Podcasts about studerar

Språkens historia är berättelsen om mångfald, emigration och förändring. Under mänsklighetens har det existerat uppskattningsvis 1,5 miljoner språk som har minskat till dagens runt 7000 språk.I Sverige kan vi med en viss ansträngning förstå texter från Birger Jarls tid, men tidigare texter är svårbegripliga utanför språkvetares skrå. Svenskan har utvecklats från proto-indo-europeiskan under tusentals år. Genom att analysera fram resterna av proto-indoeuropiska ord i dagens indo-europeiska språkfamilj kan vi få en fragmentarisk bild av indoeuropernas samhälle för tusentals år sedan.I det senaste avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledarens Urban Lindstedt med Sverker Johansson, lingvist som är aktuell med boken På vandring i språkens fotspår.De flesta språk har avknoppats från tidigare språk. Studerar vi språkfamiljen indo-europeiska språk kan vi se att språkträdet förgrenas var tusende år. De är kanske så länge ett språk lever. Genom att jämföra exempelvis räkneord mellan olika språk går det att se släktskap.Sumererna skapade det första kända skrivna språket med sin kilskrift för femtusen år sedan, men de flesta språk saknar skriftspråk. Skriftspråk har en konserverande effekt på det talande språket.Detta är en nymixad repris.Lyssna också på Tillit hos homo erectus var grunden till språkets uppkomstBild: Babels torn av Pieter Brueghel den äldre, Wikipedia, Public Domain.Musik: Egyptian Exotic Music Cue av Bobby Cole, Storyblock Audio,  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inom kort kommer vi köra en heldags utbildning för dig som vill starta eget eller ta din business till nästa nivå. Utbildning är 100% gratis och kommer hållas på Google meet

Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor. När hon hör nyhetsinslag om de krigsdrabbade i Ukraina är det mycket hon känner igen från Sarajevo. Men hon forskar idag på något helt nytt.Ivanas nuvarande forskning handlar om relationen mellan människor och det invasiva stilla havsostronet. Reporter: Ulla de Verdier Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Språkens historia är berättelsen om mångfald, emigration och förändring. Under mänsklighetens har det existerat uppskattningsvis 1,5 miljoner språk som har minskat till dagens runt 7000 språk. I Sverige kan vi med en viss ansträngning förstå texter från Birger Jarls tid, men tidigare texter är svårbegripliga utanför språkvetares skrå. Svenskan har utvecklats från proto-indo-europeiskan under tusentals år. Genom att analysera fram resterna av proto-indoeuropiska ord i dagens indo-europeiska språkfamilj kan vi få en fragmentarisk bild av indoeuropernas samhälle för tusentals år sedan. I det senaste avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledarens Urban Lindstedt med Sverker Johansson, lingvist som är aktuell med boken På vandring i språkens fotspår. De flesta språk har avknoppats från tidigare språk. Studerar vi språkfamiljen indo-europeiska språk kan vi se att språkträdet förgrenas var tusende år. De är kanske så länge ett språk lever. Genom att jämföra exempelvis räkneord mellan olika språk går det att se släktskap. Sumererna skapade det första kända skrivna språket med sin kilskrift för femtusen år sedan, men de flesta språk saknar skriftspråk. Skriftspråk har en konserverande effekt på det talande språket. Lyssna också på Tillit hos homo erectus var grunden till språkets uppkomst. Bild: Babels torn av Pieter Brueghel den äldre, Wikipedia, Public Domain. Musik: Egyptian Exotic Music Cue av Bobby Cole, Storyblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling. Två högstadieungdomar som delar på samma mobilhörlurar det är en konkret bild av nära vänskap. Lärarna är ofta lyhörda för elevernas sociala signaler, men har sällan tid att fokusera på dem, trots att hur vänskapandet fungerar på högstadiet är så viktigt för både elevers välmående och skolprestationer. Vuxenvärlden behöver ett språk med nya begrepp för att bättre kunna förstå och prata om sociala relationer på högstadiet, menar Lina Lundström, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, som har doktorerat kring hur högstadieungdomar "gör vänskap".  Programmet är en repris från augusti 2020. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Högstadieungdomar lägger mycket tid, kraft och energi på det viktiga arbetet att "göra vänskap" men vuxenvärlden behöver bli bättre på att förstå hur viktigt det är, enligt en ny doktorsavhandling. Två högstadieungdomar som delar på samma mobilhörlurar det är en konkret bild av nära vänskap. Lärarna är ofta lyhörda för elevernas sociala signaler, men har sällan tid att fokusera på dem, trots att hur vänskapandet fungerar på högstadiet är så viktigt för både elevers välmående och skolprestationer. Vuxenvärlden behöver ett språk med nya begrepp för att bättre kunna förstå och prata om sociala relationer på högstadiet, menar Lina Lundström, doktor i barn- och ungdomsvetenskap, som har doktorerat kring hur högstadieungdomar "gör vänskap". Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Student, författare och krönikör som i debutromanen skildrar hur det är att växa upp utan sin far, den fängslade Dawit Isaak. Om Sverige och Eritrea, rasism och drömmar. Betlehem Isaak övertygad om att Dawit Isaak är vid liv Ja, min pappa lever. Och kanske tänker du, hur vet du det? Det är här den tysta diplomatin kommer in. Jag kan och får inte säga mer. Det berättar Betlehem Isaak, dotter till den fängslade journalisten Dawit Isaak i sitt sommarprogram. Betlehem Isaak, författare, krönikör och student talar också om kampen för att få sin pappa Dawit fri, efter 19 år i eritreanskt fängelse. Hon berättar om sina egna minnen av favoritstunderna med en pappa som gärna läste högt ur diktsamlingar och alltid tog ställning för barnen. Hon talar också om den rasism som hon själv har mött. Den finns på många ställen. Ibland är den tydlig och högljudd, men inte alltid, säger hon. Den kan också vara ett leende ansikte som nekar en jobb och bostad. Trots allt är Betlehem Isaak optimist och drömmer om ett samhälle byggt på tolerans och förståelse. Om Betlehem Isaak Student, författare, krönikör, 26 år. Född i Asmara i Eritrea, uppväxt i Asmara och Göteborg. Bosatt i Malmö. Debuterar som Sommarvärd. Debutromanen Mitt liv utan dig kom ut i år och är en starkt personlig berättelse om att växa upp utan sin far, Dawit Isaak. Redan som sjuåring ser hon sin far föras bort av säkerhetspoliser och han hålls fortfarande fängslad i Eritrea utan rättegång. Självbiografin ligger även till grund för pjäsen Jag är Betlehem Dawit Isaak som hade urpremiär tidigare i år på Angereds Teater i Göteborg. Studerar statsvetenskap vid Lunds universitet. Har varit krönikör i GT och bland annat jobbat som personlig assistent. Är engagerad i mänskliga rättigheter med fokus på jämlikhet och rasism. Mitt program handlar om Sverige och Eritrea, om rasism men också om min familj, om mina drömmar och förhoppningar och om att ljuset ändå finns och att vi tillsammans kan nå dit trots de olika samhälleliga och personliga problem vi ständigt tvingas möta. Producent: Anna Landelius

Nästan var tredje gymnasieelev avbryter eller fullföljer inte sin utbildning och i gruppen 16–29 år finns det 170 000 personer som varken arbetar eller studerar. Vilka är de och vilket stöd behöver de får att fullfölja sina studier och etableras i arbetslivet? Vad görs redan idag? Medverkande: Susanne Zander Dua, Marianne Linblå Skolverket, Hans-Eric Wikström Skolverket, Gunnar Anderzon SKL, Caroline Sundberg SKL, Rebecka Herdevall MUCF, Mario Zetino MUCF ​Moderator: Oskar Svensson Arrangörer: Dua, MUCF, SKL, Skolverket

Roger och Micke gästar podden och analyserar vilka möjligheter och utmaningar som finns när det gäller att studera på gymnasienivå men även på kommande högre nivåer. Alltifrån studiegrupper, passiv inlärning till vilka trappsteg man måste vara beredd på när man utvecklar sin studieteknik tas upp till diskussion.  

Lyssna på vår gästpratare Kaltum Mohamud som är lärarstudent i Örebro och som jobbar på fritidsgården i Vivalla. Hon är född i Örebro och hamnade sedan i Stockholm. Nu är hon tillbaka. Hon känner sig mer hemma i Vivalla och i Örebro än i Stockholm. Radio 14 produceras i samarbete med Hyresgästföreningen och ÖBO.

JAZZSÅNGERSKA. Jazzsångerskan Isabella Lundgren berättar en sorglig och vemodig historia om sin livsresa med musik, droger och tro. Redan som barn känner hon sig främmande inför den värld som hon hamnat i och sökte tidigt tröst i musiken. Direkt efter studenten bar det iväg till New York, en stad full av musik och energi. Här kunde hon vara som hon ville, även om hon inte visste vem hon var. Efter fyra år med ett destruktivt missbruksbeteende återvände hon till Sverige. Hon kom i kontakt med AA och började studera teologi. Isabella pekar på vikten av hur vi förvaltar vår moral och om kärleken till musiken.Om Isabella LundgrenUtsedd till Årets musiker vid P2 Jazzkatten-galan 2015. Strålande recensioner för albumet Somehow life got in the way, som också fick priset Guldskivan av tidningen Orkesterjournalen. Gjorde sju konserter i Japan i höstas och turnerar i Sverige och Japan under 2016.Studerat musik vid New School University i New York. Uppträdde där med olika grupper, bland annat Woody Allen Jazz Band. Återvände till Sverige efter fyra år och tog sig då ur ett destruktivt missbruksbeteende.Är vegan. Studerar just nu teologi.Producent: Emelie Rosenqvist

STUDENT, LYSSNARNAS SOMMARVÄRD. Emilia Lind röstades fram som Lyssnarnas Sommarvärd. Hon talar om hur livet plötsligt förändrades en dag när hon var 16 år och fick veta att hennes mamma hade dött. Studenten Emilia Lind berättar om livet där hon växte upp med sin mamma och med stora drömmar om att bli landslagsspelare i fotboll. Vi får höra om dagen då allt förändrades. Hon var 16 år och skulle just spela en match när hon får veta att hennes mamma har dött.  I sitt program berättar Emilia Lind vad hon varit med om efter det, vad hon tänkte, kände och vad hon har lärt sig. Hon reflekterar kring ensamhet, om att vara som alla andra, vad som är en normal familj och längtan efter kärlek. Och hon berättar om hur hon byggde upp sitt liv på nytt.Om Emilia LindFramröstad som Lyssnarnas Sommarvärd med sitt bidrag där hon beskriver sitt liv som maskrosbarn. Hennes mamma dör när hon är 16 år, hon har ingen kontakt med sin far och har inga syskon. Under gymnasiet bodde hon i fosterhem och trängde undan sorgen med studier, fotboll och engagemang i elevkåren. Studerar nu till socionom.Producent: Ola Hemström

För många kan det se ut som kaos, men när Robert Glinwood lyfte på en sten i mormors trädgård och kikade på myrorna som irrade omkring, såg han struktur i deras beteende. Efter det var han fast. Som barn visste inte Robert Glinwood att man kunde jobba med det han faktiskt ägnade mycket tid åt, att studera insekter. Men idag är det precis vad han gör. På Sveriges Lantbruksuniversitet forskar han på hur växter och insekter kommunicerar med hjälp av kemiska ämnen, med målet att skydda grödor från skadedjur.Karin Gyllenklav karin.gyllenklev@sverigesradio.se

Emma Jönsson vill veta hur vi upplever smekningar. Hon har sett att de som har mest hår på huden också uppger att de har sex oftare. Förklaringen är troligen så enkel som att de har fler nervceller som känner av beröring, så att de njuter mer av det, säger Emma: Och så leder det ena till det andra.Nyligen presenterade hon sina resultat på världens största neurokonferens i Chicago. Det är en utåtriktad del av forskarlivet som hon gillar. Vi är på väg bort från den tid då forskare kunde sitta bakom en pappershög och inte ha så mycket social kompetens, säger hon.Emma Jönsson är doktorand i neurovetenskap vid Göteborgs universitet.Programmet sändes första gången i november 2015. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Emma Jönsson vill veta hur vi upplever smekningar. Hon har sett att de som har mest hår på huden också uppger att de har sex oftare. Förklaringen är troligen så enkel som att de har fler nervceller som känner av beröring, så att de njuter mer av det, säger Emma: Och så leder det ena till det andra."Nyligen presenterade hon sina resultat på världens största neurokonferens, i Chicago. Det är en utåtriktad del av forskarlivet som hon gillar. Vi är på väg bort från den tid då forskare kunde sitta bakom en pappershög och inte ha så mycket social kompetens, säger hon.Emma Jönsson är doktorand i neurovetenskap vid Göteborgs universitet.Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

02 Hur studera Bibeln del 2 Ett studium om tre Bibelstudiemetoder i pdf ligger på http://www.bibelstudium.org/archives/442

01 Hur studera Bibeln del 1 Ett studium om tre Bibelstudiemetoder i pdf ligger på http://www.bibelstudium.org/archives/442

01 Hur studera Bibeln del 1 Ett studium om tre Bibelstudiemetoder i pdf ligger på http://www.bibelstudium.org/archives/442

02 Hur studera Bibeln del 2 Ett studium om tre Bibelstudiemetoder i pdf ligger på http://www.bibelstudium.org/archives/442

Alasdair Skelton ville bli geolog redan som barn, när han växte i trakten av Loch Ness. Nu studerar han jordbävningar på Island och hoppas kunna förutspå dem med hjälp av förändringar i grundvattnet. Sammansättningen i grundvattnet ändrar sig nämligen när det uppstår sprickor i jordskorpan och de förändringarna vill forskarna dra nytta av. Det var en lärare som väckte Alasdair Skeltons intresse, och idag tittar han på stenar vart han än kommer. Där vi andra bara ser en gråsten kan han se en hel historia om jordens ursprung. Alasdair Skelton är professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se

Social entreprenör och föreläsare Leo Razzaks Sommarprogram handlar om att nå sina mål. I programmet, som är en present till 6-åriga lillasystern Leona, beskriver han familjens historia som sträcker sig från Bangladesh till Stockholms förorter och tillbaka. Uppväxten var brokig. Mamman led av svåra alkoholproblem och familjen flyttade många gånger i hopp om att lämna problemen bakom sig och skaffa sig ett bättre liv. Under resans gång hamnade dock Leo i kriminella kretsar. – Många av mina gamla vänner sitter bakom galler eller är döda. Men det sjuka är att vi redan då visste redan vem som skulle hamna var. Vi brukade skoja om vilka som skulle hamna på plattan, vilka som skulle bli gangsters och vilka som skulle dö, säger Leo Razzak i sitt Sommar i P1. Leo Razzaks Sommar i P1 handlar också mycket om hans far. Tillsammans har de sett till att öppna ett barnhem i Bangladesh och idag bedriver de ett välgörenhetsprojekt i landet för att hjälpa familjer till ett bättre liv. Om Leo Razzak Inspiratör som föreläser såväl i Riksdagen som på högstadieskolor om hur mångfald kan användas ur ett affärsperspektiv. Har varit nominerad både till Årets Talare och Årets Affärsnätverkare. Driver stiftelsen Banglabarn, en ideell organisation som bland annat byggt upp social verksamhet och ett barnhem i en by i Bangladesh. Började sitt sociala engagemang i Sharafs Hjältar - en organisation som via Fryshuset arbetar för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Har jobbat på Sveriges Radio P3 och varit programledare i UR:s tv-program Justitia om brott och straff. Studerar just nu på Stockholms dramatiska högskola. – Det tragiska i livet är inte när vi inte når våra mål. Det är när vi inte har några mål. Producent: Anton Berg

Unga arbetslösa som inte studerar eller har praktik är ett växande problem i Sverige. Över 120 000 unga mellan 16 och 25 år beräknas ingå i gruppen, som kommuner och myndigheter får allt svårare att hjälpa. Alen i Linköping är en av dem.