Podcasts about innanf

Dagens avsnitt gästas av Andreas Thornell, präst som varit missionär i Etiopien och numera arbetar utifrån EFS Sverigeavdelning med projektet Injil. Magnus och Andreas talar om utanförskap i både samhälle och kyrka. Hur kan kyrkan bli vidare och rymligare för både olika kulturer, nationaliteter och spiritualiteter? Vi är av naturen skeptiska till det och dem som är annorlunda, men hur kan vi utveckla och driva innanförskap istället för att skapa utanförskap? Vi hyllar i teorin mångfald men i praktiken är det likriktning som gäller. 

Bayer Leverkusens historiska ligatitel och Xabi Alonsos briljans. Arsenal, Liverpool och Tottenhams tunga PL-helg och Alexander Isaks briljans. Vilken roll ska passa Zlatan bäst framöver, sportchef? Teknisk chef? Athletics otroliga cupfirande och uppsnack inför returmötena i Champions League-kvartsfinalerna.

Väckelsepredikanterna var kända för att tala och sjunga på ett sätt som väckte människors samveten med livets viktigaste frågor. Innanför eller utanför, var ska du stå en gång? Per-Arne Imsen besöker Frank Mangs Center i Närpes Finland. Del 1 av 4. Var med i kollekten: Swish 123 230 85 83 BG 5303-8048 Ta kontakt: info@pilgrim.mediawww.pilgrim.media Vill du upptäcka mer om Jesus: Besök www.befriad.nu Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det fick Luleå Energi pris för tidigare i år. Vi tar reda på hur de gjorde.Jämställdhet innebär att alla kan och får arbeta och utveckla sin fulla potential utan att hindras av vilket kön man tillhör. Vi vet från studier att jämställda arbetsplatser är friskare, mer framgångsrika och mer attraktiva som arbetsgivare.Mer än lika lönJämställdhet handlar om mer än att män och kvinnor får lika lön för lika arbete, vilket de förresten inte får i genomsnitt vare sig i världen eller Sverige. Nyckeltalsinstitutet utser varje år den mest jämställda organisationen i Sverige genom sitt jämställdhetsindex. Man tittar på nio olika faktorer: bland annat hur ledningsgruppen ser ut, sysselsättningsgrad, sjukfrånvaro, lön och lika förutsättningar för chefskarriär och föräldraledighet.Vi pratade med Katharina Frank, HR- och hållbarhetschef, och Linn Wallo, HR-strateg på Luleå Energi, som alltså vunnit pris för Sveriges mest jämställda arbetsplats.Därför satsade de på jämställdhetHur kommer det sig att de har satsat på just jämställdhet? Framför allt tre anledningar: för att jämställdhet är A och O i ett demokratiskt samhälle, för att det bidrar till kompetensförsörjningen och för att de vill att alla individer ska känna sig inkluderade.Osund kultur passar inte med säkerhetNär det inte är jämställt är kulturen osund, säger Katarina och Lina, och det mår ingen bra av. Jämställdheten har också kopplingar till säkerhetskultur, som är en särskilt viktig fråga i energibranschen. För att bygga en stark säkerhetskultur behöver alla kunna prata om sånt som psykisk hälsa. Med andra ord motsatsen till en machokultur där man sopar problem under mattan.Innanförskap - ett sätt att få med allaPå Luleå Energi använder man ofta ordet innanförskap. Det är ett paraplyord som samlar inkludering, mångfald, jämställdhet och jämlikhet. Alla delar behövs.Vikten av ett "hej"Ett konkret sätt att beskriva hur de jobbar på Luleå Energi är att alla hälsar på varandra, varje gång man möts. Ordet "hej" ska finnas naturligt. Det handlar om att bygga trygghet och att se varandra.För cheferna finns en chefsarena för att dela med sig av utmaningar och utvecklas tillsammans. Förväntningarna och kraven på ledarna är tydliga. De får stöd från HR när det behövs och det finns rutiner för regelbundna samtal där varje individs mål utvärderas.Ett tips för dig som vill jobba med jämställdhet i din organisation är att titta på diskrimineringslagen och ta hjälp av den. Det finns mycket material att inspireras av till exempel hos Diskrimineringsombudsmannen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Niklas och Dala synar Tyresö/Hanvikens nya lagbygge i sömmarna. William Garpenlöv berättar om förutsättningarna inför Division 1 säsongen och hur man ska ta sig till Allettan även i år. Programledare: Niklas Wennergren

Niklas och Dala synar Tyresö/Hanvikens nya lagbygge i sömmarna. William Garpenlöv berättar om förutsättningarna inför Division 1 säsongen och hur man ska ta sig till Allettan även i år. Programledare: Niklas Wennergren

Människans bästa framgångsknep är inbillningen att hon är odödlig. Vi kan leva på det ända tills det krossas, då ofta rejält. I veckans Creepypodden hör vi historier om det kroppsliga – i allt från svaret på en tentafråga och historier om läkare med hemska patienter till underjordiska rum med en särskild stämning...Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, gå in på creepypasta.se eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Lotta Bromé möter Runar Sögaard i ett samtal om tro, hopp, kärlek och livet innanför murarna. I Vem snackar med Lotta möter Sveriges främsta radiojournalist och intervjuare Lotta Bromé kända och okända människor i samtal där det händer.

Kläm fram ditt bästa vårskrik för nu blommar Speljuntan ut i ett sprojtans nytt avsnitt! Innanför knoppen döljer sig statistik om åldrande gamers och så pc-spelare som vissnar i förtid till följd av svajiga portningar. Spelveckans kronblad går att beskåda när Anton rest till ett slott i Skåne för att lana, Susanne och Elisabeth flyr från imperiet i Star Wars Jedi: Survivor och när Angelica ifrågasätter sin egen kompetens i ett eventuellt jättesvårt spel. Göd Juntan inför sommarsäsongen, stötta oss på Patreon. www.speljuntan.se Spel som nämns i avsnittet: Star Wars Jedi: Survivor, The Last of Us, Red Alert, Unreal Tournament, Freddi Fish and the Case of the Missing Kelp Seeds, The Last Case of Benedict Fox Tidskoder: (01:45) Personlig Fråga (08:24) Spelnyheter (30:50) Reklam (31:45) Slottslan i Örkelljunga (51:45) Star Wars Jedi: Survivor

Kampen mellan natur och människa speglas i såväl Sara Lidmans romaner som 1600-talets nederländska landskapsmåleri. Verk som kan få oss att se vår omgivning i ett nytt ljus, menar Erik Lindman Mata. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mitt barndomshtem är omringat av åkrar. När jag växte upp odlades det år efter år vete, råg, korn, raps och lin runt omkring mig; österut tog skogen vid.Landskapet var alltid självklart för mig. Jag tänkte aldrig på det. Det fanns skog och det fanns åker. Men för några år sedan hände nåt: en liten bit av den södra åkern styckades av och ett två meter högt stängsel restes. Innanför var det, förvirrande nog, bara samma åker som utanför. Först senare insåg jag att det var en liten granodling som hade anlagts där. I det läget hade jag redan vant mig vid det nya landskapet.På samma sätt vänjer vi oss hela tiden vid det som alldeles nyss omformats och som då verkade nytt och upprörande. I målningen Sädesfältet, av den nederländske landskapsmålaren Jacob van Ruisdael, finns ett tydligt exempel på denna sorts omvandling. Målningen föreställer en himmel med rörliga moln, en väderkvarn, en väg och några kullar med åkermark. Men det viktiga, om man utgår från den amerikanske litteraturvetaren Lytle Shaw, är placeringen av vägen. Genom att lägga den bördiga sädesåkern i direkt anslutning till den sandiga och eroderande vägen så visar Ruisdael övergången från sandig sankmark till odlingsbar jord. Detta är kärnan i Shaws bok New Grounds for Dutch Landscape från 2021. Genom 1600-talets nederländska landskapsmåleri skakar han i boken om vår tillvanda blick och påminner oss om vårt förhållande till omgivningen.Det som utmärkte det nya nederländska måleriet var framför allt motiven. I stället för porträtt och historiska händelser, valde konstnärerna landskapen. I efterhand har forskare tolkat det här som en vändning från det religiösa till det sekulära. Hand i hand med den teknologiska och samhälleliga utvecklingen, tänker man sig, övergick måleriet till allt noggrannare avbildningar av den verkliga världen. Ut med symboliken och religionen. In med den konkreta och handfasta jorden. Men kastade man av sig religionens masker, för att äntligen reproducera världen som den verkligen såg ut?Vid en första anblick kan det verka så. Tagna var för sig är landskapsmåleriets motiv inte uppseendeväckande. Det är skogar och diken och åkrar. Det är sjöar och dungar. Man ser framför sig hur konstnären helt enkelt har tagit sitt staffli under armen och gått ut, för att beskåda den natur som hela tiden har legat där och väntat.Men detta är knäckfrågan – den låg inte och väntade. Det Nederländerna som avbildades, menar Shaw, måste förstås som ett landskap i framväxt. Under 1600-talet pågick ett intensivt arbete med att dika ut och torrlägga stora delar av landet för att skapa odlingsbar mark.Detta omformande var, enligt Shaw, det väsentliga i målningarna. Själva landskapet skapades framför målarnas ögon. Besattheten av sanddyner, kärr och dammar handlade aldrig om någon romantisk eller naivt realistisk syn på hur naturen egentligen var. Det var människans förhandling och kamp med naturen som stod i fokus.För dammar brister ju, sanddyner smetas ut och det leriga, skiftande vattenlandskapet motsätter sig ständigt den mänskliga kontrollen. Kärnan i måleriet var, menar Shaw, det genuint märkliga i detta landskap som kontinuerligt tog sig nya skepnader. De nederländska konstnärerna fångade försöken att tämja naturen, och de svårigheter och motgångar detta innebar.Även i Sverige har utdikning genomförts i stor skala. Detta syns inte minst hos författaren Sara Lidman. I sitt jernbaneepos, den septologi som beskriver hur Västerbotten befolkades och exploaterades, skriver hon om konflikten mellan natur och människa, mellan myrar och odlingsmark och mellan landsbygd och centralmakt. I berättelsens mitt står Didrik Mårtensson med sin önskan om att låta dra järnväg genom hemsocknen Lillvattnet och öppna upp bygden för storskaligt skogsbruk.I den fjärde boken, Den underbare mannen, kan vi läsa om hur den ökända Hästätarflarken förvandlas, för att bana väg för Didriks järnvägsdrömmar. ”Men denna samma sumpmark”, skriver Lidman, ”torrlades nu genom utdikningar, hundratals famnar per sommare. Och överskottsdyan breddes ut på en mark, som skulle bli den fasta grunden för ett stationssamhälle, där handel och kulturell odling skulle blomstra.”Både hos de nederländska målarna och i Lidmans romaner är det fråga om konst som gestaltar rationalisering, industrialisering och kapitalism i mötet mellan natur och människa. Men medan 1600-talets målare var samtida med det föränderliga landskapet, utgör Lidmans romaner en tillbakablick. Det är i hur detta gestaltas som den mest givande jämförelsen finns.De läckande nederländska landskapen återspeglades i konstnärernas konkreta arbete med färgen. Man målade vått på vått, konstaterar Shaw, utan att låta färgen torka först. Likt leran som fanns längs med vägarna, lät målarna pigmenten blandas upp och smetas ut. Det var alltså inte bara i motiven fråga om en kamp mellan vatten och land, människa och omgivning, utan även i motivens utformning.Lidman skrev visserligen varken med sumpvatten eller snö, men böckerna är ändå sipprande och läckande skapelser. Det finns få svenska författare som så oförväget låtit språket flöda och krascha, kränga och dansa. Meningar lämnas oavslutade; skiljetecknen både avgränsar och öppnar upp; talspråk varvas med högtravande bibelcitat; till och med konsonanterna omformas, som när ”jernbana”, blir ”jernbarna”. Så tuggar sig texten glatt vidare in i inlandet, för att sedan vända tillbaka ut mot kusten, fullastad med stockar från den västerbottniska granskogen. Inget är givet och inget står still.Och detsamma gäller tolkningen av de här konstverken. De ska inte förstås enbart utifrån det sammanhang de skapades i eller den tid de avspeglar. Precis som landskapen förändras, utvecklas också de effekter konstverk har på oss. Även tolkningarna sipprar och droppar från de mest oväntade vrår.I dag präglas vårt förhållande till omgivningarna inte minst av våra tafatta försök att hantera utarmningen av jorden och massdöden av arter. Det går inte att läsa om Didriks utdikningar eller betrakta de nederländska träsken utan att tänka på klimatförändringarnas konsekvenser för dagens landskap. Samtidigt som vi lever i en tid som tycks förändras alltför snabbt håller vi paradoxalt nog krampartat fast vid våra tidigare sätt. Trots att städer, jordbruk och landskap har skapats av oss alldeles nyligen ser vi dem som oundgängliga och självklara.Det är i slutändan föränderligheten vi måste minnas. Det är vi som upprätthåller samhället och landskapet i dess nuvarande form. Kanske borde jag alltså egentligen bara vara glad över att åkern hos mina föräldrar blivit granodling. Det är en påminnelse. Vem vet vad jag kommer att se nästa gång jag är på besök. Kanske har det blivit åker av granskogen, igen. Eller kanske har grannen gjort våtmark av det hela.LitteraturLytle Shaw: New Grounds for Dutch LandscapeOEI Investigations X (2021)Sara Lidman: Den underbare mannen Bonniers (1983)

Dag Hammarskjöld är en av de internationellt mest kända svenskarna i modern tid. Främst på grund av sin framgångsrika roll som FN:s generalsekreterare, i en värld präglad av det kalla kriget mellan supermakterna USA och Sovjet. Dag Hammarskjöld dog år 1961, blott 56 år gammal, då hans plan störtade under oklara omständigheter, i samband med ett uppdrag som fredsmäklare i dåvarande Nordrodhesia. Efter sig lämnade han en enastående mystik dagbok med titeln Vägmärken. Upplagd som en serie poem, citat, maximer och reflektioner kring livet, det stora och det till synes lilla. Inte minst genom hans personliga mystika reflektioner kring bibeln, står Vägmärkena i dialog med flera andra mystiker, främst Meister Eckhart, men också Thomas a Kempis, Johannes av Korset och författaren till Icke-vetandets moln. Även om Dag Hammarskjöld har ett tydligt hem i den kristna traditionen kände han sig aldrig bunden av den, och bland Vägmärkena finns referenser till såväl sufism, som taoism, confucianism och buddism. Den fördolda världen inleder nu en serie om sex avsnitt kring Vägmärken. I de tre första samtalar jag, Carl Stattin, med Caroline Hammarskjöld, brorsdotterdotter till Dag Hammarskjöld, som förvaltar och verkar för att tillgängliggöra hans verk. De avslutande avsnitten släpps hösten 2022. För att göra det möjligt för lyssnare att följa med bland citaten ur Vägmärken är de listade med sidhänvisningar i det medföljande textflödet till respektive avsnitt. Följande sidhänvisningar gäller utgåvan från 2012, Albert Bonniers Förlag. Endast den hand som stryker ut kan skriva det rätta. (Epigraf) Den längsta resan är resan inåt... (1950, sid 48) Vägen till helgelse går i vår tid med nödvändighet genom handling. (1955, sid 94) We all have within us a center of stillness surrounded by silence. https://www.un.org/sites/un2.un.org/files/2020/11/meditation_room_brochure.pdf The lovers of God has no religion but God alone. (1955, sid 81) Vidare drives jag till ett okänt land... (1925-1930, sid 11) Jag begär det orimliga, att livet skall ha en mening. (1952, sid 69) Att förbränna allt i det klara ögats eld... (1950, sid 39) Vad som måste komma bör komma. Innanför måstes gränser är du därför osårbar. (1950, sid 41) Länk till chatgrupp på signal: https://signal.group/#CjQKIDZAFjacbg7E1B_VxHjM7pzg5kkc5SZZ3oZPmdidRVIZEhBhvIKnEEyqETf7cTnHsGY- Mer från vårt instagramkonto: https://www.instagram.com/p/Cg-K-lZsMws/ Hammarskjöld Inversio är grundat av Caroline Hammarskjöld, brorsbarnbarn till Dag Hammarskjöld, som förvaltar hans personliga arv, äger rättigheterna till bl a diktsamlingen ”Vägmärken” och har tillgång till aldrig tidigare visat material, så som brev, texter och fotografier. Strävan är att göra Dag Hammarskjölds arv tillgängligt för alla, särskilt unga människor, genom utställningar, konstprojekt, publikationer, föreläsningar, filmproduktion och sociala projekt. Syftet är att Dag Hammarskjölds liv, idéer och sökande efter mening ska kunna inspirera alla som i det lilla som det stora på något sätt vill bidra till en bättre värld. www.hammarskjold.org

Psykiska påfrestningar, en kropp som bryts ner i samma takt med sin mentala hälsa men på något sätt så vägrar hon låta demonerna vinna över henne. Hon är en fighter i ringen men även utanför. En kort summering av Madeleine Valls erfarenheter som vi berör i veckans avsnitt! Programledare: Hamza Ftouni Ljud och film: Haris Basic Management: Mustafa Jamal

Margareta Westerlund stal allt från handdukar till hyvlar och hölass. Innanför murarna på Härnösands fängelse födde hon sin son 1888 och hennes medfångar smugglade brev till henne som ännu finns kvar. Detta avsnitt:När Margareta Westerlund var ung i mitten av 1800-talet hamnade hon ideligen i klammeri med rättvisan berättar hennes barnbarnsbarn Barbro Westerlund i Kramfors. Margareta hade tidigare dömts till böter för att hon bråkat och stulit, men det var när hon stal två lass med hö som hon till sist hamnade i fängelse. När länsman gjorde en husrannsakan hemma hos henne fann han massor med stöldgods från Margaretas tidigare verksamhet; handdukar, hyvlar, fällar och kaffesilver bland mycket annat.Margareta fick ett ganska långt fängelsestraff, ett år och åtta månaders straffarbete, och när hon suttit en tid födde hon sedan i december 1888 sitt första barn, Johan. Gossen fick vara kvar hos henne i fem månader innan han hämtades av sin pappa.Härnösands fängelse hade vid den här tiden hunnit bli ett cellfängelse där fångarna satt isolerade från såväl yttervärld som från varandra. Ändå lyckades fångarna på olika sätt kommunicera, bland annat genom olagligt insmugglade brev.Barbro Westerlund och hennes man var på en loppis för ett par år sedan och fann av en slump en liten låda med brev. Döm om deras förvåning när det visade sig att där låg tre brev som manliga medfångar skrivit till Barbros mormorsmor Margareta!Roddy Nilsson som är historiker vid Linnéuniversitetet i Växjö berättar att fångarna kunde hålla kontakt med varandra via knackningar i väggarna och genom att smuggla brev med de fångar som fått förtroendet att till exempel dela ut mat. Däremot är det svårare att tänka sig att fångvaktarna deltog i smugglandet. De hade just kommit i åtnjutande av pensionsförmåner och riskerade att helt förlora den förmånen om de ertappades.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson  slaktband@sverigesradio.se

Hur fattar man beslut? Vi kommer med handfasta tips som vi absolut inte följer själva. Nelly är sönderstressad över samma problem som Erica går i terapi för. Vi pratar också om vad snygg-filter och sociala medier gör med oss. Häng med!Support till showen http://supporter.acast.com/ful-i-kanten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Poeten Willy Granqvist debuterade 1974, det år han fyllde 26, och gick bort bara tio år senare. Under en tid av isolering har författaren Kristofer Folkhammar funnit gemenskap i Willy Granqvists dikter. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En människa vaknar. Dåsigt frigör han sig från de sammanblandade medvetandenivåerna, och tar sig i vardaglig strävan ut i köket. Han gör frukost. Rester från drömmar tassar som små hundar genom skallen, med kliande nosar. Han försöker samla ihop sig. Han vill ta sig an sina åtaganden och göromål. Han vill ha med språket och andra människor att göra. Han vill vara en del av världen som pågår där ute. Med sina sociala koder och regler och uppdelningar i ditt och datt. Han skakar ur en duk i slasken. Och i fönsterglaset ser han immiga speglingar av längtan. Genomskinliga händer trevar mot rutan, delar av större sammanhang blåser ihop där och fastnar. Genomlysta. Poeten och radiomannen Willy Granqvists böcker, utgivna under 1970- och 80-talen, präglas av en sorts mjuka eller porösa kollisioner. Mellan nuet och det förflutna. Mellan vardag och metafysik. Texterna präglas av en naturvetenskapligt influerad faktiskhet å ena sidan, och av något vindlande musikaliskt och improviserat å den andra. I sin samtid placerade han sig bland de tidiga, postmodernistiskt influerade poeterna, strax efter 1960- och 70-talens explicit politiska och socialt engagerade poesi. En inte fullt så drastisk Lars Norén. En inte riktigt så patosfyllt vibrerande Göran Sonnevi. Men där någonstans, mellan Norén och Sonnevi i tonen, med stänk av generationskamraten Eva Runefelts sinnliga elegans, och kanske också av den något äldre Anna Rydstedts sätt att få stenar och gräs att ruva på livets bråddjup. Det subjekt, eller den gestalt, som rör sig genom de formmässigt spretiga Granqvistböckerna, verkar ha tappat något. Han verkar i alla fall leta, i själva existensen. Kanske har något hemskt hänt i den barndom som sipprar in i texterna, via tablåer som ibland präglas av brutalt våld, och ibland av en fridfull vila. Alltså, barndomen omväxlande förstådd som total utsatthet, alternativt som en plats där man får vara sig själv och bli lämnad i fred, ungefär. Säkert är i alla fall att det där tappet präglar den strävan efter tillhörighet som finns genomgående hos Willy Granqvist. Som en oupphörlig sträckning. På ett par ställen, i samlingen Kropp (1980) står det, som suckar, "Länge har jag sökt sammanhangen." Ett sökande som kännetecknas av "En skör och förtvivlad saklighet", som det formuleras i samlingen En ängel i vår tid (1976). Jag läser om alla Willy Granqvists böcker, långsamt, under ett år i mitt liv då jag inte får träffa de jag tycker om, hur jag vill. Och inte heller får lära känna nya personer, hur som helst. Mina relationer har sällan känts så laddade som nu. I alla fall inte på ett såhär märkligt, uteblivet, liksom dovt icke-sätt.    Herregud, vad jag längtar efter alla.    Men shit, kommer vi ens känna igen varandra sedan?    Och, åh, vad jag är tacksam, för att jag har en liten flock i isoleringsbubblan. Ett barn och en kille att snubbla över mellan tvättställ och klädhängare.    Men oj, vad kommer hända när vi ska börja vara på hundra olika ställen hela tiden, igen? Ett sådant år går Willy Granqvists texter, som man brukar säga, rakt in, i mig. Även om Granqvists universum är starkt förankrat i en pågående, vanlighetens tickande vardag, lägger det sig som ett skört raster över det utdragna undantag som ett år av social distansering utgör.  Granqvists poetiska forskande i ensamhetens minsta beståndsdelar blir något mycket speciellt att dröja vid, vid sidan av larmen, restriktionerna och kurvorna. Lite som att allt annat tystnar när jag läser. Något vill hela tiden djupare i Willy Granqvists diktning. Något vill så otröstligt gärna förstå, och greppa. En trevande rörelse sjunker. Den andas inåt och nedåt. Genom tidslager och materia. Och här vimlar av stoft och partiklar. Som vore det möjligt att till slut hålla fast och röra vid det mellanmänskliga. "Det måste finnas delar. / Som inte går sönder" står det, återkommande, som ett omkväde, i Kropp. Och det syftar lika mycket på mikrobiologi som drömmen om att verkligen komma nära en annan människa. Att komma innanför skaven och missförstånden. Som vore det möjligt att förstå också bindningar till andra, genom att bryta ner dem till små, små bitar, odelbara korn, hitta ett slags existensens minsta beståndsdelar att lita på. Att borra djupt, för att slutligen slå i, mot en verklig tillit. Ett företag, lika behjärtansvärt, som dömt att misslyckas. Kanske drog Willy Granqvist sitt ömsinta sönderdelande av tillvaron allra längst i just samlingen Kropp. Den reser sig i mitten av författarskapet, som den sjätte av sammanlagt tio böcker. Utgiven 1980 ser den såhär på håll ut som en portal till det decennium, då ordet "kropp" blev ett verkligt modeord i svenskspråkig poesi. Det är Granqvists tätaste bok, skulle jag säga. De smalt satta, kort radbrutna dikterna i Kropp, saknar de första samlingarnas enkla luftighet, men bär inte heller på prosaböckernas, eller de sista tre diktsamlingarnas, häftiga flöden. Den där eruptiva, forsande rörelsen, som nådde sin desperata kulmen i den postumt utgivna, kultförklarade boken Natten (1987). Kropp är också den bok där Granqvist lägger sig närmast idolen Paul Celan, som tillägnas en lyrisk essä, i slutet av boken. De poetiska bilderna är ibland hårt kondenserade. Dödsflingor sugs in i kroppen och gör den skör av dödsljus. Dödsflingor lagras tills de blir kristaller av liv. Sexualiteten tar också plats i Kropp. Emellanåt är den en tillfälligt sammankittande, mänsklig energi. I diktrader som är extatiska och gränsupplösande väller sekreten, munnarna och könen fram, triumfatoriskt. Och i andra fall är åtrån en tom och övergiven plats, där telefonsignalerna går fram och lämnar en avvisad och bortgjord. Blottad. Som ett ensamt, huttrande barn i simhallen. I dessa ödsliga begärsmarker blir också dikten mer avskalad, mer stilla. Påminner mer om de första samlingarnas mjukt trevande enkelhet. Som i slutet av dikten "Sömn av sten", som gestaltar avskedet efter ett träningspass: I duschen kysser jag hastigt din panna. Du fnissar till. Mina darrande händer Försöker omsluta dig. Hinner inte. Efteråt går vi över skogsbacken ner mot Parkeringen. Jag kör dig hem. Du lägger handen mot min axel Innan du försvinner ut. Innanför porten tänder du inte trappljuset, Från gatublänket kan jag omöjligt se dig. Ett stoft av besvikelse faller Som från naturen själv. Är det en bild av att inte se sig själv, och sitt begär, i föreställningen om natur? Som i naturlighet, normalitet, fertilitet, reproduktion? Den samkönade kärlek som anas mellan raderna, omtalas på andra ställen i Willy Granqvists författarskap som "omöjlig". I Kropp fortsätter den att glida undan. Men kanske gör den här, i dikter från 1980, ett slags uppror både mot naturen, och den bestämmande fadersgestalt som återkommande dyker upp. Ett försiktigt och ledset uppror. Vars spröda puls rör sig som partiklar av sorg genom dikterna. En människa vaknar. Han vill ta sig an sina åtaganden och göromål. Han vill ha med språket och andra människor att göra. Men hejdar sig. Gör det svårt för sig. Vrider och vänder på ditt och datt. Lyckas inte riktigt ta någonting för givet. Plockar isär saker. Och sätter samman en underlig dikt. Kristofer Folkhammar

Dagens bibelpodd - 2019. 2 Korinthierbrevet 10:7-18. Bobby Sjölander. Innanför masken.

Dagens bibelpodd - 2019. 2 Korinthierbrevet 10:7-18. Bobby Sjölander. Innanför masken.

A new episode to start off the new year, which we surely hope will be a better year. Here we listen to a mixed bag of new discoveries/finds from 2020, including some UK folk, privately pressed westcoast psych, dreamy pop-psych and funky Swedish blues. We also have the honor to play the new single from Kungens män, which will be included in the upcoming 5 LP-box, “Innanför boxen” that will be out in February.   Bruce Hamana – Hamana (Canyon Records, 1974) – The Meek Shall Inherit the Earth Shelagh McDonald – First Album (B & C Records, 1970) –Look Over the Hills Cinderella (Imperial, 1971) –From Town to Town Mad Hatters (Fontana, 1966)  –I’ll Come Running Red, White and Blues (MNW, 1971) –Far, Far Away Sage – Into the Wind (A & B Records, 1978) –Empty Man Sten Bergman – Lyckohjulet (Gump, 1974) – Vägen är Lång Sally Christopherson – Autumn (Customs Records, 197?) –Autumn Kungens Män – Innanför boxen (Cardinal Fuzz, Adansonia Records och Kungens Ljud & Bild, 2021) –Hamra med slutna ögon   You find more info on Kungens män on their bandcamp-page.  

Med 39000 anställda, en årsomsättning på drygt 100 miljarder kronor och ett börsvärde på cirka 390 miljarder kronor är Atlas Copco en gigant inom svensk industri. I det här avsnittet gästas vi av Atlas Copcos Henrik Elmin. Han är en veteran inom koncernen och i dag chef för affärsområdet industriteknik. Det här blir ett samtal om varför Atlas Copco klarat sig relativt bra under den pågående pandemin?Varför de hellre vill kalla sig för ett hightechbolag än verkstadskoncern.Vi diskuterar hur deras egen produktutveckling blir allt mer automatiserad och elektrifierad.Vi synar de fyra affärsområdena vakumteknik, kompressorteknik, industriteknik och energiteknik. Det kanske inte låter så skojigt för den som inte köper produkter av Atlas copco. Men misströsta inte. Henrik ger oss en bra bild över hur stora delar av Atlas copcos produkter utgör navet för andra mer kundnära namnkunniga tillverkningsföretag. Henrik berättar även varför Atlas copco köper allt fler mjukvarubolag och hur trenden om att allt fler väljer att flytta sin produktion från Asien till Europa och USA spelar Atlas copco rakt i händerna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vissa gånger vill man verkligen veta vad som händer innanför en dörr. Andra gånger vill man det verkligen inte. Båda scenarion finns med i veckans avsnitt av När Mörkret Faller skrivna utav Michaela Schmidt och dom heter ”Larnumret 112” och ”Jennie”.

Vi har besökt Bildmuseets Faith Ringold-retrospektiv och recenserar veckans filmpremiärer. När sommarens Black Lives Matter-protester pågick höll Bildmuseet i Umeå stängt på grund av Corona-pandemin. Innanför portarna stod en färdig, retrospektiv utställning över den afroamerikanska konstnären Faith Ringgolds konstnärskap. Ringgold, som fyller 90 i höst, har varit aktivist sedan 1970-talet och gestaltat afroamerikanska erfarenheter i sin konst ännu längre. Nu har Bildmuseet öppnat igen och P1 Kulturs reporter Joakim Silverdal har varit där. Vi hör också en intervju med den danskpalestinska konstnären Larissa Sansour, även hon aktuell i Umeå. SKA TENET RÄDDA BIOGRAFERNA? Kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström och Nina Asarnoj diskuterar veckans filmpremiärer: Jessica Hausners biotechdystopi Little Joe, svenska debutfilmen Psykos i Stockholm och - inte minst - Christopher Nolans nya storfilm Tenet; ska den lyckas rädda de coronadrabbade biograferna? MANNEN PÅ TAKET I veckans klassiker återvänder Björn Jansson till Bo Widerbergs stilbildande snutfilm Mannen på taket från 1976. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Mårten Arndtzén

Från 2007. I ett desperat försök att ordna upp tillvaron beger sig Jonas Andersson till Bolivia för att smuggla hem kokain. Men han grips och förs till det ökända fängelset San Pedro. Det är 2002 och Jonas Andersson har ett trassligt liv bakom sig. I väskan: tre kilo kokain som ska smugglas till Sverige. Men det går inte som planerat. Jonas grips och förs till det ökända fängelset San Pedro. En plats som beskrivs som en världens farligaste där brutala villkor styr.Jonas blir till slut en del av San Pedros interna samhälle. Innanför murarna köper han sin cell. Han gifter sig och skaffar barn.P3 Dokumentär “Svensken i skräckfängelset i Bolivia” skildrar droghandeln i Latinamerika och Bolivia och fängelsevärlden innanför murarna, som är så hård att många inte överlever. En dokumentär av: Kristofer Hansson. År: 2007.

DOKUMENTÄR FRÅN 2007. I ett desperat försök att ordna upp tillvaron beger sig Jonas Andersson till Bolivia för att smuggla hem kokain. Men han grips och förs till det ökända fängelset San Pedro. Det är 2002 och Jonas Andersson har ett trassligt liv bakom sig. I väskan: tre kilo kokain som ska smugglas till Sverige. Men det går inte som planerat. Jonas grips och förs till det ökända fängelset San Pedro. En plats som beskrivs som en världens farligaste där brutala villkor styr. Jonas blir till slut en del av San Pedros interna samhälle. Innanför murarna köper han sin cell. Han gifter sig och skaffar barn. P3 Dokumentär Svensken i skräckfängelset i Bolivia skildrar droghandeln i Latinamerika och Bolivia och fängelsevärlden innanför murarna, som är så hård att många inte överlever. En dokumentär av: Kristofer Hansson. År: 2007.

– Viktigast är vad man har innanför pannbenet! Veckopanelen sammanträder om regeringens och Region Stockholms allt strängare förmaningar till folket.  Med Torbjörn Elensky, Inga-Britt Ahlenius och Daniel Suhonen,

– Viktigast är vad man har innanför pannbenet! Veckopanelen sammanträder om regeringens och Region Stockholms allt strängare förmaningar till folket. Med Torbjörn Elensky, Inga-Britt Ahlenius och Daniel Suhonen, See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Av alla intagna på svenska fängelser är det bara sex procent kvinnor. I det här avsnittet träffar vi Lena som suttit på Färingsö anstalt och Hinseberg. Hon ger oss en inblick i livet innanför murarna och berättar om hur hon hamnade där. Vi pratar också med kriminalvårdare Josefine Engdahl om hennes arbete på kvinnoanstalten Ystad, en klass 2-anstalt.

Peter Gembäck berättar om sina upplevelser och intryck bakom lyckta dörrar under Knutbyrättegången.Hör hans reaktioner när han möter den kvinnliga ledaren och får ta del av målsägarnas berättelser. Hör också hans ilska när pastorn som är åtalad för sexuellt utnyttjande menar att den unga kvinnan inte var i beroendeställning.Vi får även lyssna till utdrag från åklagare Liselott Herschends slutplädering och ta del av advokat Elisabeth Massi Fritz ord när hon beskriver hur den kvinnliga ledaren misshandlar en av målsägarna genom att bita och klösa. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Erfarenheten av att skapa 800 destinationer, samlad i ett poddavsnitt.  I detta vårt tionde avsnitt intervjuar vi en av världens, ja alltså stora vida världens, mest erfarna destinationsgurus, Erik Nissen Johansen. Enligt honom själv är han en fiskargubbe fångad i en destinationsdesigners kropp. Erik startade byrån Stylt Trampoli 1991. Sedan dess har han designat och konceptualiserat platser, hotell och restauranger över hela världen och vunnit i stort sett alla priser man kan vinna. I detta avsnitt pratar Erik om hur katolska kyrkan, transvestiter år 1914 och 7000 år gamla gravar får honom att lyckas med sitt jobb. Hur man får axlarna att sjunka ner och besökarna att slappna av. Vikten av att jobba med eskapism. Och sist men inte minst får ni ta del av Eriks bästa och sämsta tips, att tänka på om man ska starta eller vidareutveckla ett besöksnäringsföretag, en destination eller en plats.

Prästen Magdalena Ljunggren predikar i gudstjänsten från Backens kyrka i Umeå. Kören Gaudium sjunger och Maria Axéll spelar orgel och piano. Du kan lyssna på eller ladda ner predikan i gudstjänsten separat. Innanför den medeltida Backenkyrkans tjocka, vita väggar möts besökarna av värme och tända ljus. Prästen Magdalena Ljunggren, till vardags kyrkoherde i Vällingby församling, berättar om sin upplevelse av att komma till kyrkan, till tummade psalmböcker, orgelmusik, bibelberättelser och kaffedoft. Från min mamma har jag med mig att kyrkan är hemma. I hemkänslan låg den stora hemligheten att få vara vaggad som ett barn i Guds famn. Jag revolterade mot mycket men inte mot det. Magdalena Ljunggren i gudstjänsten. Hon beskriver det som att hon möts av kärlek, som små droppar av liv, som kan förändra hennes eget liv. Magdalena Ljunggren har skrivit texten till Som ett barn i din famn och Livets droppar, som tonsatts av Maria Axéll och Ingemar Grahn och framförs i gudstjänsten. Texter Matteusevangeliet 18:1-5 Musik I krubban vilar (Sv Ps 125) Herdepojkens carol (J Rutter, A Lindström) Himmelriket tillhör dig och mig (K Runow) Barn och stjärnor (Sv Ps 744) Liten är störst (E Lundkvist, B Gustavsson) Som ett barn i din famn (M Ljunggren, M Axell) Tryggare kan ingen vara (Sv Ps 248, arr E Hovland) Livets droppar (M Ljunggren, I Grahn) Att komma hem (G Strandsjö, M Fridén) Kärlekens tid (Y Eggehorn, B Andersson, G Arnberg) Guds väsens avbild (Sv Ps 119) Ett barn är fött (E Jennings, E Åkerberg, G Roman, B Chilcott) Vom Himmel hoch (M C de Jong) Medverkande Magdalena Ljunggren, predikan och liturgi Ingemar Grahn, textläsning, sång och gitarr Marcus Schedin, sång Kören Gaudium Katarina Konradsson, körledare Pepita del Rio, flöjt Maria Axéll, orgel och piano Producent Helena Andersson Holmqvist Moskit media liv@sverigesradio.se Tekniker: Björn Nitzler och Magnus Kjellsson Sveriges radio Västerbotten

Innanför murarna på specialskolan Tomteboda lever barnen med synnedsättning i en sluten värld. Monicka och de andra vittnar om tvång och bestraffningar och en barndom som gick förlorad. Det är 1971 när Monicka för första gången kliver in genom de tunga portarna till Tomtebodaskolan. Hon är sju år och har skickats över hundra mil hemifrån för att få en anpassad utbildning. Här ska hon bo och gå i skolan tillsammans med andra barn från hela Sverige som också har en synnedsättning. Snart har Monicka, Ann, Frank och de andra barnen hela sina liv på skolan, ett inrutat liv fyllt av rutiner och hierarkier som barnen måste anpassa sig till. Det gäller att inte sticka ut och att inte bli favoriserad. Det är ett samhälle i samhället där eleverna sällan har kontakt med barn från världen utanför. Reporter: Anna Bergholtz och Caroline Gollungberg Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Elvira Björnfot Programmet är gjort 2019.

I Knutbysekten utvecklades en kultur av mobbing, översitteri, bestraffningar och manipulation. En mur av hemligheter växte allt högre mot omvärlden. Innanför muren härskade Kristi brud. Rädsla och makt styrde medlemmarna. Vad gör maktstrukturer med människor? Hur förändras den som har övertag? Kan den som är underordnad säga ifrån? Vad händer då? Vi jämför bland annat med en amerikansk studie i socialpsykologi, ”Stanford Prison Experiment” 1971. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tania växte upp tillsammans med sin mamma, pappa och sina fyra syskon i Dalarna. Utåt sett var hon som vilken tjej som helst, men Innanför hemmets väggar pågick våld och förtryck från Tanias pappa.   Redan som sexåring fick Tania uppleva hur det är att bli slagen av sin egen förälder. Att växa upp som litet barn med våld i hemmet blev Tanias vardag, men ingen i familjen pratade om det och ingen utomstående visste något. En vårdag för två år sedan blev hemligheten för tung att bära och Tania bestämde sig för att ta slut på sitt liv. Hon skulle bara prata med kuratorn först. Ett samtal som förändrade allt. Idag sitter 17 åriga Tania i poddstudion och säger att 2018 var hennes bästa år någonsin.   -- Podden är en del av projektet Livet Blir Bättre. Projektet går ut på att stärka, hjälpa och inge hopp. Alla bär vi på en story, och genom att dela med sig av den visar vi att psykisk ohälsa inte är tabubelagt, att det är okej att må dåligt – men framför allt: att livet inte alltid kommer vara tungt, tufft och mörkt –  det blir bättre.   Initiativtagare till projektet Livet Blir Bättre är föreläsaren och författaren Andreas Jonsson. Andreas är en av landets mest anlitade föreläsare till skolor och ungdomsorganisationer. Varje år träffar över 25.000  elever och skolpersonal Andreas i arbetet om respekt för alla människors lika värde – oavsett hudfärg, religion eller sexuell läggning.   ​Detta poddavsnitt ​är producerat i samarbete med Hype och Radio K.  

Du kysser lätt min hals innan du lägger dig ovanpå mig. Jag flätar in mina fingrar i ditt hår och drar min andra hand längs din ryggrad. Du får gåshud. Kanten på dina trosor känns oemotståndligt lockande. Jag kan inte hålla emot. 

Dagens bibelpodd - 2019. 2 Korinthierbrevet 10:7-18. Bobby Sjölander. Innanför masken.

Ett gudomligt nedstigande i Jesus Kristus. Sedan ett gudomligt uppstigande som vi kallar Kristi Himmelsfärd. Och så ett nedstigande igen - den här gången i Ordets bokstavsmeninge som Swedenborg kallar det. Ordets yttre dräkt är en allegori, symbol. Innanför finns det andliga livet som ger själen liv. Där kommer Han åter för den sökande, törstande anden.

Den här veckan får podden besök från Svalövs kommun då idrottsläraren Krister och resursläraren Anders delar med sig av hur deras skola och kommun tagit ett helhetsgrepp kring ökad rörelse hos eleverna. Hör om vinningen när en hel kommun gör en satsning kring rörelse, skolans hälsoprojekt, pulspass, brainbreaks, empati, rörelse på rasterna som i sin tur minskat konflikter och självklart kommer ni att få ta del av när deras elever kör pulspass på LSS och äldreboenden.

Boken heter "Kriminalvården - Innanför och utanför" och gäst är Annelie Björkhagen Turesson, huvudredaktör för boken och lektor på Malmö Universitet.Kriminalvården har ett oerhört viktigt men komplicerat uppdrag. De ska både låsa in och skydda samhället från brottslingar, samtidigt som de ska vårda och återanpassa brottslingarna till samhället. Synen på fängelsestraff och brottslingar är också något som förändrats över tid och påverkas av samhällsdebatt och politik. Men ett perspektiv som ofta glöms bort är att de intagna även har familj och anhöriga som på olika sätt blir påverkade av deras vistelse i fängelse. Inte minst deras barn. I programmet pratar vi bl.a. om hur fängelser och kriminalvården växt fram och förändrats över tid. Vi pratar om hur politik och samhällsdebatt påverkar kriminalvårdens uppdrag och situationen för de intagna. Och vi pratar om hur anhöriga påverkas när personer hamnar i fängelse. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur mådde Gustav Svensson sekunderna före sitt livs viktigaste inhopp? Borde alla bli lite mer som Bojanic? Vill vi verkligen ha rättvisa förutsättningar? Dessutom: Hårds historier, artificiell träning, surfdebatter, Anders vädermaskin, hagelkedjan och Johans framtida besök hos landslagets idrottspsykologiske rådgivare.

Hur mådde Gustav Svensson sekunderna före sitt livs viktigaste inhopp? Borde alla bli lite mer som Bojanic? Vill vi verkligen ha rättvisa förutsättningar? Dessutom: Hårds historier, artificiell träning, surfdebatter, Anders vädermaskin, hagelkedjan och Johans framtida besök hos landslagets idrottspsykologiske rådgivare.

Tog ett snack med Stefan Billborn och försökte plocka hans hjärna lite om varför det gått så bra. Bajen leder allsvenskan och har aldrig spelat bättre ändå är han missnöjd See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag handlar Yogiskt om känslan av att stå utanför och inte höra till. Alla har nog känt sig utanför någon gång eller i vart fall varit rädda för att inte passa in på ett eller annat sätt. Rädslan kommer nog av att vi beroende av varandra för att överleva. Därför är kärnan i de härliga mänskliga upplevelserna just att känna samhörighet. Intressant nog betyder ju ordet yoga förening och handlar såklart också på olika plan om samhörighet! Hur tänker vi yogiskt kring att känna sig utanför, känslorna kring det och förmågan att visa sårbarhet? Sat Nam fina yogisar!

Vi pratar om jobb och jul och om helt vanlig mjölkchoklad.   Man kan donera pengar till podden på www.patreon.com/jajaja   facebook.com/jajajapodcast jajajapodcast@gmail.com twitter: @jajajapodcast – @feliciaJxn – @jas39kuken instagram: #jajajapodcast – @feliciaJxn1 – @jas39kuken snapchat: @feliciaJxn1 – @jas39kuken

Om Amazon Key och Cloud Camera ($250 totalt, monterat och klart), två produkter som ser till att på ett säkert sätt släppa in budet innanför ytterdörren. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

Lyssna till Ulrika Sedell och Eva von Wernstedt, författare till Vägar till innanförskap när de pratar om sin nya bok. Några av dem som deltar i boken medverkar också i...

Innanför staket, stängsel och murar ligger den stilla staden. Där ligger de döda. Begravningsplatsen skänker en känslomässig intelligens till staden. Vi vandrar på den Norra Begravningsplatsen i... En podcast om städer.

Sent om kvällarna då turistbutikerna i Gamla Stan i Stockholm sedan länge stängt lyser lamporna fortfarande i Eddis loppis. Innanför dörren öppnar sig en värld full av egenheter. Edward Grahn driver "Eddis Loppis" i gamla stan, butiken har funnits sedan åttiotalet och innan det blev en loppis på så drev Eddie klubb i källaren. Han stod bakom en mängd legendariska stockholmsklubbar så som Frid och fröjd och Klubb två. Eddie är en  stockholmslegend men ett stort nätverk av människor runt omkring sig.Det är bland annat de som kommer och besöker hans loppis eller ringer på telefonen och lämnar lägesrapporter. Om det inte är Eddie som svarar så får den som ringer lämna en hälsning genom, Alex, Birgitta,  eller Anna. Det är bara några av alla dom som hjälper Eddie i butiken.   Programmet är gjort av Tove Palén och sändes första gången 2012.

Blöta och kalla gör sig nu våra vänner redo att utföra sin planerade kupp! Järven Aas gräver sig längre och längre under marken med nosen inställd på Gagarins samlarbod, och det forntidsvapen som finns där inne. Innanför stängslet i Hundarnas Revir väntar Apollo och Sputnik otåligt på att hjälpa till, och utanför står Chase och håller utkik...

"Förväntningar och verklighet. Själslig växtvärk och vilsenhet. Utanförskap och mobbing. Innanförskap och ensamhet. Utseende och bekräftelsebehov. Stress och sökande. Överhettning och leda. Ytlighet och prestation. Det är en del av de ord som dyker upp då jag tänker på unga idag. Hur kan vi hantera och bearbeta den ökade psykiska ohälsan? Vi kan väl börja med att tala om det?" Stina Wollter Det verkade så perfekt - livet. Medvind och framtidsdrömmar, vänner, hälsa, sysselsättning, kompisar och resor. Men så rasade allt och Charlie fick panikångest. Ångesten hängde kvar och följde honom tills det inte fanns någon återvändo - han hamnade på en plats där det vände; då det handlade om liv och död. Han överlevde och nu vill han ta bort de tabun som finns kring psykisk ohälsa genom att prata om det. Hör Stinas samtal med Charlie Eriksson som idag är 23 år gammal. Du som lyssnar, vilket är ditt förhållande till prestation? Till att be om hjälp?  Har du upptäckt att svag kan vara lika med stark och tvärtom, eller är du anhörig till någon som går igenom det Charlie har gjort? Vilka är dina varningssignaler? Hur såg din väg mot att må bra ut? Vad tycker du att vi borde prata mer om? Ring 018 - 17 40 20 under sändning och berätta om du vill prata med Stina. Du kan när som helst maila till sondagsstina@sverigesradio.se

Måndagsfeeling i CFD som introducerar "Innanför byxorna på Regina Lund", debatt och fortsättningen på Chris O`Neils resa genom nya hemlandet.

Påven kysser imam på reklambild och vatikanen rasar. Men vad är de arga på? Falsk markandsföring? Homosexanspelningar? Vi söker svar. /// Nu pratas det om Innanförskapet. Det som kan drabba politiker som jobbar för mycket.Brunchrapporten - tar på sig rädda Willy slängkappa och försöker rädda politierk från detta helvete. /// Sverigedemokraterna har kommit på att nationalismen inte räcker till för att ge lösning på alla samhällets problem. De lägger till ideologin `socialkonservatism`. Varför då?

Lever den globala kyrkn ut Guds kärlek. Apg 17:24