Podcasts about socialt

Sista minuten-julklappar (som du INTE tänkt på)! Amelia Widells livsregler! Socialt jul-utbränd! Keira Knightleys åldersresa! Serie-tips! Cecilia Blankens, Ebba Kleberg von Sydow och Johanna Swanberg - ditt sällskap, som räddar julhelgen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ledelse, miljø og socialt ansvar. Det kunne måske lyde lidt som en pose med lidt "fluffy" begreber, nogen valgte at putte i en pose og kalde ESG. Fordi de er vigtige, men også svære at håndtere hver for sig og sammen. Men tag ikke fejl. ESG fylder enormt i virksomhedsverdenen, for det er ophøjet til lov, bøderne for ikke at overholde indberetning er enorme, OG så er der kæmpe fordele ved at tage det seriøst. Både ift. medarbejdertilfredshed, effektivisering og branding – men også store udfordringer. Hør Finans Weekend og bliv klogere på hvordan, og hør Sille Wulff Mortensen fortælle om den nye Impact-podcast på Finans. Gæst: Sille Wulff, journalist med fokus på ESG og podcastvært på Impact, Finans. Vært: Mads Ring. Producer: Kasper SøegaardSee omnystudio.com/listener for privacy information.

”Boligstigen” kigger nærmere på det boligmarked, vi lever i og under. På 30 år er prisen på boliger mere end femdoblet. Boligmarkedet handler i dag mindst lige så meget om investering og spekulation, som det handler om et sted at bo. Vi har i dag besøg af tidligere socialborgmester i København Mikkel Warming. Sammen taler vi om, hvad de boliger, vi bor i, gør ved os som mennesker. Ifølge Warming er boligen nemlig altafgørende for det liv, vi går og lever. Vært: Frederik Fjordbæk Bager.

Dags för prat om att rensa i våra sociala liv. Som vanligt får du hålla tillgodo med vårt ganska familjära snack.

Vi ger dig knepen som tar dig till nya höjder i sociala sammanhang. Så blir du ett riktigt mingelproffs på festen. Vad säger experterna om kläder, hur länge man ska prata med andra, hur vi ska avsluta samtalen och mycket mer! Ett avsnitt som passar alla, oavsett om du är introvert - och vill känna dig mer trygg i sociala situationer - eller extrovert och kanske vill fördjupa dina relationer. Åsa berättar om en riktig höjdarfest och Helena avskyr när folk kommer för tidigt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

• Europeiskt resepass för funktionshindrade dröjer. • Ledarhundsverksamhetens flytt ännu inte problemfri. • I sommarserien handlar det om journalisten Kim Wall. • Socialt engagemang är en drivkraft för Månadens ansikte.

I detta avsnitt av Innovationslandet gästas Emma Frans av Niklas Lavesson, professor i programvaruteknik med inriktning mot AI, vid Blekinge Tekniska Högskola. De pratar bland annat om AI-teknologins explosiva utveckling och om hållbar AI-teknik, både ur ett miljömässigt och socialt perspektiv. Avsnittet spelades in den 6 maj och är ett betalt samarbete med Blekinge Tekniska Högskola. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.

I avsnittet avslöjar Henrik Fexeus hur du genom enkla tekniker blixtsnabbt kan skapa förtroende, få uppmärksamhet, lösa konflikter och få andra att göra som du vill – samtidigt som de älskar dig för det. Hemligheten är att använda den förmåga som redan är inneboende i dig – men som många har glömt bort hur den fungerar. Din sociala superkraft! Henrik Fexeus berättar bland annat: – Hur du får andra att göra som du vill – Hur du tar mer plats och blir en sociala mittpunkt – De viktigaste stegen för att bli ett socials superproffs – Hur du får folk att lyssna på just dig – Hur du löser sociala konflikter – Hur du minskar din nervositet i sociala sammanhang Och mycket, mycket mer. Detta är ett av våra bästa avsnitt och vi lovar full valuta för din tid. Lyssna nu! Info: Avsnittet har sänts tidigare, men vi älskade det så mycket att vi bara måste köra det igen. I Business Hacks får du verktygen och strategierna som tar dig och ditt företag till nästa nivå, levererade av Sveriges absolut främsta experter. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Business Hacks ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Vad händer egentligen för de personer som får en lotterivinst? Eller för de som ständigt har brist på pengar? Hör om hur pengar och hälsa påverkar varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskaren och professorn i nationalekonomi, Erik Lindqvist, har undersökt vad som har hänt med människor som vunnit stort på lotterier. Lotterivinsten påverkade en enda hälsoaspekt Han och hans kollega testade en mängd saker, men det var faktiskt bara en enda sak som de mätte som verkligen stack ut. Hör vad det är i Vetenskapsradion Hälsa.Forskaren Birgitta Jansson, docent vid Göteborgs universitet i socialt arbete, visar att för de som har knaper ekonomi så skapar brist på pengar en oerhörd stress. Utplåna skillnader i ohälsa till 2050En enig riksdag beslutade 2018 att de hälsogap, alltså den ojämlikhet som finns i hälsa, bland Sveriges befolkning idag skulle vara utplånade inom en generation. Är det möjligt fram till 2050?Medverkande är Birgitta Jansson, universitetslektor och docent i socialt arbete vid Institutionen för Socialt arbete, Göteborgs universitet och Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi vid institutet för socialforskning, SOFI, vid Stockholms universitet samt Helena Synneby biträdande enhetschef vid Stadsmissionen i Göteborg. Reporter: Cecilia OhlénProgramledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Charlie är pirrig över social framgång för sin son och Jessica är frustrerad över vakuumet hon befinner sig i, men vägrar ge upp. Mediciner, utredningar och hur får man ett hemmasittande barn från säng till skola egentligen? 

I den ryske författaren Alexandr Solzjenitsyns stora verk Gulagarkipelagen beskrivs den sovjetiska politiska terrorn och koncentrationslägersystemet. Ett kapitel handlar om hur staten släppte ut grovt kriminella blatnyje för att terrorisera klassfienderna, dvs. vanligt hederligt folk. Likheterna med dagens Sverige är många och slående.0:01:23 Snabba nyheter0:01:30 Könsbytarlagen0:05:55 Tyranniska lagar i Skottland och Brasilien0:09:02 Centern drömmer om att förstatliga Kubal0:16:15 Den ofolkliga Folklistan0:18:54 Ekonomihörnan: Vad är pengar?0:42:30 Tema: De socialt närstående0:48:19 De till staten socialt närstående0:54:45 Blatnyje - kriminellt slödder1:03:03 Rädslan att dömas för nödvärnsexcess1:12:46 Enkelt recept för att krossa våldet1:24:51 Kolets kretsloppArtikeln som diskuteras: https://folkungen.se/de-socialt-narstaende Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

*Husk at tilmelde dig podcastens nyhedsbrev. Det gør du her: https://bit.ly/3UF8dKB**Se hele det interviewet på YouTube lige her: https://youtu.be/NFSwyPBkalE*  Hvis du googler 'B-mennesker', ser du kun billeder af mennesker, der sover (eller ser virkelig trætte ud) … Meget tyder på, at samfundet nærmest diskriminerer B-mennesker i sin indretning, sit sprog og sin kultur.  Men hvad har det af konsekvenser, når du lever ude af takt med din døgnrytme – og hvor stort er potentialet i kollegernes døgnrytmer?  Dette og meget mere finder vi ud af i dagens episode, hvor Camilla Kring hjælper os til at forstå, hvordan vi kan leve et bedre liv – både på arbejde og derhjemme – hvis vi lærer at tage højde for døgnrytmer.  Camilla Kring er oprindelig er uddannet civilingeniør og har en ph.d. i balancen mellem arbejdsliv og privatliv. Hun er i dag en af de førende eksperter i kronobiologi og bl.a. forfatter til bøgerne 'Jeg er B-menneske – kampskrift for et samfund, der støtter alle døgnrytmer' og 'Find din døgnrytme'.  I dagens episode kommer vi forbi:hvad konsekvenserne er for b-mennesker ved at leve i et samfund, der er indrettet primært til a-menneskerhvorvidt du mest identificerer dig med en kamel, dromedar eller hængebugsvin (ja, det er vigtigt)om det egentlig er på tide at aflyse sommertidhvordan vi designer vores skoler og arbejdspladser til bedre at rumme mennesker med forskellige døgnrytmerhvordan vi kan bruge forskning i kronobiologi til at øge trivsel og energi på arbejde og i privatlivethvorfor du aldrig må tvinge din teenager op kl. 8 lørdag morgen, for at de kan 'få noget ud af dagen'hvorfor brunch måske kan være redningen på dit parforhold.  Kronotype-test: Når du har svaret på de 19 spørgsmål i testen, finder du ud af, hvilken kronotype du er  Bestil din kronotype-gentest her (sitet er på tysk)

Erika och André går igenom sina mål för 2024 och hur de ska försöka uppnå dem. Sammanfattning Erikas lista HälsaSmärtfri höftIngen nackspärr 2024Träna med träningsklubben 50 gångerSocialtHelg med min manBarnvakt 10 gångerNågot stort firande, t.ex. inflyttningsfest eller kalas.Socialt varje veckaMer strukturNy produkt till försäljningIdéer till appMailutskick varje månadÖvrigtGör fem “det lilla extra”-grejerLäsa 20 böcker10 timmar utan mobiltelefon vid ett tillfälleKomma ikapp i 10-årsdagboken Andrés lista Flytta till hus under vårenFortsätta med träning varannan dag Varje måndag – vara ledig med barnen (måndagstur)En kväll i veckan – läsa en bokUnder våren – resa till en stad (julklapp)På jobbet – hålla på strukturenVarje vecka gå igenom vad som gjorts vad som skall görasFortbilda mig vår/höst Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Gör din egen lista. Redigering: Marvin Varjus Musik: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Erika och André går igenom sina mål för 2024 och hur de ska försöka uppnå dem.SammanfattningErikas listaHälsaSmärtfri höftIngen nackspärr 2024Träna med träningsklubben 50 gångerSocialtHelg med min manBarnvakt 10 gångerNågot stort firande, t.ex. inflyttningsfest eller kalas.Socialt varje veckaMer strukturNy produkt till försäljningIdéer till appMailutskick varje månadÖvrigtGör fem “det lilla extra”-grejerLäsa 20 böcker10 timmar utan mobiltelefon vid ett tillfälleKomma ikapp i 10-årsdagbokenAndrés listaFlytta till hus under vårenFortsätta med träning varannan dag Varje måndag – vara ledig med barnen (måndagstur)En kväll i veckan – läsa en bokUnder våren – resa till en stad (julklapp)På jobbet – hålla på strukturenVarje vecka gå igenom vad som gjorts vad som skall görasFortbilda mig vår/höstDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Gör din egen lista.Redigering: Marvin VarjusMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gudstjänst

Hvad mener bibelen egentlig, når den taler om, at vi skal tage os de “faderløse og enkerne”. Skal det tages bogstaveligt? Betyder det, at kirken skal overtage samfundets sociale arbejde eller er der tale om kirkens egne? Hvem tager sig af de “faderløse og enker”

Ivar pratar om fondjättarna som utesluter försvarsföretag på grund av sina hållbarhetskrav. Många av kraven kommer från EU och FN, men fondjättarna vill gärna gå i bräschen och sätter press på företag. Frågan är hur man tänker: är tanken att Europa ska försvaras med eldrivna stridsflyg och ammunition av återvunnen ull? Det är som att Svenska Freds plötsligt börjat ratta Blackrock och Amundi. Anna-Karin frågar sig hur Ingmar Bergman kunde förstå sin egen barndom så väl, men samtidigt strunta i sin egna barn. Han hade bättre koll på när hans filmer gjorde än sina barns födelsedagar. Om detta och inte så mycket annat handlar dagens podd. Gott nytt år på Rak höger!Nytt år, nya tag, gamla strider! Därför är det nu 30 procents rabatt på en årsprenumeration på Rak höger! Unna dig själv eller ge bort till någon du vill göra glad! Eller varför inte en rak höger till någon du vill förarga?Passa på så länge lagret räcker!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Den här veckan är temat för andakten "Kristi återkomst" och bibeltexten är hämtad från Matteus kapitel 13:47-50. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

”Din hjerne er som et batteri og din telefon stjæler strømmen” Vores telefon påvirker os både biologisk, psykologisk og socialt. Biologisk fordi vores hjerne er som et batteri, og telefonen suger den strøm, som skal bruges på langt vigtigere ting. Socialt fordi mennesket har brug for at forbinde sig til hinanden gennem øjenkontakten og telefonen gør os ensomme. Og psykologisk fordi vi påvirkes af det vi ser og telefonen får os til at føle os utilstrækkelige.  Og selvom mange af os godt ved alt det her, så bliver vi ved med at scolle, fordi Tech-giganterne har gjort os afhængige af den lille skærm. De har knækket koden til vores hjerner, og lært at styre vores følelser og dermed vores adfærd. Vores vaner, adfærd, arbejds- og familieliv og samfundet har ændret sig drastisk siden klaptelefonen blev udskiftet med smartphonen tilbage i 2007. På både godt og ondt. Og den er kommet for at blive. Derfor kommer Imran også med sit bud på hvad vi især kan gøre og hvad vi som samfund burde gøre for at håndtere skærmene bedst muligt for vi kommer ikke til at slukke dem lige foreløbig. Vært: Josefine Stork  Medvirkende: Imran Rashid  Musik: Joshua Lindemann 

Varmt välkommen till dagens podd där jag inspirerats av Ingemar Skoogs nya bok, baserad på hans forskning på äldre. Boken heter ”70 är det nya 50”. Där han beskriver att dagens 70-åringar är lika pigga, som tidigare generationers 50-åringar, fantastiskt heller hur. Han beskriver också viktiga saker som vi själv kan göra för att påverka vårt välmående, så att vi mår bättre och är piggare både fysiskt och mentalt, samt lever längre.Han beskriver hur vi idag har två olika ålderdomar, en från 65 till 80 och en efter 80 år och hur den äldre ålderdomen skjuts framåt i tiden, genom att vi tar hand om vårt fysiska, psykiska och sociala välmående. Så jag hoppas att du inspireras och får tips och idéer om hur du kan ta hand om dig själv och ditt välmående, för att leva länge, må bra och vara lycklig. Varmt välkommen. För dig som vill ta hand om ditt eget vålmande just nu.Var med på min Frigörande dans Dag den 18 november eller mitt En-dags retreat den 2/12 i Stockholm. Här får du viktig egentid att fokusera på ditt välmående genom mindfulness.Bra både för det fysiska, psykiska och sociala välmåendet.Läs mer på min hemsida eller klicka på länken här, det finns fortfarande några platser kvar.Dansdag: https://www.ingridthorngren.se/dansdagMini-Retreat: https://www.ingridthorngren.se/miniretreat Varmt välkommen.Så tills vi hörs igen, tag hand om dig och din bästa vän – dig själv!

I avsnittet avslöjar Henrik Fexeus hur du genom enkla tekniker blixtsnabbt kan skapa förtroende, få uppmärksamhet, lösa konflikter och få andra att göra som du vill – samtidigt som de älskar dig för det. Hemligheten är att använda den förmåga som redan är inneboende i dig – men som många har glömt bort hur den fungerar. Din sociala superkraft! Henrik Fexeus berättar bland annat: – Hur du får andra att göra som du vill – Hur du tar mer plats och blir en sociala mittpunkt – De viktigaste stegen för att bli ett socials superproffs – Hur du får folk att lyssna på just dig – Hur du löser sociala konflikter – Hur du minskar din nervositet i sociala sammanhang Och mycket, mycket mer. Detta är ett av våra bästa avsnitt och vi lovar full valuta för din tid. Lyssna nu! Info: Avsnittet har tidigare sänts i podden Business Hacks. Starta Eget-Podden gör det enkelt att starta, driva och växa som entreprenör och företagare! Kolla in Driva Eget med nyheter och inspiration www.driva-eget.se Bli medlem i Driva Eget Premium och få tillgång till nyheter, kunskap, guider, mallar, kalkyler och som hjälper dig att lyckas med ditt företag. Starta Eget-Podden ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Med utgångspunkt i den senaste utvecklingen inom Europeiska Unionen tar vi här ett större grepp kring frågan. I detta avsnitt tittar vi närmare på chat control, eID och eIDAS — alltså hur unionen vill i praktiken avskaffa krypterad kommunikation på nätet och införa sociala krediter via digital centralbanksvaluta.Ylva Johansson om Chat Control: https://www.youtube.com/watch?v=hgHhtxQF_qA&ab_channel=FemtejuliLäs om EU:s digitala ID: https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/electronic-identificationLäs om kritiken mot eIDAS på https://last-chance-for-eidas.org/Bra genomgång av problemen med digital ID-systemen https://www.youtube.com/watch?v=uwRSzNTp2ko&ab_channel=CoinBureauAlla våra program finns på https://www.svegot.seOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seTa del av den viktigaste kulturdebatten på https://www.sveating.seHandla dina böcker på https://butik.logik.seFölj oss på: X: https://www.twitter.com/radiosvegot Telegram: https://www.t.me/svegot

I ugens episode talte Mark & Jonas om sociale måltider, du ved de måltider, hvor du ikke helt selv er herre over, hvor meget du egentlig indtager, fordi i den kommende tid, der kommer der nok kun og flere af dem! - så få et take på, hvordan du får det til at påvirke dit vægttab, så lidt som muligt!Lyt til ugens episode og hør mere!Tilmeld dig som BETA test bruger på vores Kick-Start 2,0 forløb8 uger til 149,- hereller LÆS MERE HERAnsøg om personligt vægttabsforløbKlik herLink til Facebook fællesskabhttps://www.facebook.com/groups/738986487477575Følg ValintinCoaching på Instagram:https://www.instagram.com/jonasjonesvalintin/https://www.instagram.com/alicekjestine/https://www.instagram.com/markandersenn/25 ideer til Mellemmåltider i dit vægttabDownload her

Krisen i Danish Crown kan være dybere end hidtil antaget, fynske landmænd kan måske se frem til bedre bankaftaler, fordi fusioneret sparekasse går på jagt efter nye kunder og så er V-politiker blevet smidt af det sociale medie X efter opslag om at skyde ulve.

André och Erika gör en halvårsuppdatering där de går igenom status på sina mål för året, tankar om livet och slutligen planer inför avsnitt 100. Sammanfattning Hur var det för André att vara utan röst länge?Hur har det gått med våra mål?Andrés mål för 2023:Lära sig spela bandyLäsa Bibeln på ett årSpringa ett maratonRinga en kompis i veckanFlyttaLäsa bok en kväll i veckan i stället för att titta på datorn/TV:nBada med barnen en gång i månaden (utanför hemmet)Gå en kurs i jobbetSkriva en projektlista för huset och genomföra denErikas mål för 2023:Socialt varje veckaFlytta (utan att må dåligt i processen)Grundlig genomgång av mina kläderGrundlig genomgång av mitt kontorSälja urvuxna barnskorÅka bort med man utan barn 24-48 timmarUtflykt till skog eller liknande hela familjen minst tre gånger under åretKort träningspass minst 4 av 7 kvällarTesta något pass i den digitala grejen jag köpt på friskvårdsbidragetÄndra upplägget i Resursbiblioteket så att det är lättare att se allt, filtrera och/eller sökaEn till videokursCafédag varje månad för att t.ex. jobba på Mer strukturErikas tanke om energisparlägeÖnskan om frågor eller kommentarer till vårt 100:e avsnittFråga oss vad du vill, om oss eller struktur.Vad har du tagit med dig från tidigare avsnitt? Veckans prova på: Skicka in en fråga/kommentar till vårt 100:e avsnitt till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Redigering: Marvin Varjus Musik: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

André och Erika gör en halvårsuppdatering där de går igenom status på sina mål för året, tankar om livet och slutligen planer inför avsnitt 100.SammanfattningHur var det för André att vara utan röst länge?Hur har det gått med våra mål?Andrés mål för 2023:Lära sig spela bandyLäsa Bibeln på ett årSpringa ett maratonRinga en kompis i veckanFlyttaLäsa bok en kväll i veckan i stället för att titta på datorn/TV:nBada med barnen en gång i månaden (utanför hemmet)Gå en kurs i jobbetSkriva en projektlista för huset och genomföra denErikas mål för 2023:Socialt varje veckaFlytta (utan att må dåligt i processen)Grundlig genomgång av mina kläderGrundlig genomgång av mitt kontorSälja urvuxna barnskorÅka bort med man utan barn 24-48 timmarUtflykt till skog eller liknande hela familjen minst tre gånger under åretKort träningspass minst 4 av 7 kvällarTesta något pass i den digitala grejen jag köpt på friskvårdsbidragetÄndra upplägget i Resursbiblioteket så att det är lättare att se allt, filtrera och/eller sökaEn till videokursCafédag varje månad för att t.ex. jobba på Mer strukturErikas tanke om energisparlägeÖnskan om frågor eller kommentarer till vårt 100:e avsnittFråga oss vad du vill, om oss eller struktur.Vad har du tagit med dig från tidigare avsnitt?Veckans prova på: Skicka in en fråga/kommentar till vårt 100:e avsnitt till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Redigering: Marvin VarjusMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Malene og Vickie drikker stort set ikke. Hør hvilke udfordringer, læringer og komiske situationer det giver, når man bor i et land, der forbinder hygge med kolde øl. Vi taler om de undskyldninger vi har fundet på for at undgå gruppepresset, og hvilke konsekvenser det kan have.Som altid deler vi personlige historier - denne gang fra livet som ung i en alkoholkultur, hvor druk, fester og gruppepres bestemt ikke er en sjældenhed.Gennem mere end 2 år har vi lavet podcasts til jer og delt vores mest sårbare tanker og følelser. Det har været en kæmpe fornøjelse

Veckans avsnitt handlar om att ha "seriositet" som sin arbetsuppgift och hur man får till det dagliga sociala hållbarhetsarbetet i byggbranschen. Patrik Nyman från Veidekke gästar podden och vi diskuterar vad som krävs för att få den sociala hållbarhetsstrategin på dagordningen och hur viktigt det är att alla delar av verksamheten är involverade i arbetet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla vet att det är bra att ha goda vänner, trygga relationer i skolan och hemma i familjen. Mikael Ahlborg har studerat hur socialt kapital hänger ihop med hur ungdomar bedömer sin psykiska hälsa. Tillsammans med Catrin Häggström Westberg (avsnitt 2022/19) ska han snart koppla ihop sin forskning om socialt kapital med hennes om hur ungdomar söker hjälp när de mår dåligt. Skulle man helt enkelt kunna jobba med att stärka ungdomars sociala kapital och därmed påverka hur de mår och hur de söker hjälp om de börjar må dåligt?

E3-säsongen har börjat när Sony har kört sitt första showcase på två år. Leverar det efter förväntningarna? Kanske inte. Men...

Att luras, utnyttja andra eller samarbeta är förmågor som vi tidigare trott var unikt för människor, men forskning har visat att även andra djur kan sätta sig in i andra individers perspektiv. Och nu kanske även dinosaurierna. Det är de första resultaten från studier som forskare i Lund gjort på alligatorer och fåglar, för att förstå hur dinosaurierna tänkte. För 5 år sedan besökte vår reporter ett specialbyggt hus i nordöstra Skåne med sex unga alligatorer som forskarna gjorde beteendeexperiment på. Dessutom testade de flera ursprungliga fågelarter med förhoppningen om att kunna ta reda på hur smarta de utdöda dinosaurierna var. Nu hör vi om vad forskarna kommer fram till i den första större publiceringen, och det visar sig att dinosaurierna var smartare än många trott. De verkar ha haft förmågan att sätta sig in i andras perspektiv, något som länge troddes vara unikt för människor, men som även apor, hundar och fåglar visat sig kunna.Medverkande: Mathias Osvath, kognitiv zoolog vid Lunds universitet; Stephan Reber, forskare i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

När verkligheten är som mest osäker behöver vi vara anpassningsbara. Men hård press gör det svårt att tänka nytt. Så här hanterar du det.När behovet att tänka nytt och vara kreativ är som störst är det också som svårast för våra hjärnor att vara anpassningsbara. Det beror på att stress och press får oss att klamra oss fast vid gamla metoder och säkra, men sällan särskilt innovativa, vägval. Det kallas för anpassningsparadoxen och i det här avsnittet hämtar vi inspiration från konsultfirman McKinsey.Det här är fem saker du kan göra för att främja en mer anpassningsbar organisation.1. Gör välmående till en grundläggande kompetensVårt välmående och hälsa är en förutsättning för att vi ska kunna prestera kognitivt. Hälsan är fysisk, mental och social och alla delar behöver sitt. Chefer och ledare behöver ta hänsyn till det här och leda med sina egna beteenden. Den som inte bygger sin egen hälsa är inte rustad att hjälpa andra.2. Gör det högre syftet till er ledstjärna och bestäm vad som är icke förhandlingsbartNär verkligheten trycker på, tempot är högt och kraven ännu högre, kan det vara svårt att lära sig nytt och läsa av nya, osäkra situationer. Verksamheter där det långsiktiga syftet är kristallklart klarar sig bättre när pressen ökar eftersom det hjälper var och en att prioritera när att-göra-listorna är längre än veckans timmar.Och även om ett långsiktigt syfte hjälper oss att prioritera kan vi också behöva hårda gränser: vad i min arbetsvardag är icke förhandlingsbart? 3. Öppna upp för flera möjliga perspektiv i synen på verklighetenNär stress och press och osäkerhet tornar upp sig är det vanligt att vi håller hårt i vad vi redan vet. “Det här har funkat förut” eller “så här har vi alltid gjort” är vanliga beteendemodeller.Det bästa sättet att INTE gå i den fällan är att iaktta sig själv utifrån och konstatera “Okej, nu är jag (eller vi) benägna att hålla hårt i sånt som har varit framgångsrikt tidigare. Men nu är det dags att istället ifrågasätta etablerade sanningar.”4. Bygg djupa relationer med mångfaldStarka relationer hjälper oss att vara anpassningsbara. Socialt stöd påverkar vårt välmående, våra kognitiva funktioner och vår prestation, inte minst i pressade lägen. Ett starkt socialt nätverk med mångfald hjälper oss också med uppgiften att kunna se en situation ur flera perspektiv.5. Gör det tryggt att läraVi lär av motgångar och misslyckanden. När det ser ut som att en miljö är konfliktfri och att alla följer uppsatta regler kan det i själva verket dölja brist på utveckling. Det här handlar om att bygga psykologisk trygghet, något du kan höra mer om i avsnitt 166.I en miljö där det är “högt i tak” vågar människor föra fram idéer och berätta om sånt som inte går bra. Alla blir lyssnade på, alla får bidra och organisationen kan dra nytta av kraften i olika perspektiv.Ett steg i taget – den viktigaste framgångsfaktornSom så ofta är det små steg som gäller för att lyckas. Hitta olika sätt att puffa dig och dina kollegor till de önskade beteenden ni vill se. Ofta har vi insikterna men får inte till beteendeförändringarna. Bryt ner förändringen i små delar och fira varje ansträngning, inte bara när ni lyckas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 9: Viktor Sundin aka @expanding.mvmnt om att lära sig stå på händer! Andra avsnittet på andra säsongen är här och gästen är ingen mindre än en av Sveriges främsta handståendecoacher. Viktor Sundin lärde sig stå på händer i tidig vuxen ålder och har ägnat nästan ett helt decennium åt det. Han fortsätter att lära sig nya discipliner och hans stora passion är acroyoga, en slags lekfull och akrobatisk partneryoga som han dessutom också instruerar i. Han är coach på heltid sedan 2016 och jobbar både online och på plats i Göteborg. God lyssning!  Avsnittsbeskrivning: 00:00 Avsnittet igång: 03:25 Introvinjett rullar 04:00 Gästen presenteras 04:45 Gästen in + Viktors historia med handstående - varför börja stå på händer vid 22 års ålder? 06:45 Viktor tar hjälp av coach: att ”träna handstående” istället för att ”testa handstående” 08:25 Socialt stöd och träning: övergång från lagidrott till individuellt idrottande och hjälpen av sociala medier 10:25 Hur tränar vi att stå på händer? Vad är skillnaderna på att ”testa” och att ”träna” handstående?  12:00 Hur kan en vanlig människa lära sig att stå på händer? 3 generaliserade personer 14:50 Definitionen av balans: tyngdpunkt över stödpunkt - stå på händer genom att hålla din höft (tyngdpunkt) över dina händer (stödpunkt) 17:42 Lärdomar & summering #1: en approach som funkar för en ”otränad person” att lära sig stå på händer 19:40 Hur lång tid tar det att lära sig att stå på händer 10-20 sekunder? 21:55 Vad gör människor som redan kan stå på händer att stå på händer ännu bättre?  25:20 Vad är enklast - att lära sig stå på händer eller att lära sig gå på händer? I vilken ordning skall jag lära mig? 26:50 Vilka skador/motgångar/risker finns när vi lär oss att stå på händer? 28:05 Vad är bäst - stå ofta och lite eller stå sällan men mycket? Finns det en optimal dos för hur ofta/hur mycket? 30:05 Hur ser vägen ut till att kunna fribalansera en hel minut på händer? Henriks tävling mot kollegor! 32:10 Handståendets beståndsdelar: Kapacitet , Balans , Kick-Up/Ingång till Handstående + Positioner (line & alignment) 35:15 Ett rakt & vackert handstående innebär inte nödvändigtvis ett effektivt handstående 37:15 Hur tränar vi dessa olika komponenter av ett handstående? 38:45 Varför brukar människor vilja lära sig stå på händer? Filosofi & drivkrafter bakom att vilja lära sig! 41:05 Dags att avrunda: varför står Viktor på händer och varför hjälper han andra? 42:10 Vad är Acroyoga eller ”Partnerakrobatik”? 42:55 Avslutande ord: hitta ditt varför 43:25 Kom i kontakt med Viktor aka @expanding.mvmt 45:00 Utro Kom i kontakt med Viktor: @expanding.mvmnt @thegremlinsociety @eminenthalsostudio https://expandingmovement.com/links Följ oss på sociala medier @fitnessfilosofifloskler @henrikvalis Tillbaka igen om två veckor! /Henrik --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/fitnessfilosofifloskler/message

Hvis du har tendens til perfektionisme, så er det nemmere sagt end gjort at ændre. Den gode nyhed er, at du ikke behøver slippe af med din perfektionisme. Og her giver jeg dig 8 strategier til at håndtere perfektionisme, der virker og ikke mindst mindsker stress og dårlig trivsel. I dette indlæg lærer du, hvordan du skal håndtere perfektionismen, så den ikke står i vejen for trivsel, effektivitet og kreativitet. Det handler ikke om at fjerne din perfektionisme men om, at du skal integrere og balancere den med andre vigtige dele af dig. Lyt til podcasten om perfektionisme: Kæmper du med perfektionisme? 8 strategier du har brug for at kende Perfektionisme er et personlighedstræk og ikke en negativ ting i sig selv Lad os lige begynde med at slå fast: Hvad er perfektionisme egentlig for noget, og hvad skyldes perfektionisme? Perfektionisme er et personlighedstræk og ikke en dårlig ting i sig selv. Men som med så mange andre personlighedstræk, så er det et spørgsmål om balance. For megen perfektionisme er ikke godt og kan koste dig dyrt. Perfektionisme kan beskrives ud fra følgende definition: Perfectionism is characterized by setting exceptionally high standards of performance and unrealistic goals, accompanied by overly critical self-evaluations and concerns over making mistakes. (Kilde: Multidimensional Models of Perfectionism and Procrastination, 2020) Perfektionisme skyldes altså en tendens til at sætte meget høje standarder, en høj grad af selvkritik og frygt for at begå fejl. Hvis du har tendens til perfektionisme vil du typisk gerne kunne gøre noget perfekt og være blændende god til ting – ellers synes du ikke, det er det værd. I forskningen tales der om både adaptiv (sund) perfektionisme og maladaptiv (usund) perfektionisme. Den maladaptive perfektionisme er perfektionisme i en grad, der skaber problemer og ødelægger vores trivsel – og måske også påvirker andre omkring os negativt. Hewitt & Flett har skabt det, de kalder en Multidimensional Perfectionism Scale, der er en skala, der deler perfektionisme op I 3 dimensioner: Selvorienteret perfektionisme – hvor perfektionismen er rettet mod dig selv.Andreorienteret perfektionisme – som rettes mod mennesker omkring dig.Socialt foreskreven perfektionisme – som er drevet af andres og samfundets idealer og forventninger. Perfektionisme er et personlighedstræk og ikke en dårlig ting i sig selv. Perfektionisme er en sniger Perfektionisme er meget ofte usynlig for den, der er ramt af perfektionisme. Du vil ofte synes, at de krav, du stiller til dig selv, er almindelige og helt naturlige. Du føler, at dine standarder for kvalitet, og hvad der kan accepteres som godt nok, er ganske rimelige og nødvendige. Perfektionisme er derfor lidt en sniger. Hvis du er 100% identificeret med din perfektionisme, er det lidt ligesom at have fået blå maling i øjet uden at vide det – du føler dig bare overbevist om, at verden er blå. På samme måde, vil de tanker, der er drevet af perfektionisme, være tanker, du tager for gode varer. Du ser dem som sandheden og ikke som tanker drevet af perfektionisme. Derfor vil det også være gavnligt at begynde at lære at se dine tanker for, hvad de er: Tanker og ikke sandheden. Det vil ofte være første skridt, når du skal gøre op med usund perfektionisme. Perfektionisme er meget ofte usynlig for den, der er ramt af perfektionisme. Du kan ændre din tendens til perfektionisme Man kunne sige meget om perfektionisme og teorien bag – og her lærer du en hel del! Som med alle andre psykologiske begreber virker de enkle på overfladen men bliver hurtigt komplekse, når man forsøger at forstå dem i dybden. Fokus i dette indlæg er dog primært at give dig praktisk anvendelig viden om perfektionisme og praktiske strategier, der virker, så perfektionisme ikke står i vejen for, at du kan trives. Det er vigtigt at vide, at dine personlighedstræk kan ændres til en vis grad.

Hvis du har tendens til perfektionisme, så er det nemmere sagt end gjort at ændre. Den gode nyhed er, at du ikke behøver slippe af med din perfektionisme. Og her giver jeg dig 8 strategier til at håndtere perfektionisme, der virker og ikke mindst mindsker stress og dårlig trivsel. I dette indlæg lærer du, hvordan du skal håndtere perfektionismen, så den ikke står i vejen for trivsel, effektivitet og kreativitet. Det handler ikke om at fjerne din perfektionisme men om, at du skal integrere og balancere den med andre vigtige dele af dig. Lyt til podcasten om perfektionisme: Kæmper du med perfektionisme? 8 strategier du har brug for at kende Perfektionisme er et personlighedstræk og ikke en negativ ting i sig selv Lad os lige begynde med at slå fast: Hvad er perfektionisme egentlig for noget, og hvad skyldes perfektionisme? Perfektionisme er et personlighedstræk og ikke en dårlig ting i sig selv. Men som med så mange andre personlighedstræk, så er det et spørgsmål om balance. For megen perfektionisme er ikke godt og kan koste dig dyrt. Perfektionisme kan beskrives ud fra følgende definition: Perfectionism is characterized by setting exceptionally high standards of performance and unrealistic goals, accompanied by overly critical self-evaluations and concerns over making mistakes. (Kilde: Multidimensional Models of Perfectionism and Procrastination, 2020) Perfektionisme skyldes altså en tendens til at sætte meget høje standarder, en høj grad af selvkritik og frygt for at begå fejl. Hvis du har tendens til perfektionisme vil du typisk gerne kunne gøre noget perfekt og være blændende god til ting – ellers synes du ikke, det er det værd. I forskningen tales der om både adaptiv (sund) perfektionisme og maladaptiv (usund) perfektionisme. Den maladaptive perfektionisme er perfektionisme i en grad, der skaber problemer og ødelægger vores trivsel – og måske også påvirker andre omkring os negativt. Hewitt & Flett har skabt det, de kalder en Multidimensional Perfectionism Scale, der er en skala, der deler perfektionisme op I 3 dimensioner: Selvorienteret perfektionisme – hvor perfektionismen er rettet mod dig selv.Andreorienteret perfektionisme – som rettes mod mennesker omkring dig.Socialt foreskreven perfektionisme – som er drevet af andres og samfundets idealer og forventninger. Perfektionisme er et personlighedstræk og ikke en dårlig ting i sig selv. Perfektionisme er en sniger Perfektionisme er meget ofte usynlig for den, der er ramt af perfektionisme. Du vil ofte synes, at de krav, du stiller til dig selv, er almindelige og helt naturlige. Du føler, at dine standarder for kvalitet, og hvad der kan accepteres som godt nok, er ganske rimelige og nødvendige. Perfektionisme er derfor lidt en sniger. Hvis du er 100% identificeret med din perfektionisme, er det lidt ligesom at have fået blå maling i øjet uden at vide det – du føler dig bare overbevist om, at verden er blå. På samme måde, vil de tanker, der er drevet af perfektionisme, være tanker, du tager for gode varer. Du ser dem som sandheden og ikke som tanker drevet af perfektionisme. Derfor vil det også være gavnligt at begynde at lære at se dine tanker for, hvad de er: Tanker og ikke sandheden. Det vil ofte være første skridt, når du skal gøre op med usund perfektionisme. Perfektionisme er meget ofte usynlig for den, der er ramt af perfektionisme. Du kan ændre din tendens til perfektionisme Man kunne sige meget om perfektionisme og teorien bag – og her lærer du en hel del! Som med alle andre psykologiske begreber virker de enkle på overfladen men bliver hurtigt komplekse, når man forsøger at forstå dem i dybden. Fokus i dette indlæg er dog primært at give dig praktisk anvendelig viden om perfektionisme og praktiske strategier, der virker, så perfektionisme ikke står i vejen for, at du kan trives. Det er vigtigt at vide, at dine personlighedstræk kan ændres til en vis grad.

Socialt anbragte og udsatte unge skal møde litteratur i langt højere grad. De skal skrive, læse og tale om litteratur. Det er målet med workshoppen 'Fortællingens magt', der er målrettet anbragte og udsatte unge i Københavns Kommune. Bag projektet står blandt andre Haidar Ansari - dansk digter, der havde sin debut sidste år med digtsamlingen 'Institutionaliseret', som blev skrevet, mens han afsonede en dom i fængslet. Den berømte kinesiske kunstner, Ai WeiWei, er lige nu i gang med et kunstprojekt, hvor han rækker fuckfingeren til hele verden. Projektet hedder 'Middle Finger' og giver, sammen med den digitale kunstplatform Avant Arte, alle verdens borgere mulighed for at bruge den mellemste finger. Vi prøver at forstå budskabet og graver så tilbage i tiden, for det berømte tegn er oldgammelt. Vært: Jesper Dein.

Recovery Bulls, der er et idrætsfælleskab for socialt udsatte, har lige nu gang i et stort sundhedsprojekt ”Sund, Sundere, Sundest” – bl.a. i samarbejde med ProRepubliQ i Esbjerg. Og det er et sundhedsprojekt med stor succes, hvor der allerede nu kan ses fysiske og sundhedsmæssige forbedringer. I forbindelse med ProRepubliQ´ 1-års fødselsdag i Esbjerg, så arrangeres der også en særlig event for netop Recovery Bulls på lørdag. Radio Victoria har haft besøg af både Recovery Bulls og ProRepubliQ - hør mere om eventen og det store sundhedsprojekt her:

I denne episode har Terese inviteret Tia Korpe, founder af Future Female Sounds i studiet, til en snak om Tias karriere i musikbranchen, hvordan hun har opbygget et community med over 7000 DJs worldwide, om feminisme og hvordan man kan ændre verden til det bedre gennem socialt iværksætteri. Lyt med!NÆVNT I EPISODEN:Future Female Sounds Online DJ AcademyCONNECT:Følg Tia Korpe på:Instagram, LinkedInFølg Future Female Sounds på:Instagram, Tik TokFølg Busigirl Podcast på:Instagram, Tik Tok, LinkedInFølg Terese Ask på:Instagram, TikTok LinkedIn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fitness, Filosofi & Floskler - avsnitt 7! Mattia är killen som lämnade krigets Bosnien och invandrade till Sverige tidigt 90tal. Från att vara en bråkig ungdom och machokille på basketplan till att bli en empatisk och spirituell man som till och med var vegan i 6 år. Han har brutit sig ur 9-5 och har byggt ett liv kring sina egna principer så han kan hänga på kafé dagtid, träna när han vill och ta hand om jobb som bäst passar honom. Lyssna in på ett friskt avsnitt om en både inspirerande och imponerande individ, minst sagt! ------ Avsnittsbeskrivning: 00:00 Intro 01:00 Gästen in - vem är Mattia Prskalo? 03:15 Mattia före nuvarande Mattia - nyfiken & nyexad från Högskolan i Halmstad 04:15 9-5 jobb, effektivitet och kontorsarbete 05:50 Mattias morgonrutin + hur göra det bästa med vår kropp och hjärna på en vanlig dag 09:00 Om att läsa och prova sig fram - morgonrutin som en rolig & utforskande vana du kalibrerar 11:15 Kan man vara frisk utan en morgonrutin? Vad är ens friskhet? Vad är en flexibel morgonrutin? 13:00 Paralleller mellan träningsprogram och morgonrutin - Vad är Minimal Morgonrutin och vad är Maximal Morgonrutin? 14:00 Rörelse, Andning, Tacksamhet, Skrivande och andra ting vi kan göra på morgon (… samt kväll). 18:00 Om att inte ha ett kontor men att sitta på ett kafé och jobba: sociala sammanhang, medarbetarskap och mikro-communities 22:00 Mattia om livet som modell på heltid, SVTs modellpojkar och udda jobb i Istanbul 24:30 Hur är det som ung man att få betalt för sitt utseende? Psykologi, hormonell hälsa och kroppsliga transformationer. 27:00 Skillnaden på att modell nu och då, friskhet och hälsa i en sjuk bransch med många unga 29:00 Måste vi styrketräna för att vara friska? Måste Mattia styrketräna för att vara frisk? 30:30 Träningsprogram - varaktighet, utvärdering & kalibrering… samt några ord om genetik 33:45 Hur långt ska ett träningsprogram vara och varför? När får jag resultat från min träning? Vilka resultat får jag? 37:35 Mattia om olika träningsprogram: helkropp, halvkropp, tre-split etc - fördelar & nackdelar med olika metoder 41:30 Hur specifika behöver träningsprogram vara? Finns allmängiltiga träningsprogram? Vad gör träningsprogram framgångsrika? 44:00 Socialt stöd, accountability och att alltid vara snäll & aldrig vara dömande mot den som försöker 50:20 Lyssnarfråga #1: Varför är du inte vegan längre? Ideologi, hållbarhet, näring, kapitalism 54:35 Lyssnarfråga #2: Mattias andningsträning och den sinnesron som följer: Fire-Breathing, Yoga-andning á 60 punkter 1:00:00 Kvällsrutin tips & tricks enligt MattiaMetoden: När äta sista måltiden? Vad är en släckarklocka? Ljus, bok och läggdags 01:01:54 Avslutande ord - ---------- Kontakt: @fitnessfilosofifloskler @mattiaprsk @henrikvalis --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/fitnessfilosofifloskler/message

Lars Wikman snackar Elixir på bredden och djupet med Kristoffer och Fredrik. Från vilket håll kommer språket, och hur förhåller det sig till och jobbar ihop med Erlang och dess plattform? Hur påverkar eller påverkar inte Erlangs egenheter och unika egenskaper Elixir? Måste man skriva Erlang hela tiden för att kunna hålla på med Elixir? Det blir en hel del diskussion av att drifta och skala, och om de många problem som Erlangmiljön låter en mer eller mindre strunta i. Lars berättar också om spännande möjliga konstprojekt i Elixir, och om fantastiska möjligheter att inspektera och förändra system medan de körs. Som bonus efter avslutningsmusiken: lite backupsnack. Avsnittet sponsras av Grebban - en e-handelsbyrå som söker fler utvecklare inom bland annat backend och fullstack. Söker du och får ett jobb och nämner Kodsnack i din ansökan så får du en sign-on-bonus på 20000 kronor. Surfa in på grebban.com/kodsnack för mer information och ansökan! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Lars Tidigare avsnitt med Lars Elixir Erlang Avsnittet med Joe Armstrong Actormodellen Genservers OTP - Erlangs standardbibliotek, ungefär José Valim - Elixirs skapare Global interpreter lock Metaprogrammering Monkey patching Bruce Tate Seven languages in seven weeks Preemptive concurrency Share nothing Sidekiq Redis Mix Hex - pakethanterare för Elixir (och Erlang) Erlang ecosystem foundation Clojure - Lispdialekt Impedance mismatch Wasm - Webassembly Firefly - Wasm-kompilator (bland annat) för Elixir och Erlang Pattern matching (Andreas) Ekeroot Regular programming - Lars och Andreas podd Let it crash-filosofin Phoenix - webbramverk för Elixir BEAM - Erlangs virtuella maskin Supervisors i Erlang och Elixir Heroku Fly.io Wireguard libcluster Liveview Phoenix channels Pleroma Akkoma Gotosocial Takahē - activitypubserver i Python Honk Genserver.social Ashai linux på Mastodon - uppdateringar om jobbet med Linux på Apple silicon Fedifinder Worse is better Cory Doctorow mastodon.art Kristoffers blogg RSS Fosstodon Grebban - veckans sponsor söker utvecklare Laravel grebban.com/kodsnack - läs mer eller ansök Kristoffers företags hemsida Bulma - CSS-ramverk Vue Tailwind Hetzner NIF Rustler - för att skriva NIF:ar i Rust Jamie Zawinski Aral Balkan Masto.host Activitypub Bittorrent Webmention Elixir in action Cowboy - kan ta produktionstrafik Bryan Hunt Livebook Jupyter notebooks REPL - Read-eval-print loop Teaching Elixir - grunderna Prolog Akka Titlar Nyfiken på Elixir, och Lars plats i det Helt och hållet Erlang Rätt in i modermodemet Helt hipster compliant Socker på Erlang Java läckte igenom Ett fett lager mellan Ingenting som låtsas Väldigt happy path Något annat har gått sönder Processen dör Microservicessystem, fast i en monolit Socialt belastat Extremt boostig Följa Doctorow utan att det går sönder Passar inte riktigt på Mastodon Twitter är inte ett RSS-flöde BEAM curious BEAMstream Inte en lösning på CSS-frågan Om man inte vil ha ett frontendramverk Mycket slimmade diffar Ett betryggande sätt att planera arbete på Protokollet, på ett väldigt löst sätt Det här är det hemliga vapnet

Retorikern & författaren Isabella Alveborg gästar studion, aktuell med boken "Bli ett socialt geni - konsten att skapa förtroende". Hon ger oss lite tips och trix på hur vi vässar våra sociala färdigheter!

Erika och André går igenom sina mål för 2023 och hur de ska gå till väga för att uppnå dem.SammanfattningAndrés mål för 2023:Lära sig spela bandyLäsa Bibeln på ett årSpringa ett maratonRinga en kompis i veckanFlyttaLäsa bok en kväll i veckan i stället för att titta på datorn/TV:nBada med barnen en gång i månaden (utanför hemmet)Gå en kurs i jobbetSkriva en projektlista för huset och genomföra denErikas mål för 2023:Socialt varje veckaFlytta (utan att må dåligt i processen)Grundlig genomgång av mina kläderGrundlig genomgång av mitt kontorSälja urvuxna barnskorÅka bort med man utan barn 24-48 timmarUtflykt till skog eller liknande hela familjen minst tre gånger under åretKort träningspass minst 4 av 7 kvällarTesta något pass i den digitala grejen jag köpt på friskvårdsbidragetÄndra upplägget i Resursbiblioteket så att det är lättare att se allt, filtrera och/eller sökaEn till videokursCafédag varje månad för att t.ex. jobba på Mer strukturDagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på:  Gör din egen lista (med mål eller riktning) för 2023.Redigering: Erik AnderssonMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Julia missar förädramötet och Louise sover sig igenom utvecklingssamtalet. Någon swishar hejvilt och den andra är socialt off och vet inte längre hur man beter sig. Vad är egentligen rätt att göra när barnen pajar saker hos andra och varför duckar Louise alla konflikter? Tack till Läkarmissionen och Under your skin för veckans spons. 

En ekonomisk och social katastrof hotade under hösten 2022 ett Europa där Sverige plötsligt blivit största exportör av elektricitet. Allt under hösten 2022 handlade om energikrisen i spåren av Rysslands krig i Ukraina, som medfört följdeffekter för ett vanligtvis så stabilt nordiskt elnät där en pålitlig tillgång av ström i kontakterna närmast setts som en naturlag. Prognoserna pekade dessutom på att elbehovet skulle öka samtidigt som flera energikällor skulle fasas ut för att rädda klimatet i en ekvation som redan hade lett till omtalade konsekvenser för välutvecklade länder. Plötsligt talades det på den europeiska kontinenten om krigsvinter, stundande ransonering och eventuella släckningar av hela områden där näringslivet får pausa sin verksamhet på grund av den rekorddyra elen som blivit en följd av den allvarliga bristen på energi. Hur hamnade Europa där, vem skulle bära skammen och hur skulle situationen lösas – med kärnkraft, mer vindkraft eller genom energibesparande åtgärder? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Hvor gode er vi til at passe på socialt udsatte i sundhedsvæsenet og velfærdsstaten generelt? Det er emnet i dagens afsnit af Samfundstanker, hvor Nina Brünés er gæst i studiet. Nina Brünés er faglig koordinator for socialsygeplejerskerne i Region Hovedstaden og medlem af Rådet for Socialt Udsatte. Hun har gennem sit arbejde konstateret, at en stor gruppe socialt udsatte med fysiske lidelser, ikke har lyst til at blive indlagt på hospitalerne, hvor de ikke føler sig taget godt imod. Så hvordan passer vi på dem, der er skæve og anderledes, i et system der giver alle lige behandling? Kontakt til podcastvært Martin Ågerup: martin@cepos.dk  Udsendelsen er optaget d. 14. februar 2022.

Socialt udsatte lever 19 år kortere end gennemsnittet. De kommer ofte først til lægen, når de fejler noget akut og ender på skadestuen. Men de bagvedliggende lidelser bliver der ikke taget hånd om. Hvorfor er der så meget ulighed i behandlingen, når det er gratis for alle at komme til lægen og på hospitalet? Og er løsningen at sende sygeplejersker og læger på gaden? Medvirkende: Nina Brünés, faglig koordinator for socialsygeplejerskerne i Region H og medlem af det Nationale råd for socialt udsatte og Ivan Christensen, forstander på Mændenes hjem og fmd. for udsatterådet i Region H. Vært: Maja Thiele, læge og forsker. Producer: Victoria Touveneau. sygtnok@dr.dk

En podcast om overspisninger med @spisepsykologicoach Mette Fulgsang Larsen og coach Heidi Møller Jensen, der begge dagligt arbejder med kvinder og deres årsager til overspisninger. Kom i gang med at få hjælp for kun 179 kr.: Læs mere her Følg med på Instagram: @spisepsykologicoach Følg med på Facebook: www.facebook.com/MetteFuglsangLarsen Hent gratis foredrag her: www.mettefuglsanglarsen.dk/fa-hjaelp

Greta blir kär på en fest men kärleken slutar i fysisk och psykisk misshandel. Det kommer ta tid att ta sig ur och Gretas vittnesmål är bara ett av många från unga som levt i en våldsam relation. Enligt en aktuell studie från Stockholms universitet har sex av tio gymnasieelever utsatts för våld i en nära relation. Den vanligaste förekomsten är kontroll, systematiskt nedtryckande och elaka glåpord. Men många vittnar också om slag, sexuellt våld eller tvång till sexuella handlingar. P3 Krim tittar denna vecka närmare på våld i unga relationer, vi får höra flera skakande berättelser och söker svar från politikerna hur våldet kan förebyggas och bestraffas. Här kan du få mer information om hur du får hjälp om du eller någon du känner är utsatt för våld i nära relation: https://ungarelationer.se/ https://kvinnofridslinjen.se/sv/ Programledare:  Evalisa Wallin Viktor Ahldén Medverkande: Greta Malin* Sofia*  Sibel Korkmaz, doktorand Socialt arbete vid Stockholms Universitet Linn Törnlund, samordnare Tjejjouren Skogsrå i Sundsvall * Namnen är inte deras riktiga Producent: Viktor Papini Reporter: Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

Greta blir kär på en fest men kärleken slutar i fysisk och psykisk misshandel. Det kommer ta tid att ta sig ur och Gretas vittnesmål är bara ett av många från unga som levt i en våldsam relation. Enligt en aktuell studie från Stockholms universitet har sex av tio gymnasieelever utsatts för våld i en nära relation. Den vanligaste förekomsten är kontroll, systematiskt nedtryckande och elaka glåpord. Men många vittnar också om slag, sexuellt våld eller tvång till sexuella handlingar. P3 Krim tittar denna vecka närmare på våld i unga relationer, vi får höra flera skakande berättelser och söker svar från politikerna hur våldet kan förebyggas och bestraffas. Här kan du få mer information om hur du får hjälp om du eller någon du känner är utsatt för våld i nära relation: https://ungarelationer.se/ https://kvinnofridslinjen.se/sv/ Programledare:  Evalisa Wallin Viktor Ahldén Medverkande: Greta Malin* Sofia*  Sibel Korkmaz, doktorand Socialt arbete vid Stockholms Universitet Linn Törnlund, samordnare Tjejjouren Skogsrå i Sundsvall * Namnen är inte deras riktiga Producent: Viktor Papini Reporter: Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

Traumer - store og små - sætter sig i krop og sind. At være traumatiseret kan måske bedst beskrives som at opholde sig i et indre fængsel, som begrænser din frihed og mulighed for bare at leve dit liv, som du vil. Dette indlæg har fokus på symptomer på traumer og er 2. del af en serie på 5 om traumer. Her har du links til de andre dele af serien: PTSD - om årsager til traumer og undertyper af traumerBehandling af traumer – en guideSelvhjælp til traumer – 5 veje du kan gåNår traumer fører til trivsel – om “posttraumatisk vækst” I denne del kan du bl.a. lære om: Forskellen på en akut reaktion vs. kronisk PTSDHvorfor nogle mennesker får PTSD og andre ikke gørAlmindelige symptomer på traumer, herunder genoplevelse, undgåelse og meget andetSærlige konsekvenser af traumer: tab af relationer og tab af identitet og formål. Symptomer på traumer - bredt set Symptomer på PTSD eller traumer lidt bredere set kan være mangeartede, da symptomerne er et udtryk for en overvældende belastning, og vi reagerer vidt forskelligt. Her giver jeg dig et indblik i, hvilke symptomer der typisk optræder ved PTSD og traumer generelt. Det er godt at kende og forstå symptomer på traumer, men det er langtfra altid relevant at bruge tid på at finde ud af, om man lige lever op til de diagnostiske kriterier eller ej. Derfor fokuserer jeg heller ikke kun på de symptomer, der beskrives i diagnosemanualen men traumer bredere set, og herunder kan du lære om symptomer og kendetegn ved traumer delt op i forskellige underkategorier. Som du vil opdage i dette og de andre dele af denne serie, er min indstilling at diagnoser i sig selv er ret uinteressante. Hvis en diagnose kan give adgang til fx god behandling, så er det godt, men vi skal passe på med at stemple os selv eller andre som syge eller anderledes, bare fordi vi kæmper med naturlige følger efter traumer. Hvad der derimod er interessant er, hvordan vi får det bedre og lever og trives som mennesker, når vi har oplevet traumer, og det håber jeg, du vil blive klogere på her. Akutte og forbigående vs. kroniske symptomer på PTSD De fleste reagerer på den ene eller den anden måde umiddelbart efter et traume eller et chok. Reaktionen lige efter et voldsomt traume kan spænde fra voldsom uro, høj angst og et hektisk aktivitetsniveau til træthed, handlingslammelse og følelsesløshed. For de fleste vil symptomerne aftage af sig selv efter et stykke tid, Der er først tale om PTSD, når reaktionen enten er langvarig - altså at den akutte reaktion ikke går over af sig selv - eller kommer forsinket og heller ikke bare forsvinder igen. Tidligere mente man, at symptomerne som følge af et traume altid kom relativt kort tid efter traumet, men efterhånden anerkendes det, at PTSD kan udløses senere - nogle gange flere år efter et traume. Hvornår der er tale om akutte symptomer og hvornår tilstanden glider over i en mere kronisk og problematisk lidelse, kan der heller ikke sættes et bestemt antal dage eller uger på. Overordnet set kan man sige, at hvis symptomerne varer ved og griber ind i hverdagen og din livskvalitet, så er der behov for at du enten selv gør noget for at få det bedre eller får professionel hjælp. Når oplevelser ikke kan integreres, kan de sætte sig som traumer Overordnet set kan vi forstå symptomer efter traumer som tegn på, at oplevelsen ikke er blevet integreret i krop og sind. Traumer kan ses som en form for blokeret energi, og når en oplevelse er for overvældende rent følelsesmæssigt, kan det tage tid at integrere oplevelsen fuldt ud. Én af de ting, der kan gøre det svært at få bearbejdet traumatiske oplevelser er, at vi kan mangle ord for det, der er sket. Måske har du selv traumer med dig og kan nikke genkendende til, at traumet på den ene side har sat sig fast i dit system og på den anden side har du svært ved at sætte ord på, hvad der er sket eller hvordan du har det. Dét at udtrykke dig, omkring hvad der er sket ,