Podcasts about hinseberg

Maktmissbruk, tystnadskultur och utebliven vård avslöjas på ett av Sveriges kvinnofängelser men det handlar inte om Hinseberg eller Ystad, som har högst säkerhetsklass och flest intagna utan om det allra minsta fängelset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag fick flera tips om att allt inte stod rätt till inne på Ljustadalen, så jag började att gräva i det här”, säger Lotta Hagberg Widell, reporter på P4 Västernorrland som i en rad nyhetsinslag granskat anstalten. Ljustadalen ligger i Sundsvall och har säkerhetsklass 3, en så kallad öppen anstalt. Det är landets minsta fängelse för kvinnor. Under sommaren börjar det komma larm från tidigare intagna, och personer som arbetat där, att allt inte står rätt till. Lotta Hagberg Widell har pratat med ett tjugotal tidigare intagna kvinnor och även kvinnor som just nu avtjänar straff, flera berättar om både bestraffningar och utebliven vård. ”Jag gjorde cellprov när jag kom dit och det visade att jag hade HPV-virus och cellförändringar. Så när jag skulle på mitt nästa besök för att göra ytterligare cellprov, då bokar de av det”, säger Hanna Svensson, som avtjänat straff på Ljustadalen. Tidigare anställda på anstalten vittnar också om en problematisk arbetsmiljö, där anställda inte vågar påtala problem. Marianne Jonasson utbildade sig till kriminalvårdare och såg fram emot att göra skillnad men hon stannade inte länge.”Jag upplevde kolleger var otrevliga mot varandra. Det var inte ett stöttande arbetslag. Sedan upplevde jag många klienter, mådde dåligt och nekades sjukvård”, säger Marianne Jonasson. Jenny Burvall, verksamhetschef för område Saltvik, där Ljustadalen ingår, säger att Kriminalvården tar alla signaler om problem på största allvar. ”Vi tar ju anklagelser om trakasserier, alla typer av trakasserier på största allvar och utreder när det händer”, säger hon. Här hittar du mer om P4 Västernorrlands granskning.Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

För tre år sedan hittades 79-årige Ove Fager mördad i sitt hem utanför Rödeby i Blekinge. Hans grannar – paret Jesper Hultman och Jessica Andersson – dömdes till långa fängelsestraff för att ha utfört mordet tillsammans. Idag sitter Jessica Andersson på Sveriges säkraste kvinnoanstalt Hinseberg. Där har hon nyligen blivit intervjuad av Expressens Niklas Svensson. Vi lyssnar på delar ur intervjun, där Jessica berättar om sitt mörka liv innan mordet.

Jonatan njuter av 30 grader och sol i Thailand medan Niclas är krasslig i ett Stockholm plågat av snökaos. Den förstnämnde sprang på en berusad TV-profil i samband med att han skulle supa med ett gäng från Hallsberg – och det kan vara så att skvallerpressen inom kort rapporterar om att en folkkär artist vänsterprasslar med en man från Afrika. Vilken desperat och svindyr åtgärd behövde VD:n på hemmaplan ta till för att mildra sin ångest över en klart sämre tillvaro? Sveriges kändaste bög har blivit fullkomligt smällkåt på – och snudd på besatt av – en nära familjemedlem till ena poddmakaren. Det bjuds på häpnadsväckande detaljer och en diskussion gällande vad det hela kan komma att leda till. Det resoneras också kring hur avskydda grabbarna egentligen är av Johanna Nordström och Edvin Törnblom. Vi djupdyker dessutom i Anders Behring Breiviks bisarrt lyxiga tillvaro i fängelset – och eftersom massmördaren nu vill skaffa Tinder författas även en gränslöst förskönande och vidrigt "lockande" presentation av terroristen. Vad tror vi förresten om en dejtingapp enbart för grovt kriminella – och vilken textrad hade eventuellt fått kvinnoanstalten Hinseberg att drabbas av översvämning? Irrelevant och hjärndött – häng med på en sprakande tur med glädjetåget!

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. * I början av året 2018 knivmördar Jacob Svensson en man på en offentlig toalett i Örebro. Efter mordet doppar han sina fingrar i den döda mannens blod och skriver “Why so serious?” på toalettspegeln. Han döms för mord och narkotikabrott till 12 års fängelse. När podden görs har han precis blivit flyttad från Hinseberg till en manlig anstalt. Avsnittet produceras av Tredje statsmakten Media.

Att sätta ord på känslor och tankar är en hörnsten inom det terapeutiska arbetet. Genom att formulera sig så kan få syn på sitt känslor. Men när det talade ordet står i vägen kan man istället skriva. Det menar psykologen och författaren Jenny Jägerfeld som har ägnat sig åt terapeutisk skrivande med klienter.– Det kan var kaotiskt och oförutsägbart. Men man vågar benämna det som är det allra svåraste. Man sätter ord på det. Ibland har jag gett klienter uppgiften att skriva 4 gånger, 20 minuter om dagen. Det handlar om att skriva oavbrutet utan att lyfta pennan från pappret. Man skriver också vad man känner i kroppen. Terapeutens roll är då att hjälpa till och sortera i alla känslor. För de som känner att det kan vara svårt att prata kan det vara förlösande att få skriva.– Det ska komma från det innersta. Det behöver inte vara korrekt. Man ska bara skriva för sin egen del och försöka frigöra sig från en bedömningsinstans, säger Jenny Jägerfeld. På kvinnoanstalten Hinseberg har författaren och skrivpedagogen Magnus Utvik hållit i skrivcirklar för de intagna som resulterat i en nyutgiven antologi, Hälsningar från Hinseberg. Ju längre tiden gick så insåg Magnus Utvik att skrivandet hade ett terapeutiskt syfte och innebörd för deltagarna. – Grammatik och det som hör till andra skrivcirklar blev sekundärt på skrivarcirklarna på anstalten. Det viktiga för deltagarna var att upptäcka på vad man hade på insidan, och att bli sedd. När jag insåg detta slutade jag att försöka vara en duktig lärare och började istället fokusera på vad kvinnorna ville berätta.Jenny Jägerfeld uttrycker att skrivandet kan ge klienten/patienten en ”berättelse” av sitt liv. Det kan hjälpa de personer som känner att de har en kaotisk idé om sitt liv.– Man behöver ha en berättelse, något att utgå ifrån när man ska jobba med sig själv. I skrivandet kan man få ordning på alla dessa minnesfragmenten som upplevs som kaotiskt. Ibland spelar det inte roll att det är exakt sant. Men man får en utgångspunkt och då kan känslan av kaos upphöra. Dagboken är en form som använts inom terapeutiskt skrivande. Men det kan även visa sig ha terapeutiska funktioner att läsa någon annans dagbok. När skribenten Sara Abdollahi läste Lars Noréns dagböcker så kom hon till insikter om sig själv, trots att författaren och hon själv till synes inte hade mycket gemensamt.– Jag såg Lars Noréns texter som otrevliga och märkte att jag gillade det. Han var både kritisk och bejakande. Det kändes så ärligt och i hans texter fick jag syn på mig själv.Hon menar att det terapeutiska i skrivandet handlar om att få nedteckna det som inte sägs. – Tankarna får vandra och man får en paus från allt babbel och brus. Det är så mycket som står i vägen i samtalet för att nå något djupare. Dit når jag istället genom att skriva.Gäster i programmet:Jenny Jägerfeld, psykolog och författare.Magnus Utvik, författare och skrivpedagog som leder skrivcirkel på Hinsebergs-anstalten.Sara Abdollahi, kritiker och essäist. Reportage:Vår reporter Simon Sarnecki går i skrivterapi för den danska terapeuten Anette Aggerbeck för att se hur han själv påverkas. Dessutom möter en av deltagarna i skrivcirkeln på Hinsebergsanstalten, Judith, vars texter finns med i antologin Hälsningar från Hinseberg. Programledare: Stina Näslund.Producent: Shang Imam.

Hur funkar det egentligen om man är gravid när man hamnar i fängelse - eller precis fött barn när man låses in bakom galler? Fängelse och barn - det känns som en kombination som är svår att få ihop. I det här avsnittet av P3 Krim träffar vi Daniela som var gravid i sjätte månaden när hon hamnar i fängelse. Hon berättar bland annat om hur hon födde sin dotter men att barnet sedan omhändertogs och det skulle dröja två år innan de fick träffas igen.Men det händer dock att vissa har med sig barn innanför murarna. Då handlar det om barn under ett år och det är många faktorer som spelar in om det skall godkännas. T ex anstaltsmiljö, vad det finns för medfångar och vad för typ av brott personen dömts för, säger Liridona Selmonaj, kriminalvårdare och barnombudsman.Har man med sig sitt barn i fängelset så kan man, precis som utanför murarna, vara föräldraledig. Adrian Russo, ställföreträdande anstaltschef för kvinnofängelset Hinseberg, berättar bland annat om de specialrum fångar med bebis tilldelas. Men det har också blivit mer ovanligt med barn i fängelset eftersom fler döms för våldsbrott vilket gör miljön osäker för barnen. Även överbeläggningar gör det problematiskt att ha barn i fängelsetMedverkar gör också Madelein Kattel, verksamhetschef på barnrättsorganisationen BUFFFAvsnittsbilden är arrangerad och föreställer inte Daniela.Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana MelinProducent: Stefan SundbergReporter: Jennifer AhlbomTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Kumlaanstaltens chef om vad som händer bakom fängelsemurarna och flykten från Kongo till Kumla. Jacques Mwepu är sedan sommaren 2020 chef för Kumlaanstalten, där Sveriges farligaste brottslingar avtjänar sina straff.Under sin händelserika karriär har Jacques Mwepu hunnit med att leda Kriminalvårdens utlandsverksamhet och kvinnofängelset Hinseberg. Hans internationella karriär innefattar bland annat två års tjänstgöring som kriminalvårdsrådgivare vid FN:s fredsbevarande insats i Elfbenskusten.Jacques Mwepu om sitt Sommarprat:  Jag ska ta med lyssnarna på en resa in bakom Kumlaanstaltens höga murar. Det kommer handla om en vardag kantad av våld och utsatthet och om de som gör skillnad. Om hur jag ändå alltid går till jobbet med hopp hopp om varje människa. Om hur hoppet lett mig genom min egen resa, om flykten från Kongo till Kumla.Producent: Mathilda von EssenVill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Maktkamperna i Gaza och på Västbanken. Krismöte om elpriserna i Norge. Platsbrist gör att kvinnofängelset Hinseberg öppnar platser för män. Därför fortsätter det dödliga gängvåldet. Beskjutning av ukrainska kärnkraftverket oroar. Expressen: Författaren till SD:s vitbok var medlem i partiet. Alla katter ska chippas till årsskiftet. I Kalifornien används solpaneler som vattenskydd. Bensinpriset lägsta på fem månader medan oljebolagen går med vinst.

Det är en OTROLIG människa som gästar oss i Ångestpodden denna veckan. Med oss har vi Birgitta Backlund/Andersson, för vissa känd som "Blondie" och också kallad Sveriges gangsterdrottning. Birgitta växte upp i extrem fattigdom och blev som väldigt ung våldtagen. Hon växte upp mitt i prostitution, alkohol och droger och blev själv utnyttjad sexuellt och introducerad för droger väldigt tidigt. När hon sen blev äldre så blev hon en storbedragerska och blev snabbt känd som en av Sveriges mest kriminella kvinnor. Hon har fött två barn i fängelse, suttit på Hinseberg och har flera självmordsförsök i bagaget. Birgitta fick dock en ny chans, och tog den. Lyssna på denna helt osannolika men fantastiska kvinnan!

Tycker du att partiledardebatter på TV är nåt av det mest meningslösa man kan titta på? Då har du en kompis i socialdemokraten Ann-Sofie ”Soffan” Hermansson.Socialdemokraterna i Göteborg ville att hon skulle lämna ordförandeposten i kommunstyrelsen genom bakdörren. Det var inget som passade en ärlig och prestigelös politiker som Soffan. Hon stod rakryggad för sina åsikter och tog en öppen fight. Så nu kör hon baklastad sopbil och trivs alldeles förträffligt med det.Vi snackar sopor och sopgubbar, elda lastbilsdäck på Tjörn, att efter 10 år på Volvo börja studera sociologi och mötas av frågan ”Vad är arbete?”, hederskultur, lyfta fram sina arbetskamrater, Marx alienationsteori, klaner, dagens taskiga debattklimat, Hinseberg och att inte få hålla med SD i sak.Med andra ord ett späckat avsnitt kryddat med riktigt go göteborgsk humor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Av alla intagna på svenska fängelser är det bara sex procent kvinnor. I det här avsnittet träffar vi Lena som suttit på Färingsö anstalt och Hinseberg. Hon ger oss en inblick i livet innanför murarna och berättar om hur hon hamnade där. Vi pratar också med kriminalvårdare Josefine Engdahl om hennes arbete på kvinnoanstalten Ystad, en klass 2-anstalt.

Full fart från Gullans café med direktlänk från knallsuccén Lotta på Hinseberg – komplett med kravallsång, skallgång och allsångshäkte! Lester & Co bjuder som vanligt på samtliga nödvändiga ingredienser för en fullständigt misslyckad fredag. Pipistrello rapporterar från yxpingisturneringen på Frölundaborg, Glenn Hysén agerar meningslös meteorolog i Gamla nyheter och Manne Magnusson refererar från Schlager-Krav Maga […]

AVSNITT 65 När Ulla-Maria Andersson kom på att hon skulle skriva om sitt liv, hade hon ingen aning om vad det skulle leda till. Tre böcker och många fina recensioner senare börjar hon se sig själv som en författare. Hon har också fått möjligheten att nå in i många människors hjärtan. De tre böckerna; Du skulle sagt som det var, Kära Hinseberg och Du sjöng mig hem, behandlar alla olika delar av Ulla-Marias liv; en uppväxt som består av övergrepp och frånvarande föräldrar, ett vuxenliv fyllt av missbruk och fängelsevistelser, men också en tid av tillfrisknande och försoning. Ulla-Marias historia är stark på många sätt men också hoppfull. Sista delen i serien baserad på hennes liv, behandlar den smärtsamma relationen till hennes dotter. Den skam och skuld hon burit på för att inte ha kunnat vara den mamma hon velat, har varit tung att bära, men därför också viktig att läka. Det är tre böcker om smärta, om att hamna fel, men också tre böcker om läkning. Det är många som drömmer om att skriva om sitt liv. Förutom föreläsningar och eget skrivande håller Ulla-Maria kurser i att skriva. Hon anser att det kan vara sunt med viss distans och läkning för att kunna skapa något litterärt av det självbiografiska. Ulla-Maria kallar inte sina böcker för självbiografiska då det finns skönlitterära element som varit nödvändiga för att kunna gestalta friare. Skrivande är ett hantverk som kräver övning. Vad är skillnaden mellan att berätta och gestalta? Varför kan man inte berätta allt i en bok och hur gör man för att redigera sin text till det bättre? ​ Ulla-Marias böcker: Du skulle sagt som det var, Kära Hinseberg och Du sjöng mig hem finns att köpa via de flesta bokhandlare. På Ulla-Marias hemsida kan du läsa mer, både om böckerna, hennes föreläsningar och skrivkurser: www.ulla-maria.se www.medberoendepodden.se Musik: Oh, The Ashes! *** Du behöver inte må dåligt! Oavsett hur din omgivning mår behöver du fråga dig själv hur du mår. För om DU mår dåligt behöver DU hjälp. Att vänta och skjuta upp detta tenderar att förvärra situationen. Hos Doktor24 kan du få hjälp när än du behöver, var än du befinner dig - bara du har tillgång till en mobil eller dator. Medberoendepodden sponsras av Doktor24 som erbjuder professionellt stöd av erfarna psykologer och läkare vid flera psykiska besvär som depression, ångest, stress och sömnproblem. Du kan påbörja kortare KBT-behandlingar eller genomföra enstaka psykologbesök. Alla digitala besök börjar som chatt och övergår till video om läkaren eller psykologen behöver se dig. Läs mer om psykologbesök och behandlingar på www.Doktor24.se/medberoendepodden. Ett digitalt besök hos Doktor24 kostar som ett vanligt besök på vårdcentralen. Läs mer om hur du kan få hjälp eller sök vård direkt på www.Doktor24.se/medberoendepodden nu!

Täppas och TullaMaja Fogelberg samtalar med Björn Ranelid. Ljudböcker i detta avsnitt: Stephen King Om att skriva. Inläsare: JOHAN HOLMBERG Kära Hinseberg av Ulla-Maria Andersson. INLÄSARE: SARA EDWARDSSON Förbjuden frukt från ett fruset träd av Björn Ranelid. Inläsare: Björn Ranelid

I Jankell i P4 samtalar Annika med sina gäster om livet efter fängelset. Hör Britta Jobe och Richard Karlsson om vägen tillbaka till ett hederligt och drogfritt liv efter avtjänat straff. Båda hjälper nu andra för att ta sig ur ett destruktivt liv. Britta engagerar sig i kvinnor i föreningen Briisa, och Richard unga i X-cons Process Kedjan. Vad händer när någon man älskar begår ett brott? Hör Susanna Lundells historia om hur hon läste på nätet om hur hennes son dödat sin sambo, mamman till Susannas barnbarn. Annikas jourhavande vän, Birgitta Granberg, berättar varför 5 januari 1945 är förknippat med frihet för henne. ANNIKA JANKELL: Minns hur min yngsta dotter en gång frågade om jag skulle älska henne om hon gjorde något riktigt, riktigt dumt och hamnade i fängelse. Ett bra exempel tyckte jag, för då kunde jag verkligen förklara att min enorma moderskärlek inte per automatik inkluderar allt som de jag älskar gör. Det är två helt olika saker. Eftersom minstingen är vetgirig frågade hon om jag skulle förlåta henne? Nu började det bli svårt, plötsligt befann jag mig i något slags gränsland mellan ja och nej, svart och vitt. Det krävdes massa eftertanke, det var en hypotetisk fråga och därför fanns inget klockrent svar, snarare något luddigt som inkluderade att jag skulle förlåta henne, men kanske inte hennes handling. Jag skulle försonas med den, titta framåt och försöka gå vidare.

Under 1980-talet var Claude Montana (1949-) ett av det franska modets vassaste namn som gjorde sig känd för knivskarpa silhuetter, breda axlar och mjukt skinn. Han införde läder i både vår- och höstkollektionerna och fick genom sin snillrika design skinnplagg att kännas och se ut som exklusiva textiler. Hans modeller var alla långbenta glamazoner som gled fram längs catwalken. En Montanakvinna tjafsade man inte med. Claude Montana var kort sagt en firad stjärna på modehimlen. Men han lyckades sätta krokben för sig själv och föll ner i glömska. Tills idag. Tillsammans med modeskaparna Thierry Mugler och Jean-Paul Gaultier var Claude Montana med om att modernisera den gamla franska modetraditionen, bland annat genom att blanda in element från subkulturer. Claude Montana lånade friskt från gaykulturens hårda killar i kepsar och chaps som flirtade med olika maktuniformer. Somliga fattade galoppen, andra gjorde det inte och anklagade Montana för att använda sig av obehagliga symboler för polisstater. Om hur den svenska polisens kläder håller på att utvecklas berättar vi mer om i programmet. Vi berättar förstås även mer om Claude Montana och hans karriär som gick i stöpet, men som kanske, kanske är på väg tillbaka. Han dök i alla fall upp i somras då hade gjort ett litet gästspel hos den franske designern Eric Tibusch. Fast det som fick de flesta att förvånat säga ”kvack” var kanske hans fejs. Det står knappat att känna igen efter många, och inte helt lyckade, plastikoperationer. Manlig fåfänga kan vara ett känsligt ämne, men inte för den svenska frisören Roger Morgan. Han tillhör samma generation Claude Montana, men har ett lite mer avslappnat förhållande till sitt åldrande. Även om han i likhet med Montana ogärna lämnar hemmet osminkad och valt att försöka bevara sin ungdom genom plastikkirurgi. Om hur han resonerar får vi också höra.  1993 förvånade Claude Montana omvärlden med att gifta sig med en kvinna. Då gängade han sig med den amerikanska modellen Wallis Franken, som varit hans vän och musa under många år. Det var inte lyckat. Han misshandlade henne fysiskt och psykiskt och hon valde att tre år senare ta sitt liv genom att kasta sig ut genom ett fönster i parets gemensamma våning i Paris. Om detta har han aldrig talat. Vi har även besökt kvinnofängelset Hinseberg där de intagna syr kläder, som sedan säljs vidare till andra anstalter. Veckans gäst är Lotta Lewenhaupt, författare och modejournalist.

För nästan exakt 40 år sedan, den 22 oktober 1970 slutar fångarna på Österåker att äta. Det är en protest mot arbetstvånget, rastgårdarnas utformning och mot att en gemensamhets lokal har gjorts om till isoleringsavdelning. Redan dagen därpå ansluter sig fångarna på Hall till hunger strejken. Fängelse efter fängelse sluter upp och när kvinnorna på Hinseberg efter tre dagar beslutar sig för att sympatistrejka går fångarnas uppror inte längre att stoppa. Samtidigt pågår en febril aktivitet utanför fängelsemurarna. På Riksförbundet för kriminalvårdens humaniserings, KRUM:s, kansli arbetar aktivister dygnet runt med att samordna aktiviteterna mellan fångarna. KRUM har också ett nära samarbete med journalister på Ekot och får via Sveriges Radio ut sin information. Den massmediala bevakningen är enorm och når långt över Sveriges gränser. Samverkan mellan den radikala 68-generationen, de som kom att kallas teoretikerna och fångarna, de sk a praktikerna är ett möte mellan två samhällsskikt som saknar motstycke i historien och resulterar i att 2600 fångar över hela landet till slut hungerstrejkar. En hårt pressad kriminalvårdsstyrelse tvingas, efter sex dygn, till förhandlingsbordet och svensk kriminalvård kommer att förändras i grunden. Myndigheten inleder en serie överläggningar med fångarna. Det är första gången i historien som fångarna själva får komma till tals om utformningen på den vård de är satta under. Producent: Emma Janke Extra ljudklipp: Gunnar Engström, blivande fängelseschef  för fängelset Hall 1970. Berättar om sina nya radikala arbetsmetoder och om hur han spelar bordtennis med en fånge. I potten ligger en permission. Annbritt Grunevald, blivande fängelsechef om hur hon 1970 såg på "Krummarna", aktivisterna i Riksförbundet för kriminalvårdens humanisering, som besökte fångarna och ibland rökte hasch med dem i fängelset. Harri Miekkalina, fångarnas ledare under fångupproret 1970, om det värsta brott han gjort och om sin syn på Wallenberg och Robinhood och rättvisan.  Harri Miekkalina i en intervju från 1971 om säkerhetsavdelningen på Österåkerfängelset.

Dödsångsten kommer när vakterna låser in oss i cellen på kvällen, säger Agneta. Hon är en av de tre kvinnor vi möter i dokumentären från kvinnofängelset Hinseberg. Lena, som är dömd till 10 år, berättar att hon inte orkar räkna dagarna till muck men att hon varje eftermiddag längtar efter brev och kort. Sussie muckar snart och längtar efter att få frossa i sig en hamburgare i frihet. Det är inte alltid helt enkelt att hålla sams. -Vi kan ryka ihop om mjölken och jag vet att det är löjligt, säger Lena. Reporter Päivi Kotka