Podcasts about kalle kniivil

Por la kvara epizodo de nia tria sezono, ni bonvenigas al Kalle Kniivilä, nuntempa Esperanta ĵurnalisto kiu aparte profunde verkis pri Ukrainujo kaj Rusujo dum la lastaj jaroj. Lia plej nova libro traktas la rakontojn de diversaj ukrainoj, kun la fono de la milito.Ni registris iom post la balotado en Usono, do, la temo iĝis eĉ pli aktuala.Ni ankaŭ parolas pri diversaj aspektoj de ĵurnalismo kaj de la nuntempa Esperanto-movado, kaj kiel ĝi povus mem iĝi pli aktuala.Registrita la 10-an de decembro, 2024.LigilojSubstako de Usone PersoneKalle KniiviläArtikolo de Kalle pri ties EsperantistiĝoIntervjuo al Kalle fare de Nicola Ruggiero pri la verkado de KalleIntervjuo al Kalle fare de Hanso pri la libro "Lando kiu vekiĝis"Podkasto kern.punktoLibroj:Eldonejo Mondial, kun pluraj libroj de KalleOn the edgeLa malamiko de PutinRadical de Sofia Warren This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit usonepersone.substack.com

Den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj dog efter nästan fyra år i ryskt fängelse. Vem var denne man och vilket blir arvet efter honom? Diplomaten och författaren René Nyberg diskuterar med journalisten och författaren Kalle Kniivilä. Programledare Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Venäjän presidentti Vladimir Putinin väite siitä, ettei Ukraina ole oma itsenäinen valtionsa, on vale. Mailla on kuitenkin pitkä yhteinen historia, ja moni ukrainalainen puhuu venäjää. Mutta mitä ukrainalainen kulttuuri oikein on? Venäjään erikoistuneen ja Ruotsissa työskentelevän Kalle Kniivilän kirjoittama tietokirja Maa joka heräsi (Into 2023) kertoo ukrainalaisista, jotka haluavat vain elää rauhassa. Kirja valottaa Tšernobylin räjähdyksestä alkunsa saanutta itsenäisyyden aikaa ja Ukrainan historiaa ja kulttuuria. Kirjassaan Kniivilä kuvaa muun muassa sitä, miten Länsi-Ukrainan kuuluminen aikanaan Itävalta-Unkariin on vaikuttanut maan kulttuuriin. Kalle Kniivilää haastattelee Pauliina Grym.

I dag är det exakt ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Gäst: Kalle Kniivilä, journalist och författare till boken Landet som vaknade - Berättelser från Ukraina Programledare: Jon Andersson

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. 2020 överlever den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj ett mordförsök och tar själv upp jakten på sina förövare. Det kommer leda honom rakt in i den ryska säkerhetstjänsten FSB:s ljusskygga verksamheter och hela vägen till makten i Kreml.Det här är berättelsen om Navalnyj och den ryska oppositionen, som med risk för sina liv varje dag utkämpar en kamp för ett fritt och demokratiskt Ryssland. Dokumentären är baserad på Kalle Kniivilä bok "Putins värsta fiende" från 2021. Medverkande: Kalle Kniivilä, författare till boken "Putins värsta fiende".I programmet hörs: Aleksej Navalnyj, Julia Navalnaja, Johanna Melen, Kiril Martinov, Vladimir Putin, Emanuel Macron, Angela Merkel, Konstantin Kudrjavtsev och Magdalena Anderson med fleraProducent: Frida Anund Exekutiv Producent: Tove Leffler Ljudmix: Gustav Sondén Producerat av Soundtelling

Påståenden om att nazister styr Ukraina och om hemliga laboratorium för biologiska vapen är några av krigets konspirationer. Hör vad desinformation och konspirationer betyder i den ryska propagandan. Enligt en av de mest spridda konspirationsteorierna i Ryssland är det vi nu ser hända i Ukraina ett resultat av att väst gör allt för att hindra Ryssland från att utvecklas och bli en stark nation. Den här tanken har upprepats så många gånger att de som formulerat den börjat tro på den som en självklar sanning.Påståendet att nazister styr UkrainaRysslands president Vladimir Putin har upprepade gånger sagt att invasionen av Ukraina är ett sätt att avnazifiera Ukraina. Putins anklagelse om att Ukraina styrs av en nazistisk regering och att president Zelenskyj är nazist är en av många konspirationer som cirkulerar under kriget. Dessutom finns konspirationsteorier om att soldater från Ukraina ska ha korsfäst och bränt ryska soldater. De teorierna hänger delvis samman med falska påståenden om att en ryskspråkig treåring ska ha korsfästs tidigare i Ukraina. Det hävdas också att Ukraina har hemliga laboratorier där biologiska och kemiska vapen tillverkas med stöd från USA. Hör också varför vissa i Ryssland tror att USA inte alls var först på månen, att själva månlandningen var fejk och hur det hänger ihop med den politiska utvecklingen i Ryssland. Vi berättar dessutom om den ryske författaren och debattören Nikolaj Starikov som genom sina böcker sprider rena konspirationer. Radiokorrespondenterna Ryssland analyserar konspirationer, desinformation och lögner och vad de har för funktion i propagandaspelet om kriget.Medverkande: Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Kalle Kniivilä, författare och journalist på Sydsvenskan, Per Enerud, Rysslandskännare vid Myndigheten för Psykologiskt Försvar och som också arbetat med EU:s kartläggning av rysk desinformationProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Klas Österman

Enligt en ny undersökning har kriget i Ukraina lett till en radikal förändring i Nato-opinionen i Finland. För första gången ser nu en majoritet av finländarna ut att vara för ett Nato-medlemskap. Men varför har opinionen svängt och hur påverkar den långa landsgränsen mot Ryssland finländarnas synsätt? Medverkande:Charly Salonius-Pasternak, forskningsledare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, specialiserad på säkerhetspolitik Tomas Ries, docent i krigsvetenskap på Försvarshögskolan i Stockholm Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet Kalle Kniivilä, journalist på Sydsvenskan och Rysslandskännare Johanna Wassholm, docent i Rysslands och Europas historia vid Åbo Akademi Programmet är producerat av Sveriges Radio Finska. Redaktion: Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se Henrik Jansson henrik.jansson@sverigesradio.se Maria Repitsch maria.repitsc­h@sverigesradio.se 

Och så panelen, krönika och public service Hela programmet handlar denna dag om läget i Ukraina. TIMME 1Lägesrapport från Kiev av Jim Heinz, AP, och från Moskva, av Rysslandskorrepspondent Johanna Melén. Reportage från Lviv om en familj som flytt, av Lubna el-Shanti.Porträtt av den ukrainska presidenten Zelenskyj, den fd skådespelaren som nu har världspolitiken som sin scen.Den militära insatsen: samtal med Gudrun Persson, Rysslandsexpert och forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, samt Kalle Kniivilä, tidigare Moskvakorrespondent och författare till bl a Putins folk.  Krönika om Ukrainska litterära arv av Ulrika KnutsonPanelen med Anna Dahlberg, Expressen, Dick Erixon, Samtiden, och Anders Lindberg, Aftonbladet. Vi kommer att prata om Ukraina och coronakommissionen. TIMME 2Rapport om flyktingsituationen från den moldaviska gränsen, av Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent, och från Kiev med Karolina Lindholm Billing, UNHCR, samt Andreas Lilljeheden Brysselkorrespondent. Public servicePutins storryska dröm, reportage av Nina Benner.Också i Ryssland väcker kriget ilska och avsky, Rysslandskorrespondent har intervjuat en av den ryske presidentens kritiker. Analys av det militära läget, med Joakim Paasikivi, överstelöjtnant oh lärare i militärstrategi vid Försvarshögskolan.Kärnvapenhotet menar Putin allvar? Intervju med bl a Peter Wallensten, freds- och konfliktforskare vid Uppsala universitet.Mark Levengood om krigets slutna rum.Programledare Katarina von ArndtProducent Anna PandolfiTekniker Tim Kellerman

La 1036-a E_elsendo el la 02.02.2021 ĉe www.pola-retradio.org Nia hodiaŭa antaŭmikrofona gasto estas Kalle Kniivilä, la redaktoro de Libera Folio. Ni intervjuas lin ne sole pri la Libera Folio, sed ankaŭ pri lia esperantistiĝo, liaj roloj en la E-komunumo, kelkaj privataj aferoj, ĵurnalista profesio kun iu aparta interesiĝo pri rusiaj aferoj. La komencaj aktualaĵoj rilatas […]

Kulttuurikeskustelu Koukku kutsui itsensä kylään Antti Naukkarisen karaokehuoneeseen. Siellä selviää Horror Karaoke -mestaruus.   Karaokea ja historiaa Karaoke on ruotsinsuomalaisten suosimaa kulttuuria ja Antti Naukkarinen on Karaokekunkku! Jotakin uutta voi hän kuitenkin myös oppia. Horror karaoke -kokemus on myös hänelle uusi ja hauska. Uutuuden esittelee hänelle viikon koukuttaja Kimmo Tetri, joka puolestaan löysi "Horrorin" joko oululaisesta tai kemiläisestä baarista... Koukussa laulavat ja keskustelevat tällä kertaa: Mark Janhunen, Antti Naukkarinen ja Kimmo Tetri. Historiaa tavallisen ihmisen näkökulmasta Sirpa Kähkönen tunsi jo hyvin nuorena kutsumuksen selvittää oman perheensä historiallisia kipupisteitä. Metodikseen hän valitsi historiantutkimuksen avulla kirjoitetun fiktion. Toimittajana Jorma Ikäheimo. Kalle Kniivilä on koonnut uusimman kirjansa Tanjan katu kertomukset haastattelemalla ja arkistoja kaivamalla. Johanna Dickson haastattelee. Uusinta Koukun tuotti, juonsi ja miksasi: Kirsi Blomberg. kulttuuri@sverigesradio.se

Viestinnän asiantuntija Anna Masanti on tutkinut nuorten ruotsinsuomalaisten naisten suhdetta nimeensä. Suomi on surullisen musiikin maa, Annika Lantto kysyy itseltään, että soiko molli vielä tänäänkin? - Anna Masanti sanoo, että suomalainen sukunimi Ruotsissa on merkittävä identiteetin rakennuspalikka, etunimestä suomalaiset sukujuuret harvoin paljastuvat. - Annika Lantto testailee suomalaista musiikkia kuntosalilla Suomen Pellossa. - Toimittaja ja Venäjän asiantuntija Kalle Kniivilä puhuu päivittäin esperantoa. - Kielenhuoltaja Riina Heikkilä selittää miksi kalenterissa lukee sverigefinnarnas dag 24.2. eikä vaikka sverigefinländarnas. - Kielenhuoltajat Tarja Larsson ja Riina Heikkilä vastaavat kuuntelijoiden kysymyksiin. - Viikon uudissana on pandadiplomatia. - Juontajana Merja Laitinen. kielipuoli@sverigesradio.se

Kielenhuoltajat Riina Heikkilä ja Tarja Larsson selvittävät rosolli-sanan alkuperää. Mukana myös Kalle Kniivilä, joka kirjoittaa kirjansa kolmella kielellä ja Aulis Kytömäki, jolta on tullut lastenkirja suomeksi ja ruotsiksi. - Sillisalaattia sanotaan Suomessa rosolliksi, minkä takia? - Kalle Kniivilä kirjoittaa Venäjää ja venäläisiä käsittelevät kirjansa useimmiten ensin ruotsiksi, sitten suomeksi ja lopuksi esperanton kielellä. - Aulis Kytömäki on julkaissut ensimmäisen lastenkirjansa Kelkkasaaren Liisa. Hän teki kirjasta sekä suomen- että ruotsinkielisen version. - Suomen uudissanalista 2017 on julkistettu, mukana muun muassa sinkkumuna, äijähaara, kaiketon ja hyönteisleipä. Uudissanaeksperttimme kielenhuoltaja Henna Leskelä kommentoi. - Juontajana Merja Laitinen.

LÄSpodden på Helsingborgs bibliotek tipsar den här gången om nya fackböcker som vi fastnat för. Vi tar upp: ”Kulturkoftor” av Celia B Dackenberg ”88 böcker du inte behöver läsa” av Kalle Lind ”Vrålstark & skiträdd” av Marie Göranzon och Stina Jofs ”Tanjas gata” av Kalle Kniivilä ”Ett hem med omtanke” av Ida Magntorn ”Brandvakten” av Sven Olov Karlsson ”Körsbärslandet” av Dörte Hansen ”Mitt hjärtas oro” av Malou von Sivers ”Stjärnlösa nätter” och ”Blod rödare än rött” av Arkan Asaad. Trevlig lyssning!

Kalle Kniivilän tuorein kirja Neuvostomaan lapset on tutkimusmatka Baltian venäjänkielisillä seuduilla. Ohjelmassa myös muun muassa kirjavihjeitä lapsille. Kalle Kniivilä teki matkan Narvasta, joka sijaitsee Viron itärajalla, läpi Baltian maiden aina Liettuan etelärajalle saakka. Matkallaan hän vieraili Baltian venäjänkielisillä alueilla haastatellen asukkaita heidän oloistaan ja elämästään. Neuvostoliiton hajottua suuri joukko venäjänkielisiä jäi kahden maan väliin. Integraatio ei aina ole tapahtunut toivotulla tavalla. Miten voi vieläkin olla sellainen asenne, että ei kuuluta saman katon alle? Takertuuko sitä menneisyyteensä vai voiko sitä ajatella ja luoda oman tulevaisuutensa? Sehän riippuu siitä, että miten integroi itsensä. Ei voi aina syyttää muita, miettii Hanna Hallakumpu. Ei varmaankaan Baltian venäläiset tuntisi oloaan kovinkaan kotoisaksi nyky-Venäjällä, mutta kuitenkin monet pitää heitä siellä Baltiassakin vieraina, maahanmuuttajina tai valloittajina. Että ei se kovin helppoa ole elämänsä, jos heitä ei missään pidetä ihan omina, Kalle Kniivilä jatkaa. Arvokas havainto oli se, että kun Baltian maat ei tuota venäjänkielistä tv-ohjelmaa eikä venäjänkielistä mediaa, niin ne paikalliset venäjänkieliset jää sen Venäjän median armoille. Mä olen ollut 30 vuotta venäläisen kanssa naimisissa, niin mä tiedän, että se on aika voimakasta se mitä sieltä valtakanavilta tulee, että siitä saa erinomaisen yksipuolisen käsityksen mitä tapahtuu, Keijo Knutas lisää. Ei pidä etsiä sitä vikaa aina siitä toisesta ryhmästä. Molempien pitää pyrkiä lähestymään ja ymmärtämään sitä toista ryhmää. Se on ainoa tapa päästä johonkin yhteisymmärrykseen, Kalle Kniivilä lisää.Kulttuurikeskustelu Koukussa kirjallisia keskustelujaEnnen Lukupiiriä kuulemme kirjavihjeitä lapsille. Kirjastonhoitaja Liisa Eklund Tukholman Tranströmer-kirjastosta suosittelee kirjoja eri ikäisille lapsille. Riitta Huikko haastattelee.Tapaamme myös kirjailijat Paula Vartiaisen ja Arja Uusitalon. He  ovat mukana Maailma Kotona  -kohtaamisen opas- antologiassa, jossa kohtaavat kirjoittajat ja kulttuurit, joilla on jonkinlainen yhteys suomalaisuuteen tai suomen kieleen.kulttuuri@sverigesradio.seLukupiiri: Kai Rauhansalo kai.rauhansalo@sverigesradio.se

Kun paljastat yhden valheen, saat eteesi kymmenen uutta. Fiktion ja faktan raja on himmentynyt, mutta emävale on edelleen emävale! Kulttuurikeskustelukoukussa koolla joukko, joka on nähnyt monta valhetta. Mediaprofessori Anu Koivunen, kirjailija/toimittajat: Philip Teir, Kalle Kniivilä ja Leo Ylitalo pohtivat yhdessä viikon koukuttajan, Kirsi Blombergin kanssa valheen kyllästämää aikaamme. Tässä nykypäivän valehtelun joitakin ominaisuuksia paneelin mukaan: Fiktiota halutaan lukea totena ja faktan kanssa on ihan sama miten menee. Anu Koivunen Eri suunnista yritetään väittää, ettei mitään totuutta olisikaan olemassa ja siksi kaikki väitteet olisivat yhtä totta. Kalle Kniivilä Ei liikaa saa jujuttaa. Vain sen verran, että tarinasta tulee uskottava. Leo Ylitalo (Brexitistä) Ei semmosta rahaa ole olemassakaan, se oli vaan meidän kampanjaväki joka sen keksi. Se oli vaan meidän kampanja. Philip Teir Mutta emävale on silti emävale. Kirsi Blomberg Koukussa mukana myös Laulutaiteilija Mika Pohjonen. Hän kertoo tiestään tangokuninkaasta Suomen kansallisoopperan prinssiksi. Sofi Oksanen kertoo libreton kirjoittamisesta Kaija Saariahon oopperaan. Kirsi Blomberg kulttuuri@sverigesradio.se

Journalisten Kalle Kniivilä guidar oss genom det moderna Ryssland. Vad vill Putin? Och hur ska vi förstå Rysslands återuppväckta ambitioner som stormakt? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Som barn lekte vi krig mot Ryssland på gården. Många av oss med finska rötter har förlorat släktingar i krig mot den stora björnen i öst. Nu när Putin spänner sina muskler och Ryssland har tagit Krim så frågar vi oss om vi här i Norden har anledning att frukta Putin eller är det bara paranoia, rasism och trams? Gäst i studion är Kalle Kniivilä, journalist, författare och Rysslandskännare. Vi får ett inifrån-perspektiv från den finska skådisen och ryska superstjärnan Ville Haapasalo direkt från MOCKBA. Programledare Maija Waris och Maziar Farzin. popula@sverigesradio.se