! Programledare: Martin Matiesen och Sandra Modée Producent: Peder Groth, Dogwood AB Länk till poddens hemsida: https://sverigesmarknadschefer.se/

Ja, rubriken avslöjar innehållet ganska väl ;) Vad är skillnaden på en vanlig motionär och en elitcyklist som cyklar Tour de France? Det har man försökt besvara i en studie som vi kollar närmare på i detta  avsnitt.    Studien: The Tour de France, also possible for mortals? A comparison of a recreational and a World Tour cyclist   Tidsschema:  06:00 Studiens upplägg och metod 10:00 Skillnaderna    Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation. tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

I veckans avsnitt av STHL(M)-podden gästas vi av Noa Cortinez Samenius (MUF Sthlm) och Lisa Diaz Cardenas (SSU Sthlm). Vi har en ideologisk diskussion där vi diskuterar frihet, solidaritet, utopier, kapitalism och antikapitalism. Det blir en djupgående diskussion om respektive partiers ideologiska grund och hur denna går att anpassa till samtiden. Oavsett om du är politiskt intresserad sen tidigare eller inte kan någonting, är detta avsnitt ett måste att lyssna på! Trevlig lyssning!   Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook och X.  Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se.       Ämne: Stockholm, Politik, Ideologi, Kapitalism, Kollektivet, Socialdemokraterna, Frihet, Ekonomi, Ungdom, Aktivism  

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Barn och unga i Sverige läser allt mindre. I Karlavagnen med Sanna Lundell handlar det om barn och ungdomars läsning. Läser du för dina barn? Vad fångar ett barns läslust? Hur är det hemma hos dig? Läser dina barn? Vad läser de? Vilka böcker får igång ett barn att vilja fortsätta läsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan skrev ett antal kulturjournalister på Expressens kultursida om den minskade läsningen bland barn och unga. Krisen slår brett, de flesta undersökningar visar att läsningen minskar i nästan alla grupper. Orsakerna är många. Bibliotek stängs och bara knappt hälften av alla elever har tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Skillnaderna ökar mellan barn beroende på socioekonomisk bakgrund, och skolan har blivit allt sämre på att kompensera för gapen. Konkurrensen från skärmar och sociala medier blir allt hårdare.Vad var det för böcker som dina barn gick igång på och som gjorde att de fortsatte läsa själva? Var den böckerna om Harry Potter? Zlatan boken eller Sagan om Ringen-serien, eller något helt annat? Läser de böcker eller är det bara på skärmar? Läser ni godnattsagor hemma hos er?Dela med dig av dina bästa lästips och knep för att få barn och unga att vilja läsa mera. Vad läste du själv som barn? Hade du ett skolbibliotek som gav dig tips? Minns du sagostunderna på din förskola?Programledare: Sanna LundellVi startar kl 21.40 - och telefonslussen öppnar kl 21.00. Ring 020 - 22 10 30. Du kan också söka upp oss på sociala medier och dela dina tankar runt barn och läsande.Producent: Monika BohmanAnsvarig utgivare; Sofia Söderholm

I det här avsnittet gästas vi av Fredrik Norrström från Svenska FPL-podden. Det blir ett långt samtal om hur vi ser på de två närbesläktade fantasyspelen Allsvenskan Fantasy och Fantasy Premier League (FPL) och dess likheter och olikheter. Vi pratar givetvis även en del om dilemman man har inför omgång 19. 0:00 - Intro och presentation av vår gäst Fredrik Norrström.2:55 - Fredrik berättar om hur hans första Allsvenskan Fantasy-säsong har varit.5:15 - Kenny och Marcus delar mig sig av sin egna FPL-bakgrund och erfarenheter av spelet.8:00 - Huvudnumret i avsnittet! Skillnaderna mellan att spela Allsvenskan Fantasy och FPL.1:27:50 - Inför omgång 19 av Allsvenskan Fantasy.1:59:35 - Två avslutande FPL-frågor till Fredrik.

Hur vet du vilken utomjordisk kontakt som är bra och vilken du ska undvika. I boken "Hybrider och utomjordisk kontakt" har jag berättat och definierat hur du kan lära känna skillnaden.Under utbildningen till medium är det viktigt att förstå skillnaden på Fas1, Fas2 och Fas 3 Alien det är stor skillnad på deras agenda och hur de uttrycker sig.I den här podden kan du lära dig mer om dem och skillnaderna.Utbildningen till Esoterisk rådgivare och dimensionsmedium hittar du här https://solkarina.se/produkt/esoteriskt-radgivare-och-dimensionellt-medium/Boken i sin helhet finns att köpa på min hemsida. På min instagram kan du lyssna på föreläsningar som jag håller hur du ska förhålla dig för att bli mer trygg i dig själv och fokusera på att vara i högre vibrationer.Boken https://solkarina.se/produkt/hybrider-och-utomjordisk-kontakt/http://www.medireiki.sehttp://www.solkarina.sehttp://www.sannessens.seInstagram: http://www.instagram.com/solkarina.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videos Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

räningskedjan STC fyller i år 25 år! Kedjan har växt framgångsrikt och är i dagsläget Sveriges näst största träningskedja sett till antal träningsanläggningar. Företaget är fortsatt offensiva och har siktet inställt på fortsatt tillväxt framöver. Sedan januari 2022 är Anders Carlbark vd för företaget, med uppdraget att ta STC vidare in i framtiden. Carlbark var tidigare under 2,5 år vd för den börsnoterade träningskedjan Actic. Dessförinnan har han en lång bakgrund inom retail på bland annat H&M. Häng med på ett samtal om bland annat: Skillnaderna mellan att leda börsnoterade och onoterade bolag STC:s ambitioner och planer Gymbranschens utmaningar framöver Prissättning på marknaden Trendspaningar STC på Instagram: @stctrainingclub STC på webben: @stc.se .   .   . Sweaty Business: Brian van den Brink: Linkedin: @brianvdb eller Instagram: @thebrianvdb Instagram: @sweatybusinessmedia Linkedin: Sweaty Business Media Web: sweatybusiness.se

Dagens ämne i Hälsoveckan by Tyngre är olika metoder att ranka livsmedel från bra till dåligt. Framför allt fokuserar vi på NutriScore där en nyligen publicerad artikel påpekat att en stor majoritet av alla studier är positiva och bland de negativa studierna så är det stor övervikt av studier som på något vis är sponsrat av livsmedelsindustrin. Förutom just den översikten så diskuterar vi även en hel del kring sponsrade studier överlag och hur man har sett att det kan påverka resultatet eller den bild man kan få av vetenskapen totalt sett. Vi kommer också in på andra former av bias som inte beror på sponsring från företag men där man ändå har sett att det kan påverka hur forskare väljer att utföra studier eller tolka den forskning som finns. Vi kommer också in lite på NOVA vilket är det systemet där man använder sig av termen ultra-processad mat som det har snackats mycket om de senaste åren. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Försnack om graviditet och födslar (00:04:21) Industrin gillar inte NutriScore (00:05:43) Vad NutriScore är för någonting (00:10:00) NutriScores styrka är att det är öppet och uppdateras efter ny kunskap (00:11:59) Skillnaderna mot ultra-processad mat (00:20:51) Nästan alla studier finner positiva saker med NutriScore (00:22:20) Bland de studierna som var negativa var en stor andel sponsrade av livsmedelsindustrin (00:22:52) Skillnaden på narrative reviews och systematiska översiktsartiklar (00:25:24) Att studier sponsrade av företag oftast får en riktning som gynnar företagen är inget nytt (00:30:51) Det kan finnas bias som påverkar resultaten även utan industrisponsring (00:38:01) Hur den vetenskapliga processen går till förbättras succesivt (00:39:46) Vad vi personligen tycker om NutriScore jämfört med Nyckelhålet (00:46:31) Linnea kommer vara mammaledig från podden i ett antal månader framöver

Skillnaderna mellan att samtala med vänner och som professionell hjälpare Lilla KBT-podden #5 För dig som jobbar med människor   med psykoterapeuten Lena Olsson-Lalor   Här finner du vår fria föreläsning Förstå dig själva och andra med KBT - varför man gör som man gör    Följ oss på Instagram och Facebook   Klippning: Camilla Andersson (Teknikmillan) Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se 

Wille och Jacob gästas i avsnitt 375 av forskaren Emilie Stroh som forskar på luftföroreningar och hur de påverkar vår hälsa på kort och lång sikt. Det finns många typer av föroreningar i vår luft idag och de kan ha en negativ påverkan på hur våra lungor fungerar och ibland till och med på vår möjlighet att syresätta kroppen så bra som möjligt. Det finns mycket man kan göra åt de här sakerna men det mesta handlar om politiska val där regler sätts som påverkar alla människor. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Jacob har sovit dåligt pga knepig rygg på nätterna 00:02:34 Willes träning flyter på riktigt bra 00:05:56 Längre uppsnack inför avsnittet 00:07:31 Veckans gäst, Emilie Stroh 00:09:43 Emilies väg mot att börja studera hur miljöföroreningar påverkar vår hälsa 00:11:39 Specialisering på luftföroreningar och små barn 00:17:17 Försök att uppskatta vilka effekter luftföroreningarna får på människors hälsa 00:23:19 Var finns det mest luftföroreningar i vår vardag? 00:25:09 Skillnaderna i effekt beroende på ålder 00:29:04 Hur är halterna av luftföroreningar i Sverige? 00:34:05 Det finns appar som kan berätta hur luftföroreningarna är just för stunden på vissa platser 00:35:56 Varför kan människor få svårt att syresätta sig vid mycket luftföroreningar 00:38:22 Hur kan man påverka luftföroreningarna inne i städer? 00:41:55 Det finns ingen tid då barn inte bör vara ute i Sverige 00:56:28 I vissa städer är det negativt att köra längre konditionspass utomhus pga luftföroreningar

Generationsbegreppet är absolut inte någonting som alla är överens om, och allt oftare hör man att det inte längre går att segmentera målgrupper efter just generation. Skillnaderna mellan olika subgrupper i generation z är för stora, helt enkelt. Men någon som ändå talar om generationer är Katarina Graffman, doktor i kulturantropologi.– Jag har alltid varit väldigt noggrann med att dels alltid förklara vad en generation egentligen betyder, vad det kan ge för svar, och vad problemet är när man pratar om generationer.Att förstå sin målgrupp och hur de rättfärdigar sina beteenden är otroligt viktigt för att kunna skapa bra marknadsföring och produkter. Även när man hanterar en grupp som är så splittrad som generation z.– Var är glappet, och hur förklarar man sina beteenden? Det glappet är väsentligt att förstå, både om man ska göra reklam eller om man ska skapa produkter, säger Katarina Graffman i podden.

I veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre diskuterar vi skillnaderna mellan observationsstudier och så kallade RCT, randomiserade och kontrollerade studier. Vi går igenom vad som skiljer de två i utförande och vad man vanligen kan dra för slutsatser från studierna beroende på deras utförande. Vi tittar också på hur bra resultaten mellan de två typerna av studier brukar överlappa med varandra inom nutritionsfältet. För den sista diskussionen så utgår vi ifrån följande studie från 2021, Evaluating agreement between bodies of evidence from randomised controlled trials and cohort studies in nutrition research: meta-epidemiological study. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre. Hålltider 00:00:00 Skiljer sig slutsatserna från RCTs mot de från tidigare observationsstudier 00:02:56 Vad är en kohortstudie och varför kritiserar Jacob dem så ofta 00:07:29 Observationsstudier med biomarkörer är vanligen mer tillförlitliga 00:12:20 Det är lätt att hitta slumpmässiga samband i observationsdata 00:18:32 Fördelarna och nackdelarna med RCTs inom nutrition 00:28:15 Frågeställningen är ofta olika mellan RCT och observationsstudier 00:29:37 Hur bra överlappar slutsatserna från de olika typerna av studierna varandra? 00:36:19 En bias i resultatet är att vad man har valt att studera i RCT är inte slumpmässigt 00:40:40 Om observationsdatan är splittrad och det saknas RCT bör vi nog anta ingen effekt tills vidare

Sämre datakvalitet, utvecklingen kring privacy-regler och hantering av cookies har de senaste åren skapat problem för oss marknadsförare. Det pratas därför allt mer om att hantera spårning server-side och såväl fördelar som möjligheter det ger. För att lära mig mer om det så bjöd jag in Anton Gezelius från byrån Ctrl Digital. Det är mycket som ligger bakom den här utvecklingen. Som marknadsförare så har Apples Intelligent Tracking Prevention påverkat vår datakvalitet i stor utsträckning och lägg till adblockers, utfasning av tredjepartskakor samt regler kring consent och cookie-hantering. Plus GDPR, compliance-krav och hårdare privacy-regler rent generellt. Men det finns sätt att minska effekterna av detta och samtidigt uppfylla regler och krav på ett bättre sätt. Och med system som Google Tag Manager Server finns det tekniska förutsättningar att göra det även för mindre företag. När man pratar spårning server-side så handlar det framförallt om att angripa problemet med sämre datakvalitet samt compliance och privacy. Men också om att minska beroendet av cookies och förbättra IT-säkerhet. Om gästen Anton Gezelius är head of measurement och partner på Ctrl Digital. Han har lång erfarenhet både som marknadsförare och analytiker där han på senare år framförallt har specialiserat sig på teknisk implementation och dataarkitektur. Ctrl Digital är det man kallar en cloud marketing agency där man använder maskininlärning och molntjänster för att hjälpa företag att växa. Man är idag 12 personer och Anton leder ett team av digitala analytiker, analytics engineers och data scientists. Om avsnittet Anton och jag pratar i avsnittet om hantering av spårning server-side och vad vi marknadsförare behöver ha koll på kring det. Han förklarar bland annat vad det innebär i praktiken och som skiljer mellan client-side och server-side. Samt hur Google Tag Manager Server kan hjälpa oss. Du får dessutom höra om: De främsta fördelarna och möjligheterna Däribland hur det kan förbättra datakvalitet Nackdelar och vanliga fallgropar han ser Vad många missförstår kring tekniken Om alla borde satsa på server-side Vad som krävs rent tekniskt för det Och hur man kommer igång på ett bra sätt Samt en massa mer… Ett riktigt praktiskt avsnitt om server-side och server-side tagging. Anton delar många konkreta tips för att lyckas med det och undvika vanliga misstag han ser. Du hittar som vanligt länkar till allt vi nämnde här i poddinlägget. Anton har bland annat satt samman ett antal länkar till bra artiklar och resurser om server-side tagging, Google Tag Manager Server samt hur man implementerar det. Men också bra resurser kring Facebook Conversion API och Googles Enhanced Conversions. Och efter länkarna hittar du tidsstämplar till olika sektioner i avsnittet. Länkar Anton Gezelius på LinkedIn Ctrl Digital webbsida Ctrl Digital på LinkedIn Marketing in a Cookie-less World - Ctrl Digital (artikel) Server-side Tagging - Ctrl Digital (artikel) Bring performance and privacy together with Server-Side Tagging - Google (artikel) Officiell dokumentation för server-side tagging - Google (resurs) Server-side tagging in Google Tag Manager - Simo Ahava (artikel) Introduction to Google Tag Manager Server-side Tagging - Analytics Mania (artikel) About Conversions API - Meta (artikel) About enhanced conversions - Google (artikel) Facebook Conversion API using GA4 web tags and a GTM server - Simo Ahava (artikel) Segment (plattform) Tealium (plattform) Tidsstämplar [4:18] Skillnaderna mellan client-side och server-side. Samt vad det innebär i praktiken att hantera spårning server-side och vad marknadsförare behöver veta om det. [8:10] Om framtiden för cookies och om server-side är en lösning för det. Och hur intresset för den här typen av lösningar är just nu. [12:07] Fördelarna med att hantera spårning server-side. Allt från datakvalitet och livslängd på kakor t...

Freja och Sofia går igenom 15 av 50 skillnader mellan män och kvinnor. Skillnaderna är grundade på diverse olika vetenskapliga forskningsstudier.Musik: Markvard - Perfect DaySe original videon ifrån Brave the World här:https://youtu.be/yhwO8u4sZ-8Fotnot till studierna och alla 50 skillnader kan du läsa här:http://tiny.cc/uf7maz

Freja och Sofia går igenom 20 stycken av 50 skillnader mellan män och kvinnor. Skillnaderna är grundade på diverse olika vetenskapliga forskningsstudier.Musik: IKSON - BlissSe original videon ifrån Brave the World här:https://youtu.be/yhwO8u4sZ-8Fotnot till studierna och alla 50 skillnader kan du läsa här:http://tiny.cc/uf7maz

Freja och Sofia går igenom 15 stycken av 50 skillnader mellan män och kvinnor. Skillnaderna är grundade på diverse olika vetenskapliga forskningsstudier.Musik: MBB - CloudsSe original videon ifrån Brave the World här:https://youtu.be/yhwO8u4sZ-8Fotnot till studierna och alla 50 skillnader kan du läsa här:http://tiny.cc/uf7maz

Vi är nätt och jämnt ute ur en pandemi när rapporterna om apkoppor når oss. Skillnaderna mot covid-19 är avsevärda, men spridningen ökar och sjukdomen klassas som allmänfarlig. Hur orolig ska man vara? DN:s medicinreporter Anna Bratt reder ut vad vi vet om apkopporna – hur det smittar och varför forskarna är förbryllade. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.

Vi börjar starkt med ett gamingavsnitt där vi tar avstamp i vår senaste gamingrapport och pratar om de hetaste trenderna inom gaming. I avsnittet behandlar vi ökad konsumtion av digital underhållning, digital distribution, AAA mot indiespel, skillnader mellan gaming, mobilspel, och konsolspel, hur VR och AR går, plattformar inom gaming, metaverse, och senaste M&A händelserna. Avsnittet spelades in 21 februari 2022.För den som vill kolla på rapporten så hittar ni den här.00:00 - Välkommen(01:35) - Intro till gamingmarknaden(07:02) - Transformationen från fysisk distribution till digital och nu till streaming(10:26) - Olika spel: AAA-spel vs indiespel(20:41) - Skillnaderna mellan spel på konsol, dator och mobil(26:03) - Plattformar inom gaming (EPIC vs Apple/Google)(34:33) - VR/AR och Metaverse(47:01) - Ny affärsmodeller: GaaS och Streaming av tv-spel(59:01) - Esport(1:03:59) - M&A(1:15:03) - SummeringKontakta oss gärna på: rah.podcast@redeye.se eller på twitter @RedeyeAfterHour

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni lämnade sitt jobb idag. | Skillnaderna mellan skolor i fattigare områden och rikare områden har ökat. | Luleå är svenska mästare i ishockey för damer. Programledare: Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Det kan låta konstigt att jämföra för några som inte känner till GUD men djävulen spelar på detta att de som hör från GUD jobbar med demoner. Jag försöker att förklara detta på mitt sätt. Det är svårt att förklara då djävulen alltid är nära i vad GUD är och gör. Det mörka är alltid nära ljuset. Natten är nära dag. Bakom molnen finns det ljus. Jag berättar om helanden och gåvor från GUD. de som är rädda för GUDs Rike brukar baktala mej och säjer att jag är okult eller är med New Age men jag håller inte på med stenar eller Tarot kort eller spår i händer eller med andra saker så som i sump. Det är djävulen som säjer detta till folk för att ni inte skall komma nära GUD genom att lyssna på mej men det ert eget val vem ni lyssnar på, jag bara berättar vad de säjer från GUDS Rike, inget ansvar på mej att tvinga er att tro på det jag säjer.

Leo Öberg, född 1991, har en spännande bakgrund där han bott i Filippinerna, Marocko och Nigeria. Han började spela tennis på Filippinerna men ledarkarriären tog sin ordentliga start i Jönköpings TK för att därefter ta steget till att bli chefstränare i Bankeryds TK under fem års tid. Under de åren var han med och bidrog till att klubben fick fram tre juniorlandslagsspelare. Sedan två år tillbaka är Leo tränare hos Lidingö TK i Stockholm. I det här avsnittet pratar vi bland annat om: - Möjligheter och utmaningar i en mindre klubb som Bankeryds TK - Skillnader mellan att jobba i Bankeryd och på Lidingö - Framgångsfaktorer bakom att fostra duktiga juniorer - Skillnader mellan region Syd och region Stockholm - Individuell träning för juniorer - Hur Leo har ändrat uppfattning om internationellt tävlande i unga år Besök gärna www.linuspabaslinjen.com så ni inte missar något om svensk tennis!

Boken heter "I en annan klass - ett reportage om skillnaderna i den svenska skolan" och gäst är författaren Emma Leijnse.Skillnaderna i den svenska skolan har ökat i tjugo års tid och fortsätter gå åt fel håll, där eleverna delas upp allt mer utifrån deras bakgrund. Det här får stora konsekvenser, både på nationell nivå och för barnens dagliga arbete i klassrummet. Och trots att både lagen och den politiska retoriken uttrycker att skolan ska kompensera för elevernas bakgrund, så blir det allt mer så att de elever som har dåliga förutsättningar med sig hemifrån också får gå i en sämre skola. I programmet pratar vi bl.a. om hur skolorna skiljer sig när det kommer till elever, lärare och föräldrar. Vi pratar om varför utvecklingen går åt fel håll. Och vi pratar om vad den här utvecklingen får för konsekvenser. Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Energipriserna. Skillnaderna i förutsättningar för barn i olika områden. Syrien är den stora exportören av den mytomspunna drogen Captagon, men vilka är användarna? Covid-19 och husdjur. Ryssland och USA. Kritik mot förvarsmetod av kärnbränsle. 20 år sedan Fadime mördades. Är kyckling, nöt- eller fläskkött bäst för klimatet? Slutspurt inför OS.

Skillnaderna i elpriset mellan norr och söder ger klirr i kassan för Svenska Kraftnät och nytt regional flygföretag bildas i Västsverige. Ekonomiekot Idag med Victor Jensen, Malin Jansson och Ylva Tidevall.

Den före detta vinterolympiern och numera tränaren Johan Röjler gästar i Tyngre Träningssnack för att berätta om skridskosporten. Det här avsnittet består i grova drag av tre olika delar. Först är det en del om Johans bakgrund och egna karriär som elitåkare. Efter det blir det mer djupgående om själva idrotten och vad som påverkar prestationen. Till sist blir det en diskussion kring hur Johan tränar Nils van der Poel som nyligen vann VM-guld på 5000 meter och 10 000 meter.  Nils har även världsrekordet på 10 000 meter. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Jacob bor fortfarande i en liten lägenhet med hela familjen 00:01:55 Wille har skaffat gymkort och börjat köra med stasband i sin rehab 00:06:51 Veckans gäst, Johan Röjler 00:12:53 När Johan började se sig själv som skridskoåkare 00:15:46 En träning med mer fokus på distansträning än specificitet redan som ungdom 00:18:26 VM guld som junior i allroundmästerskap 00:19:38 Proffskontrakt i Nederländerna och skridskokulturen där 00:25:34 För mycket skridskoträning och hög belastning överlag 00:36:15 När Johan slog juniorvärldsrekordet 00:37:45 Omstart i Sverige med den gamla tränaren 00:40:22 Nystart genom träning med det norska landslaget och en amerikans tränare 00:43:52 Om alla tränar med samma metod så är det de som metoden passar bäst som blir bäst 00:53:06 Det mesta av tiden så kunde Johan leva på sin idrott till 100% 00:54:08 Svårt i den norska miljön när Johan började utmana deras bästa åkare 00:59:32 Tränarens roll under en tävling 01:02:27 Skillnaderna mellan de olika olympiska distanserna 01:07:24 Skillnaden i hur träning går till för de olika specialisterna 01:12:40 Pacing i de olika typerna av lopp 01:18:14 Hur vet man att man tränar på rätt intensitet? 01:21:43 Träning av att ta ytterkurvan lika bra som den inre 01:24:04 Varför Johan gått ifrån att köra lågintensiv träning på isen 01:28:43 Lågintensiv träning i skridskor är inte alls så lågintensiv som i andra konditionsidrotter 01:31:14 Nils van der Poel kör all isträning på hög intensitet 01:31:54 Imitationssintervaller, hoppövningar på mark 01:34:32 Det är svårt att hålla hög kvalitet på de intensiva passen med lågintensiv träning på isen 01:37:25 Träning med laktatnivåer kring 10-13 mmol/L på isen 01:37:49 Hur vet man om träningen går bra när man inte åker skridskor? 01:41:51 Väldigt lite träning för att tåla belastningen från skridskoåkningen senare 01:44:38 Hur blir man bra tekniskt med så lite tid på isen? 01:47:16 Det går att lära unga att vara bekväma med skridskor på isen på många sätt

*** Det här ett smakprov ur ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det hundraåttioandra avsnittet av podden är det dags för den sista delen av dokumentären om Beckomberga sjukhus. Del 3 handlar om nedläggningen av Beckomberga. Skillnaderna mellan kroppssjukvård och psykvård suddades ut allt mer under 1900-talets mitt. Bland annat öppnade psykiatrikliniken på Sankt Görans sjukhus 1961, och förutom att psykiatrin flyttade in till kroppssjukvården var tanken att även det motsatta skulle ske. Länge förutsattes att Beckomberga sjukhus skulle bli ett komplett sjukhus även för kroppssjuka. Beckomberga byggdes ut allt mer, även om antalet patienter minskade konstant från 1950-talets mitt och framåt. Den sista stora utbyggnaden av Beckomberga skedde 1971, då sjukhusets största byggnad – Medicinskt centrum – tillkom. Avdelningarna blev dock glesare i takt med att sovsalar togs bort och ersattes av enkelrum. Men expansionsplanen grusades 1984, när det slutgiltiga beslutet om att stänga Beckomberga togs. Inom en tioårsperiod skulle sjukhuset ersättas med vård ute i samhället, men att tömma Beckomberga skulle visa sig svårare än någon kunnat föreställa sig. Extramaterial och källor till alla påståenden och ljudklipp finns på: http://patreon.com/sinnessjukt Cold Like This by Jahzzar is licensed under a Attribution-ShareAlike License. Based on a work at betterwithmusic.com 134340 by Jahzzar is licensed under a Attribution-ShareAlike 3.0 International License.Köp Christians böcker signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 3 så pratar Roger och M om en hel del olika saker om livet i stort. Givetvis en hel del BDSM med så klart. Några konstaterande är: Lyckan kommer och lyckan går. Men är som en katt. Den bestämmer var den ska bo. Vi har inte sex när vi spelar in. Och vi har inte sex alls med varandra. Att utforska med varandra tills man hittar rätt. Men vad är vaniljsex och vad är BDSMsex. Fysiska övertag och rapeplay. Skillnaderna mellan ragga som vanilj och inom BDSM. Glöm inte gå in på www.raggmail.se och lär av andras misstag. Lite jultraditioner. M vill ha Hello Kitty-strumpor i julklapp. Och Roger är Grinchen!

Jag får en del frågor om vad skillnaderna är mellan Job Ads och Campaign Manager på LinkedIn och i det här avsnittet reder jag ut skillnaderna och ger tips på hur verktygen används på bästa sätt.Registrera dig för vårt kostnadsfria webbinarium om hur ditt företag kan använda LinkedIn: https://nivide.se/kostnadsfritt-webbinarie-linkedin/Vill du eller ditt företag få utbildning eller hjälp kring er digitala annonsering? Skriv till johan@nivide.se.Få mer tips och inspiration här:Hämta e-boken "100 LinkedIn-tips för företag" https://nivide.se/e-bok-linkedin/ Gå med i Digital Marketing Academy för att ta del av kommande artiklar, podcasts och få samtidigt alla Nivides e-böcker https://nivide.se/bli-inspirerad/Nivides blogg: www.nivide.se/bloggFölj Johan på LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/johanaberg84/ Följ Johan på Twitter: @johanaberg Följ Nivide på Facebook: https://www.facebook.com/nivideab/ Följ Nivide på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/nivide Följ Nivide på Instagram: https://instagram.com/nivide_malmo Glöm inte att prenumerera för att bli notifierad om nya avsnitt. Tack för att du tog dig tid att lyssna idag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder. Ligger diagnoser som autism och ADHD i generna eller beror de på andra faktorer? Genom att studera tvillingar kan forskare förstå mer av orsakerna bakom. Enäggstvillingar har identiska gener, därför är de tacksamma för att jämföra hur mycket arvet respektive miljön betyder. Medverkande. Henrik Larsson, professor epidemiologi Örebro universitet och Karolinska institutet, Sven Bölte, professor psykiatri Karolinska institutet, Catarina Almqvist, professor epidemiologi Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef Svenska tvillingregistret, Hanna Roos, mor till tvillingarna Sixten och Folke. Programmet är en repris från 15 sep 2020.  Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Är mäns och kvinnors beteende styrda av biologi eller är könet en social konstruktion? Författaren Helena Granström dyker ner i forskningen och ser samma studier tolkas på mycket olika sätt. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. För en evolutionsbiolog är Me too kanske inget mysterium. Enligt en viss version av berättelsen om människans ursprung bär mäns aggressiva och opportunistiska beteende inte vittnesbörd om manlig sexualitet i en viss kulturell kontext, utan om manlig sexualitet så som den finns inskriven i mäns genom sedan urminnes tider. Och på motsvarande sätt är kvinnors motvilja inför dessa närmanden inte en biprodukt av männens okänslighet, utan uttryck för en fortplantningsstrategi som årmiljoner av evolution har inpräntat i kvinnokroppen. Betrakta bananflugan, ber oss hjärnforskaren Markus Heilig i sin bok Hon, han och hjärnan. Denna enkla organism har åtminstone en sak gemensam med människan, nämligen skillnaden mellan honors och hanars fortplantningssystem. I en serie experiment utförda av biologen Angus Bateman vid 1900-talets mitt stängdes honor och hanar av denna art in i en glasbehållare. Efter några dagar kontrollerade Bateman hur många avkommor individer av de olika könen hade producerat, och med hur många olika partners och utifrån detta tyckte han sig kunna dra slutsatsen att hanarnas reproduktiva framgång ökade med antalet parningstillfällen, men att detsamma inte gällde honorna. Å ena sidan har vi, konstaterar Heilig, hanar med ett närmast outtömligt förråd av enkla könsceller, och en minimal kostnad för att skicka iväg dem, å andra sidan honor med ett begränsat förråd av ultrasofistikerade könsceller, vars befruktning också innebär åtaganden i form av havandeskap och, i däggdjurens fall, digivning. en man skulle behöva ha samlag med över hundra kvinnor per år för att med någon säkerhet lyckas producera fler barn än det enda som han kunde ha förväntats få ihop med en stadig partner  Utifrån detta är det lätt att dra slutsatsen att män av naturen är sexuellt konkurrensinriktade, initiativtagande och aggressiva faktiskt perfekt anpassade till den traditionella mansrollen medan kvinnor, också det i enlighet med etablerade könsmönster, är passiva, selektiva och omvårdande. Man skulle även, vilket många forskare också gör, kunna hävda att sådana könsbundna särdrag inte begränsar sig till sexualiteten, utan gäller mer generellt, vilket skulle ge en biologisk förklaring till exempelvis den manliga dominansen inom många risk- och konkurrensbetonade yrken. Hanar av de flesta arter försöker maximera antalet parningstillfällen, honor försöker begränsa dem, slår Heilig fast, och dessa skilda preferenser präglas i hjärnan redan på fosterstadiet. Trots att jag inte finner några otvetydiga belägg för saken i mitt eget liv, har Heilig närapå övertygat mig när jag öppnar en bok skriven av psykologen Cordelia Fine, med titeln Testosteron Rex myten om våra könade hjärnor, år 2017 utsedd till årets bästa vetenskapliga bok av den brittiska vetenskapsakademin. Jag hinner inte läsa mer än några sidor innan det blir komplicerat. Den klassiska bananflugestudien, skriver Fine, har på senare år visat sig ha stora brister. När man upprepar experimentet med tillgång till modern teknik framgår det att resultatet inte alls kan tas till intäkt för att sexuell konkurrens är en fungerande fortplantningsstrategi enbart för hanar tvärtom, faktiskt, vilket också observation av flera andra arter visar. Med andra ord kan man bara utifrån hanars och honors olika fortplantningsorgan inte dra några generella slutsatser om manlig respektive kvinnlig sexualitet, än mindre om manligt respektive kvinnligt beteende i stort. Och dessutom, påpekar Fine torrt, är ett parningstillfälle inte detsamma som en framgångsrik befruktning. Efter att ha räknat på saken kan hon konstatera att en man skulle behöva ha samlag med över hundra kvinnor per år för att med någon säkerhet lyckas producera fler barn än det enda som han kunde ha förväntats få ihop med en stadig partner under samma tid. Allting framstår plötsligt som mycket mer otydligt. Under tiden fortsätter Fine med att informera mig om de råtthanar vars maskulina fortplantningsbeteende inte fullt ut är kodat i DNA:t, utan aktiveras först genom moderns omhändertagande. Det faktum att inte ens något så basalt som reproduktion avgörs enbart av gener visar, menar Fine, det orimliga i tanken att könsrelaterade beteenden hos människor skulle vara statiska, snarare än en uppsättning dynamiska potentialer som tar sig olika uttryck beroende på sammanhang. Det är känt att miljöfaktorer, till exempel stress, kan påverka hjärnans struktur, och det kan väl knappast uteslutas att socialisering in i det ena eller andra könet skulle kunna ha motsvarande effekt. När jag åter vänder mig till Heilig får jag å andra sidan ta del av en helt annan aspekt av gnagarnas sexualliv, nämligen den så kallade Coolidge-effekten. När en råtthane sammanförs med en parningsmottaglig hona kommer resultatet till en början, skriver Heilig, att bli vild kopulation. Men kopulation kostar på, och så småningom uppväger nyttan med denna sexuella aktivitet inte kostnaden, så att hanen, nu förmodligen både hungrig och utmattad, lugnar sig. Men, om en ny råtthona introduceras i buren händer något: Som genom ett mirakel återfår den uttröttade hanen sina krafter, och börjar återigen att ägna sig åt intensiva parningsförsök. Och, anmärker Heilig, den som påstår att något liknande inte gäller för människor är antingen en drömmare eller en hycklare. Jaså. Cordelia Fine skulle, misstänker jag, inte hålla med. Som motvikt till påståenden om en fundamental olikhet mellan könen refererar hon en studie genomförd av ett forskarlag lett av psykologen Daphne Joel, som sägs visa att det inte finns någon specifikt kvinnlig eller manlig hjärna; istället utgörs varje hjärna av en unik mosaik av olika komponenter. Visst finns det vissa egenskaper som oftare uppvisas av kvinnor eller män, men andelen individer som enbart besitter antingen manliga eller kvinnliga särdrag är försvinnande liten motsvarande slutsats gäller för övrigt också när man studerar mäns och kvinnors beteende i olika situationer. Men av detta låter sig Heilig knappast imponeras: Joels studie, skriver han, är ett vetenskapligt 'god dag, yxskaft'. Vad Joel och hennes grupp gjorde var att mäta volymen hos olika delar av mäns och kvinnors hjärnor, trots att storlek i princip inte säger något väsentligt alls om funktion. Av långt större relevans är styrkan hos olika typer av kopplingar inom hjärnan, anser Heilig. I en stor amerikansk studie härom året kunde forskarna se att pojkars och unga mäns hjärnor i genomsnitt hade starkare kopplingar längs med de enskilda hjärnhalvorna, vilket innebär en bättre samordning mellan sinnesintryck och motorik, medan flickor och unga kvinnor hade starkare kopplingar mellan hjärnhalvorna, och därmed bättre förmåga att samordna den vänstra hjärnhalvans analytiska tänkande med den högra hjärnhalvans mer intuitiva. Så blir alltså män, i genomsnitt, bättre på baseball, och kvinnor på cocktailpartyn.  Men kan man verkligen veta att dessa skillnader enbart, eller ens huvudsakligen, har med det biologiska könet att göra? Skillnaderna, skriver Heilig, uppstår tidigt men då bör vi hålla i minnet att de yngsta deltagarna i studien var åtta år. Det är känt att miljöfaktorer, till exempel stress, kan påverka hjärnans struktur, och det kan väl knappast uteslutas att socialisering in i det ena eller andra könet skulle kunna ha motsvarande effekt. Forskarna själva drar emellertid slutsatsen att kvinnors hjärnor är utformade för att underlätta en viss typ av förbindelser och mäns hjärnor andra. På många sätt framstår det som osannolikt att mäns och kvinnors kroppar skulle vara så olika som de är, utan att det skulle finnas några som helst inre olikheter; för min egen del är graviditet och amning två erfarenheter som gjort tydligt att hjärnan och den könade kroppen inte alltid går att skilja åt. en del av mig undrar jag vad alla dessa gruppmedelvärden och statistiska samband egentligen spelar för roll.  Jag tänker på detta, men jag tänker också på det faktum att inte ens något så könsbundet som könshormon är entydigt bestämt av biologin män som tar hand om spädbarn får högre nivåer av östrogen, medan kvinnor som fattar beslut uppvisar högre nivåer av testosteron. Var det inte meningen att vetenskapen skulle vara tydlig? Utmattad lägger jag ifrån mig böckerna. Men en del av mig undrar jag vad alla dessa gruppmedelvärden och statistiska samband egentligen spelar för roll. Sexuella trakasserier är lika oacceptabla oavsett om de har biologisk grund eller ej, och oavsett om en kvinnlig börs-vd är en statistisk avvikelse eller representativ för sitt kön, har hon precis samma rätt att vara där hon är. Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik Litteratur Cordelia Fine: Testosteron rex myten om våra könade hjärnor. Översättning: Linus Kollberg. Daidalos, 2018. Markus Heilig: Hon, han och hjärnan. Natur & kultur, 2018.

I veckans avsnitt diskuteras fenomenet belastning vid olika typer av konditionsidrotter. Varför kan en simmare ligga på över 1000 träningstimmar om året medan en löpare sällan är över 600? Hur skiljer sig skaderisken mellan olika konditionsidrotter och kan belastningen vid träningen påverka vilken form av intervallträning som blir mest effektiv inom olika idrotter? I det här avsnittet utgår vi mycket ifrån artikeln ”The Influence of Exercise Modality on Training Load Management”. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol har kört intensiv intervallträning 00:02:17 Mer kring en framtida tävling mellan Wille och Jacob 00:04:55 Gudiol ska få en trainer och kunna börja köra Zwift 00:05:40 Willes korpenlag ska köra en tävling i Zwift 00:07:53 Belastningen från olika former av konditionsträning 00:11:26 Konditionsidrotterna är lika varandra när det gäller träningsprinciperna 00:15:04 Indelning av konditionsidrotter efter hur belastande de är 00:21:05 Mer impulskrafter och excentriska rörelser innebär mer slitage 00:24:46 Simmare kan träna väldigt många timmar varje vecka 00:31:44 Skillnaderna mellan idrotter blir tydlig när du tittar på de som tränar mest 00:41:31 Du behöver tänka på hur stor återhämtning du behöver från olika träningsformer 00:44:34 Mental trötthet kan även begränsa möjligheten att träna ibland 00:48:33 Som motionär kan du komma närmre eliten med mindre träningstid i viss idrotter 00:51:57 Den här typen av indelning av hur en idrott belastar kan du göra för andra sporter med

Den veckan träffar vi engelsk- och historieläraren Karl Liljas som arbetat som lärare i England och Sverige. I veckans podd kommer han att dela med sig av skillnaderna mellan att arbeta i länderna. Karl är även aktuell som kursutvecklare i Stockholm Stad för EU-projektet BLIVA, där de håller på att arbetar fram moduler för kollegial samverkan och digitalisering. I avsnittet delar även Karl med sig av sina tankar om källkritik och givetvis berättar han om hur han gav sina elever en chans att skriva in sig i historieböckerna genom ”Coronadagboken”.

Dagens avsnitt är ett samarbete och intervju med Hypoteket och dess medgrundare Dag Wardaeus. Bolån har traditionellt på den svenska marknaden getts ut av storbankerna och nischbanker som t.ex. Länsförsäkringar. För ett par år sedan godkände Finansinspektionen så kallade bostadskreditinstitut (som t.ex. Hypoteket och Stabelo) för att ge ut bolån. Dessa har sedan dess konkurrerat med bland annat samma (och ofta lägre) ränta till alla. Första gången vi pratade om bolån var i avsnitt 130. I det avsnittet pratade vi framförallt om vikten av att förhandla sin ränta och tricket med att begära ut ett amorteringsunderlag. Genom att begära ut ett amorteringsunderlag berättar man indirekt för sin bank att man är på väg att lämna (det finns ingen annan anledning att begära ut det). Det kickar ofta in bankernas client-recovery process där de återkopplar med en lägre ränta så att du ska stanna kvar som kund. Klassiskt är ju en befintligt kund billigare än en ny kund. Att dessutom jämföra med vad t.ex. Hypoteket kan erbjuda ger en bättre förhandlingsposition. Du får gärna använda vår sponsrade länk: https://rikatillsammans.se/partner/hypoteket För mig gav en begäran av amorteringsunderlag 0.3 procent billigare på Swedbank och läsare rapporterar i kommentarerna att det fungerar än idag. Om du inte har gjort, gör det även om du har delbundna lån! Det finns få sätt att tjäna mycket pengar med liten tidsinsats. Du har nämligen både en besparing i ränta, men om du dessutom investerar överskottet så får du en dubbelvinst. Sätt det över 20 år med ränta-på-ränta så kan du dessutom nästan mer än femdubbla årsbesparingen! I avsnitt #130 pratade vi om de nya aktörerna på bolånemarknaden som Hypoteket. Då var jag inte jättepositiv då jag och flera läsare pekade på riskerna med ett annorlunda bakomliggande upplägg. En bank ger nämligen ut säkerställda obligationer medan dessa aktörer skapar bolånefonder. Skillnaderna i vanliga fall är högst marginella, kanske till och med till bolånefondernas fördel då t.ex. mer avkastning går till pensionsfonderna som finansierar dem, lägre ränta för konsumenterna och bättre kundtjänst. Dock kan det uppstå situationer, framförallt i kris, där dessa aktörer kan ge hamna i problem och därmed indirekt även kunden om t.ex. ingen vill investera i dessa bolånefonder. Dag var då en av dem som hörde av sig och gav lite feedback på att vi inte gav en helt korrekt bild. Då bjöd vi in Hypoteket och Dag att komma till bloggen för att prata om bolån, skillnaderna och likheterna. Vi hoppas därför att du uppskattar dagens avsnitt som verkligen är ett nörderi kring detaljerna kring bolån, banker, säkerställda obligationer, bolånefonder samt riksbankens och finansinspektionens regler. I samband med det här avsnittet här vi även släppt ett bonusavsnitt där Dag även svarar på era tittarfrågor om bolån, kvar-att-leva-på-kalkyler, hur banken ställer sig till att låna för att investera och mycket mer! Lyssna gärna även på bonusavsnitt 08. Många hälsningar, Jan Bolmeson Innehållsförteckning ============================ 00:04:49 - Från Bolånegruppen till Hypoteket 00:08:17 - Ignorerades av storbankerna 00:12:06 - Insikter från den entreprenöriella resan 00:15:08 - Översikt av bolånemarknadens aktörer 00:19:43 - För- och nackdelar med bostadskreditinstituten 00:24:20 - Få bostadskreditinstitut som uppnår de hårda kraven 00:28:14 - Olika typer av kreditrisk 00:32:30 - Om belåningsgrader 00:36:32 - En beskrivning av bolånefonderna 00:40:16 - Hypotekets bolagsmodell 00:44:02 - Riksbankens oförändrade reporänta påverkade inte våra räntor 00:46:46 - Pensionsspararna får avkastningen från bolånen 00:49:38 - Rörlig kontra bunden ränta 00:53:03 - När det lönar sig att ha rörlig ränta 00:56:59 - Kom ihåg att pruta ner räntan varje år 01:01:49 - Hypoteket vill hjälpa de som har svårt med förhandlingar på banken 01:05:05 - Banker som gör det komplicerat för sina kunder 01:09:23 - En cliffhanger inför bonusavsnittet

Den tredje november går befolkningen i USA till val igen. Den här gången står det mellan den sittande presidenten, republikanen Donald Trump och demokraternas kandidat Joe Biden. Men hur stor skillnad är det egentligen mellan de två? Hur stor skulle skillnaden bli med Biden som president istället för Trump? Det och en del andra frågor tar vi upp i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst är Nivette Dawod, USA- expert och reporter på Aftonbladet. Programledare är Jenny Ågren.

Om en tvilling har ADHD är det troligt att den andra också har det. Och för autism har tecken hittats på att miljön kan spela roll under fosterstadiet. Skillnaderna fann man i tvillingarnas tänder. Ligger diagnoser som autism och ADHD i generna eller beror de på andra faktorer? Genom att studera tvillingar kan forskare förstå mer av orsakerna bakom. Enäggstvillingar har identiska gener, därför är de tacksamma för att jämföra hur mycket arvet respektive miljön betyder. I programmet hörs: Henrik Larsson, professor i medicinsk vetenskap och forskar om grundläggande orsaker till ADHD vid Örebro universitet och Karolinska institutet, Sven Bölte, professor i psykiatri Karolinska institutet, Catarina Almqvist, professor epidemiologi Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef Svenska tvillingregistret, Hanna Roos, mor till tvillingarna Sixten och Folke. Reporter Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

RING IN på 0824 15 00 Har du mött någon med djupa fördomar om din tro, har du lärt dig något oväntat om religion? Eller har du någon pinsam kunskapslucka som plågar dig när du möter troende personer? Skillnaderna mellan vad vi som bor i Sverige tror på, och hur vi förstår varandra utifrån det, blir allt större. Därför har Människor och tro i flera program den senaste tiden pratat om värdet av att förstå och kunna religion. I veckans program vill vi att lyssnarna ringer in med sina berättelser och erfarenheter.  Ring in till Människor och tro på torsdag den 27 augusti, med start 14.04. Slussen öppnar. 13.45. Telefonnumret är 08- 24 15 00  I studion finns programledare Linda Thulin tillsammans med Therese Halvarsson Britton gymnasielärare vid Globala gymnasiet och tar emot era samtal. Programledare: Linda Thulin Producent:  Antonio de la Cruz

Freja och Sofia går igenom 20 stycken av 50 skillnader mellan män och kvinnor. Skillnaderna är grundade på diverse olika vetenskapliga forskningsstudier. Musik: IKSON - BlissSe original videon ifrån Brave the World här:https://youtu.be/yhwO8u4sZ-8Fotnot till studierna och alla 50 skillnader kan du läsa här:http://tiny.cc/uf7maz

Freja och Sofia går igenom 15 av 50 skillnader mellan män och kvinnor. Skillnaderna är grundade på diverse olika vetenskapliga forskningsstudier. Musik: Markvard - Perfect DaySe original videon ifrån Brave the World här:https://youtu.be/yhwO8u4sZ-8Fotnot till studierna och alla 50 skillnader kan du läsa här:http://tiny.cc/uf7maz

Freja och Sofia går igenom 15 stycken av 50 skillnader mellan män och kvinnor. Skillnaderna är grundade på diverse olika vetenskapliga forskningsstudier. Musik: MBB - CloudsSe original videon ifrån Brave the World här:https://youtu.be/yhwO8u4sZ-8Fotnot till studierna och alla 50 skillnader kan du läsa här:http://tiny.cc/uf7maz

Hälsporre Vad är det med Apples lösenordsfunktion och att skapa nya inloggningar? Känns som den ofta tappar bort det nya lösenord man just skapat. Det kanske dyker upp sedan, men då har jag redan hunnit återställa en gång till och använda 1Password istället. Det känns mycket tryggare Karantän vecka fem. Hemmakontorskampen Zoom-AW och mangelkunskap Klädkoder, under och utanför karantän Paper beasts - en sällsam historia i VR från skaparen av Another world Skojarna på DNSSweden. Ej att förväxla med ett annat svenskt bolag som heter DNS-Sweden SVT Play fumlar bort dokumentärfilm. Vad hände? joacim.net - Jocke vill blogga mer. Skillnaderna i känsla mellan joacimmelin.se och joacim.net benas ut Christian dricker finrom. Hur dricker man bäst finrom? Får man blanda den? Med vad i så fall? Länkar Hälsporre - eller kanske mer inflammation i fotsulans bindväv Lesspass Enpass Pomodorotekniken Hemmakontorskampen - har du landets finaste hemmakontor? Another world Éric Chahi, som skapat Another world Paper beast Assemblerkoden och polygonerna i Another world Ghost giant Polybius Wipeout omega collection Tage Erlander joacim.net René Ritchie femte.se - Torbjörn Skogs underbara webbplats Favoritkrogen - El duderino 1423.dk Ron Esclavo - den trevliga rommen (85430) Frasier Don Papa (88567) Godfather - whisky och amaretto El duderinos cocktails Tre nördar - en podcast. Fredrik Björeman, Joacim Melin och Christian Åhs diskuterar allt som gör livet värt att leva. Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-205-vuxentid.html.

I detta avsnitt gör Kristoffer Helle en intervju med Lars Borgström, präst i Lutherska församlingen i Stockholmsområdet, och de två samtalar om en bok som Borgström skrivit: “Bibliskt och romerskt – vari består skillnaderna?” (länk) Vill du bidra till FFG-podden, ge en gåva på SWISH-nummer 123 100 84 57 (märk “FFG podcast”)

Skillnaderna mellan folks inkomster är störst i Sverige, bland de nordiska länderna. Brottaren Jenny Fransson är misstänkt för dopning. Flera tusen personer har räknat fåglar i Sverige. Programledare: Ingrid Forsberg.

PREMIÄR FÖR SVERIGES ENDA RENODLADE PODCAST OM INDYCAR!Hur byggs en racehelg upp, hur ser motorreglementet ut, vad kostar det att driva ett IndyCar-team och vad är egentligen den där sprutgubbens roll i depån? Indypoddengänget (med Jacob via ytterst tveksam telefonlänk på okänd ort) grottar ner sig i vad som skiljer IndyCar från Formel 1.Indypodden presenteras i stolt samarbete med auto motor & sport.Support till showen http://supporter.acast.com/indypodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Protein är helt avgörande för din hälsa. Det hjälper till att bygga, reparera och underhålla kroppens strukturer. Proteiner är också involverade i alla de processer som styr din kropp. Protein finns i både animalier och vegetabilier, men hur skiljer det sig åt och hur väl kommer de kroppen till godo? Det förs en intensiv debatt om vad vi borde äta. Ofta får vi höra att vegetabiliska alternativ borde ersätta de animaliska. Vi ska nu gå igenom vad vetenskapen säger om hur de vegetabiliska proteinkällorna påverkar vår hälsa och hur de jämför de sig med animaliska källorna när det gäller: - mängden protein i livsmedlen - proteinets kvalitet - hur mycket som faktiskt absorberas - näringsinnehåll och antinutrienter. Läs även detta blogginlägg: https://www.paleoteket.se/avsnitt-54-vegetabiliskt-vs-animaliskt-protein-vilka-ar-skillnaderna/ **************************** RABATT: Avsnittet presenteras i samarbete med greatlife.se, som ger dig hela 20 % rabatt på hela sortimentet av kosttillskott och hälsokost med koden "PALEOTEKET" under hela 2020 (i avsnittet säger vi 10% men nu erbjuder greatlife.se 20% rabatt istället). Läs mer på https://www.greatlife.se/ **************************** NY ONLINEKURS: Kom igång med AIP – sex veckor med autoimmun kost. 20% rabatt på kurspriset till 31/12 2019. Läs mer här: https://www.paleoteket.se/onlinekurs-kom-igang-med-aip/ VAD ÄR AIP? https://www.paleoteket.se/vad-ar-aip/ ************** Prenumerera på vårt nyhetsbrev på https://www.paleoteket.se/ Följ oss på facebook: https://www.facebook.com/paleoteket.se/ Följ oss på instagram: https://www.instagram.com/paleoteket.se

I veckans avsnitt gästas Jacob och Wille av Fredrik Ericsson. Fredrik är före detta elitcyklisten och numera tränare för många duktiga cyklister inom mountainbike och landsvägscykling. Bland annat vårt OS hopp Jenny Rissved. I det här avsnittet får du lära dig om Fredriks väg från att först ha börjat träna sig själv till att sedan efter karriären börja leva på att vara tränare på heltid. Vad han ser för skillnader mellan mountainbike och landsvägscykling och vad de två grenarna kan lära sig från varandra. Det blir även en längre diskussion kring formtoppning och varför vissa idrottare presterar bättre efter att de ansträngt sig ganska hårt ett par dagar i rad och hur det eventuellt skulle kunna användas för att försöka få till en formtoppning inför ett lopp. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Kipchoges 42 km lopp under två timmar 00:01:28 Veckans gäst Fredrik Ericsson 00:03:32 Maratontävlingen under OS i Tokyo nästa år 00:07:14 Presentation av Fredrik Ericsson 00:09:45 Fredriks egen karriär som elitcyklist 00:11:46 Förr var det svårt att hitta bra information, nu är det svårt att veta vilken information som är bra 00:14:55 Hur Fredrik kom igång med att träna sig själv och vad han har lärt sig från det 00:21:57 Skillnaderna mellan landsvägscykling och mountainbike 00:27:25 Vilken av grenarna är mest populär i Sverige och globalt? 00:31:41 Fredriks arbete med Jenny Rissved 00:36:01 Hur förbereder man sig inför ett OS i mountainbike? 00:37:45 Hur tränar du på de tekniska delarna i mountainbike? 00:41:08 Teknikträning i en sport är tekniken är viktig men inte en största delen av en prestation 00:45:48 En bra teknik börjar även bli viktigare inom landsvägscyklingen 00:49:55 Finns det plats till ytterligare teknikträning i ett program eller behöver man byta det mot annan träning? 00:52:11 Fredriks bok, Cykelträning: träningslära för landsväg och MTB 00:57:40 Informativ del kring effektmätning och cykling 01:06:19 RPE före watt och andningen före pulsen 01:08:46 Mjukvarulösningar för att styra träningen kontra en bra coach 01:11:56 Motionärer hade troligen haft nytta av att träna mer på flera olika intensiteter 01:15:52 Wattmätaren som ett bra fälttest 01:18:10 Behöver du träna ner dig med hård träning för att sedan nå en prestationstopp? 01:21:01 Extra träning som inte ger ytterligare träningsresultat 01:23:18 Varför presterar många som bäst när de är lite slitna? 01:32:34 En maxprestation dagen innan är ingen bra toppning 01:33:57 Att hålla sig med marginal under den träningsmängd som idrottaren troligen klarar av 01:35:37 Fredrik får återkomma i framtida avsnitt och diskutera bla OS i Tokyo

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack gästar Tommy Lundberg podden igen. Denna gång börjar vi med att diskutera hans nya bok Styrketräningens Fysiologi som han precis släppt. Efter det kommer vi in på dagens huvudämne som är effekterna av den behandling som transkvinnor och transmän genomgår. Tommy med flera på KI har de senaste tre åren studerat dessa personer från det att de börjat sin behandling och ett år framåt. Det resultatet som vi diskuterar är främst vilka effekter som behandlingen har på styrka och muskelmassa. Till sist blir det en lyssnarfråga kring kraft-hastighetskurvan och vilken betydelse det har om man tränar i rätt hastigheter där. Wille har slarvat med packningen av utrustningen i det här avsnittet så tyvärr är ljudet sämre än det brukar vara. Vi ber om ursäkt för det och Wille lovar bättring till nästa vecka. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Wille är slarvig 00:02:40 Boken Styrketräningens fysiologi av Tommy Lundberg 00:07:23 Det går inte att utforma ett program som passar perfekt med teorin 00:11:52 Skillnaderna mellan att skriva akademiskt och att skriva en bok 00:13:46 Ny studie på styrkan hos transkvinnor och transmän ett år efter behandling 00:19:34 Gällande IOK-regler för transkvinnor 00:22:21 Skillnad i prestationsnivå mellan män och kvinnor idag 00:25:09 Olika etiska utgångsläge ger olika syn på vem som ska ha bevisbördan 00:27:39 Transkvinnor bibehåller mycket av sin muskelmassa och styrka i ett år efter behandlingsstart 00:32:26 Transkvinnor är längre i förhållande till genomsnittet 00:41:25 Frågan kring transkvinnor är inte den samma som den kring maximala nivåer av testosteron för XY-kvinnor 00:44:39 Vad beror variationen i svar på behandlingen på för faktorer? 00:48:22 Studiedeltagarna ställer upp på väldigt mycket för vetenskapens skull 00:49:35 Deltagarna var inaktiva personer - det är inte så troligt det kommer studier på tränade 00:54:26 Vi har delat in idrotten i dam och herr och då måste vi definiera skillnaden 00:59:15 Det är mer än kön som påverkar prestationen så alla transkvinnor blir så klart inte bra idrottare 01:02:49 Frågor från lyssnarna - hur förskjuter man olika delar av kraft-hastighetskurvan? 01:09:33 Betydelsen av rätt muskelfiber för explosivitet

I Sigmund Freuds universum vilar en tung skuldbörda på Oidipus axlar. Som bekant intar antika motiv en central plats i hans verk. Men hur tänkte de gamla grekerna själva om skuld och förlåtelse? Med utgångspunkt i grekiska källor och nyare emotionshistorisk forskning visar föreläsningen hur skuld, ånger och förlåtelse uppfattades under klassisk tid. Skillnaderna mot moderna synsätt är slående. Under seklernas gång har begreppen genomgått en metamorfos som inte minst blir synlig hos Freud och hans efterföljare. Föreläsare: Kristiina Savin (fil.dr i idéhistoria, forskare vid Lunds universitet och Södertörns högskola.) Föreläsningen utgjorde den andra av fyra fristående föreläsningar i Anings serie "Tema: Skuld - Samvete, Förlåtande och ditt Ansvar", och ägde rum på Månteatern i Lund den 9/4 2018.

Nyheter på lätt engelska från den engelskspråkiga världen. Ny forskning visar vilka yrken ungdomar i olika länder drömmer om. Skillnaderna är stora mellan till exempel Kina och USA. Regnskogen i Amazonas brinner. Gör vi tillräckligt för att rädda den? Är glaset halvfullt eller halvtomt? Forskare har kommit fram till att optimister lever längre.

I veckans avsnitt blir det diskussioner kring konditionsträning och protein samt kombinationen av de två. Medverkar i panelen gör Caroline Mellberg, Jenny Ågren, Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol & Jacob Papinniemi. Hålltider 00:00:00 Quorn påstås bygga dubbelt så mycket muskler som mjölkprotein 00:10:08 Ett högre proteinintag gav högre VO2max vid konditionsträning 00:24:58 Skillnaden mellan att mäta intensitet med RPE, puls eller hastighet Följ gärna Tyngre Rubriker på Instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

Vi summerar reflektioner från en nyligen avslutad studieresa till Texas och Washington. Skillnaderna är stora och lärdomarna många. Fokus ligger på energisektorn, hållbarhet, ekonomi och politik. Det och mycket annat diskuterar vi i denna podcast med Annika Winsth och Arvid Böhm. Disclaimer: All opinions and estimates in this podcast are, regardless of source, given in good faith, and may only be valid as of the stated publication date and are subject to change without notice. The podcast is intended only to provide general and preliminary information to investors and shall not be construed as the basis for any investment decision. This publication or report has been prepared by Nordea Markets as general information for private use of investors to whom the publication or report has been distributed, but it is not intended as a personal recommendation of particular financial instruments or strategies and thus it does not provide individually tailored investment advice, and does not take into account the individual investor’s particular financial situation, existing holdings or liabilities, investment knowledge and experience, investment objective and horizon or risk profile and preferences. The investor must particularly ensure the suitability of an investment as regards his/her financial and fiscal situation and investment objectives. The investor bears the risk of losses in connection with an investment. Before acting on any information in this publication or report, it is recommendable to consult one’s financial advisor.

Sveriges bästa häcklöpare genom tiderna, Robert Kronberg, gästar Tyngre Träningssnack för att diskutera sin karriär och idrotten 110 meter häck. I det här avsnittet får du lära dig utmaningarna när det gäller att springa häck och vad som skiljer det från att tävla i vanlig sprint. Du får även höra om Roberts karriär från duktig tonåring till hur han tog inspiration från kubanska häcklöpare för att ta det sista steget från sverigeelit till världselit. Det blir även en hel del diskussion kring vad man behöver göra annorlunda som lite äldre explosiv idrottare och vad Robert kanske hade gjort annorlunda om han fått börja om från början igen för att möjligen kunna prestera ännu bättre. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Robert Kronberg 00:04:00 SM Guld i lag i tyngdlyftning 00:07:55 Vägen till friidrott som ungdom 00:10:26 Första målet, att bli bäst i världen på 100 meter 00:11:39 110 meter häck som ny väg 00:15:03 Utmaningen att bli ett stort namn i en individuell idrott 00:15:45 Hur stort är överlappet mellan sprint och häcklöpning 00:19:12 Hur stor är påverkan i fall man fäller en häck? 00:21:28 Häcklöpare springer annorlunda mot en sprinter 00:23:46 Finns det någon fördel i att vara lång eller kort i häcklöpning? 00:28:05 Hur var progressionen för Roberts träning 00:28:50 Betydelsen av en engagerad tränare i Peter Fröberg 00:31:31 Komplett serie i SM-guld från ungdom till veteran 00:32:27 Fortsatt träning som veteran för att kunna fortsätta träna friidrott 00:35:25 Hade tyngdlyftare fått mer effekt om de tränat mer explosivt och plyometriskt? 00:41:21 Fem år från junior till världseliten 00:42:55 Inspiration från kubanska häcklöpare för en fortsatt utveckling 00:47:52 Kvittot på att han var redo att ta sig till final i OS 00:50:39 Arbetet för att få komma med till OS i Sydney 2000 00:51:50 Avvägningen mellan att toppa för att klara kvalet eller att spara toppen till OS 00:53:46 Succé med nådd final i Sydney OS 00:58:16 Urladdad redan innan finalen 01:02:50 Förändring av träningen med en högre ålder 01:04:46 Svensk elitidrott är inte så bra på att ta hand om äldre idrottare 01:09:07 Vad kan äldre idrottare bidra med på stora mästerskap? 01:09:48 Ulf Karlssons arbete med att göra ett lag av individer 01:12:33 Det svenska friidrottsundert i början på 00-talet 01:17:11 Skillnaderna när man tränar som äldre idrottare 01:22:34 Vad skulle Robert ha gjort annorlunda om han fått börja om igen? 01:25:07 Mbappe vs Robert Kronberg 01:27:11 Christiano Ronaldo vs en spansk sprinter 01:28:59 Lära lagidrottare att springa som en sprinter rakt fram

Vinterstudien har kommit igång och nu börjar det bli mer och mer av skidsporterna på TV och vad passar då bättre än att få en lite mer djupgående introduktion kring sporten skidskytte? Ingenting tycker vi och därför har vi i det här avsnittet bjudit in Marko Laaksonen, PhD och forskare på Mittuniversitetet och tidigare förbundskapten för både Svenska och Finska landslaget i skidskytte. Du får veta hur träningen ser ut, vad som skiljer skidskytte från längdskidor när det gäller träningsupplägg, betydelsen av att träna skytte specifikt och en hel del annat. Avslutningsvis blir det även en diskussion kring elittränarutbildningen för skidtränare som precis har påbörjats på Mittuniversitetet. Vad som är syftet med utbildningen, hur upplägget ser ut och varför en sådan typ av utbildning behövs. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Ett inaktuellt försnack 00:04:04 Dagens gäst, Laaksonen Marko 00:06:19 Doktorandstudier kring blodflöde och energiomsättning i musklerna 00:07:23 Förbundskapten för skidskyttelandslaget i Sverige och Finland 00:08:56 Tillbaka till universitetet och påbörja forskning kring skidskytte 00:10:12 Skillnaderna mellan skidskytte och längdskidor 00:10:39 Kan man träna sig för att sänka pulsen som skidskytte? 00:12:06 Hur Marko blev intresserad av skidskytte? 00:13:18 Hur mäter sig skidskyttar mot längdskidåkare i skidåkningen? 00:15:55 Markos studier på muskler och hjärtats arbete 00:20:49 De olika tävlingsformerna i skidskytte 00:24:31 Alla skyttar har personliga gevär 00:26:05 Träning av skytte både när man är trött och utvilad 00:31:08 Hur fördelar skidskyttarna sin träningstid och hur mycket tränar dem? 00:33:33 Längdskidåkare kontra skidskyttar när det gäller träning 00:37:16 Framtida studie på hur geväret påverkar laktattröskeln 00:43:20 När du kombinerar två olika idrotter blir det större variation i vem som vinner tävlingar 00:46:34 Ny elittränarutbildning i längdskidor i Östersund 00:50:44 Utmaningen att ge bra utbildning när studenterna har väldigt olika förkunskaper 00:54:07 Hur kan man lära sig samma saker om man inte har fått en plats på utbildningen? 00:56:14 Föreningar behöver bli bättre på att ta reda på vad de behöver 00:57:48 Hur ser framtiden ut för svensk skidskytte? 00:59:53 Vad tar man in för information kring belastning i skidskytte?

I inget avsnitt har Navid känt så mycket som detta. I inget avsnitt har Björn avbrutit så mycket som detta. Det börjar ganska snällt, med ett samtal mellan två pingviner om dom psykologiska aspekterna av ego. Freud får vara med, och Navid ger en oförglömlig bild av det uppblåsta egot, och dess bräcklighet. Skillnaderna mellan ett manus-bundet och ett intuitivt liv synliggörs, och pingvinerna hittar varsin ny ingång till ego. Så småningom får vi, lite otippat, reda på sambandet mellan kokosnöts-skal och viljans betydelse i våra liv. Men dom första 30 minutrarna är ändå bara en lågmäld och artig ouvertyr. När samtalet sedan övergår till dom andliga aspekterna av egot blir det dom kanske intensivaste 40 minutrarna någonsin på isflaket. Navid får hjärtklappning när Björn talar om donuts och klivet bakåt från toppen av en 100 fot hög bambupåle. Poddpingvinerna upptäcker att både Benjamin Button och John Cleese har en hel del att lära oss, och att spirituella knipövningar och humor hör till dom hemliga framgångsfaktorerna på resan genom livet. Björn hyllar det otadliga uppsåtet, och Navid känner sig inte hållen, utan fallen. Björn brandtalar till den riktiga människan, och anklagar Ior för att vara en energitjuv. Navid marinerar oavbrutet i den oefterhärmliga marinaden vi kallar kubbighet. Kul och jobbigt på samma gång. Välkommen till den längsta dagen på isflaket någonsin. Och då har vi ändå klippt bort rätt mycket. Det är trots allt högsommar på Antarktis just nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Joacim Tåg, IFN, intervjuas om en ny studie som visar att färre kvinnor än män är vd:ar för större svenska företag. Kvinnorna är dessutom mer sällan välbetalda som vd. Skillnaderna förklaras med att kvinnorna halkar efter männen i karriären under de första fem åren efter familjebildning. Detta visar ny forskning av Joacim Tåg, IFN, Matti Keloharju, Alto University, och Samuli Knupfer, BI Norwegian Business school.

Det finns en hel del som talar för att när en person väl har lagt på sig ett antal kilo fettmassa så kommer den personens kropp att sen aktivt arbeta för att försvåra för den personen att någonsin gå tillbaka till samma vikt som tidigare igen. Jacob har skrivit om det här på Tyngre i en av de mest populära artiklarna på sidan och här kommer en poddversion av den informationen tillsammans med mycket annat som en djupgående diskussion om det går att prata om beroende till socker eller processad mat, vad som verkligen är hunger och de mer kritiska perioderna under ett barns uppväxt när det gäller övervikt. I det här avsnittet är även David Jonsson med som gäst. David är nutritionist och har varit med i flera tidigare avsnitt av podden. Avsnitt 4: Tarmbiotan och vår hälsaAvsnitt 19: Om magen i Tyngre TräningssnackAvsnitt 60: Vad har frossandet under jul och nyår gjort med din kropp? På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Inledning med snack om väder och Jacobs stillasittande 00:02:19 En gång tjock alltid tjock 00:07:36 Överviktiga barn förblir oftast överviktiga livet ut 00:10:02 Barn som föds med ett stort sug efter skitmat 00:12:09 Mer kritiska perioder under ett barns uppväxt 00:14:01 Vad händer i kroppen när man lagt på sig vikt? 00:18:45 Antalet fettceller och svårigheter med viktnedgång 00:21:41 Skillnaderna mellan att ha något kilo att gå ner och att ha dussintalet kilon att gå ner 00:23:20 När du är hungrigare än du borde vara 00:25:14 När du kan bestämma vad djur ska äta 00:28:11 Det finns även råttor med bra och dåliga gener för övervikt 00:29:32 Det som är gemensamt för alla viktnedgångsdieter där du inte räknar kalorierna 00:31:36 Folk reagerar inte likadant på lockelser 00:36:25 Skillnader mellan människor i energiförbrukning 00:38:30 Träning som en annan belöning istället för mat 00:41:57 Förändring av livet och miljön kan flytta vikten både uppåt och nedåt 00:45:30 Föräldrar och deras barns övervikt 00:49:36 Sockerberoende eller beroende av processad mat 00:55:18 Substansberoende kontra beteendeberoende 00:56:56 Kan viss kost man vara tillräckligt belönande för att ge beroende? 00:58:43 Är sockerberoende något som verkligen finns? 01:01:15 Vilken typ av livsmedel ger oftast problem? 01:03:38 Fett, GL och energitäthet är viktiga faktorer 01:06:27 De största kalorikällorna i människors kost 01:09:22 Ungefär 10 procent uppnår kriterierna för matberoende men alla är inte överviktiga 01:14:06 Bör diagnosen beroende till olika typer av livsmedel finnas? 01:15:43 Bör det kallas beroende av processad mat? 01:19:59 Ett problem som nästan alla människor har idag 01:20:34 Ghrelin och hungerkänslor 01:24:44 Verklig hunger kontra ett sug 01:30:22 Finns det något i påståendet att man blir mätt efter 20 minuter? 01:32:12 Bygger vi upp ett beroende efter hand med ökad ålder? 01:33:33 Boktips

Så var vi tillbaka i etern med ett rykande hett avsnitt om sexiga ämnen som ”Hur skriver en ett personligt brev till en arbetsansökan?” – eller vad sägs om klassiska diskussionshits som ”Skillnaderna och likheterna[...]

klurigt att fixa ihop en grön högtidsmiddag för släkt och vänner? Eller bara sugen på nya idéer till helgmiddagen? Här kommer vego-kroppkakor, vegan-Janzon och en härligt rökig brysselkålssallad! Recept: Therese Svensson Nu tolkar vi högtidsmat som härligt stinn svensk bonnamat som man ska dela med nära och kära på en söndagsmiddag eller något annat festligt tillfälle. För kruxet som många har är att man kanske inte riktigt vet vad man ska bjuda på när ett kärt vego slår sig ned till högtidsbordet. Så jag hoppas att dagens program ska ge en liten skjuts i rätt riktning oavsett vilken mattyp du är.   Vegan Janzon med svartkål och havregrädde med ansjoviskryddor Vegan, glutenfritt, laktosfritt, mjölkfritt Vegansk Janzons frestelse är en game changer på högtidsbordet istället för potatis har jag mustig rotselleri och svartkål som fått puttra i havregrädde infuserad med kryddorna man använder i ansjovis. Det vill säga, det kommer smaka äkta Jansson på bästa sätt utan minsta tillstymmelse till vare sig fisk eller trista konserver. Den passar även perfekt för de som inte äter potatis av hälsoskäl. Tips: Har du en balkong eller en pallkrage på gården, är svartkålen en himla bra odlingskamrat. Den växer på höjden, istället för på bredden som grönkål, så den tar lite plats och blir även väldigt fin. Jag odlade den några år i mina balkonglådor och de växte på fint. Svartkål kallas även för palmkål så då förstår man hur den ser ut när den växer.   Ingredienser: 1 ugnsform 1 rotselleri Ett knippe svartkål 2 gula lökar Ca 1 liter havregrädde eller annan växtbaserad matlagningsgrädde Mjölkfritt smör Salt, vitpeppar Ansjoviskryddor 1/2 tsk av vardera: Muskot, kryddpeppar, nejlika, kanel, ingefära Gör så här: Skala och skiva en rotselleri tunt och skär till halvmånar. Skala och skiva lök. Dra bort mittnerven i svartkålen och skär till mindre bitar. Fräs löken i en stor kastrull i rapsolja och en klick mjölkfritt smör tills glansigt. Tillsätt kryddor, rotselleri och svartkål. Häll på havregrädde och en till stor klick smör. Låt puttra ihop lite, rör om då och då, smaka av grädden och ha i mer kryddor om det smakar för lite. Häll över kalaset i en smörad ugnsform. Skjutsa in i mitten av ugnen ca 40 minuter på 200 grader eller tills rotsellerin är genommjuk när du prickar den med en kniv och allting ser oemotståndligt gott ut. Servering: Ät och var beredd på paltkoma.       Kroppkakor på jordärtskockor med fräst svamp, syrlig rödkål och vegan kantarellmajo eller brynt hasselnötssmör Vegetariskt, glutenfritt Min släkt kommer från Skellefteå och Renån i Jämtland gemensamt med bägge ställen, förutom otroligt vacker natur, är att man är väldigt förtjust i olika typer av palt. I Västerbotten är Pitepalt kanske mest vanlig och i jämtland kallas den för kams. Skillnaderna mellan alla palter är lite förvirrande, men en fingervisning är att pitepalt oftast bara görs på vetemjöl, vanlig palt består av råriven potatis medans kams gör på kornmjöl. På Öland och Småland heter palten kroppkaka och där gör man den på kokt potatis. Jag gör den däremot på favoriten jordärtskockor. Men det går också bra att göra dem på sötpotatis och salvia. VEGAN: Själva kroppkakorna är vegan, så skippa det brynta smöret om du vill hålla det så. Ät i så fall gärna med vegankantarellmajon! Kroppkakor eller palt går lite under kategorin dumplings, det låter kanske knäppt men det handlar i stort sett om samma sak med regionala variationer; gnocchi, knödel, pot stickers, wontons, gyoza och så vidare. Kroppkakor är alltså de svenska versionerna av dumplings. Coolt! Vi inväntar med pirrande förväntan att palten tar över korven som nästa hajpade bonnamatgrej. Tips: pickling. Jag föredrar vinäger istället för ättika i min 1-2-3 lag men googla gärna vidare så kommer du hitta massor av inspirerande picklingsrecept och knep. Kolla upp Surtanten på internet så får du den bästa möjliga starten om du är intresserad av pickling.   Ingredienser: 1 kg jordärtskockor Havremjöl Maizena Salt, vitpeppar, mald muskotpulver Några nävar kantareller eller valfri blandad svamp En eller två skivor citron   Brynt hasselnötssmör: 500 gram smör Ca 1 dl skalade grovkrossade hasselnötter   Syrlig rödlök: 1-2-3 lag: 1 dl vitvinsvinäger, 2 dl socker, 3 dl vatten En bit strimlad rödkål   Vegankantarellmajo: 1 dl sojamjölk Rapsolja 1 tsk vitvinsvinäger Salt, nymald svartpeppar Några kantareller/svampar från svampfräset   Gör så här: Skala och koka skockorna med en citronskiva så de håller den fina ljusa färgen, häll av vattnet, låt skockorna ånga sig torra i kastrullen. Mosa skockorna i en bunke. Salta, peppra och pudra över lite muskot. Rör om och häll i 1 matsked maizena och 1/2 dl havremjöl. Rör om och strö över lite mer havremjöl tills det blir en fin deg - prova genom att ta upp en klick och rulla mellan händerna som en köttbulle - håller det ihop så är det perfa. Är det svårt att få att hålla ihop hutta i en till matsked maizena. Rulla bollar av degen, ungefär lika stora som en pingisboll gör en liten grop i mitten av varje boll som du fyller med stekt svamp. Knip ihop gropen och rulla så att fyllningen täcks. När alla kroppkakor är klara tippar du försiktigt ned dem i en stor kastrull med sjudande (ej kokande) vatten. De är klara när de flyter upp till ytan vilket tar ca 10-15 min. Ta upp de klara kroppkakorna och lägg dem att vila på en tallrik. Nu kan du äta dem som de är, eller så smör- eller rapsoljesteker du dem precis innan servering. Brynt hasselnötssmör: Klicka i smör i en kastrull med en handfull krossade hasselnötter och låt smöret smälta. Rör om tills smöret får en brun färg, fluffigt skum och en nötaktig magiskt god doft. Häll då snabbt över smöret i en skål. Klart. (Stelnar sen det brynta smöret är det bara att värma på det lite igen. Du kan ha det i kylen som vanligt smör.) Syrlig rödkål: Koka upp ingredienserna till en 1-2-3-lag (1 dl ättika eller vinäger, 2 dl socker, 3 dl vatten) så att sockret löser sig och låt sedan svalna. Skiva rödkål, lägg i en ren glasburk, häll över lagen så det täcker ordentligt och skruva på locket. Ska du äta det bums så behöver du inte ha det i en glasburk eller annat tjafs. Vegansk kantarellmajo: Häll 1 dl sojamjölk, 1 dl rapsolja, 1 tsk vitvinvinäger i en hög mixerbunke. Sätt ned en stavmixer och mixa tills det bildats en tjock vit sås, häll i mer olja och mixa tills det blivit en majokonsistens. Rör ned hackade frästa kantareller och eventuellt strimlad persilja. Smaka av med salt och vitpeppar. Servering: Ät kroppkakorna med svampfräs, syrlig kål, timjan och det brynta hasselnötssmöret eller vegankantarellmajon. Lingon är alltid en bonusklassiker till.       Rökig sallad med krispig brysselkål, russin, valnötter och apelsin Vegan, glutenfritt, mjölkfritt, laktosfritt   I USA för många år sedan blev jag kär i en brysselkålsrätt som enkelt nog bestod av brysselkål, bacon, pekannötter och lönnsirap. Brysselkålen liknade ingenting som jag hade ätit i Sverige innan, här var den svartrostad, nötig, saftig och söt med rökig smak från bacon. Här är dess veganska kusin. Istället för bacon har jag rökt paprikapulver och jag har lagt till russin och apelsin som sötsyrliga biroller. När du börjar svartrosta din brysselkål kommer du förstå varför den tagit över svartkålen som hipster-jänkarnas favorit kål. Ingredienser: 2 portioner eller 4 med tillbehör 1 påse/nät brysselkål 1 dl russin 1 dl valnötter Ca 1 msk lönnsirap Ca ½ tsk rökt paprikapulver ½ apelsin Salt Rapsolja   Gör så här: Skär bort botten på brysselkålen och dela i två delar. Rosta valnötterna i en torr het stekpanna tills de fått lite fläckar här och var, ta upp och lägg åt sidan. Tillsätt brysselkål och rapsolja till stekpanna med en nypa salt. Fräs tills brysselkålen fått svarta brända fläckar här och var. Blanda ned rökt paprikapulver, russin, de rostade valnötterna och ringla över lönnsirap. Blanda runt.   Servering: Lägg upp på fat och servera genast.

Jacob och Wille fortsätter att suga ur kunskap från den fantastiska institutionen GIH. Den här gången är gästen Niklas Psilander, PhD, som berättar om de huvudsakliga resultaten i muskelminnestudien. Kan människor som tidigare haft en större mängd muskelmassa bygga upp den snabbare andra gången? Utöver det diskuterar vi även en hel del kring kombinerad styrketräning och konditionsträning med både fokus för de som vill utveckla sin uthållighet till de som vill utveckla sin styrka och muskelmassa. Avslutningsvis går vi in på Niklas nästkommande projekt där han ämnar att jämföra riktigt lätt styrketräning med riktigt tung styrketräning för att se om de ger någon skillnad i typen av hypertrofi. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Niklas Psilander 00:04:45 Markörer för muskelhypertrofi på cellnivå 00:08:00 Less på forskningen och jobb inom industrin 00:10:00 Tillbaka till forskningen och studier på kombinerad träning 00:15:35 Tankarna kring att studera muskelminne dyker upp 00:19:20 Muskelminnestudien börjar ta form 00:21:45 Fanns det tankar på att nyttja steroider i studien? 00:23:10 Vad är hypotesen kring varför man tror det finns ett muskelminne? 00:26:10 Hur var tankarna kring studiens träningsupplägg? 00:27:20 Ocklusionsträning utförd på rätt och fel sätt 00:30:00 Designen på muskelminnestudien! 00:31:55 Resultat när det gäller styrka efter första och andra träningsperioden 00:36:00 Styrketräning av ett ben ger även styrka i andra benet, men endast hos män 00:39:05 Fanns det något muskelminne när det gäller muskelmassa? 00:41:15 Beror skillnaden mellan män och kvinnor på att testosteron frisätter satellitceller mer? 00:44:30 Borde de som åkt fast få steroider få livstids avstängning direkt? 00:49:15 Styrketräning för konditionsidrottare 00:51:55 Resultatet beror troligen på typen av styrketräning 00:56:05 Högintensiv tabata eller långvarig mer lågintensiv konditionsträning för lagidrottare? 01:01:05 Fördelen med intervaller är mest att man sparar tid 01:04:20 Det finns ingen anledning till att inte köra regelbunden konditionsträning 01:05:40 Skillnaderna mellan riktigt lätt och riktigt tung styrketräning på muskelhypertrofi 01:12:10 Vad får man veta kring sina resultat som enskild deltagare i en studie?

Skillnaderna mellan skolor ökar och de flesta är överens om att skolsegregationen är ett problem. Men svaren på frågan om vad man ska göra åt det skiljer sig åt. Skolkommissionen lyfte i ett delbetänkande förslaget om ett obligatoriskt skolval. Strax därefter gjorde också alliansen det till sin politik. Men forskare ifrågasätter att ett obligatoriskt skolval skulle ha någon effekt mot skolsegregationen. Vad vill man då uppnå med ett obligatoriskt val?

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack så gästas vi av en av Sveriges mest framgångsrika sprinttränare, Håkan Andersson. Ämnet för dagen är givetvis då 100 meter och 200 meter löpning där vi bryter ner loppens olika delar och diskuterar vad som sker i de olika faserna. Vi diskuterar även talang vs träning när det gäller sprint och varför Sverige idag inte har några sprinters på världsnivå. Vi har även en längre genomgång av vad som gör att Usain Bolt är så dominant som han faktiskt är. Slutligen diskuterar vi en del kring styrketräningen som sprinters använder sig av. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Håkan Andersson 00:06:00 Hur Håkan kom in på sprint 00:09:00 Ett hårt uppvaknande, "Du kan ingenting" 00:16:00 Du måste börja studera och lära dig från andra 00:21:00 Kunskapsutbyte mellan forskare och tränare 00:26:00 Träningsprogram baserat på doping 00:32:20 Att försöka dela med sig till andra 00:34:10 Några av Håkans större talanger genom åren 00:41:10 Håkans träning med andra idrottare än sprinters 00:45:30 Varför finns det inga svenskar i 100m finalerna 00:55:10 Vad begränsar maximal accelerationsförmåga och toppfart? 01:01:55 Varför Håkan "spyr" när han ser stegar vid snabbhetsträning 01:03:00 Betydelsen av styrka för god löpteknik 01:08:00 Vad händer under acceleration? 01:13:00 Skillnaderna mellan 100m och 200m 01:15:00 Varför är Usain Bolt så dominant? 01:19:40 200m och 400m 01:23:50 Betydelsen av det mentala vid 400m 01:28:50 Går det att vara specifik vid styrketräning? 01:35:00 Skador inom sprint och friidrott generellt 01:38:40 Använder man kosttillskott som sprinter? Håkan är aktiv både på Twitter och Instagram där han regelbundet lägger upp träningsbilder och videos.

Skillnaderna mellan de barn som har det sämst ekonomiskt och barn i familjer med genomsnittsinkomster har blivit större. Och Sverige ligger dåligt till när man mäter hur långt utsatta barn halkar efter. Det visar en rapport från Unicef. Klyftorna blir extra tydliga när skolorna stänger, och många av barnen som har det fattigast gruvar sig inför sommarlovet. Uppföljning med barn-, äldre och jämställdhetsminister Åsa Regnér. Vilka solkrämer skyddar mot solen? Och kan vi vara ute i solen hur mycket vi vill med den högsta solskyddsfaktorn utan att riskera hudcancer? Hudläkaren Oscar Zaar på Sahlgrenska akademin reder ut. De senaste åren har det pratats en hel del om 3D-skrivare, som till skillnad från vanliga pappersskrivare ska kunna printa allt ifrån mobilskal och äggkoppar till kött och bildelar. Men än så länge är det få av oss som faktiskt har kommit i kontakt med en i verkligheten. Så hur fungerar de egentligen? Och kommer vi inom några år att sitta med varsin 3D-skrivare i vardagsru

På kort tid har mönstereleven bland de forna kommuniststaterna gått och blivit EU:s nya problembarn. Kaliber nyhetsdokumentär: om Polens väg mot en oviss framtid. Nyhetssändning i Ekot i hösten 2015:Det ser ut att bli maktskifte i PolenPartiet Lag och rättvisa, som på polska förkortas PiS, får som första parti sedan kommunisttiden egen majoritet och den politiska kartan ritas om.PiS har högerkristna värderingar och hyllar patriotism. Men vallöftena handlar också om sociala reformer såsom extra barnbidrag och sänkt pensionsålder.Men det dröjer inte förrän den nya regeringen möts av protester.PiS instiftar en ny medielag som ökar den politiska kontrollen över statliga medier. Journalister avskedas och ersätts av andra som är mer lojala med PiS.Och en annan lagändring försvagar författningsdomstolen, alltså den institution som ska kunna hindra regeringen från att stifta lagar som strider mot grundlagen.Nu under våren står flera tält utanför statsministerkansliet i Warszawa. De tillhör protestgruppen KOD kommittén till försvar för demokratin, som organiserar regelbundna protester. I ett av tälten sitter aktivisten, Andrzej Miszk, som är inne på sin 25:e dag av hungerstrejk. Han ser blek men samlad ut. Ungefär sex veckor ska en frisk person fasta innan kroppen tar skada. Därefter får jag rådgöra med min läkare och andliga ledare, säger han.Andrzej Miszk kräver att regeringens ska respektera författningsdomstolens beslut. Men vad det egentligen handlar om är en form av statskupp, anser han. Regeringens agerande är en form av statskupp. Och sådana görs för att införa diktatur, säger Andrzej Miszk.Wislafloden klyver PolenSpårvagn genom Warszawa. En musikant i sliten grå kostym spelar dragspel. Vi åker över Poniatowskiego-bron. Den ligger inbäddad i grå februaridimma och känns ganska ödslig. Men för bara några dagar sedan tågade tiotusentals demonstranter över bron. Det har uppstått en dispyt om hur demonstrationen framställdes i media.Justyna Czechowska, som översätter svensk litteratur, säger att den statliga televisionen förmedlade en förvanskad bild av demonstrationen. Hela den här bron var full med människor och polska flaggor. Medan den statliga televisionen visade en bild av några huliganer. Alltså en tom gata, några människor, framför att de bärande regnbågsflaggan.Andra menar dock att det gavs en betydligt mer nyanserad bild i statlig tv.Vi går av vid hållplatsen på andra sidan Wislafloden. Och Wisla förklarar Justyna, klyver Polen, inte bara geografiskt, utan även politiskt och kulturellt. Och det är på den här sidan, säger hon, som den nya regeringen har flest anhängare. Här ligger endast två lite större städer, Lublin och Bialystok. Stora delar av den här delen av Polen har länge varit fattiga, och är fortfarande fattiga. Och fattigdomen har liksom gått hand i hand med Katolska kyrkan. Fattigdomen och arbetslösheten, man har liksom sökt hjälp hos kyrkan.Vad får det konsekvenser, det här glappet som du beskriver? Den största konsekvensen enligt mig att vi inte kan prata med varandra. Vi har så väldigt olika värderingar. På den lägsta nivån, vad gäller mänskliga rättigheter, jämställdheten och sådana här moderna demokratiska idéer, alltså även om vi diskuterar begreppet demokrati så kanske vi har totalt olika idéer om det. Vi pratar två olika språk, säger hon.Jag tar tåget några mil österut. Med mig som ciceron och tolk har jag Joanna Bartoszczuk, student som läser svenska på universitetet. Jag frågar hor hon ser på utvecklingen i Polen. Jag är rädd för en avdemokratisering av Polen och en stor censur. Jag är lite rädd att jag ska känna mig otrygg med mina åsikter. Att de som har makten ska säga mig vad jag ska tänka. Att jag måste ha barn inom äktenskapet, att jag måste gifta mig i kyrkan. Det är jag lite rädd för, säger hon."Nu har de sanna polackerna tagit över"Vi går av i Otwock, ett litet samhälle med drygt 40 000 invånare. Alkohol, heter en liten men välsorterad spritaffär. Det är förmiddag. En äldre man köper en så kallad återställare, en vodkaflaska i fickformat. Och en annan man är lite kluven ifall han ska välja apelsin- eller ananasvodka.Maria Barczek, som står bakom kassan är glad över att Polen fått en ny regering. Det är en tragedi att de unga inte kan få ett arbete, säger hon. De får i bästa fall jobb med usla villkor som det inte går att leva på.De flesta som jag pratar med här i Otwock, beskriver ett samhälle på dekis. Ett samhälle som var bättre förr. På den lokala marknaden träffar jag pensionären Marianna Majewska bärandes på en kasse potatis. Nu har de sanna polackerna tagit över, säger hon. De tänker på familjerna och tar itu med dem som plundrar vårt land, säger hon och tillägger:­ Det är inte bara jag som tycker så, säger Marianna Majewska. Berättar att hon arbetat som mekaniker på en fabrik som fanns här tidigare. Allt var bättre innan Solidaritet stal allting och sålde det till tyskarna, säger hon. Men nu ska PiS reparera allt och polackerna ta makten.Kaliber nyhetsdokumentär i P1, idag om ett splittrat Polen. Låt oss gå tillbaka i tiden, för att bättre förstå det som sker i dag:I början av 60-talet är tvillingbröderna Lech och Jaroslaw Kaczinsky barnskådisar i en känd polsk film: De två som stal månen.Som vuxna kommer de båda att engagera sig politiskt. De är med i Solidaritet, motståndsrörelsen mot kommunismen.2001 grundar de det nationalkonservativa partiet PiS.2005 blir Lech Kaczynski vald till president.Men 2010 omkommer han då ett polskt regeringsplan kraschar i Ryssland.Vi ska återkomma till det.Kvar i livet finns tvillingen Jaroslaw Kaczinsky.Han är varken statsminister eller president, men som ledare för regeringspartiet, PiS, anses han nu ha den verkliga makten i landet. Han kallas av en del för Polens patriark. Har aldrig varit gift. Lever ensam, frånsett älskade katten, Fiona. Sedan broderns död för sex år sedan, klär han sig utan undantag i svart.Och hans retorik är hård, hatfylld menar hans kritiker. Flera klipp från polsk tv har lagts upp på Youtube. Där han delar upp medborgarna i goda, patrioter och kallar de som går i demonstrationstågen värsta sortens polacker.Det sitter i generna hos en del polacker att förråda fosterlandet, och just nu är dessa polacker mycket aktiva.Där han insinuerar att politiska motståndare är som Gestapo. De tidigare goda relationerna Polen haft till Tyskland och EU har också blivit föremål för Kaczysnkis vassa tunga:Vi ska aldrig bli en koloni. Vi tillåter inte att polackerna ska bli föraktade och förnedrade. Kyrkan bärare av den nationella kulturenGatorna i huvudstaden minner om Polens turbulenta historia. En av huvudgatorna är kallad efter Johannes Paulus II. Landets andlige beskyddare. Som gav frihetskampen sin välsignelse och bad för polackerna. Under de ett och ett halvt sekel då Polen formellt inte fanns, var kyrkan bärare av den nationella kulturen. Katolicismen blev närmast synonym med polsk identitet. Under kommunisttiden en symbol för motstånd och inre frihet. Och idag lever regeringspartiet PiS i nära symbios med kyrkans konservativa församlingar. Som katolik följer jag biskoparnas råd.Så sa nyligen Kaczynski till stöd för deras förslag om totalförbud mot abort. Blir förslaget verklighet får inte ens den graviditet avbrytas som tillkommit genom våldtäkt.En annan gata är uppkallad efter Solidaritet, fackföreningen som växte till en folklig motståndsrörelse och ledde till kommunismens fall. Solidaritets karismatiske ledare, Lech Walesa, fick senare Nobels fredspris.1989 faller kommunismen. Polen inför marknadsekonomi, och blir en demokrati. Eller?Nej, den historieskrivningen håller nya den regeringen inte med om. De som ledde Solidariet svek i själva verket revolutionen. Polen blev inte alls demokratiskt. Korruptionen blev kvar i en ohelig allians mellan gamla kommunister och opportuna liberaler, som sålde ut allting till tyskarna, för att låna ett citat från Marianna Majewska, som vi träffade på marknaden i Otwock. Och Lech Walesa, Solidaritets berömde ledare, han som fick motta Nobels fredspris, var i själva verket en förrädare.Nu under våren har det rapporterats i nyheterna om nyfunna dokument, som sägs bevisa att Walesa var angivare åt kommunistpartiets hemliga polis. Anklagelser som funnits tidigare, men som nu hamnat i debatten igen. Demokratin som bara var fernissa. Folkhjälten som egentligen var kommunistisk spion.Lite i utkanten av centrum ligger redaktionen för Polytika, Polens största veckomagasin. Där jag träffar jag Adam Szostkiewicz, känd polsk journalist och författare.Han visar mig senaste numret, där han skrivet en lång artikel om turerna kring Walesa. På framsidan ett porträtt av den legendariske strejkledaren, men retuscherat, så att ansiktet ser ut att krackelera. Det handlar om att Lech Walesa, en nationalhjälte för oss, håller på att förlora sitt grepp över polackernas själar, åtminstone de som röstat på högerregeringen, säger Adam Szostkiewicz.Han anser att det är en demoniseringskampanj som pågår och jämför med Stalintidens Sovjet, där framstående personer, som till exempel Trotskij, ena dagen kunde finnas med på offentliga foton för att senare, när de hamnat i onåd, vara bortsuddade.Men frågar jag, ligger det ingenting i påståendena om Lech Walesas förflutna?Adam Szostkiewicz medger att anklagelserna kanske inte är grundlösa, men tycker att man måste jämföra med alla bra saker som Walesa åstadkommit. Kanske är det sant. Men varför inte jämföra med det han åstadkom som Solidaritets ledare. Vi tycker inte det är rätt att komprimera hela hans biografi till denna enstaka episod, säger Adam Szostkiewicz.Hur ska man se på den förra regeringen i Polen, Platforma Obiwatelska, Medborgarplattformen?På liberala ledarsidor beskrivs deras åtta åren vid makten som en succé, som gav Polen ekonomisk tillväxt.Olika syn på historienEnligt kritikerna skapades ökade klyftor, och samhället drogs isär.Skillnaderna gäller även synen på demokratin. Adam Szostkiewicz och hans kollegor på Polytika, kritiserar den nuvarande regeringen för att försöka styra över media och snöpa det fria ordet. Men enligt andra journalister, var det inte ett dugg bättre under den förra regeringen.För snart två år sedan briserade en skandal i media. Inrikesministern och chefen för Centralbanken sitter på en lyxkrog i Warszawa och diskuterar hur Centralbanken ska kunna hjälpa regeringen att behålla makten över nästa val. Det var en serie smygbandade krogsamtal där ministrar och höga tjänstemän gör bort sig.Det ledde till att tre ministrar fick avgå och tros ha bidragit till att den förra regeringen förlorade makten. När regeringen begick fel var det självklart att publicera. Jag trodde aldrig det skulle bli en sådan reaktion, säger Mihal Lisiecki, som möter upp i elegant kostym och vit skjorta, i baren på Marriott Hotel där han precis avslutat ett annat möte.Han är en känd mediaperson i Polen. Det var hans veckomagasin, Wprost, som publicerade de läckta krogsamtalen. Och vars redaktion fick påhälsning av säkerhetstjänsten som ville beslagta det läckta materialet. Men flera journalister från andra medier var där för att visa sitt stöd. Och när de civilklädda agenterna försöker vrida en laptop ur händerna på chefredaktören går det ut i direktsändning.Mihal Lisiecki minns med olust hur redaktionen stormades, men ännu värre var de hot som han och hans familj utsattes för efteråt, berättar han. Jag och min familj utsattes för ett väldigt hårt tryck, jag kände rentav att de var i fara.Var du orolig för din familjs säkerhet? Ja, det var jag. Och det var första gången. Sådant väntar man sig inte, att regeringen ska agera så här mot mig, mina kollegor och min familj.Han tycker inte att det är så anmärkningsvärt det som den nya PiS-regeringen ägnar sig åt. Statliga medier har alltid varit politiserade i Polen, säger han. Det är samma med alla regeringar när de byter folk. Under den förra regeringen utlyste man kanske tjänsterna officiellt, men det var ändå bekantas bekanta som fick dem i slutändan. Den här nya regeringen spelar åtminstone med öppna kort, säger han.Protesterna mot regeringen växerNu i april växer demonstrationerna mot regeringen. Nu handlar det inte bara om media och rättsväsende, utan om ett Polen som blir allt mindre sekulärt och där förslaget om att kriminalisera abort får stöd av PiS-ledningen.Men det är inte bara protestmöten som hålls utanför regeringsbyggnaden. Det drar nämligen ihop sig till en väldigt speciell högtidsdag. Och för att förstå vad det handlar om måste vi återvända till april 2010 och flygkatastrofen vi talade om tidigare:Ett polskt regeringsplan kraschar vid landningsbanan i ryska staden Smolensk. Alla 96 ombord omkommer. Den yngre tvillingbrodern president Lech Kaczynski, hans hustru och en stor del av Polens ledarskikt.De hade rest för att hedra 70-årsminnet av de 22 000 polacker, främst officerare, som mördades av Stalins hemliga polis - ett brott som Sovjetunionen inte erkände förrän långt senare, under Gorbatjov.Och det finns många polacker som tror att även flygkraschen är ett brott, orkestrerat av Moskva, kanske rentav i maskopi med Kaczynskis politiska fiender i Polen.En kommission tillsatt av den förra regeringen kom fram till att flygkraschen berodde på dåligt väder, dålig utrustning och dåliga beslut. Men PiS-regeringen och Jaroslaw Kaczynski har aldrig accepterat de slutsatserna. I februari tillsätts en ny kommission.Konstanty Gebert, reporter på Gazeta Wyborcza, anser att olyckan redan utretts tillräckligt. Enligt honom eldar regeringen på konspirationsteorier för att bevisa riktigheten i sin egen historieskrivning. Att Polen fortsatte att styras av kommunistiska agenter, förrädare och lakejer, smorda med pengar från Moskva och Bryssel. Polens oberoende, menar PiS, börjar med oss, säger Konstanty Gebert.Genom att beskriva sig själva som de sanna polackerna, som äntligen tar itu med korruptionen, kan de också rättfärdiga sina kritiserade lagändringar, menar Konstanty Gebert. Det är väldigt centralt. För om deras världsbild stämmer så rättfärdigar den alla tuffa åtgärder.En farlig provokation Enligt Gebert har Kaczyncki handplockat flera ministrar med paranoid läggning. Till exempel försvarsministern, Antoni Macierewicz, som berättat för en katolsk radiostation om sitt intresse för Simon Vises protokoll, en ökänd antisemitisk konspirationsteori. Det uttalandet gjordes 2002. Men så sent som i mars i år, framhöll han vikten av att utreda huruvida om polska medborgare används som försökskaniner för elektromagnetiska vapen på en inspelad föreläsning.Och det är alltså denne Macierewicz som hårdast driver tesen om rysk inblandning i Smolensk-kraschen. Då menar alltså Antoni Macierewicz att Ryssland har attackerat ledaren för ett NATO-land, säger Konstanty Gebert.En farlig provokation och en indirekt krigsförklaring, anser Konstanty Gebert. Var det faktiskt innebär är att vi borde ligga i krig med Ryssland, säger han.Macierewicz har trots hård kritik hållit fast vid sin linje; att planet exploderade innan det kraschade, och att Polens förra regering avsiktligt slarvade med utredningen.Efter kraschen lyckades Jaroslaw Kaczynski få brodern Lech Kaczynski begravd i Wawelska katedralen i Krakow - bland kungar, helgon, och historiska martyrer.På en nyligen rest minnessten utanför stadshuset står att Lech Kaczynski stupade i tjänsten. Inte omkom, utan stupade, precis som de hjältarna han ligger begravd bredvid. Och varje månad, den tionde, hålls en officiell minnesceremoni för Smolensk-offren. Och den tionde april i år, har det gått sex år sedan kraschen. Då ser området kring presidentpalatset ut som ett festivalområde, med flera olika scener, tusentals människor och minst lika många polska flaggor. Byggnader som draperats med foton på de döda.Politik och religion flyter ihop Vet vi fortfarande inte om kraschen var en olycka eller en kupp, säger Lukasz Lewandowski, en funktionär iförd en gul PiS-väst, och fortsätter: Varje polack har rätt att äntligen få veta sanningen, säger han. Det är det första jubileet som sker under PiS-regeringen, och jag förstår att det är stort för dem, säger Justyna Czehowska, översättare av svensk litteratur. Lyckligtvis för dem inträffar det på en söndag, då väldigt många kan komma och vara här hela dan, och verkligen fira, säger Justyna Czehowska.Det är en brokig skara som församlats. Barnfamiljer och pensionärer, warszawabor och hitresta. En del har kommit för att be, andra för att dela ut patriotiska flygblad och broschyrer. Efter 65 år ska vi äntligen ordna en begravning för denne man, säger ett par unga killar, som kampanjar för att man ska hedra en bortglömd krigshjälte med en officiell begravning. Vi vill ordna en statlig och katolsk begravning, för att han var en stor polsk hjälte, det är därför vi delar ut de här flygbladen, säger en av dem. Det här jippot som pågår nu talas med en präströst. Det är inte en politisk röst som talar på scenen, det här sker i katolsk anda väldigt mycket, menar Justyna Chehowska. Men lyssna! Det här är en mässa som sker utanför presidentpalatset. Det är absurt! En bön ska ske inom kyrkans fyra väggar och inte göras till en festival, tycker Justyna Czehowska.Lech Kaczynski! Lech Kaczynski! Lech Kaczynski! Folket skanderar den döde presidentens namn. Inte långt från stora scenen står en staty av romantiske nationalskalden Adam Mickiewicz. Han anammade den messianska idén om Polen som Europas heliga martyr, ett land som var vikt åt lidande för att frälsa andra. En myt som den nya regeringen gärna spelar på, enligt Justyna. Och den passar ju in i polackernas bild av Messias, av Kristus och då tar man liksom sig själva också polska hjältar är också sådana som fått dö för de andra, och då är det väldigt enkelt att bygga den myten, menar Justyna Czehowska.Och nu bygger man Lech Kaczynski-myten? Ja, nu bygger man en Lech Kaczynski-myt. Och helst av allt vill man att han ska, inte vet jag, helgonförklaras? Men retoriken är densamma, som när påven skulle helgonförklaras.Det sekulära Polen lyser med sin frånvaro utanför presidentpalatset. Böner blandas med patriotiska tal. Den religiösa ritualen och det politiska mötet smälter samman. Polen befinner sig i ett ganska svagt moment just nu. Nu är det väldigt enkelt att övertala och övertyga till det ena eller det andra. Om man talar deras språk, om man använder deras retorik och deras symboler, säger Justyna Czechowska.Ceremonierna och bönerna avlöser varandra. Presidenten håller tal. Statsministern faller på knä och ber en bön. Men det verkliga crescendot kommer på kvällen. Det ligger som åska i luften när ledaren med stort L gör entré.Lech Kaczynski har stupat för fosterlandet. Men nu står brodern på scenen, redo att föra Polen mot en ljusnande framtid. Och ifall någon fortfarande undrat vem som egentligen styr EU:s sjätte största land, kommer svaret med besked från de uppeldade massorna.Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw! Jaroslaw!Reporter: Per ShapiroProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se  

I veckans avsnitt gästas Jacob och Wille av tyngdlyftaren och fd olympiern Anders Lindsjö. Ämnena är många i det här avsnittet och vi diskuterar allt ifrån tyngdlyftningskulturen i Helsingborg på 80-90 talet. Hur Anders karriär såg ut från ungdomsåren fram till OS och hur Anders sen jobbat vidare med att både utbilda sig själv, tränat andra och framför allt utbildad andra tränare. Vi diskuterar tyngdlyftning som sport och om det verkligen är så komplicerat som många vill få det till. Och vad ska man tänka på som nybörjare? Finns det något som är viktigare än annat? Vi diskuterar även tyngdlyftningens framtid och Anders syn på hur man kan få fler unga att stanna kvar i idrotten, dels när de börja och dels när de lämnat tonåren och behöver jobba mycket hårdare för att uppnå framgång. Hålltider 00:00:00 Introduktion av dagens gäst Anders Lindsjö 00:04:00 Varför Anders började med Tyngdlyftning 00:08:50 Tyngdlyftningen i Helsingborg och Sverige på 80-90 talet 00:16:10 Tiden då det alltid var någon som stötte på 180 kg eller mer varje dag på gymmet 00:18:14 Kvinnor och tyngdlyftning 00:19:30 Har vi några möjliga OS-lyftare idag? 00:21:25 Doping inom sporten tyngdlyftning 00:23:53 Anders ungdomsår och hur han fastnade för Tyngdlyftning 00:28:08 Dålig som yngre tonåring 00:30:05 Puberteten och väldigt stora ökningar i sena tonåren 00:34:13 Vikten av att träna på ordentligt under tonåren 00:36:03 Hård träning 00:39:45 Träning när tonåren och puberteten är över 00:47:04 Den tuffa övergången från tonåren till vuxen 00:53:25 Tyngdlyftningen behöver ta hjälp från utomstående 01:02:23 Djupare utbildning inom tyngdlyftning 01:11:25 Hur ska en nybörjare starta med lyftning? 01:17:55 Tyngdlyftning är inte så farligt/svårt som vissa vill få det till 01:23:15 Ledbesvär hos äldre fd tyngdlyftare på elitnivå 01:26:25 Finns det något man ska akta sig för som nybörjare? 01:29:27 Träningen om väldigt unga vill börja träna lite lyftning 01:33:02 Crossfitens påverkan på Tyngdlyftningen 01:35:28 Det krävs träning för att bli tränare 01:39:50 Ska man slå till stången vid höften eller inte? 01:46:55 Skillnaderna på dåtidens starke man och nutidens lyftare 01:50:17 Olika typer av stänger för tyngdlyftning 01:54:27 Anders personbästa i de stora lyften 01:56:40 Rätt viktklass för din längd, de tyngre är starkare

Skillnaderna mellan att vara medarbetare och chef är flera. Här lyfter Anki Udd, ledarskapsutvecklare på Ledarna, några av dessa och ger tips om hur du som chef kan agera och förhålla dig till nya krav och förväntningar från delvis nya intressenter. Hon beskriver innebörden av din dubbla roll som chef – det som ibland benämns hamburgereffekten.

Hon vet fortfarande inte varför hon sattes i förvar i Polen, men där låstes hon ändå in. Shirin berättar om hur små barn, nyfödda och sjuka, låstes in i flyktingförvar i Polen. Skillnaderna inom flyktingmottagningen är stora mellan EU-länderna. Ekots EU-reporter berättar mer efter reportaget. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Shirin kommer från Iran och det var när hon blev efterlyst på grund av sitt arbete för jämställdhet som hon blev hon tvungen att fly. Hon flög till Holland men eftersom hon reste med ett polskt visum överfördes hon av Holländska myndigheter till Polen där en domstol beslutade att sätta henne i förvar. Hon vet fortfarande inte varför. – Det var inte lätt; i 60 dagar var jag tvungen att vara där och se en kvinna med tre barn, en annan kvinna med två barn, en annan kvinna med ett sjukt barn, och en kvinna med ett nyfött barn. Varför skulle vi vara där, frågar sig Shirin? Hon tycker att det var fel att hon som asylsökande blev inlåst, men framförallt reagerade hon på att barn satt inlåsta bakom galler. Shirin säger att de blev rastlösa eftersom det inte fanns något för dem att göra inne på förvaret. – Det fanns åtta rum och en korridor. De sprang och skrek hela tiden. De mådde inte bra och frågade hela tiden ”när får vi komma ut och var är vår pappa”, säger Shirin. De fick gå ut på rastgården en timme om dagen, men resten av tiden var de inne på förvaret och där fanns inget att göra. Värst var vakternas förhållningssätt gentemot kvinnorna och barnen, menar Shirin. Ett exempel är den kollektiva bestraffning de utsattes för när ett av barnen tjongade iväg en pingisboll som tillhörde förvaret. – En pojke gjorde sönder en pingpongboll och då förbjöd chefen alla på förvaret att handla den veckan. Normalt fick de intagna skicka bud med en kvinna som handlade åt dem en gång i veckan, säger Shirin. – De behandlade inte oss på ett bra sätt. De ville visa oss att de hade makt över oss, säger Shirin. Hon tyckte också att det var fel att barnen var omgivna av beväpnade vakter. Hon berättar om en flicka som var akut sjuk och skulle åka till sjukhuset med sin mamma. De blev övervakad av två beväpnade gränspoliser. – Det var skrämmande och kan du tänka dig barn som får se allt detta, säger Shirin. Nu har Shirin fått flyktingstatus och permanent uppehållstillstånd i Polen. Hon bor i en pytteliten lägenhet i Warszawa, pluggar polska och försöker få ett jobb men hon har svårt att komma över den behandling hon utsattes för när hon först kom till Polen. – Det var så svårt. Jag mår fortfarande väldigt dåligt när jag minns de dagarna. Jag kan inte glömma, och problemet är att jag nu inte kan tycka om Polen. Lyssna för att höra mötet med Shirin och ett samtal om vilka regler som gäller inom EU, eller läs mer här. Johanna Sjövall, Ekot johanna.sjovall@sverigesradio.se Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope

Vem tar mest i bänk? Behöver man dopa sig för att bli Mr Olympia? Kommer Alex tävla i classic bodybuilding? Dessa, och många fler frågor, besvaras i ett extralångt specialavsnitt av BODY Radio! 00:03:26 – Introduktion 00:04:31 – Vem av A&A skulle vinna en posedown? 00:09:03 – A&A:s åsikter om LCHF? 00:13:54 – Vilken låt hade ni valt att dansa till? 00:17:54 – A&A:s top-3 tv-serier? 00:27:22 – Kan man nå Olympia-nivå utan dopning? 00:29:23 – Hur möttes A&A? 00:36:40 – Skillnaderna mellan de olika grenarna? 00:43:00 – Hur blir barn till? 00:46:25 – Hur pass maskulin är Andreas egentligen? 00:51:00 – Vem av A&A är starkast i bänk? 00:53:12 – Vem är A&A:s drömgäst i BODY Radio? 00:54:15 – Vem säger vad i vinjetten? 00:55:08 – Vad menas med “öppen klass” på tävlingar? 00:56:15 – Hur långa är A&A/exempel på en typisk dag? 01:09:12 – Har någon av A&A funderat på att tävla? 01:13:31 – Hur kom Alex på att lägga nötterna i frysen? 01:14:12 – Vem är starkare än vem i basövningarna? 01:16:58 – Vem av A&A har lägst fettprocent nu? 01:17:22 – Hur mår Andreas muskler av frekvent träning? 01:19:25 – Om man får ledproblem av bänkpress, vad göra? 01:21:27 – Hur planerar A&A gästerna i podcasten? 01:27:54 – Vintips och vem håller spriten bäst av A&A? 01:32:55 – Två omöjliga val med Berkhan och Hollsten. 01:36:17 – Eftersnack

Skillnaderna mellan grundskolornas genomsnittliga resultat har enligt Skolverket fördubblat de senaste åren. Arabyskolan har uppmärksammats av Skolverket, som en av åtta särskilt utsatta skolor och här har betygen sjukit dramatiskt de senaste åren. Förra året gick bara 50 procent av eleverna ut med fullgoda betyg. Många elever väljer bort skolan och nu när vårterminen är slut stängs den och eleverna får flytta till andra skolor. Och det är inte den första skolan som läggs ner på grund av detta. I flera särskilt utsatta bostadsområden, där snittbetygen varit mycket låga har man valt att lägga ned skolan i det utsatta området. Så har skett i Rosengårdskolan i Malmö, Jordbromalmskolan i Jordbro, i Bredbyskolan i Rinkeby. Många anser att det beror på det fria skolvalet. Reportage av Katarina Gunnarsson och Marcus Eriksson. 17-timmen Dagens fråga: Vilka konsekvenser har det fria skolvalet fått för dina barn? Klockan 15.00 i eftermiddag kan ni dessutom chatta med våra reportrar.