Podcasts about i europa

Brentoljan fortsätter att handlas upp efter att attackerna mellan Israel och Iran har eskalerat under helgen.Trots upptrappningen så stiger börserna i Asien och terminerna i USA pekar mot en grön öppning. I Europa ser handelsveckan ut att starta på rött. Senare i veckan får vi räntebesked både från Fed och Riksbanken.

Det lyser rött på de flesta håll i Asien. Terminerna på Wall Street pekar mot en nedgång, efter att landet fått ett sänkt kreditbetyg. I Europa ser det ut att bli en avvaktande inledning på den här handelsveckan.

100 GW havvind er i drift eller under bygging globalt. Norges andel av markedet er én promille i dag og synkende til en halv promille i 2030. – Det gir ikke mening at vi skal ha så lave ambisjoner, sier Ivar Slengesol, VP Wind & MetOcean i TGS og leder av styringsgruppen i industriklyngen Norwegian Offshore Wind.Er flytende havvind en næring Norge skal ta en ledende rolle i eller kommer vi til å sløse bort titalls milliarder uten å få noe særlig igjen for det?De politiske ambisjonene er uklare og Norge har ramlet ned fra andreplass til femteplass – bak Storbritannia, Frankrike, Sør-Korea og Japan – på TGS 4C Offshores indeks over de mest attraktive markedene for flytende havvind.– Norge risikere å havne bakpå og vi er dekoblet det som skjer globalt, mener Slengesol.Det er 100 GW havvind i drift eller under bygging i dag og markedsanalysene viser at kapasiteten kan øke til i underkant av 400 GW i i 2035. Flytende havvind kan vokse fra 0,5 til 26 GW.– Det har skjedd mye positivt innen flyende havvind globalt det siste halve året, sier Slengesol og utdyper:– Flere store prosjekter har fått konsesjon og det er også tatt investeringsbeslutning i en håndfull store prosjekter i Korea, Storbritannia og Frankrike. Dette er prosjekter på flere hundre og opp mot tusen megawatt og er i en helt annen skala enn de prosjektene som er bygd til nå, sier Slengesol.I denne podkastepisoden forklarer Slengesol hva som skjer innen havvind I Europa, Kina, USA og Norge. Hva Kinas vekst innen havvind betyr for Europa, hvordan kostnadene for havvind utvikler seg, hvilke land som satser mest og hva som kan bremse havvindambisjonene.Podkastvert er Kirsten Å. Øystese Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare. – Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

Den røde linje på skærmen betyder at der er trykket på ‘optage-knappen', selvom det godt kunne symbolisere aktiemarkedet lige pt…. Vi lægger ud med et lytterspørgsmål fra August, der handler om told - og hvilken betydning Trumps toldkrig kan få for dansk/europæisk landbrug. I Europa er vi storeksportører af fødevarer, men det er ikke mange varer der sendes over Atlanten. Tvært imod kan det få en sideeffekt at andre markeder bliver ‘sultne' på europæiske varer, fordi det bliver for dyrt at importere fra USA (som er verdens største fødevareeksporterende land). På dén måde kan konsekvenserne blive både positive og negative for os i Europa. Palle holder som altid øje med renterne, for de rører på sig, når verden er under forandring. Lige nu er forbrugertilliden meget lav, så der investeres ikke mange penge i nyt tag og køkkener, men derimod køber vi fx flere luksusfødevarer som kød, smør og vin. Resten af pengene ryger i banken, hvilket kan få betydning for renten og inflationen på et senere tidspunkt. Vi kommer også omkring korn-, protein- og energimarkedet. Alt andet end det europæiske hvedemarked ser positivt ud. Podcastserien "Markedsupdaten" er for dig der arbejder med landbrugsproduktion til daglig. Uanset om du malker, kører på marken, er driftleder eller noget helt andet, så er råvarepriser og det globale marked et vigtigt emne. Palle Jakobsen er eksperten og Anders Lau er værten.

Den amerikanske forfatter Mark Twain har engang sagt, at Historien aldrig gentager sig, men den har det med at rime på sig selv. I disse måneder er vi vidner til et af Historiens rim. Den hidtidige verdensorden er i færd med at bryde sammen. Og det som bekendt langt fra første gang. I Europa har vi i århundreder oplevet krige, konflikter, kriser og kaos, som har fået imperier til at synke i grus, forandret den geopolitiske virkelighed og affødt nye magter. Men hvad sker der, når den herskende orden går i opløsning? Hvordan har vi i Europa håndteret de dramatiske omskifteligheder? Og er der håb at hente i historiens eksempler eller står den på undergangsstemning til aftenkaffen i de næste mange år? Det er nogle af spørgsmålene i denne særudgave af Kampen om historien optaget på Historiske Dage i København. Adam Holm får besøg på scenen af Rasmus Glenthøj, historieprofessor ved Syddansk Universitet, og Lykke Friis, ph.d. i statskundskab og direktør i Tænketanken Europa. Musik: Adi Zukanovic.

Omkring 4 procent. Så meget er det toneangivende amerikanske aktieindeks S&P 500 nede i år, og blødningen under Trumps ledelse fortsatte i sidste uge. Vil tabene fortsætte? Lurer der en amerikansk recession lige under overfladen? I Europa har den kommende tyske kansler Friedrich Merz fået flertal for sin gigantiske økonomisk stimulipakke, og meget tyder på, at opturen i Europa fortsætter. Til sidst taler vi om det sprængfarlige Grønlands valg, og hvad det betyder for landets økonomi og Trumps tilnærmelser. I studiet: Steen Jakobsen, Sara Sjølin og Magnus Barsøe. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I ukas Markedspuls snakker Roger og Mads om kvartalstallene som kommer denne uken. 57 prosent av Magnificent-7 aksjene leverer tall denne uken og 2 av de europeiske selskapene (MEGA). Meta, Amazon, Apple og Microsoft. I Europa er det LVMH og ASML. Videre snakker Roger og Mads om rentemøtene som også skjer utover uken, der alle bortsett fra FED forventes å kutte i rentene. Agenda: (01:53) - MAG-7 og MEGA-2 (15:07) - Rentebonanza Finansielle verdipapirer kan både øke og minke i verdi. Det er en risiko for at du ikke får tilbake pengene du har investert. Før du investerer i et fond bør du lese prospektet som er tilgjengelig hos fondsforvalter og nøkkelinformasjonen du finner på ordreleggingssiden og på fondets produktside på nordnet.no.

Donald Trumps sejr har forgyldt investorerne på aktiemarkedet og særligt Tesla-aktien er braget i vejret. I Europa reagerer Frankrigs præsident med en opsang til sine europæiske allierede i kølvandet på magtskiftet i USA, men måske burde Macron kigge på sig selv først. Og den amerikanske centralbankchef Jerome Powell afviser blankt det politiske pres fra Trump og melder ud, at han vil nægte at gå af, hvis Trump opfordrer ham til det.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Lidt højere renter og aktiekurser i USA og en stærkere dollar var reaktionen på valget af en præsident, der ses som mere inflationsskabende end sin modkandidat. I Europa er renterne faldet lidt i takt med, at bekymringen for europæisk økonomi vokser – af mange andre årsager end Trump også.

Västvärldens åldrande befolkning har kommit att bli ett allt mer utbrett debattämne och de politiska lösningarna är ofta ideologiskt färgade. I Europa har Ungern, Italien och Polen under sina radikalnationalistiska styren de senaste åren försökt möta hotet med en åldrande befolkning och den samtidiga oviljan till invandring genom stimulanspaket för ökat barnafödande. Men politisk styrning är illa ansett av libertarianer och tech-entreprenörer. Och nu har en ny rörelse växt fram i Silicon Valley. Pronatalisterna parar ny teknik för genetisk embryoselektion med ytterhögerns metapolitik och presenterar ett kurerat barnalstrande av “rätt sorts barn” som en lösning på sina egna domedagsprofetior om en förestående befolkningskollaps. Gäster är Patrik Hermansson, researcher och journalist på den brittiska antirasistiska organisationen Hope not Hate och frilansjournalisten Tomas Hemstad. Programledare: Erik Glaad. --- Läs mer: Människoavel mot befolkningskollaps (Tomas Hemstad, 2024): https://expo.se/fordjupning/manniskoavel-mot-befolkningskollaps/  HOPE not Hate: Inside the Eugenics Revival (Patrik Hermansson, Harry Shukman, 2024): https://hopenothate.org.uk/eugenics-revival/  Barn i nationens tjänst (Daniel Vergara, 2019): https://expo.se/fordjupning/barn-i-nationens-tjanst/ Myten om det stora utbytet (Morgan Finnsiö, 2019): https://expo.se/fordjupning/myten-om-det-stora-utbytet/  Nej, svenskar riskerar inte att bli i minoritet (Morgan Finnsiö, 2019): https://expo.se/nyhet/nej-svenskar-riskerar-inte-att-bli-i-minoritet/  Expos samlade publiceringar inom projektet Mytkollen (2018-2019): https://expo.se/tag/mytkollen/  Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare här: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Välkommen till ett nytt avsnitt där vi diskuterar om ekonomin är på väg mot en mjuklandning. Vi ser en global inbromsning med minskande inflation och potentiellt sänkta räntor. Men vad innebär detta för oss, och hur kommer resten av året att utvecklas? Vi börjar med att blicka mot USA – världens ekonomiska motor. Trots att tillväxten bromsar in något, fortsätter arbetsmarknaden att visa styrka, om än med en lägre jobbtillväxt än tidigare. Men med politisk lugn i en pågående kampanjperiod, är det osannolikt att några större politiska reformer kommer förändra den ekonomiska banan. I Europa ser vi en blygsam men stadig tillväxt, medan Kinas tillväxt försvagas av låg konsumtion och en svag fastighetssektor. Hör vår chefsstrateg Michael Livijn och VD Lars Uppsäll analysera läget. Och till sist – vi vill passa på att tacka Lars för hans fantastiska insatser under den här poddresan, som nu lämnar över till ett nytt koncept. Tack, Lars, och tack till alla er som lyssnar!

Om Shownotes ser konstiga ut (exempelvis om alla länkar saknas. Det ska finnas MASSOR med länkar) så finns de på webben här också: https://www.enlitenpoddomit.se    Avsnitt 471 spelades in den 3 september och därför så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - Alla har haft en vecka... David har sprungit lite, varit på föräldramöte, lekt med LM-studio (och skickat buggrappotter och förbättringsförslag), lekt med Claude. Björn har varit på kräftskiva, fått en utmaning av sin fru kring träning och mat, och fått och monterat sängar. Johan har varit på innebandymatcher för döttrarna, bott på hotell, knappt sovit nått, och kommit fram till att han älskar det nya tidrapporteringssystemet på jobbet.   - OSPONSRAD BONUSLÄNK: https://www.peaccounting.se/  FEEDBACK AND BACKLOG: - Sonos försöker lösa kaos med transparens   https://www.engadget.com/apps/sonos-made-a-public-trello-board-to-track-its-broken-app-fixes-140013331.html    - LÄnk till Trello Boarden: https://trello.com/b/4T9rbg8t  - Apples Nemesis slutar   https://appleinsider.com/articles/24/08/30/eu-antitrust-chief-apple-foe-margrethe-vestager-out-after-10-years  ALLMÄNT NYTT - Artifacts tillgängligt för alla i Claude.ai   https://www.anthropic.com/news/artifacts  - Huawei kör event timmar efter Apple   https://www.cnbc.com/2024/09/02/huawei-plans-sept-10-launch-event-just-hours-after-apple-iphone-launch.html  - Kör något annat än Google Search   https://techcrunch.com/2024/09/02/want-to-branch-out-beyond-google-here-are-some-search-engines-worth-checking-out/  - TSA har lite otur   https://www.bleepingcomputer.com/news/security/researchers-find-sql-injection-to-bypass-airport-tsa-security-checks/  - X för inte vara I Brasilien längre   https://www.nytimes.com/2024/08/31/technology/x-blocked-brazil-reactions.html?unlocked_article_code=1.HE4.VQ6j.NrIiGQOAYLFZ  LYSSNARFRÅGA: - Klistermärken skickas imorgon till Ralf!   (tack för meddelandet på Discord!!) MICROSOFT - Copilot+ PC kanske faktiskt kan bli nått   https://www.thurrott.com/hardware/308109/intels-new-core-ultra-200v-series-mobile-cpus-will-power-a-new-generation-of-copilot-pcs    - BONUSLÖNK: https://beebom.com/intel-announces-core-ultra-200v-lunar-lake/  APPLE - Apple vägrar införa åldersbegränsningar i AppStore   https://www.newsbytesapp.com/news/science/apple-shirking-responsibility-for-teen-social-media-usage-regulation/story  - Apple bråkar med Spotify   https://www.thurrott.com/apple/307869/apple-broke-a-key-spotify-connect-feature  GOOGLE: - Har Google tagit bort en smart funktion från Pixel 8?   https://www.forbes.com/sites/paulmonckton/2024/09/02/google-quietly-removed-a-useful-pixel-8-feature-from-the-pixel-9-series/  - Hur laddar Pixel 9 Pro XL i full fart?   https://www.tomsguide.com/phones/google-pixel-phones/i-have-half-a-dozen-usb-c-chargers-in-my-house-none-of-them-charge-the-pixel-9-pro-xl-at-full-speed  - Android Auto på väg att få Gemini Live   https://9to5google.com/2024/09/01/android-auto-gemini-live-radio-prep/  - Chrome på Android får Tab Group sharing   https://www.androidpolice.com/chrome-tab-group-sharing-android-spotted/  - Termometern på Pixel får nu användas som febertermometer I Europa   https://swedroid.se/nu-kan-pixel-telefoner-anvandas-som-febertermometer-i-europa/  - Samsung byter till Google Messages   https://www.androidauthority.com/samsung-messages-google-messages-older-phones-3477632/  EXTRA NYHETER:  - Kommer Alexa börja köra Claude AI? Och ta betalt för den som premium?   https://www.theverge.com/2024/8/30/24232123/amazon-new-alexa-voice-assistant-claude-ai-model  TIPS: - PowerToys version 84.0   https://learn.microsoft.com/en-us/windows/powertoys/  PRYLLISTA - David: Peak Design Out Front Bike Mount v2           https://eu.peakdesign.com/products/out-front-bike-mount)  - Björn: Lego raket!!           https://www.lego.com/en-us/product/nasa-artemis-space-launch-system-10341  - Johan: Dockningsstation till klocka, telefon och hörlurar          https://www.amazon.se/AGPTEK-tr%C3%A5dl%C3%B6s-induktiv-laddningsstation-f%C3%B6rvaringsv%C3%A4ska/dp/B0CQP1CZZ8  EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben,      http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook,      https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube,      https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069 LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it  - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it  - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se  om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. Programmet är från april 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskribent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig. I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten – som inte stärkts av forskning – kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin – den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

Den politiske situasjonen har tatt sommerferie, men her kan du høre en reprise av intervjuet som politisk redaktør Frithjof Jacobsen gjorde med Nato-sjef Jens Stoltenberg i april i år.Krigen i Ukraina er fastlåst, og Russland har forsprang i rustningskappløpet. I Europa er flere redde for at alliansen med USA skal bli svakere. Midt i alt dette sitter Natos generalsekretær Jens Stoltenberg som er ukens gjest i Den Politiske Situasjonen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finansredaksjonen har tatt sommerferie, men her kan du høre en reprise av ntervjuet som politisk redaktør Frithjof Jacobsen gjorde med Nato-sjef Jens Stoltenberg i april i år.Krigen i Ukraina er fastlåst, og Russland har forsprang i rustningskappløpet. I Europa er flere redde for at alliansen med USA skal bli svakere. Midt i alt dette sitter Natos generalsekretær Jens Stoltenberg som er ukens gjest i Den Politiske Situasjonen.Programleder er Frithjof Jacobsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Myten om det normale – traumer, sykdom og heling i en giftig kultur” Denne episoden tar for seg den storslagne boken til den ungarsk-kanadiske legen Gabor Maté som er særlig kjent for sitt arbeid med avhengighet, men like så mye å utforske sammenhengen mellom barndomsopplevelser, traumer og helseutfordringer senere i livet. Han har skrevet flere bøker, inkludert “Når kroppen sier nei – prisen vi betaler for skjult stress». Hva er egentlig «normalt» når det gjelder helse? I USA har seksti prosent av alle voksne en kronisk lidelse. Blant kvinner er det en uforholdsmessig økning i autoimmune sykdommer, og selvmordsforsøk blant barn øker raskt. I Europa er mentale lidelser blitt den største helseutfordringen. Hva er det ved dagliglivet vårt som bidrar til dette og hvordan ble dette den nye «normalen»?Etter over 40 år med erfaringer fra klinisk praksis, har den anerkjente legen innsett at den rådende forståelsen av begrepet «normalitet» ikke gir mening. Den ignorerer nemlig hvordan vi påvirkes fysisk og psykisk av traumer, stress og forventninger som følge av en moderne livsstil. Å oppfylle det moderne samfunnets kriterier for normalitet går på tvers av våre naturgitte behov, mener Maté.Til tross for avanserte og teknologiske nyvinninger mislykkes den vestlige medisinske modellen med å behandle hele mennesket. Maté ønsker ikke å ugyldiggjøre medisinens udiskutable fremskritt, men har til hensikt å bidra med et nytt perspektiv: Et syn på normalitet som understøtter det beste i oss.For å snu den negative helseutviklingen, må vi bevisstgjøre oss kløften mellom det vår innerste natur ber om og det «normalen» krever av oss, skriver Maté, og vi snakker oss gjennom flere av bokens kapitler og tematikker i denne episoden. Min samtalepartner om denne boken, Kristine Oddvin Andersen, er utdannet kostholdsveileder TMS og cand. mag. innen kommunikasjon (NTNU). Hun har selv en lengre «helsereise» bak seg og jobber for å motivere mennesker til å gjøre gode, informerte helsevalg slik at de kan bli aktive deltakere i sykdomsforebygging og egen tilfriskningsprosess. Hennes visjon er en Helserevolusjon med større fokus på hele mennesket og årsaksrettet behandling fremfor symptomkamuflering. Kristine skriver om helhetlig helse og naturlig livsstil på helserevolusjon.no og tilbyr konsultasjoner, e-kurs og e-bøker omkring disse temaene, i tillegg til å jobbe deltid i Flux-redaksjonen. "Myten om det normale" får du kjøpt her: https://www.flux.no/boker/myten-om-det-normale?rq=gabor%20mateUkens tilbud finner du på www.gryhammer.noBeste hilsenGry Hammer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ända sedan appen Tiktok lanserades har hoten om förbud haglat, och de senaste månaderna har tonen i debatten skärpts ytterligare. Natten till onsdagen kom ännu ett hårt slag när den amerikanska senaten röstade igenom ett lagförslag som kan förbjuda Tiktok på den amerikanska marknaden, alternativt tvinga fram en försäljning av appen. Oron i USA handlar framförallt om säkerhetsaspekten, att datan och informationen i appen ska delas eller hanteras på fel sätt. I Europa jämförs den nya versionen ”Tiktok Lite” med beroendeframkallande cigaretter av EU-kommissionen. Så hur ser Tiktoks framtid ut? Hur ser debatten ut i Sverige? Och hur är det egentligen med riskerna? Gäst: Björn Jeffrey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Krigen i Ukraina er fastlåst, og Russland har forsprang i rustningskappløpet. I Europa er flere redde for at alliansen med USA skal bli svakere. Midt i alt dette sitter Natos generalsekretær Jens Stoltenberg som er ukens gjest i Den Politiske Situasjonen.Programleder er Frithjof Jacobsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det lunkar på så sakteliga och Ekberg och Zander håller ett öga på saket och ting. I Europa pratar man om Malmö --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/daniel-ekberg/message

Den 12 april 1861 inleddes amerikanska inbördeskriget när de konfedererade öppna eld mot Fort Sumter utanför Charleston som hölls av unioniststyrkor. Krigsutbrottet hade föregåtts av en många år lång konflikt mellan stater som ville avskaffa slaveriet och stater som ansåg att det borde vara kvar.Slavfrågan delade amerikanarna i norr och söder, men bakom denna ytliga konflikt låg djupare motsättningar som handlade om kultur, ekonomi och ideologi. Abraham Lincolns val till president ställde konflikten på sin spets eftersom han drev en tydlig antislavpolitik. De södra slavstaterna som bröt sig ur bildade Konfederationen och de stater som stod kvar blev Unionen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved amerikanska inbördeskrigets utbrott och kriget fram till slaget vid Gettysburg som av många brukar uppfattas som krigets vändpunkt.De militära förutsättningarna var inledningsvis inte självklar på Nordstaternas sida. Det fanns visserligen strategiska faktorer som Nordstaternas stora befolkning och mer utvecklade industri, men Sydstaterna hade minst lika stor militär kompetens. I krigets inledning visade sig Sydstaterna ha en viss fördel av detta.I krigets inledning inkallades manskap på båda sidor som hade liten eller ingen militär utbildning. Antalet officerare med militär yrkeskunskap var få. Ganska omedelbart visade det sig att de nya långskjutande infanterigevären och artilleriet gynnade försvarsstrid. Den som hann gräva ner sig eller gruppera med skydd hade en avgjord fördel.I Europa uppfattade man att kriget var ett amatörkrig. Faktum är att amerikanska inbördeskriget var det första industriella kriget i den meningen att industriell kapacitet och nymodigheter som järnväg och telegraf spelade en stor roll.Fram till våren 1863 höll Sydstaterna emot och kriget var långt ifrån avgjort. Sydstaternas mest framstående befälhavare Robert E Lee lyckades försvara Richmond och inleda en offensiv norrut mot Washington. Oroväckande för Sydstaterna på längre sikt var att Nordstaterna hade tryckt tillbaka Sydstaternas arméer i väst och erövrat Mississippifloden. Sydstaterna var därmed delade i två delar och snaran drogs sakta åt kring Södern. Kriget skulle sommaren 1863 kulminera i slaget vid Gettysburg.Bild: Slaget vid Fort Sumter, som avbildats av Currier och Ives, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sjuårskriget 1756-63 utkämpades på tre kontinenter och har därför kallats det första världskriget. I Nordamerika och Indien konfronterades Storbritannien och Frankrike i en kamp om kolonier och kontroll över världshaven. I Europa slogs Fredrick den stores Preussen på liv och död mot franska, ryska och habsburgska arméer. Krigföringen på den europeiska kontinenten innebar något av en höjdpunkt för linjetaktiken och inte minst de välexercerade infanteribataljonerna och deras muskötsalvor.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Sjuårskrigets orsaker, förlopp och konsekvenser främst i Nordamerika och Europa. Konfliktens förhistoria är komplicerad och handlade om den tidens snabba skiftningar och nycker i utrikespolitiken. Preussen ställdes mot en överväldigande koalition av stater bestående av Habsburg, Frankrike, Ryssland och till och med Sverige. I botten på motsättningarna fanns Preussens uppkomst som militärmakt och seger över Habsburg under 1740-talet. På många sätt var det frågan om en maktuppgörelse inom det tyskromerska riket mellan kejsarmaktens Habsburg och utmanaren Preussen. Stöd fick Preussen endast av Storbritannien.Till konflikten på kontinenten hörde även en uppgörelse mellan Storbritannien och Frankrike om kolonier och kontroll över handelsvägar över hela jordklotet. Främst kom kriget att föras i Nordamerika och i Indien. Britterna visade sig i slutänden överlägsna och kunde med kriget slutligen etablera sig som den främsta kolonialmakten på Frankrikes bekostnad. På kontinenten kämpade preussarna mot övermakten och lyckades trots allt rida ut kriget utan att krossas. Inte minst berodde detta på deras militära förmåga och Fredrick den stores ledarskap även om segrar blandades med blodiga nederlag. Med sin taktiska förmåga och inte minst sin flexibilitet och ”sneda slagordning” vann Fredrick spektakulära segrar som vid Rossbach och Leuthen 1757 mot numerärt överlägsna arméer.Litteraturtips är två titlar ur Ospreys serie: Simon Miller Rossback och Leuthen 1757 (2002) och Daniel Marston The Seven Year´s War (2001).Bild: General Wolfes död (1771), på Abrahams slätter, nära Quebec av Benjamin West; wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Europa är planerna på att skicka asylsökande till Rwanda en polariserande fråga. Men hur ser rwandierna själva på saken? Kvartal slog en signal till en rwandisk parlamentsledamot.Av Johannes Stenlund Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter endnu en omgang rentestigninger er vi tæt på toppen for denne gang og det vil afhænge af den kommende måneds nøgletal, om vi skal højere op eller ej. I Europa stiger bekymringen for, om vi er på vej ind i en mere dyb afmatning, mens USA's økonomi stadig ser ganske stærk ud.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Med stor vana vid att hålla svansföringen hög gällande välfärd och jämlikhet, stod svenskarna plötsligt med mössa i hand längst bak i ledet med förväntad negativ tillväxt under 2023. Det svenska samhällsprojektet utsågs nämligen till världsmästare i att haverera ett välfärdslands ekonomi under inflationens år 2023. I en ranking över ekonomisk tillväxt hittades Sverige inte bara “långt ner på listan”, utan sist. I Europa var det i princip bara ett enda land som gick mot en dystrare utveckling i fråga om tillväxttal: Krigets Ukraina. Pratet om “torrt krut i ladorna” som en skyddsmekanism mot de kraftigt skuldsatta svenska hushållen hade kommit att falna till tonerna av då avgående Riksbankschef Stefan Ingves onda öga mot politikerna: Ge inte stöd till inflationsförlorarna nu, för då hotar ni bidra med ytterligare inflation, var budet. I stället red hans efterträdare Erik Thedéen ut med en lans dragen för att försvara kronkursen, innan han föll av sin hästkrake och mest såg ganska fånig ut. Kronskepsisen bredde därefter ut sig. Var euron ett alternativ? Tja, svenskarna tycktes luta allt mer åt det, men lika lite som ett valutabyte skulle råda bot på svenskarnas direkta köpkraft när den falnande kronan kasserades skulle det vara en helande kraft mot det stora problemet som stod att hitta i det svenska samhället. Fastighetsmarknaden var kaputt, och i den fanns stråk av allt från börskollapser som slagits upp i finansmedierna under 2023 till det gängkrig i de svenska förorterna som tagit sig rent maffialiknande former. Vad är egentligen medicinen för att komma på rätt kurs - finns det någon universallösning eller är det bara att vänta ut inflations- och räntestormen innan nya tafatta försök får ta vid? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

I dag är gaming en industri värd över 200 miljarder dollar och den snabbast växande underhållningsformen i världen. Över tre miljarder människor spelar dator- och tv-spel regelbundet och utvecklingen går fort - över 50 procent fler väntas börja spela de kommande åren. Asiatiska företag som Tencent, Sony och Nintendo har alla tagit förarpositionen och dominerar spelutbudet globalt med några av världens starkaste speltitlar. I Europa sticker ett land särskilt ut – Sverige. I det här avsnittet frågar vi oss hur stor roll de asiatiska bolagen kommer spela på den globala gaming-scenen, om branschen kommer att regleras och huruvida spel kan vara lika starka kulturbärare som Hollywood? Programledare: Jacob Lovén och Tom Xiong Gäst: Magnus Lysell från Paradox Interactive Produktion och ljudsättning: Kristoffer Folin på Ljudmagi Innehållsproducent: Katarina Andersson Ansvarig utgivare: Anna Careborg Musik licensierad från Epidemic Sound, Blue Dot Sessions och Artlist För att fördjupa dig ytterligare i hur det nya näringslivet förändrar våra liv och vår omvärld, gå in på svd.se Välkommen att läsa och lyssna!

Kinas økonomi er vokset kraftigt de seneste måneder og ser ud til klart at overgå målsætningen for i år, selv om der også er ganske meget modvind for de kommende måneder – for eksempel den storpolitiske usikkerhed. I Europa og USA er signalerne fortsat blandede, men alt i alt tegner det til en ny omgang renteforhøjelser i den kommende uge.

La Commissione europea adotterà una serie di indicatori per misurare le sue politiche ambientali che sono abbastanza rivoluzionari, sono basati anche sui consumi e prendono in considerazione i limiti planetari. Vediamoli insieme. Parliamo anche della città di Madrid, governata da negazionisti climatici, dei progressi in Europa nella rinaturazione dei fiumi e della complessa situazione geopolitica internazionale.INDICE:00:40 - La Commissione Ue miserà le sue politiche con i limiti planetari11:34 - Madrid è in mano a negazionisti climatici14:05 - I Europa si stanno rinaturando i fiumi16:00 - La complicata situazione geopolitica globale_______________________Abbonati: https://www.italiachecambia.org/abbonati/Seguici su:Telegram - https://t.me/itachecambiaInstagram - italiachecambiaFacebook - /itachecambia

Hur mycket kristdemokrati finns det kvar hos KD? En ideologi med avstamp i kristen människosyn och etik och rötter i katolsk filosofi och svensk frikyrkorörelse. I Europa har kristdemokratin under lång tid haft stort politisk inflytande medan den i Sverige är relativt ung och har varit en politisk kraft i marginalen. Viktiga beståndsdelar i kristdemokratin är människans okränkbara värde, betoningen av de små gemenskaperna där familjen är central, solidaritet och förvaltartanken.Den svenska kristdemokratins idagIdag slits de svenska kristdemokraterna mellan sitt frikyrkoarv och en högersväng. Kristdemokraterna sitter för tredje gången med i regeringen, men mycket av det kristna har tonats ned, abortmotståndet tvättats bort och flyktingpolitiken har hårdnat. Hur har partiet förändrats genom åren? Och hur går kristdemokrati ihop med borgerlighetens andra ismer: liberalism och konservatism?Medverkande: Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Douglas Brommesson, professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitet och Elisabeth Sandlund, kolumnist och fd ledarskrivent på den kristna tidningen Dagen.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

I tidigare avsnitt av Rädda Barnen Dokumentär har vi träffat klimataktivister i Pakistan och Peru. Nu tar vi oss till Balkan där de unga går i främsta ledet i klimatkampen. I den albanska industristaden Elbasan bor 16-åriga Anja. Klimatrörelsen här är liten men beslutsam. I Europa är Balkan särskilt utsatt för klimatförändringar och tillsammans med en grupp vänner kämpar Anja för att landets politiker ska ta klimatkrisen på allvar. I grannlandet Kosovo bor 15-åriga Olt. Luften är dålig och landets stora kolkraftverk förgiftar miljön. Länge kände sig Olt ensam med sitt intresse för klimatet. Sen hörde han talas om ungdomsgruppen Respect our rights där han nu är drivande. För Olt startar all förändring med en själv – alla kan göra något.

Dagens gäst är Christian Ekberg som är professor i både kärnkemi och Industriell Materialåtervinning vid Chalmers Tekniska Högskola. Med den dubbla kompetensen har jag svårt att tänka mig någon bättre lämpad att tala med om kärnkraft, miljö och klimat. Och om magsjuka bävrar. Nu är förvisso valrörelsen över, men energifrågan har bara blivit mer brännande i takt med att vintern närmar sig. I Europa fortsätter Tyskland stänga kärnkraft samtidigt som gasen från Ryssland stryps. I Belgien följer man efter och stänger fungerande kärnkraftsverk. Hur smart är det? Kommer Svenska kraftnät tvingas koppla ifrån elen i vinter, som generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe varnade för i Ekots lördagsintervju? Vad kan man göra för att säkra energiförsörjningen framåt? Vilka misstag har begåtts? Varför tar kärnkraftsmotståndare alltid upp Finlands nya kärnreaktor Olkiluoto 3? Vad är små modulära reaktorer (SMR) för något? Och hur kan vi återanvända kärnavfallet? Om detta och mycket annat handlar dagens podd. Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Än en gång är det slutspelsdags. Rutin avgjorde. Alla dessa utskällda spelare (av Ekberg). alla levererade. poäng idag (jajaj vissa bortblåste men ) I Europa prtar man om Malmö. MALMÖ Svensk fotbolls MAKTFAKTOR! Nu kör vi MFF!! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/daniel-ekberg/message

Om Shownotes ser konstiga ut (exempelvis om alla länkar saknas. Det ska finnas MASSOR med länkar) så finns de på webben här också: https://www.enlitenpoddomit.se    Avsnitt 378 spelades in den 9 augusti och därför så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - Alla har haft en vecka... Björn har börjat jobba och även gjort Ted Lasso, Crossfit games 2022 och i sann anda med att titta på idrott så har vi... ätit chips och choklad! JOhan har rest, södra sverige och danmark, försökt köpa biljett, och gnällt på andra människor. Även tittat på Jakob hellman och varit på 50+50års fest, och är nu anmäld till halvmaran.  FEEDBACK AND BACKLOG: - Galaxy Watch 5 - Intressant om det stämmer   https://www.androidauthority.com/galaxy-watch-5-pro-battery-3193405/  ALLMÄNT NYTT - Amazon köper Roomba (Daniel GR)   https://www.cnbc.com/2022/08/05/amazon-to-acquire-maker-of-roomba-vacuum-for-roughly-1point7-billion.html  - HBO Max läggs ner… typ   https://feber.se/film/hbo-max-ska-laggas-ner/440992/    https://techcrunch.com/2022/08/04/hbo-hbo-max-and-discovery-report-a-combined-total-of-92-1m-subscribers-plans-for-major-restructuring/  - Fitbit Connect försvinner   https://www.androidauthority.com/fitbit-transfer-music-pc-3194008/  - Astronomtroll   https://www.engadget.com/james-webb-space-telescope-chorizo-photo-222957990.html  - Dall-E kan bli lite rörigt… typ som Githud Copilot   https://techcrunch.com/2022/08/09/copyright-law/  - Grundforskning är fantastiskt!    https://www.facebook.com/OfficialQI/posts/pfbid025WYxNWFYEB4ZYo6vKzWek2ob27KUP4DD4gwQucjAcLMLvgzWGkaKndUcpbbckbnwl  MICROSOFT - Microsoft håller på med ett grafiskt verktyg för webben   https://www.zdnet.com/article/microsofts-still-unannounced-designer-tool-new-details-emerge/  - Du kanske kommer att kunna dela Game Pass Ultimate inom familjen   https://www.androidpolice.com/xbox-game-pass-ultimate-sharing/  - OK, det var kanske falskt alarm… Office 2016 och 2019 kommer inte att AKTIVT sluta funka mot M365 online-tjänsterna…   https://www.zdnet.com/article/office-2016-and-2019-users-wont-be-cut-off-from-microsoft-365-back-end-services-next-year/  APPLE - Det här kan bli lätt infekterat   https://www.theguardian.com/technology/2022/aug/07/apple-asks-suppliers-in-taiwan-to-label-products-as-made-in-china-report  - Sjuuuukt stora förändringar I iOS 16   https://www.engadget.com/ios-16-beta-5-battery-percentage-icon-204040191.html     https://www.macrumors.com/2022/08/09/ios-16-beta-15-battery-percentage-iphone/  - Studio Display får ny firmware - fixar högtalare   https://appleinsider.com/articles/22/08/04/apple-releases-studio-display-firmware-update-155  GOOGLE: - Google ger inte upp   https://techcrunch.com/2022/08/09/google-new-campaign-pressure-apple-adopting-rcs/  - Google och Sonos slåss vidare   https://www.engadget.com/google-sues-sonos-over-seven-google-assistant-related-patents-091023307.html  - Google Duo blir Meet   https://www.thurrott.com/cloud/270665/google-starts-rebranding-its-duo-app-to-google-meet  - OnePlus kanske måste sluta sälja telefoner I Europa   https://www.androidauthority.com/oppo-oneplus-germany-3194195/  - Youtube testar zoom funktion   https://www.engadget.com/you-tube-testing-pinch-to-zoom-feature-for-premium-users-120414529.html  - Google läcker kommande features till Google TV   https://www.androidauthority.com/google-tv-new-features-3194585/  EXTRA NYHETER:  - Nintendo har sålt 111 miljoner Switch konsoller…   https://www.thurrott.com/games/270656/nintendo-has-sold-over-111-million-switch-consoles    Extralänk: https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_best-selling_game_consoles  PRYLLISTA - Björn:       Nytt NAS….      https://www.webhallen.com/se/product/323444-Synology-DiskStation-DS920-4-fack-2-0GHz-Celeron  - Johan:       Behöver: https://antlionaudio.com/       Vill-Höver: https://www.amazon.se/Numark-Party-Mix-Komplett-Kontrollupps%C3%A4ttning/dp/B01FHJLE6M       Har sågat lite: högtalare:  https://www.dustinhome.se/product/5011105615/ae515m  EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben,      http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook,      https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube,      https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069  LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it  - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se  om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

För den framväxande statsmakten under stormaktstiden var instruktioner via brevkorrespondens en viktig del av maktutövningen. Tidiga postsystem med kurirer som tog brev från avsändare till mottagare var ineffektiva. Lösningen blev en förordning år 1636 som ålade bönder att befordra brev enligt ett stafettsystem där postbud tog försändelserna en viss sträcka.I reprisen av det nymixade avsnitt 70 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Magnus Linnarsson, docent i historia vid Stockholms universitet som bland annat skrivit avhandlingen Postgång på växlande villkor – Det svenska postväsendets organisation under stormaktstiden.I Europa hade ett postsystem växt fram redan under 1500-talet där privata entreprenörer tog hand om kungarnas postgång. Greven Franz von Taxis tecknade ett avtal med den spanska kungen Karl I, senare kejsare Karl V att organisera ett postväsende för dennes räkning. Det sträckte sig från Antwerpen till Nepal och från Madrid till Prag.1620 upprättades en postlinje mellan Hamburg och Stockholm, på så sätt länkades Sverige samman med Europa. Den svenska posten kom att skilja sig från posten i Europa. I det glest befolkade Sverige blev det billigare att ålägga bönder att vandra med breven. Sverige hade också för få köpmän som skulle kunna utnyttja posten vid sidan om staten.Rikskanslern Axel von Oxenstierna ägnade en hel del tid åt utvecklandet av den svenska postgången. Oxenstierna är också upphovsman till den förordning år 1636 som grundlägger det svenska postväsendet.I Sverige rekryterades helst läs- och skrivkunniga bönder längs postlinjerna på ett avstånd på två till tre mil. Till sin hjälp skulle postbönderna ha ett antal drängar som sprang med postsäcken till nästa postbonde. På det viset skulle posten transporteras i ett stafettsystem längs postlinjerna. Postbönderna befriades från utskrivning till det militära, dagsverken och krav på skjutsar och gästningar. Systemet knöts samman av postmästare i städerna som såg till att posten skickades vidare till nästa stad.Musik: Vivaldi: Gloria In D Major (Rv 589) – Quoniam Tu Solus Sanctus (Allegro), Storyblocks AudioBild: Träsnitt visande en postryttare som blåser i posthorn och kommer med meddelande om Westfaliska freden 1648. Träsnittet har överskriften: ”Neuer auss Münster vom 25. des Weinmonats im Jahr 1648. abgefertiger Freud- und Friedenbringender Postrreuter”. Fotografi efter original i Berlins Postmuseum. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Boken heter "Hetta – hur ska vi (över)leva i en allt varmare värld?" och gäst är författaren Izabella Rosengren.Klimatförändringarna gör att vi går mot en allt varmare värld. I Europa var sommaren 2021 den hetaste någonsin och på Sicilien uppmättes en ny europeisk rekordtemperatur på 48,8 grader. I boken undersöks hur värme påverkas oss, varför vi svettas och om vi klarar av värmen olika. Izabella har också rest till några av de varmaste länderna för att undersöka vad som görs för att motverka och hantera de högra temperaturerna. I programmet pratar vi bl.a. om hur vi påverkas av värmen både fysiskt och psykiskt. Vi pratar om ifall människor i olika länder klarar av värme olika bra. Och vi pratar om hur värmen hanteras och motverkas i olika länder. Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen? Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en  har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 orgFörst pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom  klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i MalmöOch på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energiKlimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola Tekniker: Joachim PerssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Klimatförändringarna gör vår planet varmare. I Europa var till exempel sommaren 2021 den hetaste någonsin. Men hur hanterar vi människor egentligen hetta? Hur har vi som art anpassats till olika temperaturer? Och är våra samhällen anpassade för värmeböljor?Den som ska svara på de frågorna är frilansjournalisten Izabella Rosengren, aktuell med boken ”Hetta - Om människan i en varmare värld”Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Izabella Rosengren: Sara Johari See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Låga utsläpp från material såsom stål, cement och plast är viktigt för att nå våra klimatmål. I tidigare avsnitt har vi dykt ner i stål- och cementindustrins utmaningar (här respektive här). I poddens 73:e avsnitt gör vi ett djupdyk i de utmaningar som kemi- och plastindustrin står inför.  Gäst är Anders Fröberg, vd för Borealis Sverige i Stenungsund, landets enda tillverkare av plasttypen polyeten. I avsnittet får vi höra om kemiindustrins tvådelade klimatutmaning, att dels ersätta fossila bränslen som råvara och dels som energibärare i de industriella processerna. Där vägen fram för många andra industrier är mer eller mindre tydlig när det gäller att få ner utsläppen ser det annorlunda ut för kemiindustrin. Vätgas, elektrifiering, koldioxidinfångning och en ökad användning av biomassa eller syntetiskt framtagna elektrobränslen kan alla vara del av lösningen. Här får vi hjälp av Anders att bena ut de olika framtidsspåren och på vilket sätt de kompletterar eller konkurrerar med varandra.  En central strategi att få ner utsläppen från plast är även ökad återvinning. I Europa är målsättningen att öka återvinning av plast från runt 15% till 55% till 2030. Anders,  som även är styrelseledamot för plaståtervinningsföretaget Svensk Plaståtervinning, berättar om hur återvinning av plast går till i dagsläget och vilka processer och tekniker som ska göra att målen nås.  Avslutningsvis får vi även höra om hur det senaste halvåret - med skenande priser, inte minst på el - har påverkat ett energiintensivt industriföretag såsom Borealis. (Per år använder Borealis Sverige 1 TWh el och Anders bedömning är att elbehovet inom en tioårsperiod kan komma att öka till runt 5 TWh — motsvarande 3-4% av svensk elförbrukning.)  Ett par gånger i avsnittet hänvisar Erik till rapporten “Scaling Up Europe” av Material Economics. Den kan du läsa här.

Hvilken ny verden møter bedrifts-Norge nå? I Europa er en helsekrise avløst av en brutal krig. Samtidig er frykten for en global resesjon økende. Og det mens bedriftene skal inn i et fornybart skifte. Med Ole Erik Almlid, adm. direktør i NHO. Produsent Kristine Aadne, programleder Sindre Heyerdahl

En potetkveld med Marianne Berg Poteten har vært en uvurderlig del av menneskehetens kulturhistorie og næringsgrunnlag i over 10 000 år. Den er allsidig, robust, tilpasningsdyktig, mettende og velsmakende. Forfatter Marianne Berg har pløyd historiebøker og besøkt mange land på jakt etter potetens hemmeligheter. Hun har snakket med potetprodusenter, potetforskere, historikere og potetspisere i flere store potetnasjoner. Denne kvelden deler hun kunnskap og erfaringer med oss, og hun deler ikke minst sin egen lidenskap for poteten. Potetens historie fra mennesket begynte å sanke og utnytte villpoteten i Sør-Amerika og frem til at den dyrkes i over 130 land, har ikke vært en jubelreise. I foredraget tar hun oss med til Peru – der potetens vugge trolig sto – der småbønder fortsatt dyrker poteter 4 500 meter over havet. I Europa møtte knollen sterk motstand. Det måtte kriger og hunger til for at poteten kom over gjerdet fra botanikerens hage og ut på bondens åker. I 1694 utgir Christian Gartner i Trondhjem den første hageboka i Norge, Horticultura. Her beskriver han både poteten og jordskokken, og han har mest tro på sistnevnte. Det blir sagt at poteten endret verdensøkonomien to ganger, første gang da conquistadorene utvant så mye gull og sølv at det utløste inflasjon da de fraktet det tilbake til Spania. Andre gangen da potetene erstattet mye av det det dårlige kornet i Europa, og vi fikk en sterk befolkningsvekst fra midten av 1700-tallet. Marianne Berg vil også belyse hvordan planteforedling med kryssing av villpotet og kultivert potet kan bidra i fattigdomsbekjempelse, og ikke minst bidra i møte med klimaendringene. Hun forteller en historie som både er personlig, historisk og samtidsrelevant. Etter foredraget blir det en panelsamtale med Marianne Berg og representanter fra lokale dyrkingsmiljøer, henholdsvis Klemetsaune kolonihage og Voll gård. Interessen for å dyrke både poteter og andre vekster ser ut til å ta seg opp. Er dette en reaksjon på økende forurensning og bekymring for matsikkerheten? Og er det slik at urolige tider med pandemi og krig gjør oss mer bevisste på verdien av selvforsyning? Samtalen ledes av Elisabeth Farstad, ivrig amatørdyrker i Trondheim potetdyrkarlag. Marianne Berg (f. 1956) er agronom fra Hvam Landbruksskole (1976), og har en bachelorgrad i religionshistorie og sosiologi fra UiO (2005). Hun har jobbet som bonde i Vormsund og som kulturarbeider i Setesdal. De siste årene har hun vært en ivrig potetdyrker i Oslo.

Mediehistorien brukar ibland beskrivas som en pendelrörelse. Kanske är det därför vykortets historia påminner så mycket om dagens medieformer? Sonia Hedstrand berättar om vykortets falnade glans. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Efter att storögt ha beundrat Caravaggios målningar på Uffizierna i Florens står jag och väljer mellan vykorten i museibutiken. Men vilken av alla reproduktioner av Bacchus ska jag välja? Den gräsligt beskurne eller den med sanslöst felaktig färgåtergivning? Som konstnär är det lätt att bli upprörd när kollegors verk blir misshandlade.Kortens vårdslösa behandling av måleriet får mig att tänka på Walter Benjamin och hans klassiska text Konstverket i den tekniska reproduktionens tidsålder. Året är 1936 och han skriver om hur innovationer som fotografiet och trycktekniken gör konsten demokratiskt tillgänglig, men samtidigt berövar den dess aura.Men redan i slutet av 1800-talet uppstod en oro för att kulturarvet riskerade att förflackas, då ett nytt socialt medium spreds över världen: vykortet. Förutom konstens autenticitet hotade vykortet vid sekelskiftet också brevskrivarkonsten, ett korrekt skriftspråk och den allmänna moralen. För att inte tala om denna ständiga kontakt på distans. Skulle folk ens ha något att tala om när de väl sågs i verkligheten?Allt hade ju gått så fort. Vips fanns både tåg, telegraf, fotografi och folkskola. Vanligt folk kunde resa, dela bilder, läsa och skriva till varandra. Det moderna samhället växte fram och vykortet var det snabbaste kommunikationssättet.Som de flesta innovationer hade vykorten sina föregångare i andra medier. Cartes de visites, visitkort med porträtt-fotografier hade blivit en enorm trend på 1850-talet, då foton gick att reproducera i bra kvalitet. Visitkorten samlades i album betitlade Mina vänner, dåtidens sociala medier. Kameror var dyra och tekniken för att reproducera fotografier i dagspress hade ännu inte utvecklats. Samhället och medierna hade fram tills nu präglats av bildbrist, så när cartes de visites började spridas var det en sensation. Det talades om kartomani och det var bara en tidsfråga innan någon skulle komma på idén att skicka kort med post istället för att låta springpojkar ränna runt med dem.I Europa anses det framsynte preussiske överpostrådet Heinrich von Stephan ha uppfunnit det så kallade postkortet på 1860-talet. Men det preussiska postverket kunde inte förstå varför folk skulle vilja skicka kort med privata meddelanden fullt synliga. Sådan brist på integritet var otänkbar. Det blev Postverket i Österrike-Ungern som var först med att 1869 införa de förfrankerade korten som kallades Correspondenz-Karte, med plats för adress på ena sidan och ett meddelande på den andra, för någon bild fanns inte från början. Också priset spelade roll, portot var lägre än för vanliga brev. Budgetkorten blev en succé. Under de första tre månaderna skickades tre miljoner korrespondens-kort. Sverige och andra länder följde raskt efter med egna så kallade brevkort. På initiativ av den välorganiserade post-generalen von Stephan, bildades  år 1874 Världspostunionen, Union Postale Universelle, för att underlätta postgången.År 1876 började den tyske litografen Johannes Meisner trycka illustrationer av lokala byar och orden Gruss aus , Hälsning från, på de förtryckta statliga postkorten. Det första kortet med ett fotografi skickades från Nürnbergutställningen 1882 och föreställde entrén till mässan. Några år senare utgjordes entrén till Världsutställningen i Paris 1889 av det nybyggda Eiffeltornet, som blev det första globalt kända vykortsmotivet. Alla som varit där skulle bevisa det genom att skicka ett personligt signerat kort, frankerat på någon av tornets våningar. Detta indexikala bevis var föregångaren till vår tids selfie, som tycks ropa: Jag var där. Hälsningarna från Eiffeltornet inledde vykortets gyllene era som brukar räknas från 1889 fram till första världskriget. En massproducerad souvenir som var billig, knappt vägde något och inte tog någon plats. Och vykorten var i färg! Fotografen tog sin svartvita bild, antecknade vilka färger saker hade, och sedan handkolorerades de och trycktes med litografi. Det talades om en vykortisering och övermediering av världen. Allting blev bilder. Ofta var motiven gulliga katter, kändisar och kungligheter. Men allra störst var vackra topografiska vyer över städer och landskap. Alla samlade på bilder av världen, som plötsligt kändes närmare, samtidigt som den exotiserades och kommersialiserades av den gryende turistindustrin. Vissa vyer blev världskända, medan andra vinklar av verkligheten osynliggjordes. En vacker utsikt bara måste avbildas och skickas. På samma sätt som min telefon nu är full av bilder av takåsarna i Florens.Det är nu begreppen kliché och stereotyp uppstår. Det franska verbet cliche betyder att klicka och var tryckar-jargong för en plåt som kunde reproducera flera bilder. Stereotypen var en mall som låser fast original och mångaldigar dem. Och stereotypa vykort spreds - nakna unga kvinnor på franska kort och orientalistiska bilder av så kallade haremsdamer. Flera stater förbjöd vålds- och sexskildringar, men då gömdes de i kuvert och postades klandestint.I Sverige nådde vykortssjukan sin höjdpunkt år 1904 då skickades över 48 miljoner kort. I nystartade vykortsklubbar sökte likasinnade brevvänner i andra länder för att utbyta kort, och entusiastiska samlare debatterade i publikationer som The Picture Postcard. Ett särskilt frimärkesspråk uppstod: Beroende på var på kortet och i vilken vinkel frimärket placerades, gick det att skicka hemliga budskap. Det ledde till att Postunionen fastslog en standard: längst upp i högra hörnet på baksidan skulle frimärket hädanefter sitta.Sedan kom Första världskriget och flera av de bästa vykorts-tryckerierna, som låg i Tyskland, bombades. Efter kriget fick fler hushåll telefon, vilket gjorde vykortet obsolet. Nu kallades det fattigmanstelefon, och skickades av lågbetalda kvinnor på landsbygden.Under andra hälften av 1900-talet kom vykorten att förknippas med turistindustrin, en konsekvens av den nya lagstadgade semestern. Kom vykortet från Mallis, från Franska Rivieran, eller från Florens? Klasskillnaderna syntes då som nu i semesterrapporteringen i sociala medier.Så en dag är det nya mediet inte nytt längre, för att något nyare uppfunnits. Vykortet blir gammel-medium. Numera är det konstnärer, mediearkeologer och nördiga samlare som studerar hur den tekniska utvecklingen påverkat det estetiska uttrycket under decennierna.Jag ställer tillbaka de horribla reproduktionerna av Caravaggios Bacchus i vykortsstället på Uffiziernas bokhandel. Bättre att googla fram en högupplöst version och skicka till konstnärskollegorna på Messenger.Sonia Hedstrand, konstnär och kritiker

På torsdag skal FIFA finde ud af, om VM skal afholdes hvert andet år. Derfor zoomer vi ind på organisationen der har hele fodboldverdenens kalender i sine hænder. I Europa og Sydamerika håber man på et stort nej-tak, men i Afrika står man på spring for dobbelt så mage slutrunder. Vi vender historien og fremtiden for gode gamle FIFA. Medvirkende: Jens Sejr Andersen, international chef i Play The Game. Jørn Hansen, professor og idrætshistoriker ved Syddansk Universitet. Niels Borchert Holm, dokumentarist. Andreas Wahl Knudsen, podcastvært brasserbold. Oscar Rothstein, Afrika-journalist og journalist hos Danwatch. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I Ukraine vokser antallet af dræbte - civile som soldater. Russisk militær rykker mod Kiev, hvor ukrainerne forsvarer hovedstad og regering. I Rusland kollapser rublen. Massive sanktioner ryster den russiske hverdag og oligarker får indefrosset deres formuer. I Europa vokser vreden - og sammenholdet. På toppen af det hele sidder en isoleret Putin og kaster Europa ud i krig. Hvordan kan det ske? Og kan han "vinde"? Om gæsterne: Leif Davidsen - Journalist, korrespondent i Sovjetunionen op til sammenbruddet i 1990 og forfatter - ikke mindst med afsæt i det russiske samfund. Ulla Terkelsen - Udenrigskorrespondent for TV2, og forfatter til den nye bog 'Øst for Paradis' om Østeuropa. Thomas Ahrenkiel - Partner i Macro Advisory Partners, tidligere departementschef i Forsvarsministeriet og chef for Forsvarets Efterretningstjeneste. Vært: Steffen Gram.

I afsnittet tuner vi ind på de seneste spillede kampe I Champions League, og kommer med en gennemgang. Vi kommer også ind på situationen I Ajax og diskutere om krigen med Rusland og Ukraine for betydning for holdende I Europa.

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig.  I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten som inte stärkts av forskning kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

I Europa har religionssatire vært mer utbredt enn i andre deler av verden. Ifølge dansk forsker har religionssatiren formet kulturen vår mye mer enn vi tror. Hør episoden i appen NRK Radio

Oslo er en trygg by, sier justisminister Emilie Enger Mehl etter at åtte skyteepisoder har rammet byen. Det hele toppet seg med et ran av en gullsmed på Sagene tirsdag ettermiddag, hvor gjerningspersonen skal ha truet personalet med et våpen som «lignet et skytevåpen». Hvorvidt Oslo er en trygg by, diskuteres av Christian Skaug, Erling Marthinsen og Rebecca Mistereggen i kveldens Dagsorden. I Europa protesteres det mot vaksinepass, mens nye nedstengninger truer som en overhengende, mørk sky her hjemme. FHI bekymrer seg for en økning i innleggelser, mens sykehusene er overfylt av pasienter av ulike årsaker. Subsidierte medier har tatt opp rapporteringen om økning i smittetall, som dukker opp jevnt og trutt gjennom hele dagen, men det de ikke forteller, et at en rekke EU-parlamentarikere har gått ut og advart befolkningen mot myndighetenes håndtering av vaksinasjon og vaksinepass. Det snører seg til på Kontinentet. I mellomtiden dupper Biden av på klimatoppmøte, hvor eliten har samlet seg for å diskutere hvordan den jevne skattebetaler skal strippes for å redde jordkloden og menneskeheten. Denne sendingen går live. Vi har litt tekniske problemer, uforbeholden sendetid er satt til 18:30. Vi sender Dagsorden live for første gang i nytt studio. Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Kjøp Alf R. Jacobsens politiske bombe «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her!

Pave Frans sa til Joe Biden fredag at han godt kan gå til nattverd selv om han går inn for fri abort. Det finnes ingen grenser. De som sitter på toppen er venner og beskytter hverandre. Det gjelder ikke å bryte ringen av selvtillit, selv om alle kan se at den er falsk. Biden går sjokkende ut av bilen slik gamle mennesker gjør som ikke lenger er del av livet. I USA roper mengden Let's go Brandon! I Europa later de som om Biden er en normal president. Han er ved å ødelegge USA gjennom de åpne grensene. Nå skal de som ble deportert under Trump få 450.000 dollar hver seg. Det er en hån mot arbeidende amerikanere. Fredag demonstrer brannmenn utenfor borgermesterens kontor i protest mot vaksinetvangen. Demokratene har lagt seg så langt til venstre at de er blitt revolusjonære. Når revolusjonens hjul først er kommet i siget er det vanskelig å stoppe. Det får også Pelosi og Biden erfare. Den kommer til å rulle også over dem som satte det i sving og det har allerede knust mange vanlige mennesker. Norske medier påpeker ikke hva som skjer, for de synes det er fint at USA blir sosialistisk. Videoen er klar til å sees via Odysee. Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Kjøp Alf R. Jacobsens politiske bombe «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her!

Libanon synker stadig nærmere borgerkrig etter at motstridende fraksjoner åpnet ild i Beiruts gater. Og i Syria blir Iran stadig mer frustrert over sin egen fiasko med å etablere en ny front mot Israel. I Europa lander EU for en gangs skyld rett når de godkjenner en ny plan for å bekjempe antisemittisme.  I Jerusalem ble jødiske bønner på Tempelfjellet igjen stoppet av retten, og på en annen høyde i byen vil husbygging starte - med mindre israelske myndigheter er for bekymret for internasjonal fordømmelse. I mellomtiden bestemte Israel seg for å forsyne Jordan med dobbelt så mye vann som tidligere, og ikke langt fra Nasaret er verdens første korsfarerleir under utgravning.