Podcasts about Katrineholm

Vi försöker reda ut betonings-gate från förra avsnittet. Robert spelar en låt med engelsk titel och tysk text av ett svenskt band med franskt namn samt hajpar Stora Popboxen. Love spelar The Raincoats från Testbild-Petters topplista över fånigt obskyra 1981-låtar. Michael B. Tretows frånfälle uppmärksammas med hjälp av Trafik-Trolle, Mikael Ramel och en kille som heter Gustavsson i Åmotfors. På temana "65" och "68" hör vi Grisen Skriker respektive David Sandström. Robert slår ett slag för den provokativa finkulturen och lägger ut en sladdrig röd tråd mellan Charles Ives, Henry Cowell, Igor Stravinskij, Conlon Nancarrow, Lubomyr Melnyk och James Blackshaw, med start och slut i Sköldinge utanför Katrineholm. Love spelar en märklig rundgrensk/zappask/wyattsk låt med Cheer-Accident. I Bisarra hörnan hör vi en sedelärande historia om speedrun av narkomani. Vi får veta hur Ola Magnell och Cat Stevens knyter samman Sheffield, Alabama (755 mil från Kikkistudion) med Skärmarbrink (3 km från Kikkistudion), och så har Love gjort en låt. _Karikatyr av Henry Cowell, 1920-talet_

Juniornyheterna om handbollsklubben Hearts satsning på unga ledare. Ungdomar i Katrineholm får träffa personerna bakom polisuniformen och fansen Tilja och Ester laddar för Billie Eilish spelning ikväll! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Love "Elevator Man" Länn har återvänt till "bakre halvan" av en Devo-skiva. Robert "Jan Heweliusz" Huselius anser att den nästan 20 år gamla Balkan-indie-trenden bör komma tillbaka. Triangeldrama 1: Två offer för ett liderligt och tragiskt svek har dött (Mike Ratledge & Marianne Faithfull). Triangeldrama 2: Nyss-Robert har utsatt nu-Robert för ett mycket märkligt prank. Musikföreningen Play It Loud i samarbete med socialförvaltningen i Katrineholm ger er Sörmlands finest anno 1997. Även: Soft Machine, Gorky's Zygotic Mynci, Roy Orbison, Pixies, Cirkus Miramar, Jacques Brel samt ganska cringe-ig straight edge-hardcore från 1998. I bisarra hörnan hör vi en norsk hit om att slakta höns i Kabul samt lite ny svensk kristen hiphop helt utan kontext. Slutligen driver vi fram ett mönster i metallen med en puns och Love har gjort två gamla låtar. Errata: Det var Julian Koster, och ingen annan, som hade projektet The Music Tapes.

Love "Elevator Man" Länn har återvänt till "bakre halvan" av en Devo-skiva. Robert "Jan Heweliusz" Huselius anser att den nästan 20 år gamla Balkan-indie-trenden bör komma tillbaka. Triangeldrama 1: Två offer för ett liderligt och tragiskt svek har dött (Mike Ratledge & Marianne Faithfull). Triangeldrama 2: Nyss-Robert har utsatt nu-Robert för ett mycket märkligt prank. Musikföreningen Play It Loud i samarbete med socialförvaltningen i Katrineholm ger er Sörmlands finest anno 1997. Även: Soft Machine, Gorky's Zygotic Mynci, Roy Orbison, Pixies, Cirkus Miramar, Jacques Brel samt ganska cringe-ig straight edge-hardcore från 1998. I bisarra hörnan hör vi en norsk hit om att slakta höns i Kabul samt lite ny svensk kristen hiphop helt utan kontext. Slutligen driver vi fram ett mönster i metallen med en puns och Love har gjort två gamla låtar.Errata: Det var Julian Koster, och ingen annan, som hade projektet The Music Tapes.Gör oss sällskap på Discord: ⁠⁠⁠⁠⁠https://discord.gg/Cywtq7vaqZ⁠⁠⁠Gilla, kommentera och recensera på The Facebook: ⁠⁠⁠https://facebook.com/musikensmaktpodcast/⁠⁠⁠Bidra till Loves fysiska överlevnad och få bonusmaterial: ⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/musikensmakt⁠

Heeeej. Här kommer veckans avsnitt eftersom det är måååndag. Vad sägs om lite surr om och med IK Viljan, där vi får ett prat med lagkaptenen Lukas Johansson efter förlusten mot Enköpings A-LAG! Vi ringer även upp Michael "Larry Larsson som pratar varmt om sitt Näshulta och om att det var kanske lite bättre förr ändå? Och för att stänga bandysäsongen för den här gången , så ringer vi upp Eskilstunakillen Simon Blomkvist som lirar bandy i klassiska Katrineholm till vardags. I studion: Johan Englund Lukas Abrahamsson J Kindmark¨ Tack för att ni lyssnar på oss.

Kära lyssnare. Vi vill helt utan någon pekuniär motprestation från Elerts färghandel, Katrineholm, göra er uppmärksamma på att denna färghandel existerar och att som kund...ja, bäst uttrycker de det nog själva: "Som kund hos oss vill vi att du ska känna dig välkommen, finna inspiration och veta att vi i personalen alltid gör vårt yttersta för att du ska nå dina mål med ditt besök hos oss."Elerts färghandel, alltså, Katrineholmpatreon.com/fyrameter Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Repris från 2022.December 2020. En övergiven bil hittas i ett dike utanför Katrineholm. I bagageluckan ligger en död man i fosterställning. Mannen är knivhuggen flera gånger och alla hugg har skett på och vid hans könsorgan. Vem eller vilka ligger bakom det bestialiska mordet? Hasse Aro intervjuar åklagare Klas Engdahl som fick det uppseendeväckande fallet på sitt bord och jobbet att driva utredningen framåt. Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Jesper "jag vet ingenting om en spelare som ska bli officiellt presenterad av mitt lag bara några timmar efter inspelning" Nywertz från Rättvik och Jari Hyttinen från Katrineholm gästar ett Blåstället där Acke tror att han har koll på matten fast han är helt ute och seglar. Myran håller dock stadigt i rodret och ser till att ännu ett avsnitt i inför-serien kan lägga till i podcast-hamnen.

En tidlig forårsmorgen i 1998 får alarmcentralen i Katrineholm, Sverige en melding om, at det brænder i en kælder i et lejlighedskompleks. Da brandmændene får slukket ilden, finder de et sammenrullet tæppe på gulvet. Og inde i tæppet ligger der et lig af en mand. Han har voldsomme skader i hovedet. Hvem er han, og hvad er der sket?Manuskript: Peder Carlsen. Indlæst af: Emilie Westh Wold.Produktion: Christine Runøe.Musik: Frej Levin.See Privacy Policy at https://art19.com/privacy and California Privacy Notice at https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig. I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten – som inte stärkts av forskning – kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin – den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

I dagens avsnitt får vi höra den spännande sagan "Syskonens slottsäventyr", önskad av Signe, 6 år från Katrineholm. Följ med syskonen Valdemar och Vilhelmina på ett händelserikt äventyr i slottet när deras föräldrar reser bort. En mystisk figur dyker upp och lär dem nya saker, men visar sig också ha dolda avsikter. Nu måste syskonen använda sin list och sitt mod för att rädda dagen. En saga om att växa som person, övervinna utmaningar och vikten av syskonkärlek. Som alltid bjuder Aida på intressanta fakta. Idag dyker vi ner i filmens fascinerande värld och historia! Så häng med på ett kungligt äventyr fyllt av spänning, skratt och kloka lärdomar. God natt och trevlig lyssning! Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Vi diskuterar den överraskande segern i FA-cupfinalen – och om synen på Ten Hag bör förändras, efter ännu en titel. Förtjänar han en säsong till? Om inte, vem är rätt man? De Zerbi, Tuchel, Potter, passar någon United? Dessutom tar vi upp en del lyssnarfrågor och spelar upp ljud från supporterträffen i Katrineholm. Lyssna gärna!

Vi laddar upp inför FA-cupfinalen och gräver ner ligasäsongen som har varit. Detta genom att kora den mest över- respektive underskattade United-spelaren 23/24 – samt genom en Erik ten Hag-diskussion där den lojale blir överkörd. Vi ger även en grundlig bild över vilka spelare som behöver kastas ut inför nästa säsong. Lyssna gärna! Anmäl er till supporterträffen i Katrineholm här: https://hotelstatt.se/redarmy/ Lösenord: ras

SwedishRumble gästar och förklarar hur mycket United kan tänkas värva för i sommar. Ten Hags taktiska förändringar mot Arsenal diskuteras – samt Rooneys uttalande om United-spelarnas skador. Dessutom tar vi upp våra känslor kring Old Traffords skick och Varanes avsked. Lyssna gärna. Anmäl er till supporterträffen i Katrineholm här: https://hotelstatt.se/redarmy/ Lösenord: ras

Vi tar upp mardrömsinsatsen mot Palace, och diskuterar det möjliga behovet av en interim-tränare inför FA-cupfinalen. Dessutom bjuder vi på elvor bestående av Uniteds bästa historiska transfers. Lyssna gärna. Och glöm inte att anmäla er till supporterträffen i Katrineholm! Det gör ni via denna länk: https://hotelstatt.se/redarmy/. Lösenord: ras

Vi tar upp det darriga FA cup-avancemanget. Vad är roten till Uniteds problem med tappade ledningar? Är det dags för en interim-tränare att ta över skutan? Vilka yttrar och anfallare borde säljas och värvas till nästa säsong? Dessutom taggar vi igång inför supporterträffen i Katrineholm. Lyssna gärna.

Fifty years ago Sweden became the first country in the world to offer paid parental leave that was gender neutral.The state granted mothers and fathers 180 days that they could divide between them however they saw fit.The pioneering policy was designed to promote gender equality, but it wasn't an instant success.Later governments decided to increase the number of leave days available and ring-fenced some specifically for each parent.Maddy Savage went to meet Per Edlund who was one of the first fathers in his town, Katrineholm, to embrace the new benefit.A Bespoken Media production for the BBC World Service.(Photo: Per Edlund with his youngest daughter Märta Edlund. Credit: Maddy Savage)

Nin 30-meeyo jir ah oo meydkiisa fiidnimadii arbacadii shalay laga heley meel dibadda ah magaalada Katrineholm. Ku dhowaad shan daloolow meel cunnada caalamka laga soo saaro ayaa sannad walba la xooraa, halka dad ka badan 780 malyan aaney heysan cunno ku filan. Dacwad laga gudbiyay shirkadda iswiidhishka ee tubaakada - Swedish Match iyo shirkadda iska leh ee Philip Morris. Haweeney lagu soo oogey dacwad la xiriirta inay 500 oo jeer wacday telefoonka gargaarka degdegga ee SOS (112) 2 sano.

Storvretas stjärna gästar podden. Från småländska Vrigstad, vidare till Katrineholm och via Jönköping har han etablerat sig som en toppspelare i Uppsala och Storvreta. Trevlig lyssning!Ps: Ni får gärna följa oss på sociala medier, för det senaste om podden:Facebook och Instagram hittar ni här. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ikväll i Karlavagnen med Jacke Sjödin vill vi veta var du är och varför du är just där? Vi har lyssnare runt om i hela Sverige och i hela världen. Var befinner du dig just nu? Ring in och berätta! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Du som lyssnar, var befinner du dig just nu? Har du som många andra sportlov eller sitter du hemma och myser vid eldstaden i Gävle? Vi vet att vi har lyssnare i Australien, i USA, på Filippinerna och i Sydamerika. Samt förstås i Katrineholm, Boden, Ystad och Grums.Är du i Prag för att fira en mosters 80-årsdag? Sitter du på en parkeringsficka i ett snöigt Kiruna på väg med en långtradare full med kattmat? Äter du frukost i Australien där du har bott i 45 år fastän du bara tänkte stanna en sommar? Har du sportlov med familjen i dalafjällen? Laddar du för att snart gå på musikal på Broadway i New York? Ska du strax gå ut med din tax Göran i Säffle? Ring in till Jacke och dela med dig om vad du gör just nu och vad som tog dig just dit. Berätta!Berätta var du är just nu - och varförRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Svempa kopplar upp sig mot Gnesta och Katrineholm för att prata med Eyes Of The Oak som är aktuella med skivan "The Stone Vortex". --- Heavy Underground fyller 10 år i år och vill att fler ska göra det. Därför stödjer vi Suicide Zeros arbete med folkbildning och forskning kring psykisk ohälsa och självmord. Bidra till insamlingen här Sök hjälp om du mår dåligt. Kontakter finns via 1177.se och är det akut ring 112.

Lovisa befinner sig i en stad som också skulle kunna gå under namnet “the home of EPA-traktorn”, nämligen Katrineholm. I veckans avsnitt berättar Lovisa vad hon har för uppdrag där och hur det går för henne med egenträningen när hon är bortrest. Jessica känner sig äntligen frisk och har lagt upp en ny plan för hur hennes fysiska aktivitet ska se ut framöver. Hon ska dessutom iväg på en krävande tv-produktion, vilket betyder att hon behöver bygga upp sin fysik och kondition. Lovisa levererar olika tips som kan vara nyttiga att ha när man ska köra backlöpning. Hon tar också upp betydelsen av att ha fotriktiga skor när man ska löpträna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Malla stack från Katrineholm till Stockholm i övre tonåren, där hon började arbeta inom nöjesbranschen som artist. I virveln av festnätter drogs hon in i en värld av droger där hon fastnade. En morgon övervägde hon att avsluta sitt liv, men fann lyckligtvis en vändning. I dag arbetar Malla, som själv är transperson, som beroendeterapeut för hbtqi+ personer på The House Rehab. Vem vill Malla ge en dänga och vad vill hon hälsa människor som behöver hjälp med beroende- eller med medberoendeproblematik? Varmt välkommen att höra svaren i avsnitt 71 av Narkopodden!

Robotforskaren Mr. Tobor har flyttat in bredvid hemliga stället. Ylva försöker bekanta sig, men den nya grannen är sur och hemlig. Plötsligt tappar han en märklig liten dosa som Ylva tack vare radioagent Saga, från Katrineholm, lyckas ta sig in i.Ett slags korsord med rubriken ”Hemlig instruktion till robot” framträder på skärmen. Hjälp Ylva att lösa det första ordet på fyra bokstäver.KOSSAN HAR FYRA; MÄNNISKAN BARA EN. RIMMAR PÅ KRAGE.Ring telefonsvararen; 08-7842929 och tala om vad du heter, hur gammal du är och var du bor.Mejla in till radioagent@sverigesradio.se

Jag undrar ibland vad som händer med mig när jag ser eller hör något jag gillar så mycket att jag vill kalla det vackert. Det är svårt att sätta ord på men välbehag kanske funkar. Om Lars Hermansson:Lars Hermansson är författare, litteraturkritiker och konstnärlig ledare för Bie biennal, en scen för samtida konst och litteratur, som han driver i sin lada i Bie en mil utanför Katrineholm. Hobbysnickare, äppelodlare och mångårig medarbetare på SR Kultur. Senast utgivna roman: Till Tawa, senaste diktbok: Dödsorsaksregistret.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Richard föddes under enkla förhållanden och fick med tiden den viktigaste förtroendeposten i sin kommun. Men han använde samma plånbok både för sin egen och kommunens ekonomi. Det blev hans fall. Richard Modig föddes 1879 som enkel soldatson på det lilla torpet Heden strax utanför Katrineholm. När han växte upp blev han politiskt engagerad och snart var han en viktig person inom socialdemokratin. Först inom Lantarbetareförbundet och vidare genom ett antal förtroendeposter för att slutligen 1927 väljas till ordförande i kommunalnämnden i Stora Malms kommun. Hans sonson Arne Modig har fördjupat sig i Richards öde. Vid den här tiden sköttes mycket av det politiska arbetet ideellt och det var fortfarande bara i undantagsfall som kommunerna hade anställda tjänstemän, berättar Lars Nilsson som är professor emeritus i historia vid Stockholms universitet.Det viktiga arbetet med att ta in skatter från medborgarna sköttes av förtroendevalda, som ganska ofta hade kommunens kassa mer eller mindre på fickan. Den dag skatten skulle betalas gick medborgaren till kommunalnämndens ordförande där de lämnade över kontanter och fick ett kvitto.Richard slarvade med bokföringen i flera år och till sist gick det inte längre. Revisorerna insåg att det fattades stora summor och skandalen var ett faktum.I Arne Modigs familj pratade man aldrig om förskingringen men med hjälp av arkiven fann han historien om sin farfar och skrev därefter boken "Livet är en strid Månne döden är en vila".Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se

Martin från Katrineholm gästar återigen Myran och Acke och det blir snack om supporterskap (härlig bortaresa till Karlstad för oss blågula bl a), TV-sändningar, Katrineholms dåliga första tredjedel av säsongen och Nässjö IFs ganska vettiga dito samt en del annat. Mycket nöje.

När kommer industri bli påverkat av en pressad konsument och hur kommer det sig att en grabb från Katrineholm rattar en fond på drygt 35 MDSEK? I veckans avsnitt har vi Simon Peterson, fondförvaltare av Didner & Gerge Aktiefond, på besök och hjälper oss djupdyka i olika industriplaceringar. Hur hittar man edge och avkastning i stora industribolag? Simon bjuder även på tre delikata bolagscase som har potentialen att ge riktigt fin avkastning: Indutrade ($INDT), Lindab ($LIAB) och Dometic ($DOM). I Veckans volley diskuterar Markus möjligheten (eller kanske risken) att de baissiga björnarna är tillbaka.Skriv gärna till oss på: nantingomaktier@gmail.com Instagram: www.instagram.com/nantingomaktier/ Betygssätt också gärna podden på Spotify och iTunes för att ge oss och Unga Aktiesparare mer spridning.En podd från Unga Aktiesparare.Support this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

.. . . . : .. . . Katrineholm . .SVENSK TEXTLaoko vill ha hållplatsutrop. Laila fick sitt första filmprisHållplatsutrop på alla bussar! Det kräver Laoko Sardar Abdulla för att ge alla bättre förutsättningar för att åka buss. Wafai Laila är författaren och poeten som nu fått sitt första filmprisLaoko Sardar Abdulla är synskadad och arbetar för Synskadades riksförbund. I den rollen har han nu drivit frågan om att det på alla bussar borde hållplatsernas namn ropas ut-Vi synskadade kan annars inte klara oss själva på bussarna. Vi ser ju inte när vi är framme. Vi måste höra detI Katrineholm finns författaren och poeten Wafai Laila. Nu har han gett sig in i filmbranschen och gjort en kortfilm som spelats in i Katrineholm och Damaskus. Och filmen vann också ett kortfilmspris-Nu får det bli en långfilm, avslöjar han i arabisk talkshow

Döden, livet, tomater och får. I en höstlovsspecial åker Max V Karlsson till Katrineholm och ETC Solpark för att prata med Johan Ehrenberg. Delvis ljudterapi, delvis utforskning, en hel del djur och bra med skratt. Lyssna på när Max och Johan tar sig igenom innovationsparken. Turen avslutas med att Johan presenterar en stor världsnyhet... Tyckpressen Spezial är speciella och aktuella ljudreportage, producerade av Dagens ETC. Programledare: Max V Karlsson Ansvarig utgivare: Andreas Gustavsson

Varje gång jag borstar tänderna på morgonen, gör jag ju det för första gången och sista just denna morgon. Det går inte att bestrida, även om det inte alltid går att uppleva. Om Lars Hermansson:Lars Hermansson är författare, litteraturkritiker och konstnärlig ledare för Bie biennal, en scen för samtida konst och litteratur, som han driver i sin lada i Bie en mil utanför Katrineholm. Hobbysnickare, äppelodlare och mångårig medarbetare på SR Kultur. Senast utgivna roman: Till Tawa, senaste diktbok: Dödsorsaksregistret.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Philip har blivit dansk och möter därför upp Thomas i Katrineholm för att ta en promenad och reflektera över entreprenörskapet. Både det egna men också andras, för visst behövs det ibland en reflektion för att utvecklas och komma vidare. Men först lite vrede kring en hutlös stöld och en titt på SVT ankaret Jovan Radomir - Välkomna!Sponsorer för detta avsnitt:TrippusSector Alarm

Vi träffar Tommy Myllymäki för ett personligt samtal om vägen från restaurangskolan i lilla Katrineholm till en yrkesbana som hyllad stjärnkock, som lika gärna hade kunnat bli jurist eller musikjournalist. Hur var det att öppna en lyxkrog under pågående pandemi? Och varför den i branschen så hett eftertraktade Michelinstjärnan var kul att få, men inte heller just mer än så. Självklart blir det också en del snack om Tommys stora intresse - långdistanslöpning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Publicerad 6 okt 2020 i Expressen... Nätjättarnas serverhallar kan leda till elbrist, rapporterar Aftonbladet. Elmarknadsinspektionen listar flera regioner som hotas, och vissa av hallarna drar upp till *500 megawatt. – Man kan säga att det är i storleksordningen ett halvt kärnkraftverk, säger Lennart Söder, *professor i elkraft på KTH, till tidningen. Storbolagen Google, Amazon och Facebook fortsätter sin etablering av serverhallar i Sverige. I en ny rapport som Elmarknadsinspektionen skickat till regeringen, och som Aftonbladet tagit del av, konstaterar myndigheten att det kan leda till stora problem med elförsörjningen. Det kan bli akut kapacitetsbrist, enligt myndigheten, eftersom serverhallarna slukar så pass mycket el. En av ansökningarna som fick godkänt handlar om en serverhall som drar 461 megawatt, och en annan 500 megawatt. Det är *nästan dubbelt så mycket el som Uppsala förbrukar, skriver Aftonbladet. Svenska kraftnät har just nu inneliggande ansökningar på 2 015 megawatt, bland annat Google, Amazon och Microsoft. Amazons nya serverhallar i Eskilstuna, Västerås och Katrineholm väntas dra 420 megawatt. – Det låter väldigt mycket. Det är ungefär tre gånger Enköpings maximala förbrukning som ska få plats i nätet, på varje hall, säger Elon Axberg, analytiker på Energimarknadsinspektionen, till Aftonbladet. Enligt Energimarknadsinspektionens väntas inte problemet vara löst innan 2030 då överföringskapaciteten i näten ska vara fullt utbyggd. Det säger ju en hel del om den omfattande datainhämtning som pågår i skydd bakom FRA-lagen och detta till kraftigt subventionerade priser... Sverige är fanatiskt! #Elslukhål #CarlNorberg #DeFria https://www.expressen.se/.../natjattarnas-serverhallar.../ De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

I veckans podd förfäras vi över politikerna i senatens, dubbelmoral.Gabriel har precis avslutat årets sommarkörhelg i Katrineholm!Tobias överraskar/hämnas på Gabriel med ett Quiz.Vi lär oss ett nytt användbart ord.Det sker mirakel på Gotland!Och så kommer en full rapport från Lady Gaga konserten i Stockholm!Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Säsongsavslutning med allt vad det innebär. Mikael får äntligen till ett avslut med Ralf Rangnick. Hyllningarna haglar inte direkt… Adam berättar om att det tydligen är i Katrineholm saker sker. Ny biträdande fotbollschef. Det är bra, väl? Vi avhandlar lyssnarfrågor. Vem kommer flyga under ten Hag? Ingen vet. Kommer vi få se ungdomar? Lång diskussion kring frågan varför United jagar spelare som inte vill spela för klubben. Är det ett problem? Vi pratar öl. Vem i spelartruppen hade vi helst bjudit ut på en finmiddag? Kommer Mikael spela pingis i sommar? Den stora frågan kvarstår utan svar dock, kommer Emil spela in ett avsnitt i sommar från Mikaels barndomsrum? Tack för ni lyssnar och trevlig sommar!

What do you do when you are a 71-year-old retired grandmother concerned about climate change, and you want to make a difference? You hop on your pink bike and ride 2500 km from your hometown to the COP26 Summit in Scotland!Meet Dorothee Hildebrandt. She is so passionate about stopping climate change that she spent six weeks cycling alone from her home in Katrineholm, Sweeden, to the COP26 Summit (UN Climate Change Conference) in Glasgow, Scotland. Her trip started on September 1st, 2021, and culminated when she pedaled into Glasgow for the start of the summit in November. Biking for the Future recounts what motivated Dorothee to take this ride, the many Warmshowers hosts she stayed with, and the incredible people she met along the way. Why pedal all this way alone at her age? Simply put, Dorothee hopes to make a difference. She wants the world's political leaders to understand that we must act now to stop climate change. She says, "I know it is a dream, but sometimes dreams come true, and if I do not try, I can never change anything."Dorothee's reflections:She is grateful to all her Warmshowers hosts. Without them, the trip would not have been possible.She hopes that she can be a good example for others.She wishes for better infrastructure for cyclists around the world. (It would be good for the environment as well.)She thinks this trip was once in a lifetime! But the COP27 is coming up in Egypt, and maybe . . . She wants you to know, "It is never too late!"Learn more about Dorothee and follow her adventures on her blog, Biking for Future, on Instagram at @DorotheeHildebrandt, and on Facebook.Join our community at Warmshowers.org, follow us on Instagram @Warmshowers_org and visit us on Facebook. Contact Tahverlee directly at Tahverlee@Warmshowers.org.Theme Music by Les Konley | Produced by Les KonleyHappy riding and hosting!

December 2020. En övergiven bil hittas i ett dike utanför Katrineholm. I bagageluckan ligger en död man i fosterställning. Mannen är knivhuggen flera gånger och alla hugg har skett på och vid hans könsorgan. Vem eller vilka ligger bakom det bestialiska mordet? Hasse Aro intervjuar åklagare Klas Engdahl som fick det uppseendeväckande fallet på sitt bord och jobbet att driva utredningen framåt. Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

I veckans avsnitt har Kristofer och Martin bjudit in poddaren och programledaren Hasse Aro för att diskutera Julmordet i Katrineholm.

Den svenska järnvägen band ihop ett fattigt bondeland och skapade förutsättningar för en industrialisering. Efter en succéartad utbyggnaden av järnvägen under den andra hälften av 1800-talet hotades järnvägen först av bussar och lastbilar i början av 1900-talet och senare av bilismen under 1950-talet. Men lägre priser och nya vagnar på 1980-talet har skapat en ny guldålder för svensk järnväg.Riksdagsmannen Leonard Fredrik Rääf fruktade att järnvägen skulle slå sönder hantverk och bondesamhället. Han varnade för att järnvägen ”dödar allmänhetens omdömesförmåga, kraft och välstånd”. Trots detta fick Sverige sin järnväg, men flera årtionden efter länder som Storbritannien, Tyskland och USA.Restiderna kortades från dagar till timmar när städer som Stockholm, Göteborg och Malmö knöts samman. Tåget stod för det moderna och de nya hjältarna lokförarna tjänade betydligt mer än en biträdande läkare.I de flesta industrialiserade länder kom järnvägen under första hälften av 1800-talet. I det fattiga bondelandet Sverige dröjde det ända till 1854 innan regeringen lade fram en proposition om att bygga stambanor mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Stockholm och Malmö. När städer knöts ihop med järnväg på 1860-talet växte nya städer växte upp längs stambanorna och efter några år infördes en tid för hela riket.Tidiga förslag om byggande av stambanor röstades ner i riksdagen. Det fanns en oro vad järnvägen skulle föra med sig. Riksdagsmän ifrågasatte nyttan med järnväg i ett fattigt bondeland. Men år 1854 antog riksdagen ett regeringsförslag som innebar att staten skulle bygga, äga och driva ett nät av s.k. stambanor, medan bibanor och banor av lokalt intresse skulle byggas privat.Järnvägen kom att knyta ihop landsändar på ett helt nytt sätt. När den västra stambanan invigdes den 4 november år 1864 förkortades restiden mellan Stockholm och Göteborg från tre dygn till 14 timmar. Dessutom var tåget var betydligt bekvämare än diligens och kostnaderna för att resa sträckan minskade från 40 riksdaler till 10:64 riksdaler.Före järnvägen skiljde sig tiden mellan Göteborg och Stockholm 24 minuter. Det blev Göteborgstiden som fick bli standard för tidtabellerna för hela riket, men det blev för krångligt att lästa tidtabeller med särskilda omräkningstabeller för tiden. Därför infördes in enhetlig tid in hela riket år 1879Men orter som fick stationer blomstrade medan regioner långt från järnvägar hamnade i historiens bakvatten. Järnvägens sträckning skapade samhälle som Eslöv, Hässleholm och Borlänge. Nässjö, Falköping, Katrineholm och Laxå var mötespunkter för stambanor, vilket gav stor växtkraft åt dessa orter.I reprisen av det nymixade avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars-Olov Karlsson, tidigare chef för järnvägsmuseet i Ängelholm och i Gävle. Även journalisten och författaren Per J Andersson medverkar.Pianomusiken i programmet är låten Escovado av Ernesto Nazareth som är under public domain, Wikipedia.Bild: Ludvika station omkring år 1860, public domain, Järnvägsmuseet i Gävle. Smedjebackens Järnväg, SmbJ, lok 2 ”Wessman.” Marnäs station senare ändrad till Ludvika See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Installatörspoddens tolfte avsnitt handlar om invasionen av Ukraina, försenade eller uteblivna leveranser, höjda bränslepriser och materialpriser. Flera experter ger dig bakgrunden till varför det ser ut som det gör och tips på hur du kan hantera det. Förutom programledarna Heléne Stors från Installatörsföretagen och Leif Jitelius från produktionsbolaget Hajp medverkar följande gäster i detta avsnitt: Johan Sjöberg, säkerhets- och försvarspolitisk ansvarig på Svenskt Näringsliv. Ola Månsson, vd Installatörsföretagen Lovisa Elmgren, chef entreprenadjuridik Installatörsföretagen Johan Edward, entreprenadjurist Installatörsföretagen Ted Rustas, vd Mälarrör Viktor Sterner, entreprenadjurist Installatörsföretagen  Johnny Averstedt, Elektrobyrån i Åkersberga Daniel Ellström, Oppunda VVS i Katrineholm

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig.  I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten som inte stärkts av forskning kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

Den svenska modellen bygger på förhandlingar på arbetsplatsen. Idag blir de allt mer ovanliga och klubbarna glesas ut. Jonas Nordling, chefredaktör på Dagens arena, undersöker varför i boken ”Den svagaste länken”. Facken blir alltmer toppstyrda när den lokala organisationen försvagas. Det är Journalistförbundets tidigare ordförande Jonas Nordlings tes. Andreas Beckert från TCO menar att vi måste hitta nya hjälpmedel för att underlätta att vara förtroendevald. Och är det altruism, egennytta eller problemlösande som ska stå i centrum när frågan ställs om du vill bli förtroendevald för facket? Mikael Feldbaum, Arbetsvärlden, leder samtalet.

I Blåstället #43 bjuder Acke och Myran på tankar om senaste matchen mot Katrineholm och funderingar kring kommande, förväntat tuffa, matcher mot Ferdinands blomkålsgäng från Rottne (Åby/Tjureda) och The Johan Esplund Assist Show (Gripen Trollhättan). Som om inte detta vore nog pratar Blåställets redaktion om välgörenhet och ger också er, kära lyssnare, ett tips om ni känner för att trycka i er ca 5000 kalorier på ett bräde.Mycket nöje!

Rickard har bundit sina lån. Helt i onödan eftersom världen ändå kommer gå under. Det finns tydligen en tidning som på sin hemsida har en klocka som räknar ner till just jordens undergång. Per-Ola undrar vad som kommer hända när klockan nått noll och vi fortfarande lever, samt fortsätter prata om jordens undergång och går igenom klimattoppmötet i Glasgow. Från början.Rickard ger relationstips, och landar i att Per-Ola måste göra slut med Per Bolund och Greta Thunberg. Per-Ola ger i sin tur tips på hur Almedalsveckan kan utvecklas samt var Miljöpartiet borde hålla sin nästa kongress. Per-Ola gillar inte Katrineholm.Rickard ger alla uppmaningen att elda för frihet den femte november.www.bondepraktilan.info www.bulletin.nu Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rickard har bundit sina lån. Helt i onödan eftersom världen ändå kommer gå under. Det finns tydligen en tidning som på sin hemsida har en klocka som räknar ner till just jordens undergång. Per-Ola undrar vad som kommer hända när klockan nått noll och vi fortfarande lever, samt fortsätter prata om jordens undergång och går igenom klimattoppmötet i Glasgow. Från början.Rickard ger relationstips, och landar i att Per-Ola måste göra slut med Per Bolund och Greta Thunberg. Per-Ola ger i sin tur tips på hur Almedalsveckan kan utvecklas samt var Miljöpartiet borde hålla sin nästa kongress. Per-Ola gillar inte Katrineholm.Rickard ger alla uppmaningen att elda för frihet den femte november.www.bondepraktilan.info www.bulletin.nu

Kan en enkel fråga utan svar anses vara en tanke? Om Lars Hermansson: Lars Hermansson är författare, litteraturkritiker och konstnärlig ledare för Bie biennal, en scen för samtida konst och litteratur, som han driver i sin lada i Bie en mil utanför Katrineholm. Hobbysnickare, äppelodlare och mångårig medarbetare på SR Kultur. Senast utgivna roman: Till Tawa, senaste diktbok: Dödsorsaksregistret. Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Att ta bladet från munnen är ett uttryck som funnits länge på många språk. Men hur sann blir den ocensurerade sanningen, i realiteten? Det frågar sig författaren Ulrika Kärnborg, med utgångspunkt i några exempel ur den svenska utgivningen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I höjd med sin 90-årsdag gav författaren Elsie Johansson ut vad hon sa skulle bli hennes sista bok. Redan titeln, Bladet från munnen, sände en chockvåg av förväntan genom skaran av trofasta fans. Det finns inget som läsare på dagens bokmarknad älskar så mycket som löften om kommande indiskretioner. Inte så konstigt att kritikerna sedan fick svårt att maskera besvikelsen. Elsie Johansson har ju inte alls skrivit någon skandalbok med smaskiga avslöjanden Ingenting närgånget om moget sex, partnerbyten, sorger och oförrätter. Inget om att ge betalt för gammal ost, inga påhopp på namngivna kändisar. Tvärtom är Bladet från munnen en förtjusande men ganska splittrad klippbok. Den känns mer som hopkok på gamla rester från tidigare romanprojekt än ett självständigt verk. Och om Elsie Johansson själv, den fattiga men sturska flickan i de slitna, blåvita gymnastikskorna vid vars sida vi vandrat i så många tidigare romaner, får vi inte veta mycket. Tji fick vi! Den moderna biografin är en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Förr brukade biografiformen användas för att servera en respektfull allmänhet tillrättalagda versioner av framgångsrika liv. Den moderna biografin är något annat, en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Många samtida författare väljer att kalla sina biografier för romaner, kanske för att läsarnas förmåga att skilja mellan liv och dikt blir alltmer opålitlig. Vissa, som Kerstin Ekman, driver samvetslöst med läsarnas hunger efter verklighet och ger dem i stället dimridåer och speglar. I hennes romanbiografi Grand final i skojarfabriken kallas författarens alter ego Lillemor Troj, en beundrad författare på ett av landets största förlag. Hon är elegant och slagfärdig, uppträder gärna på galor såväl som i televisionen. Vad ingen vet är att Lillemor inte har skrivit de böcker hon hyllas för. Konstnärlig motor bakom de många och tjocka romanerna är Barbro Babba Andersson, vulgär och frispråkig, och knappast någon som släpps in i de fina salongerna. Under alla år har Lillemor bara renskrivit Babbas böcker. Hon har fungerat som sköld och tjusigt skyltfönster medan det stökiga konstnärliga geniet kunnat skapa i lugn och ro. Snabbt listar läsaren ut att varken Babba eller Lillemor i egentlig mening är Kerstin Ekman. De är båda uppvuxna i Kramfors, inte i Ekmans Katrineholm. Medan Kerstin Ekman själv levt ett ganska konsekvent författarliv, är Lillemor Troj ängslig medelklass med stark dragning till fina titlar och ärvt porslin. Babba, däremot, är rättfram arbetarklass på ett sätt som Kerstin Ekman aldrig framstått som. Hon står med båda fötterna i myllan, snapsar och spottar snus. Somliga läsare är kanske desperata nog att vilja bena ut vad som är sant och vad som är falskt i Grand final i skojarfabriken. Jag är det inte. Dessutom tycker jag alldeles för mycket om romanen för att vilja hacka sönder den i småbitar. Viktigare för mig är att Ekman med den skildringen av två separata kvinnoöden lyckas gestalta hela efterkrigstidens litterära offentlighet. Av den förmodade självbiografin blir det en generations- och kollektivroman, som verkligen kan mäta sig med Ekmans mest älskade böcker, till exempel romansviterna om Katrineholm och Svartvattnet. Men att ta bladet från munnen, vad betyder det egentligen? Är det vi säger när vi gjort oss fria från sociala konventioner och känslomässiga band sannare än det vi säger när vi fortfarande befinner oss i deras nät? I Bladet från munnen skriver Elsie Johansson: Den för mig huvudsakliga poängen med detta mitt förmodligen avslutande livsprojekt, är att jag vågar vara den jag vill vara, och i själ och hjärta också är, utan undanflykter och ängsliga sidoblickar. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Vi är nog många som tycker att Elsie Johanssons bok snarare skildrar förberedelsen inför att lägga korten på bordet, än handlingen i sig. Själva avslöjandet, det skamlösa, oförbehållna, uteblir. Personlig och frank har Johansson ofta varit i sitt författarskap; här blir hon snarare kokett och undvikande. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Liknande tendenser tycker jag mig kunna ana hos två andra memoarförfattare, Niklas Rådström och Göran Greider. Rådströms Som har inget redan hänt är en självbiografisk essä, påbörjad efter det cancerbesked som författaren mottog någon tid innan coronapandemin bröt ut. I samband med ett besök på akuten i Kalmar får Rådström veta att hans blodvärden är extremt låga. Han läggs in. Under morgonronden nästa dag får att veta att han drabbats av akut leukemi. Det som följer är ett år full av fysiskt och psykiskt påfrestande behandlingar, men också av stillsam reflexion och öppenhet. Patienten bestämmer sig för att föra cancerjournal. Som läsare anar jag den där lusten, lik en klåda, att lägga korten på bordet. Att äntligen få sjunga ut, även om det fula och svåra! Men inte heller Rådström lyckas med det. Han börjar snart  darra på manschetten, och liksom Elsie Johansson blir han elegiskt, ibland sentimental. I stället för att utmana och lägga under lupp vill han förlåta och stryka medhårs, till och med förlåta den bortgångna modern som svek honom när han var barn. Det är fint, men är det ärligt? Även den kroniskt kritiske debattören Göran Greider börjar, när han drabbas av svår sjukdom, låta som en gemytlig prelat. Han börjar fundera över livet och barndomen. Tankarna, varvade med dikter och kåserier, kan vi ta del av i sociala medier och i Svenska Dagbladet, men även i Greiders motsvarighet till Rådströms och Johanssons självbiografier, en prosadiktbok med titeln Barndomsbrunnen: En historia om sjukdom och minne i brutna rader. Inte heller den bjuder på några direkta överraskningar eller sanningar. Nej, oftast är det inte till biografierna utan till dikten man måste vända sig om man vill veta något om en enskilds författares innersta liv. Skönlitteraturen är den snabbaste och pålitligaste vägen, helt enkelt för att fiktionen ger författaren tillräckligt med skydd för att våga berätta om det allra naknaste och mest intxima. Det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Det verkar nämligen som om författare, precis som andra människor, ljuger som mest när de svurit att tala klarspråk. Inte medvetet, och absolut inte med uppsåt. Jag tror snarare att det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Nästan alla författare och konstnärer använder sitt omedvetna som ett sorts arkiv att hämta motiv  och konflikter ur. Exakt vad de motiven och konflikterna betyder och varför de är så viktiga att bearbeta, vet man inte alltid. Men nästan jämt är, som Agneta Pleijel brukar hävda, det skönlitterära skrivandet ett försök att svara på en fråga. Vet man svaret från början, som ju den som föresatt sig att berätta en fastlagd sanning tror sig göra, är det ingen idé att ens sätta sig vid datorn. Ulrika Kärnborg

Att ta bladet från munnen är ett uttryck som funnits länge på många språk. Men vilket blad talar vi om? På äldre tiders tyska hette det "kein blatt vornehmen", alltså: att inte hålla något blad för. Kanske var det fikonlöven i Paradiset som åsyftades? Men i våra dagar är det från munnen bladet ska tas, för att ge fri passage åt den nakna sanningen, hjärtats ocensurerade mening. Men hur sann blir den ocensurerade sanningen, i realiteten? Det frågar sig författaren Ulrika Kärnborg, med utgångspunkt i några exempel ur den svenska utgivningen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I höjd med sin 90-årsdag gav författaren Elsie Johansson ut vad hon sa skulle bli hennes sista bok. Redan titeln, Bladet från munnen, sände en chockvåg av förväntan genom skaran av trofasta fans. Det finns inget som läsare på dagens bokmarknad älskar så mycket som löften om kommande indiskretioner. Inte så konstigt att kritikerna sedan fick svårt att maskera besvikelsen. Elsie Johansson har ju inte alls skrivit någon skandalbok med smaskiga avslöjanden Ingenting närgånget om moget sex, partnerbyten, sorger och oförrätter. Inget om att ge betalt för gammal ost, inga påhopp på namngivna kändisar. Tvärtom är Bladet från munnen en förtjusande men ganska splittrad klippbok. Den känns mer som hopkok på gamla rester från tidigare romanprojekt än ett självständigt verk. Och om Elsie Johansson själv, den fattiga men sturska flickan i de slitna, blåvita gymnastikskorna vid vars sida vi vandrat i så många tidigare romaner, får vi inte veta mycket. Tji fick vi! Den moderna biografin är en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Förr brukade biografiformen användas för att servera en respektfull allmänhet tillrättalagda versioner av framgångsrika liv. Den moderna biografin är något annat, en oren blandgenre med drag av autofiktion, cancerjournal eller bekännelselitteratur. Många samtida författare väljer att kalla sina biografier för romaner, kanske för att läsarnas förmåga att skilja mellan liv och dikt blir alltmer opålitlig. Vissa, som Kerstin Ekman, driver samvetslöst med läsarnas hunger efter verklighet och ger dem i stället dimridåer och speglar. I hennes romanbiografi Grand final i skojarfabriken kallas författarens alter ego Lillemor Troj, en beundrad författare på ett av landets största förlag. Hon är elegant och slagfärdig, uppträder gärna på galor såväl som i televisionen. Vad ingen vet är att Lillemor inte har skrivit de böcker hon hyllas för. Konstnärlig motor bakom de många och tjocka romanerna är Barbro Babba Andersson, vulgär och frispråkig, och knappast någon som släpps in i de fina salongerna. Under alla år har Lillemor bara renskrivit Babbas böcker. Hon har fungerat som sköld och tjusigt skyltfönster medan det stökiga konstnärliga geniet kunnat skapa i lugn och ro. Snabbt listar läsaren ut att varken Babba eller Lillemor i egentlig mening är Kerstin Ekman. De är båda uppvuxna i Kramfors, inte i Ekmans Katrineholm. Medan Kerstin Ekman själv levt ett ganska konsekvent författarliv, är Lillemor Troj ängslig medelklass med stark dragning till fina titlar och ärvt porslin. Babba, däremot, är rättfram arbetarklass på ett sätt som Kerstin Ekman aldrig framstått som. Hon står med båda fötterna i myllan, snapsar och spottar snus. Somliga läsare är kanske desperata nog att vilja bena ut vad som är sant och vad som är falskt i Grand final i skojarfabriken. Jag är det inte. Dessutom tycker jag alldeles för mycket om romanen för att vilja hacka sönder den i småbitar. Viktigare för mig är att Ekman med den skildringen av två separata kvinnoöden lyckas gestalta hela efterkrigstidens litterära offentlighet. Av den förmodade självbiografin blir det en generations- och kollektivroman, som verkligen kan mäta sig med Ekmans mest älskade böcker, till exempel romansviterna om Katrineholm och Svartvattnet. Men att ta bladet från munnen, vad betyder det egentligen? Är det vi säger när vi gjort oss fria från sociala konventioner och känslomässiga band sannare än det vi säger när vi fortfarande befinner oss i deras nät? I Bladet från munnen skriver Elsie Johansson: Den för mig huvudsakliga poängen med detta mitt förmodligen avslutande livsprojekt, är att jag vågar vara den jag vill vara, och i själ och hjärta också är, utan undanflykter och ängsliga sidoblickar. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Vi är nog många som tycker att Elsie Johanssons bok snarare skildrar förberedelsen inför att lägga korten på bordet, än handlingen i sig. Själva avslöjandet, det skamlösa, oförbehållna, uteblir. Personlig och frank har Johansson ofta varit i sitt författarskap; här blir hon snarare kokett och undvikande. Det är som om den benhårda föresatsen att äntligen skriva sant gör att hon går vilse bland anekdoter och dagsverser. Liknande tendenser tycker jag mig kunna ana hos två andra memoarförfattare, Niklas Rådström och Göran Greider. Rådströms Som har inget redan hänt är en självbiografisk essä, påbörjad efter det cancerbesked som författaren mottog någon tid innan coronapandemin bröt ut. I samband med ett besök på akuten i Kalmar får Rådström veta att hans blodvärden är extremt låga. Han läggs in. Under morgonronden nästa dag får att veta att han drabbats av akut leukemi. Det som följer är ett år full av fysiskt och psykiskt påfrestande behandlingar, men också av stillsam reflexion och öppenhet. Patienten bestämmer sig för att föra cancerjournal. Som läsare anar jag den där lusten, lik en klåda, att lägga korten på bordet. Att äntligen få sjunga ut, även om det fula och svåra! Men inte heller Rådström lyckas med det. Han börjar snart  darra på manschetten, och liksom Elsie Johansson blir han elegiskt, ibland sentimental. I stället för att utmana och lägga under lupp vill han förlåta och stryka medhårs, till och med förlåta den bortgångna modern som svek honom när han var barn. Det är fint, men är det ärligt? Även den kroniskt kritiske debattören Göran Greider börjar, när han drabbas av svår sjukdom, låta som en gemytlig prelat. Han börjar fundera över livet och barndomen. Tankarna, varvade med dikter och kåserier, kan vi ta del av i sociala medier och i Svenska Dagbladet, men även i Greiders motsvarighet till Rådströms och Johanssons självbiografier, en prosadiktbok med titeln Barndomsbrunnen: En historia om sjukdom och minne i brutna rader. Inte heller den bjuder på några direkta överraskningar eller sanningar. Nej, oftast är det inte till biografierna utan till dikten man måste vända sig om man vill veta något om en enskilds författares innersta liv. Skönlitteraturen är den snabbaste och pålitligaste vägen, helt enkelt för att fiktionen ger författaren tillräckligt med skydd för att våga berätta om det allra naknaste och mest intxima. Det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Det verkar nämligen som om författare, precis som andra människor, ljuger som mest när de svurit att tala klarspråk. Inte medvetet, och absolut inte med uppsåt. Jag tror snarare att det är själva löftet om att ta bladet från munnen som ställer till det, rent kognitivt. Nästan alla författare och konstnärer använder sitt omedvetna som ett sorts arkiv att hämta motiv  och konflikter ur. Exakt vad de motiven och konflikterna betyder och varför de är så viktiga att bearbeta, vet man inte alltid. Men nästan jämt är, som Agneta Pleijel brukar hävda, det skönlitterära skrivandet ett försök att svara på en fråga. Vet man svaret från början, som ju den som föresatt sig att berätta en fastlagd sanning tror sig göra, är det ingen idé att ens sätta sig vid datorn. Ulrika Kärnborg

Ledarskap, personal och marknadsföring – Eva Quist har jobbat längre i djursjukvårdsbranschen än många andra och har testat det mesta under sin karriär. Eva är djursjukskötare och numera klinikchef på AniCura Strängnäs Djurklinik och AniCura Djurkliniken i Katrineholm. Här berättar hon bland annat om ledarskap, personalansvar och tipsar om hur kliniker ska marknadsföra sig för att få kunderna att hitta till dem.